SOU 1990:14
Långtidsutredningen 1990
Metoder, modeller och beräkningar '
Bilaga | till LU9O
Metoder, modeller och beräkningar '
Bilaga | till LU9O
Öcc Jmf Mraz/%
ww Finansdepartementet & Stockholm 1991
Metoder, modeller och beräkningar
( )
, ' && Z &; , & .? _ ff" , ('.. I —. r * & ? *?
Utarbetad inom finansdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48
Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgs— gatan 5, Stockholm.
Norstedts Tryckeri ISBN 91-38-10719-8 Stockholm 1991 ISSN 0375-250X
Förord
] Långtidsutredningen 1990 utnyttjas ett flertal olika modeller och beräk- ningsprinciper. De används för att simulera utvecklingsbanor på kort och på lång sikt, men också för att kvantitativt illustrera analysen av olika strukturella problem i den svenska ekonomin.
I föreliggande bilaga presenteras de olika modeller och beräkningsprin- ciper som använts i LU 90. Dessutom redovisas de kompletta resultaten av de olika modellkörningar som gjorts. I tre appendix till bilagan dokumen- teras ekvationssytem och parameterval till de tre huvudmodellema i LU 90.
Ansvarig för arbetet med denna bilaga har varit Urban Karlström som också skrivit det inledande kapitlet. De följande kapitlen har i nämnd ordning skrivits av Lars Ernsäter, Lars Engström, Paul Söderlind och Thomas Olofsson. De tre modellbilagorna som presenteras i appendix 1-3 har skrivits av Lars Ernsäter, Tomas Nordström och Paul Söderlind. Den avslutande bilagan har Marianne Sundström utarbetat.
Stockholm i december 1990
Lars Heikensten F inansråd
1. Beräkningarna i LU 90
1.1. Inledning
Långtidsutredningen syftar till att ge underlag för den ekonomiska politi- ken på medellång sikt. Det sker genom att utredningen dels gör en bedöm- ningen av möjliga utvecklingsförlopp, dels på basis av kvantitativa beräk- ningar analyserar strukturella problem i den svenska ekonomin.
I Långtidsutredningen 1990 (LU 90), SOU 1990: 14, görs bedömningar av sannolika utvecklingsförlopp för svensk ekonomi i två olika tidsper- spektiv, dels ett kortsiktigt fram till år 1995, dels ett långsiktigt till år 2000. Dessa beräkningar kan karakteriseras som betingade prognoser. De är modellberäkningar som bygger på vissa specificerade förutsättningar. För- utsättningama har valts så att de skall vara så realistiska som möjligt givet scenariernas grunddrag och syfte. De är däremot inte prognoser i mening- en att de utgör det mest sannolika utfallet under de närmaste åren. Det förtjänar att påpekas att LU:s siffror måste tolkas utifrån de beräknings- mässiga förutsättningarna.
Huvuddelen av LU 90 behandlar olika strukturella problem som svensk ekonomi står inför. Problemen är av olika karaktär och deras betydelse varierar med tidssikten. Utredningen har därför använt sig av flera olika beräkningsmodeller för att ta fram det kvantitativa underlaget för den problemorienterade diskussionen. Till denna utredning har nya modeller utarbetats. Modellerna har valts utifrån det problem och de tidsperspektiv som behandlas. Vägledande har också varit att de skall vara väl anpassade till problemställningarna samt att de skall vara överskådliga. Modellerna har utarbetats av konjunkturinstitutet i nära samarbete med finansdepar- tementets strukturpolitiska enhet.
De scenariosimuleringar som görs utgör också referensbanor för de problemorienterade simuleringarna. Dessa utformas ofta som känslighets- analyser till scenariosimuleringama. Olika modeller används för att simu- lera de olika scenarierna. Gemensamt för dem är dock vissa bakgrundsva- riabler. Den demografiska utvecklingen och tendenser i omvärlden har ägnats speciell uppmärksamhet i LU 90.
Den demografiska utvecklingen analyserades av statistiska centralbyrån och det materialet publicerades i en separat bilaga till LU 90 (statistiska centralbyrån, 1989). På basis av bl.a. SCB:s material (se också Det framti— da arbetskraftsutbudet, bilaga 8 till Långtidsutredningen 1990), Marianne Sundströms rapport angående arbetkraftsprognoser (appendix 4 i denna
bilaga) och annat material gjorde långtidsutredningen bedömningar av det framtida arbetskraftsutbudet. De har sedan bildat utgångspunkt för de olika scenariosimuleringama.
Den internationella omvärldsutvecklingen behandlades på ett likartat sätt. En separat bilaga, (Andersen, Chambers 1990), analyserar viktiga utvecklingstendenser på det internationella planet och utgör underlag för LUzs bedömning som redovisas i detalj i huvudbetänkandet (kapitel 4). Andra bakgrundsvariabler för de olika scenariosimuleringama redovisas i denna bilaga.
1.2. Simuleringar i det korta tidsperspektivet
För analyser av det korta tidsperspektivet har konjunkturinstitutet utveck- lat en ekonometriskt skattad makromodell, KOSMOS, se appendix l. Tyngdpunkten i modellen ligger på efterfrågesidan. KOSMOS är en halvårsmodell och simuleringarna startar år 1989. I kapitel 2 redovisas resultaten från de fyra olika simuleringar som diskuteras i huvudbetänkan- det. Det centrala problemet i den stabiliseringspolitiskt orienterade analy- sen i LU 90 är lönebildningen. I tre olika simuleringar för perioden fram till 1995 varieras lönebildningsmekanismen och konsekvenserna på sam- hällsekonomin analyseras.
Alternativ 1, modellkalkylen, bygger på skattade samband för lönebild- ningen. I de övriga två alternativen, tidig lönedämpning och långsam löneanpassning, har den skattade löneekvationen ersatts med andra anta— ganden. Den fjärde simuleringen i detta kapitel åskådliggör effekterna på svensk ekonomi av en betydligt sämre omvärldsutveckling än i modellkal- kylen samtidigt som löneanpassningen blir långsam.
1.3. Utvecklingen till år 2000
För att studera det längre tidsperspektivet fram till år 2000 har Långtidsut- redningen 1990 använt en numerisk allmän jämviktsmodell, MECMOD, som också utvecklats av KI. En del andra modeller har också utnyttjats för att göra efterkalkyler. Det rör den finansiella utvecklingen, olika närings- grenars omvandling och den regionala bilden. Den finansiella modellen, FIMO, har utarbetats inom finansdepartementet och används i tidigare långtidsutredningar se bilaga 1 till LU 87, (finansdepartementet 1987). De övriga modellerna har tagits fram av statens industriverk.
MECMOD är i grunden en statisk modell som bygger på att priser och löner anpassas så att resursutnyttjandet blir så elfektivt som möjligt. Den bild av svensk ekonomi som redovisas år 2000 är således av en ekonomi som är i makroekonomisk balans och som fullt ut utnyttjar den tillgängliga kapaciteten. Bedömningar av kapacitetstillväxten utgör förutsättningar för simuleringar med MECMOD. Underlaget för dessa beräkningar redovisas i kapitel 3. En viktigt bidrag har kommit från den dynamiska modell, MAMMA, som också använts i LU-arbetet, se nedan.
MECMOD är indelad i 8 olika sektorer. Två av dem är offentliga, stat
och kommun och resten är en uppdelning av det privata näringslivet. Utgångspunkten för den indelningen har varit dels graden av utsatthet för konkurrens från omvärlden, dels olika näringsgrenars utnyttjande av olika produktionsfaktorer. Den konkurrensutsatta delen av näringslivet har så- ledes delats in i kapitalintensiv, kunskapsintensiv och arbetsintensiv pro- duktion. De övriga tre sektorerna är skyddad varuproduktion, bostäder och energi och en tjänstesektor. Men sektoranalysen i LU 90 görs inte endast på 8 sektorsnivån. För år 2000 redovisas också en mer detaljerad näringsgrensstruktur där MECMOD:s 4 varuproducerande sektorer delats upp i totalt 19 olika sektorer. Den mer disaggregerade bedömningen har gjorts med hjälp av ISMOD som utvecklats av statens industriverk. IS- MOD-simulering som redovisas i huvudbetänkandet är konsistent med simuleringen av MECMOD för år 2000. Modellen för den detaljerade näringsgrensanalysen, ISMOD, redovisas i SIND:s bilaga till LU 90 sta- tens Industriverk (1990).
I kapitel 3 redovisas beräkningsgrunderna och resultaten för de olika körningar som gjorts med MECMOD. Själva modellen beskrivs i appendix 3.
1.4. Simuleringar i det långa perspektivet
Som underlag för LU 90:s bedömning av utvecklingen på lång sikt av vissa centrala makrovariabler har en dynamisk allmän jämviktsmodell, MAM- MA, använts. Även vissa centrala ekonomisk politiska frågeställningar har belysts genom simuleringar med denna modell. I kapitel 4 redovisas de simuleringar som gjorts och i appendix 3 beskrivs modellen.
Scenariosimuleringen täcker tidsperspektivet från 1990 fram till 2025. Simuleringen bygger på samma förutsättningar som de övriga modellsimu- leringarna i LU 90. Modellen genererar banor för försörjningsbalansens olika komponenter liksom för kapital- och förmögenhetsstockama. Dessa har stämts av mot de siffror som legat till grund för strukturanalysen till år 2000 som gjorts med hjälp av MECMOD. Modellresultaten fokuserar framför allt på sparande, konsumtion och inkomstfördelningen mellan olika generationer. Två olika finanspolitiska strategier simuleras, dels konsekvenserna av ett sänkt skattetryck, dels effekterna av en högre offent— lig konsumtion.
Den grundläggande modellen kan modifieras för att fånga olika meka- nismer. Ett antal sådana experiment redovisas också i kapitel 4. En version av MAMMA har utvecklats där terms-of—trade är endogena och arbets— marknaden karakteriseras av imperfekt konkurrens. I en sådan situation analyseras konsekvenserna av lägre omvärldsefterfrågan och en försämrad produktivitet samt hur dessa störningar kan mötas med olika typer av ekonomisk politik; efterfrågeökande eller utbudsstimulerande ekonomisk politik.
Ett par simuleringar redovisas också som belyser effekterna på lång sikt av olika förhållanden på arbetsmarknaden. Ett fall med goda relationer mellan arbetsmarknadens parter jämförs med ett fall då den fackliga lönepolitiken karakteriseras som aggressiv. Skattereformen ägnas också
uppmärksamhet i ett par avslutande simuleringar. Välfärdseffekter beräk- nas för olika generationer av en sänkning av marginalskattema på arbets- inkomster och en höjning av skatten på konsumtion och kapital. I den version av MAMMA som används i detta fall är arbetskraftsutbudet endogent.
I det mycket långa tidsperspektivet spelar de demografiska förändring- arnas effekt på sparande, kapitalbildning och tillväxt en avgörande roll. Förskjutningar i den demografiska strukturen påverkar också offentliga utgifter och pensionssystemet. Detta problemområde behandlas i det av- slutande kapitlet i denna bilaga. Med hjälp av en dynamisk allmän jämviktsmodell med en väl utvecklad demografisk del görs ett antal simu- leringar som belyser samspelet mellan olika typer av pensionssystem, sparande, kapitalbildning och tillväxt. Modellen har utvecklats av två amerikanska ekonomer, Auerbach och Kotlikoff och de har också gjort simuleringarna i nära samarbete med iinansdepartementet.
2. De närmaste åren — utvecklingen fram till 1995
2.1. Inledning
Analysen av perioden fram till 1995 har i långtidsutredningen gjorts inom ramen för en makroekonomisk modell, KOSMOS, som utvecklats av Konjunkturinstitutet. I en detaljerad eftermodell, FIMO, beräknas det finansiella sparandet i sex inhemska, institutionella sektorer samt bytesba- lansens saldo. Beräkningsresultaten — i form av ett huvudscenario och tre känslighetskalkyler — redovisas och kommenteras i kapitel 9 i långtidsut- redningens huvudrapport. Här ges en mer omfattande presentation av resultaten i tabellform samt några kommentarer av i första hand teknisk natur.
2.2. Modeller och data
En utförlig beskrivning av den i långtidsutredningen använda versionen av KOSMOS återfinns i appendix ]. Här skall bara några huvuddrag ges. KOSMOS är en halvårsmodell och bygger i huvudsak på data från natio- nalräkenskaperna. Modellen har byggts upp kring ett varubalanssystem som garanterar konsistens mellan utgifts-, produktions- och inkomstflö- den. Produktion och sysselsättning beräknas för fyra produktionssektorer: industrin, övrigt näringsliv samt statliga och kommunala myndigheter.
KOSMOS innehåller ekonometriskt skattade samband för privat kon- sumtion, bruttoinvesteringar, utrikeshandel, pris- och lönebildning samt utbud och efterfrågan på arbetskraft. Beräkningen av hushållens disponib- la inkomster görs i en relativt detaljerad delmodell med framskrivningar av ett 30-tal inkomst- och utgiftsposter.
Tyngdpunkten i KOSMOS ligger på efterfrågesidan. Utbudseffektema i modellen kommer främst via arbetsmarknaden. Högre efterfrågan på va- ror och tjänster leder till högre efterfrågan på arbetskraft och därmed högre löner och produktionskostnader
Produktpriserna beror dels av utländska konkurrenters priser, dels av inhemska produktionskostnader. De faktorer som driver den inhemska inflationen är därför ytterst lönebildningen och de antaganden som görs om utvecklingen av varuskatter och internationella priser.
Den nuvarande versionen av KOSMOS är fortfarande partiell i många avseenden. Det innebär att ett antal variabler måste bestämmas exogent. Utöver världsmarknadsutveckling och internationella priser gäller det bl. a. offentlig sektors konsumtion och investeringar, investeringar i bostä- der och lager samt ränteutvecklingen. De antagande som gjorts för dessa
och andra exogena variabler framgår av resultatredovisningen i avsnitt 2.4. Bakgrund och motiveringar till bedömningarna återfinns i huvudrap- porten.
I beräkningarna till långtidsutredningen har inte konsumtionsfunk- tionen i KOSMOS använts. Total privat konsumtion ges av framräknad disponibel inkomst och exogent bestämd sparkvot. Bostadskonsumtionen bedöms för sig och övrig privat konsumtion delas upp på varaktiga och icke varaktiga varor med hjälp av exogena koefficienter.
FIMO finns utförligt redovisad i bilaga 1 till 1987 års långtidsutredning (Finansdepartementet, 1987). Strukturen är i allt väsentligt densamma i den version av modellen som använts denna gång. I FIMO beräknas inkomster och utgifter för stat, kommuner, socialförsäkringssektor, finan- siella och icke finansiella företag, hushåll samt utlandet (bytesbalansen). Inkomsterna och utgifterna består dels av transfereringar mellan sektorer- na, dels av reala inkomster och utgifter som lön, driftsöverskott och investeringar.
I FIMO finns inga skattade beteendesamband. De flesta variablerna hämtas från KOSMOS eller beräknas så att de utvecklas i takt med någon variabel därifrån. För några variabler, t. ex. pensionsutbetalningama, görs exogena prognoser i fasta priser som räknas upp med den prisutveckling som genereras i KOSMOS.
Databaserna till KOSMOS och FIMO utgörs i huvudsak av statistik från nationalräkenskaperna t.o.m. 1988. Det faktum att input-output data nu finns tillgängligt på halvår i fasta och löpande priser har underlättat uppdateringen av KOSMOS och påverkat den tekniska formuleringen av modellens varubalanser. En stor del av modellens variabler kan tas direkt från dessa input-output räkenskaper, t. ex. skattekvoter och implicitpriser.
Dataunderlaget för 1989 har hämtats från den preliminära nationalbud- geten för 1990 (PNB). KOSMOS-simuleringarnas startår är 1989. Med hjälp av additativa korrigeringskoeflicienter i de skattade ekvationerna genereras en lösning för 1989 som i stort sett överensstämmer med bilden i PNB.
2.3. Fyra alternativa utvecklingsvägar
För perioden fram till 1995 redovisas i långtidsutredningen fyra alterna— tiva utvecklingsförlopp för den svenska ekonomin. Tre av förloppen byg- ger på samma internationella förutsättningar och tar sin utgångspunkt i olika antaganden om lönebildningen. I det fjärde förutsätts en mindre gynnsam omvärldsbild.
I huvudscenariet, kallat modellkalkylen, utnyttjas de i appendix ] pre- senterade löneekvationerna med där redovisade parametervärden. För- ändring av genomsnittlig inkomstskattesats har dock exkluderats som argument i ekvationerna. De effekter av förhållandevis små skatteändring— ar som kunnat spåras i historiska data antas alltså inte vara relevanta för den omfattande skattereform som nu är för handen.
Tanken att skattereforrnen kan bidra till en nedväxling av löneöknings- takten belyses istället i en alternativ kalkyl kallad tidig lönedämpning. Här
har löneekvationerna ”kopplats ur” åren 1990 och 1991. Löneökningstak- ten dessa år bygger istället på exogena bedömningar.
Som en konsekvens av den rejäla lönedämpning som kännetecknar detta scenario anpassas de antaganden som görs för vissa av modellens exogena variabler. De viktigaste exemplen på ändrade exogena förutsättningar i jämförelse med modellkalkylen är räntebilden, tidsprofilen för sparkvo- tens utveckling, medelarbetstiden under kalkylperiodens andra hälft samt vinstmarginalerna i övrigt näringsliv.
Den tredje kalkylen med lönebildningen som utgångspunkt, kallad lång— sam löneanpassning, bygger på att löneökningstakten inte reagerar lika starkt som i modellkalkylen på förändringar av arbetsmarknadsläget. Tek- niskt har detta åstadkommits genom att värdet på konstanten i löneekva- tionen för industrin ändrats.
Även här påverkar löneanpassningens utseende de exogena bedömning- ar som görs av räntor, sparkvot, medelarbetstid och vinstmarginaler i övrigt näringsliv. Därutöver har den ekvationsbestämda exporten av bear- betade varor och importen av industrivaror dragits ner respektive upp med hjälp av additativa korrigeringsfaktorer. Effekter av den utslagning av produktionskapacitet, som torde bli följden av den låga vinstnivån inom industrin under kalkylperioden, fångas inte av de ekvationer för utrikes- handeln som används.
I den fjärde kalkylen, kallad sämre ovärldsbild, kombineras de inhemska förutsättningar som gäller i alternativet med långsam löneanpassning med en mindre gynnsam internationell utveckling. Sämre tillväxt i omvärlden och en snabb uppgång i oljeprisema under åren 1991 och 1992 känne- tecknar detta scenario. Den exogent bestämda pris- och volymutveckling— en för svensk råvaruexport är långsammare än i övriga beräkningar. Im— portprisema för varor och tjänster exklusive råolja samt konkurrentlän- dernas priser för bearbetade varor och tjänster förutsätts utvecklas ungefär i samma takt som motsvarande svenska priser. Därigenom sker inga förskjutningar i de relativa priser som påverkar utrikeshandeln.
2.4. Resultat och antaganden i tabellform
Här redogörs i tabellform för resultat och antaganden i de fyra beräkning- arna fram till 1995. De exogena variablerna markeras med (ex> efter respektive variabel.
Tabell 2.1—2.9, 2.14—2.22, 2.27—2.35 respektive ZAO—2.48 kommer från KOSMOS och avser modellkalkylen, tidig lönedämpning, långsam löneanpassning och sämre omvärldsbild.
Tabell 2.10—2.13, 2.23—2.26, 2.36—2.39 respektive 2.49—2.52 kom- mer från FlMO och avser samma fyra alternativ.
Modellkalkylen Tabell 2.1— 2.13
Tabell 2.1 Försörjningsbalans 1988—1995 1985 års priser
Miljarder kr. Årlig procentuell förändring 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Privat konsumtion 504,7 0,8 1,7 2,6 2,1 2,0 1,8 1,9 Varaktiga varor 139,3 0,8 1,0 3,6 2,7 2,6 2,2 2,3 Icke varaktiga varor 274,0 0,6 2,2 2,6 2,1 2,0 1,8 1,9 Bostad (ex> 91,4 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Offentlig konsumtion 248,7 1,4 1,7 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 Stat (ex> 68,9 1,3 2,0 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 Kommuner (ex> 179,8 1,4 1,6 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Bruttoinvesteringar 188,8 6,2 1,4 —6,5 —4,4 2,8 3,9 4,5 Industrin 38,3 10,1 —2,3 — 12,2 — 5,9 6,6 9,5 7,9 maskiner 31,1 12,0 — 2,3 —11,3 —4,0 7,9 9,8 7,7 __ byggnader 7,2 2,0 —2,3 — 16,4 — 15,8 — 1,0 7,9 9,2 Ovrigt näringsliv (exkl bostad) 84,5 6,8 3,1 —9,1 —7,1 3,8 4,8 6,6 maskiner 51,4 7,0 3,1 —— 10,6 —9,3 3,3 4,9 7,1 byggnader 33,1 6,5 3,1 —6,9 —3,8 4,5 4,6 5,8 Bostad (ex> 42,4 4,4 —0,5 -0,7 — 1,0 — 1,0 —1,0 —1,0 Offentliga (ex> 23,6 1,2 5,0 2,8 1,1 1,1 1,1 1,1 Lagerinvesteringara (ex> —-3,8 0,7 0,0 0,0 0,0 —0,2 0,0 0,0 Inhemsk efterfrågan 938,5 2,7 1,6 0,4 0,7 1,9 2,1 2,3 Export 339,8 3,6 2,0 1,9 3,2 5,1 5,9 5,7 Varor 285,2 3,6 2,3 2,0 3,1 5,2 6,1 6,0 bearbetade varor 231,6 3,5 2,5 2,0 3,4 5,7 6,6 6,4 råvaror (ex> 53,6 4,1 1,5 1,8 2,0 3,0 4,0 4,0 Tjänster 54,6 3,5 0,3 1,4 3,7 4,4 4,7 4,5 Summa användning 278,3 3,0 1,7 0,8 1,4 2,8 3,2 3,3 Förädlingsvärde näringsliv 629,0 2,2 0,8 0,0 1,3 2,6 2,8 2,7 industri 203,4 2,3 —0,1 —-0,3 1,7 3,6 3,7 3,4 Ovrigt näringsliv 427,9 2,1 1,2 0,1 1,2 2,1 2,4 2,4 Förädlingsvärde _. offentlig sektor 183,8 1,0 1,3 "1,7 1,8 1,9 1,9 1.9 Stat 39,3 1,9 0,0 0,1 0,7 0,8 0,8 0,8 Kommuner 144,6 0,7 1,7 2,1 2,1 2,2 2,2 2,2 Indirekt skatt 1199 1,0 1,8 2,3 2,1 2,1 2,0 2,1 Import 345,6 6,1 3,5 1,4 1,1 3,7 4,9 5,3 Varor 288,0 6,4 3,1 0,8 1,0 4,0 5,1 5,6 råolja (ex> 25,1 9,0 —2,0 1,0 1,5 1,5 1,5 1,5 Tjänster 12,0 4,3 5,6 4,2 2,0 2,5 3,7 4,0 Summa tillförsel 278,3 3,0 1,7 0,8 1,4 2,8 3,2 3,3 BNP 932,7 1,8 1,0 0,6 1,5 2,4 2,5 2,5 Real utrikesbalansa —5,7 —0,9 —0,6 0,2 0,8 0,5 0,4 0,2 Exportnettob 16,9 —5,3 —2,9 8,8 8,4 3,4 4,0 4,2 Handelsbalansb 24,5 —6,4 1,3 10,7 7,8 3,1 4,6 4,9
” Förändring i procent av föregående års BNP 1989—1995. '” Löpande priser. Förändringi miljarder kronor 1989—1995.
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Årlig procentuell förändring
33 33 444 333 33 3053 40 3 3 307 4 303 3 _ _ _ 33 45 081. 225. 16 2.6.5.3. 0.7.8. 5. 0.5.5. 0. 4.6.2. 33 33 434 333 327 3053 40 3 3 307 4 30 3 _ _ _ _ 4.3. 4.6. 39.5. 216 7.0. 2.2.5.4. 0.6. 8. 5. 695 0. 6.4. 2. 33 33 434 333 22 3153 40 3 3 2097 4 30 3 _ _ _ _ 9.8. 9.2. 660 052 2.9. 2.3.5.2. 3.1. 7. 5. 3.2.5. 0. 2.2. 5. 33 34 657 4.34. 32 3034 40 3 3 307 4 40 4 _ _ _ 1.5. 7.0. 72.9. 6.4.1. 1.4. 5.8.2.0. 3.7. 7. 4. 0.5.0. 7. 8.0. 3. 86 89 888 54.6 55 31.26 Awil 3 3 510 4 62 8 6.1. 5.6. 079. 8.8.5. 2.1. 5.6.5.1. 5.5. 5. 9. 2.30. O. 1.9. 8. snl- 89 303 537 44 3035 40 3 2 520 5 002 9 3.5. 2.7 9.3.4. 2.9.7. 2.0. 82.1.9 0.1. 6. 5. 6.0.6. 6. 9.2. 8. 66. 6.5 808 665 66 4194 50 5 5 6144. 4 51 6 l _ r [ > > h n a _ . 0.01 8 m _ x > _x k % k .lra n ake ke r. >.! lag .] vr(.Bx f(B r. & .B>rxa .B mV..u r. " ea TC & _| m m TXOCm [ u k e ... r dm.sp( m_sp a a.sper a.sp saa n nsre asnv snv v nv4a4 nv n.m.r .m u wmd td 90er 9.11. .n mo...u vrmpn mnmrw gm m nam mammfnam Småmåmmam & Otr. is räaeanäaeHuxeaniseae Wmhmm WwMM Mam MmVnRawmaJVnR OMeHnRxwwumHnR P .nd vB HmSK mMB _va RT m1( RÖU N P Ok B E I B
Årlig procentuell förändring
Miljarder kr
1988 1989 Löpande priser Lönesumma 475,4 12,1 Driftsöverskott 121,9 8,7 Kapital, nettoa — 16,2 —O,3 Pensioner 138,6 10,3 Beskattade förmåner 57,5 13,9 Direkt skatt 242,5 13,3 Ovriga transfere- ringsinkomster 57,4 4,8 Transfereringsutgifter 29,3 9,7 Disponibel inkomst 561,4 9,8 Privat konsumtion 590,9 7 1
1985 års priser Disponibel inkomst 478,8 Privat konsumtion 504,7 Sparkvot, nivå i %
( ex > — 5,4 Implicitpris 6,3 KPI, årsgenomsnitt 6,6 Basbelopp 7,9
l axoooop ou. quo. so om...:
1990
_.
...
.—
...
o— ooo goo—ue Axa NN ooawwox
.....—
--w xlO UIOOOO '— AN— LI-
” Förändring i miljarder kronor 1989—1995.
Tabell 2.4 Produktion, sysselsättning (timmar) och produktivitet Årlig procentuell förändring 1989
Produktion Näringslivet 2 Industrin 2 Övrigt närings- liv 2, Offentlig sektor ] 1 0 l
Stat Kommuner
Totalt
Sysselsättning Näringslivet l Industrin 0, Övrigt närings- liv Offentlig sektor
!
Stat l Kommuner 0,
Totalt
Produktivitet Näringslivet 1 Industrin 2 Övrigt närings- liv 0 Offentlig sektor 0, Stat ( ex > 0 0 0
Kommuner (ex>
Totalt
1990 1991 0,8 0,0 0,1 —0,3 1,2 0,1 1,3 1,7 0,0 0,1 1,7 2,1 0,9 0,4 0,5 —O,8 1,1 — 2,0 1,2 —0,3 1,3 1,7 0,0 0,1 1,7 2,1 0,7 —0,1 0,3 0,8 1,0 1,8 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
1992
1991
... __ | ?.QF'PÖ'PO NOOOAN
, 933 .... OO NOA Lil-lå
| (AMONG '_'
1993
1992
1994
199
1995
3 1994
mmmpåu. ___-wat.»
LIILII AW —— uxo
—— OOxl baja?) O hoax U|
UIJBUIPLIILII
1995
let/I _LIIÅ
0105. WN ONONNOND
Tabell 2.5 Arbetsmarknad Förändring från föregående år
1989 1990 Sysselsättning, tim. % 1,5 0,6 Medelarbetstid, % (ex> 0,1 —0,1 Sysselsättning, pers. % 1,4 0,7 Sysselsätt. tusental pers 62 33 Arbetsutbud, pers, % 1,2 1,0 Arbetsutbud, tusental pers 54 45 Arbetslöshet, tusental pers — 8 12 % av arbets- kraften 1,4 1,6
Tabell 2.6 Timlöner Årlig procentuell förändring
1989 1990
Timlöner Näringslivet 10,0 8,4 industrin 10,2 9,0 Ovrigt näringsliv 10,0 8,3 Offentlig sektor 9,3 13,2 Stat 12,5 10,8 Kommuner 8,4 13,9 Totalt 9,8 9,9
Timlöner inkl kollektiva avgifter Näringslivet 10,5 9 5
industrin 10,7 1010 Ovrigt närings-
liv 10,6 9,3
Offentlig sektor 9,9 14,3
Stat 13,1 12,0 Kommuner 8,9 15,0 Totalt 10,3 10,9
1991
—0,1 ——0,3 0,2
0,6 28
21
2,1
1991
on OOONuxI 000000 b) NLA-100 ÄOOUI
Om —00
0000me xlONxINOO
1992
—0,1 —0,3 0,2
8
0,4
18
2,3
1992
& Qoux) ONLIIUI & QOOUI NGO
kit Qookll N 0580
1993
0,5 0,0 0,5
25
0,5 24
0 2,3
1994
1,1 0,3 0,8
37
0,7
31 —6 2,1
1995
1,2 0,3 0,9
42
0,7
33 —9 1,9
Tabell 2.7 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregående år 1989 1990 1991 1992
Insatskasmad industrin, % 6, Ovrigt näringsliv, % 6,
0.» && Lil'-Ä UiNO
:Aw Oxi
5 0 Länekosmad industrin, % Ovrigt näringsliv, % 1
mb 900 Om you än)
Summa rörlig kostnad industrin, % 7, Ovrigt näringsliv, % 7
Produklpl'is Industrin, % 6,5 4,5 4,8 3,1 hemmamarknad, % 6,6 5,2 5,0 3,3 export bearbe- __ tade varor, % 6,0 4, Ovrigt näringsliv, % 5, 7 hemmamarknad, % 5 export tjänster, % 4, Vinstmarginal
1ndustrin,p.e —0,5 — 1,2 —0,8 -0,1 hemmamarknad, p.e —0,4 —O,6 —0,6 0,1 export bearbe- __ tade varor, p.e —0,9 — 1,6 —0,2 —O,2
Ovrigt näringsliv,
p.e — 1,4 0,2 —0,1 0,0 hemmamarknad, p.e (ex> — 1,3 0,3 0,0 0,0 export tjänster, p.e (ex> —2,4 —2,2 —0,6 0,0 Brullovinslandel industrin, nivå i % 27,6 24,4 22,4 22,4 Ovrigt näringsliv, nivå i % 41,1 41,0 40,6 40,5 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå i % 19,9 20,2 19,9 19,8
Tabell 2.8 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt
1989 1990 1991 1992
Räntesats (ex> 11,5 13,7 13,0 10,5
Tabell 2.9 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell förändring
1989 1990 1991 1992
Bearbetade varor ( ex > ,5 5 3 2, Tjänster (ex> 3, 2
8 ,8
NN XIOO
1993
"AN
23,9 41,3 21,3
1993 8,5
1993
jdw 00
1994
”pu
Np Xlklt
25,1 41,7
22,1
1994 8,5
1994
W?” 00
1995
b.)— woo
25,9 42,0 22,8
1995 8,5
1995
Tabell 2.10 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1988— 1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991
Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,5 Skatter 40,8 42,2 41,9 41 ,3 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 Indirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 Socialförsäk- ringsavg 13,8 14,6 14,8 15,2 Räntor 4,6 4,5 5,1 5,3 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 Utgifter 59,9 60,5 62,2 63,1 Transftill hushåll 20,4 20,5 20,7 21,4 Folkpension 4,7 4,7 4,5 4,4 ATP 5,4 5,7 5,8 5,9 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,9 Föräldraförsäk- ring 0,9 1,0 1,1 1,2 Arbetsskadeför- säkring 0,6 0,7 0,9 1,0 Arb lös förs, AMU, KAS 1,0 0,9 1,0 1,2 Ovrigt 4,9 4,7 4,6 4,9 Räntor 5,6 5,2 5,3 5,0 Ovriga transf 5,6 5,7 6,0 6,1 Konsumtion 26,0 26,2 27,3 27,7 Investeringar 2,4 2,9 2,8 2,8 Finansiellt sparande 3,5 4,9 3,7 2,9 Nettosparande 4,6 6,5 5,3 4,4 Bruttosparande 5,8 7,8 6,6 5,7
Tabell 2.11 Företagens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991
Inkomster 45,0 43,9 46,4 45,1 R_äntor 21,7 22,3 26,5 25,7 Ovrigt 27,7 26,2 24,8 24,3 Subventioner —4,5 —4,6 —4,9 — 5,0 Utgifter 46,9 49,4 52,3 50,8 Räntor 20,1 21,2 25,7 25,8 Skatter 2,6 2,9 2,4 2,6 investeringar 14,3 15,0 14,5 12,7 Ovrigt 9,9 10,4 9,7 9,7
Finansiellt sparande — 1,9 —- 5,5 — 5,8 — 5,7 Nettosparande 4,8 2,1 3,3 1,9 Bruttosparande 12,4 9,5 8,7 7,0
1992
.
WOUI 00930wa
N (J!-ÄN MPa-håv—
1992
..
INNA JAL-lfc
NÅ
..
__
| ax—yi p—N—u-
axoxo aoxoobxcx saxat/uu-
1993 64,6
NAV: ?”"? NN-äuu
.— _oo
NOK '—
.—
—. _. _.
... »ou-N mao—cout» ”N &» sammma Neo-— N ADJN NPUIWJÅ—
_.
| xlei :::—in—
wau bakmes—A u-
64,2 56,3 41,3 23,2
_.— OO .—
NOR NOå—j— Jil—»Vi
.—
o
__ aoq xl-b-uuwostx) "N &» on—Oxu- Naw— N UIJXN NPV-wå—
...
| 41sz ::)—qu
ssu-u- abooa &
64,0 56,2
--N4> ä'?"— xoww
Na '— NONh—P ål.—HJ:
&» N »owo'wxc ino
.. .. N (A&D) NPLIIb-DAI— Ooh—l xIÅUJNUt—l
'—Å
»»
xlNå _)DNWOOW O'xxlxl cow—_!» DJ
...
Tabell 2.12 Hushållens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990
Inkomster 100,8 102,6 104,0 Löner 58,6 59,8 60,4 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 OtTentl transf 20,4 20,5 20,7 R_äntor 4,5 4,8 5,6 Ovrigt 17,3 17,4 17,2 Utgifter 103,6 104,2 105,0 Skatter 21,8 22,5 21,8 Räntor 7,1 7,4 8,8 Konsumtion 53,0 52,0 52,1 investeringar 2,8 2,9 2,6 Ovrigt 18,9 19,4 19,7 Finansiellt sparande — 2,8 — 1,6 — 1,0 Nettosparande — 2,7 — 1,4 —0,7 Bruttosparande 0,0 1,3 1,7 Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 Nettosparkvot — 5,3 — 2,7 — 1,4
Tabell 2.13 Bytesbalans 1988 — 1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990
Inkomster 35,7 36,4 35,2 Export 32,5 32,7 31,5 Transfereringar 2,0 1,8 1,8 Räntor 1,2 1,8 2,0 Utgifter 37,0 38,7 38,3 Import 31,0 31,8 30,9 Transfereringar 2,8 2,8 2,9 Räntor 3,1 4,0 4,5
Bytesbalans — 1,2 —2,3 —3,1 Varu- o tjänste- balans 1,5 1,0 0,6 Transfererings— netto —0,9 —l,1 — 1,2 Räntenetto — 1,9 —2,2 —2,5
1991
104,5 60,9 17,3 N __
...
».
.— NO
Ob.) NOG opwoooa ONUi
OO wow waoxiwon eau-&
Ut
N
.
Ul
1992
104,2 61,1
N— F—XI
..
.. No '— MU) mwc wu-boouum u:.now
Nkli
Ul O_o» Noe oyuqoa axa
1992
ut.» ”"!—
.—
..
Nb) 3») annex! --
.i ur mein-N sou—.:
._
I N— som
1993 102,4
a 0 A
1711
N
..
... Ne
NU!
. .
uma ww: _u-ioouxs- Nxooo
L)!
31,
_.
I N_— xlN ca
1994
101,7 60,1
_. x! N ooo awe 0.51»qu _obxo .. ... Ne
_U1
1»)! op Noe oywoo— om
1994
wu N;»
..
ww . _ pwpq __... MN © & _ooxotb axlw—
... o ..
1 N _.
..
|— NO
U!
.—
,. ..
Lh 03»: Ncc w_NNOxo— ou osc- Awe masugn—o oc
b) 1.»
»— wP—m —— ÖN 0 05 000001)! u-xioo
_.
Ldb)
N .. .
I N __
21 1994 1995
1993
1991 1992
1990
Tabell 2.14 F örsörjningsbalans 1990—1995 Årlig procentuell förändring. 1985 års priser
Tabell 2.14—2.26
790,79Joo,/0,21JooiÅdw6,2,8,0,JO,2,0,ly4,O,JO, 4»o&2»0voo,2,om9,.1vsw9109 2, 0,2,6, 121110247795641102555443 222102145133 2 044
333Jåbl»AJJÅDÅDJ02236030150293209JÅJD_aJJJ 121110230013431102555443 232102245133 2 034 111 _ SABJåélåéAJDJADJlnnJapJBLAJDSÅZDAJJDS15233 [21110230014341102555342 232102244132 2 033
121110212314711101445232 121102122122 ] 0007 _ __ _ __
232110259827960200334141 11.11.1022 lllll |. 056
________
460170647777955005369597 913307630077 1 470,90,
1107—1112 11111 2220501222101 001101133241 .I. 030 ___ _ _ __ & m m & s V S 0 > .||.. oc b & ms.. .h r H ( n m m m >r x n En e nrm ..u xa & >Jma m .m _m .wwm as mma m am., .w nga __? n e de > a ” ma.m.>u .n 0 (mom vx .m d med x 5 & bs vtam re g > f 86 .a .r. .1.r rt. e .r. b n U k >et rn _] ee . .a Tad el. ( .m b & saa/xo nsnre.rexatr.u d( vv äv na SOI nhor kuuwdedhedeheode mr n Känns. nå aum hua mumme(mnamMmmM(me rmmau nnan mt rwam hmm & 1 .l .1 0 H... .1...11 k 0 t. 1 ammwmmwmmammmmmnummmwwmm wwwmmmmmmmmmm p mma _mvmanakmmmbwmbmoush memme mmmömmakmmv rm N www P 0 B Ö B LmE TS F F .ml 8 B REH
** Förändring i procent av föregående års BNP. ” Förändring 1 miljarder kronor.
Tabell 2.15 Priser Årlig procentuell förändring
1990
Privat konsumtion Varaktiga varor Icke varaktiga varor Bostad
Offentlig konsumtion Stat Kommuner
hoobno
.—
.—
Bruttoinvesteringar Maskiner Byggnader
Export
Bearbetade varor Världsmarknadspris ( ex > Relativpris Råvaror ( ex >
Tjänster Världsmarknadspris ( ex > Relativpris
O—öNb-D OÅAUJOUJPUJ (>th WON OOxlexl
| © ooo OOONINOUI AUbU—wäo ow— oom
Import
Industri varor ( ex > Hemmamarknadspris Relativpris Råolja ( ex >
Ovriga varor och tjänster
( ex > Hemmamarknadspris Relativpris
BNP
oo __(uli
Tabell 2.16 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande Årlig procentuell förändring 1990
Löpande priser Lönesumma
Driftsöverskott
Kapital,nettoa Pensioner
Beskattade förmåner
Direkt skatt Ovriga transfereringsinkomster Transfereringsutgifter
..
OO xlsOkIIUINDP—ONNO
_ uno _Erxxibbxixawas .—
Disponibel inkomst Privat konsumtion
1985 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion
GOO'xl '— -—N xJOXO kl! ADO
Sparkvot,nivå i % (ex >
Implicitpris KPI,årsgenomsnitt Basbelopp
3 Förändring i miljarder kronor.
1991
ou-xoao J.LJÄiixaob-asu— wooo www v—oo—N
| 1 & NNA OONWU) NÅ—NPMNN Nia-IN Ätit-lå Lhkltåtli
o --'U1xi
1991
__| .100 owwooxi—ww
ou- a.ixi'ooowa
| Aun). _o Nu mmm xo anv
1992
upwww oawwowwwwww Urk—k)- wwww
| b) OWA
c:.—Aum awum—Nukouo oo— aula/au,
oo :>”ch
1992
MWh-) O —N
UVUI åWLhNDUl—åtlt
ooo-U. uch'xiqv— '
wax oomxiwoohbi
199
qowww Obwwowwwwww Aw-D— wwww
| »: Ota-JA
199
www O '_N
3
en N'ooo
3
MON MÅMNMNÄM
i).—ameo woxiuuom'mox (iam (nov- (1000
ooo -— (sin
LIIO OWUION—leax
1994
o _oo wommm ooOm'Nszooxoa/ua 80le ooo.»
| ;> owe-
1994
MU! MÅONJXIUIOUON Guo Abubwlnuio—
94wa O -—*N Oxlxl N 00——
1995
xrowww OAAUIOWWAJBWW MÅL)! äwww
& Oak-A
&)vale Nowuawbo—ooo _oo _soooxo
N '_'—0
1995
UiON Lil-ÄOWXIlJlOLIIO5 050 xIONUJNUiNObJå—
www O -—-N OONDNO kli x!—
Tabell 2.17 Produktion, sysselsättning (timmar) och produktivitet Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995 Produktion Näringslivet 0,9 1,3 1,7 2,4 2,5 2,4 industrin 0,1 1,3 2,2 3,1 3,0 2,8 Ovrigt näringsliv 1,3 1,3 1,5 2,0 2,2 2,2 Offentlig sektor 1,3 1,8 1,8 1,9 1,9 1,9 Stat 0,0 0,2 0,7 0,8 0,8 0,8 Kommuner 1,7 2,2 2,1 2,2 2,2 2,2 Totalt 1,0 1,4 1,8 2,3 2,4 2,3 Sysselsättning Näringslivet 0,5 —0,1 —0,5 0,2 0,6 0,6 industrin — 1,0 — 1,2 -1,2 —O,5 —0,2 —0,1 Ovrigt näringsliv 1,2 0,4 —0,1 0,5 0,9 0,9 Offentlig sektor 1,3 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 Stat 0,0 0,2 0,7 0,8 0,8 0,8 Kommuner 1,7 2,2 2,1 2,2 2,2 2,2 Totalt 0,8 0,4 0,2 0,7 1,0 1,0 Produktivitet Näringslivet 0,4 1,4 2,2 2,2 1,9 1,7 industrin 1,2 2,6 3,4 3,7 3,2 2,9 Ovrigt näringsliv 0,1 0,9 1,7 1,5 1,3 1,2 Olfentlig sektor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stat ( ex > 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuner (ex> 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,3 1,0 1,5 1,6 1,4 1,3 Tabell 2.18 Arbetsmarknad Förändring från föregående år 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Sysselsättning,tim, % 0,7 0,4 0,2 0,7 1,0 1,0 Medelarbetstid, % (ex> —0,1 —0,3 —0,3 0,1 0,4 0,4 Sysselsättning,pers, % 0,8 0,7 0,5 0,6 0,6 0,6 Sysselsätt,tusenta1 pers 36 31 23 26 26 28 Arbetsutbud,pers, % 1,0 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 Arbetsutbud,tusenta1 pers 46 35 26 26 27 28 Arbetslöshet,tusental pers 10 4 3 0 1 0
% av arbetskraften 1,6 1,7 1,7 1,7 1,8 1,8
Tabell 2.19 Timlöner Årlig procentuell förändring
1990 1991 Timlöner Näringslivet 7,0 2,9 industrin 7,5 3,0 Ovrigt näringsliv 7,0 3,0 Offentlig sektor 12,3 3,0 Stat 10,0 3,0 Kommuner 13,0 3,0 Totalt 8,7 3,0 Timlöner inkl kollektiva avgifter Näringslivet 8,1 3,3 industrin 8,5 3,3 Ovrigt näringsliv 8,0 3,3 Offentlig sektor 13,4 3,4 Stat 1 1,1 3,4 Kommuner 14,1 3,4 Totalt 9,7 3,3
Tabell 2.20 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregående år
1990 1991 Insatskostnaa' industrin, % 4,1 2,9 Ovrigt näringsliv, % 5,7 2,5 Lönekostnaa' industrin, % 7,3 0,8 Ovrigt näringsliv, % 7,9 2,4 Summa rörlig kostnad industrin, % 5,1 2,2 Ovrigt näringsliv, % 6,6 2,5 Produktpris Industrin, % 3,9 2,6 hemmamarknad, % 4,7 2,9 __ export bearbetade varor, % 3,4 2,6 Ovrigt näringsliv, % 6,8 2,4 hemmamarknad, % 7,0 2,5 export tjänster, % 4,0 1,7 Vinstmarginal Industrin, p.e — 1,0 0,4 hemmamarknad, p.e —0,3 0,6 __ export bearbetade varor, p.e — 1,5 0,3 Ovrigt näringsliv, p.e 0,2 —0,1 hemmamarknad, p.e (ex> 0,3 0,0 export tjänster, p.e (ex> —2,2 —0,6 Bruttovinslandel industrin,nivå i % 25,1 26,2 erigt näringsliv,nivå i % 41,1 41,0 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå i % 20,2 20,3 Tabell 2.21 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt 1990 1991 Räntesats (ex> 13,2 11,3
1992
Ul OXÅ)!- Ulåå w __le 0080
N '_'le 08090
1992
På” om
w.— WL)!
UJ'Ix) &&O
wwyawww NIONONWÅUJ ooopoo N—-—UJ-ÖU)
27,1 41,1
20,6
1992 9,0
1993
1993
sw?” OLII
L.)-— ww
&”.N uno
xIOOxINAA
oooooo NNNMÖ—U»
N oo &
Mk us
1993 8,5
1994
ut 1.1-Ayn Utv-Uv -— in— -—OO
kl! kli-lås!! MUR]!
1994
Jun» 0005
.””:— (too
_be-l (|__-
Ayyyayay OOOAU-U- 099999 N—n—wAA
ÖN —© kilt)!
21,8
1994 8,5
1995
Lit thlliuklt (It's/lk)! & 45—14.) #59)
i.u kliv-yu Vit./iu- 3:- ::.—1.1 AAw
1995
QN _kll Cx!
JAL.) OA
ba:—yw»: N—P—Oxxlxl Oppppo Nv—v—NU-lw
30,3 41,7
22,2
1995 8,5
Tabell 2.22 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995 Bearbetade varor (ex> 2,5 2,8 2,8 3,0 3,0 3,0 Tjänster (ex> 2,5 2,8 2,7 3,0 3,0 3,0
Tabell 2.23 Den odentliga sektorns inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 65,6 64,5 64,2 64,0 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,4 56,7 56,4 56,3 56,1 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,4 41,8 41,6 41,4 41,3 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 23,3 23,2 23,2 23,3 lndirekta 16,4 16,8 17,7 18,6 18,5 18,4 18,2 18,0 Socialförsäk- ringsavg 13,8 14,6 14,7 15,0 14,9 14,9 14,8 14,8 R_äntor 4,6 4,5 5,2 5,5 4,7 3,9 3,7 3,7 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Utgifter 59,9 60,5 62,3 63,3 62,7 61,6 60,8 60,3 Transftill hushåll 20,4 20,5 20,8 21,5 21,5 21,4 21,3 21,1 Folkpension 4,7 4,7 4,6 4,5 4,4 4,2 4,1 4,0 ATP 5,4 5,7 5,8 6,1 6,1 6,2 6,2 6,3 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 Föräldraförsäk- ring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 Arbetsskadeför- säkring O,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 Arb lös förs, A_MU, KAS 1,0 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Ovrigt 4,9 4,7 4,6 5,0 4,8 4,7 4,6 4,5 R_äntor 5,6 5,2 5,3 5,3 4,4 3,9 3,3 3,1 Ovriga transf 5,6 5,7 6,0 6,2 6,1 5,7 5,5 5,4 Konsumtion 26,0 26,2 27,3 27,5 27,8 27,9 27,9 28,0 Investeringar 2,4 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 2,7 2,7 Finansiellt sparande 3,5 4,9 3,6 2,8 3,0 2,9 3,3 3,7 Nettosparande 4,6 6,5 5,1 4,3 4,4 4,3 4,7 5,0 Bruttosparande 5,8 7,8 6,5 5,6 5,8 5,7 6,1 6,4
Tabell 2.24 Företagens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Inkomster 45,0 43,9 46,8 47,1 42,5 38,6 39,2 39,7 R_äntor 21,7 22,3 26,7 26,6 21,7 17,7 17,8 17,9 Ovrigt 27,7 26,2 25,0 25,6 25,7 25,6 25,8 26,1 Subventioner —4,5 —-4,6 —4,9 —5,1 —5,0 —4,6 —4,5 —4,3 Utgifter 46,9 49,4 52,5 52,5 47,7 43,6 44,4 45,2 Räntor 20,1 21,2 25,9 26,9 22,2 17,9 18,2 18,4 Skatter 2,6 2,9 2,4 2,8 3,2 3,2 3,3 3,4 investeringar 14,3 15,0 14,5 13,0 12,4 12,6 12,9 13,2 Ovrigt 9,9 10,4 9,7 9,9 9,9 9,9 10,0 10,1
Finansiellt sparande — 1,9 —- 5,5 — 5,7 — 5,5 — 5,2 — 5,0 — 5,3 — 5,5 Nettosparande 4,8 2,1 3,5 2,3 2,0 2,5 2,6 2,7 Bruttosparande 12,4 9,5 8,8 7,5 7,2 7,6 7,6 7,7
Tabell 2.25 Hushållens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 100,8 102,6 103,8 103,0 101,8 101,0 100,5 100,1 Löner 58,6 59,8 60,2 59,8 59,7 59,4 59,2 59,2 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 17,0 16,9 16,9 16,8 16,8 Otfentl transf 20,4 20,5 20,8 21,5 21,5 21,4 21,3 21,1 Räntor 4,5 4,8 5,5 4,9 4,0 3,8 3,8 3,8 Ovrigt 17,3 17,4 17,2 16,8 16,6 16,3 16,2 16,0 Utgifter 103,6 104,2 104,7 103,7 102,3 101,2 100,6 100,0 Skatter 21 ,8 22,5 21 ,8 20,1 20,1 20,0 19,9 19,9 Räntor 7,1 7,4 8,6 8,0 6,9 6,4 6,4 6,4 Konsumtion 53,0 52,0 52,0 53,1 52,9 52,6 52,3 51,8 Investeringar 2,8 2,9 2,6 2,6 2,5 2,5 2,4 2,3 Ovrigt 18,9 19,4 19,7 19,9 19,9 19,8 19,7 19,6 Finansiellt sparande — 2,8 — 1,6 — 1,0 —0,7 — 0,5 —0,3 —0,1 0,1 Nettosparande — 2,7 — 1,4 —0,7 —0,4 —0,2 0,0 0,1 0,3 Bruttosparande 0,0 1,3 1,7 1,9 2,0 2,2 2,3 2,4 Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 52,7 52,7 52,6 52,4 52,1 Nettosparkvot -— 5,3 — 2,7 — 1,4 —0,8 —O,4 0,0 0,2 0,6 Tabell 2.26 Bytesbalans 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 35,7 36,4 35,4 35,6 36,3 37,0 37,7 38,4 Export 32,5 32,7 31,7 31,9 32,6 33,4 34,3 35,1 Transfereringar 2,0 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,7 1,7 Räntor 1,2 1,8 2,0 1,9 2,0 1,9 1,6 1,6 Utgifter 37,0 38,7 38,5 39,0 39,0 39,4 39,7 40,2 Import 31,0 31,8 31,0 30,9 31,1 31,7 32,5 33,2 Transfereringar 2,8 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 2,8 Räntor 3,1 4,0 4,5 5,1 5,0 4,7 4,3 4,1 Bytesbalans — 1,2 —2,3 —3,1 —3,4 —2,7 — 2,4 —2,1 —- 1,8 Varu-o tjänste- balans 1,5 1,0 0,6 1,0 1,5 1,7 1,8 1,9 Transfererings- netto —0,9 —1,1 —1,2 -—1,2 —1,2 —l,2 —1,2 —1,2 Räntenetto — 1,9 —2,2 —2,5 —3,2 —3,0 —2,8 —2,6 —2,5
27 1991 1992 1993 1994 1995
Tabell 2.27 Försörjningsbalans 1990—1995 Årlig procentuell förändring. 1985 års priser 1990 Tabell 2.27—2.39
949186246578220106236056 927982047526 9 329 LÅLLLQÅQLQan/mhlulunwhiiinmdul 1,2,l,l,0,2,2,4,4u1,372, 1, 0,4,3, _ _ _ 121110213050011101445442 111102134132 '. 044
___7_.____
060186278498510121668068 918871023558 2 114 222110214141121101333331 010102233121 1 043
___7_._____
838186247718870104211089 424871718569 00 4116 121110259707941100222220 000102110120 & 0,8,7,
___7_.____
666l60252341697804900848 031711348028 6 2007 232110262169060200122110 000102210140 0, 0,8,0,
_lll_l__ _
____
112112112223330501222101 001101133251 1 021 _ __ _ _ _ __
r
& m a &
9. > v S 0 .h. g ..0 X S ....u r H 0, mb m
m m >r a n gnn &
nrw .u amb ( Ömma m m.m .wo as .mmfm (.m .w Ämå ..: & e m.., a ...,. ., mmmoxw rm ma X(.nfr vx nm nm rt > rs. & % u ken>et rn re ee ee ää .nä et x .0 bha saa/xo nsnre. re(alc.u d( V V äv na 6 vi S0.1 ngr kxueiedned ES a n Sins uk rH eta .13 e v....n än ....uCe t..... & gr g 5 (e.... ktb namnvdgåmnmimnimdtvk reor nmmten mt r ut .nms taemmtmmuäwwtw mmmsnommmahunhtmknolwna mnd amkmnaondaywaamäuumomwvmmMdemomomommelom t . .. i
.kaB%SKm.mmbwmbBOoamh WVbommMm "mhÖnmSKdWmeTm N wWa P 0 B Ö LmE TSF F ml SBREH
g i procent av föregående års BNP.
Förändring i miljarder kronor.
” Förändrin b
Tabell 2.28 Priser Årlig procentuell förändring
1990
Privat konsumtion Varaktiga varor Icke varaktiga varor Bostad
Offentlig konsumtion Stat Kommuner
but—.b
Bruttoinvesteri ngar Maskiner Byggnader
Export
Bearbetade varor Världsmarknadspris ( ex > Relativpris Råvaror ( ex >
Tjänster Världsmarknadspris ( ex > Relativpris
111303!)
__... ' ' J Jh:n. xinu wpw sooouoo »oxlO
Import
Industri varor ( ex > Hemmamarknadspris Relativpris Råolja ( ex >
Ovriga varor och tjänster
(ex> Hemmamarknadspris Relativpris
BNP
cpu-Nm pau—wow
oo »o—o owmioul wm—uou—N
ND _NOOUI
Tabell 2.29 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande Årlig procentuell förändring
[ 990
Löpande priser
Lönesumma Driftsöverskott Kapital, nettoa Pensioner Beskattade förmåner Direkt skatt
Övriga transfereringsinkomster Transfereringsutgifter
.—
.—
O— OOOPONNo—XIO
_ A&O Nwa'a'o'wwax _.
Disponibel inkomst Privat konsumtion
......
1985 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion
050090 '— _l.»
Sparkvot, nivå i % (ex>
Implicitpris KPI, arsgenomsnitt Basbelopp
(nuo "u. xio
” Förändring i miljarder kronor.
1991
NOWPOO Oxtor—
xo'in —-3>ON
OMC-Qx] ubehöo'm'äi—
oo Noah O—thå?) —AoN—wwm
&» bmx:
1991
... ON bos—futurum NOA UIJÅNONOND-D—N
__.—
| moooo _o NA awu— _- axo
1992
101—'U- wÄil/u'xi
& NIONxI _.kllAA-Iå
Bomo'm NOO
(: .nu-o moC—v—oo Muu-m
Lh -—-kIlJ>
1992
....
(io 'u-"N—"xooouno-h
(J.-upp —N &!!le N DON
1993
???? ONNON
"whic
hb)? Oti-ON a'm—
xlpwww O_Ä-ÄUIOUJLMUJ
oo ooooo thou-u.?» ucumowwoo
& Pix-lå
1993
.— ONON MMNPONNUION wu. (twenawqwh
58359. NN NNN & ON
l
uowww oääwpwww Aun.) khUiL/i
1994
åqbwå &OOOO
lli—'u-
' ' w'N'oo'U- fl:—"wie
& Avao u-N'Nmoo ace—u.
& påå
1994
._ u-os UI'JIONOMWUION
oo Asim—nomo—
wA_-l> O —N 000 i.!- 500
uowww Obåui
Awww
OWNW Aun» Utåt!-
JP- Obs-lå
1995
oliv-xi
*N'xi'u— "0”:st
obbimu-inw
o Cob u-Jsu—U-oo
1995
MKII maayOU-wbw xJOx Nuoowooooo
Lookup -—-— Oxlxl Ul sova
Tabell 2.30 Produktion, sysselsättning (timmar) och produktivitet
Årlig procentuell förändring
Produktion Näringslivet Industrin Ovrigt näringsliv Offentlig sektor Stat Kommuner
Totalt
Sysselsättning
Näringslivet
Industrin Ovrigt näringsliv
Offentlig sektor Stat Kommuner
Totalt
Produktivitet Näringslivet Industrin Ovrigt näringsliv
Offentlig sektor Stat ( ex > Kommuner ( ex >
Totalt
Tabell 2.31 Arbetsmarknad Förändring från föregående år
Sysselsättning, tim, % Medelarbetstid, % (ex> Sysselsättning, pers, % Sysselsätt, tusental pers
Arbetsutbud, pers, % Arbetsutbud, tusental pers
Arbetslöshet, tusental pers % av arbetskraften
1 990
1990
0,6 —0,1
0,7 33
1,0 45
12 1,6
1991
1991
—0,1 ——0,3 0,2
0,6 28
21 2,1
1992
1992
41,4 _o,3 _o,1
0,3 14
20 2,5
1993
1993
—0,2 —0,1 —0,1
0,3 13
19 2,9
0,2 0,2 0,0
0,3 15
16 3,3
Tabell 2.32 Timlöner Årlig procentuell förändring
Timlöner Näringslivet Industrin Ovrigt näringsliv OtTentlig sektor l Stat 1 Kommuner 1
Totalt
Timlöner inkl kollektiva avgifter Näringslivet Industrin 1 , Ovrigt näringsliv Offentlig sektor l Stat ] Kommuner 1
Totalt 1
1991
00 00053 000000 Lo.) Nta-lm book.!-
oo WONP WOW x! OleN ot:—oo
Tabell 2.33 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregående år
1990
Insatskosmad Industrin, % 4,6 Ovrigt näringsliv, % 6,4 Lönekastnad Industrin, % 8,9 Ovrigt näringsliv, % 9,3 Summa rörlig kostnad Industrin, % 5,9 Ovrigt näringsliv, % 7,7 Produktpris Industrin, % 4,5 hemmamarknad, % 5,2
__ export bearbetade varor, % 4,1
Ovrigt näringsliv, % 7,9 hemmamarknad, % 8,1 export tjänster, % 5,1 Vinstmarginal
Industrin, p.e — 1,2 hemmamarknad, p.e —0,6 _ export bearbetade varor, p.e — 1,6
Ovrigt näringsliv, p.e 0,2 hemmamarknad, p.e ( ex > 0,3 export tjänster, p.e ( ex > — 2,2
Bruttavinstandel Industrin, nivå i % 24,4 erigt näringsliv, nivå i % 41,0 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå i % 20,2
1991
1992 1993 14 65 13 63 16 se &4 se 7] az &6 sa 19 en 14 63 13 63 16 68 &4 68 17 62 &6 63 18 65
1992 1993 43 se 48 43 46 30 az sa 44 35 as 48 as 34 4J 33 40 33 14 47 ss 48 53 4]
—03 _03 —03 —01 _04 _04 00 OJ 00 on on OJ 2n3 208 404 404 196 1a7
1994
P?” v—ox
_JBN L..).—
få?” NN
AMåOONo
I I ooopoo
NN'Nwi—i-
AN 9.0 0533
20,1
1995
Tabell 2.34 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt
1990 1991 1992 1993 1994 1995 Räntesats (ex> 13,7 13,0 12,5 12,5 12,5 12,5
Tabell 2.35 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995 Bearbetade varor ( ex > 2,5 2,8 2,8 3,0 3,0 3,0 Tjänster (ex> 2,5 2,8 2,7 3,0 3,0 3,0
Tabell 2.36 Den olfentliga sektorns inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,0 67,0 67,2 67,3 67,4 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,5 57,1 57,2 57,2 57,2 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,3 41,8 41,8 41,8 41,8 Direkta 24,4 25,4 24,2 22,9 23,5 23,6 23,7 23,7 Indirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 18,3 18,3 18,2 18,1 Socialförsäk- ringsavg 13,8 14,6 14,8 15,2 15,4 15,4 15,4 15,4 Räntor 4,6 4,5 5,1 5,3 5,6 5,7 5,7 5,9 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,3 4,3 4,3 4,3 Utgifter 59,9 60,5 62,2 63,0 64,5 65,0 65,2 65,4 Transftill hushåll 20,4 20,5 20,7 21,4 22,0 22,3 22,5 22,6 Folkpension 4,7 4,7 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,0 ATP 5,4 5,7 5,8 5,9 6,1 6,2 6,3 6,3 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 Föräldraförsäk- ring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 Arbetsskadeför- säkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 1,3 Arb lös förs, A_MU, KAS 1,0 0,9 1,0 1,2 1,5 1,7 1,9 2,0 Ovrigt 4,9 4,7 4,6 4,9 4,8 4,8 4,7 4,6 R_äntor 5,6 5,2 5,3 5,0 5,2 5,0 4,8 4,8 Ovriga transf 5,6 5,7 6,0 6,0 6,1 6,0 5,8 5,7 Konsumtion 26,0 26,2 27,3 27,7 28,4 28,9 29,3 29,6 Investeringar 2,4 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Finansiellt sparande 3,5 4,9 3,8 2,9 2,4 2,2 2,1 2,1 Nettosparande 4,6 6,5 5,3 4,4 3,9 3,6 3,4 3,4 Bruttosparande 5,8 7,8 6,6 5,8 5,3 5,0 4,9 4,8
Tabell 2.37 Företagens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 45,0 43,9 46,4 45,1 44,5 44,7 45,2 45,9 Räntor 21,7 22,3 26,5 25,7 25,6 26,1 26,6 27,1 Ovrigt 27,7 26,2 24,8 24,3 23,9 23,5 23,4 23,4 Subventioner —4,5 —4,6 —4,9 —4,9 —5,0 —4,9 —4,8 —4,6 Utgifter 46,9 49,4 52,3 50,8 49,3 49,0 49,0 49,4 Räntor 20,1 21,2 25,7 25,8 25,4 26,1 26,6 27,2 Skatter 2,6 2,9 2,4 2,6 2,9 2,8 2,8 2,9 Investeringar 14,3 15,0 14,5 12,7 11,5 10,8 10,4 10,2 Ovrigt 9,9 10,4 9,7 9,7 9,4 9,3 9,2 9,2 Finansiellt sparande — 1,9 — 5,5 — 5,8 — 5,7 — 4,8 —4,3 —3,8 — 3,6 Nettosparande 4,8 2,1 3,3 1,8 1,7 1,6 1,8 1,9 Bruttosparande 12,4 9,5 8,7 7,0 6,7 6,5 6,6 6,6 Tabell 2.38 Hushållens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 100,8 102,6 104,0 104,5 105,5 105,9 106,0 105,8 Löner 58,6 59,8 60,4 60,9 61,3 61,5 61,5 61,4 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 17,3 17,4 17,4 17,4 17,4 Offentl transf 20,4 20,5 20,7 21,4 22,0 22,3 22,5 22,6 Räntor 4,5 4,8 5,6 5,5 5,6 5,7 5,8 5,8 Ovrigt 17,3 17,4 17,2 16,8 16,6 16,4 16,2 16,0 Utgifter [03,6 104,2 105,0 104,8 105,6 106,0 106,0 105,8 Skatter 21 ,8 22,5 21 ,8 20,3 20,6 20,7 20,8 20,8 Räntor 7,1 7,4 8,8 8,7 9,1 9,1 9,2 9,2 Konsumtion 53,0 52,0 52,1 53,0 53,1 53,2 53,1 53,0 Investeringar 2,8 2,9 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,4 Ovrigt 18,9 19,4 19,7 20,3 20,4 20,4 20,4 20,3 Finansiellt sparande —— 2,8 — 1,6 — 1,0 —-0,3 — 0,1 —0,1 0,0 0,0 Nettosparande — 2,7 — 1,4 —0,7 0,0 0,1 0,2 0,3 0,3 Bruttosparande 0,0 1,3 1,7 2,3 2,4 2,5 2,4 2,4 Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 53,0 53,2 53,4 53,4 53,3 Nettosparkvot — 5,3 — 2,7 — 1,4 0,0 0,3 0,4 0,5 0,5 Tabell 2.39 Bytesbalans 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 35,7 36,4 35,2 34,6 34,6 34,8 35,3 36,0 Export 32,5 32,7 31,5 31,0 30,9 31,4 32,1 32,9 Transfereringar 2,0 1,8 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 Räntor 1,2 1,8 2,0 1,9 1,9 1,8 1,6 1,5 Utgifter 37,0 38,7 38,3 37,7 37,0 37,0 37,1 37,5 Import 31,0 31,8 30,9 29,8 29,3 29,6 30,1 30,8 Transfereringar 2,8 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 2,8 2,8 Räntor 3,1 4,0 4,5 4,9 4,8 4,4 4,0 3,8 Bytesbalans — 1,2 —2,3 —3,1 —3,1 —2,5 —2,1 — 1,8 — 1,5 Varu-o tjänste- balans 1,5 1,0 0,6 1,2 1,6 1,8 2,0 2,1 Transfererings- netto —0,9 —1,1 —1,2 ——1,2 —1,2 —l,2 —1,2 —1,2 Räntenetto — 1,9 —2,2 —2,5 —3,1 —2,9 —2,7 —2,5 —2,4
Tabell 2.40— 2.52
Tabell 2.40 Försörjningsbalans 1990—1995 Årlig procentuell förändring. 1985 års priser
1992 1993 1994 1995
1991
1990
11118623875. III11020103 __ 3 23218628706 IIIIIOZI415 _ _ _ _ 71718624973 12111022621 _ _ _3 696186211193 22211027337
_III
702I7064333 IIZIIZIIZZZ
m _! % >.l n a i xa orv t eg .nma>m (n ag U .” .! mv..uxs re re u ken>et ed saa/xo nsnna av X 6 .] w.lm keUV.n...Kn t kkvmmammang tmeattmowmw w_VaånwmmMMn . .n I xuS I . P 0 B
3860101346580 OOOIIOI444332 1870108778536 2121100333331 5200128321562 223II0022222I 5460101753583 333050I222101
> M & X & ( .w >P .a xmv g r.>en m mau(m & _mM(mow )k Hu omäaMmm .nt V..... ei vmmbmaa Ob 30% .L
Inhemsk efterfrågan
Export
Varor
bearbetade varor råvaror ( ex >
Tjänster Summa användning
463. III 020
III
2.770, 000 _ _
V
.h S 8 .n n
ä V n .h e 5 Gb
m m "3 r. w ä
gmm
.m & av 0 d .v. .a n.
& 1.0
F
Förädlingsvärde offentlig
8,7,lt2tlp6,5,1,0, 5. 4,7 I
IOZI33II2 871269546 I02I22III 006I4I3583 102100110 _ 711870003 101133251
> 1 r m m
t . ...a ( % UK aan mt :l|..t.t ..K mosa rlmenråhm omonoarh hSKdPV Tm e nm u S II S
I
0,9 1,2
0,4
0,1
BNP
00,1, __ AJJ OOO _ 2.0.7, 0,9..0, 036 6.9.3. 021 _ _
b
Real utrikesbalansa
Exportnettob Handelsbalans
g i procent av föregående års BNP. Förändring i miljarder kronor.
” Förändrin b
Tabell 2.41 Priser Årlig procentuell förändring
1990
Privat konsumtion Varaktiga varor Icke varaktiga varor Bostad
Offentlig konsumtion Stat Kommuner
-—N Utoooo olio osm—as __..—
u-wow Ah Nykl- wow NOOOxIOO
Bruttoinvesteringar Maskiner Byggnader Export
Bearbetade varor Världsmarknadspris ( ex > Relativpris Råvaror ( ex >
Tjänster Världsmarknad spris ( ex > Relativpris
u—mbxm
Import
lndustrivaror ( ex > Hemmamarknadspris Relativpris Råolja ( ex >
Ovriga varor och tjänster
( ex> Hemmamarknadspris Relativpris
BNP
© NOOk/l OPMNW 043 00 0—0 OLD-INOM Urk!!
19 0 1
u—u— www "Rabb wwwxl
lamhet)
O—U-wp —-l> osv—Nu.: myx Osu-as som»: (Mexico
b)
ax v—NO Chu-(too ooo
OO lekll
1992
ww AMN o'oxm AOxoo
LI-NOUJ AÅ klifåkli OOOxI (avr-bu-
"xiuxbä
N
U- -—Ui-|> &waA _D- xi wow oaswxiax Nu-
xlOwUJb-l Oh &&Ow Nb.) AMV—) kli-hk!- AML—ab.)
& Oåå
1993
xIN wai (nou— v—"oo'cxeo
v—A'AN
Utlykt/130 —-O
N ——0
1994
NN www 433343 wwww '_'ON ÄON MOÅ Ab)—N
I was—w
1 (:(:pr o.:-
MOOxIUtOO "(io Nål—N
| &» Ojai-lå N (Iwo
Tabell 2.42 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande
Årlig procentuell förändring 1990
Löpande priser Lönesumma 10 Driftsöverskott 7 Kapital, nettoa — 1 1 Pensioner 9, Beskattade förmåner 16 Direkt skatt 6 Ovriga transfererings- inkomster 10 Transfereringsutgifter 8, l 0 Disponibel inkomst 1 Privat konsumtion 1 1985 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion
Sparkvot, nivå i % (ex> —
KPI, årsgenomsnitt
3 1 1 Implicitpris 8, 8 Basbelopp 6
” Förändring i miljarder kronor.
1991
... I o—ooxiu-xioo
Nax'sosoow—
'—N 14305 _GN 0500 __...
| moooo o ww Axlxl -— MON
1992 1993
anor./that»
MX! xlm
1994
_. | MOPPPA
u—ax oem obwooonv
43:32— lvl-h
utan» 0 '_'— ANN Ul NW
1995
--—N NNN wyll.» NNNN
1 | xl—Nww -—J> me.—w
wow-babe u-o &!!wa "sou (next Oxmu- xlOOOOxI
!
N >—'NJ> Lh anno
1995
_"Noöoom
solo NA
Tabell 2.43 Produktion, sysselsättning (timmar) och produktivitet Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995
Produktion Näringslivet 0,8 —0,6 —O,2 0,4 1,0 1,4 Industrin —0,l — 1,1 —0,7 0,4 1,2 1,6 Ovrigt näringsliv 1,2 —O,4 0,0 0,5 1,0 1,3 Offentlig sektor 1,3 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 Stat 0,0 0,1 0,6 0,6 0,7 0,7 Kommuner 1,7 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Totalt 0,9 —0,1 0,2 0,7 1,2 1,5 Sysselsättning Näringslivet 0,5 — 1,1 — 1,8 —1,6 — 1,0 —0,6 Industrin — 1,1 —2,3 —2,9 —2,8 —2,3 —1,7 Ovrigt näringsliv 1,2 ——0,6 — 1,3 — 1,0 —0,5 ——0,1 OKentlig sektor 1,3 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 Stat 0,0 0,1 0,6 0,6 0,7 0,7 Kommuner 1,7 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Totalt 0,7 —0,3 —O,8 —0,6 —0,1 0,2 Produktivitet Näringslivet 0,3 0,5 1,6 2,0 2,0 2,0 Industrin 1,0 1,2 2,3 3,2 3,5 3,4 Ovrigt näringsliv 0,0 0,2 1,3 1,5 1,4 1,4 Offentlig sektor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Stat (ex> 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuner (ex> 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 0,2 0,2 1,0 1,3 1,4 1,3 Tabell 2.44 Arbetsmarknad Förändring från föregående år 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Sysselsättning,tim, % 0,6 —0,4 —0,8 —0,6 —0,2 0,2 Medelarbetstid, % ( ex > —0,1 —0,3 —0,3 —O,1 0,2 0,2 Sysselsättning,pers, % 0,7 —0,1 —0,5 —0,5 —O,4 0,0 Sysselsätt,tusental pers 33 —3 —22 —21 — 16 —l Arbetsutbud,pers, % 1,0 0,6 0,2 0,1 0,2 0,3 Arbetsutbud,tusental pers 45 25 8 7 9 14 Arbetslöshet,tusental pers 12 28 29 28 25 15
% av arbetskraften 1,6 2,3 2,9 3,5 4,0 4,3
Tabell 2.45 Timlöner Årlig procentuell förändring
1990
Timlöner Näringslivet Industrin Ovrigt näringsliv Offentlig sektor l Stat [ Kommuner 1
Totalt
Timlöner inkl kollektiva avgifter Näringslivet 9 5 Industrin 10 0 Ovrigt näringsliv 9,3 Offentlig sektor 14 3 2 O Stat l Kommuner 15,0
Totalt 10,9
1991
00 000530 000000 U| ÅUIO (759005
00 000590 009080 00 OOO-h owo
1992
x! wdm XIXJXI oo xtOOL/t MNW
x) COQ? Xlxlxl 00 xle &)le
Tabell 2.46 Rörlig kostnad, pris, vinstmarginal och bruttovinstandel Förändring från föregående år 1990
Insatskostnaa' Industrin, % 4 6 Ovrigt näringsliv, % 6,4 Lönekostnad Industrin, % 8 Ovrigt näringsliv, % 9,
Summa rörlig kostnad Industrin, % 5 Ovrigt näringsliv, % 7,
Produktpris Industrin, % 4. hemmamarknad, % 5 export bearbetade varor, __ % 4 1 Ovrigt näringsliv, % 7,9 hemmamarknad, % 8 1 export tjänster, % 5 l Vinstmarginal Industrin, p.e —1 hemmamarknad, p.e —0, export bearbetade __ varor, p.e ——l Ovrigt näringsliv, p.e 0 hemmamarknad, p.e (ex> 0, 2
Bruttovinstandel
Industrin,nivå i % 24,4 erigt näringsliv,nivå i % 41,0 Ovr näringsliv exkl bostad, nivå i % 20,2
1991
5751—11 >—*xl
_.xlpå OOxI Nå NNO
kitt/l (lib-l
UINND—
| xt b
I oo po 0—
_l.»
,0 6
>
21,9 40,6
19,8
1992
1993 1994 5,6 4,0 5,5 3,9 5,8 4,2 6,0 4,7 5,6 4,5 6,2 4,8 5,9 4,4 5,6 4,0 5,5 3,9 5,8 4,2 6,0 4,7 5,6 4,5 6,2 4,8 5,8 4,3
1993 1994 3,6 3,1 3,8 3,3 2,2 0,4 4,2 2,7 3,1 2,3 4,0 3,0 3,0 2,4 3,2 2,7 2,7 2,1 4,1 3,3 4,1 3,3 4,1 3,2
—0,2 0,1 0,1 0,4
—0,3 ——0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,2
20,2 20,8 40,5 40,8 19,4 19,7
1995
i.» www www (» xioxxr —-00
ha bal.—353) www (» xlOle i—OO
1995
Tabell 2.47 Ränta femåriga statsobligationer Årsgenomsnitt
1990 1991 1992 1993 1994 1995
Räntesats (ex> 13,7 13,0 12,5 12,5 12,5 12,5
Tabell 2.48 Världmarknadstillväxt, volym Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995
Bearbetade varor (ex> 2,5 1,7 1,7 1,9 1,9 1,9 Tjänster (ex> 2,5 1,7 1,7 1,9 1,9 1,9
Tabell 2.49 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Inkomster 63,4 65,4 65,9 66,1 66,1 65,5 65,4 65,5 Skatter och avgifter 54,6 56,8 56,6 56,6 57,3 57,3 57,3 57,3 Skatter 40,8 42,2 41,9 41,4 41,9 41,9 41,9 42,0 Direkta 24,4 25,4 24,2 23,0 23,5 23,6 23,6 23,7 Indirekta 16,4 16,8 17,7 18,4 18,4 18,4 18,3 18,3 Socialförsäk- ringsavg 13,8 14,6 14,8 15,3 15,4 15,4 15,4 15,3 Räntor 4,6 4,5 5,1 5,3 4,6 3,9 3,7 3,8 Ovriga inkomster 4,2 4,1 4,2 4,2 4,3 4,3 4,4 4,4 Utgifter 59,9 60,5 62,2 63,4 64,2 64,7 65,2 65,8 Transftill hushåll 20,4 20,5 20,7 21,6 22,4 23,0 23,5 23,8 Folkpension 4,7 4,7 4,5 4,4 4,4 4,3 4,3 4,2 ATP 5,4 5,7 5,8 5,9 6,1 6,3 6,5 6,6 Sjukförsäkring 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 Föräldra- försäkring 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 Arbetsskade- försäkring 0,6 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,3 Arb lös förs, AMU, KAS 1,0 0,9 1,0 1,3 1,7 2,1 2,4 2,6 Ovrigt 4,9 4,7 4,6 4,9 4,9 4,9 4,9 4,8 Räntor 5,6 5,2 5,3 5,1 4,3 3,9 3,5 3,6 Ovriga transf 5,6 5,7 6,0 6,1 6,0 5,6 5,5 5,4 Konsumtion 26,0 26,2 27,3 27,8 28,7 29,3 29,8 30,2 Investeringar 2,4 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 Finansiellt sparande 3,5 4,9 3,7 2,7 1,9 0,8 0,2 —0,3 Nettosparande 4,6 6,5 5,3 4,2 3,4 2,2 1,6 1,0 Bruttosparande 5,8 7,8 6,6 5,6 4,8 3,7 3,1 2,5
Tabell 2.50 Företagens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991
Inkomster 45,0 43,9 46,4 45,0 Räntor 21,7 22,3 26,5 25,8 Ovrigt 27,7 26,2 24,8 24,2 Subventioner —4,5 —4,6 —4,9 — 5,0 Utgifter 46,9 49,4 52,3 50,9 Räntor 20,1 21,2 25,7 25,8 Skatter 2,6 2,9 2,4 2,6 Investeringar 14,3 15,0 14,5 12,7 Ovrigt 9,9 10,4 9,7 9,8
Finansiellt sparande — 1,9 — 5,5 — 5,8 — 5,9 Nettosparande 4,8 2,1 3,3 1,7 Bruttosparande 12,4 9,5 8,7 6,8
Tabell 2.51 Hushållens inkomster och utgifter 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991
Inkomster 100,8 102,6 104,0 104,8 Löner 58,6 59,8 60,4 60,9 Kollektiva avg 16,0 16,3 16,5 17,3 Ofl'entl transf 20,4 20,5 20,7 21 ,6 Räntor 4,5 4,8 5,6 5,5 Ovrigt 17,3 17,4 17,2 16,9 Utgifter 103,6 104,2 105,0 105,1 Skatter 21,8 22,5 21 ,8 20,3 Räntor 7,1 7,4 8,8 8,7 Konsumtion 53,0 52,0 52,1 53,2 Investeringar 2,8 2,9 2,6 2,6 Ovrigt 18,9 19,4 19,7 20,3 Finansiellt sparande — 2,8 — 1,6 — 1,0 —0,3 Nettosparande — 2,7 — 1,4 —0,7 0,0 Bruttosparande 0,0 1,3 1,7 2,3 Disponibel inkomst 50,4 50,7 51,3 53,2 Nettosparkvot —5,3 —2,7 — 1,4 —0,1
Tabell 2.52 Bytesbalans 1988—1995 Procentuell andel av BNP i löpande priser
1988 1989 1990 1991
Inkomster 35,7 36,4 35,2 Export 32, 5 Transfereringar Räntor
Utgifter 3 Import 3 Transfereringar Räntor
Bytesbalans — Varu- o tjänste- balans 1 ,5 1 , Transfererings- netto — 0,9 — 1 , l Räntenetto — 1,9
I.,.) _N L..) "Ut wu pa
...... .....
wu xo & xoxoioo coconu-
N &_IQ—m _— o 'ta (3me 00wa wu
Nb) o 3» Apsoxl -—--
ös
mix) _ix) _
I _N N
11 N|— || w_-
1992
106,1 61,4 17,4 N 39
on» noe opwooa cw. No .nu—N ÖÖM—NIO) oxo—A
_ NO
kl!
N
.. ..
UI
1992
Nb) ww .- ...09
..
O DJ vi:-PON! _— NDN O N 0000-14) COOL!”—
I N .—
1993
106,8 61,5 17,4 N vb)
....
_ NO
Neh
..
uno u-N— c.a—”(innom Aooo
ur 05» NOG opwooa osm
1993
Ldb) - ..99 NW :: _l.» sup—ox: _—
oo N uni-foot.) ooxiow—
| 1 N— och)
».
r—b)
NINQJ OENNIW o—u Ouro-AN &
.. _.
1994
107,0 61,3 17,4 N &”
...
_ NO
UI
».
Jaso u-N— wu-lru-o— unsu-
Ul N O:.» Noe prO—q om
_. QNN SDPNxIO waou I—I—ONONÅ b.)
.. .
1995 106,9
3
17,
NO g,;— O
_.
_ Nc ,...—. RI!
..
smo ANG Nil-xlo'n—Q NOOO
u. N o:.» Noe _ouwxo—q oxo
3. Scenarier över utvecklingen under 1990- talet
3.1. Inledning
Med hjälp av den i appendix 2 presenterade modellen MECMOD har ett antal scenarier över utvecklingen under 1990-talet utarbetats. Modellen är av s.k. allmän jämviktstyp, vilket bl. a. innebär att man förutsätter att de förändringar som studeras leder till en anpassning som medför att ekono- min år 2000 är i makroekonomisk balans.
Definitioner och sektorindelning
Modellen är kalibrerad till data för 1988, dvs. värdet på modellens para- metrar är valda så att modellen återger den ekonomiska situationen det året. Vid tidpunkten för prognosarbetet var 1988 det senaste året med fullständiga nationalräkenskaper.
Den svenska ekonomin har i MECMOD delats in i åtta producerande sektorer; fyra varuproducerande sektorer, två privata tjänstesektorer och två offentliga sektorer. De varuproducerande sektorerna och de privata tjänstesektorema definieras närmare i tabell 3.1.
I modellen skiljer man mellan tre typer av produktionsfaktorer; lågutbil- dad och högutbildad arbetskraft samt kapital. Indelningen av arbetskraf- ten i låg- och högutbildade följer klassificeringen i Folk- och bostadsräk- ningen 1985. Med högutbildade avses högre tjänstemän med akademisk utbildning och tjänstemän på mellannivå i tekniska yrken. Ca 13% av arbetskraften var med denna klassificering högutbildad 1988. Andelen varierar emellertid med ålder. Bland ungdomar som träder in på arbets- marknaden är andelen drygt 20 %, medan andelen högutbildade bland de äldre är 9—10%. I beräkningarna antas att de högutbildade utgör en konstant andel bland de yngre, vilket medför att de år 2000 utgör ca 16% av arbetskraften. I appendix 2 ges en utförligare beskrivning av arbetskraf- tens uppdelningen i hög- och lågutbildade.
Vägledande för sektorindelningen av ekonomin har varit de produceran- de sektorernas användning av produktionsfaktorema och sektoremas känslighet för internationell konkurrens. De fyra varuproducerande sekto- rerna är; kapitalintensiv produktion, arbetsintensiv produktion, kunskaps- intensiv produktion och skyddad produktion.
Företag inorn sektorn kapitalintensiv produktion har, som namnet anty- der, en hög andel kapital i sin produktionsprocess. På liknande sätt har företag inom kunskapsintensiv produktion en hög andel högutbildade bland sina anställda, medan företag inom arbetsintensiv produktion har en hög andel lågutbildade. Företag inom skyddad produktion producerar
Tabell 3.1 MECMOD:s sektorindelning för det privata näringslivet
Kapitalintensiv produktion
2100 J ärnmalmsgruvor 2200 Icke jämmalmsgruvor 2300 Kolgruvor, råpetroleumverk, andra gruvor och mineralbrott 3120 Dryckesvaru- och tobaksvaruindustri 3421 Massaindustri 3422 Pappers- och pappindustri 3521 Kemikalie-, gödselmedels- och plastindustri 3530 Petroleumraliinaderier, smörjmedels-, asfalt- och kolprodukter 3710 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 3720 Ickejämmetallverk
Arbetsintensiv produktion 31 12 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3200 Textil-, beklädnads-, läder och lädervaruindustri 341 1 Sågverk, hyvlerier, träimpregneringsverk 3423 Trätiberplattindustri, pappers- och pappförpackning och övrig pappers- och pappvaruindustri 3510 Gummivaruindustri 3523 Plastvaruindustri
381 l Metallvaruindustri 3900 Annan tillverkningsindustri
Kunskapsintensiv produktion
3522 Annan kemisk industri 3812 Maskinindustri 3813 Transportmedelsindustri exkl. skeppsvarv och båtbyggerier 3814 Industri för instrument, foto och optikvaror, ur 3830 Elektroindustri 3843 Skeppsvarv, båtbyggerier
Skyddad produktion 1100 Jordbruk 1200 Skogsbruk
1300 Fiske, fiskevård 311 1 Skyddad livsmedelsindustri 3412 Trähus-, byggnadssnickeri, träförpacknings-, trämöbe1-, övrig trämaterial- och trävaruindustri 3430 Grafisk industri, förlag 3600 Jord- och stenvaruindustri 5000 Byggnadsindustri
Bostäder och energi 4100 El- och vänneverk 4200 Gasverk 4400 Vattenverk 8300 Bostadsförvaltning 8400 Annan fastighetsförvaltning
Privata tjänster 6100 Partihandel och varuhandelsförmedling, detaljhandel 6300 Restaurang- och hotellrörelse 7100 Samfärdsel 7200 Post- och televerk 8100 Banker och andra finansinstitut 8200 Försäkringsinstitut och agenturer 8500 Uppdragsverksamhet, maskinuthyrningsrörelse 9510 Reparation av hushållsvaror och fordon
Anm. Näringsgrenamas koder i enlighet med systemet för svenska nationalräkenska- per. Källa: Finansdepartementet.
varor som av olika skäl är mindre känsliga för internationell konkurrens. Dessa företag har också en hög andel lågutbildade bland sina anställda. De två privata tjänstesektorema är bostäder och energi resp. tjänster. Sektorn bostäder och energi är mycket kapitalintensiv, eftersom hela bo- stadsbeståndet ingår i denna sektor. Sektorn tjänster är mycket arbetsin- tensiv. De två offentliga sektorerna är staten resp. kommunerna. Av samt- liga sektorer har staten den högsta andelen högutbildade bland sina anställ- da.
3.2. Basscenariot Arbetskraftsutbud och produktivitet
Enligt kapitel 6 i Långtidsutredningen 1990 beräknas arbetskraftsutbudet mätt i antal arbetade timmar öka med 0,7% per år under 1990-talet. Tar man hänsyn till ökningen av arbetskraftsutbudet under 1989 och 1990 och att arbetslösheten i basscenariot förutsätts vara 1,8 % år 2000 beräknas antalet arbetade timmar öka med 0,7 % per år under perioden 1988 — 2000.
Produktiviteten i näringslivet antas i långtidsutredningen öka med i genomsnitt l,8% per år under åren 1988—2000, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga tillväxten under åren 1974— 1988. Tillsammans med bedömningen av antalet arbetade timmar ger detta utrymme för BNP att öka med i genomsnitt 2,2 % per år under åren 1988— 2000.
Ofentlig konsumtion
Utgångspunkten för bedömningen av den offentliga konsumtionen är en s.k. baskalkyl för offentlig konsumtion. Syftet med baskalkylen är att beräkna den konsumtionsutveckling som följer av befolkningsutveckling— en och kravet att behålla nuvarande konsumtionsnivå samt att infria redan beslutade reformer, se tabell 3.2.
Statlig konsumtion påverkas endast i liten utsträckning av befolknings- utvecklingen. Det finns inte heller några beslut om reformer som mera påtagligt kommer att påverka den nuvarande verksamhetens omfattning. I baskalkylen förutsätts en fortsatt nedskärning av förvaltningsanslagen. Det utrymme som härigenom skapas möjliggör vissa förutsebara — fast
Tabell 3.2 Offentlig konsumtion 1988—2000 1988 års priser Miljarder Årlig procenutell kr 1988 förändring Basscenario Baskalkyl 1988— 1990— 1990— 2000 2000 2000 Statlig konsumtion 81 0,7 0,5 0,0 Kommunal konsumtion 208 1,9 2,0 1,5 OFFENTLIG KONSUMTION 289 1,6 1,6 1,0
Källa: Finansdepartementet.
ännu inte beslutade — resursförstärkningar inom försvaret och den högre utbildningen. Totalt visar baskalkylen en oförändrad statlig konsum- tionsvolym 1990—2000.
Enligt baskalkylen för den kommunala konsumtionen är det framför allt äldreservice, barnomsorg och sjuk- och hälsovård som ökar under 1990- talet. Äldreservicen ökar därför att antalet äldre blir allt err. Bamomsor— gens ökning är ett resultat av beslutet att bygga ut daghemmen. Ökningen av sjuk- och hälsovården är både en följd av att antalet äldre ökar och medicinska framsteg. Totalt ger baskalkylen en årlig ökning av den kom- munala konsumtionen på 1,5 % per år 1990—2000, med en något snabbare ökningstakt under de närmaste åren.
Sammantaget ökar den offentliga konsumtion med 1,0% per år enligt baskalkylen. Den faktiska ökningstakten för offentlig konsumtion har under de senaste decennierna alltid överstigit ökningen enligt gjorda bas- kalkyler. Även i detta scenario antas därför att den faktiska ökningstakten blir högre. En årlig ökning på 1,6 % ger således utrymme för en ambitions- höjning inom den offentliga servicen. Så länge inte kostnaderna för att upprätthålla nuvarande standard i den offentliga sektorn stiger av andra skäl finns ett visst utrymme för nya reformer.
Privat konsumtion
År 1988 beräknas hushållens nettosparkvot, dvs. hushållens sparande som andel av disponibel inkomst, motsvara -—5,3 %. Det är det lägsta värdet under hela efterkrigstiden. År 1980 var nettosparkvoten knappt 5 % såle- des har sparkvoten minskat med ungefär 10 procentenheter mellan 1980 och 1988.
Sparkvotens nedgång under 1980-talet har flera förklaringar. Under början av decenniet var det främst det reala sparandet, dvs. hushållens investeringar i egna hem och fritidshus, som minskade. En trolig förkla- ring till denna nedgång var de snabbt stigande realräntoma och begräns- ningen av ränteavdragen.
Åren 1985—1988 minskade istället det finansiella sparandet. Det torde huvudsakligen hänga samman med avregleringen på kreditmarknaden, som medförde att hushållen fick större möjligheter att lånefmansiera sin konsumtion. Dessutom medförde värdestegringen på fastigheter och ak- tier att hushållens förmögenheter ökade och därmed kunde de öka sin upplåning. Värdestegringen på fastigheter och aktier borde idealt observe- ras även som en ökning av den disponibla inkomsten. Enligt nationalrä- kenskapemas metoder för beräkning av disponibel inkomst är så emeller- tid inte fallet. Det finns således ett antal troliga förklaringar — av tillfällig eller övergående natur — till sparkvotens snabba nedgång under 1980- talet. Under 1990-talet finns istället ett antal tänkbara motiv för en upp- gång i hushållssparandet.
Även demografiska skäl talar för ett ökat sparande. Den yrkesaktiva delen av befolkningen väntas öka och det bör öka sparandet eftersom det är högst bland personer i yrkesaktiva åldrar. De flesta blivande pensionä- rer kommer under 1990-talet att omfattas av ATP-systemet. Den skillnad som tidigare har funnits mellan äldre och yngres motiv för pensionsspa-
rande minskar därmed, vilket bör medföra att den tidigare trendmässiga minskningen av hushållens privata pensionssparande upphör. Tvärtom finns det istället motiv för ett högre privat pensionssparande. Den reallö- netillväxt som blir resultatet av basscenariot medför nämligen att allt fler personer får inkomster över taket i ATP-systemet och de får därmed ett behov av att komplettera sina pensioner med en individuell pensionsför- säkring, vilket förbättrar hushållssparandet.
Skattereformen bedöms i långtidsutredningen få en svagt positiv effekt på hushållssparandet. Därutöver bör den snabba ökningen av real disponi- bel inkomst i sig utgöra ett motiv för ett ökat hushållssparande, eftersom hushållen använder sparandet för att jämna ut konsumtionen mellan peri- oder med en snabb och en långsam tillväxt för den disponibla inkomsten.
I långtidsutredningen har antagits att hushållens nettosparande förbätt- ras till 1,9% av disponibel inkomst år 2000. Det medför att en beräknad ökning av den disponibla inkomsten med drygt 2,7 % per år ger utrymme för den privata konsumtionen att öka med 2,1 % per år.
Bruttoinvesteringar
De ofentliga investeringarna har minskat med i genomsnitt 1,1 % per år mellan 1970 och 1988. De kommunala investeringarna med i genomsnitt 1,4 % per år och de statliga med 0,2 % per år. Nedgången förklaras främst av kraftigt minskade investeringar i vägar och gator samtidigt som investe- ringarna inom andra områden stabiliserats på en oförändrad nivå.
En växande trafikvolym talar för att väg— och gatuinvesteringama åter kommer att öka. Ökade satsningar på kollektivtrafik kan också medföra ett behov av offentliga investeringar. Det är emellertid inte självklart hur dessa investeringar kommer att finansieras. Inom primärkommunema väntas främst barnomsorgen och äldreservicen växa, dvs. verksamhetsom- råden som inte medför något större behov av investeringar. Landstingsför- bundet antar i sin baskalkyl att landstingens investeringar växer i samma takt som konsumtionsvolymen.
l långtidsutredningen antas att de statliga investeringarna ökar med i genomsnitt 3,6 % per år mellan 1988 och år 2000 och de kommunala investeringarna med 1,3 % per år, vilket sammantaget motsvarar en offent- lig investeringsökning på 2,0 % per år.
Näringslivets investeringar bestäms av den förväntade lönsamheten av genomförda investeringar. En av utgångspunkterna för basscenariot är att ekonomin under 1990-talet utvecklas så att ekonomin år 2000 är i makro- ekonomisk balans. Näringslivets investeringar har därför i långtidsutred— ningen beräknats utifrån produktionens utveckling. Mer exakt utvecklas investeringarna så att kapitalkvoten, dvs. kapitalstocken i förhållande till produktionen, år 2000 är ungefär lika hög som 1988.
Det realkapital som blir resultatet av ett års investeringar förslits gradvis under de påföljande åren. Det finns därför många tänkbara investerings- banor — och därmed investeringsnivåer år 2000 — som ger en tillräcklig kapitalstock. Till exempel kan några år med höga investeringar under
början och mitten av 1990-talet medföra att en investeringsnivå år 2000 som är lägre än utgångsåret 1988 ändå ger en tillräcklig kapitalstock. I extremfallet skulle man kunna tänka sig att inga investeringar alls genom- fördes just år 2000 — vilket skulle observeras som ett kraftigt fall i den genomsnittliga investeringstillväxten — samtidigt som kapitalstocken ändå vore högre än 1988.
Den investeringsnivå man antar för ett enstaka år som t. ex år 2000 — och den genomsnittliga investeringstillväxt som därmed blir följden — säger således mycket lite om kapitalstockens storlek. ] basscenariot för 1990-talet antas implicit att investeringarna fram till 1995 utvecklas i enlighet med den s.k. modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990.
En av utgångspunkterna för basscenariot är att samtliga kärnkraftverk skall vara avvecklade år 2010. Basscenariot förutsätter därför att man redan under 1990-talet påbörjar ersättningsinvesteringar i nya kraftprodu— cerande anläggningar motsvarande ca 30 miljarder kr. i 1988 års priser. Dessa investeringar medför ingen ökning av kapitalstocken eftersom de bara ersätter redan befintliga anläggningar som tas ur drift i förtid. År 2000 antas att investeringar för ett värde motsvarande ca 5 miljarder kr. i 1988 års priser utgörs av sådana ersättningsinvesteringar.
Med dessa antaganden som grund bedöms att en investeringsnivå i näringslivet år 2000 som är ca 24% högre än 1988 är tillräcklig för att kapitalkvoten, dvs. kapitalstocken i förhållande till produktionen, skall förbli ungefär oförändrad. År 2000 beräknas storleken på kapitalstocken i näringslivet vara ca 25 % högre än 1988.
Den beräknade investeringsutvecklingen avstäms i ett senare skede ge- nom att den reala räntabiliteten för materiellt kapital jämförs med en antagen utveckling för realräntan. En av förutsättningama i långtidsutred- ningen är att realräntan år 2000 har sjunkit till 3%. Med denna förutsätt- ning som utgångspunkt bedöms att den beräknade investeringsutveckling- en medför en skillnad mellan real räntabilitet på materiellt kapital och realräntan som är ungefär lika stor som under andra hälften av 1980—talet, vilket betraktas som en tillfredsställande lönsamhet.
Utrikeshandel
] den modell som använts, MECMOD, finns export- och importekvationer för var och en av de sex näringslivssektorerna. Exportens utveckling för resp. sektor bestäms i modellen med hjälp av antaganden om utvecklingen för världsmarknaden och beräkningar av det svenska relativpriset, dvs. det i modellen beräknade svenska exportpriset dividerat med en antagen utveckling för världsmarknadspriset. Ett högre relativpris — dvs. om de svenska priserna ökar snabbare än konkurrenternas priser i utlandet — medför i modellen en långsammare exportökning.
Importens utveckling bestäms på liknande sätt med hjälp av beräkning- ar över utvecklingen för inhemsk efterfrågan och det i modellen beräknade svenska hemmamarknadspriset dividerat med importpriset. Om det svenska hemmamarknadspriset ökar snabbare än importpriset blir följden en större importökning, eftersom importen blir relativt billigare.
Jämfört med tidigare långtidsutredningar spelar den antagna tillväxttak- ten för världsmarknaden mindre roll för expertens utveckling. De pris- känsligheter som har åsatts i exponekvationerna är för några sektorer — som tillsammans stod för nästan 80 % av Sveriges totala export av varor och tjänster 1988 — så höga att de i praktiken innebär att företag i dessa sektorer antas verka på marknader med nästan fullständig konkurrens. Företag som säljer sina produkter på sådana marknader kan lätt finna avsättning för hela sin produktion, eftersom den höga priskänsligheten medför att företagen lätt vinner marknadsandelar genom marginella pris- sänkningar. Av samma skäl kan företagen inte höja sina priser snabbare än konkurrenterna, eftersom de då snabbt förlorar marknadsandelar.
I kapitel 4 i Långtidsutredningen 1990 presenteras prognoser över BNP- tillväxt och konsumentprisökningar i OECD-länderna. Enligt dessa beräk- nas den genomsnittliga BNP—tillväxten i OECD-området till 3% per år under 1990-talet och konsumentprisökningarna till 4% per år. En BNP- tillväxt på 3% per år bedöms vara förenlig med en tillväxttakt för världs- handeln med varor och tjänster på ca 4,5—5,0% per år. I basscenariot antas mer exakt att världshandeln ökar med 4,8 % per år. Konsumentpris- ökningar på 4 % per år bedöms motsvara prisökningar med 3,2 % per år för de varor och tjänster som handlas på världsmarknaden.
En konsekvens av antagandet att merparten av den svenska exporten säljs på marknader med nästan fullständig konkurrens är att terms-of- trade — dvs. kvoten mellan export- och importpriser — blir ungefär konstant under 1990-talet. Historiskt har terms-of-trade varit relativt kon- stant efter Koreainflationen vid början av 1950-talet fram till 1972. I samband med oljeprisökningarna och de därpå följande svenska devalve- ringarna följde en period av fallande terms-of—trade fram till 1983. De fallande oljepriserna vid mitten av 1980—talet medförde en viss återhämt- ning och efter 1986 har terms-of—trade åter varit ganska konstant.
Sammantaget ger de sektorvisa export- och importekvationerna till re- sultat att importen ökar med 4,4 % per år och exporten med 4,9% per år under perioden 1988—2000. Nedan ges en fullständigare redovisning av förutsättningama för export- och importutvecklingen i respektive sektor i samband med att sektorstrukturen diskuteras.
F örsörjningsbalansen
Bedömningarna av arbetskraftsutbudets och produktivitetens utveckling ger utrymme för en årlig BNP-tillväxt på 2,2 % under åren 1988 —2000, se tabell 3.3. Med utgångspunkt från den beräknade utvecklingen för disponi- bel inkomst och ett antagande om hushållssparandets utveckling bedöms att den privata konsumtionen ökar med 2,1 % per år. Den offentliga konsumtionen antas öka med 1,6 % per år, vilket är en snabbare öknings- takt än enligt s.k. baskalkyler.
För att underbygga en BNP-tillväxt på 2,2% per år beräknas att brutto- investeringarna måste öka med 1,8% per år. Jämfört med utvecklingen under 1970— och 1980-talen bedöms att de offentliga investeringarna åter
Tabell 3.3 Försörjningsbalansens utveckling 1970—2000 1988 års priser
BNP Import
Tillgång
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Stat Kommuner Bruttoinvesteringar Näringslivet inkl. bostäder Offentliga Lagerinvesteringar Export
Användning
Källa: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.
Tabell 3.4 Produktion och arbetade timmar 1988 års priser
Förädlingsvärde till
Miljarder kr 1988
I 114 345
1 460
591 289
81 208 219
192
27 —2 362
1 460
Årlig procentuell förändring
1970— 1980— l980 1988 2,0 2,1 2,4 3,6 2,1 2,4 1,6 1,8 3,2 1,6 1,8 —0,1 3,9 2,3 0,6 2,9 1,0 3,5
— 1,2 —0,9 3,8 4,5 2,1 2,4
1988 2000
2,2
N'— x) *O— 000 OONOxION—l xl &
NJA,
Antal arbetade timmar
producentpris Milj. tim. Andelar! Milj. kr. Andelar—"” 1988 _ 1988 _ 1988 2000 1988 2000 Kapitalintensiv produktion 49 780 5,1 4,2 214,7 3,3 2,5 Arbetsintensiv produktion 51980 5,4 5,2 381,3 5,3 4,7 Kunskapsintensiv produktion 89039 9,2 11,9 576,1 8,8 9,2 Skyddad produktion 147089 15,1 15,0 1034,7 15,8 13,5 Summa varuproduktion 337 888 34,8 36,4 2 206,8 33,8 30,0 Bostäder och energi 134 395 13,8 12,1 222,3 3,4 3,0 Privata tjänster 284 242 29,2 30,5 2 275,1 34,8 36,2 Näringslivet totalt 756 525 77,8 79.0 4 704,2 72,0 69,2 Offentlig sektor 215 188 22,2 21,0 1829,6 28,0 30,8 Restpost 640 . . . . 69,8 . . . . BNP till producentpris 972 357 100,0 100,0 6 603,6 100,0 100.0
a Exklusive restposten. Källa: Finansdepartementet.
kommer att öka. Exporten beräknas öka med 4,9% per år och importen med 4,4 %, vilket medför att bytesbalansen förbättras.
3.3. Strukturbilden Aggregerad nivå
År 1988 motsvarade värdet av varuproduktionen ungefär en tredjedel av värdet av den totala produktionen i samhället värderad till producentpris, se tabell 3.4. Nästan hälften av varuproduktionen var inom sektorn skyd- dad varuproduktion. Att denna sektor är så stor beror på att byggnadsin- dustrin hänförs till sektorn.
Ungefär två tredjedelar av antalet arbetade timmar utfördes 1988 inom antingen privat eller offentlig tjänsteproduktion. Den utveckling som blir resultatet om basscenariot förverkligas innebär att tjänstesektoremas bety- delse för sysselsättningen fortsätter att öka. År 2000 beräknas andelen arbetade timmar inom varuproduktion utgöra 30 % jämfört med knappt 34 % 1988.
Samtidigt som de varuproducerande sektorerna minskar sin andel av sysselsättningen ökar de sin andel av produktionen värderad i fasta priser. Det förklaras naturligtvis av att produktivitetsutvecklingen är långsamma- re inom de tjänsteproducerande sektorerna, se tabell 3.5. Ett exempel är att åren 1988—2000 beräknas varuproduktionen öka med 2,5% per är samtidigt som sektorn privata tjänster ökar sin produktion med 2,4 % per år. Med den i basscenariot antagna produktivitetsutvecklingen medför detta att antalet arbetade timmar inom varuproduktion kan minska med 0,3% per år samtidigt som antalet arbetade timmar inom sektorn privata tjänster ökar med 1,1 % per år.
Den kunskapsintensiva sektorn är den största exportören. År 1988 stod denna sektor för drygt 41 % av värdet av Sveriges totala export av varor och tjänster, se tabell 3.6. Näst störst är den kapitalintensiva sektorn där den för utrikeshandeln viktiga massa— och pappersindustrin ingår. Den kapitalintensiva sektorn är dock den största nettoexportören, eftersom den
Tabell 3.5 Produktion, arbetade timmar och produktivitet sektorvis 1988—2000 Årlig procentuell förändring. 1988 års priser
Förädlings- Antal arb. Produk- värde timmar tivitet Kapitalintensiv produktion 0,5 — 1,6 2,1 Arbetsintensiv produktion 1,9 — 1,0 3,0 Kunskapsintensiv produktion 4,3 1,1 3,1 Skyddad produktion 2,0 —O,6 2,6 Summa varuproduktion 2,5 —0,3 2,8 Bostäder och energi 1,0 —0,2 1,2 Privata tjänster 2,4 1,1 1,3 Näringslivet totalt 2,2 0,4 1,8 Offentlig sektor 1,6 1,6 0,0
Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.6 Export och import 1988 1988 års priser
Exmrt Import
Milj. kr. Andel Milj. kr. Andel Kapitalintensiv produktion 88 285 24,4 62 703 18,2 Arbetsintensiv produktion 47 449 13,1 61 779 17,9 Kunskapsintensiv produktion 150 607 41,6 128 703 37,3 Skyddad produktion 16 656 4,6 25 605 7,4 Summa varuproduktion 302 997 83,7 278 790 80,8 Bostäder och energi 681 0,2 371 0,1 Privata tjänster 58193 16,1 65 834 19,1 Näringslivet totalt 361 871 100,0 344 995 100,0
Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.7 Sektorvisa förutsättningar för export och import 1988—2000
Export Import Export- Årlig procentuell förändring Substitutions- pris— elasticitet elasti- Världs- Produk- Världs- Inhemsk citet marknads- tivitet marknad tillv./ pris Import Kapitalintensiv produktion —4,0 2,4 2,1 4,8 0,8 Arbetsintensiv produktion —4,0 3,0 3,0 4,3 0,8 Kunskapsintensiv produktion —4,0 3,4 3,1 4,7 0,8 Skyddad produktion — 2,0 2,5 2,6 4,1 0,6 Privata tjänster — 1,0 4,0 1,3 5,5 0,2
Källa: Finansdepartementet.
kunskapsintensiva sektorn också står för en stor andel av Sveriges totala import.
Att merparten av den svenska exporten avsätts på marknader med näst intill fullständig konkurrens innebär att de svenska företagen inte kan höja sina priser snabbare än konkurrenterna. Företagens utrymme för kost- nadsökningar motsvaras därför i princip av de internationella konkurren- ternas prisökningar plus företagens produktivitetsutveckling, dvs. föränd- ringen av produktionen per arbetad timme. Företag med en kostnadsök- ning utöver detta utrymme får gradvis en sjunkande lönsamhet, vilket medför sjunkande investeringar och på sikt en lägre produktion. På mot- svarande sätt ökar lönsamheten och produktionen i företag med kostnads- ökningar som är lägre än detta utrymme.
I tabell 3.7 redovisas antagandena i export- och importekvationerna om respektive sektors förutsättningar att konkurrera med utländska företag på exportmarknaderna och hemmamarknaden. De tre första sektorerna, dvs. kapital-, arbetskrafts- och kunskapsintensiv produktion, har den lägsta
exportpriselasticiteten och den högsta substitutionselasticiteten mellan in- hemsk produktion och import. Det innebär att det är dessa sektorer som är mest känsliga för konkurrens från utlandet och som antas avsätta sin produktion på en internationell marknad med nästan fullständig konkur- rens.
Företag i den skyddade industrin och tjänstesektorn är mindre känsliga för konkurrens från utländska företag. Sektorn bostäder och energi saknas i tabell 3.7. Det beror på att denna sektors enda utbyte med utlandet består av export och import av elström. I långtidsutredningen antas exporten förbli oförändrad medan importen ökar med 1 % per år.
1 tabell 3.7 redovisas också gjorda antaganden om internationella pris- ökningstakter, världsmarknadens tillväxt och produktivitetstillväxten för sektorerna. Bedömningarna av den internationella utvecklingen grundas på trender sedan 1970. Produktivitetsantagandena baseras på beräkningar med konjunkturinstitutets industristrukturmodell (ISMOD) och bedöm- ningar från statens industriverk.l ] beräkningarna tas hänsyn till ålder och effektivitet hos kapitalstocken i de olika sektorerna. Genomsnittet av de olika sektoremas produktivitetsökning summerar till 1,8 % per år.
Enligt tabellen har företag inom den kunskapsintensiva sektorn det största utrymmet för kostnadsökningar, vilket naturligtvis är detsamma som de bästa förutsättningama för en god lönsamhet. Vid sidan av tjänste- sektorn bedöms företag i denna sektor få de högsta internationella prisök— ningarna på sin produktion samtidigt som de förväntas få den snabbaste produktivitetsökningen. Enligt tabell 3.8 är det också denna sektor som får den snabbaste exporttillväxten med drygt 6% per år. Enligt tabell 3.5 ovan ökar produktionen snabbast inom den kunskapsintensiva produktionen, som faktiskt är den enda varuproducerande sektorn med en förväntad ökning av antalet arbetade timmar.
Den kapitalintensiva sektorn bedöms få det minsta utrymmet för kost- nadsökningar, eftersom både de internationella priserna och produktivite- ten förväntas öka relativt långsamt. Åtgärder inom miljö- och energipoliti- kens område påverkar främst företag i denna sektor. Den tekniska utveck- lingen kan därför förväntas bli inriktad mot att ta fram energisnåla och rena tillverkningsprocesser. Följden torde bli att den tekniska utveckling- en ger ett mindre bidrag än tidigare till arbetsproduktivitetens tillväxt.
Tabell 3.8 Export och import 1988—2000 Årlig procentuell förändring. 1988 års priser
Export Import Kapitalintensiv produktion 1,4 4,2 Arbetsintensiv produktion 4,2 4,4 Kunskapsintensiv produktion 6,4 4,6 Skyddad produktion 2,9 5,1 Summa varuproduktion 4,6 4,5 Bostäder och energi 0,0 1,0 Privata tjänster 6,2 3,9 Näringslivet totalt 4,9 4,4
Källa: Finansdepartementet.
' Bilaga 18 till Långtids- utredningen 1990, ”lndu- strin till år 2000 -— ett tillväxtdecenniumT'. ] bilagan finns också en ut- förlig beskrivning av IS- MOD. Modellen beskrivs vidare i rapporten ”IS- MOD-systemets flersek- tormodeller av den svens- ka ekonomin”. SIND PM 198713.
Tabell 3.9 Produktion och arbetade timmar inom de varuproducerande sektorerna 1988 1988 års priser
Förädlingsvärde Antal arbetade tim. till producentpris Milj. kr. Andel Milj. tim. Andel Kapitalintensiv produktion 49 780 14,7 214,7 9,7 Gruvor 3 534 1,0 21,4 1,0 Massa- och pappersind. 18 878 5,6 70,0 3,2 Baskemisk- och plastind. 7 015 2,1 37,1 1,7 Raffinaderier 6 379 1,9 6,6 0,3 Järn- och stålverk 9 724 2,9 68,2 3,1 Dryckesvaruind. m.m. 4 250 1,3 11,4 0,5 Arbetsintensiv produktion 51 980 15,4 381 ,3 17,3 Konkurrensutsatt livsmedelsind. 7 148 2,1 36,1 1,6 Sågverk m.m. 4647 1,4 41,9 1,9 Träfiberind. m.m. 3 997 1,2 20,9 1,0 Gummivaror 2 500 0,7 14,0 0,6 Plastvaror 3 387 1,0 29,6 1,3 Metallvaror 21 579 6,4 l45,7 6,6 Textil- och konfektionsind. 6472 1,9 50,2 2,3 Annan tillverkningsind. 2 250 0,7 42,9 1,9 Kunskapsintensiv produktion 89 039 26,4 576,1 26,1 Maskinind. 31495 9,3 195,9 8,9 Elektroind. 15 369 4,6 133,0 6,0 Transportmedelsind. 28 997 8,6 161,5 7,3 Varv 1378 0,4 18,9 0,9 lnstrumentind. 3 717 1,1 23,3 1,0 Annan kemisk ind. 8 083 2,4 43,6 2,0 Skyddad produktion 147 089 43,5 1 034,7 46,9 Skyddad livsmedelsind. 12 718 3,8 78,0 3,5 Trävaruind.a 11 949 3,5 73,9 3,4 Grafisk ind. 17 740 5,2 109,2 5,0 Jord- och stenvaruind. 7 568 2,2 38,4 1,7 Jord- och skogsbruk samt fiske 29 875 8,8 245,5 11,1 Byggnadsind. 67 239 19,9 489,6 22,2 Summa varuproduktion 337 888 100,0 2 206,8 100,0
aExklusive sågverk. Källa: Finansdepartementet.
Den kapitalintensiva sektorn pressas således av ett litet utrymme för kostnadsökningar samtidigt som den mer än övriga sektorer påverkas av höjda elpriser. Följden blir en försämrad lönsamhet, lägre investerings- tillväxt och en långsammare exporttillväxt, vilket medför en förhållande- vis långsam produktionsökning och en minskad sysselsättning.
Den skyddade varuproduktionen har ett litet utrymme för kostnadsök- ningar och därutöver växer världsmarknaden långsamt. Samtidigt är den- na sektor just skyddad och kan därför höja sina priser i takt med kostnads- ökningarna. Produktionen beräknas öka i ungefär samma takt som den del av inhemsk efterfrågan som riktas mot de varor sektorn producerar.
Efter den kunskapsintensiva sektorn förväntas den privata tjänstesek- torn få den snabbaste exporttillväxten. Det förklaras främst av en förvän- tad snabb tillväxt för världshandeln med tjänster. Den låga exportpriselas- ticiteten för denna sektor, — 1, innebär att det är svårt att vinna marknads-
andelar genom relativprissänkningar och exporten ökar därför i ungefär samma takt som världsmarknaden för tjänster förväntas växa.
Disaggregerad nivå
Den aggregerade strukturbilden som redovisades ovan har beräknats med hjälp av MECMOD. I långtidsutredningens arbete har emellertid utveck- lingen på den aggregerade nivån i MECMOD stämts av mot konjunktur- institutets industristrukturmodell ISMOD som har en mer disaggregerad sektorindelning av näringslivet.
I tabell 3.9 redovisas produktionens och sysselsättningens fördelning för de varuproducerande sektorerna på den disaggregerade nivån. Den största varuproducerande sektorn är skyddad produktion. Att denna sektor är så stor beror på att byggnadsindustrin samt jord- och skogsbruk inkluderas. Näst störst bland de varuproducerande sektorerna är kunskapsintensiv produktion, som domineras av maskinindustrin och transportmedelsindu-
Tabell 3.10 Produktion, arbetade timmar och produktivitet inom varuproducerande sektorer 1988—2000 Årlig procentuell förändring. 1988 års priser Förädlings- Antal arb. Produk- värde timmar tivitet Kapitalintensiv produktion , — 1,6 , Gruvor - , —2,3 , Massa- och pappersind. , —0,7 , Baskemisk- och plastind. , —2,1 , Raffinaderier , —0,6 , Järn- och stålverk — , —-2, , Dryckesvaruind. m.m. — , —0, , Arbetsintensiv produktion Konkurrensutsatt livsmedelsind. Sågverk m.m.
Träfiberind. m. m. Gummivaror Plastvaror Metallvaror Textil- och konfektionsind. Annan tillverkningsind.
Kunskapsintensiv produktion Maskinind. Elektroind. Transportmedelsind. Varv Instrumentind. Annan kemisk ind.
Skyddad produktion Skyddad livsmedelsind. Trävaruind.a Grafisk ind. Jord- och stenvaruind. Jord- och skogsbruk samt fiske Byggnadsind.
1 I
00 _mooaaos owmwoooo— ”oas—axwuooao o—ooo—cs—
1
&» —A&DONNOON AOONLoJ—iaå— QUIUIONOODJWOOO blxl
O O——O-—-—o o—&p—N— ogo——oo_—
N NNNNv—-—N WMNNAOA _w—woom—o— OO—o—OO LI- NOOWNå—O kh—NlONONUJ Jå—ONOONV—JP—UIND Nowoaam N NNå—UJNNN Mb)—MNW? wwå——N—-—w ON—NN—N
Summa varuproduktion
aExklusive sågverk. Källa: Finansdepartementet.
strin. Den kapitalintensiva produktionen domineras av massa- och pap- persindustrin samt järn- och stålverk och den arbetsintensiva produktio- nen av företag inom metallvaruindustrin.
I tabell 3.10 redovisas produktionen, sysselsättningen och produktivite- ten nedbruten på den disaggregerade nivån. Bland de varuproducerande sektorerna förväntas den snabbaste produktivitetsutvecklingen inom ar- bets- och kunskapsintensiv produktion. Den långsamma produktivitetsut- vecklingen inom kapitalintensiv produktion är en följd av den förväntade miljö- och energipolitiken, som främst antas påverka företag inom denna sektor. Bland de kapitalintensiva företagen är det endast massa- och pap- persindustrin samt ralfmaderierna som bedöms öka sin produktion, se tabell 3.10.
Inom den kunskapsintensiva sektorn ökar samtliga branscher utom varven sin produktion. Bland de arbetsintensiva företagen förväntas att produktionen ökar snabbast inom metallvaruindustrin. Detta förklaras bl.a. av att företag inom denna bransch i stor utsträckning producerar insatsvaror till de snabbt växande kunskapsintensiva företagen.
3.4. Känslighetsanalyser
I tabellerna 3.11—3.l4 redovisas resultaten av ett antal känslighetsanaly- ser när produktiviteten, världsmarknadens tillväxt, arbetskraftsutbudet och andelen högutbildade varieras. En förutsättning för samtliga känslig- hetsanalyser är att bytesbalansen år 2000 uppvisar samma överskott, mätt som andel av BNP, som i basscenariot.
I basscenariot ökar produktiviteten i näringslivet med 1,8% per år och BNP med 2,2 % per år. En högre produktivitetstillväxt på 2,7% per år innebär att den årliga BNP-tillväxten ökar till 2,9 %, se tabell 3.11. Det medför naturligtvis att även behovet av investeringar påverkas. De beräk-
Tabell 3.11 Försörjningsbalansens utveckling 1988—2000 Årlig procentuell förändring. 1988 års priser
Årlig produktivitets— Högre Högre Fler ökning i näringslivet världs- arbets- högutb. _— marknads- krafts- 2.7% 1,0% tillväxt utbud BNP 2,9 1,5 2,2 2.4 2.3 Import 5,4 3.6 4,5 4,6 4.5 Tillgång 3,6 2,0 2,8 3,0 2.8 Privat konsumtion 2,9 1,2 2,4 2,4 2,2 Offentlig konsumtion 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Bruttoinvesteringar 3,3 0,8 1,8 1,9 1,8 Näringslivet inkl. bostäder 3,5 0.6 1,8 1,9 1.9 Offentliga 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Lagerinvesteringar . . . . . . . . . Export 5,8 4,1 4,7 5,1 5.0 Användning 3,6 2,0 2,8 3.0 2.8
Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.12 Produktionen sektorvis 1988—2000 Årlig procentuell förändring. Förädlingsvärdet sektorvis i 1988 års priser
Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökninginäringslivet världs- arbets- högutb. ___—_— marknads- krafts-
2,7 % 1,0 % tillväxt utbud
Kapitalintensiv
produktion 0,9 0,2 0,3 0,7 0,6 Arbetsintensiv
produktion 2,9 1,3 1,8 2,2 2,2 Kunskapsintensiv
produktion 5,4 3,3 3,9 4,5 4,7 Skyddad produktion 3,1 1,2 2,1 2,3 2,1 Summa varuproduktion 3,4 1,7 2,3 2,7 2,7 Bostäder och energi 1,7 0,3 1,2 1,3 1,2 Privata tjänster 3,4 1,6 2,6 2,7 2,6 Näringslivet totalt 3,2 1,4 2,2 2,4 2,4
Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.13 Arbetade timmar sektorvis 1988—2000 Årlig procentuell förändring. Miljoner arbetstimmar
Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökning i näringslivet världs- arbets- högutb. ___—— marknads- krafts- 2,7 % 1,0% tillväxt utbud
Kapitali ntensiv
produktion — 1,6 — 1,6 — 1,9 — 1,4 — 1,6 Arbetsintensiv
produktion — 1,1 —- 1,0 — 1,2 —0,8 — 1,0 Kunskapsintensiv
produktion 1,2 1,0 0,8 1,4 1,3 Skyddad produktion —0,5 —0,5 —0,5 —0,3 —0,7 Summa varuproduktion —0,2 —0,2 —0,4 0,0 —0,3 Bostäder och energi —0,5 —0,1 0,0 0,1 —0,1 Privata tjänster 1,1 1,0 1,2 1,3 1,2 Näringslivet totalt 0,4 0,4 0,4 0,7 0,4
Källa: Finansdepartementet.
nas öka med 3,3% per år jämfört med 1,8 % per år i basscenariot. Vid en oförändrad tillväxt för den offentliga konsumtionen finns det utrymme för den privata konsumtionen att öka med 2,9 % per år jämfört med 2,1 % per år i basscenariot. På liknande sätt medför en lägre produktivitetstillväxt på endast 1 % per år att BNP växer med 1,5 % per år, att bruttoinvesteringar- na ökar med 0,8 % per år och att den privata konsumtionen stiger med 1,2 % per år.
I basscenariot bedömdes att världshandeln med varor och tjänster i genomsnitt ökar med ca 4,8 % per år under åren 1988 — 2000. I känslighets- kalkylen med en högre världsmarknadstillväxt antas att världshandeln ökar med 5,8 % per år. För att en snabbare världsmarknadstillväxt skall påverka den ekonomiska tillväxten krävs att antingen produktiviteten eller antalet arbetade timmar påverkas.
Tabell 3.14 Produktiviteten sektorvis 1988—2000 Årlig procentuell förändring. Förädlingsvärde per arbetad timme
Årlig produktivitets- Högre Högre Fler ökninginäringslivet världs- arbets- högutb. _— marknads- krafts- 2,7 % l,0% tillväxt utbud
Kapitalintensiv
produktion 2,4 1,8 2,2 2,1 2,2 Arbetsintensiv
produktion 4,0 2,2 3,0 3,0 3,2 Kunskapsintensiv
produktion 4,1 2,2 3,1 3,1 3,4 Skyddad produktion 3,6 1,8 2,7 2,6 2,8 Summa varuproduktion 3,7 1,9 2,8 2,7 ,0 Bostäder och energi 2,2 0,4 1,2 1,2 1,3 Privata tjänster 2,3 0,5 1,4 1,3 1,4 Näringslivet totalt 2,7 1,0 1,8 1,8 2,0
Källa: Finansdepartementet.
Eftersom basscenariot förutsätts motsvara en situation med full syssel- sättning kan antalet arbetade timmar inte öka. I denna känslighetskalkyl förbises vidare från eventuella positiva effekter på investeringarna och produktiviteten av en snabbare världsmarknadstillväxt. Den enda märk- bara effekt som då återstår är att en högre världsmarknadstillväxt gör det möjligt för exportföretagen att avsätta sin produktion till något högre priser och därmed förbättras terms-of—trade. Den årliga exportprisökning- en beräknas i känslighetsanalysen bli ca 0,3% högre än i basscenariot.
Förutsättningen att bytesbalansen år 2000 skall uppvisa samma värde som i basscenariot medför i kombination med de högre exportprisök- ningarna att exporten kan öka något långsammare och importen något snabbare än i basscenariot. Tillväxten i privat konsumtion ökar därför till 2,4% per år.
I känslighetskalkylen med ett högre arbetskraftsutbud redovisas effekter- na av att utbudet av arbetskraft under 1990-talet blir 2 procentenheter högre än i basscenariot. Tillväxten i BNP ökar till 2,4% per år, vilket bedöms medföra att tillväxten i bruttoinvesteringama ökar med en tion- del. Vid en oförändrad offentlig konsumtion innebär detta att den privata konsumtionen kan öka med 2,4% per år.
Med hänsyn till historiska trender förutsätts i basscenariot att andelen högutbildade ökar från 13% av arbetskraften 1987 till 16% år 2000. Känslighetsanalysen med fler högutbildade utgår ifrån att andelen högut- bildade istället ökar till 19 % år 2000. Det antas i sin tur medför en generell produktivitetseffekt som påverkar samtliga arbetstagare — även de lågut- bildade -— motsvarande en extra ökning av produktiviteten med 0,1 % per år, dvs. denna produktivitetseffekt har lagts på exogent.
De högutbildade har i utgångsläget en högre produktivitet än de lågutbil- dade. En ytterligare höjning av produktiviteten uppkommer därför till följd av att fler arbetstagare flyttas över till gruppen högutbildade med högre produktivitet. Tillsammans medför dessa båda produktivitetseffek- ter att den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet ökar med ca 2,0 % per år jämfört med 1,8% per år i basscenariot.
En ökning av andelen högutbildade medför att tillväxten i BNP ökar från 2,2 % i basscenariot till 2,3% per år. Tillväxten för bruttoinveste- ringama i näringslivet förutsätts öka något till 1,9 % per år. Vid en oför- ändrad offentlig konsumtion medför detta att den privata konsumtionen kan öka med 2,2 % per år.
I tabell 3.12 redovisas produktionen sektorvis i de olika känslighetskal- kylema. Att produktionen i den kapitalintensiva sektorn varierar mindre än i övriga sektorer när produktiviteten i näringslivet varieras beror på att produktiviteten i denna sektor förutsätts vara stabilare än i de övriga sektorerna, se tabell 3.14.
En högre världsmarknadstillväxt antas varken påverka den genomsnitt- liga produktiviteten i näringslivet eller antalet arbetade timmar. Den enda effekt som då återstår blir därmed, enligt diskussionen ovan, att terms-of- trade förbättras och en snabbare ökning av privat konsumtion. Det medför i sin tur att den inhemska produktionen i ökad utsträckning inriktas mot hemmamarknaden och därmed gynnas de sektorer som främst producerar för hemmamarknaden, dvs. skyddad produktion, bostäder och tjänster. I denna mycket partiella känslighetsanalys missgynnas således de konkur- rensutsatta industrisektorerna av en snabbare världsmarknadstillväxt.
En ökning av andelen högutbildade gynnar, som man kan vänta sig, i första hand den kunskapsintensiva produktionen. De högutbildade får en långsammare löneutveckling när de blir fler och därmed ökar lönekostna- derna för kunskapsintensiva företag något långsammare än i basscenariot. Dessa företag får då möjlighet att anställa fler personer och att expandera sin produktion snabbare.
3.5. Finansiella bilden Kopplingen till MECMOD
Till den reala utvecklingen av ekonomin finns en finansiell spegelbild, som visar de finansiella flödena mellan olika delar av ekonomin. I arbetet med Långtidsutredningen 1990 har en modell kallad FIMO använts för att beräkna inkomster och utgifter för sex institutionella sektorer och en sektor som motsvarar utlandetz.
I MECMOD beräknas bl.a. värdet av importen och exporten av varor och tjänster. I FIMO beräknas sedan ett transfereringsnetto och ett ränte- netto mot utlandet och därmed erhålles en uppskattning av bytesbalansen, som är lika med det totala finansiella sparandet i landet. FIMO fördelar därefter det totala finansiella sparandet på de sex institutionella sektorer- na, dvs. staten, socialförsäkringssektorn, kommunerna, icke-finansiella företag, finansiella företag resp. hushållen.
Beräkningarna av inkomster och utgifter för resp. sektor görs på en disaggregerad nivå, eftersom FIMO har en detaljerad databas över olika typer av inkomst- och utgiftsvariabler. Variablerna skrivs fram med hjälp av trender kopplade till variabler som hämtas från den reala modellen MECMOD. De finansiella kalkylerna genomförs därför efter de reala kalkylerna. I några fall, t.ex. pensioner, beräknas variablerna i FIMO genom en kombination av trender från MECMOD och exogena prognoser.
2 I bilaga 1 till Långtids- utredningen 1987, ”Me- roder, modeller och be- räkningar”. finns en de- taljerad redovisning av FIMO.
De variabler som hämtas över från den reala modellen är bl.a.: . lönesummor för olika sektorer . bruttodriftsöverskott för olika sektorer . bruttoinvesteringar i olika sektorer . olika typer av konsumtion i fasta och löpande priser . BNP . prisindexar
Den finansiella modellen är egentligen knuten till den reala modellen KOSMOS, som har använts för prognoser fram till 1995. Det första steget i de finansiella kalkylerna innebär därför att man förlänger de reala beräk- ningarna i KOSMOS fram till år 2000 på ett sådant sätt att man återskapar resultaten från tidigare beräkningar i MECMOD. De finansiella beräk- ningarna till år 2000 utgår därför från den s.k. modellkalkylen som sträc- ker sig fram till 1995 och som beräknats med hjälp av KOSMOS.
Finansiellt sparande
En av utgångspunkterna för de finansiella beräkningarna är att skattetryc- ket, dvs. skatter och avgifter i procent av BNP, skall förbli ungefär 56%, som är den beräknade nivån för 1990. Detta antagande medför i kombina- tion med den beräknade utgiftsutvecklingen att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt beräknas bli ca 3,5% av BNP under 1990-talet, se tabell 3.15.
Den i långtidsutredningen förutsatta ökningen av hushållens sparande medför att hushållssektoms finansiella sparande år 2000 beräknas bli drygt 0,5 % av BNP. Företagssektom uppvisar finansiella underskott under hela 1990-talet. Två viktiga förklaringar till de bestående underskotten är före- tagens räntekostnader för investeringar i Sverige och för deras utländska direktinvesteringar.
Den långa inhemska räntan (räntan på femåriga statsobligationer) har antagits ligga på en nivå kring 13— 14% åren 1990— 1991 för att därefter sjunka till 8,5 % år 1993, vilket är i paritet med den antagna utländska räntenivån. År 1993 är realräntan knappt 5%. Den antas sedan successivt minska till 3% år 2000, vilket är lika med den antagna internationella realräntan.
Tabell 3.15 Finansiellt sparande Procentuell andel av BNP i löpande priser
1990 1995 2000 1990— 2000 Offentlig sektor 3,7 3,1 5,2 3,6 Hushåll — 1,0 0,0 0,7 0,1 Företag — 5,9 —4,7 —4,4 —4,4 Bytesbalans — 3,1 -— 1,6 1,5 —0,7
Källa: Finansdepartementet.
Ofentlig sektor
Enligt tabell 3.15 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras till drygt 5 % av BNP år 2000. Bakom denna siffra finns dock en kraftig förbättring av statens finansiella sparande och en försämring av socialförsäkringssektorns och kommunernas finansiella sparande, se tabel- lerna 3.16—3.18.
Staten beräknas 1990 få ett finansiellt sparande på lite drygt 1% av BNP. Under 1990-talet kommer staten in i en självförstärkande process med stabila finansiella överskott som gör det möjligt att amortera på statsskulden, vilket i sin tur minskar räntekostnaderna under senare år. Antagandet att realräntan successivt minskar till 3% år 2000 förstärker den förmånliga utvecklingen.
Tabell 3.16 Statens inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
19903 19953 2000 Inkomster 34,1 32,2 32,0 Skatter 26,2 24,8 25,1 Socialförsäkringsavgifter 4,4 4,6 4,6 Räntor 1.5 0,9 0,7 Ovriga inkomster 2,0 1,9 1,7 Utgifter 33,0 30,0 26,3 Transfereringar till hushåll 8,6 8,5 7,8 Folkpension 4,5 4,0 3,4 Räntor 4,5 2,6 0,8 Ovriga transfereringar 1 1,8 1 1,1 10,5 Konsumtion 7,3 6,9 6,4 Investeringar 0,9 0,8 0,8 Finansiellt sparande 1,1 2,2 5,8
** Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.17 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
1990& 1995' 2000
Inkomster 16,5 15,5 14,5 Avgifter 10,3 10,4 10,4 Bidrag från staten 2,5 2,5 2,3 Räntor m.m. 3,2 2,5 1,7 Skatter 0,4 0, 1 0,1 Utgifter 12,9 13,5 13,3 Transfereringar till hushåll 10,4 1 1,1 1 1,1 __ ATP 5,8 6,3 6,3 Ovriga transfereringar 2,1 2,0 1,9 Konsumtion 0,4 0,4 0,3 Finansiellt sparande 3,6 2,1 1,2
” Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.18 Kommunernas inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
%
1990a 1995a
N "LI! 00 N V! w
Inkomster Skatter Bidrag från staten och socialförsäkringssektorn Ovriga inkomster
Utgifter Transfereringar till hushåll Ovriga transfereringar Konsumtion Investeringar
'—N w.»
1621
”Nc _os N
-- xo—w'ono AN
N N
'— NNON—Ul 9305
.— N
'_' '_'—INJ—XI LMU! o Oxlukllxlw AN oo oombb— uno
1 |
Finansiellt sparande
” Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.19 Icke-finansiella företags inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
19903 1995& 2000
Inkomster 16,0 16,8 18,4 Offentliga transfereringar (inkl. subventioner) Ovrigt Subventioner
Utgifter Räntor Skatt Investeringar Ovrigt
__
__ x: "»o'ooiobox some N —- Amt—x]?! &Uzu-
Finansiellt sparande
"* Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Socialförsäkringssektorns finansiella sparande beräknas minska från 3,6% av BNP år 1990 till 1,2% år 2000 främst till följd av lägre räntein- komster. En lägre räntenivå missgynnar socialförsäkringssektorn, som har stora finansiella förrnögenter.
Även kommunernas finansiella sparande beräknas minska från — 1,0 % av BNP år 1990 till — 1,8 % år 2000. Det förklaras främst av den förutsatta ökningen av offentlig konsumtion. Det är knappast troligt att kommuner- na under en lång följd av år kan ha ett gradvis ökande underskott. Den i tabell 3.18 redovisade utvecklingen visar därför på behovet av utgiftsned- skärningar eller inkomstförstärkningar för kommunerna.
Företag
Underskotten i de icke-finansiella företagens samlade finansiella sparande beräknas minska som andel av BNP under 1990-talet, se tabell 3.19. De viktigaste förklaringarna till denna utveckling är antagandet om en lägre
realränta, den beräknade investeringsutvecklingen som medför att företa- gens utgifter för investeringar år 2000 utgör en lägre andel av BNP än år 1990 samt att deras inkomster beräknas öka från 16% av BNP 1990 till drygt 18 % år 2000.
Samtidigt minskar överskotten i de finansiella företagens samlade spa- rande. Det förklaras främst av den lägre räntenivån, eftersom de finansiel- la företagen har stora finansiella förmögenheter.
Hushåll
Hushållens finansiella sparande beräknas öka från — 1,0 % av BNP år 1990 till 0,7 % år 2000. I samband med diskussionen om den privata konsumtio- nens utveckling diskuterades hushållssparandet.
En av utgångspunkterna för de finansiella beräkningarna är att skatte- trycket skall förbli ungefär oförändrat. Det hindrar dock inte att hushål- lens utgifter för inkomstskatter enligt beräkningarna sjunker från knappt 22 % av BNP år 1990 till 20 % år 2000.
Bytesbalansen
Bytesbalansen förbättras enligt beräkningarna från —3,1% av BNP år 1990 till 1,5 % år 2000. Den viktigaste förklaringen är att exporten av varor och tjänster beräknas öka betydligt snabbare än importen och därmed förbättras varu- och tjänstebalansen. Men även räntenettot ger ett bidrag till förbättringen.
Tabell 3.20 Finansiella företags inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
19903 19953 2000
Inkomster 30,4 21,8 17,3 Räntor 26,5 17,9 13,3 Ovrigt 3,9 3,9 3,9 Utgifter 24,6 16,5 13,4 Räntor 18,7 10,6 7,8 Skatter 0.5 0.7 0,3 Investeringar 0,7 0,6 0,6 Ovrigt 4,8 4,7 4,7 Finansiellt sparande 5,8 5,3 3,9
3 Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.21 Hushållens inkomster och utgifter Procentuell andel av BNP i löpande priser
19903 19953
Inkomster 104,0 101,0 Löner 60,4 59,9 Kollektiva avgifter 16,5 17,0 Offentliga transfereringar 20,7 21,3 R_äntor 5,6 3,9 Övrigt 17,2 16,0 Utgifter 105,0 101,0 Skatter 21,8 20,1 Räntor 8,8 6,5 Konsumtion 52,1 52,2 Investeringar 2,6 2,4 Ovrigt 19,7 19,8 Finansiellt sparande — 1,0 0,0 Disponibel inkomst 51,3 52,4
3 Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
Tabell 3.22 Bytesbalans Procentuell andel av BNP i löpande priser
1990& 19953
Inflöde 35,2 37,0 Export av varor och tjänster 31,5 33,8 Transfereringar 1,8 1,7 Räntor m.m. 2,0 1,5 Utflöde 38,3 38,5 Import av varor och tjänster 30,9 31,8 Transfereringar 2,9 2,8 Räntor m.m. 4,5 3,9 Bytesbalans — 3,1 — 1,6 Varu- och tjänstebalans 0,6 2,0 Transfereringsnetto — 1.2 — 1,2 Räntenetto - 2,5 — 2,4
” Enligt modellkalkylen i kapitel 9 i Långtidsutredningen 1990. Källa: Finansdepartementet.
NO '— O SONOIJIO_xI Unix) x) xlotJiv—OU) le
(I!
...
(II _- LI!
%
ha)-D
wc— _NOM u-"ooi—k wonoxo
| | -—-—-w—- NNOxu— ——©N
4. Simuleringar med MAMMA-modellen
4.1. Introduktion och översikt
Syftet med den här uppsatsen är först och främst att ge en fylligare beskrivning av några av de simuleringar som Långtidsutredningen har haft tillgång till. Hur de har påverkat utredningens bedömningar och resone- mang framgår av huvudrapporten. Ett sekundärt syfte är att genom ett antal simuleringar belysa MAMMA-modellens mekanismer och på så sätt vara ett komplement till den mer tekniska modelldokumentationen i ap- pendix 3.
Avsnitt 1 ”Scenariosimulering 1990—2025, finanspolitiska strategier under 1990-talet” illustrerar möjligheterna att kalibrera modellen så att den kan användas för att generera rimliga scenarios för makrovariabler som produktion, investeringar, konsumtion och sparande. I avsnittets senare del tjänar scenariot som utgångspunkt för att studera effekterna av olika finanspolitiska strategier under 1990-talet.
Avsnitt 2 ”Omvärldsefterfrågan, utbudsstömingar, lönebildning och ekonomisk politik” försöker belysa effektema av dels minskad efterfrågan från omvärlden, dels sänkt produktivitet (t.ex. i form av höjda oljepriser) under förutsättningen att det finns inslag av imperfekt konkurrens på arbetsmarknaden. I avsnittets senare del diskuteras effektema av olika ekonomisk-politiska strategier för att lindra de negativa effekterna av sådana störningar.
Avsnitt 3 ”Arbetsmarknadens funktionssätt” innehåller en summarisk diskussion om betydelsen av en återhållsam och förtroendeskapande stra- tegi från fackföreningarnas sida.
Avsnitt 4 ”Skattereformen” redovisar simuleringar av tänkbara effekter av Skattereformen. Intresset fokuseras främst till ekonomins anpassning över tiden och effektema på inkomstfördelningen mellan generationer.
Avsnitt 5 ”Bytesbalans och välfärd” kontrasterar ett välfärdsorienterat perspektiv på ekonomisk politik mot den traditionella styrningen mot intermediära mål typ bytesbalansen.
För att kunna lösa modellen numeriskt krävs värden på ett antal para- metrar. Valet av dessa redovisas i appendix till detta kapitel och diskuteras närmare i den tekniska modelldokumentationen i appendix 3 ”MAMMA — a documentation for the medium term survey 1990”.
4.2. Scenariosimulering 1990—2025, finanspolitiska strategier under 1990-talet
I detta avsnitt redovisas ett modellgenererat scenario för perioden 1990— 2025 på basis av en tänkbar utveckling för arbetsutbud, skatter och offent- liga utgifter. Detta scenario tas som utgångspunkt för att studera effekter- na av olika finanspolitiska strategier under 1990-talet.] En något modifi- erad variant av denna simulering redovisas i huvudrapportens avsnitt 8.5. Intresset fokuseras till konsumtion, sparande och inkomstfördelningen mellan generationer. Simuleringama är genomförda med en MAMMA- version där inhemska och utländska varor är identiska och arbetsutbudet exogent.
Scenariosimulering
Utgångspunkten för scenariobeskrivningen är en rad antaganden som har vuxit fram i ett samspel mellan Konjunkturinstitutets modeller (MAMMA, MECMOD, ISMOD) och fristående bedömningar. De över- ensstämmer i stora drag med bedömningarna i huvudrapporten. Den intresserade hänvisas dit för en diskussion om antagandena. Näringslivets produktivitet antas öka med 2 % per år till följd av teknisk utveckling. Arbetsutbudets ökningstakt (i procent) framgår av tabell 4.1.
Diagram 4.1 Offentlig konsumtion och transfereringar Procentuell andel av BNP
36 38
%andelavBNP 26 28 50 32 34
___/'x
24
_Jc_.
| 2015 2023 2025
22
| I | 1990 1995 2000 2005 2010
period
Offentlig konsumtion Transfereringar
Tabell 4.1 Ökning av arbetsutbudet Årlig procentuell ökning
.perssonocthensson 1989—1990 1991—1995 1996—2000 2001—2005 2006—2015 2016—2025
[1987] genomför liknan-
de simuleringar. 0-9 0-6 0-7 —0.1 —0.3 ——0.2
Diagram 4.2 Investeringar Procentuell andel av BNP N
,_ N
% andel av BNP 20.0 20 4 20.8
19.6
period
Investeringar
Den offentliga konsumtionen och transfereringama redovisas i diagram 4.1 som andel av BNP. Den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av såväl arbetskraftsutbudet som de offentliga utgifterna är demografin. Skattetrycket, mått som andel av BNP, antas sjunka från ca 56% 1990 till 54 % år 2000 och därefter vara oförändrat. Följaktligen kommer de offent- liga utgiftema (exkl räntor) att understiga inkomsterna fram till år 2005: initialt med motsvarande 4% av BNP.2
På grundval av dessa förutsättningar och en uppsättning parametervär- den som redovisas i appendix genererar modellen banor för såväl försörj- ningsbalansens komponenter som kapital- och förmögenhetsstockar.
Investeringarna beror i modellen på förväntad framtida avkastning och kännetecknas dessutom av en viss trögrörlighet pga. anpassningskostna— der. Ökningen i arbetsutbudet under 1990-talet driver fram en investering- våg under simuleringsperiodens början. Detta illustreras i diagram 4.2 som visar investeringsandelen av BNP. Eftersom arbetsutbudet förväntas minska efter år 2000 börjar investeringsandelen att sjunka från knappt 21 % i mitten av 1990-talet till under 20 % strax efter år 2000.
Effekterna på det offentliga (finansiella) sparsaldot och bytesbalansen framgår av diagram 4.3. Det offentliga sparsaldot sjunker monotont från dagens 4% av BNP. Det är värt att notera att år 2005 är sparsaldot 2 % av BNP samtidigt som summan av offentlig konsumtion och transfereringar är ungefär lika med skatteinkomstema. Skillnaden utgörs av avkastningen på den offentliga förmögenhet som har ackumulerats under 1990-talet.
Trots det stora offentliga sparandet är bytesbalansen negativ i simule- ringsperiodens början. Detta beror dels på de stora investeringarna, dels på på ett lågt sparande i hushållsektom. Det låga hushållsparandet förkla- ras bl.a. av att hushållen väljer att konsumera relativt mycket eftersom
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
2 Förutsatt att föränd- ringarna i övriga offentli- ga inkomster och de of- fentliga investeringarna balanserar varandra.
Procentuell andel av BNP sr
%andelavBNP _a —4 —2 o
—8
o I period
Offentligt finansiellt sparande Bytesbalans
man förväntar sig högre nettoinkomster i framtiden i form av lägre skatte- tryck och högre medelarbetstid. Ett förbättrat hushållsparande och en nedgång i investeringsandelen leder till en successivt förbättrad bytesba- lans under 1990-talet. Efter år 2005 försämras bytesbalansen kraftigt till följd av det allt lägre sparsaldot i den offentliga sektorn.
F inanspolitisk strategi [: lägre skattetryck
I denna simulering studeras effekterna av att hålla nere det offentliga sparsaldot genom att sänka skattetrycket. Skatterna ändras år från år så att det finansiella sparsaldot är noll under de närmaste 15 åren. 1 övrigt är förutsättningama desamma som i scenariosimuleringen.
Resultatet är att konsumenterna under 1990-talet väljer att konsumera en del av de ökade nettoinkomstema medan återstoden sparas för att jämna ut konsumtionsbanan över tiden. Av tabell 4.2 framgår det att den privata konsumtionen under 1990-talet är i genomsnitt 1.9% högre än i scenariot. Tillsammans med det lägre offentliga sparandet leder detta till en bytesbalansförsämring motsvarande 1.4 procentenheter av BNP. Efter- som utlandsskulden år 2000 är högre än i referensfallet blir nationalförmö- genheten (det framtida konsumtionsutrymmet) 0.5 procent lägre. Sålunda, den initiala sänkningen av skattetrycket tenderar att försämra ekonomins totala sparande och därmed att omfördela från framtida till samtida gene- rationer.
F inanspolitisk strategi II: högre ofentlig konsumtion
I den andra simuleringen studeras elfektema av att den offentliga konsum- tionen inte kan hållas nere under de närmaste 15 åren, medan skattetryc-
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
Tabell 4.2 Simuleringsresultat vid finanspolitisk strategi I och II Procentuell skillnad mot scenariot år 2000
Genomsnittlig konsumtion 1990— 2000: Bytesbalans/ National- Simulering Privat Offentlig Total BNPa förmögenhet Lägre skatt 1.9 0.0 1.2 — 1.4 —0.5 Högre offent- lig konsumtion 0.0 7.9 2.8 —2.2 — 1.1
3 Procentenheter.
ket är detsamma som i scenariot. För jämförelsens skull antas att den offentliga konsumtionen ökar precis så mycket att det offentliga sparsaldot blir noll under de närmaste 15 åren. Det innebär att den offentliga kon- sumtionen under 1990-talet är i genomsnitt 7.9% högre än i scenariosimu- leringen.
Konsumenternas inkomster är desamma som i referensfallet. Dessutom antar vi att nivån på den offentliga konsumtionen ej har någon direkt påverkan på det privata konsumtionsvalet, vilket kan ses som en grov approximation gjord i syfte att förenkla analysen. Till skillnad från simule- ringen med lägre skatter sker därför inget ökat sparande hos hushållen, utan hela ökningen i offentlig konsumtion slår ut i en försämrad bytesba- lans (— 2.2 procentenheter av BNP enligt tabell 4.2). Den negativa effekten på framtida generationers konsumtionsmöjligheter är därför starkare (1.1 % lägre än i scenariosimuleringen).
4.3. Omvärldsefterfrågan, utbudsstömingar, lönebild- ning och ekonomisk politik
Detta avsnitt försöker belysa effekterna av en lägre omvärldsefterfrågan eller utbudsstörning under förutsättning att arbetsmarknaden har inslag av imperfekt konkurrens.3 I avsnittets senare del studeras möjligheterna att använda ekonomisk politik i en sådan situation. Analysen grundas på simuleringar med en MAMMA-version med endogena terms-of—trade och en monopolfackförening.
Utgångspunkter
Ett negativt skift i omvärldsefterfrågan på svenska produkter eller i pro- duktiviteten ger upphov till en tendens till lägre efterfrågan på arbetskraft. I en ekonomi med en ”klassisk” (enligt nationalekonomisk terminologi) arbetsmarknad skulle denna tendens få till följd att lönenivån sjunker så att sysselsättningen upprätthålls. I simuleringarna i detta avsnitt ska vi istället anta att en monopolfackförening på arbetsmarknaden försvårar anpassningen av lönenivån.
3 Bruno och Sachs [1985] genomför närbesläktade simuleringar i en modell med likartad struktur.
Tabell 4.3 Simuleringsresultat vid lägre världsmarknadsefterfrågan Procentuell skillnad gentemot referensfallet
år Terms Export lön Syssel- Kapital- National- of sättning stock förmögen- trade het 02 —0.7 —0.2 0.0 —1.4 0 —-1.8 5 —0.5 —0.7 —0.1 —1.5 —0.7 —1.8 10 —0.4 —0.9 — 1 —l.6 —0.9 —l.8 * År 0 är den första simuleringsperioden. Tabell 4.4 Simuleringsresultat vid lägre produktivitet Procentuell skillnad gentemot referensfallet år Terms Export lön Syssel- Kapital- National- of sättning stock förmögen- trade het 0 1.0 —2.3 0.0 —2.1 0 —2.8 5 1.5 —3.6 —0.2 —2.3 —l.6 —2.8 10 1.7 —4.1 —0.2 —2.5 —2.2 —2.8
Fackföreningen antas ha som mål att maximera sina medlemmars livs- inkomster. På grund av sin monopolställning på arbetsmarknaden kan den ensidigt bestämma lönerna. Detta sker på grundval av en avvägning mel- lan högre lön och arbetslöshet. 1 det referensfall som används i detta avsnitt befinner sig ekonomin i en långsiktig jämvikt med 2 % arbetslöshet till följd av fackföreningens lönekrav (vi bortser här från friktionsarbets- löshet).
Lägre världmarknadsefterfrågan
Denna simulering går ut på att studera effekterna av en minskad utländsk efterfrågan på svenska produkter. Således har nivån på det utländska efterfrågetrycket sänkts med 2 procent jämfört med referensfallet. Där— emot är den underliggande tillväxttakten oförändrad. Detta kan tänkas illustrera en smakförskjutning. Resultaten sammanfattas i tabell 4.3.
Den lägre omvärldsefterfrågan skiftar efterfrågekurvan för svenska va- ror inåt vilket tenderar att driva ner terms-of—trade (—O.7 % i år 0 jämfört med referensfallet). Eftersom fackföreningen motverkar en anpasssning av lönenivån (oförändrad i år 0) stiger produktreallönen, med en sysselsätt- ningsminskning som följd. Det senare leder till lägre hushållsinkomster vilket ytterligare skiftar efterfrågekurvan för svenska varor.
Kapitalstocken och i något mindre utsträckning sysselsättningen anpas- sas nedåt över tiden, dvs. utbudskurvan för svenska varor skiftar succes- sivt inåt vilket delvis motverkar fallet i terms-of—trade. År 10 är sysselsätt- ningen 1.6% lägre än i referensfallet, kapitalstocken 0.9% lägre och natio- nalförmögenheten (framtida generationers konsumtionsmöjlighet) 1.8% lägre.
Lägre produktivitet
I detta avsnitt redovisas en simulering där nivån på produktiviteten har sänkts med 2 procent jämfört med referensfallet. Däremot är den underlig- gande tillväxttakten i produktiviteten oförändrad. Detta kan t. ex. ses som en illustration av en oljeprishöjning. Simuleringsresultaten sammanfattas i tabell 4.4.
Sänkningen av produktiviteten tenderar att höja arbetskraftskostnaden per producerad enhet, vilket driver ner efterfrågan på arbetskraft. På samma sätt som i den föregående simuleringen motverkar fackföreningen en anpassning av lönenivån. Skillnaden mot den tidigare simuleringen är att sänkningen i produktiviteten leder till att även utbudskurvan skiftar år 0. Sluteffekten är att terms of trade är 1% högre år 0 än i referensfallet, exporten 2.3% lägre och sysselsättningen 2.1 % lägre. Liksom i den förra simuleringen leder anpassningen över tiden till att utbudskurvan förskjuts ytterligare. År 10 är kapitalstocken 2.2% och sysselsättningen 2.5 % lägre, men terms of trade 1.7% högre än i referensfallet.
Ekonomisk politik
Dessa negativa effekter på såväl sysselsättning som nationalförrnögenhet gör det intressant att fråga sig hur olika typer av ekonomisk politik kan påverka situationen.
De två fallen med lägre omvärldsefterfrågan respektive lägre produktivi- tet är egentligen snarlika. Bägge resulterar nämligen i att en viss given faktorinsats ger lägre avkastning i termer av utländska varor än i referens- fallet. Därmed är det klart att ekonomisk politik av traditionellt slag har samma typ av effekt i bägge fallen. I själva verket gäller detta varje situation med undersysselsättning i denna modell, t. ex. även referensfallet ovan. Att simuleringarna nedan sker med utgångspunkt från fallet med lägre produktivitet ska därför bara ses som ett försök att vara illustrativ.
Tabell 4.5 Simuleringsresultat vid ekonomisk politik Procentuell skillnad gentemot fallet utan ekonomisk politik
Genom- snittlig Fall Terms Export Lön Syssel- total National of sättning konsumtion förmögen- trade fro ut år 0 het Efterfråge- stimulans år 0 1.1 — .6 0.1 2.1 — — 5 0.5 —1.2 0.1 1 1 2.7 —0.3 25 0.0 0.0 0.0 —0 1 1.1 —0.7 Utbuds- stimulans 0 —O.4 0.9 —1.4 2.1 — — 5 —0.6 1.4 —1.3 2.4 0.9 1.3 25 —0.7 18 -—1.3 2.6 1.3 1.2
* Persson och Svensson [1987] genomför likarta- de simuleringar och dis- kuterar hur ekonomisk politik kan påverka situa- tionen.
De två simuleringarna nedan syftar till att studera efterfrågeökande respektive utbudsökande politik. Bägge är konstruerade så att de återstäl- ler sysselsättningen år 0 till referensfallets nivå. Simuleringsresultaten sammanfattas i tabell 4.5 som skillnaden gentemot fallet med lägre pro- duktivitet utan ekonomisk-politiska åtgärder.
Den efterfrågeökande politiken innebär att staten ökar sin förbrukning och underbalanserar budgeten. Detta driver upp terms of trade (1.l% högre år 0 än i fallet utan ekonomisk politik) eftersom efterfrågan på svenska produkter ökar. En sidoeffekt av detta är att fallet i exporten blir mer markant (26% lägre i år 0), men sysselsättningen återställs till refens- fallets nivå eftersom produktreallönen sjunker.
De ökade skatteinkomster och lägre transfereringar (arbetslöshetsunder- stöd) som blir resultatet av den ökade sysselsättningen är långt ifrån tillräckliga för att balansera utgiftsökningen. I längden blir det därför nödvändigt att strama åt de offentliga finanserna. Vare sig detta sker med hjälp av sänkta offentliga utgifter (vilket är fallet i simuleringen) eller skattehöjningar leder detta till lägre sysselsättning och lägre konsumtions- möjligheter för framtida generationer. Det senare illustreras i tabell 4.5 av att den totala (privata + offentliga) konsumtionen under perioden år 0— 5 är i genomsnitt 2.7% högre än i fallet utan ekonomisk politik, vilket leder till att från och med år 5 och framåt kan ekonomin konsumera i genom- snitt 0.3 % mindre än i fallet utan ekonomisk politik (nationalförmögenhe- ten är 0.3% lägre). I år 25 är den positiva effekten på sysselsättningen mer än upphävd (0.1 % lägre än i fallet utan ekonomisk politik). Sammanfatt- ningsvis, en expansiv finanspolitik kan på kort sikt återställa sysselsätt- ningen, men det sker till priset av framtida generationers sysselsättning och konsumtionsmöjligheter.
Den så kallade utbudsökande politiken innebär närmast en slags ”åt- stramning” genom att staten väljer att finansera en mindre andel av arbetslöshetskassornas utgifter. Detta leder till att fackföreningen lägger större vikt vid sysselsättningsmålet än tidigare. Den avgörande skillnaden jämfört med den efterfrågestimulerande politiken är att åtgärden sänker lönen (1.4% lägre år 0 än i fallet utan ekonomisk politik). Detta gör det lönsamt att öka sysselsättningen och utbudet av varor. Därmed tenderar terms of trade att falla (0.4 % lägre år 0 än i fallet utan ekonomisk politik), vilket stimulerar exporten. Två saker är värda att notera: för det första kan den högre sysselsättningen upprätthållas över tiden (26% högre år 25 än i fallet utan ekonomisk politik), för det andra kan både nu- och framtida generationer öka sin konsumtion. Det senare illustreras i tabell 4.5 av att den genomsnittliga totala konsumtionen mellan år 0 och 5 är 0.9 % högre än i fallet med ekonomisk politik, medan nationalförmögenheten år 5 1.3 % högre.
4.4. Arbetsmarknadens funktionssätt
Detta avsnitt ägnas åt att diskutera sambandet mellan arbetsmarknadens funktionsätt, investeringar och sysselsättning.!; Avsnittet bygger på en jämförelse av resultaten från två olika versioner av MAMMA med imper-
Tabell 4.6 Simuleringsresultat vid aggresivare facklig lönepolitik Procentuell skillnad gentemot referensfallet efter 10 år
Lön Sysselsättning Nationalförrnögenhet
2.2 —9.2 —8.7
fekt konkurrens på arbetsmarknaden. Detta angreppsätt möjliggöra en jämförelse mellan två schabloniserade ekonomier. Den ena kännetecknas av långsiktiga och goda relationer mellan fackförening och arbetsgivare (”bindande kontrakt”), den andra dess raka motsats (”icke bindande kontrakt”). Analysen nedan tolkar detta i termer av ”Konsekvent återhåll- sam facklig lönepolitik” respektive ”Aggressivare facklig lönepolitik”.
Konsekvent återhållsam facklig lönepolitik
Utgångspunkten är att det finns en monopolfackförening som har som mål att maximera sina medlemmars livsinkomster (ett nuvärde av framtida löne- och och transfereringsinkomster). Till skillnad från flertalet modeller av fackföreningsbeteende innebär det att fackföreningen bryr sig om såväl samtida som framtida inkomstmöjligheter. I kraft av sin monopolställning väljer fackföreningen en lönepolitik för att uppnå detta mål. Härvid tar den hänsyn till företagens beteende, dvs. att förväntade höga framtida löner inverkar negativt på investeringar och sysselsättning.
I princip har fackföreningen incitament att förannonsera en återhållsam lönepolitik, invänta investeringarna som därvid följer och sedan revidera lönepolitiken i riktning mot en aggressivare hållning. Orsaken är att när väl investeringarna har skett så är dessa i viss utsträckning irreversibla och med given kapitalstock är arbetskraftsefterfrågan relativt okänslig för löne- höjningar. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att notera att den kortsiktiga efterfrågekurvan för arbetskraft lutar mer än den långsiktiga eftersom den senare tar hänsyn till om det faktiskt är lönsamt att investera i en kapitalstock eller ej.
I vårt referensfall i detta avsnitt antas ekonomin befinna sig i ett långsik- tigt jämviktstillstånd, där fackföreningen för en konsekvent återhållsam lönepolitik som investerarna har förtroende för. Detta kan liknas vid en situation där fackföreningen gör en bindande utfästelse om framtida löner. Till följd av fackföreningens lönekrav är arbetslösheten ca 2 procent (vi bortser från friktionsarbetslöshet).
Aggressivare facklig lönepolitik
Den andra simuleringen syftar till att studera innebörden av en aggressiva- re lönepolitik från fackföreningen. Simuleringen genomförs med en MAM- MA-version som karaktäriseras av att fackföreningen exploaterar den giv- na kapitalstocken i varje period i syfte att driva upp lönerna. Eftersom investerarna är medvetna om fackföreningens mål och begränsningar kommer de att genomskåda detta beteende och fackföreningens utfästelser
5 Simuleringama i detta avsnitt bygger på Söder- lind [1990]. Liknande si- muleringar presenteras i Auerbach och Kotlikoff [1987]. Den första studi- en av det svenska skatte- systemet inom ramen för en liknande modell är Andersson och Norrman [1987]. Auberbach och Kotlikoff har på uppdrag av Finansdepartementet genomfört ett antal simu- leringar, som redovisas på annan plats i denna bi- laga.
om låga framtida löner får ingen trovärdighet. Detta kan liknas vid en situation där det inte finns någon möjlighet att göra en bindande utfästelse om framtida löner. Följaktligen tenderar investeringarna och därmed den framtida kapitalstocken att bli lägre än i referensfallet. Detta är liktydigt med att investeringarna sker utomlands istället för i Sverige. Resultaten vid en lO-årshorisont sammanfattas i tabell 4.6.
Enligt tabell 4.6 innebär en aggressivare lönepolitik från fackföreningens sida att lönerna är drygt 2% högre medan sysselsättningen och nationalför- mögenheten är ungefär 9% lägre efter 10 år. I detta dramatiska exempel leder alltså en aggressivare lönepolitik från fackföreningamas sida till att arbetslösheten drivs upp till ll procent inom 10 år dvs. till den nivå som gällt i stora delar av västeuropa under 1980-talet.
4.5. Skattereformen
Syftet med detta avsnitt är att belysa vissa tänkbara effekter av skatterefor- men. Detta sker med hjälp av simuleringar med en MAMMA-version där inhemska och utländska varor är identiska och arbetsutbudet är endo- gent.5
Utgångspunkt
] simuleringen sänks marginalskatten på arbetsinkomster från 50 % 1989 till 45 % 1990 och 35% 1991. Reformen finansieras huvudsakligen genom höjda skatter på konsumtion och kapitalinkomster. Den indirekta skatten (konsumtionsskatten) höjs från 22% 1989 till 24% 1990 och 26% 1991. Den verkliga omläggningen av kapitalinkomstbeskattningen är mycket komplicerad och approximeras i modellen av att kapitalinkomstskattesat- sen höjs från 20 % till 25% 1990.
Nivån på offentlig konsumtion hämtas från en referenssimulering med oförändrade skattesatser, medan de offentliga transfereringama beräknas endogent för att upprätthålla balans i den offentliga budgeten. Det senare innebär att nettot av skattereforrnen antas balanseras genom klumpsum- meskatterl-transfereringar.
Långsiktiga efekter av skattereformen
Detta avsnitt redovisar de långsiktiga effektema av Skattereformen, dvs. efter att anpasssningen til en ny långsiktig jämvikt har skett. Skattereformen viktigaste mekanismer är att i) öka värdet av hushållens arbetskraftstillgång genom att den genom- snittliga skatten på arbetsinkomster sjunker ii) göra fritid dyrare mätt termer av konsumtion (på marginalen) genom att säkningen av marginalskatten på arbetsinkomster överstiger höj- ningen av skatten på konsumtion iii) sänka priset på konsumtion och fritid idag mätt i termer av konsum- tion och fritid i framtiden genom att nettoavkastningen på sparande (kapitalinkomster generellt) sänks.
Den första mekanismen är en förmögenhetseffekt (inkomsteffekt) som leder till att såväl konsumtion som fritid och sparande tenderar att öka. Den andra mekanismen leder till en substitutionseffekt mellan konsum- tion och fritid, där konsumtionen av varor tenderar att öka på bekostnad av fritid. Den tredje mekanismen leder på motsvarande sätt till att kon- sumtion och fritid tidigt i livscykeln tenderar att öka på bekostnad av konsumtion och fritid senare. Det sistnämnda kan ha väsentliga effekter på den aggregerade (över olika årskullar) mängden konsumtion och fritid.
De långsiktiga effekterna enligt modellsimuleringen framgår av sista raden i tabell 4.7. Arbetsutbudet är 6.9% högre än i referensfallet och på grund av kapitalrörligheten över gränserna och antagandet om konstant skalavkastning gäller detta också kapitalstocken och produktionen. Kon- sumtionen är likaledes 6.9 % högre än i referensfallet och hushållens för- mögenhet 11.8 % lägre.
Ekonomins anpassningsprocess
Simuleringen utgår från givna (ärvda) kapital- och förmögenhetsstockar 1990 och lösningen beskriver hela anpassningsbanan till den nya långsikti— ga jämvikten.
Anpassningsprocessen påverkas av fyra viktiga faktorer. För det första införs skattereformen i två steg, varav det andra är störst. Förmögenhetsef— fekten av skattereformen får dock nästan full genomslagskraft 1990, vilket tenderar att driva upp konsumtion och fritid (och ned arbetsutbudet). Samtidigt slår endast en del av relativprishöjningen på fritid igenom 1990. Slutligen är konsumtion och särskilt fritid relativt billigt 1990 jämfört med
Diagram 4.4 BNP, arbetsutbud, reallön, investeringar Procentuell skillnad gentemot referensfallet
(I)
% skillnad fran referensfall
period
— — — Investeringar Realloneniva — Arbetsutbud —— Bruttonationalprodukt
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025
Tabell 4.7 Simuleringsresultat vid skattereform Procentuell skillnad gentemot referensfallet
Hushålls-
år Konsum- Arbets- förmögen- Produk- lnveste- Bytes-
tion utbud het tion ringar balansa 1990 7.3 —l.9 0.9 —l.3 14.4 -8.5 1991 7.9 5.3 — 1.4 4.1 12.2 —3.1 1993 7.9 5.6 — 2.8 5.0 9.4 —2.0 1995 7.8 5.8 — 3.8 5.5 7.9 —l.3 2000 7.8 6.1 — 5.1 6.0 6.6 —0.8 2015 7.5 6.4 — 7.3 6.4 6.5 —0.6 2040 7.2 6.6 — 9.4 6.6 6.7 —0.6 Lång sikt 6.9 6.9 — 11.8 6.9 6.9 ——0.5
” differens i procentenheter av BNP
efter det andra steget i skattereformen 1991. Sammantaget leder detta till att (se tabell 4.7) konsumtionen 1990 är 7.3 % högre än i referensfallet och 1991 7.9% högre. Arbetsutbudet är däremot 1.9 % lägre än i referensfallet 1990 men 53% högre 1991.
För det andra är kapitalstocken given 1990 och växer relativt långsamt pga. anpassningskostnader. Detta faktum i kombination med den kraftiga ökningen i arbetsutbudet 1991 tenderar att leda till ett utbudsöverskott av arbetskraft. Följden blir låga löner som justeras uppåt i takt med att kapitalstocken växer. Enligt diagram 4.4 är lönerna 1991 1.4% och år 2000 0.1 % lägre än i referensfallet.
För det tredje består hushållsektom av en stor mängd årskullar. De äldre årskullarna har sparat ihop till väsentliga förmögenhetstockar, vilka är högre än de som framtidens äldre kommer att ha. Framtidens äldre kom- mer att spara en mindre del av sina inkomster på grund av den lägre nettoavkastningen på kapital, men samtidigt kommer de att ha haft högre nettoinkomster under sin livscykel. Enligt tabell 4.7 dominerar den förra (negativa) effekten eftersom hushållens förmögenhet är ll.8% lägre i den nya långsiktiga jämvikten än i referensfallet. I jämförelsen mellan de äldre 1990 och de i framtiden verkar denna skillnad som en ”inkomsteffekt” som tenderar att ge ett högre arbetsutbud för framtidens äldre. Det förkla- rar varför arbetsutbudet år 2000 (se tabell 4.7) är 6.1 % högre medan i den nya långsiktiga jämvikten är det 6.9% högre än i referensfallet.
För det fjärde leder kombinationen av den förhållandevis låga produk- tionen och den höga konsumtionen och investeringarna 1990 (enligt tabell 4.7 14.4 % högre än i referensfallet) till kraftiga underskott i bytesbalansen (en försämring gentemot referensfallet på motsvarande 8.5 procentenheter av BNP). Denna försämring mildras väsentligt när ökningen i arbetsutbu- det driver upp produktionen 1991.
Vålfärdsefekterför olika generationer
Effekterna på välfärden för olika generationer illusteras i diagram 4.5, som visar ekvivalent variation som procentuell andel av total förmögenhet (nuvärdet av arbetskraftstillgången + finansiell och real förmögenhet) för
Diagram 4.5 Ekvivalent variation Procentuell andel av total förmögenhet
(1) + _"!
*.
sr
0.
=r
©.
t'")
”!
ro
09 N
v
ni
0.
N 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
generation
_ Ekvivalent variation som procentuell andel av total förmögenhet
100 olika åreskullar. Detta mått speglar hur stor del av den totala förmö- genheten som respektive årskull är beredd att offra för att få skatterefor- men till stånd. Ett positivt värde indikerar med andra ord att reformen är önskvärd. Årskullarna indikeras med det år de trädde in i arbetskraften.
Den unga årskullen 1990 är enligt diagram 4.5 beredd att offra 4.3% av sin totala förmögenhet för att få till stånd en skattereform. Motsvarande värde för den årskull som har varit arbetsverksam i 30 år är 2.2 % och för den årskull som är ung 20204.7 %. Att de unga generationerna vinner relativt sett mer på reformen än de gamla har två orsaker. För det första är de mer beroende av värdet på sin arbetskraftstillgång (vilket ökar kraftigt i och med skattereformen) än de äldre generationerna som har finansiella förmögenheter. För det andra innebär skattereformen att en viss förmö- genhet förmår finansiera en mindre mängd konsumtion och fritid än förut samt att den ger en lägre nettoavkastning. De sistnämnda faktorerna verkar som en slags ”överraskningsskatt” på finansiella förmögenheter, som endast drabbar de äldre. Framtidens unga generationer får ännu större välfärdshöjning än de unga 1990 eftersom kapitalstocken och där- med lönerna anpassas uppåt över tiden.
4.6. Bytesbalans och välfärd
I detta avsnitt analyseras välfärdseffektema av bytesbalansunderskott med hjälp av två olika scenarier. [ det första fallet ökar investeringarna till följd av en produktivitetshöjning. Utöver den underliggande produktivitetstill- växt som äger rum p.g.a. den tekniska utvecklingen antas produktivitets- nivån stiga med 4% fram till år 2000. I det andra fallet ökar konsumtionen
Tabell 4.8 Simuleringsresultat vid en investeringsökning Differens i procentenheter av BNP gentemot referensfallet
år Sparande lnveste- Bytes- Kapital- BNPa National- ri ngar balans stocka förmögenheta 1990 —1.8 0.6 —2.4 0 0 4,5 1991 —l.3 0.8 —2.1 1.4 2.2 4.8 1993 ——0.3 0.1 —0.4 2,9 4.8 4.9
& Procentuell skillnad gentemot referensfallet.
Tabell 4.9 Simuleringsresultat vid en konsumtionsökning Differens i procentenheter av BNP gentemot referensfallet
år Sparande Investe- Bytes- Kapital- BNPa National- ringar balans stocka förmögenheta
1990 — 2.2 0 — 2.2 0 0 0 1991 -—2.0 0 —2.0 0 2.2 —0.4 1993 —0.4 0 —0.4 0 4.8 —0.6
3 Procentuell skillnad gentemot referensfallet.
till följd av en transfereringsökning till hushållen år 1993. Denna avveck- las sedan successivt fram till år 2000. Bägge fallen analyseras genom att de jämförs med ett referensfall utan något av dessa förändringar och utan bytesbalansunderskott.
Investeringsökning
En höjning av produktivitetsnivån medför att produktionen och därmed kapitalstocken växer. Den högre produktionen genererar större inkomster och högre reallöner. Hushållens humankapitel blir därmed högre. Investe- ringar är kostsamma att genomföra vilket medför att investeringsuppgång- en tas ut under en följd av år. I modellen är produktivitetshöjningen också känd i förväg, varför investeringarna ökar redan under första året av ' analysen. Av tabell 4.8 framgår att investeringskvoten i simuleringen ökar med 0,6 procentenheter. Hushållen väljer också redan att första året ta ut den del av förmögenhetsökningen i form av högre konsumtion. Orsaken är att hushållen vill utjämna sin konsumtionsnivå över tiden. Sparandet som andel av BNP faller som en konsekvens av detta med 1,8 procentenheter under de första åren. Högre investeringar tillsammans med lägre sparande ger ett underskott i bytesbalansen. Underskottet blir 2,4% av BNP under det första året.
Underskottet i bytesbalansen medför minskade utlandstillgångar. De högre investeringarna bidrar emellertid till att den inhemska realkapital- stocken växer snabbare. Detta uppväger också den ökade utländska skuld- sättningen, vilket framgår av att nationalförmögenheten, dagens konsum- tion och nuvärdet av den framtida konsumtionen, blir 4,9 % högre än i referensfallet år 2000.
Konsumtionsökning
Ökade offentliga transfereringar medför att hushållens disponibla inkoms- ter stiger. Transfereringsökningen är annonserad eller känd i förväg varför hushållen väljer att redan under första året öka konsumtionen. Inkomster- na och produktionen stiger emellertid inte. Som framgår av tabell 4.9 faller sparandet som andel av BNP med 2,2 procentenheter första året. Den högre konsumtionen medför med andra ord en lägre nettoexport och därmed ett underskott i bytesbalansen med 2,2 % av BNP. Detta framgår också av att sparandet blir lägre samtidigt som investeringarna är oföränd- rade.
I fallet med ökad konsumtion uppvägs däremot inte de minskade ut- landstillgångama av en större realkapitalstock. Nationalförmögenheten blir lägre än i referensfallet. År 2000 är denna 0,6 % lägre. Det framtida konsumtionsutrymmet blir m.a.o. mindre till följd av den ökade konsum- tionen under början av analysperioden p. g. a. den ökade skuldsättningen i utlandet.
Appendix — parameterval
Syftet med detta tekniskt inriktade appendix är dels att ge den intresserade läsaren en chans att se vad som har försigått bakom kulisserna, dels att möjliggöra rekapitulering av resultaten i en framtida utvärdering av Lång- tidsutredningen.
Modelldokumentationen ”MAMMA — A Documentation for the Swe- dish medium Term Survey” i appendix 3 beskriver modellen, parametrar- nas funktion och en standardparameterisering. I detta appendix redovisas endast parametervärden i händelse av att de avviker från de i modelldoku- mentationen. Att parameterama kan skilja sig mellan simuleringarna har två orsaker. För det första har olika modellversioner använts för olika simuleringar. För det andra har det visat sig lämpligt att variera paramet- rarna något med hänsyn till den fråga som studeras. Det senare är ett rimligt förfarande såvida man tolkar simuleringarna som illustrationer snarare än som prognoser.
Scenariosimulering 1990— 2025, m. m.
I dessa simuleringar används en modellvariant med exogent arbetsutbud, en vara (dvs inhemska och utländska varor är identiska), full sysselsättning (dvs ingen fackförening) och en installationskostnad av typen I"5(i,). Där- för behöver följande parametrar ej åsättas värden: 0",0f,n,v, (ö=0), Kh, Kf (€-> 00),x och Q. De parametrar som har andra värden än i modelldoku- mentationen redovisas i tabell 4A.l.
Omvärldsefterfrågan, utbudsstömingar, lönebildning och ekonomisk
I dessa simuleringar används en modellvariant med exogent arbetsutbud, fackförening med bindande kontrakt och och en installationskostnad av typen R(is). Därför behöver följande parametrar ej åsättas värden: v,(19=0). De parametrar som har andra värden än i modelldokumentationen redovi- sas i tabell 4A.2.
Tabell 4A.l Avvikande parametervärden i scenariosimulering, m. m.
Produktion Hushållen Offentliga sektorn & export a = 0.41 n = 0.961 & enligtdiagram4.l y = 0.30 ;) = —0.0535 Ö” 0t$2025,0.1t>2025 Klm= 14.27 I...,” = 6.598 (5 enligtdiagram4.l FA,”, = —1.97 rw = 0.74 rf = 0.00 1"3 = 0.00 B0 = —0.40
Tabell 4A.2 Avvikande parametervärden i omvärldsefterfrågan, etc.
Produktion Hushållen Offentliga sektorn & export
—0.0655 6.374
0.30 1.00 0.00 0.36 0.69 0.69 0.00 0.00
(1 V r
0.41 11 0.75 [ 0.04
*
"i.. "in "träff) 7539"?
Arbetsmarknadens funktionssätt
I dessa simuleringar används två modellvarianter med exogent arbetsut- bud, en vara (dvs inhemska och utländska varor är identiska), en installa- tionskostnad av typen Fs(is) och en monopolfackförening med respektive utan bindande kontrakt. Därför behöver behöver följande parametrar ej åsättas värden: 0”, O', 11, v, (0=0), Kh, Kf, (&-> Q=>) och x. De parametrar som har andra värden än i modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.3.
Skattereformen
I dessa simuleringar används en modellvariant med en vara (dvs. inhem- ska och utländska varor är identiska), full sysselsättning (dvs. ingen fackförening). Därför behöver följande parametrar ej åsättas värden: 0",6f,n,ich,kf, (å—> Q0),)( och Q. De parametrar som har andra värden än i modelldokumentationen redovisas i tabell 4A.4.
K.,,FAo och G. (för alla ,) är hämtade från en långsiktig jämviktsbana med & = 0.27, rw = 0.50, rc = 0.22 och rk =0.20.
Tabell 4A.3 Avvikande parametervärden i arbetsmarknadens funktionssätt
Produktion Hushållen Offentliga sektorn & export B = 3.50 p = —0.0655 (8 = 0.30 a = 0.63 [ = 6.374 (;S = 0.06 r* = 0.04 TW = 0.69 ), = 0,75 %* = 0.69 Tc = 0. t” = 0.00 Q = 0.1265
Tabell 4A.4 Avvikande parametervärden i skattereformen
Produktion Hushållen Offentliga sektorn & export
a = 0.36 0 = —0.0053 (3 = beräknas endogent ). = 1.015 7] = 0.6 ? = beräknas endogent r* = 0.067 0 = 2.4 rw = 1990:0.45.1991-:0.35 )! = 1 = 1990:0.24.1991—:0.26
TC r* 0.25
5. Allmän jämviktsanalys av skattereformen och pensionssystemet
5.1. Inledning
I Långtidsutredningen 1990 diskuteras effektema av skattereformen i ka- pitel 5 och samspelet mellan den demografiska utvecklingen och pensions- systemet i kapitel 8. Delar av diskussionen av dessa frågor förs med hjälp av simuleringar med en intertemporal numeriskt beräkningsbar allmän jämviktsmodell. ] detta kapitel presenteras resultaten av dessa simulering- ar mer detaljerat.
Den modell som utnyttjats är utvecklad av Alan Auerbach och Larry Kotlikoff. I själva verket rör det sig om två modellversioner; en version som är specialutfonnad för demografisk analys och en version som är formulerad för att ananlysera skatteförändringar. Modellen (eller mo- dellvariantema) finns utförligt presenterad i Dynamic Fiscal Policy från 1987.] I detta sammanhang skall därför endast en kortare redogörelse av modellen ges.
Modellen är en numerisk simuleringsmodell som baseras på ett livscy- kelbeteende hos hushållen. Modellen beräknar ekonomins utveckling över tiden under antagandet att hushåll och företag har rationella förväntning- ar. Detta antagande innebär att de ekonomiska aktörerna inte på ett systematiskt sätt har felaktiga förväntningar om den ekonomiska utveck- lingen. Det ekonomiska förloppet blir därför inte heller beroende av anta- ganden om en eller annan typ av systematisk irrationalitet hos aktörerna.
Hushållen, som består av 55 vuxna generationer, väljer nuvarande och framtida konsumtion respektive fritid i enlighet med livscykelhypotesen. Denna innebär att individerna planerar sina arbetsinsatser (och fritid) och sin konsumtion med hänsyn till förväntade livsinkomster, räntor och skatter. Av denna hypotes följer vanligen att individen i tidigare och senare skeden av livscykeln väljer att ha ett lågt eller negativt sparande i kontrast mot ett högre positivt sparandet i medelåldern.
l analysen av den demografiska utvecklingen representeras även barn och pensionärer i modellen. I denna version lämnar även de äldre genera— tionerna arv till sina efterkommande. Denna modellversion är alltså mer elaborerad vad gäller den demografiska strukturen än skatteversionen.
Produktionssektorn representeras av företag som använder kapital och arbete i produktionsprocessen. Arbetskraften är homogen även om arbeta- re av olika ålder skiljer sig åt vad gäller sin produktiva förmåga. Företaget värderas på aktiemarkanaden och opererar under fullständig konkurrens. Investerings- och produktionsbesluten grundas på nuvarande och framtida räntabilitet efter skatt.
De flesta av de redovisade simuleringarna är gjorda under antagandet om en sluten ekonomi. Sparande- och investeringsbeslut blir därmed
' Auerbach, A. och L.
Kotlikolf, (1987) Dyna- mic Fiscal Policy, Cam- bridge University Press.
1 Exklusive hushållens re- ala sparande i bostäder.
definitionsmässigt lika stora och den inhemska räntan (och lönsamheten) kan variera oberoende av utvecklingen i omvärlden. Denna beskrivning är inte helt realistisk varför även ett antal simuleringar med en variant för en öppen ekonomi har gjorts. Denna version är emellertid relativt schematisk och får snarast ses som ett stöd för simuleringen med huvudversionen.
Den analys som gjorts under antagandet om en liten öppen ekonomi innebär i princip att räntan är given av den utländska räntan. Mer precist är detta formulerat så att företagens avkastning på kapital efter skatt bestäms av räntabiliteten efter skatt i omvärlden. Dessutom är kapital (även realkapital) fullständigt rörligt mellan olika länder. Detta medför att även den inhemska reallönen bestäms av omvärlden. Antagandet om en öppen ekonomi innebär också att sparande och investeringsbeslut helt separeras. Skillnaden mellan sparande och investeringar är lika med bytes- balansen.
Den offentliga sektorn består av två institutioner. Den fiskala myndig- heten beslutar om offentliga utgifter och finansierar dessa genom skatter eller upplåning. Socialförsäkringssektorn tar upp pensionsavgifter för att finanisera pensionsutbetalningar. Den offentliga sektorn måste vidare uppfylla en intertemporal budgetrestriktion. ] de simuleringar som gjorts har antagits att budgeten hela tiden är i balans, eller mer precist att den offentliga sektorns finansiella sparande är noll. Vidare är de offentliga utgifterna beroende av den demografiska utvecklingen. En äldre ålders- struktur medför exempelvis att utgifterna både för pensioner och för offentlig konsumtion (sjukvård etc.) ökar.
Skattesystemet modelleras med hjälp av ett antal aggregerade skattesats- er för olika skattebaser. ] skatteversionen av modellen används både marginella och genomsnittliga skattesatser för att möjliggöra analyser av effekterna av olika progressivitet i skattesystemet. (Den demografiska versionen har däremot ett mer rudimentärt skattesystem).
Beskattningen av bostadssektorn har räknats som en indirekt skatt vilket innebär att förändringen av kapitalinkomstbeskattningen har rensats från förändringarna i bostadsbeskattningen. De effekter på kapitalstocken som fångas i simuleringarna avser därför realkapitalet exklusive bostadskapita- let. Som en konsekvens av detta har även hushållens reala sparande i bostäder exkluderats från ekonomins nettosparande.
Modellen har kalibrerats så att simuleringarna grovt sett kan återge sparandets och skatternas utveckling sedan 1960. Sparandet avser här ekonomins totala nettosparande2 i procent av disponibel nationalinkomst. Simuleringarna av pensionssystemet har kalibrerats till den beräknade ersättningsgraden (pensionsutbetalningar varje år i förhållande till löne- summan under de föregående 10 åren) i pensionssystemet. Ersättningsgra- den är beräknad både för en historisk period och fram till år 2040.
Modellansatsen gör det möjligt att väga samman en mängd olika meka- nismer för att avgöra riktningen på de samlade effekterna. Dessutom kan förhoppningsvis den ungefärliga storleken på vissa förändringar fångas. Resultaten får dock inte tolkas som ”prognoser” över den kvantitativa utvecklingen, därtill är simuleringarna alltför schablonmässiga. Simule- ringarna åskådliggör dessutom endast de partiella resultaten av exempelvis skattereformen eller en viss demografisk utveckling. I verkligheten inträf-
far naturligtvis fler förändringar som påverkar ekonomin än just de som studeras i detta kapitel.
5.2. Simuleringar av skattereformen
I analysen av skattereformen har även en högre kapitalinkomstbeskattning och oförändrad indirekt beskattning simulerats. En simulering där hushål- lens arbetsutbud är känsligare för förändringar i marginalskatten har också gjorts. Simuleringarna beskriver en bana för ekonomin jämfört med en referensbana utan skattereform. Resultaten presenteras därför som pro- centuella avvikelser ifrån referensbanan.
] tabell 1 och 2 återges de aggregerade skattesatser som använts för att fånga huvuddragen i det svenska skattesystemet. Dessa är den marginella respektive genomsnittliga skatten på arbetsinkomster3, arbetsgivaravgif- ter4, indirekta skatter och subventioner netto, samt den ”formella”5 re- spektive effektiva reala kapitalinkomstskatten för hushåll respektive före- tag. Det framgår att reformen i genomsnitt beräknas sänka marginalskat- ten med 17,5 procentenheter och den genomsnittliga skatten med ca 10 procentenheter på arbetsinkomster. Detta finansieras bl. a. med en höjning av de indirekta nettoskattema med ca 4 procentenheter och en höjning av kapitalinkomstskattema med ca 4 procentenheter på marginalen. Den totala marginella skattekilen (skillnaden mellan bruttolönekostnad och nettolön efter arbetsinkomst- och indirekt skatt) sänks därmed med ca 10 procentenheter.
Av resultaten framgår att arbetsutbudet beräknas öka. Detta är en effekt av fritiden blir ”dyrare” på marginalen i termer av att konsumtion genom sänkningen av marginalskatten. Tendensen till minskat arbetsutbud som uppstår när den genomsnittliga skatten sänks (hushållen har ”råd” att arbeta mindre) motverkas av höjningen av den indirekta skatten. Storle- ken på arbetsutbudsökningen beror på hur hushållens preferenser fångas med de parametervärden som ingår i modellen. Dessa har dock valts så att
Tabell ] Skattesatser för arbetsinkomster och indirekta skatter före och efter skatte- reformen Procent År Marginal Marginal Genomsn. Arbets- Indirekt Total skatt bidraga skatt givaravg. skattb skattekilc
1960 36.40 1.00 19.91 1.64 15.21 47.78 1965 42.20 1.00 21.95 3.69 18.73 55.49 1970 47.40 3.00 28.59 6.17 19.68 62.48 1975 53.40 5.00 32.49 15.05 16.74 69.90 1980 55.00 5.00 34.58 20.97 17.39 72.68 1985 49.50 5.00 33.76 27.09 16.29 70.03 1989 52.30 5.00 35.94 27.01 17.77 72.36 1991 34.80 5.00 25.45 26.33 21.52 62.62
** Avser marginaleffekten av inkomstberoende avgifter och bidrag. b Avser nettot av de indirekta skatterna och subventionerna. ” Avser den totala marginalskattekilen mellan arbetsgivarens lönekostnader och net- tolönen efter skatt på arbetsinkomster och indirekta nettoskatter.
3 Inklusive marginalef— fekten från inkomstbero- ende bidrag. 4 Här inkluderas endast de avgifter som är att be- trakta som skatter. Sålun- da räknas endast hälften av ATP avgifterna som skatt, eftersom avgifterna också är explicit knutna till pensionsförmåner. 5 Den formella skattsats- en avser "statutory cor- porate tax rate” för före- tag såsom den definieras i King-Fullerton (1984).
Tabell 2 Kapitalinkomstskattesatser före och efter skattereformen.' Procent
År t tc(e) tc(s) tp 1: 1960 24.2 — 0.7 39.4 24.7 3.9 1970 30.3 — i 1.2 42.0 37.3 7.0 1980 38.3 -—27.5 30.4 51.6 13.7 1985 33.9 1.7 38.5 32.8 5.0 1991 29.9 1.0 30.0 29.0 5.0 Anm: t total effektiv marginalskatt tc(e) = effektiv marginalskatt för företagen tc(s) = "statutory corporate tax rate" definerad som i King-Fullerton (1984) ekvation 4.10 i kapitlet "Sweden”. tp = effektiv personlig real marginal skatt
ir = inflation
Il
t tc(e) + tp(1 — tc(e))
Den personliga kapitalinkomstbeskattning är ungeför noll (=O) under perioden 1960- 1989 (exklusive bostäder). Efter skattereformen blir den genomsnittliga skatten ungeför 30% (en beräknad skatteintäkt på ca 13 miljarder jämfört med en imputerad 3 procentig real kapitalinkomst på en nettoförrnögenhet på 1500 miljarder kr.). Den genomsnittliga direkta beskattningen för företag i förhållande till driftöverskottet netto är ungeför 20% under 1970- och 1980-talen och beräknas bli ungefär av samma storleksordning efter skattereformen. ” Beräkningarna har utförts av Jan Södersten, Uppsala universitet.
storleken på arbetsutbudsökningen ungefär överensstämmer med de eko- nometriska skattningar som har gjorts i samband med skatteutredningen (Långtidsutredningen 1990). Eftersom simuleringarna inte tar hänsyn till restriktioner på arbetsutbudet i form av avtal och institutionella trögheter sker hela ökningen redan det första året efter skattereformen.
Ökningen av arbetsutbudet leder till högre produktion och därmed till att både konsumtionen och sparandet ökar. Det högre arbetsutbudet leder också till högre investeringar. Eftersom kapitalstocken inte kan öka lika snabbt som arbetsutbudet faller reallönen något de första åren efter refor- men. Detta förstärker investeringsuppgången.
Skattereformen innebär att skatterna i större utsträckning än idag be- lastar konsumtion i förhållande till arbetsinkomster. Detta gynnar yngre generationer med lång återstående yrkesaktiv tid och med ett antal år kvar till den period när de har sin högsta konsumtionsbenägenhet - med andra ord omfördelas skattebelastningen för dessa generationer till ett senare skede i livscykeln. Nuvärdet av dessa generationers skattebörda blir där- med lägre och sparandet ökar. De äldre generationerna drabbas däremot av de högre indirekta skatterna, samtidigt som de har färre yrkesaktiva år kvar under vilka de kan utnyttja de lägre marginalskattema. Dessa genera- tioner minskar därför sitt sparande.
I simuleringen har de yngre generationerna en högre sparbenägenhet än de äldre. Därför kommer de yngre generationernas sparandeökning att vara större än de äldres sparandeminskning. Den genomsnittliga sparkvo- ten för hela ekonomin (sparandet i förhållande till nationalinkomsten) ökar därför.
Tabell] 3 Bassimulering av skattereformens effekter jämfört med ett referensfall utan skattereform. Sluten ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter
År Kapital- Arbetade Konsum- Reallön National- Ränta Spar-
stock timmar tion inkomst kvot 1991 —0.01 6.46 2.38 — 1.55 4.81 0.43 3.22 1992 1.12 6.16 2.90 —1.21 4.88 0.33 3.03 1993 2.18 5.88 3.35 —0.89 4.94 0.24 2.86 1994 3.17 5.61 3.76 —O.58 5.00 0.16 2.71 1995 4.10 5.36 4.13 —0.30 5.04 0.08 2.57 1996 4.96 5.11 4.48 —0.04 5.08 0.01 2.43 1997 5.77 4.88 4.81 0.21 5.10 —-0.06 2.29 1998 6.53 4.67 5.11 0.44 5.13 —0.12 2.17 1999 7.26 4.46 5.39 0.66 5.15 —0.17 2.05 2000 7.96 4.26 5.65 0.88 5.17 —0.23 1.94 2001 8.64 4.06 5.90 1.08 5.19 —0.28 1.83 2002 9.27 3.86 6.13 1.28 5.19 —0.33 1.72 2003 9.86 3.60 6.31 1.48 5.13 —0.38 1.58 2004 10.38 3.44 6.50 1.64 5.13 -0.42 1.49 2005 10.85 3.29 6.68 1.78 5.13 —O.46 1.40 2006 11.28 3.15 6.85 1.91 5.13 —0.49 1.31 2007 11.67 3.03 7.01 2.04 5.13 —0.52 1.23 2008 12.03 2.94 7.17 2.14 5.14 —O.54 1.16 2009 12.35 2.86 7.31 2.23 5.16 —0.56 1.11 2010 12.66 2.82 7.45 2.31 5.19 —0.58 1.07 2011 12.94 2.65 7.55 2.42 5.13 —0.61 0.97 2020 13.71 1.53 7.93 2.87 4.45 —0.72 0.17 2050 12.07 2.12 7.74 2.35 4.52 —0.59 0.32 2080 12.56 2.13 7.82 2.46 4.64 —0.62 0.39 2110 13.36 2.11 8.07 2.65 4.81 —O.67 0.43 2140 14.50 2.00 8.48 2.93 4.99 —0.73 0.39 Lång 14.55 2.01 8.48 2.94 5.01 —0.73 0.40 sikt
I takt med att allt fler generationer arbetat under det nya skattesystemet avtar ökningen av arbetsutbudet. Detta är en effekt av den högre kapital- bildning som är innebörden av det högre sparandet. Högre inkomster gör att hushållen har ”råd" att arbeta mindre.
En högre kapitalinkomstbeskattning försämrar avkastningen på sparan- det. Detta stimulerar konsumtion och fritid under det tidiga skedet i livscykeln. Följden blir ett lägre sparande och därmed en långsammare reallönetillväxt (jfr tabellerna 3 och 5). Höjningen av kapitalinkomstbe- skattningen motverkar således den sparandeökning som följer av den sänkta skatten på arbetsinkomster. Den senare effekten dominerar emel- lertid så att det samlade resultatet blir en ökning av sparandets andel av nationalinkomsten."
Reformens effekter på inkomst- och förmögenhetsfördelningen mellan generationer kan studeras med hjälp av s.k. välfärdsekvivalenter. Detta mått fångar den kompensation i termer av de totala resurser (finansiella tillgångar och nuvärdet av framtida arbetsinkomster) som varje generation skulle behöva för att välfärden inte skulle minska om skattereformen uteblev. Dessa välfärdsekvivalenter återges i diagram 1. Generation 0 i diagrammet betecknar de som börjar arbeta precis när reformen genom- förs (20l-åringar) och generationen -55 avser de som just skall pensioneras.
" Av tabell 2 framgår att den effektiva marginal- skatten på kapitalin- komster (exkl. bostäder) beräknas bli något lägre efter skattereformen. 1 si- muleringarna som pre- senteras i tabellerna 3 och 4 blir emellertid kapital- inkomstbeskattningen någon procentenhet hög- re på marginalen. Den högre genomsnittliga ka— pitalinkomstbeskattning- en dominerar dock resul- taten.
Tabell 4 Bassimulering av skattereformens effekter jämfört med ett referensfall utan skattereform. Öppen ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter År Kapital- Arbetade Konsum- National- Spar- Bytes-
stock timmar tion inkomst kvot balans utländska
tillgångar 1991 —0_01 7.30 2.60 5.48 3.71 4.41 1992 1.31 6.90 3.02 5.50 3.52 4.21 1993 2.56 6.51 3.38 5.52 3.36 4.04 1994 3.74 6.15 3.70 5.54 3.22 3.89 1995 4.85 5.80 4.01 5.56 3.08 3.74 1996 5.91 5.46 4.31 5.57 2.95 3.68 1997 6.91 5.12 4.59 5.56 2.81 3.78 1998 7.85 4.70 4.82 5.48 2.62 3.31 1999 8.74 4.41 5.08 5.49 2.50 3.23 2000 9.59 4.14 5.32 5.50 2.39 3.17 2001 10.41 3.88 5.55 5.51 2.29 3.04 2002 11.19 3.63 5.77 5.51 2.18 2.91 2003 11.91 3.39 5.98 5.52 2.08 2.78 2004 12.59 3.17 6.19 5.52 1.98 2.65 2005 13.21 2.96 6.38 5.52 1.89 2.52 2006 13.80 2.77 6.57 5.52 1.80 2.40 2007 14.34 2.59 6.74 5.52 1.72 2.31 2008 14.85 2.42 6.91 5.52 1.63 2.17 2009 15.31 2.27 7.07 5.52 1.55 2.09 2010 15.74 2.12 7.22 5.52 1.48 2.19 2011 16.14 1.92 7.34 5.46 1.37 2.06 2020 17.69 0.56 8.05 4.82 0.44 0.59 2050 16.51 1.20 8.24 4.99 0.50 0.62 2080 17.11 1.18 8.30 5.11 0.58 0.71 2110 18.12 1.11 8.54 5.29 0.63 0.77 2140 19.56 0.91 8.97 5.48 0.59 0.74 Lång 19.72 0.90 9.01 5.51 0.60 0.75 sikt
Diagram 1. Välf'ardsetfekter av skattereformen lefdrdsekvivolenter 1.08
1.07 1.06 1.05 1.04 1.03 1.02 1.01 1.00 0.99
0.98 — 80 —40 —20 0 20 40 60 Generation
Det framgår av diagrammet att de yngre och framtida generationerna vinner på skattereformen, medan de allra äldsta generationerna förlorar något. (Observera att i denna analys har endast huvuddragen i skatterfor- men simulerats.)
5.3. Simulering av demografi och pensionssystem
Den demografiska versionen av modellen har använts för att analysera etfektema av olika pensionssystem. Följande simuleringar har genomförts: — Ett basscenario med dagens pensionssystem. — En höjning av taket i ATP-systemet i takt med realinkomstutveckling- en. — En höjning av pensionsåldema med 1 år under år 2000 och med ytterligare 1 år, år 2010. —— En sänkning av ersättningsgraden i pensionssystemet med 20% under perioden 1990-2000. — Åldersoberoende offentliga utgifter. — Basscenariot med skattereformen genomförd år 1991.
Tabell 5 Simulering med högre kapitalinkomstskatt än i bassimuleringen'. Sluten ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter År Kapital- Arbetade Konsum- Reallön National— Ränta Spar- stock timmar tion inkomst kvot 1991 —0.01 7.18 5.85 —1.72 5.33 0.47 1.99 1992 0.69 6.99 6.20 — 1.51 5.38 0.41 1.85 1993 1.33 6.82 6.49 —1.31 5.42 0.36 1.75 1994 1.94 6.65 6.74 —1.12 5.45 0.30 1.66 1995 2.51 6.49 6.97 —0.95 5.48 0.26 1.57 1996 3.04 6.34 7.18 -—0.79 5.51 0.21 1.49 1997 3.54 6.20 7.37 —0.63 5.53 0.17 1.41 1998 4.02 6.06 7.55 —0.49 5.55 0.13 1.34 1999 4.48 5.93 7.72 —0.34 5.57 0.09 1.28 2000 4.93 5.80 7.87 —0.20 5.58 0.06 1.22 2001 5.39 5.66 8.03 —0.07 5.59 0.02 1.15 2002 5.81 5.53 8.17 0.07 5.60 —0.02 1.09 2003 6.21 5.41 8.31 0.19 5.61 —0.05 1.03 2004 6.58 5.30 8.44 0.30 5.62 —-0.08 0.97 2005 6.92 5.17 8.55 0.41 5.60 —0.11 0.90 2006 7.23 5.00 8.64 0.53 5.55 —0.14 0.81 2007 7.50 4.82 8.72 0.63 5.49 —0.17 0.72 2008 7.74 4.76 8.82 0.71 5.49 —0.18 0.68 2009 7.95 4.74 8.93 0.76 5.53 —0.20 0.66 2010 8.14 4.73 9.03 0.80 5.58 —0.21 0.64 2011 8.33 4.60 9.09 0.88 5.52 —0.23 0.57 2020 8.55 3.49 9.12 1.20 4.73 —0.31 —0.17 2050 5.60 4.28 8.51 0.31 4.61 —0.08 0.02 2080 5.99 4.31 8.50 0.40 4.73 —0.10 0.14 2110 6.79 4.30 8.75 0.59 4.92 —0.15 0.18 2140 7.94 4.17 9.20 0.89 5.10 —0.23 0.13 Lång 7.93 4.22 9.24 0.88 5.13 —0.23 0.14 sikt
” Kapitalinkomsbeskattningen är ca 4 procentenheter högre än i bassimuleringen.
Resultaten presenteras i nedanstående tabeller. Simuleringsresultaten avser indexerade nivåer respektive procent av disponibel nationalinkomst. Vidare avser resultaten utvecklingen per effektiv arbetare. Den tekniska utvecklingens effekter på de variabler som presenteras i nivåform är alltså bortrensad. Förändringarna hänför sig därför enbart till det experiment som genomförs i respektive simulering; exempelvis den demografiska utvecklingen eller en viss förändring av pensionssystemet. Simuleringarna är därför partiella i den meningen att enbart en reform i taget analyseras. Resultaten skall m.a.o. inte tolkas som prognoser över någon tänkt faktisk utveckling.
Mekanismerna i de demografiska simuleringarna är desamma som de som diskuterades när det gäller skattereformen. I den demografiska analy- sen tillkommer dessutom effekterna av den svenska demografiska utveck- lingen och hur befolkningsförändringarna påverkar pensionsutgifterna och den offentliga sektorns övriga utgifter (som beror på demografiska faktorer såsom kostnader för skolor, barnbidrag, sjukvård etc).
Livscykelhypotesen för hushållens beteende, som är ett centralt antagan- de i modellen, leder till att sparandet ökar vid stigande befolkningstillväxt och under perioder när tyngdpunkten i befolkningsstrukturen förskjuts mot relativt unga åldersgrupper. Detta betyder att sparandet tenderar att öka under 1990-talet då de mest yrkesaktiva åldersgrupperna växer som
Tabell 6 Simulering med högre arbetsutbud än i bassimuleringen. Sluten ekonomi. Procentuell förändring. Förändring i procentenheter År Kapital- Arbetade Konsum- Reallön National- Ränta Spar- stock timmar tion inkomst kvot 1991 —0.01 9.32 5.53 —2.21 6.91 0.61 3.51 1992 1.25 9.05 6.35 —1.84 7.04 0.50 3.23 1993 2.40 8.79 7.03 — 1.50 7.16 0.41 3.00 1994 3.45 8.55 7.64 —1.20 7.25 0.32 2.78 1995 4.41 8.32 8.20 —0.91 7.33 0.25 2.58 1996 5.30 8.10 8.70 —0.65 7.39 0.18 2.40 1997 6.12 7.89 9.16 ——0.41 7.45 0.11 2.22 1998 6.88 7.70 9.58 —0.19 7.49 0.05 2.06 1999 7.59 7.52 9.96 0.02 7.54 —0.01 1.91 2000 8.27 7.34 10.31 0.22 7.57 —0.06 1.78 2001 8.93 7.16 10.63 0.41 7.60 —0.11 1.65 2002 9.54 6.96 10.92 0.60 7.60 —0.16 1.51 2003 10.08 6.76 11.16 0.77 7.58 —0.20 1.37 2004 10.56 6.62 11.40 0.91 7.59 —0.24 1.27 2005 10.99 6.48 11.61 1.04 7.59 —0.27 1.17 2006 11.38 6.36 11.81 1.16 7.59 -—0.30 1.07 2007 11.72 6.25 11.99 1.26 7.59 —0.33 0.98 2008 12.03 6.15 12.14 1.36 7.59 —0.35 0.91 2009 12.30 6.09 12.30 1.43 7.61 —0.37 0.85 2010 12.54 6.02 12.43 1.50 7.61 —0.39 0.79 2011 12.76 5.80 12.48 1.61 7.50 —0.41 0.66 2020 12.93 4.50 12.40 1.96 6.55 —0.50 —0.14 2050 10.30 5.14 11.54 1.21 6.41 —0.31 0.15 2080 10.62 5.22 11.64 1.26 6.54 —0.33 0.22 2110 11.25 5.29 11.97 1.39 6.75 —0.36 0.24 2140 12.16 5.30 12.47 1.59 6.98 —0.41 0.21 Lång 12.16 5.31 12.45 1.59 6.99 —O.41 0.22 sikt
andel av befolkningen. På motsvarande sätt minskar sparandet efter 2010- talet då befolkningen åldras.
Samtidigt som befolkningen åldras ökar utgifterna för pensioner och andra åldersberoende offentliga utgifter. Detta medför att pensionsavgif- tema och andra skatter måste höjas. Dessa skatter innebär en resursöver- föring till äldre generationer. I enlighet med det resonemang som fördes ovan när det gäller skattereformen, får detta som konsekvens att den genomsnittliga sparkvoten faller. Resurser överförs ju från grupper med en hög sparbenägenhet till grupper med en låg sparbenägenhet. Denna meka- nism förstärker de tendenser till lägre sparande som redan finns i de demografiska faktorernas inverkan på sparandet.
Förändringar i pensionssystemet som innebär att resursöverföringarna till de äldre generationerna minskar, innebär i konsekvens med ovanståen- de ätt sparandet blir högre jämfört med det nuvarande systemet. Exempel på sådana förändringar som simuleras är en höjning av pensionsåldern. En indexering av ATP-taket i takt med realinkomstutvecklingen medför å andra sidan att överföringarna av resurser till de äldre generationerna måste öka vilket skulle förstärka nedgången i sparandet.
Tabell 7 Bassimulering av den demografiska utvecklingen och pensionssystemet. Slu- ten ekonomi.
År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Ar- lön konsum- ningsgrad skatt, n:o bets- tion givar- avgift 1960 1.0000 11.4667 0.0474 0.1115 0.0510 0.1794 0.0086 1965 1.0052 12.1668 0.0467 0.1239 0.2270 0.1837 0.0219 1970 1.0143 12.9188 0.0454 0.0904 0.1440 0.1521 0.0323 1975 1.0279 13.6983 0.0437 0.0097 0.0250 0.1466 0.0735 1980 1.0003 14.4926 0.0474 0.0073 0.4700 0.2249 0.1173 1985 0.9760 17.2060 0.0510 0.0033 0.5700 0.2629 0.1394 1990 0.9558 17.0671 0.0543 0.0136 0.7933 0.2610 0.1465 1991 0.9515 16.9715 0.0551 0.0166 0.7905 0.2606 0.1458 1995 0.9377 166163 00575 0.0246 0.7796 0.2633 0.1454 2000 0.9256 19.2065 0.0598 0.0247 0.7660 0.2706 0.1509 2005 0.9186 21.2798 0.0612 0.0236 0.8000 0.2841 0.1642 2010 0.9120 18.5260 0.0625 0.0159 0.8340 0.3083 0.1775 2020 0.8949 17.8837 0.0662 0.0058 0.8850 0.3534 0.2015 2030 08674 20.9658 0.0727 0.0062 0.8460 0.3702 0.1949 2040 0.8498 17.3696 0.0773 0.0100 0.8460 0.3809 0.1987 2050 0.8309 20.7274 0.0827 0.0279 0.8460 0.3449 0.1846 2060 0.8404 18.9507 0.0799 0.0338 0.8460 0.3688 0.1897 2070 08336 198395 0.0819 0.0058 0.8460 0.4313 0.2106 Lång 0.8052 18.1289 0.0908 0.0416 0.8460 0.4129 0.1749 sikt
År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Ar- lön konsum- ningsgrad skatt, n:o bets- tion givar- avgift
1960 1.0000 11.4667 0.0474 0.1115 0.0510 01794 00086 1965 1.0052 12.1668 0.0467 0.1233 0.2270 0.1838 0.0219 1970 1.0142 12.9188 0.0455 0.0896 0.1440 0.1524 0.0324 1975 1.0277 13.6983 0.0437 0.0085 0.0250 0.1472 0.0735 1980 0.9998 14.4926 0.0475 0.0058 0.4700 0.2258 0.1174 1985 0.9752 17.2060 0.0511 0.0014 0.5700 0.2645 0.1399 1990 0.9547 17.0671 0.0545 0.0110 0.7941 0.2635 0.1477 1991 0.9504 16.9715 0.0553 0.0140 0.7922 0.2634 0.1472 1995 0.9361 16.6163 0.0578 0.0217 0.7845 0.2671 0.1475 2000 0.9233 19.2065 0.0603 0.0222 0.7750 0.2751 0.1537 2005 09158 21.2798 0.0618 0.0211 0.8135 0.2901 0.1689 2010 0.9092 18.5260 0.0631 0.0124 0.8520 0.3180 0.1858 2020 0.8919 17.8837 0.0669 —0.001 3 0.9410 0.3760 0.2216 2030 0.8590 20.9658 0.0748 —0.0066 0.9740 0.4086 0.2275 2040 0.8335 17.3696 0.0819 0.0005 0.9740 0.4218 0.2290 2050 08067 207274 0.0903 0.0194 0.9740 0.3847 0.2116 2060 0.815] 18.9507 0.0876 0.0280 0.9740 0.4122 0.2174 2070 0.8056 19.8395 0.0907 —0.0037 0.9740 0.4880 0.2450 Lång 0.7763 18.1289 0.1014 0.0373 0.9740 0.4594 0.2032 sikt
” Taket antas bli indexerat till reallönen.
Tabell 9 Två års högre pensionsålder. Sluten ekonomi.
År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Ar- lön konsum- ningsgrad skatt, n:o bets- tion givar- avgift 1960 1.0000 11.4667 0.0474 0.1115 0.0510 0.1794 0.0086 1965 1.0052 12.1668 0.0467 0.1244 0.2270 0.1836 0.0219 1970 1.0144 12.9188 0.0454 0.0917 0.1440 0.1518 0.0323 1975 1.028] 13.6983 0.0436 0.0120 0.0250 0.1455 0.0733 1980 1.0010 14.4926 0.0473 0.0100 0.4700 0.2234 0.1170 1985 0.9773 17.2060 0.0508 0.0062 0.5700 0.2606 0.1391 1990 0.9578 17.0671 0.0540 0.0158 0.7933 0.2582 01462 1991 09537 16.9715 0.0547 0.0185 0.7905 0.2578 01456 1995 0.9405 16.6163 0.0570 0.0249 0.7796 0.2607 0.1454 2000 0.9246 19.2065 0.0600 0.0313 0.7660 0.2576 0.1339 2005 0.9194 21.2798 0.0610 0.0289 0.8000 0.2692 0.1461 2010 0.9093 18.5260 0.0631 0.0312 0.8340 0.2771 0.1388 2020 0.9014 17.8837 0.0648 0.0227 0.8850 0.3098 0.1588 2030 0.8855 20.9658 0.0683 0.0174 0.8460 0.3263 0.1590 2040 0.8738 17.3696 0.0711 0.0210 0.8460 0.3319 0.1597 2050 0.8618 20.7274 0.0741 0.0338 0.8460 0.3018 0.1533 2060 0.8700 18.9507 0.0720 0.0411 0.8460 0.3175 0.1506 2070 0.8668 19.8395 0.0728 0.0165 0.8460 0.3696 0.1691 Lång 0.8384 18.1289 0.0805 0.0470 0.8460 0.3609 0.1399 sikt
År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- indirekt Ar- lön konsum- ningsgrad skatt, n:o bets- tion givar- avgift 1960 10000 11.4667 0.0474 0.1115 0.0510 0.1794 0.0086 1965 1.0051 12.1668 0.0467 0.1282 0.2270 0.1826 0.0218 1970 1.0151 12.9188 0.0453 0.0951 0.1440 0.1498 0.0322 1975 1.0297 13.6983 0.0434 0.0148 0.0250 0.1428 0.0731 1980 10033 14.4926 0.0470 0.01 10 0.4700 0.2204 0.1166 1985 0.9790 17.2060 0.0506 0.0082 0.5700 0.2546 0.1335 1990 0.9580 17.0671 0.0539 0.0234 0.7794 0.2441 0.1292 1995 0.9412 16.6163 0.0569 0.0380 0.6962 0.2384 0.1183 2000 0.9330 19.2065 0.0584 0.0372 0.6130 0.2425 0.1194 2005 0.9290 21.2798 0.0592 0.0356 0.6400 0.2529 0.1304 2010 0.9249 18.5260 0.0599 0.0293 0.6670 0.2710 0.1412 2020 0.9144 17.8837 0.0620 0.0200 0.7080 0.3048 0.1602 2030 0.8959 20.9658 0.0660 0.0175 0.6770 0.3181 0.1556 2040 0.8830 17.3696 0.0689 0.0189 0.6770 0.3269 0.1592 2050 0.8695 20.7274 0.0721 0.0375 0.6770 0.2915 0.1470 2060 0.8783 18.9507 0.0700 0.0411 0.6770 0.3122 0.1509 2070 0.8738 19.8395 0.0711 0.0189 0.6770 0.3607 0.1650 Lång 0.8430 18.1289 0.0792 0.0478 0.6770 0.3559 0.1382 sikt
Tabell 11 Offentlig konsumtion oberoende av demografin. Sluten ekonomi.
År Real- Offentlig Ränta Sparkvot Ersätt- Indirekt Ar- lön konsum— ningsgrad skatt, n:o bets- tion givar- avgift 1960 1.0000 11.4667 0.0474 0.1115 0.0510 0.1794 0.0086 1965 1.0052 12.1668 0.0467 0.1237 0.2270 0.1837 0.0219 1970 1.0143 12.9188 0.0455 0.0902 0.1440 0.1522 0.0323 1975 1.0279 13.6983 0.0437 0.0092 0.0250 0.1468 00735 1980 1.0002 14.4926 0.0474 0.0064 0.4700 0.2253 0.1174 1985 0.9757 17.2060 0.0511 0.0018 0.5700 0.2638 0.1396 1990 0.9553 17.0382 0.0544 0.0117 0.7933 0.2606 0.1468 1991 0.9509 16.9346 0.0552 0.0147 0.7905 0.2598 0.1461 1995 0.9368 16.5411 0.0577 0.0225 0.7796 0.2605 0.1458 2000 0.9244 19.0565 0.0600 0.0221 0.7660 0.2647 0.1514 2005 0.9168 21 .0050 0.0615 0.0206 0.8000 0.2733 0.1650 2010 0.9100 18.0675 0.0629 0.0150 0.8340 0.2836 0.1784 2020 0.8939 17.1398 0.0664 0.0083 0.8850 0.3052 0.2026 2030 0.8689 20.0214 0.0723 0.0097 0.8460 0.3136 0.1959 2040 0.8534 16.4782 0.0763 0.0155 0.8460 0.3132 0.1998 2050 0.8383 20.0800 0.0805 0.0293 0.8460 0.3028 0.1851 2060 0.8458 18. 1588 0.0784 0.0336 0.8460 0.3145 0.1909 2070 0.8409 18.8038 0.0798 0.0117 0.8460 0.3538 0.2106 Lång 0.8105 17.6611 0.0891 0.0424 0.8460 0.3731 0.1749 sikt
Tabell 12 Bassimulering med skattereform 1991. Sluten ekonomi.
År
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 Lång äkt
Real- lön
1.0000 1.0054 1.0137 1.0264 0.9962 0.9671 0.9376 0.8844 0.8834 0.8842 0.8831 0.8775 0.8617 0.8467 0.8312 0.8389 0.8312 0.7304
Offentlig Ränta konsum- tion
] 1.4667 12.1668 12.9188 13.6983 14.4926 17.2060 17.0671 16.6163 19.2065 21.2798 18.5260 17.8837 20.9658 17.3696 20.7274 18.9507 19.8395 18.1289
Sparkvot Ersätt- lndirekt Ar-
ningsgrad skatt, n:o bets-
0.0474 0.1115 0.0510 0.0467 0.1188 0.2270 0.0455 0.0819 0.1440 0.0439 —0.0069 0.0250 0.0480 —0.02 1 3 0.4700 0.0524 —0.0466 0.5700 0.0576 —0.0766 0.7933 0.0686 0.0495 0.7796 0.0688 0.0445 0.7660 0.0686 0.0400 0.8000 0.0689 0.0328 0.8340 0.0702 0.0211 0.8850 0.0741 0.0122 0.8460 0.0781 0.0042 0.8460 0.0826 0.0175 0.8460 0.0803 0.0208 0.8460 0.0826 —0.0022 0.8460 0.1217 —0.1020 0.8460
Tabell 13 Bassimulering. Öppen ekonomi.
År
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1991 1995 2000 2005 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 Lång äkt
Offentlig Sparkvot konsumtion
11.4459 0.1093 12.1448 0.1253 12.8954 0.0759 13.6735 —0.0411 14.4663 —0.0515 17.1748 —0.0090 17.0362 0.0024 16.9408 0.0065 16.5862 0.0182 19.1717 0.0158 21.2412 0.0120 18.4924 0.0042 17.8512 —0.0160 20.9278 —0.0087 17.3381 —0.0014 20.6898 0.0350 18.9164 0.0327 19.8035 —0.0010 18.0960 0.0226
Ersätt-
ningsgrad
0.0510 0.2270 0.1440 0.0250 0.4700 0.5700 0.7933 0.7905 0.7796 0.7660 0.8000 0.8340 0.8850 0.8460 0.8460 0.8460 0.8460 0.8460 0.8460
Indirekt
givar- avgift
0.1794 0.0086 0.1846 0.0220 0.1550 0.0325 0.1542 0.0744 0.2387 0.1200 0.2899 0.1450 0.3127 0.1570 0.3198 0.1333 0.3237 0.1369 0.333] 0.1515 0.3490 0.1663 0.3811 0.1935 0.3983 0.1920 0.4139 0.1987 0.3843 0.1833 0.4072 0.1876 0.4536 0.2044 0.5470 0.1781
Arbets- Bytes- skatt, n:o givarav- balans
gifter
0.1794 0.1900 0.1709 0.1958 0.3322 0.2664 0.2582 0.2562 0.2532 0.2602 0.2739 0.2934 0.3336 0.3355 0.3391 0.2889 0.3138 0.3662 0.3507
0.0086 —0.2107 0.0218 —0.0177 0.0325 —0.0328 0.0758 —0.2777 0.1 172 0.0577 0.1348 —0.1001 0.1412 —0.1245 0.1405 —0.1177 0.1402 —0.0801 0.1478 —0.0607 0.1627 —0.0532 0.1761 —0.0596 0.1996 —0.0756 0.1879 —0.0910 0.1923 —0.0536 0.1746 —0.06l9 0.1839 0.0137 0.1993 —0.0736 0.1659
Simulering Gene- Tabell:
ration 7 8 9 10 11 12 13
—75 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 —65 100.20 100.20 100.20 100.21 100.20 100.20 100.09 —50 101.25 101.25 101,26 101.26 101.25 101.23 100.17 —25 97.03 97.09 96.67 96.55 97.10 96.84 95.04 —10 91.72 91.84 91.30 91.87 91.97 91.41 90.68 0 90.94 91.04 90.93 92.10 91.38 91.66 91.41 10 85.58 85.31 86.31 87.78 86.28 87.92 87.23 25 81.00 79.68 83.41 84.54 82.28 84.97 84.44 50 78.99 75.51 83.12 83.96 81.11 84.11 85.65 75 75.46 71.02 80.33 81.09 77.82 80.95 83.05 100 71.32 66.21 76.64 77.37 73.84 76.87 81.04 125 72.21 67.04 77.41 78.05 74.27 77.01 82.47 150 72.10 66.62 77.40 78.00 74.03 76.27 82.52
” Den kompensation (uttryckt i procent) i termer av de totala resurser (finansiella tillgångar och nuvärde av framtida arbetsinkomster) som varje generation skulle behöva för att välfärden inte skall minska med hänsyn till den demografiska utveck- lingen, skattetrycket och pensionssystemets utformning.
Tabell 15 Simulerad åldersstruktur och försörjningsbörda.
Ålder Försörjningsbördaa
År 0—14 15—34 35—54 55—64 65— 65—14 65— 1960 32.1 32.2 21.2 7.7 6.8 11.1 63.7 1965 30.9 32.8 21.6 7.8 6.9 11.1 60.9 1970 29.8 33.3 21.9 8.0 7.0 11.1 58.4 1975 28.9 33.6 22.3 8.1 7.1 11.2 56.3 1980 28.8 33.0 22.7 8.3 7.3 11.4 56.4 1985 26.8 33.2 23.8 8.6 7.6 11.6 52.5 1990 25.2 33.1 24.8 9.0 7.9 11.9 49.5 1995 25.1 32.2 25.3 9.3 8.2 12.3 49.8 2000 26.7 30.3 25.0 9.5 8.4 13.0 54.0 2005 26.6 29.5 25.2 10.0 8.8 13.6 54.7 2010 25.8 29.5 25.2 10.4 9.2 14.1 53.7 2020 25.0 30.5 23.9 10.5 10.1 15.6 54.1 2030 25.6 29.9 23.5 10.7 10.3 16.1 55.9 2040 24.8 30.2 24.8 9.7 10.6 16.4 54.7 2050 24.7 30.3 24.6 10.6 9.8 14.9 52.6 2060 25.8 29.0 24.4 10.6 10.2 15.9 56.1 2070 26.3 29.2 24.0 10.0 10.4 16.4 58.1 Lång 28.0 31.1 23.0 9.2 8.6 13.6 57.9 sikt
” Befolkningen över 65 år dividerad med den yrkesaktiva befolkningen 15—64 år respektive den icke-yrkesaktiva befolkningen 0— 14 år och över 65 år dividerad med den yrkesaktiva befolkningen 15 —64 år.
APPENDIX 1 KOSMOS — AN ECONOMETRIC MODEL FOR SWEDEN
1 INTRODUCTION
KOSMOS1 is a macro model of the Swedish economy developed within the research department of the National Institute of Economic Research (NIER). The model will gradually be incorporated into the forecasting process of the institute in an effort to improve forecasting methods and make it possible to extend the forecasting period to 2—3 years. The model will also be used by the Ministry of
Finance.
The purpose of this paper is to give a brief but complete presentation of the version of KOSMOS that is used by the Medium Term Survey 1990.
KOSMOS is a semi—annual model. The main reason that a quarterly model is not developed is the poor quality of the Swedish National Accounts, which requires a lot of data construction to be useful
for macro modelling.
The model can be characterized as a Keynesian macro model with endogenous wages. There is as yet no monetary sector in the model.
Exchange rates and interest rates are exogenous.
In the standard version of the model there are no explicit capacity constraints in the producing sectors, and in this sense production
is determined by demand. However the economy as a whole faces an
important supply—side restriction from the labour market.
1Egrtåiktsmgdell för Sverige
Most relations in the model are estimated in error—correction form. The error—correction approach is based on the idea that economic theory primarily describes an equilibrium relation between a set of variables. This realation is tested on data and, if not rejected, imposed on the equation. The model will then have long—run properties that are specified on theoretical grounds. Equations in error—correction form can be interpreted as an adjustment process where the dependent variable is affected by the variation in the explanatory variables and the distance from an equilibrium value. Thus, the error—correction term keeps the dependent variable on track and ensures that it will return to its long—run path after an occasional deviation. Long—run model simulations will give both an equilibrium solution, comparable to that of a CGE model, and an adjustment path towards equilibrium.
2 DEFINITIONS AND ACCOUNTING IDENTITIES
The behavioural equations of KOSMOS are embedded into a formal input—output system linking supply and demand for goods in a consistent way. The model distinguishes between the following components of demand:
—intermediate use in production
—private consumption of durables, non—durables and dwellings -investment in machinery and buildnings respectively in manufacturing and other industries
—investment in dwellings
—investment in public sector
—investment in oil inventory
—investment in other inventory
—exports of manufactured goods
—exports of raw materials
—exports of services
—imports of manufactured goods —imports of oil
—imports of other goods and services
Domestic supply is divided into four domestic production sectors —manufactured goods
—other goods and services
—central government services
—local government services
This implies that the io—structure of the model is very simple indeed. Most components of demand can be directly related to one of the two sectors producing market goods. Still it is necessary to keep the formal io—accounting throughout the model to assure that
accounting identities in constant and current prices are fulfilled.
The accounting identity relating supply and demand for each good in
constant prices is written in a simplified form:
(1) Qi + IMPi + ITi = INSi + FDDi + EXPi
where Qi = domestic output of good i in producer's prices IMPi = imports of good i ITi = sum of taxes on good i INSi = sum of intermediate use of good i FDDi = sum of domestic final demand for good i EXPi = exports of good i.
All demand variables on the right hand side in (1) are defined in purchaser's prices. To simplify the description we assume that there is only one category of domestic final demand, FDDi, that there are no trade margins and that all good taxes, ITi, are levied
on FDDi only. Then good taxes in fixed prices are
(2) ITi = itki'FDDi
where itki = tax rates in base year prices.
Intermediate use of good i is written:
(3) INSi = Z insij'Qj J
where insiJ = use of good 1 per unit output of good J
Given IMPi, FDDi and EXPi from separate equations, the system (1)- (3) can be solved for output Qi.
The calculation of aggregate demand deflators (i.e. implicit prices) starts out from the balance of resources for good i in current prices. Assume that prices on Qi and IMPi are known and that export prices equals the output price. Also assume that prices net of good taxes are the same for all uses of the good. This net price is called PZi. The balance of resources for good i in current
prices is then: (4) PQi'(Qi—EXPi) + PIMPi'IMPi = PZi'(INSi+FDDi*(1—itki)) where PQi = price of output and exports
PIMPi = price of imports PZi price of domestic demand net of taxes.
Relation (4) is an identity defining the "net price” PZi that is common to all uses of commodity 1. In fact, PZi is computed by weighting domestic producer's prices, PQi, with import prices, PIMPi. The weights are the values in constant prices of home market sales, Qi—EXPi, and imports, IMPi, respectively. Relation (4) guarantees the consistency of the resource balances in current prices. i.e. that the expenditure and income sides of the gross
domestic product will be identical by definition in the model.
The strategic assumption behind (4) is that net prices, PZi, are equal between all uses of the good. This is not true given the high level of aggregation in the model. For instance, the composition of
manufactures (good 1) is quite different when it is exported
compared to when it is absorbed on the domestic market. This problem could be solved by further disaggregation. Considering the use of the model and the problems of collecting data the net benefits would be small. In order to take account of some aggregational effects we have chosen to distinguish between exports
and domestic sales in the price setting behavior.
It remains to take proper account of commodity taxes, ITi, to transform PZi to purchaser's prices. In the full model three components are added to each good balance to reach the purchaser's prices level. These are value added tax, other commodity taxes (net) and trade margins. They are levied on different items of the good balance according to crude approximations of actual tax rules. Trade margins are differentiated on private consumption (retail
trade) and other uses (gross trade).
In the simple example given in (1) there is only one cost component, ITi, added to the good balance in purchaser's prices. We further assume that this component is a tax levied on current value of domestic demand (excluding demand for intermediary use). The
aggregate demand deflator, i.e. the implicit purchaser's price
index, PFDDi, is then given by the following identity:
(5) PFIDi*FDDi = piti'PFDDi*itki'FDDi + P2i*(1—itki)'FDDi
where ;iti = current tax rate / base year tax rate.
Solving for PFDDi gives:
(6) PFiDi = P2i'(1—itki)/ (i—piti'itki).
Given tie implicit purchaser's price for each good of domestic
final demand, aggregated implicit prices are calculated by dividing
total ctrrent value by total value in fixed prices:
(7) PFID = [ PFDDi'FDDi / Z FDDi.
The household block consists of a detailed description of disposable income to take proper account of tax and transfer rules. Net saving is determined by a standard consumption function, while real saving (household's net investment in fixed capital) is
exogenous and net lending residual.
The dominating income-source is wages and salaries. They are computed from hourly earnings and number of hours worked, both of which are endogenous in the model. Taxes and transfers are given by identities to make it possible to take account of changes of actual policy parameters. Some insight into the sub model can be gained by computing the partial effects on disposable income from changes in wages and prices. The figures below show the results from
simulations with the household submodel alone.
EFFECTS ON NOMINAL DISPOSABLE INCOME
Percentage difference from base case
Year 1 2 3 Average long run CPI +S% 0.3 1.2 1.2 1.2 Wages +S% 3.5 3.5 3.3 3.3
Higher prices affect transfers to and from households. Main components, such as social insurance, are indexed according to existing rules. Other components, such as child allowance are indexed in the model if they tend to follow prices historically. The first year effect on disposable income of an isolated increase of consumer prices by S% is small. The increase from the second year is due to higher pension benefits which are indexed with a one
year lag.
When wages and salaries rise with S%, disposable income immediately increases with 3.5%. Some social insurance benefits, such as health insurance and parent's allowances, are wage—indexed and will
increase proportionally. The long—run effect is slightly smaller.
Given disposable income, consumption expenditure is determined by a consumption function, which is loosely based on the permanent income hypothesis. In conformity with national accounting definitions, all household expenditures except for housing investment are treated as consumption. No distinction is made
between durables and non—durables.
PRIKOt = [0.62—0.0070'Rt—0.00SO*dKPlt]'RDISPt+O.44'PRIKOt-1
where PRIKO = real private consumption expenditures RDISP = real disposable income R = nominal interest rate (percent) KPI = consumer price index
and dZ is the annual growth rate of 2.
At "normal" levels of the interest rate and inflation the short—run propensity to consume is slightly above 50%. An increase in the interest rate with one percentage point will lower the consumption ratio by 0.7 percentage points in the short—run. The same effect is achieved by an increase in the inflation rate by tag percentage
points.
Total private consumption expenditure is allocated between
durables, non—durables and dwellings with exogenous coefficients.
4 INVESTHENT
Fixed investment is divided into four categories according to investing sector: mining and manufacturing, other industries,
dwellings and public sector. In the two industrial sectors net
investment in buildings and machinery is determined by separate functions. Investments in dwellings and public services are
exogenous.
The investment equations are derived from a model in which net investment is explained by output growth and the difference between the return on fixed capital and government bonds.The main equations
in the investment sub—model read as follows: th = ao'th-i + a1*dQSt+ az'dQSt—i + a3*QSt-1 + a4'QSt-2 +
a 'dPKTt + & *(dPK—dPKTlt + & 'dFVt + a 5 6 7 &
where K = fixed capital stock (machinery and buildings respectively) PK = price of investment goods (machinery and buildings
respectively) PKT = price of composite investment good FV = value—added and d2 is the growth rate of 2.
The variable QS defines a relation between the rate of return on
capital and interest on government bonds.
Net investment (semi—annual) is defined by:
NIt = th'Kt-Z — NIt-i
and gross investment by:
It = NIt + B*Kt—i
where 6 = depreciation rate.
Finally, the capital stock accumulates according to:
Kt = NIt + Kt-l
Key parameters in the investment functions are given in the table
below. Manufacturing Other industries Machinery Buildings Machinery Buildings ao 0.43 0.81 0.80 0.78 al 0.19 0.10 0.11 0.069 az 0.068 0.012 — — aa — 0.11 0.12 0.062 a. 0.31 — — - as — 0.073 — — ma —0.37 0.11 —0.095 0.14 a7 0.10 — — — ae 0.026 0.00073 0.017 0.0097 6 0.052 0.015 0.069 0.020
Inventory investment is divided between crude oil and other stocks,
both of which are exogenous.
5 EXPORTS
Exports of manufactured goods and exports of services are determined by estimated relations. This accounts for more than 80%
of total exports. Exports of raw materials are exogenous.
The equation for manufactured goods (which is 68% of total exports) is based on a simple error—correction model. It is assumed that the long—run level of Swedish exports is determined by a weighted sum of consumption and investment in 14 OECD—countries and the Swedish export—price relative to competitors' prices. In the short—run, the rate of change of exports is also affected by market growth and the rate of change in relative prices. Exports of services is 16% of total exports. The export equation is analogous to the equation for
manufactured goods:
dEXPt = al'dWDt — az'dRPEt + aa'Dl —
— a '[ln(EXPt-1) — a 'ln(WDt—1) + & 'ln(RPt-1) + a ] 4 5 s 7
where EXP = Swedish exports ND = index for export market RPE = price of Swedish exports relative to competitors” prices Di = seasonal dummy
and dZ is the semi—annual growth rate of 2.
Manufactures 0.95 0.47 0.082 0.31 1.88 1.74 4.19 Services — 0.60 —0.16 0.43 1.37 0.53 —10.31
According to present estimates the short—run elasticity of exports of manufactured goods with respect to foreign demand is 0.95 while the long—run elasticity is 1.88. The corresponding elasticity for Swedish imports is 1.90, cf below. The price elasticity is 0.47 in the short—run and 1.74 in the long—run, which is close to the level
usually estimated on Swedish data.
For services, the long—run income—elasticity is only 1.37. Also the
price elasticity is less than for manufactured goods.
6 IMPORTS
Imports of manufactured goods and other goods and services, respectively, are determined by separate equations. Imports of
crude oil is exogenous.
The estimated import equations include activity and relative price variables both in the long-run relationsship and in the short—run dynamics. The supply of imports to the Swedish market is assumed to
be completely elastic with exogenous import price. The activity
variable is the sum of domestic demand for each good weighted by
1980'5 import shares:
dIMPt = aldYt + az'dRPMt — - a *[ln(IMPt-1) - a i"mhn—1) — a 'lnRPMt-l + a ] 3 4 5 &
where IM? = imports Y = domestic demand weighted by import-shares RPM = Swedish producer's price relative to import price
and dZ is the semi—annual growth rate of 2.
a a a a a a 1 2 3 4 5 s
Manufactures 1.32 0.49 0.27 1.90 - 10.19
Other goods
and services — 0.86 0.95 1.52 0.92 5.34
___—___”
According to the estimated relations imports of manufactured goods depend solely on domestic demand in the long run. The income elasticity is 1.90, which is close to the elasticity that is estimated for export demand for manufactured goods. In the short run there is (a weak) effect from relative prices. For other goods and services the long—run income elasticity is 1.52, which is slightly more than for Swedish exports of services. As for price elasticities the results are a bit mixed on the import side. It should be noted that imports of manufactured goods seems to be
unaffected by relative prices in the long run.
7 LABOUR DEMAND AND SUPPLY
Labour demand is determined by error—correction relations in the
two markets sectorsa
dATt = (: 'dFVt — a 'dWTRt + & 'Di - a "'[lnÅ-T-H — a 'T — oc] 1 2 3 4 5 S FVt-l
where AT labour demand (hours) FV
VTR = real labour cost (hourly earnings plus wage taxes
value added deflated by value—added price) Di = seasonal dummy
and dZ is semi—annual growth rate of 2.
Estimated parameter values are shown below.
Manufacturing 0.25 0.080 0.093 0.28 —0.014 —4.57 Other 0.38 — 0.030 0.61 -0.0063 —4.67
In the long run, labour demand is given by output and trend determined productivity. The short—run elasticity of labour demand with respect to output is 0.25 in manufacturing and 0.38 in other goods and services. This implies fairly strong pro—cyclical fluctuations of productivity in the business sector as a whole. Growth by 1% in manufacturing implies that labour demand increases
by 0.25%, which improves productivity by 0.75% in the short—run.
Labour demand in manufacturing is also directly affected by real wage costs in the short run, but the influence of this variable is small. A 12 increase in real wages will reduce labour demand by
less than 0.1%.
In central and local government labour demand is given by exogenous
public consumption and labour productivity:
AT = FV/PRD
where PRD = labour productivity
Labour demand is coverted from hours to persons, SYS, by an
exogenous coefficient, MATID, for average working hours per person: svs = Z ATi/MATID
where 1 runs over the four production sectors (manufacturing, other
goods and services, central government and local government).
Total supply of labour is affected by total employment with a lag. Reduced demand for labour thus will not give rise to a corresponding increase of unemployment. Some workers are assumed to be discouraged and to leave the labour force rather than stay as
unemployed: dAUTB = O.65'MAVG2(dSYS) + 0.0032
where AUTB = labour supply in persons
and MAVGzZ is a moving avarage of 2 over 2 periods. Given demand for and supply of labour, relative unemployment is:
UNP = (AUTB—SYS)/AUTB
8 HAGE FORMATION
The theoretical basis for wage formation in the model can be described as a combination of elements from labour union models and the so called Scandinavian model. A basic assumption is that the exposed sector (manufacturing) determines wages in other sectors in the long—run. Wages in the exposed sector itself are given by relative bargaining power of labour unions, expressed as a long—run (negative) relation between open unemployment and wage share of value added. Short—run deviations from the long—run path is possible for several reasons, e.g. due to unexpected changes in
inflation, tax rates or productivity.
Wages in manufacturing is given by:
dUTit = 0. sövdFPn'l
___. . _ l—ITAXt] + 0.50 MAVG4[dPRDt1] +
+ 0.23'MAVGz[dPWBVb2] —
— 0.25'[anSH1t-2 + 9.1'MAVG3[UNPc-2) + 0.11]
where UT1 = hourly earnings ITAX = average income tax rate KPI = consumer price index PWBV = world market prices for manufactured goods PRD1 = labour productivity HSHl = wage share in value added UNP = rate of unemployment
MAVGIZ is a moving average of 2 over i periods and dZ is annual growth rate of 2.
As stated above, the long—run wage level is given by a "bargaining power equilibrium" between the wage share in value added and the rate of unemployment. The higher the level of open unemployment
the lower the long-run wage share. If unemployment is raised from a long—run equilibrium by e.g. an exogenous decrease in government consumption, the wage increase will slow down until the wage share has decreased to its new long-run equilibrium level. According to the estimates, the wage share seems to be rather sensitive to changes in unemployments levels. Changes in unemployment will
therefore have strong effects on the growth rate of wages.
Hages in the private services sector are assumed to be proportional to wages in manufacturing in the long—run, while public sector wages in turn follow the private services sector. Estimates suggests that wages in the rest of the economy are close to manufacturing wages even in the short—run, even though the
adjustment speed may differ somewhat:
dUTZt = 0.78'dUTlt + O.l3*MAVGq[d(PFV2t-1'PRD2t-1)] —
— 0.66'[ln(UT2/UT1) + 0.21]
KPIt-l : l _ dUTSt 0.51 dUTZt + 0'42.d[1—ITAXt]
—O.45'[ln(UTS/UT2) + 0.26]
KPIt-l : & _ dUTKt 0.54 dUTZt + 0'38.d[1—ITAXL]
—O.50'[ln(UTK/UT2) + 0.27]
where UT2 = wages in private services PFV2 = price of value—added in private services UTS = wages in central government UTK = wages ln local government
9 PRICES
The output price in manufacturing is assumed to depend partly on unit cost, partly on world market price. Price differentiation is allowed for between domestic and foreign markets by giving competitors prices and costs different weights for sales on home
and foreign markets respectively:
dPt = al'dCSt + (1;de — as' [in(Pz-z/PWt-z) — a.]
L
where P = price on exports and sales on domestic markets, respectively CS = current costs (wages plus material inputs) PN = foreign prices (world market prices and import
prices, respectively)
1 2 3 4
Price on exports 0.83 0.22 0.15 0.075 Price on domestic
sales 0.62 0.20 0.093 0.23
The long run equilibrium condition aligns Swedish prices on manufactured goods to international levels (measured in SEK). However, the accommodation is fairly slow. In the short run current costs has a major impact on prices of exports as well as of
domestic sales.
The export price on raw materials is exogenous, which implies that
relative cost increases will be completely absorbed by profit
margins.
Output prices in production of services are given by an exogenous
mark—up on current unit costs.
APPENDIX 2 MECMOD — A MEDIUM TERM CGE MODEL FOR SWEDEN
1 INTRODUCTION
MECMOD1 is a model — or rather a model system — which is developed for the official Medium Term Survey (MTS). The model replaces EMMA and LEMMA which have been used by MTS for 10—15 years in different
versions.
At least three motives lie behind the decision to make a fresh start in MTS—modelling. The first is to give the models a more firm base in economic theory by deriving the equations from optimizing behaviour as far as possible.2 The second is to create models which are more easily adaptable to different applications. Finally, there is a strong need to make models more simple to handle and transfer between different users. The last point is not the least important in the new institutional setting of MTS—modelling, where model use and model development is separated between the Ministry of Finance
and the National Institute of Economic Research (NIER).
MECMOD is basically a static CGE—model of a rather simple design Compared to other models of this type it is small with only eight
producing sectors in the standard version. There are three factors
1Mgdium term gGE—model
2Cf the discussion of earlier MTS-models in Persson and Svensson 1987. Based on their paper, a dynamic general equilibrium model is also developed for the MTS by the National Institute of Economic
Research
of production — fixed capital and two kinds of labour called ”skilled" and "unskilled" labour. The supply of each of these factors is exogenous for the economy as a whole, but all factors move freely between domestic sectors.3 Perfect competition is assumed in all markets and there are no scale economies. Foreign trade is modeiled with finite elasticities. There is only one type of consumer. The model is run with exogenous (net) investment and closed with either exogenous current account or exogenous
savings-ratio in the household sector.
There are five kinds of substitution mechanisms in the model economy. The first one is between home goods and foreign goods in foreign use (exports), and the second one between home and foreign goods in domestic use (imports). These substitution possibilities relate to goods of the same classification. The third type of substitution relates to the representative consumer's choice between goods of different classification. The fourth and fifth substitution mechanisms concern the choice of factor intensities in production of goods and services. Each representative firm (or government agency) is assumed first to choose an optimal mix of skilled and unskilled labour, and then to decide on the use of labour versus physical capital. All substitution is derived from
CES—functions.
2 AGGREGATES
Within the Medium Term Survey (MTS) MECMOD may be used for analysis of a wide range of issues, e.g. taxation, energy policy, foreign trade. Obviously there is no unique definition of production
sectors, goods and factors that will suit all conceivable
3The model can alternatively be run with completely elastic factor
supply (exogenous factor prices)
applications. There are broadly speaking two approaches to this problem. One is to build a large model in terms of number of sectors and factors to make it possible to encompass all issues that one can foresee when building the model. The second approach
is to build a "new" model for each different application.
The first approach was the one chosen in earlier MTS—models. There are some advantages associated with this approach. The MTS-model serves to some extent as a framework for integration of sectoral studies most of which are conducted outside the Ministry of Finance. Results from such studies are sometimes taken as direct input in MTS—models. Some "stability" in the definitions of aggregates is required to make this process run smoothly. Also the sectoral results from HTS—scenarios are often taken as input into other model—based analyses outside the MTS. Frequent changes of classifications will reduce this possibility. Finally, the empirical basis of the model can be gradually strengthened if
aggregates are kept unchanged for some time.
The second approach, which has been chosen for MECMOD, implies that aggregates and specifications.are adjusted to the application at hand. The rationale behind this approach is the desire to keep the model within manageable size and still preserve a potential for a wide range of applications, some of which may not even have been foreseen when the model building started. Models which are gradually added to will soon be too hazy to be intelligible even to the model technician himself. The present approach can be described as a way to make ”fresh starts" in the model specification cheap by
preparing for them in the construction of the model—system.
Most of the advantages of a general purpose model listed above are lost with this approach. On the other hand tailor—made models will hopefully contribute to more penetrating analyses of the issues at hand by concentrating on essential mechanisms and aggregates, and by relieving the model user from dead—weight losses due to
superfluous details
The attempt to maintain flexibility so far mainly concerns the definition of sectors and factors of production. The database includes data for 45 business sectors, which permits a sufficiently broad spectrum of aggregation possibilities for MTS—purposes. Also the detailed account for some 25 types of labour according to socioeconomic status and sex gives the MECMOD system a potential for analysis of issues related to the changing structure of the
labour force.
In MTS—applications it seems necessary, however, to use some standard classification of sectors and factors to integrate results from partial analyses or to produce input for other models. As the main theme in MTS is to analyse growth possibilities and structural change in a 10—15 years perspective, a classification of sectors
. . . . . 4 according to factor inten51ties seems appropriate.
In a recently published study dealing with the growth prospects of Swedish industrys, manufacturing subsectors are defined and analysed in terms of factor intensities and openness to foreign competition. The standard version of MECMOD is based on definitions used in this study. The model distinguishes between eight producing
sectors — six business sectors and two public services according to
table 2.1.
4 A similar approach is found in Haaland 1987.
5Ohlsson and Vinell 1988.
TABLE 2.1 Factor intensity and export share Laboura, Share Capitalc, Export tot=100 ski 1 ledb, tot=100 shared,
percent percent
1 Capital—intensive 63 14 76 55
2 Labour—intensive 108 10 45 36
3 Skill—intensive 95 22 43 68
4 Protected 104 7 43 5
5 Dwellings 24 16 381 0
6 Services 118 12 53 11
g Central gov 125 26 79 0
k Local gov 125 12 64 0
TOTAL 199 19 199 29 :Hours worked/value added in 1988 prices.
cSkllled labour hours/total labour hours dCapltal stock in 1988 prices/value added 1n.1988 prices.
Export in 1988 prices/gross output in 1988 prices.
As can be seen from column 1 in the table, the labour—intensive sector uses more labour hours per unit value added than any other goods producing sector. The services producing sectors, howeven are even more labour—intensive (except for dwellings) as could be expected. Skilled labour is defined as high level white—collar workers and entrepreneurs with academic education, plus middle level white-collar workers with technical training.6 From column 2 it is also evident that the share of skilled labour in the skill-intensive sector is twice as high or more than in any other goods producing sector. It should be noted, however, that
production of central government services uses an even higher share
& . . . . . Definitions of sectors and labour categories are given in section
5.1.
Goods producing sectors do not generally show a higher capital—output ratio than the service producing sectors. even apart from dwellings.7 Private services include capital—intensive communications and public services use a lot of building—capital.8 Among goods producing sectors the capital intensive sector uses twice as much or more capital per unit of value added than the
other sectors
The export share of gross output displays a very distinct pattern. The three first sectors, which are defined as exposed to foreign competition, are outstanding, with more than 60% export share in
the capital— and skill—intensive sectors.
To gain some idea about possible general equlibrium effects of changes in exogenous variables the relative size of the sectors and their factor use is important. It may be that e.g. the share of skilled labour in production of private services is not very large, The size of the sector may however make it a very important
employer in the market for skilled labour. Table 2.2 shows the
7The model sector "dwellings" also includes electricity, gas and
water, which are highly capital—intensive.
8The capital—output ratio in public services may have been overestimated for (at least) two reasons. The first is that capital stocks for business sectors and public services respectively are taken from different sources. The public sector stocks are taken from National Accounts and are known to be biased upwards. The rather crude adjustment that was made before including the stocks in the database may have been insufficient. The second reason for overstating the public capital—output ratio is that output in public sectors as measured by National Accounts does not include profits. A higher level of value added would be reported had net
profits been included.
between the eight model sectors in 1988.
TABLE 2.2 Sectoral structure in 1988
Percentage share of total
Value Hours Skilled Capital Exports
added worked labour stock Capital-intensive 5 4 24 Labour-intensive S 2 13 Skill—intensive 9 9 15 4 42 Protected 15 16 7 5 Dwellings 14 3 4 53 0 Services 29 35 32 16 16 Central gov 5 6 12 4 0 Local gov 17 22 20 11 0 TOTAL 100 100 100 100 100
It is obvious from the table that the three sectors exposed to foreign competition are small compared to most other sectors in the model in terms of output and employment. Together they account for no more than one fifth of GDP. However almost all impulses from the outside world via changing relative goods prices are channeled through these sectors. The three exporting sectors also use only one fifth of the total supply of skilled labour. The relatively high intensity of skilled labour in the public sector implies that different growth rates fox public services may have substantial effects on the market for skilled labour and indirectly on the competitivenes of the most important exporting sector in the model
economy.
The potential competition for resources is even more evident in the
market for physical capital between the capital—intensive sector
which accounts for more than one fourth of total exports, and dwellings. In the standard model with intersectorai, but not international, capital mobility, small changes in the demand for dwellings may strongly affect the growth potential for the
capital—intensive sector.
3 EQUATIONS
This section presents the equations of the standard version of MECMOD in the same form as they appear in the model program. The list of equations is complete, which means that it includes calibration constants in the IO—system and discrepancies in the
National Accounts.
3.1 Demand for goods Private consumption
It is assumed that a representative consumer distributes a given amount of expenditures between goods according to a CES utility function.9 Referring to section 5.3 the solution to the consumer's decision problem runs parallel to the producer's cost minimization. Derivation of the expenditure function, i.e. the minimal expenditure necessary to achieve a certain level of utility. gives
the optimal demand for consumption goods PKl as:
sA linear expenditure system has been estimated but not yet put
into the model.
= ”Pk'lu EEE * EEE . (1 ) PK; akx PPK! PPK ' 1=1p.,e where spk is the elasticity of substitution in the CES utility function , PKL is total consumption expenditures, PPK is the
aggregate consumer price and PFKl is the price of good 1 including
commodity taxes.m Fixed investment and changes in stocks
Net investment is exogenous in each sector. Since there is no attempt to introduce quasi—dynamics into this model version there is no endogenous link whatsoever between capital stocks and net investment, neither on sectoral level nor in the aggregate economy. It is possible, and in fact often done, to introduce a kind of dynamics into CGE—models by letting investment during one period, say five years, transform into capital stock in the next period. This step is not taken in MECMOD since the intention is to run the model together with a truly dynamic aggregated model in many applications. '
Even though net investment in each sector, NINVI, is exogenous depreciation is determined by an exogenous depreciation rate depl and the capital stock Ci. Gross investment is then given bylu
10Note that according to the notational conventions stated in section 5.2 all variables have & "root" with a prefix or a suffix appended to it whenever applicable. if the variable name denotes the price of a variable the prefix "P" is used, while the suffix "L" denotes current value. The root itself denotes the variable in constant prices, i.e. the base year prices according to the vintage of National Accounts used in the database.lf there is no index
attached, the name refers to an aggregate variable.
11Indices running from 1 to 6 indicate that they relate to business
k (2) INV=Z:(NINVl+depl'Ci)+INVR
1=1
where INVR is the discrepancy in National Accounts between sectoral
investment and total investment. Changes in stocks, LA, are exogenous. Intermediate demand
Gross output in each sector is produced from intermediate goods and value added using Leontieff technology with fixed coefficients. For technical reasons the input coefficients, inst], are defined as shares of total use of intermediate goods, not as shares of gross output Qj. The value added share of gross output is fv,. The demand ) for intermediate use of good 1 is:
k
(3) INSD=Zins,*(1—fv)*Q ; i=1,..,k 1J=1 n J J
Domestic demand in basic values
All components of demand are measured in constant purchasers' values. To determine the composition of demand for good i in terms of domestic production (in basic values) and imports (cif), domestic demand must also be measured in basic values, i.e. excluding commodity taxes and trade margins. Thus the strict adherence to National Accounts makes it necessary to define two measures of domestic demand in constant prices — one in purchasers' values and one in basic values. Commodity taxes are levied on
private consumption only, while trade margins apply to all
sectors. Indices running from 1 to k also include central
government q and local government &
(4) DZI=(INSDI+ +invi*INV+lax*LA)/(1+hmkx) ; i=1p.,e
l+itkl
INSDl (intermediate use), PKi (private consumption), inv1*INV (investment), lal'LA (changes in stocks) are components of domestic demand for commodity i in purchaser's values. All variables are measured in constant prices. Commodity taxes, itkl, and trade margins, hmkx, measured in constantprices reflect the rates valid
for the base year of National Accounts. Demand for domestic output
Domestic consumers, including firms and producers of public services, are assumed to treat domestic output and imports of commodlties of the same type as imperfect substitutes. This is often referred to as the Armington—assumption.12 For each good the trade-off is described by a CES—function, which constitutes an inner nest in the aggregation of different types of goods (CES for private consumption and Leontieff for other components of domestic demand). With the usual optimality conditions demand for domestically produced goods Q1 is derived from the unit cost function (11) for the composite good.13 Adding exports EXPx and the
IO—residual QRx gives demand for domestic output:H
12Anmington 1969.
13The standard formulas are given in section 5.3. They apply to the composite consumption good, composite labour and value added
respectively in a completely uniform way.
14The sectoral residual between expenditure and supply is kept explicit in MECMOD for easy comparison of production volumes in the
model with National Accounts.
= | 1 I __ _ _ (5) Ql aql 1 PO D2I+EXPl QR1 , 1-1p.,s
i
Value added is obtained by applying the exogenous value added share
to gross output:
: | . = (6) FVl fvl Ql , 1 ip.,k
Note that production (or consumption) in public sectors is
exogenous. Demand for imports
As with domestic output. demand for imports of good 1 is obtained
from the unit cost function of the composite good (lik
(7) IMP= rnl ' 1 _! 'DZ ; i=i,..,6
Exports
Foreign as well as domestic consumers are assumed to differentiate between goods of the same classification depending on wether it is produced in Sweden or elsewhere. From a theoretical point of view this assumption, which is frequently used in CGE—modelling, does not fit very well with the common notion of Sweden as "a small open economy”. For a medium to long run equlibrium model there is no good defence for using this specification, except for the fact that pure theory otherwise predicts a much stronger specialization in trade between countries than we in fact can observe. Even though Swedish goods are treated as imperfect substitutes for foreign goods, it is not necessary to assume that Swedish producers have monopoly power in foreign markets. We can add the assumption that Swedish producers compete perfectly among themselves on all markets
(which is not very realistic considering the fact that the number
of exporting firms in each sector is very small). in fact we have expanded the number of goods in the model with the number of traded
goods.
Even if Swedish and foreign goods of the same classification are not perfect substitutes it is still possible to make them glgåg substitutes by letting elasticities in imports as well as exports be high.
The export functions are:
1 = ' u . =
(8) EXPx ael HMl wa , 1 L ,6
where NMl and PWl are indices of export market size and price level respectively.
3.2 Prices
With constant returns to scale and all factor inputs (labour and capital) mobile between sectors, domestic supply is completely elastic for each good. Goods prices are determined only by factor prices given by equilibrium in factor markets. Also supply of
imports is completely elastic. Import prices are exogenous.
Optimal factor allocation, with CES—aggregation of composite labour and capital to value added, and perfect competition give the value
added price PFVl in terms of factor prices WTi and PCx:
1
i—sfv l-sfv i—sfv i
(9) PFVX= (VTI/ali) i+(PCx/acl) * ; i=1,..,k
This also applies to public services. Output prices PQ1 are
computed from value added prices PFV1 and prices on intermediate
goods PD1:15
6
(10) PQ =fv 'PFV +(1—fv )”PPI *I ins *PD ; i=1,..,k 1 1 1 1 1J=1 11 J
The basic price of the composite good in domestic use PDins calculated from the import price PIMPi and the price of domestic output in basic values PQl according to the assumed CES-aggregation:
l—sdzl l-sdz (11) PDZÄ= (PIMPi/aml) +(PQx/aql) ; 1=1, .a
PDZ1 is the price of good 1 on domestic markets when it leaves the combined plant-import harbour. Before it reaches the ultimate consumer trade margins and commodity taxes are added. It is assumed that trade margins are added in equal proportion to all uses of the composite good except for exports. This is obviously a major simplification.18 In the first place some trade margins are actually levied on exports, which can be seen from IO—data. Also trade margins are much larger for private consumption (retail trade plus gross trade) than for intermediate goods (gross trade only). However, a more detailed account for trade margins will greatly
complicate the equations of the model.
15The PPIjzs are IO—calibration constants. Note the definition of input coefficients fv1 and insH
6
& ZZins.. 1 and fv +(1—fv )'E:ins .E 1 ; 1=1”.,k Jl 1 1 ji J=1 J=1
16Trade margins may make up for a substantial part of the ultimate
price for some goods.
It is assumed that the price of trade margins follows the price of private services, FOG, rather than the price of the good itself This seems a reasonable assumption in the medium and long run
Domestic prices PDl including trade margins are: (12) PDX=(PDZI+PQS'hmi)/(1+hmkl) ; 1=1v.,s
Current trade margins can be changed exogenously by the parameter
hml. The hmklzs are calibration constants.
As with trade margins the treatment of commodity taxes is quite simplified. There is only one net tax which covers both VAT and other commodity taxes as well as subsidies. The net tax is an ad valorem tax, while commodity taxes other than VAT and most subsidies are in fact quantity taxes. Also the tax base is assumed to consist of private consumption only, although other components
of demand are taxable.
Prices of consumer goods PPKi including commodity taxes are given by:
(13) PPKX=PP1'PDI'(l+it!)/(l+itk1) ; 1=1p.,6
where it! is the current commodity net tax rate and PPl and itk_ ] are calibration constants from the lO—system.17
With consumer demand derived from a CES utility function the true
17The constant itki is actually a commodity tax rate in constant base—year prices. It is necessary to define such a constant because National Accounts use deflators for purchasers' values as well as basic values both of which are by definition equal to one for the base year. PPl is more of a clear—cut calibration constant and is required to make IO-data fit with the aggregate private consumption
deflator for an arbitrary calibration year.
consumer price index PPK can be calculated from goods prices:
Investments in all sectors are assumed to consist of the same Leontieff composite good making the aggregate price PINV on the common investment good equal to:
6 (15) PINV=PP2'Z invl'PDl
1=1
where PP2 is an IO—calibration constant.
Finally the price of investments in stocks is:
6
(16) PLA=PP3*Z lal'PDx 1=i
with the calibration constant PPS.
3.3 Demand for factors of production
Each sector, including public services, uses three kinds of inputs — skilled and unskilled labour18 together with capital — in a two—level CES production function. In the inner nest the two types of labour are aggregated to composite labour, which is used with
capital in the outer nesL
For each sector the aggregate wage cost per hour WTl is given by:
18Skilled and unskilled labour are defined in section 5.1.
i—sat i-sat i-sat i
(17) ”T): (WTS'wsi/alsl ) x+(WTU'wul/alul )
WTS and WTU are equilibrium wages on the two labour markets. Even though the two types of labour are assumed to be perfectly mobile between sectors, observed wage levels in different sectors for each category are not equal. The initial distributions of wages, ws1 and wui respectively, are unchanged in simulations.
Derivation of (17), which is the minimum cost per unit composite labour ATV gives sectoral demand for each type of labour ATSX and
ATU : 1
set WT * (18) ATSl=alslsat1_1* % 'ATX ; i=1,..,k 1 satl WT (19) ATUx=alulsM1 ” * *AT ; i=1,..,k
WTU'wul 1
The outer nest combines composite labour and capital to value added. Factor demand is obtained by derivation of the unit cost
function (9):
sfv (20) A1x=a1f”f1*(1=rvl/wri) **rvl ; 1=1,..,k
sfv (21) c£ =acffvx_1'(1>rvl/Pcl) 1**rvl ; m......
The price of capital PC1 is defined as the cost of using one unit of physical capital measured in constant prices:
(22) PCX=[rl*R+depi]'PINV ; i=1v.,k
where R is the avarage level of the real rate of return before taxes. As with labour the distribution of return to capital between sectors, rx, that can be observed for the calibration year is
1.9 exogenous .
3.4 Supply of factors of production
Factor supply in all three markets can be treated in two extreme ways. Either the supply is exogenous which makes factor prices endogenous. or factor supply is completely elastic with exogenous factor prices. The second alternative may seem most relevant for capital and is chosen for the MTS—version of MECMOD. Some interesting results can be obtained by applying this approach to skilled labour as well, remembering that the time perspective may be long enough to treat the economy as open not only in goods- and capital—markets, but also in segments of the labour market. Nevertheless the model is run with exogenous labour supply in
MTS—applications.
lgThis formulation of the model is dubious as is the corresponding assumption about wage differentials for homogenous labour. There may be several explanations for the observed sectoral differences in real rates of return. The most obvious is that no adjustment has been made for taxes. Another is difference in risk. Also the fact that the calibration year is unlikely to exhibit a long run equlibrium position for all sectors is important. For labour one might also add the fact that beneath the two categories of labour
there is a structure of skill that may differ between sectors.
The equlibrium conditions simply state that the supply of each
factor equals demand:
X (23) LSS=ZAT5. ! = 1
k (24) LSU=ZATU1
l=1
(25) CS= C
3.6 Closure rules and numeraire
Still one more relation is needed in the model to link the income and expenditure sides of the economy and to determine overall savings, i.e. the current account. To be more specific, consumer expenditures PKL in (1) are not yet determined. This can be done in basically two ways. Either household savings or the current account (trade balance) is exogenous. The choice of ”closure rule” may differ between applications. If the current account is exogenous the closure rule determines the consistent level of private consumption expenditures. If, on the other hand, household savings are exogenous, households' disposable incomes must be computed to determine consumption expenditures. This is done in MECMOD with a fairly elaborate but principally very simple scheme
that is fully consistent with the income and outlay tables of
with exogenous trade balance.
Finally. the exchange rate is assumed fixed and the foreign price level is the numeraire to which all price levels in the model are
related.
4 CALIBRATION AND PARAMETER VALUES
Most CGE—models are calibrated for a specific year for which an elaborated database has been compiled. The calibration year is also chosen as index base for prices, which facilitates the calibration procedure. The MECMOD system makes it possible to calibrate the model for different years and with any year as price index base. The ”natural” choice of base year is the same as the latest available complete National Accounts. In the present Medium Term
Survey, 1988 was chosen as base year for calibration.
The flexible calibration opportunities add some complications to calibration and model programs but have some distinct advantages
The freedom to choose base year for prices makes it possible to reproduce components of GDP according to National Accounts, which may help the model user to feel more familiar with actual figures in creating assumptions for simulations or interpreting the
results.
20MECMOD includes a somewhat simplified version of FIMO, which is used by the Ministry of Finance to decompose the current account into net lending in six domestic sectors: non-financial corporate enterprises, financial institutions, central government, local government, social security funds and households (cf I"Metoder,
Modeller och Beräkningar", Bilaga 1 Långtidsutredningen 1987).
The freedom to choose the calibration year is potentially important. The usual calibration procedure assumes, often without explicit discussion, that the economy is in equilibrium in the calibration year. There is also sometimes a desire to choose the calibration year as late as possible to fill the model with ”fresh" figures. These aims may be conflicting. With the calibration procedure and time series data base of the MECMOD system it is at least possible to test the importance of the choice of calibration
year and to choose it at will.
Given the time series data—base and the choice of calibration year, calibration procedures run along standard lines. Assuming static equlibrium with perfect competition, unknown constants in utilility and production functions are solved to make the model solution for the calibration year reproduce observed prices and quantities.21 Using CES—functions substitution elasticities must be assigned before calibration. The figures given in table 4.1 are very rough
estimates.
21Calibration of factor demand functions is shown in section 5.4.
TABLE 4.1 Model parameters
Export price Substitution elasticities
elasticity Home/foreign Labour/ Skilled/
goods capital unskilled Capital—intensive —4.0 0.8 0.8 1.6 Labour—intensive -4.0 0.8 0.8 1.6 Skill—intensive —4.0 0.8 0.8 1.6 Protected —2.0 0.4 0.6 1.6 Dwelling 0.0 0.0 0.6 1.2 Services —1.0 0.2 0.6 1.2 Centr government - — 0.0 1.2 Local government — — 0.0 1.2
The high export price elasticities chosen for competing sectors avoid too strong terms—of—trade effects. There seems to be some consensus in the empirical literature for labour—capital substitution elasticities between 0.5 and 1.0.22 The distinction between different kinds of labour seems not to be very common in CGE—modelling. Moreover, the elasticity might depend on the definitions of labour categories. The only basis for the numbers given in the table is a series of simulations in which the share of skilled labour was altered over a 10—year period. With low
elasticities, relative wages are compressed too fast. The
substitution elasticity in private consumption, finally, is 0.8.
22For example Caddy 1976.
5.1 Definitions and datasources Sector classification
MECMOD distinguishes between eight producing sectors — six business sectors plus central and local government. The business sectors are broadly defined according to openness to foreign competition and intensity of factor use. Table 5.1 gives the exact definitions in terms of the classification in Swedish National Accounts. The table also gives the complete list of sectors in the disaggregated
database. Time series generally cover the period from 1970.
All variables related to production are taken from National Accounts except for capital stocks, which are no longer put together by Statistics Sweden.23 The basic IO—table is from 1988.
23Series on capital stocks are taken from Hansson 1989.
TABLE 5.1
1 95212212195555322 goods
2 Labour—intensive
goods
3 Skill—intensive
goods
Definiton of industrial sectors24
2100 2200 2300 3120 3421 3422 3521 3530 3710 3720
3112 3200 3411 3423 3510 3523 3811 3900
3522 3812 3813 3814
3830 3843
Iron ore mining
Non—ferrous ore mining
Other mining and quarrying
Manufacture of beverage and tobacco
Wood pulp industries
Manufacture
Manufacture
of paper and paperboard
of industrial chemicals
Petroleum refining
Iron and steel basic industries
Non—ferrous metal basic industries
Import—competing food manufacturing
Textile industries
Saw mills
Manufacture Manufacture Manufacture
Manufacture
of fibreboards etc of rubber products of plastic products
of metal products
Other manufacturing industries
Manufacture Manufacture Manufacture
Manufacture
of other chemical products of machinery of transport equipment
of professional measuring
equipment etc
Manufacture of electric machinery
Ship building and repairing
24Figures refer to sector number according to Swedish National
Accounts.
4 Ergtegted_gggds 1100 Agriculture, hunting 1200 Forestry and logging 1300 Fishing 3111 Protected food manufacturing 3412 Manufacture of wooden products 3430 Printing and publishing 3600 Manufacture of non—metallic mineral 'products 5000 Construction
5 gweliings 8300 Letting of dwellings 8400 Letting of other premises 4100 Electricity, steam and hot water supply 4200 Gas manufacture and distribution
4400 Water works and supply
6 cher_seryices 6100 Wholesale and retail trade 6300 Restaurants and hotels 7100 Transport and storage 7200 Communication 8100 Financial institutions 8200 Insurance 8500 Business services 9510 Repair services
- Other services
Labour categories
Data on the distribution of different kinds of labour between sectors are taken from the Household Census, which is carried out every fifth year in Sweden. This part of the database includes the distribution of 13 kinds of labour between all of the 47 sectors of
the database. Besides, all labour categories are accounted for by
sex. For each category the number of persons employed per sector
and their labour income are available.
The labour categories are defined in terms of a socioeconomic classification. The standard classification was expanded for some groups to show separately technical occupation . The distribution of employment between categories and broad sectors in the economy
is shown in table 5.2 and the avarage labour income in table 5.3.
The definition of skilled labour in the model is chosen to include white collar workers at middle level with technical occupation, all white collar workers at high levels and all entrepreneurs with
academic education. This makes up for some 13 % of the total labour
force.
All employment and income figures are adjusted to National Account levels by simple scaling. A major obstacle is that there is no information on hours worked in Household Census data. No attempt is made to adjust for possible biases in the computed hourly earnings levels. This fact makes it very hard to use data for female—male
classifications of the labour force.
TABLE 5.2 Employment per sector and category in 1985 Household Census, 102 persons
MANUF OTHER IND
559951_E95525E1 Unskilled 3358 4863 Experienced 2221 2629 EEÅEEIEQÄÅ55_EQEEEES= Low level I 563 1298 Low level ll 501 1798 Middle level, techn 735 672 Middle level, non—techn 450 1459 High level, techn 226 139 High level, non techn 384 1059 EEEEEBEEEEEiåi Academic educ, techn 1 5 Acad educ, non—techn 1 29 Others 116 1004 Farmers 7 879 Others 536 1636 TOTAL 9102 17475
' Pensioners, students etc
TOTAL IND
8221 4851
1861 2299 1407 1909
365 1443
GOV SECT
4267 1687
849 1461 236 3068 49 1893
TOTAL
12488 6538
2710 3760 1643 4997
415 3337
TABLE 5.3 Labour income per person in 1985 Household Census, 103 SEK
MANUF OTHER TOTAL GOV TOTAL IND IND SECT
Méeeél_aetta£5= Unskilled 88.3 77.2 81.7 68.1 77.1 Experienced 100.2 97.9 98.9 80.2 94.1 HEÅEEIEQÄÄEE_EQEEEES: Low level I 83.1 79.8 80.8 74.4 78.8 Low level II 114.0 108.8 109.9 86.2 100.7 Middle level. techn 136.8 138.2 137.5 119.5 134.9 Middle level, non-techn 130.0 112.9 116.9 94.9 103.3 High level, techn 172.6 162.3 168.6 140.8 165.3 High level, non techn 193.2 173.0 178.4 138.9 156.0 59555252995551 Academic prof, techn 100.1 114.2 113.3 .O 113.3 Acad prof, non—techn 106.7 143.9 142.9 .0 142.9 Others 72.7 88.2 86.6 64.0 86.4 Farmers 60.1 47.1 47.2 47.3 47.2 Others 59.9 43.2 47.3 44.5 46.2 TOTAL 102.9 91.6 95.5 84.9 91.7
Factor prices
Factor prices are defined as labour cost per hour and capital cost per unit physical capital stock measured in 1988 prices. Aggregate labour wage costs are taken from National Accounts for each year Relative costs for skilled and unskilled labour are available only for 1985 from the Household Census. Capital costs PC are computed from National Accounts as gross operating surplus OS divided by the
capital stock C:
PC=g5 ; OS=PFV*FV—WT'AT where PFV*FV=value—added in current prices
WT'AT =wage cost
Dividing PC by the price of investments goods PI and subtracting the depreciation rate & gives the net real rate of return on
physical capital (before taxesh
_PC_ R—PT ö
R is the variable actually used in equilibrating the market for fixed capital in the model. From the definitions above the
operating surplus can be written:
OS=PFV*FV—WT*AT=PC'C=(R+6l'PI'C
5.2 Variable names
Each name consists of a "root" with a prefix or a suffix. Whenever applicable the prefix is always "P" which denotes the price and the suffix is always "L" meaning that the variable is taken in current prices. When the root only is assigned a variable it denotes value in baseyear prices. In the list of names below only suffix "L" is printed. It is understood that if a variable exists in constant as well as current prices a price index also exists. Of course this notational convention is not relevant for all variables, e.g. labour which is measured in hours. Business sector variables are indexed with "1". In some cases, such as wages, this index is
" u
extended to include also the government sector with indices
(central government) and k (local government).
Variables marked with ' are endogenous in the model.
Variables
”ATI *ATSI *ATUx 'C 1 'CS 'D(L)i 'DZ(L)1 'EXP(L)1 'FV(L% 'IMP(L)1 'INSD(L)1 NINVl INV(L) LA(L) LSS LSU 'PK(L)£ PP ,PPI ! 1 PW l 'Q(L)i R 'UNPC 'UNPS 'UNPU WH
! 'WT(S.U)
Hours worked, aggregate labour Hours worked, skilled labour
Hours worked unskilled labour Physical capital stock
Supply of physical capital Domestic demand in basic values Domestic demand in producer's values Exports
Value added in basic values Imports, cif
Intermediate use of good l
Net investment by investing sector Total gross investment
Changes in stocks
Supply of skilled labour
Supply of unskilled labour Private consumption in purchaser's values IO—calibration constant
Export market price
Gross output in basic values
Real rate of return, avarage level Excess supply of physical capital Excess suppy of skilled labour Excess supply of unskilled labour
Index for export market
Hourly wages and salaries incl employer's contribution
to social security (skilled, unskilled). avarage level
Parameters
als
Se
sfv
spk ws
wu
Capital parameter in production function
Parameter in export function
Parameter in utility function
Labour parameter in production function
Parameter for skilled labour in aggregate labour Parameter for unskilled labour in aggregate labour Parameter for imports in composite good
Parameter for domestic production in composite good Depreciation rate
Value added share in gross output
Trade margin in current prices
Trade margin in base—year prices
Input coefficient
Composition of investment good
Commodity tax rate in current prices
Commodity tax rate in bas—year prices
Composition of inventory good
Real rate of return distribution
Elasticity of substitution between skilled and unskilled labour
Elasticity of substitution between domestic and foreign goods in domestic use
Price elasticity of export demand
Elasticity of substitution between aggregate labour and capital
Elasticity of substitution in consumption
Wage cost distribution, skilled labour
Wage cost distribution, unskilled labour
Throughout the model CES—functions are frequently used to describe substitution possibilities in production and consumption. The outcome of optimal decisions in a static model can be summarized in a few formulas which are summarized below. The formulas will be illustrated with functions relating to optimal behaviour of a firm with a CES production function. The value—added aggregator is
written:
1
1-1/sfv l-l/sfv 1-i/sfv
FV= (al*AT) + (ac*C)
where FV =value added AT =hours worked C =capita1 stock srv=elasticity of substitution
and al,ac are calibration constants.
Labour and capital are assumed to be fully mobile between production sectors and all sectors exhibit constant returns to scale. It can be shown that the minimum cost to produce the
quantity FV is:
1
1-sfv i-sfv l—sfv
CFV= (WT/al) +(PC/aC) * FV
With perfect competition no profits exist in equilibrium, so:
CFV=PFV*FV
BPFV öPFV = '_ = &_ AT FV öWT and C FV aPC
gives factor demand:
sfv sfv
AT=a1s”_1* % ' FV c=acs”'1* ;? * rv
C __
sfv-1 sfv LT: al . & ac WT
The CES-function is often specified in a slightly different way as:
1 1—1/sfv i-i/sfv l—i/sfv FV=0L' B'AT +(1—B)'C
In this case:
1
sfv I-sfv sfv l—sfv l-sfv
crv=å' 13 nu +(1—13) 'PC 'FV
sfv sfv : sfv-1, .fi-"_! , _ sfv-1, _ ,m . AT a [B WT FV C—oc (1 3) PC FV
sfv £: B'PC C (l—Bl'HT
The relations between (al,ac) and (a,B) are:
1
i-i/sfv i-l/sfv i—l/sfv +ac
l-l/sfv al
a= al and B=
l-i/sfv i-l/sfv al +ac
5.4 Calibration of factor demand functions
Recalling the CES—aggregator for value added:
1 l—i/sfv i-i/sfv l—i/sfv
FV= (a1*AT) +(ac'C)
The function includes three constants al, ac and the subsitution elasticity sfv. Assuming that the economy is in equilibrium optimal
factor demand is:
sfv sfv : sfv-1, PFV _ _ sfv—1, PFV _ AT al WT_ FV and C-ac 55_ FV These expressions can be solved for al and ac: 1 1 sfv sfv 1 -sfv i-sfv
FV =value—added
FFV=implicit price of value—added
AT =hours worked
WT =compensation of employees per hour including employers' contribution to social security
C =capital stock in constant prices
PC =compensation of capital including depreciation and taxes
per unit capital in constant prices
Given sfv, al and ac can be calculated for the calibration year.
5.5 The solution algorithm
The model is solved in MODLERZS, which uses a straight—forward Gauss—Seidel algorithm. It requires every endogenous variable to be stated as a left—hand variable in exactly one equation. This poses a specific problem in solving for equlibrium in factor markets. The equilibrium condition in the market for skilled labour was stated
in section 3.5, eq (23):
k LSS=ZZATSl 1=1
However supply of skilled labour. LSS, is exogenous. To put the equilibrium relation into MODLER one has to solve residually for
employment in one sector and invert that specific labour demand
25The entire model system is written in MODLER, i.e. the model program itself as well as all model infrastructure are integrated within the same software. This is a great advantage not only from the user's point of view but also in model development, since the distances between database, model program, simulation procedures
and display of results are all short
Assume ATS1 is choosen as residual employment:
)( i/sai'.1 1—1/sat1 AT1 ATSfLSS-ZZATSi and WTS=alsl *WTl/wsl' 1=2
ATS 1
This formulation, which is algebraicaliy correct, will almost always fail to work with the solution algorithm. In the— first iteration the algorithm chooses base year values for not yet computed variables. These may be far away from equilibrium values. In the example above, ATS1 accumulates deviations from equlibrium for all skilled employment and may produce a value of WTS that is far away from equlibrium. In fact, ATS1 often turns out negative during some early iteration, which makes the WTS-equation
unsolvable.
To avoid this problem the equilibrium condition was written as an
explicit negative function of excess supply:
(n) (n) (n-l) ZATSx HTS =(1—zws'UNPS )'WTS ; UNPS=1—————— LSS
Here (n) is iteration number. If excess supply of skilled labour is positive in iteration n, the wage level will be adjusted downwards compared to the previous iteration. The parameter zws can be used to accelerate or dampen the adjustment process. This formulation of the factor market equilibrium conditions has proved to be very robust. It also makes it possible to "optimize" solution time somewhat. ln scenario runs, when the new equilibrium may be far away from the initial position, zws must be small and the solution time increases. In effect analysis, with only a few exogenous variables changed. it may be possible to speed up the adjustment
process and reduce solution time.
Obviously the step towards some kind of quasi—dynamic model is short with this explicit adjustment of wage levels. By lagging the right-hand side HTS. the adjustment process can be analysed through time. Some experimental versions of the model were actually solved
that way.
REFERENCES
Armington, P.S. 1969: "Adjustments of trade balances: some experiments with a model of trade among many countries", IMF Staff Paper, 16.
Caddy, V. 1976: "Empirical estimates of the elasticity of substitution: a review", mimeo, Industries Assistance Commission, Melbourne, Australia.
Haaland, J. 1987: ”HOVMOD. En generell likevektsmodell for Norge som en liten åpen okonomi". Senter for anvendt forskning, rapport 20/87, Norges Handelshoyskole, Bergen.
Hansson. B. 1989: "Construction of Swedish Capital Stocks 1963—1987", Economic Studies 89:2, Department of Economics, Uppsala University, Uppsala.
"Metoder, Modeller, Beräkningar", Bilaga 1 Långtidsutredningen 1987.
Ohlsson, L. and Vinell, L. 1987: "Tillväxtens drivkrafter” Stockholm, Sveriges Industriförbund.
Persson, T. and Svensson, L.E.O. 1987: "New Methods in the Swedish Medium—Term Survey", Bilaga 3 Långtidsutredningen 1987.
SIND 1987: "ISMOD—systemets flersektormodeller av den svenska ekonomin", SIND PM 1987:3.
APPENDIX 3 MAMMA — AN INTERTEMPORAL GENERAL EOUILIBRIUM MODEL1
1 INTRODUCTDN AND AN OVERVEW
1.1 Model history
The MAMMA2 model was developed by Torsten Persson and Lars E.0 Svensson to the Swedish Medium Term Survey 1987. Persson and Svensson [1987] motivates MAMMA's high level of aggregation and her foundation in modern macroeconomic theory, gives a thorough de— scription of the model structure and performs a number of illustra— ting simulations.
Since early 1988, the MAMMA model has been developed further in a Joint effort by Persson and Svensson and the National Insti- tute of Economic Research (Konjunkturinstitutet). This work has resulted in among other things extensions of the model to include endogenous terms of trade, a richer and variable tax structure, endogenous labour supply and a more general production technology.
Part of this is documented in Söderlind [1989].
1By Paul Söderlind, National Institute of Economic Research (Kon— junkturinstitutet) and The Institute for International Economic Studies. The author thanks Torsten Persson and Lars Svensson for help and guidance. 2"Much Aggregated Macromodel for Medium-Term Analysis"
Taken together. these refinements alter the model equations quite a bit. Therefore this paper makes a fresh start in the deri— vation of the model, rather than to discuss each novelty at a time. Hopefully, this will not obscure the fact that the basic model
structure is unchanged from that of Persson and Svensson [1987].
1.2 Overview of the paper
After a brief overview of the model in section 2.1, sections 2.2—2.3 contain a fairly careful derivation of household and firm behaviour. The government behaviour, foreign demand for exports and national accounts are outlined in sections 2.4-2.6. The description of the standard model is completed with the equilibrium conditions in section 2.6. An alternative model of the labour markets based on wage setting by a monopoly trade union rather than market clearing is derived and briefly discussed in section 2.7. Finally, two dif— ferent welfare measures are described in section 2.8.
Appendix ZA summarizes all model variables and parameters, while appendix ZB brings together all relevant model equations in a (numerically) solvable form. The solution method is described in appendix 2C.
A number of parameter values has to be chosen in order to
solve the model. This choice is discussed in section 3.
2 THE MODEL
This section gives a fairly detailed description of the model structure. The model variables and equations are found in appendic— es ZA and ZB. The technique for solving the model ls described in appendix 2C.
2.1 Description of the model
The market structure
The following figure illustrates the interaction between the S
markets and the 4 sectors in the model:
House— Firms Govern- holds ment Sec—
tors: l KNX //; . KNX 1 /x. x. /X.
Inter— national
Mar—
Domestic Domestic kets:
labour market for
Markets for
domestic foreign bond
market shares goods goods market
' The households supply and the firms demand labour on the gg; mestic labour market. The government does not demand labour since all domestic production is assumed to take place in the firms. The wage rate equates supply and demand.
' The households supply and demand shares on the domestic market for shares. Hence, the firms are assumed to be owned by the domestic households. Investments are made out of retained earnings and the remaining profits are distributed to the shareholders.
' The households, the government and "the rest of the world" demand and the firms supply (net) domestic goods on the market for domestic goods. There are no intermediate goods in the model. Hence, the firms do only demand goods for investments.
' The households, the government and the firms demand and "the rest of the world" supply (net) foreign goods on the market for foreign goods at a given world market price.
' The households, the government and the rest of the world de— mand and supply bonds on the international bond market at a given world market interest rate. Since the firms finance in— vestments out of retained earnings and distribute the rest of
the profits, they do not act on the bond market.
The tax and transfer structure The following figure illustrates the flows of taxes and trans—
fers
wage income, capital Income and consumptlon taxes
transfers
payroll taxes [_a Sec— House— Firms Govern— holds ment tors:
The government receives wage income, capital income and con—
The rest of the world
sumption taxes from the households and payroll taxes from the firms. Finally, it pays transfers to the households. The rest of
the world is not directly affected by domestic taxes or transfers
The dynamic structure
The agents are assumed to have perfect foresight about almost all variablesa. The only exception is that the individual household has an uncertain life time. Household dynamics stem from the fact that households generally live more than one period and are able to lend/borrow on a capital market. Hence, the path of consumption can be separated from the path of earnings. For the firms, the dyn- amics come from the combination of convex adjustment costs for capital and less than total depreciation of the capital stock. As a result, it is profitable to look ahead and spread out investments during long periods. A third source of dynamics is due to the fact that the government accumulates debt, which in turn is assumed to affect government consumption. For both households and firms, the
dynamic structure can be described by the following picture
3The importance of the degree of foresight is studied in Ballard and Goulder [1985].
Expectations Expectations about prices, about prices, taxes and transfers taxes and transfers Jf—ll—W
Equilibrium Equilibrium in period t in period t+1 etc
Stocks Stocks Stocks in period t in period t+1 in period t+2
The stock (of assets or capital) in period t is given by his— tory. Together with expectations about the future, a temporary equilibrium is established. The intertemporal equilibrium is char— acterized by the fact that the expectations are correct, i.e iden—
tical to the values in the sequence of temporary equilibria.
2.2 Households
The households are modelled by Yaari—Blanchard's4 approach to
overlapping generations.
The objective function
The representative household in generation js maximizes the
expected life time utility of consumption of goods and leisure
00
E 1 s_t U ” ' I —L5 (1) v. 1+P [Csncs' s s)»
s=t
where p is the time preference rate, and ch, cr, L and LS are the
consumption of home goods, foreign goods, labour endowment and la— bour supply, respectively. The household has the probability " to survive into the next
4See eg Blanchard [1985]
5The subscript indicating generation j is dropped in order to sim— plify the notation.
period, giving an expected life time of 1/(1-n). With perfect fore— sight about all other variables the expected life time utility sim— plifies to
a-t f — s , Z [JP] u[c',',c.,L.—L,]. (1 ) B=!
The utility function is assumed to have constant intertemporal elasticity of substitution (o)
_ U 1-1/0 U[C.,L,—L.] = 1:1/0' if #1 (2) ln(U,) otherwise,
where U. is an index of composite consumption in period 5, i.e of both goods and leisure. The index U, is the value of the nested
subutility function 1
1-1/n ] 1-1/n
u_ = [C,l'l/n+ (0A3(E,—L:)] , (3a)
where C. = [v-v(1—u)1-v][c=]U[c£]l'u (3b)
In (3a) n is the atemporal elasticity of substitution between lei— sure (Eg-Li) and a utility weighted index of consumption of goods (C;) defined in (3b). & is the weight of leisure. In order to get a constant labour supply in an economy with growth, it is necessary to assume either & separable subutility function5 (eg Cobb—Douglas) or a "productivity" growth (Ä) in leisure which is equal to the growth rate of the wage rate. The second approach is chosen here. v is the value share of home goods in the basket of goods.
The homothetic specification of the nested subutility function makes it possible to interpret the normalized expenditure function
corresponding to (3a) as a price index of composite consumption
GSee eg King, Plosser and Rebelo 11988]
1-n w i—n i—n p: = (på] + [Jilngfll ] . (4a) ox
where pc is the price index of consumption of goods defined by
l-U
pi = [p2(1+ri))”(p£(1+ri)) (4b)
In (4a—b) w ls wage rate. 1" the wage income tax rate, tcthe con— sumption tax rate, ph and pr the pretax price of home and foreign
goods, respectively.
By the properties of the expenditure function, we have
u u Co = ap; U.! ['.—L: = ap. _" Un öP. ölw.(1—t.)l C C c: = ap'h— C. and of, = ahr—c C,. ölp.(1+ti)l ölp.(1+r.)l For the subutility function (3a—b) this gives " '" [w.(i-t.)] C _" B u B (po) Pt'uo __ a 'ÖÅ p,|U,/ÖÄ ' = ___—_ , I.,—L. = ___—_ ' .: *"" w (1-r") H) c "" w(1—1:'") 1 " Po) + .a . (Fk) + .; . OA GÅ (: 0 c: : vp.C. and c: : (l—vlp.C. . (56_d)
p'.'(1+t5) p£(1+ri)
Two special cases turns out to be important in the simulations:
' When the preference weight of leisure 6 is zero, the subutili— ty function (3a) collapses to MS = Cs and labour supply (L:) equals labour endowment (E.)7. The price of composite consump— tion (pg) becomes equal to the price of private consumption of
7This will of course affect the level of Ls and hence the scale of the production. The scale per se is not very_important, but can of course be easily adjusted by simply changing L.
goods (piL
' When home goods are identical to foreign goods, equation (Bb) is no longer strictly valid. Rather, Cs is a straightforward quantity measure of consumption of goods. Using the convention that p£=1, the price of private consumption of goods (pi) be— comes equal to (l+tZL
The budget constraint The dynamic budget constraint for a household is
(l+ru1)
Atol : '|'!
[A, + thu—tfn., + $, — paj,], (6)
where A are private assets, r post tax interest rate and S trans-
fers from the government. Thus, AI.. are defined as assets in per-
iod t+1 inclusive of interest payments received in the beginning of t+1. The post tax interest rate is defined by rl=r:(1—zf) where r. is the world market interest rate and tk the capital income tax
rate.
Note that the household has the return (1+r,.,)/n - 1 on their assets. This is so because the households sign life insurance con— tracts. These contracts stipulate that ' A household leaves all its assets to the insurance company in
case of death. Thuse, the company receives (1—n)(A,+w,(1—rf)£,+s,—pfm,) in the beginning of period t+1,
which immediately gives interest payments of the amount
ri,.(l—n)(A,+w,(i—tf)£l+Sl—pTUL)
» A household receives a ”premium” on the assets (added to the interest rate) if it survives. The outlay of the insurance company is thus n(A,+w,(1-tf)i,+S,—pful) times the "premium". With zero profit this premium turns out to be (1+n.,)(1-n)/n. Adding the "premium" to (1+r,.,) gives (1+r(.,)/t, which is the effective discount rate for a household.
Iterated recursion on (3) and assuming that assets grow at a slower rate than the interest rate in the limit9 we have the intertemporal
8For convenience, in this section, but not in the model, it is as— sumed that the size of the generation in period t is equal to one. 9This is usually called a "No—Ponzi—game" condition.
budget constraint
nu
" _ u At : _ Z w,(1—t,)L;+ Ss — pJJ, _ (7) " " (1+r,)/n
s=t 1+r1
V=t
Furthermore, define human capital as the discounted sum of expected "full income" (transfers plus the value of labour endowment)10
oo "_ Ht : w,(1-t:)L,+ S, (8) TI: s=t 1+r1 " (l+rV)/n V=t
The intertemporal budget constraint (7) can then be rewrltten as
|!) U p'U' & = A, + H,, (7') n s=t 1+r1 " (1+r,)/n V=t
which says that the present value of composite consumption equals
total wealth, i.e the sum of private assets and human capital.
The maximization problem
The household maximizes (1') subject to the constraints (2)—
(4) and (7'). The first-order conditions are
—a -0' 7! (s-t)0' pu Us = A, [l+p ] —;—3——;————————— ;s=t,t+1,t+2,...w (9) 1+rt ” (1+r,)/n v=t
and the budget constraint (7'), where Å, is the Lagrange multiplier for the constraint (7').
The first—order conditions can be shown to give the following
function for the value of composite consumption
Pilvi : A!.(At * Ht)! (10)
1olt is possible to let the productivity and hence the wage rate of a worker be age dependent, to mimic a freely chosen retirement. See eg Blanchard [1985].
where A, = __1———__W . (11) [ ](s-tNT 1 &: 1+p " 8 1-0 p? s=t 1+r1 Lulu-VV"
Equations (Sa—d). (6). (8), (10) and (11) give a complete descrip— tion of the behaviour of the household.
Aggregation of household behaviour
The population consists of an infinite number of cohorts (gen- erations). The generation born in period t has the initial size 6, and in period 5 the size of this is GluPÅ. Since composite consumption is linear in total wealth, aggregation is straightfor— ward: if Jct denotes consumption of goods in period t by a house- hold in the generation born in period J, the aggregated consumption is defined by
cL = Z njut"! Jc,. (12) j=-w Aggregate private assets and human capital are defined in an ana— logous way.
In most applications and in steady state, we will let G,=(i-n) which makes the total population equal to one. In order to simplify the notation this assumption is maintained for the rest of the paper. More realistic paths for the population have in fact been implemented in the model.
One thing deserves to be mentioned, namely the difference be— tween the rate of return for households and generations. The rate of return for a household is (1+rH,)/n since the surviving members of a generation receive a "premium". As pointed out in section 2.2.2, the total of these "premiums" is equal to the value of the assets of the deceased members of the same generation. Thus, for the generation as a whole "premiums" and bequests to the insurance company balance. Hence, the effective rate of return on assets is 1+rln on the aggregated level. In spite of this, (1+r,,,)/% is still the correct discount factor in the definition of human capi— tal. This is so because human capital cannot be left as bequest to
the insurance company.
A... = (1+r,..)[A, + wti—tfn; + 5, — pm]. (13)
What are the characteristics of this model of households?
' The finite expected life time 1/(1—n) diminishes the scope for intertemporal substitution.
' The constant probability of survival (n) means that all gener— ations have the same expected remaining life time. Hence, the propensity to consume out of wealth is the same for all gener— ations. This makes aggregation straightforward.
' New generations are born each year and there are no bequests. Thus, generations currently alive can expect that future taxes to some extent will be paid by others. This means that the "Ricardian equivalence" result does not hold in the model ex— cept for the special case when n=1.
' The capital market (including the insurance companies) is per-
fect, which greatly enhances the possibility of intertemporal substitution.
2.3 Firma
The representative competitive firm maximizes the present value of the cash flow under convex installation costs for capital, taking prices as given on all markets. This gives a "q" -equation
for investment. This approach follows Hayashi [1982].
The arbitrage condition
For a domestic investor the following arbitrage condition must be fulfilled
k . 1! k ' k [l+(l—t,.,)rh,](1—t,)Dl + (1_ttol)(vtti_vl) = rv,»1(1"t._.|)v|_. (14)
where rk is the capital income tax rate, D dividends and V the the
value of domestic shares. The LHS is the post (capital income) tax return of buying shares Vt in period t. This is the immediate post tax dividends
(l—tf)D, which is invested in bonds, giving the return (1—Ttn)r:n
in period t+1 plus the post tax capital gain in t+1 [(1—rf.,)(v,..—v,)). This must be equal to buying bonds for the same amount (V,) and receiving post tax interest payments equal to r:.,(1-r'f,.)v, (the RHS).
Assuming that V grows at a slower rate than the interest rate
in the limit, repeated recursion on (14) gives
vi : (0st ( 15 )
S . " 1+rvn v=t
s=t
where p, = [l+(1—ttou)rtn](1-rf)/(1—qu).
The value of the firm (V) is the post tax present value of current
and future dividends (cash flow).
The maximization problem
The dividends D, are Dt : p?Ft(Klet) " Pil). ' "L(1+tT)I—ty (16)
where ph is the product price, F,(K,L) the time dependent constant returns to scale production function with capital stock (K) and labour (hours) (L) as arguments, pl the price of investment goods and 1:& is the social contribution rate . Note that investments are
financed out of retained earnings.
The investment cost (I) includes the installation cost and is defined by
I, = i,[1 + Ni,/KJ], (17)
where F(-) is a convex installation cost function. The formulation of the installation cost function makes overall production technol— ogy (i.e production function and adjustment cost function taken together) linearly homogeneous in (L,K,i).
The capital stock evolves according to K,,, = i, + (1—6)K,, (18)
where & is the depreciation rate. The capital stock is composed of
both home and foreign goods according to
x, = m1n[K?/e",Kf/e'], (19)
where Kh and Kf are the amount of home and foreign goods in the capital stock, respectively. eh and 6r are the corresponding
shares. This carries over to investment and we can define the price
index for investment as
på = ehp? + efpf. (20)
Total investment including installation costs of home and foreign
goods are
h !"
I, = ehi, and I, = 9'1,. (Zia—b)
Maximizing (15) subject to (16)—(20) gives the following first
order conditionsn for s=t,t+1....,w p'lFM - WANT?) = 0. (22a) (Pan h i , pSOIF:+1_K _ Paninlru1,l + qn+1(1'5)] " (9st = 0» (2213) i+r,,2
i —p,[1 + F. + nu.] + (1: = 0 (2212)
and equation (18). The shadow price (qg) of installed capital (the multiplier of the restriction (18)) is a parallel to Tobin's (Haavelmos's) marginal "q".
It is worth noting that when home and foreign goods are ident—
ical (19) collapses to a straightforward quantity measure. Further—
more, ph and p1 become equal to på
Solution using explicit functional forms
The installation cost function is ra,/Ks) =7is/(2Ks) (23)
This gives, together with the first order conditions the investment function12
11Partial derivatives are denoted by subscripts.
12In some applications, eg the trade union version of the model. it is crucial to have some kind of decreasing returns to scale in the production technology. This is introduced by the following time dependent installation cost function
i: = (q./pi — UK./71 (24)
and q evolves according to (22b).
A linearly homogeneous CES production function is assumed
B B-l
1-1/8 Y, = F,(K,,L,) = z, ax, + (1—a)[7(*L,
1—1/B ] . (z.-..
where z is total factor productivity, 8 the elasticity of substitu— tion, & a distribution parameter and A the labour augmenting tech- nological growth.
Using (25) and (23) in (22b) gives together with (24) a de- scription of investment behaviour. Employment is found by taking the derivate of (25) with respect to LS and substituting in (22a).
The aggregation of the representative competitive firms is
straightforward.
2.4 Government and taxes
The government spends money on consumption, transfers, inter— est payments on the debt and it collects taxes. The value of government consumption (ng) is an exogenous fraction (CQ) of production net of installation costs. In order to make the govern-
ment obey an intertemporal budget constraint of the same type as
1, = 1,[1 + nu.)] (17') The first—order condition (22b) becomes (pin h . [psolF|+1,K ”" Gulu—(S)] ' (0,61; = 0 (22b') 1+r,.2
If we use the function r,(1,] = vi,/(275) (23')
where Å is a growth factor of labour productivity, we get i, = (qg/pl— UAE/7 (24')
and q evolves according to (22b').
for the households, the government consumption is further assumed
to be negatively affected by the debt h 1. b 13th = C?[PLY1 ' P111r1(— )] ' CtBlr (26)
where pg is the price of government consumption. Government con— sumption does not give any utility to the households1? We assume that government consumption is composed of constant fractions of home (Kh) and foreign (Kf) goods G',” = KhG, and of = Jo,. (27a—b)
Accordingly, the price index is p? = th? + Kfpt. (28) Government transfers is assumed to be a fraction (Cs) of net pro—
duction as well
5. = cf[p*8Y. — m.m.)]. (29)
Taxes are levied on wages with the wage income tax rate 1" and pay roll tax rate ra, on private consumption of goods and capital income with the tax rates tcand rk, respectively. The total tax
revenues are
w & k ' A, Tfpfc, TAX, = ('t, . t,)w,L, + r, nm! . ——c . (30) i+T, Government debt evolves according to . B... = (1+r...)[B. + pic. + $. - m,]. (31) 2.5 National accounts and foreign demand for exports Foreign assets are defined by FA, = A, — V, — B,. (32)
The firms (V,) are assumed to be owned by the domestic households.
Thus all capital gains or losses (V,—VV,) fall en A,. FA, and B,
13It is possible to let government consumption enter the utility function in an additively separable form without changing household behaviour. But this would of course alter the form of the indirect utility function.
are predetermined variables, ie determined in period t—l, while V, and hence A, are forward looking variables that can jump in reac- tion to new information.
The foreign demand for home goods is assumed to follow n r - t Xx = [p./p. Em , (33)
where € is a price elasticity and x a variable for the scale of
foreign demand.
2.6 Equilibrium conditions, price level and recursivity
Equilibrium conditions and the price level
Equilibrium on the domestic labour market requires
Li = L,. (34)
Equilibrium on the market for domestic goods require
Y, =c?+G',*+1',*+x,. (35)
Equilibrium on the domestic market for shares is implicit in the arbitrage condition (14).
The price level of the economy is determined by fixing pf to unity in all periods. With this convention all other prices can be thought of as relative prices. eg the price of home goods ph is
equal to the terms of trade.
A note on the recursivity of the model
The model in its general formulation is entirely simultaneous. But if the terms of trade (ph) are exogenous (eg when the export price elasticity E—>m or if home and foreign goods are identical) the model exhibits a long run recursivity. The supply of capital is perfectly elastic at the given world market interest rate (r.) and the overall production technology is linearly homogeneous in the long runli. With the world market interest rate equal to an adjusted value of marginal product of capital, the capital—labour ratio and
thus the gross wage are defined implicitly in the long run. The
1.The production function is hom(1) in (K,L) and the installation cost function is hom(O) in (K,i).
long run effect of domestic factors is only to determine the level of production through the labour supply.
Another kind of recursivity is obtained if in addition to the terms of trade also labour supply (Ls) are exogenous (which is the case if o=0). There is then no feedback from the rest of the model
to the production side. Hence, the model is in that case recursive
in every period.
2.7 Imperfect competition on the labour market
A range of macro economic questions are related to the labour market, eg the relation between the wage formation process, invest— ment and export shares. It is of interest to study some of these questions within the intertemporal framework of MAMMA. To meet this aim a special trade union version has been developed.
It is assumed that a single trade union organizes all workers in the economy and exercises monopoly power. This means that the trade union unilaterally sets wages, taking unemployment benefits (n,Åt), taxes and the firms” decision rules as given. It is further assumed that labour supply (Li) is exogenous, ie 0=0 in (Ba).
On the aggregate level unemployment benefits can be merged with the other transfers (29) into
5. = (:*[pi'n — p11.r.(. )] + nam?- L,). (29')
The objective of the trade union is to maximize the human capital defined in section 2.2. This approach draws on van der
Ploeg [1987]. The definition of human capital is restated below for convenience
" _ H, = ___"=(1"T;)L=* s, . (8) n S:t, 1+r1 IJ.£I+TV )/1[
The decision rules of the firms are derived in section 2.3. The
accumulation equation for the capital stock is restated below for
convenience K1+1 : 11 + (i"5)K1- (18)
For simplifying the notation, we define the restricted profit func—
tion in period 5 as
n,(u,(1+r:),x,) = max[p2r,(x,.1_.) — w5(1+'t=)Ls]. (36) (L,) By the properties of the profit function, labour demand (22a) can be written15 Ls = —H,_,. (22a' )
The adjustment cost function is assumed to be of the form I",(i,), which effectively means that there are decreasing returns to scale in the overall production technology. This is crucial for labour demand to have a finite elasticity with respect to wages also in the long run. Hence, using the definition of the profit
function, equation (22b') can be rewritten as
. qg" = Ws(ltrs42)qs _ n_s_+l.2 . (22b")
Wan (1—8) 1—6
If the trade union is able to make a binding commitment to a sequence of current and future wage, maximizing (8) subject to
(29'), (18). (22a') and (22b") gives the following first order
conditions for s=t,t+1, . . . ,m —(1—r:)n,_, — [(1—r:)u,— Q,AS)H,,,,(1+t:) - (» n,_2,(1+r2) = 0, 1'6 (37a) a) tt 1—8 _[(1"T:)W. ILAB)", 12 ' 115 ": 22 lin”) "en ' #3 = 0. (37b) B _——(1'6)”:"(1""') ”' ' _" ”"' 1 - m.,, = 0, w,:O (37c) (Hryzwsn (l+r..1)p.7
and equations (18) and (22b"). ln (37a-c) (os,, and us., are pre— sent value shadow prices of the constraints (22b") and (18), respectively. Note that n,_22=o in (37b) since the production function (25) is characterized by constant returns to scale. More—
over, w,=0 since q, is free to Jump in response to new information
15Subscript , denotes the partial derivative with respect to the first argument: W,(1+t:). subscrlpt 2 with respect to the second argumentzKs
i period t. Another way of characterizing the same thing is to say that K, is supplied inelastically (given by history). Accordingly, the labour demand in period t is rather inelastic and the trade union can set a high wage rate.
The behaviour described by (37a—c) will not be valid if the trade union cannot make a binding commitment to stick to the an— nounced sequence of wages. It is easy to see why: the trade union starts Optimizing in period t and according to the discussion above it sets a high w, and announces a somewhat lower ws (s>t). Since investments depend on future (not current) wages, this will induce & relatively high capital stock in period t+i. Moving on to period t+1, the capital stock (KU,) is once again given, and it is opti— mal for trade union to exploit this fact. The same will be true for every period after L
But, since the firms are aware of the objectives and the con— straints of the trade union, the announcement of low future wages will not be credible. Rather, the only credible behaviour of the trade union will be the one that exploits the fixed capital stock in every period. This amounts to setting ws=0 (s=t,t+1...,m) and
the wage follows
=(1-r!)ns,, — ((I—r:)ws— ns]ns,,.(1+ri) = 0. (37a')
Without binding contracts this is the only time consistent behaviour and thus
the only possible equilibrium.
2.8 Welfare measures
A monotonic transformation of the indirect utility function corresponding to the consumer problem in section 2.2 can be
written (for generation j)
JAt+Ht 1/(0—1)
JV, , (38)
P? Al
where J denotes the birth year of the generation. Note that pu, A
and H do not differ between households of different generations (see section 2.2.4).
Based on (38) two appreciations of welfare can be put forward.
The first is based on the expenditure function corresponding to
(38) and measures household welfare from private consumption. It is suitable for evaluating reforms that affect the private budget con— straint (7'), ie prices, taxes, wages, transfers or interest rates.
The eguivalent variation for a household in generation J is
pu Awa-1) , JEVI : [på ;/(0=1))'.(JAL+H*) _ [JA1+H1)- (39) |. |.
where ' denotes values after the reform. A picture of the effect on the inter generational distribution is obtained by comparing JEVL for different generations — perhaps as a percentage of their re— spective total wealth (JA1+HLL
The second one is a kind of generalization of (38) — with an aim to evaluate welfare due to both private and government consump— tion. Furthermore, it is more neutral with respect to intergenera— tional distribution since it summarizes the consumption possibil— ities of all currently alive and future generations. The consump— tion possibilities are summarized in the national wealth, which is defined by
hv — '1 NW! : Pt ! SPL l + FAI. (40) 1 . g=1 . " 1+rV" 1+rlvl V=t
In order to be able to say something about inter generational distribution it is convenient to define the permanent (growth
adjusted) sustainable total consumption as an annuity national wealth
(c+c)'.> = —L__ . (41) on ' s : 1+r Å A A* n . v=t 1+rv s=t
Note that (41) explicitly assumes that total consumption should grow at the
same rate as the productivity (Ä). This is clearly a normative but quite
reasonable statement.
This permanent consumption could the be compared with a measure of the average initial (growth adjusted) total consumption
during period 0 to t-l
(cats)? = _1__ NwU' bM_ , (42) t-i 1 " o 1+r; >. 1+r. I'I 01+rv D Y= Ä v=0 i+r: s=0
where it is assumed that t=0 is the first simulation period. It is possible to split the initial consumption into its two components by defining the initial (growth adjusted) government
consumption
o _ s=0 GL _ H— 1 (43) 1+r; ' Å Ä v=0 l+r: s=0
and the initial (growth adjusted) private consumption
c? = (om)? — G?. (44)
3 PARAMETERIZATION
This section describes a base case parameterization of the model.A number of parameters must be chosen in order to solve the model. Relevant Swedish empirical studies are extremely scarce. Even though international studies can be used to some extent, this still leaves little evidence on a number of key parameters. In gen- eral, values for such parameters have been chosen so that they will be in line with related models while still making the model solu— tion resemble Swedish data during the 1980'5. The uncertainty about the most adequate parameter values makes it important to perform sensitivity analysis. Some efforts in that direction are documented in Söderlind [1989L
1. Elasticity of substitution B (eq 2516). This is perhaps one of the most investigated structural parameters in economics — although not at this high level of aggregation. Unfortunately, there is also a lot of disagreement. In general, cross section studies arrive at values near 1, while time series studies produce estimates around 0.5. Mansur and Whalley [1986] summarize "central tendency values"
from the literature. The overall tendency points towards a value
around 0.8. B=0.8
Z. Distribution parameter & (eq 25) is calibrated to give a la— bour share (inclusive of payroll taxes) of GDP (net production) equal to 68% which is in line with Swedish data during the 1980*s. a=0.45
3. Labour augmenting technological growth Ä (eq 25) is chosen to be in line with the rate of productivity growth in the Swedish pri— vate sector during the 1980's. Å=1.02
4. Depreciation rate & (eq 18) is constructed by calculating an adjusted weighted average of Hansson's [1989] depreciation rates for machinery and buildings respectively, with the shares of the total capital stock as weights. The adjustment amounts to disre— garding part of the stock of buildings since the imputed rent of private dwellings probably are underestimated in the National Accounts. The idea is to keep the NA definitions and adjust the composition of the capital stock accordingly. This amounts to give
machinery a greater weight and the effect is a higher depreciation rate. 6=0.1
5. World market real interest rate r. (eq 6814) is notoriously hard to estimate due to the problem of measuring inflation expecta— tions. Similar models do often produce a value around 5-7% (see eg
Auerbach and Kotlikoff [1987] and King, Plosser and Rebelo [1988]).
16The equation numbers refer to the most important appearances of the parameter in question.
6. Adjustment cost parameter 7 (eq 23). Given the other par— ameters, 7 is calibrated to give an investment share of 19% which is in line with Swedish experience during the 1980's. This gives a 7 around 14, which is lower than the estimates by Abel and Blanchard [1986]. 7:14
7. Total factor productivity z (eq 25). z=1
8. Share of home goods in investment 9h (eq 19) measures the total (direct and indirect via intermediate goods) share of home goods in total investment. The value is taken from input—output tables for 1980 and 1985. 6h=0.67
9. Share of foreign goods in investment 9r (eq 19) is 1—9h.
ef=o.33
3.2 Household preference parameters
10. Intertemporal elasticity of substitution a (eq 2). Hall (19881 concludes that a might be zero and probably not above 0.2, while Grossman and Schiller [1981] tend to favour a value around 0.25. Altonij [1986] investigated the intertemporal elasticity of labour supply for married men and concluded that it is between 0 and 0.35. Blundell [1988] summarizes studies of micro data and states that a is probably less than 0.5. c=0.333
11. Probability of survival n (eq 1') is chosen to give an expect— ed remaining life time that is a reasonable average for the entire
adult population. This expected remaining life time is assumed to be 33 years. n=0.97
12. Atemporal elasticity of substitution (eq 3a) between goods and leisure n. Mankiw, Rotemberg and Summers [1985] cannot arrive at reasonable estimates which is interpreted as violating the new classical model of labour supply. Wales and Woodland [1979] on the
other hand get an estimate of n=0.83, which is also the result of
Ghez and Becker [1975]. n=0.8
13. Leisure preference rate & (eq Ba) is calibrated to give an
average labour supply of about 40% of the endowment. o=2.5
14. Time preference rate p (eq 1). There are few direct observa— tions of the pure time preference rate. It is calibrated to give a reasonable consumption profile and aggregate savings ratio. To achieve this in spite of the low intertemporal elasticity of sub— stitution (0) and a growth (Å) in real wages, p has to be very low
in relation to the after tax interest rate (r). p=—0.038
15. Value share of home goods in the basket of goods v (eq Jb) measures the total value share of home goods in private consumption of goods. The value is taken from input—output tables for 1980 and 1985. v=0.72
3.3 Government parameters
16. Government consumption 59 (eq 26) is calibrated to match data for the 1980's. gg=o.27
17. Reaction parameter Eb (eq 26) is chosen large enough to guar— antee that the government obeys an intertemporal budget constraint of the same type as for the households. €b=0.1
18. Share of home goods in government consumption nh (eq 27) measures the total share of home goods in government consumption The government consumption consists of around 20% purchases (net) of goods and services from the private sector and 80% value added. The latter is assumed to be produced by the domestic firms in the model. According to input—output tables for 1980 and 1985, home goods has a 71% share of the purchases. Kh=0.94
19. Share of foreign goods in government consumption Kf (eq 27) is
1—x". e'=o.06
20. Government transfers (5 (eq 29) has a twofold function in the
model. First. to capture that part of the transfers that has no direct link to individual fees (the rest is assumed to stay with the payer/reclpient) which can be estimated to 15% of GDP. Second, to provide an intercept in the tax schedule for wage income taxes — corresponding to 10% of GDP. (S:a.zs
21. Tax rate on labour income t"(eq 4a830). The income weighted average of the marginal tax rates and the average tax rates for 1989 have been estimated to be 52.32 and 36.5Z, respectively. To capture the difference between marginal and average tax rates a combination of the marginal tax rate (t") and transfer share of GDP
(Es) (see above) is used. t"=0.5
22. Capital income tax rate Tk (eq 14830). The taxation of capital income is very heterogeneous. In fact the total capital income tax revenues are negative, while certain assets are very heavily taxed. This model is obviously too aggregated to capture the effects of the capital income tax system at present. Nevertheless, it can pro- vide some ideas about how the general level of capital income taxa— tion affects savings. The choice of rk is more or less arbitrary. rk=o.2
23. Consumption tax rate te (eq 4b830) is computed by relating VAT and other taxes on goods minus a range of subsidies to total pri- vate consumption. Tc=0.22
24. Payroll tax rate ta (eq 16830) is that part of the actual pay— roll taxes that have little or no relation to individual benefits for the employee (see discussion about Es). This part can be re-
garded as pure taxes. Tu: 0.24 25. Export price elasticity & (eq 33) is taken from the long run elasticity estimated by Lars Ernsäter17 and implemented in the
KOSMOS model of The National Institute of Economic Research. €=2.5
26. Level of foreign demand x (eq 33) is calibrated to give a
17See Ernsäter and Rosenberg [1989]
trade balance that is slightly positive. Note that since there is no intermediate goods in production, the export is effectively ex— port of value added. Since the import content in exports are disre— garded both sides of the trade balance are scaled down in the model
in relation to the National accounts. 1=1.7
27. Unemployment benefits Q (eq 29') is calibrated to give an un— employment around 5 percent. This figure is intended to capture total unemployment, ie open unemployment plus certain labour market
programs. Q=O.20
REFERENCES
Abel, A.B and Blanchard, 0.J, 1986, "The Present Value of Profits and Cyclical Movements in Investment”, Econometrica, vol.54, no.2 Altonij, J.G., 1986, "Intertemporal substitution in labour supply: evidence from micro data", Journal of Political Economy, vol.94, no 3 Auerbach, A.J. and Kotlikoff, L.J., 1987. "Dynamic Fiscal Policy" Cambridge University Press Ballard, C. and Goulder, L., 1985, "Consumption taxas, foresight and welfare: o computabel general equilibrium analysis”, in J. Piggot and J. Whalley (ed), New developments in applied gen— eral equilibrium analysis, Cambridge University Press Blanchard, O.J., 1985, ”Debt, Deficits, and Finite Horizons”. Journal of Political Economy, vol.93, no.2 Blundell, R., 1988, "Consumer behaviour: Theory and empirical evi— dence — a survey”, The Economic Journal, vol. 98 Ernsäter, L. and Rosenberg, I., 1988, "KOSMOS — En makroekono— metrisk modell för Sverige", Konjunkturläget, maj 1988 Fair, R.C. and Taylor, J.E., 1983, "Solution and Maximum Likelihood Estimation of Dynamic Nonlinear Rational Expectations Models", Econometrica. vol 51, no.4 Hall, R.E., 1988, "Intertemporal Substitution in Consumption", Journal of Political Economy, vol.96, no.2 Hansson, B., 1989, "Construction of Swedish capital stocks, 1963— 87: an application of the Hulten—Wykoff studies", Uppsala Economic Studies, no.2 Hayashi, F., 1982, "Tobin's Marginal q and Average q: a Neoclassic— al lnterpretation", Econometrica, vol.50, no.1 Ghez, G. and Becker, G.S, 1975, The Allocation of Time and Goods Over the Life Cycle, Columbia University Press Grossman, S.J. and Shiller, R.J., 1981, The Determinants of the Variability of Stock Market Prices", American Economic Review, Papers and Proceedings, vol.71, no.2 King, R.G. and Plosser, C.H. and Rebelo, S.T., 1988, "Production, Growth and Business Cycles", Journal of Monetary Economics, vol. 21
Mankiw, N.G. and Rotemberg, J.J. and Summers, L.H., 1985, "Inter— temporal Substitution in Macroeconomics", The Quarterly Journal of Economics, February Mansur, A. and Whalley, J., 1986, "Numerical specification of ap— plied general equilibrium models: estimation, calibration, and data”, in H.E Scarf and J.B Shoven (ed), Conference on Applied general equilibrium analysis, Cambridge University Press Persson, T. and Svensson, L.E.0., 1987, New Methods in the Swedish Medium—Term Survey:Bilaga 3 Långtidsutredningen 1987, Allmänna Förlaget Ploeg, F., van der, 1987, ”Trade Unions, Investment, and Employ—
ment: A Non—cooperative Approach”, European Economic Review, vol.31
Söderlind, P., 1989, "MAMTAX — A Dynamic CGE Model for Tax Reform Analysis", Kl Working paper, no.3 Wales, T.J. and Woodland, A.D, 1979, "Labour Supply and Progressive Taxes", The Review of Economic Studies, vol.46, no.142 Wilcoxen, P.J., 1989. "A fast algorithm for solving rational expec- tations models", unpublished conference paper
Endogenous model variables
Ideal price index of composite consumption Relative price private consumption Consumption of goods
" home goods foreign
:rn .cn-U.:
0 »,
Labour supply Human capital Composite consumption Propensity to consume Private assets
>>E=Fm0
Value of firms Total investment including installation costs Capital stock Relative price investment Total investment of home goods " foreign goods Labour demand Tobin's marginal q Physical investment Production
KWQFHH'UWH4
Government consumption " of home goods " of foreign goods Relative price government consumption Government transfers Tax revenues Government debt Foreign assets Export
0")!
> X
xgm—im'onnn
£
Wage rate Relative price domestic production
'D :7'
w Trade union's shadow price of constraint on q u Trade union's shadow price of constraint on K
Exogenous model variables
r Interest rate (net of tax): r=r.(1—tk)
w Discount factor cash flow:
m= [1+(1—rf..)rt..](mi)/(Hin) p Price foreign goods
Production parameters
B Elasticity of substitution a Distribution parameter A Labour augmenting technological growth
World market real interest rate Adjustment cost parameter Total factor productivity Share of home goods in investment " foreign goods "
QONQIWCM
Household preference parameters
intertemporal elasticity of substitution Probability of survival Atemporal elasticity of substitution Leisure preference rate Time preference rate Value share of home goods in the basket of goods
___—___—
Cbödäq
Government and foreign demand parameters
Government consumption share of net production Reaction parameter Share of home goods in government consumption " foreign goods " Transfer share of net production Tax rate on labour income Capital income tax rate Consumption tax rate Payroll tax rate Export price elasticity Level of world demand Unemployment benefits
DOI'SM'WFUQ
Dxmddddnxxnn
APPENDIX 3.2 LIST OF MODEL EOUATIONS
The model equations are listed in this section. taken directly from section 2 or somewhat manipulated. latter case, the equations are denoted with an extra t
Households
Price index of composite consumption
1—n 1-n l-T) w w (l—t ) PT= (pr +[———l & ' ]
öÅ
Price index of consumption of goods
pi = (p?(1+r€>)"[p€(1+r$)]*'”
Consumption of goods _"
[pf] p'Ö'U |.
l-Tl w l-T) (pr [+H] OA
Ci
Labour supply
" —n wl(1-tl) t u t OA plug/bk
1'" l-T) w c w (l-T ) [PL] * [——l2————L ]
Lt = El '
Consumption of home goods
C h v C ct = :! L c P1(1+TL)
Consumption of foreign goods cf = (1—v)prt pf(1+r€)
Human capital & H _ w,(1—t:)L,+ Sl * _ ___—__2__—_____ n s=t 1”! ]] (nn)/n
V=t
or in the form of a forward looking difference equation
They are either
In the
(4a)
(4b)
(Sa)
(Sb)
(Sc)
(Sd)
(8)
H = " H +u(1—r")t +s (8') t. 1+rlol [61 |. (. l '.
k . where rt=(1—Tl)rh
Value of composite consumption
Pilvi = At (Al ** HI.) (10) Propensity to consume AL = _1————_——— (11) en 1-0 (s-tm' u % [" ] ———1 H 1+ i-c p " s pf s=t 1+rl ” (1+rV)/n V=t
or in the form of a forward looking difference equation
. At = 1 (11 ) 1 + 11 [på'n ]”"m 1 (1+p)c(1+rt,,)1-0 P? Atn Difference equation private assets AI., = (hm..)[m + udi—rb]; + 5& — phil] (13) Firms Value of firms m h i Ws£psys _ psIs_ "s(1+T:)I—s] . VL = (15 ) 5 . S:t. "[ 1+rvo| v=t
or in the form of a forward looking difference equation
1 h oo Vt = . [Vi—1 * (Pt [plYt _ Päll— WL(1+T?)L1]] (15 )
1+rtn
or using the fact that the overall production technology is hom(1) in (K,L,i)
I.. v! = **”—_[(1—5)qt + p'CFl.K — phil—ukl (15 ) 1+rt+1
k ' !( k Where (Pt = [l+(1—Ttoi]rtti](1_tt)/(1_Ttvl].
Total investment _ 1l =[il 1 + vit/(Zhu (17)
Difference equation capital stock
Kl” il + (1—8)Kt (18)
p: = ehp? + Grp? (20)
Total investment including installation costs of home goods
i? = enn (Zia)
Total investment including installation costs of foreign goods
If = e'n (21b) Employment h
ptFt.L = "(U”-'?) (223)
or using (25)
—B/(B-1)
K 3 t h S_l B . Lt : —:_ [wl[1+'tt )/(Å plzt)] _ (1—04) (22a) Ä
a(1—a)B-1
Difference equation Tobin's marginal q
. 2 , h i 1 . ' Ch = 347— [PLnFi—Lx * Pu1%[Kt '] * QL+1(1_5)] (22b) m Wt(1"u2]
1/ 4 t+1L l'l/B (B ] where Fln_x = oczt a+(1—a) Ä Kl” from (25) tu Physical investment 1 il : [ql/pl _ lez/W (24) Production f3_ i—l/B t 1-1/5 B-l Y[ = 2[ aKl + (1-a)[Å Lt] (25) Government and taxes Value of government consumption i 2 h (i ) b o cht = (? PLYQ " at— " CtBt (26 ) ZKI Government consumption home goods G? = !(th (273)
Government consumption foreign goods cf = KfcL (27b)
Price index government consumption g _ h h r ( PL—KP1+KPt
Government transfers
h ' (i )2 sl = cf[pm — _”;KJ ]
Tax revenues
TAXL = [rf nämn + r'f rf Al
1+rl
Difference equation government debt
B”. = (1+rf.1)[st + p%L + sL — TAXI]
National accounts and foreign demand for exports
Foreign assets FAL = A( — Vl — BL
or in the form of a messy difference equation
FAN, = [1+rf.,)FAL +
—TT,,r:,,AL * [l+rto1]((1—Tt)thf * SL
(l+rl,1][l—tr)/[1—rf.,][p?Yl — pilt — (1+t?)wLLl] —
. [l+rl,,][p?Gl + 5( —[(TY+TT)WLLL +
Exports X. = [p?/pf) 51173
Equilibrium conditions Equilibrium on the domestic labour market
1.f=Lt
Equilibrium on the market for domestic goods
Yt=ct+c'2+1'8+xt
Trade union Total investment — replaces (17.)
11 = 110 + vil/(ZÅtU
Difference equation Tobin's marginal q — replaces (22b')
Win h Qi = _—————:——" [Pivtho1.x + Qt+1(1_6)]
Wg(l+rl,2)
c c * TLPLCL
c 1+Tl
_ PTC—(] *
k ' c c TtrtÅt + Tipict) 1+rt C
ircL
(28)
(29')
(30)
(31)
(32)
(32')
(33)
(34)
(35)
(17")
(22b")
in = (qt/på— 13%/?; (24%
Value of government consumption — replaces (26.)
t
9 9 h P=7(il)2 b ,- Pth = C1[P1YL " _— " CtBt (26 ) ZÄ
Government transfers inclusive of unemployment benefits — replaces (29 )
s h p'7(it)2 t a ' Sl = C1[PLYL — *—t—]+ A O((Lt— Lt)(29' ) ZA
Wage rate (implicit function) — replaces (34)
" a (4) " & (1—1") + (H*n: — #9 ""(m ) + ; LA (m ) = 0 |. ( |. i t) "'.—1 |. 1_ "t.! '- (37a ) where B—l _l & 8-2 3 E—L ” = _B[[WL(1+Tf)/(Ätp?21)] — (1—a)B "_twm _(Wt) & 1 t h t h ' Å P(ZL Å Ptzz and "i m = 1/Kp ni,] Difference equation shadow price of (18) t w u(l—ö) '[(1'T:)"t— Ä nl)nl.12 _ Tåg nt.?e * 1+rt'1 #tox * Ht = 0 (37b) where -m_21 = dim/Kl and —nl_. is defined by (22a').
Difference equation shadow price of (22b'.)
(. (1 5)(P:n(1+ru1] (01. ' "Å Pin ; _ wu, : 0, Uo= (370) (1+FL.2)'PU( (1+Ti+1)P17
if t=0 is the first simulation period.
Without binding contracts wl=0 VL in (37a.) and (37b—c) are dropped,
APPENDIX 3.3 SOLVING THE MODEL
General description of the solution problem
The behaviour in the model is based on intertemporal optimiza— tion with expectations about the future formed rationally. The as— sumption of perfect foresight simplifies matters considerably and makes the model manageable. The formulation of the model guarantees that it converges to a steady state growth path. On the steady state growth path where all exogenous variables and parameters are kept constant, the variables evolve according to
rate of growth: (>.—1) o C,c”.c'.H,U,A,v,1,K,1h,1',
i,Y,G,Gh,Gr,S_TAX,B.FA,X,w,w
h i p ,p".pC,Ls.A.p .L.q.p9.u
Using this in the model equations (see appendix 3.2) gives a system of equations for the steady state economy, which is easily solved using standard methods for solving systems of non—linear equations. Thus, we have end point values for those variables that are determined by expectations of the future (jump variables). For the variables that are lnherited from the past (predetermined vari- ables) there are start values. The model is a system of non—linear differåpce equations that ties these two types of variables to— gether
Setting up the model to make it solvable
The following steps are taken in order to solve the model
i) The__forward looking difference equations (8'), (11.) and (15_ ) are substituted for the infinite sums (8). (11) and (15 L
ii) Define At, Ht, VL, ql, LL, p?, pf and #! as the jump vari— ables (DLL
iii) The starting values of Ko, FAQ, Bo and we (t=0 is the first simulation period) are given. Thus KL, FAL. Bt and ut are the predetermined variables (Kil
iv) Since FAO is predetermined and Ao can Jump in response to un— expected capital gains (losses) on the stock of shares (VGL private assets (A) are defined by
At: FAl + Vt + B[ (32')
and FA obeys the difference equation (32.L
18In the literature this kind of problem is called a two point boundary problem.
Description of the solution algorithm
The algorithm used in solving the model was developed by Fair&Taylor [1983] and was used by Persson&Svensson [1987]. A later refinement was inspired by a related idea of Wilcoxen [1989]. The computer program for the simulations is written in the PC language GAUSS, using a GAUSS—supplied Newton algorithm for solving the system of non—linear equations.
Define i) KL a vector of predetermined variablesin t ii) tl)l "jump " iii) of,, " expected D's in t+i
Moreover, let 010K1.1,DI;K1,05,,]=0 be the system of non—linear
difference equations (ie the model as given in appendix ZA) in per— iod t.
The algorithm contains the following steps where t=0 is assum— ed to be the first simulation period:
0) Calculate the steady state growth path solution. 1) Guess D: s=(1,2,...,T) and assume that the value in t=T can be approximated by the steady state value (thus T must be large). 2) Given Ko, ie inherited values of the predetermined variables, solve
% (K,,00;D(0,Of] = 0 solve for [K.,oo given 010,05 0, (m.m mm;] = 0 " "(2,91 " the: Ol'—l ("(hur-1 ;KT—l ID:] = 0 " KTucT-l " IKT—1,0:
3) Update the guess of 0: s=(1,2,...T), using the former guess and the solution for us s=(1,2,...T) according to
Of” = en ut + 61 (of:? - mil?—1] * (1—alni'*'* amt”
for t=T-1,T—2,...,0
where i denotes the iteration number a is a dampening factor(0=a51) 60L
e is a matrix of partial derivatives of the 601”
jumpers with respect to the Dt” in the forward looking difference equations (can easily be numeri— cally approximated).
Iterate on 2—3) until the difference between 0: and Os is neg— ligible.
4) Choose a new terminal period T' > T and repeat 1)—3). Compare this and the former solution for t=0—T. If the difference is small, accept the solution. otherwise iterate on 1)—4).
There is no available proof of the uniqueness of this solu— tion, but experience suggests that this is a problem of minor im— portance. The refinement of the original Fair—Taylor algorithm by . . allt e,i e,i-1 1ntroduc1ng the ——: 01.1-Dl,, term seems to reduce the execu—
aom
tion time with a factor 3—4. Solving the system of non—linear equa- tions repeated times is the most burdensome part of the algorithm.
Appendix 4 Analysen av arbetsutbudet i långtids- utredningarna*
1 Inledning
På samma sätt som i tidigare långtidsutredningar har arbetsutbudet i LU 90 erhållits genom prognoser från statistiska centralbyrån. Dessa avser utvecklingen av arbetskraftsdeltagande, medelarbetstid och antal för be- folkningens olika åldersklasser över modellperioden. Prognoserna för förvärvsfrekvens och medelarbetstid har baserats på framskrivningar och antaganden.' Antaganden har bl.a. gjorts om kommande arbetstidsför- kortningar och utvecklingen av förvärvsfrekvensen för kvinnor i olika åldrar jämfört med den för män i samma åldrar. Härigenom har det totala arbetsutbudet i ekonomin erhållits, vilket i tidigare långtidsutredningar lagts in exogent i modellen. Eftersom man sedan länge varit medveten om nackdelarna med detta tillvägagångssätt2 har dock arbetsutbudet getts en bättre behandling i LU 90, bl. a. har arbetsutbudet gjorts beroende av sysselsättningen i tidigare perioder i en av modellerna (KOSMOS), dvs. delvis en ogeniserats.
Förfarandet med exogent arbetsutbud har varit otillfredställande av flera skäl. För det första rimmade det dåligt med LU:s syfte att inte vara en prognos utan ett systematiskt räkne- och åskådningsexempel för diskussio- ner om den framtida ekonomiska utvecklingen och politiken. För det andra innebar förfarandet att forskningens kunskap om arbetsutbudets bestämningsfaktorer inte utnyttjades. Utifrån ekonomisk teori och empiri kan vi nämligen förvänta oss att det framtida arbetsutbudet påverkas av utvecklingen i övriga variabler i modellen såsom reallöner och skatter. Vidare torde arbetsutbudet för ett givet år anta skilda värden beroende på de antaganden som görs om t.ex. löne- och prisutveckling, dvs. i olika beräkningsaltemativ. Dock har förfarandet även i detta avseende förbätt- rats i LU 90 så att man har tagit hänsyn till skattereformens inverkan på arbetsutbudet. Men även om vissa framsteg således har gjorts i LU 90 vad gäller analysen av arbetsutbudet, så finns det fortfarande utrymme för förbättringar, vilket denna uppsats vill bidraga till.
Jag kommer i det följande att ge en kortfattad översikt över sådan ekonomisk teori och (svensk) empiri för arbetsutbudets bestämningsfakto— rer som har relevans för långtidsutredningama. Vidare, diskuterar jag hur denna kunskap skulle kunna användas för att analysera arbetsutbudet i de modeller som används i LU-arbetet och lägger fram ett förslag till hur
* Jag vill tacka Karl-Gustaf Löfgren, Bertil Holmlund och deltagarna i arbetsmark— nadsseminariet vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet för vår- defulla synpunkter samt Lars Engström, finansdepartementet och Helen Westin, arbetslivscentrum för hjälp med dataanskalfning och databearbetning.
'Se LU 87 sid.102 ff. och SCB (1986). 2 Tidigare LUs behand- ling av arbetsutbudet och prognosinstitutets metod har presenterats och kriti- serats i Wadensjö (1980).
3 Detta avsnitt bygger på kapitel 2 i Sundström (1987). För en uttöm- mande översikt, se Kil- lingsworth (1983). " Utmärkta genomgångar av hur skatter påverkar arbetsutbudet, empiriska resultat och skattnings- metoder återfinns i Blomquist (1985), (l988a), (l988c). 5 I Gronau (1977) presen- teras och testas en sådan modell.
problemen med analysen av arbetsutbudet skulle kunna lösas i framtida LU. Avslutningsvis redovisar och diskuterar jag resultaten av de simule- ringar jag gjort på tidsseriedata över kvinnors och mäns arbetsutbud 1963—87.
2 Teorin för arbetsutbudets bestämningsfaktorer3
Den ekonomiska teorin för arbetsutbudet analyserar såväl individens val mellan att yrkesarbeta och inte yrkesarbeta som valet av arbetstimmar per år eller vecka för den yrkesarbetande. Bestämningsfaktorema förklarar skillnader i arbetsutbud mellan individer vid en given tidpunkt och för- ändringar i individens arbetsutbud över tid.
Den välkända arbete-fritid modellen genererar följande bestämningsfak- torer för arbetsutbudet: Den egna reala timlönen, den arbetsfria inkomsten (transfereringar plus kapitalinkomst) och preferenserna för konsumtion av varor kontra konsumtion av fritid. Alla individer antas ha en reservations- lön som är den lägsta lön vid vilken individen vill förvärvsarbeta. Teorin förutsäger att en ökning av individens arbetsfria inkomst, allt annat lika, kommer att höja hans/hennes reservationslön och sänka hans/hennes ar- betsutbud, förutsatt att fritid är en normal vara, dvs. en vara som vi vill konsumera mera av då vår inkomst stiger. Effekten av en ökning av timlönen, allt annat lika, på sannolikheten för att individen skall förvärvs- arbeta är enligt teorin alltid positiv eftersom sannolikheten för att lönen skall överstiga reservationslönen stiger. Däremot är effekten av en lönehöj- ning på antalet arbetade timmar, givet att individen förvärvsarbetar, teo- retiskt obestämd. Om substitutionseiekten (dvs. att fritiden har blivit dyrare) dominerar över inkomstefekten (dvs. att man har råd med mer fritid) i det aktuella inkomstintervallet blir effekten på arbetsutbudet positiv, och om inkomstelfekten dominerar blir effekten negativ. I det förra fallet får vi en positivt lutande utbudskurva medan vi i det andra fallet får en utbudskurva som böjer bakåt ovanför en viss lönenivå.
Denna modell har utvidgats till att ta hänsyn till skatter. Om skatten är proportionell mot inkomsten kan effekten på arbetsutbudet av en skatte- höjning jämställas med effekten av en sänkning av den egna timlönen; den är teoretiskt obestämd. Då inkomstskatten är progressiv är effekten på arbetsutbudet av en skattehöjning visserligen också teoretiskt obestämd, men kan inte analyseras analogt med en lönesänkning. Detta eftersom såväl marginalskatt som nettotimlön beror av det valda antalet arbetstim- mar, dvs. de är endogena i förhållande till arbetsutbudet. Dessutom kom- mer budgetlinjen bara att vara linjär i vissa intervall p.g.a. att nettotim- lönen skiljer sig från ett intervall till ett annat beroende på årsinkomst och årsarbetstid.4 Hur som helst kan vi till vår lista över arbetsutbudets be- stämningsfaktorer foga även marginalskattesatsen och genomsnittsskalten.
Det finns, vidare, modeller som tar sin utgångspunkt i att individen tillhör en familj där det finns arbetsdelning och specialisering och där utbudsbesluten fattas gemensamt.5 I dessa modeller har man fört in tid för hushållsarbete, dvs. man skiljer mellan arbetstid på marknaden och arbets— tid i hemmet. Hur lång tid som ägnas åt hushållsproduktion beror på dess
lönsamhet, den s.k. skugglönen. Om en timme mer på marknaden ger större ekonomiskt utbyte än en timme hushållsarbete så kan vi vänta oss att hemarbetet minskar med en timme, vilken istället ägnas åt marknads- arbete eller ökad fritid. Hemarbetets lönsamhet beror av priserna på marknadssubstitut för hemproduktion (t. ex. daghem) och av hushållstor- leken. Familjemodellerna ger följande ytterligare bestämningsfaktorer för individens arbetsutbud: hemarbetets lönsamhet, familjemedlemmarnas timlöner, övriga familjeinkomster och familjemedlemmarnas preferenser vad gäller dels varukonsumtion kontra fritid och dels hemproducerade varor kontra marknadsproducerade. Teorin förutsäger bl.a. att hemarbe- tet kommer att minska entydigt om den egna timlönen stiger, allt annat lika. Dessutom kommer arbetsutbudet att öka entydigt om hemarbetet blir mindre lönsamt eftersom skugglönen faller.
Utifrån dessa modeller kan vi, vidare, förvänta oss att efterfrågeläget i ekonomin påverkar arbetsutbudet. I en lågkonjunktur uppkommer, å ena sidan, en negativ substitutionseffekt på arbetsutbudet genom att reallöner- na faller. Härigenom kommer marknadslönen att falla under reservations- lönen för vissa individer vilka således kommer att lämna arbetsmarknaden eller förkorta sin arbetstid (den s. k. discouraged worker-effekten). Å andra sidan får de familjer där någon blivit arbetslös minskad inkomst varige- nom en positiv inkomsteffekt uppstår på de icke-arbetslösas arbetsutbud så att dessa börjar förvärvsarbeta eller utökar sin arbetstid (den s.k. added worker effekten). Eftersom den förra effekten uppträder i ett större antal hushåll än den senare, kan vi förvänta oss att denna dominerar. Dessutom kan olika ransoneringsfenomen väntas uppträda i en lågkonjunktur. Såle- des kan vi vänta oss att arbetslöshetsnivån har negativ och vakanstalet positiv effekt på arbetsutbudet.
En tredje grupp av modeller är de som analyserar individens allokering av tid över livscykeln? I dessa modeller förs möjligheten in för individen att spara eller låna från en period till nästa. Härigenom kan individen arbeta mer under vissa perioder av livet och spara denna inkomst för att i andra livsperioder arbeta mindre. Vidare fattar individerna sina utbuds- beslut på basis också av förväntade framtida löner och icke-arbetsinkoms- ter samt sina preferenser vad gäller framtida konsumtion av varor kontra fritid. Över livscykeln använder individen sin tid inte bara till arbete, fritid och hushållsarbete utan också till utbildning och upplärning. Genom att avdela mer tid för utbildning och upplärning idag kan individen höja sin framtida lön enligt de s.k. human kapital-modellerna som är en variant avlivscykehnodeHernaf
Vilka bestämningsfaktorer för arbetsutbudet genererar dessa modeller? För det första får vi en hypotes om att utformningen av socialförsäkringar— na kan ha effekt på arbetsutbudet. I Sverige har vi bl. a. föräldraförsäkring— en och ATP-systemet som kan påverka hur individerna fördelar sitt arbets- utbud över hvscykehr För det andra kan utbddningen väntas påverka arbetsutbudet på så sätt att en person med högre utbildning har högre sannolikhet att förvärvsarbeta och arbetar ller timmar än en person med lägre utbildning för att ta hem avkastningen på sin utbildningsinvestering.
'” En presentation av des- sa modeller fmns i Weiss (1986). 7 I denna typ av modeller är den framtida. lönen en- dogen.
” Betydelsen av ett kor- rekt skattningsförfarande diskuteras bl. a. i Blomquist (1985). I Blomquist (l988a) för- klaras varför utbudsesti- mationer baserade på bruttotimlöner inte kan användas för slutsatser om skatteeffekter. 9 = procentuell föränd- ring i individens arbets- utbud då den egna lönen ökar 1 procent och (klumpsumme)inkoms- ten minskas så mycket att individen befinner sig på sin ursprungliga indiffe- renskurva. '0 = procentuell föränd- ring i individens arbets- utbud då individens (klumpsumme)inkomst ökar 1 procent. ” = procentuell föränd- ring i individens arbets- utbud då den egna lönen ökar [ procent ” Se Blomquist (1985) sid. 102 ff.
3 Resultat från studier på svenska data
Den svenska empiriska forskningen om arbetsutbudet är ännu relativt begränsad. Dock har ett antal empiriska analyser utförts i vilka avancerade metoder använts för att hantera de icke-linjäriteter och den endogenitet som progressiva skatter medför. I det följande kommer jag främst att behandla resultaten av dessa studier. Skugglönens bestämning och hur dess relation till marknadslönen påverkar gifta kvinnors arbetsutbud har analyserats av Gustafsson & Jacobsson (1985) och Sundström (1987). Den enda svenska studie som hittills använt en livscykel-modell är Blomquist (1988b).
I tabell 1 presenteras resultat från studier som använt ett avancerat skattningsförfarande för att representera hela budgetrestriktionen.s Elasti- citeterna har beräknats vid medelvärdena för de oberoende variablerna, dvs. de gäller för en individ med genomsnittsvärden för de oberoende variablerna. Den kompenserade löneelasticiteten9 (Slutsky-elasticiteten) är ett mått på substitutionseffekten och väntas utifrån teorin vara positiv. Inkomstelasticiteten'o är förstås ett mått på inkomsteffekten och den okompenserade Iöneelasticitetenll (Coumot-elasticiteten) är nettot av in- komst- och substitutionseffekten. Allmänt sett gäller att ju högre den okompenserade löneelasticiteten är och ju mer negativ inkomstelasticite- ten är, desto mer minskar arbetsutbudet till följd av t. ex. en marginalskat- tehöjning.
Dessa studier visar att den reala nettotimlönen har en positiv effekt på arbetsutbudet, vilket innebär att höjda marginalskatter reducerar arbetsut- budet. Vidare bidrar högre arbetsfri inkomst till att sänka arbetsutbudet. Vi ser också att resultaten är mycket samstämmiga för män, medan de för kvinnor ligger längre i från varandra. (De högre elasticitetema för kvinnor har ibland förklarats med att kvinnor har lägre löner än män och därmed befinner sig i ett flackare intervall av utbudskurvan).12 Utländska studier
Tabell 1. Resultat från svenska studier där hela budgetrestriktionen är representerad
Författare
Blomquist (1983) Ljones & Ström (1987) Blomquist (1988c) Aaberge m.fl. (1988) Anderson m.fl. (1988)
Ljones & Stram (1987) Jacobsson (1982) Aaberge m.fl. (1988) Anderson m.fl. (1988)
Data Urval Okompenserad Kompenserad Inkomst löneelast. beta löneelast. obetb elast.
Män
LNU 74 gifta 25—55 är 0.08 0.12 —0.04 Skatteund81 gifta 25—64 år 0.02 LNU 81 gifta 25—55 år 0.117 0.136 —0.019
HINK 81 gifta 27—64 år( 0.08 0.46 —0.38 Kvinnor Skatteund81 gifta 25 —64 är 0.57 0.97 LNU 74 gifta 20—64 ård 1.2 1.34 —0.14 HINK 81 gifta 27—64 år 0.13 0.22 —0.09
i Den betingade elasticiteten avser förändringen i antal arbetade timmar för de förvärvsarbetande. ** Den obetmgade elasticiteten är lika med den betingade plus förändringen i sannolikheten att förvärvsarbeta för de icke förvärvsaktiva. € Urvalet inkluderar endast förvärvsarbetande kvinnor och män. 4 Enbart förvärvsarbetande kvinnor i urvalet, ej korrigerat för urvalsbias.
visar också att resultaten är känsliga för val av urvalsgränser t.ex. i fråga om ålder och förekomst av bam.” Kritik mot metoden med stegvis linjära budgetrestriktioner har framförts i en preliminär uppsats av MaCurdy m.fl. (1988). De hävdar bl.a. att skattnmgsförfarandet förutsätter — och därför erhåller — positiva kompenserade substitutionseffekter. En debatt i denna fråga har förts i Ekonomisk Debatt Nummer 1 och 3 1990.
I Ljones & Ström (1987) samt Aaberge m.fl. (1988) och Anderson m.fl. (1988) läggs kvantitetsrestriktioner på arbetstiden, mer explicita i de senare än i den första studien. Dessa innebär att restriktioner från den observera— de frekvensfördelningen med dess koncentration runt 40 veckotimmar för män och runt 20, 30 respektive 40 veckotimmar för kvinnor läggs på den predicerade funktionen så att individens frihet att välja arbetstid (eller egentligen: välja punkter på budgetrestriktionen) begränsas kraftigt. Här- igenom erhålls lägre elasticiteter än utan restriktioner.” Som synes ger förfarandet störst utslag på elasticitetema för kvinnor p.g.a. att de har större utrymme att variera sin arbetstid än män, vilka i högre grad arbetar full tid. (Min åsikt är att man inte bör lägga på kvantitetsrestriktioner då årsarbetstiden är den beroende variabeln eftersom individen har relativt stor frihet att variera sin arbetstid över året genom att arbeta extra, ta ledigt etc.)ls Restriktionerna är en förklaring till varför den erhållna löne- elasticiten för kvinnor är lägre i dessa studier än i Jacobsson (1982). Härtill kommer att en stor del av variationen i arbetstid är eliminerad i Aaberge m.fl. (1988) och Anderson m.fl. (1988) eftersom urvalet där begränsats till hushåll där båda makarna förvärvsarbetade och hade beskattningsbar inkomst.
I motsats till de nämnda studierna erhöll Klevmarken och Flood (1990) negativa koefficienter för marginallönen i sina analyser av kvinnors och mäns marknadsarbete 1984. Deras resultat kan emellertid inte användas för att beräkna inkomst- och substitutionseffekter av den typ som presen- teras i tabell 1. Detta eftersom deras användning av variabeln utbildning fångar upp en stor del av lönevariationen samtidigt som det saknas en variabel för arbetsfri inkomst och budgetrestriktionen ej har specificerats.
Således påverkar löner, skatter och arbetsfria inkomster kvinnors och mäns arbetsutbud. Härutöver har Gustafsson och Jacobsson (1985) och Sundström (1987) funnit att omfattningen av kvinnors förvärvsarbete
Tabell 2. Regressionskoetficienter för mäns och kvinnors veckoarbetstid 1963—82
Män 25—64 år Kvinnor 25—64 år (1) (2) (1) (2) Konstant 52,01 53,65 18,76 18,37 VR 2,53 0,72 —0,95 0,55 wm(1 —t') —0,51 —0,58 wmt' —0,52 —0,22 [wm(l —t')—ww(l —t)] 0,09 0,13 —0,23 -—0,04 ww(1—t) —0,16 —0,15 wwt ——0,24 —0,30 Trend 0,28 0,33 R2 0,91 0,99 0,77 0,94 Durbin Watson 0,65 2,03 0,77 1.58
Källa: Burtless (1987) sid. 237 — 8.
” Se t.ex. Blomquist (1985). ” Detta demonstreras i Anderson m.fl. (1988) sid. 27 ff. ” Denna uppfattning om individernas möjligheter att variera sin arbetstid över året framförs också i Blomquist (1988c) sid. 2. Frågan behandlas av Björklund (1988) som bl. a. visar att omkring 60 procent av de anställda upplever hinder från ar- betsgivaren mot att utöka eller förkorta sin arbets- tid. Andelen anställda som i realiteten önskar ändra arbetstiden är dock väsentligt lägre samtidigt som extrarbete är vanli- gare bland de som upple- ver hinder mot att utöka sin arbetstid.
”* Som Wadensjö (1980) framhåller kan efterfråge- läget i ekonomin även väntas påverka nettoim- migrationens storlek och därmed det totala ar- betskraftsutbudet. Onsk- värt vore att även inklu- dera samband för immi- grationens och emigratio- nens bestämning i LUs modell (A. a. sid. ” Ett exempel på en så- dan beräkning återfinns i Anderson m. fl. (1988) sid. 24 ff.
också beror av marknadsarbetets lönsamhet jämfört med hemarbetets. Det förras lönsamhet har höjts genom särbeskattning och utbyggnad av offentligt subventionerad barnomsorg. Betydelsen av den senare faktorn bekräftas ytterligare i en studie av Gustafsson och Stafford (1990), vilken också visar att lägre barnomsorgsavgifter har positiv och signifikant effekt på sannolikheten att förvärvsarbeta i de kommuner där platserna inte är ransonerade. Ett intressant resultat i Gustafsson och Jacobsson (1985) och Sundström (1987) var vidare att mannens inkomst inte hade någon effekt på hustruns arbetsutbud 1980, medan effekten var signifikant och negativ såväl 1967 som 1973. Gustafsson och Stafford (1990) erhöll ett liktydigt resultat för 1984. Förändringen kan vara ett uttryck för en anpassning till socialförsäkrings- och skattesystemen, vilka gör det fördelaktigt för kvin- nan att förvärvsarbeta varje år, men inte nödvändigtvis på heltid, oavsett makens inkomst. Resultaten från dessa studier tyder vidare på att den lokala arbetslöshetsnivån har en negativ effekt på sannolikheten att för- värvsarbeta och på antalet arbetstimmar.
Blomquist (l988b) har skattat och jämfört en vanlig (atemporal) utbuds- funktion med en intertemporal specifikation för gifta svenska män 25— 55 år 1980. De resultat som erhölls med de båda modellerna t. ex. för timlö- nens koefficient var mycket lika. Blomquist drar slutsatsen att livscykelas- pekten har mindre betydelse för konsumtionen av fritid (dvs. för arbetsut- budet), men större för konsumtionen av varor. Dock återstår det att undersöka möjligheten att livscykelaspekten har större betydelse för kvin— nors utbudsbeslut än för mäns.
4 Hur skall LU-analysen av arbetsutbudet förbättras? Hur komma från mikro till makro?
Av det hittills sagda framgår att av LU:s variabler är det reallönerna, skatterna och arbetslösheten” som kan väntas påverka arbetsutbudet. Kan de ovan redovisade elasticitetema användas som mått på dessa samband så att man med deras hjälp kan bilda en utbudsfunktion för LU-modellen? Det kan man inte. Detta därför att de nämnda studierna är mikro-studier, dvs. elasticitetema gäller för en individ med egenskaper som motsvarar genomsnittsvärdena på de oberoende variablerna. LU-modellen, däremot, är en makro-modell som kräver aggregerade elasticiteter vilka anger netto- efeklen av samtliga individers utbudsförändringar vid ändrade löner, skatter etc och kan beräknas utifrån mikro-studier.l7 Man måste nämligen känna till hur fördelningen över individer av arbetstimmar, löner, skatter, arbetsfria inkomster m.m. ser ut för att kunna beräkna de aggregerade elasticitetema annars kommer inte skattningen att ske i individernas opti- mipunkter.
Aggregerade elasticiteter kan således beräknas. Problemet är emellertid att denna beräkning inte kan göras en gång för alla. För det första ändras de samband som erhållits i mikro-studien om politiken (t. ex. skattesyste- met) förändras väsentligt. För det andra medför progressiva skatter endo- genitet i arbetsutbudet och icke-linjära budgetrestriktioner, vilket bl. a. innebär att det — även om skattesystemet är detsamma — inte finns en
aggregerad elasticitet som är given en gång för alla. Ty vid en löne- eller skatteändring förändras alla inkomster och skatter och därmed även ar- betsutbudet. Hur mycket de förändras beror på i vilket intervall skatteänd- ringen sker, hur många individer som befinner sig där osv. Dessa problem kan förklara varför resultaten blev (statistiskt) oacceptabla då Lindquist m.fl. (1988) använde transformerade elasticiter från tvärtsnittsstudier som a priori restriktioner på de aggregerade utbudsfunktionerna i en studie för den norska statistiska centralbyrån.ls
Förslag för framtida långtidsutredningar
En lösning på den andra typen av problem ovan är att till LU-modellerna koppla en minimodell som beräknar arbetsutbudet utifrån bl. a. bruttotim- löner, marginal- och genomsnittskatter. En sådan minimodell bör omfatta kvinnor och män 16— 74 år fördelade på åldersgrupper och kan konstrue- ras på basis av studier liknande Blomquist (l988c) där parametrarna i nyttofunktionerna har skattats så att preferenserna kan representeras. (Samband för olika åldersgrupper behövs för att man skall kunna variera befolkningens åldersssammansättning över modellperioden). Man kan då låta arbetsutbudet bestämmas även av andra relevanta variabler som ingår i studien, såsom arbetsfria inkomster, tillgång på daghemsplatser och arbetslöshetstal alternativt vakanstal. Det är givet att man 1 större ut- sträckning går fri från problem av typ 1 ovan om den använda mikrostu- dien är så färsk som möjligt (och om inga stora politikförändringar genom- förs under modellperiodenl). Mitt förslag beträffande behandlingen av arbetsutbudet i framtida långtidsutredningar är således att man efter skat- tereformen skall låta göra en studie av arbetsutbudet för kvinnor och män och på basis av denna konstruera en minimodell som kopplas till LU- modellerna.
Ett mindre ambitiöst sätt att förbättra analysen av arbetsutbudet är att göra tidsserieanalyser över arbetsutbudet på aggregerade data. Sådana analyser har genomförts för Sverige av Burtless (1987) och för Norge av Lindquist m.fl. (1988).
Burtless (1987) skattade följande funktioner för åren 1963—82 för män (m) och kvinnor (w) i åldrarna 20—24 år och 25 —64:
Hm=ao+a1VR+a2wm (1 —t”)+a3wmt*+a,.[wm (1 —t”)—wW (1 —t)], Hw=bo+b,VR+b2ww(l—t)+b3wwt+b4[wm(1—t')—ww(l—t)],
där H är de sysselsattas faktiska medelarbetstid per vecka över året divi— derad med befolkningsantalet, VR är antalet vakanser i relation till arbets- kraften, wm och ww är de genomsnittliga reala bruttotimlönema för manli- ga respektive kvinnliga industriarbetare, t' är marginalskattesatsen för en genomsnittlig heltidsarbetande industriarbetare och t är den genomsnittli- ga skattesatsen för en halvtidsarbetande industriarbetare.
Resultaten visade att vakanstalet hade positiv effekt på medelarbetsti- den, se tabell 2. För män hade en höjd marginell nettolön negativ effekt och för kvinnor hade höjd genomsnittlig nettolön negativ inverkan på medelarbetstiden. Denna effekt motverkas dock av att skatten (wmf resp
'5 Se Lindquist m.fl. (1988) sid. 10 ff.
”' Med kortare arbetstid menas även lägre pen- sionsålder, längre semes- ter etc. 20 Frågan om aggregering— en av preferenserna i fackföreningarna har dis- kuterats bl. a. av Farber (1986) sid. 1074 ff. Stu- dier av fackföreningarnas inverkan på lönerna har visat att fackligt anslutna arbetare har kortare ar— betstid än icke fackan- slutna, se Parsley 1980 sid. 10). Om denna skill- nad beror på facklig för- handlingsstyrka eller på att facket fångar upp ”median”-medlemmens preferenser medan det i ett icke fackanslutet före- tag är den ”marginelle” arbetarens preferenser som dominerar (Freeman och Medoff 1984) åter- står att klarlägga.
wwt) påverkade medelarbetstiden i negativ riktning. Differensen i nettolön män—kvinnor hade svagt positiv men insignifrkant effekt på medelarbets- tiden för män, men starkare och negativ för kvinnor. Den partiella netto- etfekten av en procents marginalskattehöjning, genomsnittsskatten kon- stant, blir då negativ för män och lika med (0,51 —0,52—0,09)wm, dvs. —0,10wm. Inkluderandet av en trendterm höjde värdet på R2 och Durbin- Watson för både män och kvinnor, men medförde att koefficienterna för vakanstalet och löneskillnaden män — kvinnor blev insignifrkanta. Burtless drog slutsatsen att svenskarna skulle ha haft en lägre medelarbetstid 1982 utan skattehöjningar 1963—82. Mot detta kan man invända att man inte kan dra några slutsatser alls om individernas utbudsrespons på förändring- ar i marginalskatter etc från denna typ av analyser. För att sådana slutsat- ser skall kunna dras måste, som sagts, analysen baseras på information om fördelningen av arbetsutbud, timlöner etc över individer annars kommer inte skattningen att ske i individernas optimipunkter.
Tidsserieanalyser kan däremot säga något om hur den genomsnittliga arbetstiden i ekonomin bestäms men de bör då företas med utgångspunkt också från andra teorielement. En s.k. fackföreningsmodell kan t. ex. vara relevant p. g. a. det omfattande inslaget av kollektivt beslutsfattande vad gäller arbetstiden och kommer att diskuteras nedan. Arbetsgivar och fack- liga organisationer förhandlar om hur den (förväntade) ökningen av pro- duktiviteten skall fördelas mellan höjda löner och kortare arbetstid,” vilket gör att dessa blir substitut på makronivå och inte orsak-verkan. Vidare: Även om vi skulle anta att det är fackets preferenser som bestäm- mer utfallet vad gäller mer fritid kontra högre lön så är det inte troligt medlemmarna har identiska preferenser härvidlag. Alltså måste en prefe- rensaggregering äga rum inom fackföreningen i enlighet med majoritets- principen, medianväljar modellen, med olika vikt för medlemmarnas rös- ter (t.ex. baserat på senioritet) eller på annat sätt.20 Hur denna process än går till så blir dess resultat inte lika med resultatet av alla individers (även icke fackmedlemmars) utbudsrespons på en atomiserad marknad eller i en modell, eftersom det i de senare fallen en nettoeffekt erhålls av individer som ökar och minskar sitt arbetsutbud med samma vikt för alla föränd- ringar.
Således kan Burtless, och tvärsnittsstudiemas resultat vara förenliga, men ge information om skilda processer. Det kan t. ex. förhålla sig så att de som vid en given tidpunkt har högre nettotimlöner arbetar fler timmar än de med låga nettotimlöner, allt annat lika, vilket tvärsnittsstudierna visar. Samtidigt kan höjda nettotimlöner leda till sjunkande medelarbetstid över tiden om de som föredrar kortare arbetstid framför ytterligare höjd lön dominerar den kollektiva beslutsprocessen. Vidare medför skattekilama att individerna underskattar den sociala kostnaden för ökad fritid och höjda marginalskatter kan därför förstärka de aggregerade preferenserna för ökad fritid. Inflationsförväntningar kan också vrida preferenserna till förmån för kortare arbetstid eftersom en arbetstidsförkortning alltid inne- bär en realekonomisk intäkt för individen.
Man kan vidare invända mot Burtless” beroende variabel; faktiskt arbe- tade timmar för sysselsatta mäter inte utbudet utan endast den del av utbudet som realiserats. Resultaten kan därför lika gärna uppfattas som en
skattning av efterfrågefunktionen. En bättre mätare på arbetsutbudet är produkten av arbetskraften och medelarbetstiden för sysselsatta under antagande att de arbetslösa vill arbeta lika många timmar som de sysselsat- ta.Zl
5 En fackföreningsmodell för medelarbetstiden
Frågan huruvida fackföreningarnas beteende kan karaktäriseras som maximerande en nyttofunktion och hur denna i så fall skall se ut har diskuterats i en omfattande litteratur.22 Holmlund och Pencavel (1988) antog att fackföreningarna maximerar en målfunktion vari löneinkomster- na (wh) efter skatt (t), antal sysselsatta (N), referenslönen (wo) och medel- arbetstiden (h) var argument. Funktionen maximerades under bivillkor av företagens efterfrågefunktioner för arbetskraft respektive arbetstimmar, dvs. fackföreningarna bestämde lönen och företagen antal sysselsatta och medelarbetstiden. H och P använde data från den svenska gruv- och tillverkningsindustrin 1950—83 och skattade koefficienten för medelar- betstiden till mellan noll och ett, vilket visade att arbetstiden varken kan elimineras från målfunktionen eller bara multipliceras med timlönen för att bilda löneinkomsten. Efterfrågan på arbetskraft respektive timmar antogs vara en funktion av lönen, vilken är endogen, och ett antal skiftva— riabler som råvaru- och energipriser, disponibel inkomst och produktpri- ser. H och P erhöll ett negativt samband mellan antal sysselsatta och reallönen, dvs. en negativt lutande efterfrågekurva. Dock gav resultaten bara ett svagt stöd för existensen av en negativt lutande efterfrågekurva för arbetstimmar.
För vårt syfte skulle en modell där facket inte bara bestämmer lönen utan även kombinationen av timlön och arbetstimmar, dvs. en typ av utbudsfunktion, vara av intresse. H och P testade även en sådan modell men fann att denna specificering var underlägsen den nämnda. De fann vidare att medelarbetstiden inte var exogen i förhållande till efterfrågan på arbetskraft, vilket motsäger att företagen skulle ha en passiv roll i förhål- lande till medelarbetstiden. En fackföreningsmodell för bestämning av det aggregerade arbetsutbudet är trots detta väl värd att testa. Det kan förhålla sig så att arbetstiden är exogen för ett enskilt fackförbund men inte för huvudorganisationen på lång sikt. I en sådan modell skulle då ingå element från företagets efterfrågekurva, bl. a. produktlönen och konsumtionslönen.
6. Historiska simuleringar — modell och data
Mot bakgrund av ovanstående diskussion har jag genomfört tidsserieana- lyser av kvinnors och mäns arbetsutbud 1963 —87. Jag har mått arbetsut- budet, Ni, som akiVARBTIDiU —fi), där ak = relativa arbetskraftstalet, VARBTID = genomsnittlig veckoarbetstid över året för sysselsatta, f = genomsnittliga frånvarotalet och i = m eller k, män resp kvinnor (Data: AKU). Variabelns utveckling över åren 1963—87 för män och kvinnor 25—59 år respektive 16—74 år visas i figur 1.
1' I själva verket översti- ger den önskade veckoar- betstiden för arbetslösa den genomsnittliga vec- koarbetstiden för syssel- satta. ” För en sammanfattan- de översikt och diskus- sion av olika målfunk- tioner för fackföreningar- na, se Holmlund (1989).
23 Data över löner och skatter har erhållits från Tegle (1985) för åren 1963 — 82 och från skatte- ekonomiska enheten, fi- nansdepartementet för åren 1983— 87. Serierna har länkats.
VR = relativa vakanstalet, dvs. antalet kvarstående lediga platser i relation till totala arbetskraften. (Data: AMS och AKU). Rai = relativa arbetslöshetstalet för i = m(än) resp k(vinnor) 16—74 år. (Data: AKU). Wmi = real marginell nettotimlön för en genomsnittlig manlig, gift
heltidsarbetande resp gift kvinnlig, halvtidsarbetande industri- arbetare, i = m, k för män respektive kvinnor, Kr.23
Wai = genomsnittlig real nettotimlön för en genomsnittlig gift manlig, heltidsarbetande respektive gift kvinnlig, halvtidsarbetande in- dustriarbetare, i = m, k för män respektive kvinnor, Kr. Txmm = marginell skatt per timme för en gift heltidsarbetande med genomsnittlig industriarbetarlön, Kr. Txak = genomsnittsskatt per timme för en gift halvtidsarbetande med genomsnittlig kvinno-industriarbetarlön, Kr. Dwmmk= Wmm — Wak, Kr. Dag = antal daghemsplatser per barn 0—6 år. (Data: SCB). Lagni = arbetsutbudet laggat ett år.
Figur ] Kvinnors och mäns arbetsutbud 1963—87, timmar/vecka.
Timmar per vecka
40
Mån %& 30 Kvinnor 2559 Man 16-74 20 M Kmm'lff" 10 1960 1970 tuo iooo Å!
7. Resultat
Det största problemet med simuleringarna, vilka gjorts med minsta kvad- ratmetoden, har varit den höga graden av multikollinjäritet — flertalet variabler är starkt korrelerade (se korrelationsmatris i Appendix). Vi har också ett stort mått av autokorrelation för ekv. (1)— (4), dvs. slumptermer— na för ett år är korrelerade med de för nästa år, vilket visar sig i låga värden på Durbin-Watson statistikan.
I ekv. (1) och (2) i tabell 3 och 4 har jag testat samma specifikation som Burtless använde. Resultaten är bättre i termer av R2 och Durbin Watson än Burtless, för kvinnor men sämre för i ekv. (2) för män (Jfr tabell 2). (Observera att beroende variabel, tidsperiod och åldersgrupp skiljer sig). Jag har emellertid även prövat specifikationer som ger högre värden på R2 och Durbin Watson. För män var det nödvändigt att använda den beroen- de variabeln laggad ett år i höger ledet för att få acceptabla värden, medan för kvinnor godtagbara värden kunde erhållas ändå (se ekv 5). Den teore— tiska motiveringen till att inkludera en laggad endogen variabel är att vi tänker oss, i dessa modeller, att alla exogena variabler påverkar den beroende variabeln med en periods tidsförskjutning. Då en laggad variant av den beroende variabeln ingår i höger ledet är emellertid Durbin Watson statistikan inte något bra mått på förekomsten av autokorrelation (Durbin 1 70). Istället bör man då beräkna Durbins h, vilket jag också har gjort. För alla de ekvationer där Durbins h har beräknats gäller att autokorrelationen är låg.
Tabell 3. Regressionskoemcienter män 25—59 år 1963—87
(l) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) konst 50,3 48,9 49,4 26,8 20,8 6,2 20,9 21,3 (16,06) (13,2) (20,0) (16,4) (3,17) (1,13) (6,7) (6,67) VR 0,89 0,76 (3,94) (2,61) Ram — 1,24 — 1,21 —0,63 —0,40 —0,61 —0,68 (6,97) (5,35) (3,12) (2,95) (3,16) Wmm —0,43 —0,36 —0,21 —0,20 —0,18 —0,15 -—0,25 (3,52) (2,34) (2,13) (1,72) (2,55) (0,07) (0,08) Wam —0,21 (1,65) Txmm —0,47 -—O,43 -—0,41 —0,40 —0,21 —O,19 -—0,26 (9,20) (5,34) (9,72) (6,77) (3,66) (3,18) (3,05) Dwmmk 0,02 —0,004 ——0,10 —0, 10 (0,23) (0,05) (1,58) (1,56) Lagnm 0,63 0,95 0,61 0,65 (4,94) (11,73) (4,79) (4,94) Trend —0,03 —0,01 0,06 0,19 (0,70) (0,25) (2,49) (2,84) (1,09) Dag 0,03 —0,07 (2,32) (0,74) R2 0,948 0,946 0,968 0,967 0,984 0,977 0,983 0,984 DW 0,91 0,82 1,36 1,33 2,31 2,36 2,21 2,43 F—v 110,0 85,8 177,5 135,0 284,0 241,0 274,0 230,9 h —0.96 -—0,96 —0,66 — 1,37
Anm. Beroende variabel medelarbetstid i tim/v. t-värden inom parentes. h är Durbins h och mäter förekomsten av autokorrelation när en laggad beroende variabel ingår bland de oberoende variablerna. För att vi skall förkasta nollhypotesen att vi ej har autokorrelation skall h anta värden över 1,64 på 95 % nivån.
Resultaten överenstämmer med Burtless, såtillvida att vakanstalet har en positiv och signifikant effekt på antalet arbetade timmar, medan de marginella och genomsnittliga nettolönerna liksom de marginella och ge- nomsnittliga skatterna har negativ inverkan. Skattekoefficienten är dock större (i absolut värde) än nettolönekoefficienten i alla specificationer, varför den partiella effekten på arbetstimmarna av en höjning av marginal respektive genomsnittskatten blir negativ. Så blir t. ex. den partiella effek- ten på männens medelarbetstid av en höjning av marginalsskatten med 1 procent, allt annat oförändrat, lika med (0,21—0,41+0,10)wm, dvs. —0,1 lwm, om estimaten från ekv (3), vilka är signifikanta och utan trend, används. Om beräkningen grundas på ekv. (8) blir kortsikts-effekten —0,04wm, medan effekten på lång sikt blir större, —0,34wm (dvs. 0,04/1 -0,65 wm). För kvinnor blir motsvarande effekt också negativ men större. Ekv. (3) ger exempelvis en nettoeffekt på (0,40—0,67+0,04)ww, dvs. —0,31ww, på kvinnors arbetstid, medan effekten enligt ekv. (5) blir —O,27ww. Aven långsiktseffekten blir större för kvinnor, —0,625ww enligt ekv. (9).
En jämförelse av övriga koefficienter för kvinnor och män visar bl. a. att medan relativa arbetslöshetstalet har större effekt än vakanstalet på män- nens arbetsutbud så är motsatsen fallet för kvinnornas utbud. Daghemsva- riabeln tycks fungera som en trend-variabel för både kvinnor och män, dock ger användandet av denna, jämte trend och laggad beroende variabel, bättre anpassning för män än för kvinnor (jfr för män ekv. (5) och (8) och för kvinnor ekv. (8) och (9)).
Tabell 4. Regressionskoefiicienter kvinnor 25—59 år 1963—87
(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) konst 40,4 40,4 47,0 46,9 47,2 6,24 10,29 10,3 9,6 (20,4) (19,83) (27,4) (25,7) (28,2) (1,64) (2,40) (2,23) (4,46) VR 0,68 0,67 0,29 0,35 0,35 0,35 (19,7) (19,3) (2,45) (2,99) (2,90) (2,94) Rak —1,30 —1,29 —1,30 (7,23) (6,77) (7,30) ka —0,06 (1,5) Wak —0,32 -—0,32 —0,40 —0,40 —0,41 —0,10 —0,10 —0,12 (3,19) (3,10) (5,71) (5,54) (5,80) (2,29) (1,97) (2,73) Txak —0,71 —0,70 —0,67 —0,66 —0,67 —0,22 —0,25 —0,25 —0,27 (5,82) (4,04) (8,38) (5,68) (6,74) (2,55) (3,11) (2,66) (3,28) Dwmmk —0, l 2 —0,11 —0,04 —0,04 (0,81) (0,76) (0,43) (0,37) Dag 0,00 0,05 0,04 0,04 (0,00) (3,54) (3,09) (0,73) Lagnk 0,83 ? 0,74 0,74 0,76 (9,38) (7,39) (6,47) (7,21) Trend — 0,004 —0,004 —0,00 0,08 (0,10) (0,17) (0,03) (2,95) R2 0,976 0,975 0,988 0,987 0,989 0,991 0,992 0,992 0,992 DW 1,01 0,99 1,79 1,76 1,92 1,84 1,96 1,95 1,97 h 0,44 0,12 0,14 0,10 F—v 244,8 186,2 467,6 354,9 448,0 507,7 583,7 459,5 565,9
Anm. se tabell 3.
Figur 1 Kvinnors och mäns arbetsutbud 1963—87, timmar/vecka.
Appendix 4.1
KORRELATIONS MATRISER
TXMM DWMMK LAGNM TREND
RAM1674 VAM
VR
VMM
NM VMM VR RAM 1 674 WAM TXMM DWMMK LAGNM TREND
DWMMK LAGNK TREND
RAK1674 WAK TXAK
VR
WMK
NK WMK VR RAK1674 WAK TXAK DWMMK
Litteratur
Aaberge, R. Ström, S. och Wennemo, T. (1988), Skatt, arbeidstilbud og inntektsforde— ling [ Sverige. inkomstskatteutredningen, finansdepartementet (stencil). Andersen, K. och Chambers, D. (1990), Den internasjonale bakgrunnen, bilaga 10 till Långtidsutredningen 1990. Anderson, I., Dagsvik, J. K., Ström, S. och Wennemo, T. (1988), Nan-Convex Budget Sets. Hours Restrictions and Labor Supply in Sweden, Discussion paper No. 33, Statistisk Sentralbyrå, Oslo. Andersson, K. och Norrman, E., (1987), Capital taxation and neutrality, Lund Economic Studies. Aurbach, A. J. och Kotlikolf, L. J., (1987) Dynamic Fiscal Policy, Cambridge University Press. Björklund, A (1988), Faktiska, möjliga och önskade arbetstider. Rapport till arbets- tidskommittén, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm (stencil). Blomquist, N. S. (1983), The Effect of Income Taxation on the Labor Supply of Married Men in Sweden, Journal of Public Economics, Vol. 22, sid. 169—97. Blomquist, N. S. (1985), Skatter och arbetsutbud, Expertgruppen för studier i offent- lig ekonomi, Ds Fi 1985:10, Blomquist, N. S. (1988a), Nonlinear Taxes and Labor Supply, European Economic Review, Vol. 32, sid. 1213—26. Blomquist, N. S. (l988b), Consumer Behavior in a Life Cycle Model With Uncertain- ty and Non Linear Taxes, Working paper, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Blomquist, N. S. (1988c), Beskattningens efekter på arbetsutbudet, inkomstskatteut- redningen, finansdepartementet (stencil). Bruno, M. och Sachs, J., (1985), Economics of Worldwide Stag/lalla», Harvard University Press. Burtless, G. (1987), Taxes, Transfers, and the Swedish Labor Supply, i Bosworth, B. P. och Rivlin, A. M. (red), The Swedish Economy, Brookings Institution, Washing- ton, D.C. Durbin, J. (1970), Testing for Serial Correlation in Least-Squares Regression when some of the Regressors are Lagged Dependent Variables, Econometrica, Vol. 38, sid. 410— 21. Ekonomisk debatt, Nummer 1, 1990. Ekonomisk debatt, Nummer 3, 1990. Farber, H. S. (1986), The Analysis of Union Behavior, i Ashenfelter, O. och Ehren- berg R. G. (red), Handbook of Labor Economics, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. Finansdepartementet (1987), Långtidsutredningen 1987, huvudrapport, SOU 1987: 3. Finansdepartementet (1990), Långtidsutredningen 1990, huvudrapport, SOU 1990: 14. Finansdepartementet (1987), Metoder, modeller och beräkningar, bilaga 1 till Lång- tidsutredningen 1987. Freeman, R. B. och Medolf, ]. L. (1984), What Do Unions Do? Basic Books, New York. Gronau, R. (1977), Leisure, Home Production, and Work — the Theory of the
Allocation of Time Revisited, Journal afPa/itical Economy, Vol. 85, sid. 1099— 123.
Gustafsson, S. och Jacobsson, R. (1985), Trends in Female Labor Force Participa- tion, Journal ofLabor Economics, Vol. 3, sid. 5256—74. Gustafsson, S. och Stafford, F. P. (1990), Daycare Subsidies and Labor Supply in Sweden, Working paper, Department of Economics, University of Amsterdam. Holmlund, B. (1989), Wages and Employment in Unionized Economics: Theory and Evidence, i Holmlund, B., Löfgren, K.-G. och Engström, L. Trade Unions, Em- ployment, and Unemployment Duration, Clarendon Press, Oxford. Jacobsson, R. (1982), Three Papers on Estimation of Labor Suppply Responses on Swedish Data, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet (stencil). Killingsworth, M. R. (1983), Labor Supply, Cambridge University Press, New York. Klevmarken, A. och Flood, L. (1990), Tidsanvändningen iSverige 1984, bilaga 23 till Långtidsutredningen 1990. Lindquist, K.-G. m.fl. (1988), Arbeidskraftstilbudet i MODAG — en analyse av arbeidskrajistilbudet for ulike sosiodemagrafiske grupper på årsdata, Statistisk Sentralbyrå, Oslo (stencil). Ljones, O. och Ström, S. (1987), Tilbud av arbeid i Sverige, bilaga 15 till Långtids- utredningen 1987. MaCurdy, T., Green, D. och Paarsch, H. (1988), Assessing Empirical Approaches for Analyzing Taxes and Labor Supply. Hoover institution, Stanford university (sten- cil). Parsley, C. J. (1980), Labor Union Effects on Wage Gains: A Survey of Recent Literature, Journal of Political Economy, Vol. 18, sid. 1—31. Pencavel, J. och Holmlund, B. (1988), The Determination of Wages, Employment, and Work Hours in an Economy with Centralised Wage-Setting: Sweden 1950—- 83, Economic Journal, Vol. 98, sid. 1105—26. Persson, T. och Svensson, L. E. D., (1987), New Methods in the Swedish Medium— Term Survey, Bilaga 3 Långtidsutredningen 1987, Allmänna Förlaget. Statistiska centralbyrån (1986), Sveriges arbetskraft. Prognos till år 2000, IAM 198617. Statens Industriverk (1990), Industrin till år 2000 — ett tillväxtdecennium?, bilaga 18 till Långtidsutredningen 1990. Statistiska centralbyrån (1989) Sveriges framtida befolkning, demografiska rapporter 1989: 1, bilaga 7 till Långtidsutredningen 1990. Sundström, M. (1987), A Study in the Growth of Part-time Work in Sweden, Arbets- livscentrum, Stockholm. Söderlind, P., (1990), The Swedish Tax Reform from an Intertemporal Perspective, IIES Seminar Paper, no. 465. Tegle, S. (1985), Part-time Employment, Lund Economic Studies No. 35, national- ekonomiska institutionen, Lunds universitet. Wadensjö, E. (1980), Utbudet av arbetskraft. Meddelande 1980169, nationalekono- miska institutionen, Lunds universitet. Weiss, Y. (1986), The Determination of Life Cycle Eamings, i Ashenfelter, O. och Ehrenberg R G (red), Handbook of Labor Economics, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam.
Bilagor till långtidsutredningen 1990 Nr Namn
1. Metoder, modeller och beräkningar
2. Ekonomiska konsekvenser för Sverige av EG:s inre marknad
3. Svenskt näringsliv och den europeiska integrationen
4. Konsekvenser av fri arbetskraftsrörlig- het mellan Sverige och EG
5. Finansiell integration, resursfördelning och penningpolitik
6. Det framtida arbetskraftsutbudet 7. Sveriges framtida befolkning
8. Skogsnäringen: Miljöfrågor, avreglering, framtidsutsikter
9. Tillväxt och miljö — en studie av mål- konflikter
10. Den internationella utvecklingen
1 1. Svensk hälso- och sjukvård i intematio— nellt perspektiv
12. Det omedvetna valet — nationell politik och regional obalans
13. Kunskapsbildning för strukturell fömy- else
14. Landsting för välfärd 15. Bostadsmarknaden under 1990-talet
16. Samhällsekonomins transport- och kommunikationsförsörjning 17. Privat tjänstesektor
18. Industrin till år 2000 — ett tillväxtde- cennium?
19. Inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1967 — 1987
20. Kommunerna på 90-talet — krav och restriktioner
21. Energi — miljö — ekonomi 22. Utbildning för 2000-talet
23. Kvinnors roll i ekonomin
24. Svensk lönebildning — teori, empiri, politik 25. Miljöproblemen i framtiden
26. Den offentliga sektorn
Författare
Finansdepartementet
Harry Flam och Henrik Horn Institutet för internationell ekono- mi, Stockholms universitet
Lars Lundberg Industrins utredningsinstitut Per Lundborg Industrins utredningsinstitut
Lars Svensson Institutet för internationell ekono- mi, Stockholms universitet
Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån Lars Hultkrantz och Sören Wibe Lantbruksuniversitet i Umeå
Lars Bergman Handelshögskolan i Sthlm
Kjell Andersen och Derek Chambers
Åke Blomqvist University of Western Ontario, Ca- nada
Expertgruppen för forskning om re- gional utveckling
Lennart Ohlsson
Landstingsförbundet Bengt Turner m.fl. Statens institut för byggnadsforsk- ning Folke Snickars
Statens industriverk Statens industriverk
Kjell Jansson Statistiska centralbyrån
Svenska kommunförbundet
Statens energiverk Karl-Gustav Andrén, Erik Wallin och Bengt Christer Ysander
Christina Jonung och Inga Persson (red.) Lunds universitet
Bertil Holmlund Uppsala universitet
Lars Lundgren m.fl. Naturvårdsverket
Stefan Fölster
