SOU 1990:22

Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Den elintensiva

industrin r

unde

kärnkraftsavvecklingen

Bilagedel

$@m]1990:22

Statens offentliga utredningar

aw 1990:22

och energidepartementet Miljö-

Den elintensiva

industrin under kärn-

kraftsavvecklingen

Bilagedel

- f I . , I*

ms W“ //cw Lé«Lo‘;--‘:44iv1»L£“c~50w»2‘5é""

ø/Åáåá/Lâm//ru/;M

u J, J r ,i .q LJKQJQg.. 1,.-;,- g, 3 .

Betänkande från EL - 90

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38- 12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8”’ — 12°° 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regeringskansliet)

GRAPHIC SYSTEMS ISBN 91-38-10532-2 Stockholm 1990 ISSN O375-25OX

INNEHÅLL

Bilagor 1 Utredningens direktiv 2 Statistik över i 11

elanvändningen Sverige 3 Strukturomvandling och

teknikanpassning

inom industrin 59 4 Beroendet av elintensiv produktion i

lokala arbetsmarknader 105 5 Konkurrentländernas elmarknader 137 6 Uppskattningar av kapacitetsutvecklingen 203 7 Energienheter m. m. 209

Bilaga 1

Kommittédirektiv

889%

Dir. 1988:75

Konkurrensvillkoren för elintensiv industri

Dir. 1988:75

Beslut vid regeringssammanträde I988-12-22

Chefen för miljö- och energidepartementet. statsrådet Dahl. anför.

Mitt forslag

En särskild utredare tillkallas för att undersöka hur konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin påverkas under kärnkraftsavvecklingcn samt redovisa eventuella behov av åtgärder för att behålla rimliga internationella konkurrcnsvillkor för denna industri samtidigt som kärnkraftsavvecklingen genomföra. Utredaren bör även kartlägga behovet av särskilda insulser inom arbctsmarknads-. regional- eller industripolitiken i orter och regioncr som iir särskilt beroende av elintensiv industri.

Riktlinjer för kärnkraftsavvecklingens inledning. m.m.

Energipolitikens huvuduppgift infor l99lHuIcl är att skapa de förutsättningar som behövs för att omställningen av energisystemet :skall kunna genomföras. Káirnkraftszivvecklingen har en central betydelse i omställning» proccsscn. Kiirnkruflsuvecklingcn skall genomföras utan att landets clförsörjning åiventyras och utan att samhiillsekonomiska. sociala eller miljöpolitiskai mal riakeras. Denna målsättning giiller hela aivveeklingsperiaidcn.

l juni I988 beslutade riksdagen om ett handlingsprogram for kiirnkraftsavveeklingens inledning (prop, I987/88:‘)U. NU 40. rskr. 375). Beslutet innehar bl. a, att en lörxta reaktorlkaill - en

tas urgdrift ar I995 oeh en andra ar I99o i Ringhalsverket och en i Barsehacksverket. Regeringen kommer ar l99tl att

i dessa verk .som skall tas föreláigga riksdagen forslag om vilka tva reaktorer ur drift aren I995 och I996.

litt program lör elhushåillning och en rad åitgåirder för tilllorselplamering skall i enlighet med riksdagens beslut genomforzis. Vid behov skall ytterligare :atgärder vidtas tm att till mitten av 1990-talet átstadkomma en nödvän-

dig elhushällning och säkerställa kraftsystemets leveransförmåga. En första aivståintning av vilka ytterligare åtgärder som kan behövas skall göras år 1990.

l propositionen anförde jag att kärnkraftsavvecklingens inledande skede borde preciseras och att statsmakterna därför nu bör besluta att tvâ reaktorer skall tas ur drift vid mitten av 1990-talet och därvid även ange vilka kärnkraftverk som berörs. Jag konstaterade också att cnergipolitiken måste ha en i huvudsak långsiktig inriktning men att det finns en betydande osäkerhet inom flera viktiga områden. Energipolitiken bör därför utformas så att tillräcklig handlingsfrihet och handlingsberedskap kan behållas. Riktlinjerna för den fortsatta kärnkraftszivvecklingen. efter det att de tvâ första reaktorerna har tagits ur drift. bör preciseras senare.

l propositionen konstaterades vidare bl. a. att kärnkraftsavvecklingen innebär att en del av eltillförseln måste ersättas med annan elproduktion. Behovet av ny elproduktionskapacitet kommer att medföra ökade samhällsekonomiska kostnader. Det är önskvärt att dessa Ökade kostnader tillåts påverka prisnivån. Endast dä ges ekonomisk stimulans till en ökad energihushällning.

Den svenska elmarknaden karaktäriseras bl. a. av att någon statlig reglering av priset inte förekommer. l ett internationellt perspektiv anses den svenska elmarknaden fungera väl när det gäller att effektivt utnyttja dc sammanlagda produktions- och distributionsresurserna. Det finns. som jag anförde i propositionen. inga skäl att ändra på elmarknadens grundläggande funktionssåitt. Jag konstaterade att det inte finns något behov av att påverka prisbildningen genom direkta ingripanden frän regeringen eller riksdagen.

Till den elintensiva industrin räknas främst gruv-. järn- och stål och övrig ntetztllindustri. massa- och pappersindustri samt kemisk basindustri. Dessa branscher sysselsätter för närvarande ca ltltllltltl personer i Sverige. Företagen âir i stor omfattning lokaliserade till Bergslagen och norra Sverige. l dessa områden svarar de för upp emot 40 ‘/2 av den totala industrisysselsättningen. Den elintensiva industrin har en ntyeket stor exportandel och dess exportváirde uppgär till ca en tredjedel av industrins totala nettoexportvärde.

I propositionen anfördes att en mycket snabb ökning av den svenska elintensiva industrins clkostnzider i fflfhflllålntlt till den internationella prisutvecklingen pa el skulle komma att leda till en zillvzirlig försämring av dessa branschers konkurrensvillkor. Jag ;anmälde därför att en särskild arbetsgrupp skulle tillsättas med uppgift att till ar l99tl redovisa förslag till atgärder som syftar till att rimliga konkurrensvillkor för den elintensiva industrin kan bibehåtllas. Speciella regionalpolitiska ittgåirtler kan därutöver bli nödvändiga i särskilt utsatta orter och regioner.

Näringsutskottet tillstyrkte i allt väsentligt regeringens förslag till riktlinjer för hur kärnkraftsaivveeklingen bör inledas. LJtskottet underströk att prishöjningar pa el pa sikt är (ifränkontligzi när ny produktionskapacitet. med

tas i drift. Den framtida elprisutvecklingen behögrc produktionskostnadcr. ror på: flera faktorer. varav kåirnkraftsavvccklingen är en. Enligt utskottet stiger elpriscrnu snabbare ju mer cllorhrukningen ökar och ju snabbare kärnkraften aivvecklzis. Utskottet framholl att en kraftig elhushållning är det bästa sättet att halla tillbaka behovet av produktionsutbyggnad och därmed de kommande Vidare är elprisutvecklingen beroende av

elprishöjningarna.

som tillämpas. Utskottet framhöll att principerna de prissättningsmetoder

hör underordnas övriga övergripande samhällsmál. Detta för prissättning gäller enligt utskottet iiven tillämpningen av det höjda avkastningskravet på Vattenfall.

Utskottet anförde vidare som sin mening att det är viktigt att den unuställ-

som nu förestär sker på samhällsekonomiskt rationing av encrgisystemet nella grunder. När dct gäller prissättningen på el anförde utskottet att elpriserna skall möjliggöra ett effektivt utnyttjande av befintliga investeringar på såväl produktions- som användningssidan. De skall också ge förutsättningar för nya investeringar. l likhet med vad som anfördes i propositionen ansåg utskottet att det inte finns skäl för regering och riksdag att inför den förestående omställningen av energisystemet ändra på elmarknadens grundläggande funktionssätt. Direkta statliga regleringar av priset bör följaktligen undvikas som styrmedel i denna omställning. Principen om prissättning enligt långsiktig marginalkostnad bör enligt utskottet underordnas andra samhällsmâl. att den elintensiva industrins internationella konkur-

exempelvis renskraft skall bevaras.

Utskottet anförde att det var väl medvetet om att en fortsatt strukturomvandling är att vänta inom industrin. l detta sammanhang borde dock, enligt utskottet. särskilt beaktas att den elintensiva industrin är väsentligt känsligare för förändringar i elpriset än övrig industri. Utskottet markerade betydelsen av att det inför den första kontrollstationen år 1990 redovisas förslag

rimliga arbetsvillkor för den elintill åtgärder som syftar till att vidmakthålla tensiva industrin. Utskottet betonade särskilt vikten av att regering och riks-

industrins långsiktiga överlevnadsmöjlighedag värnar om den elintensiva ter. inte minst mot bakgrund av att denna industri har sin tyngdpunkt i Bergslagen och norra Sverige som kännetecknas av svåra sysselsättningsproblem.

Den elintensiva industrins situation

De kommande prishöjningarna på el kan komma att innebära påfrestningar för bl. a. den elintensiva industrin. Detta gäller särskilt om de reala elprishöjningarna blir avsevärt större i Sverige än i våra viktigaste konkurrentländer. Industrins strukturomvandling kan därmed öka i takt och ges en annan inriktning. Det är emellertid angeläget att svensk industris internatio-

nella konkurrenskraft bibehålls och att strukturomvandlingen sker i en samhällsekonomiskt acceptabel takt. Härvid bör även risken för regionala obalanser och andra problem uppmärksammas.

Jag vill i detta sammanhang understryka att andra faktorer än elprisutvecklingen har betydelse för industrins konkurrenskraft. Även skatter och avgifter påverkar industrins energikostnader. Ny teknik och nya processer i tillverkningen kan leda till att elprishöjningar inte får fullt genomslag i företagens produktionskostnader. En viss övervaltring av kostnaderna på råvarulevarantörer och andra leverantörer kommer troligen också att ske. Å andra sidan kan t.ex. effektivare miljöskyddsteknik ibland kräva mera el och medföra ökade svårigheter för industrin att göra betydande elbcsparingar.

Uppbyggnaden av den elintensiva industrin har i Sverige underlattats av tillgången till vattenkraft med låga produktionskostnader. Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den enskilda kraftindustrins ägandeförhållanden. Manga företag som bedriver en industriell verksamhet har dock fortfarande en kraftverksrörelse eller kraftproduktion i företaget eller i närstående företag. Regeringen har uppdragit åt statens energiverk att .kartlägga ägandet av den privata kraftproduktion som bedrivs i Sverige. Energiverket skall redovisa sin kartläggning senast den l mars 1989.

Energiskatternas utformning har betydelse för industrins konkurrenskraft. l Sverige beskattas energi enbart med differentierade punktskatter. Sverige skiljer sig i detta avseende frän flertalet av vara huvudsakliga konkurrentländer - bl. a. länderna inom EG - där energi normalt beskattas med en kombination av mervärdeskatt och förhållandevis låga punktskatter. l avsikt att ge den svenska industrin jämförbara konkurrensvillkor ges redan i dag möjligheter att genom avdrag och nedsättning av energiskatten begränsa kostnaderna för främst energiintensiv produktion. Möjligheterna att inordna energiområdet under mervärdebeskattningen prövas för närvarande av kommittén (Fi 1987:06) för indirekta skatter. Av kommitténs direktiv (dir. 1987:30) framgår bl.a. att energibeskattningens karaktär av energipolitiskt styrmedel. liksom statsfinansiella skäl. talar för att någon form av styrande punktskatter torde få behållas även om energin omfattas av mervärdeskatt. Kommittén förväntas redovisa sina ställningstaganden beträffande ut-

av den framtida energibeskattningen under det första halvåret formningen 1989.

Ulredningsuppdragel

En särskild utredare bör tillkallas för att inför I990 ars energipolitiska beslut undersöka hur konkurrcnsförhfillandcnzi för den elintensiva industrin

-3w;-..»..,y.wm_..w,..._.._..,.,.Utredaren bör redovisa eventuella

4U:xf paverkais under káirnkratftsztvvecklingcn. w» bchm av ittgåirdcr for att bchalla rimliga internationella konkurrensvillkor för denna industri samtidigt som kitrnkraftsavvecklingen genomförs. Utre-

-,W-r~v

.«. daren bor även kartlägga: behovet av särskilda insatser inom arbetsmark- -pnads-. regional- eller industnpolitikcn i orter och regioner som är särskilt beroende av elintensiv industri.

Utredaren bör bitradas a\ cn arbetsgrupp med företrädare för bl. a. industrin och dc fackliga organisationerna och berörda myndigheter.

En viktig utgangspunkt för utredarens överväganden och förslag är de riktlinjer för kärnkraftsavvecklingens inledning som jag nu har redogjon för.

[in grundläggande uppgift för utredaren är att bedöma betydelsen av eloch energikostnaderna för den svenska elintensiva industrins internationella konkurrenskraft. Som grund för en sådan bedömning bör utredaren bilda sig en uppfattning om de faktiska elkostnaderna i de viktigaste konkurrentländerna och om utvecklingen av dessa kostnader. Utredaren bör undersöka och redovisa de system för prissättning av el som tillämpas i dessa länder. Utredaren bör även bedöma de anpassningsmöjligheter som företagen har vid ökade elpriser och därvid bl.a. uppmärksamma företagens möjligheter till en effektivare användning av el.

Utredaren bör redovisa förslag till åtgärder som leder till rimliga konkurrensvillkor och värnar länsiktiga (iverlevnadsmöjligheter för den elintensiva industrin. De förslag som läggs skall syfta till att underlätta en anpassning till de elprishöjningar som mot bakgrund av högre kostnader i elproduktionen är nödvändiga och önskvärda av samhällsekonomiska skäl.

För utredaren bör vidare gälla att de föreslagna åtgärderna inte får innebära förändringar i de grundläggande funktionssätt med bl. a. prisbildning utan statlig reglering som kännetecknar den svenska elmarknaden.

De åtgärder som föreslås bör vara sä utformade att de ger incitament till en effektiv användning av el och energi. Åtgärderna får inte leda till att en industristruktur baserad pä förhållandevis låga elpriser konserveras. Utredaren bör redovisa kostnaderna för de föreslagna åtgärderna samt hur dessa kan fördelas i samhället. Förslag fär inte läggas som står i strid med Sveriges grundläggande frihandelslinje.

Utredaren bör söka ange regioner och orter som främst skulle pâverkas

dc:

av nedläggning av företag och arbetsställen där orsaken är försämrad lönsamhet till följd av elprishöjningar enbart i Sverige.

Vidare bör utredaren kartlägga behovet av särskilda insatser inom arbetsmarknads-. regional- eller industripolitiken för att möta de problem som kan uppstå när det gäller bl. a. sysselsättningen i särskilt utsatta regioner och orter. Därvid bor utredaren överväga alternativa typer av åtgärder för att möta sådana problem. Utredaren bor clock ej lämna förslag till slutligt utformade

arbetsmarknadsinsatser. då sådana iir beroende av dcn aktuella arbetsmarknadssituationen.

Utredaren hör utarbeta sina förslag med tyngdpunkten lagd på 1990-talet. Härvid bör utredaren ha ett perspektiv som ornfattur perioden frum till iir 2010.

Utredaren bör beakta de överväganden som görs i hLa. kommittén (Fi

att utreda dcn indirekta beskattningen och utred- 1987:06) med uppdrag ningen (Fi 1985:06) med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen.

Vidare bör utredaren beakta vad som framkommer i statens energiverks kartläggning av den privata kraftproduktionen.

Utredaren bör även ta del av statens encrgiverks rapporter (STEV 1987)

att särskilt elkrävande industriföretag samt (STEV Styrmedel reglera 1988:7) Elpriser och svensk industri och göra de ytterligare överväganden som detta material ger anledning till.

Utredaren bör beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den l mars 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:1l9)- med uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder sä att rimliga internationella konkurrensvillkor kan hibehållas för den elintensiva industrin.

att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

ansluter sig till förcdragandens överväganden och bifaller

Regeringen hennes hemställan.

(Miljö- och encrgidepartcmentet) REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL $!Od(h0lm1989

BILAGA 2

STATISTIK ÖVER ELANVÄNDNINGEN I SVERIGE

Innehåll

1. Inledning 2 statistikens innehåll 2.1 Allmänt 2.1.2 Definitioner och begrepp 2.1.3 Sekretessbestámmelser 2.2 El- och fjärrvärmestatistiken 2.3 Industristatistiken 2 .4 Utrikeshandelsstatistiken 2 5 Sysselsáttningsstatistiken 2.6 Övrigt dataunderlag 3 Tillämpade definitioner 4 Tabeller

1 INLEDNING

I denna bilaga presenteras statistik för elanvändningen i Sverige som tagits fram för utredningens arbete. beskriver dels hur användningen av

Uppgifterna elkraft förändrats under de senaste årtiondena dels hur den är fördelad pá olika samhällssektorer. Elan-

inom industrin behandlas särskilt detaljevändningen rat. Vidare redovisas ett antal nyckeltal, där elanvändningen relateras till olika produktionsbegrepp.

I huvudsak har informationen hämtats från tre av statistiska centralbyräns (SCB:s) årliga statistik-

el- och fjärrvärmestatistiken, industri redovisningar: statistiken samt utrikeshandelsstatistiken. Därvid har redan tabellmaterial sammanställts, men

publicerat dessutom har särskilda bearbetningar av rádata gjorts för att erhålla ytterligare information.

Uppgifterna från SCB har i nägra fall, när sekretessbestämmelser hindrat publicering (se nedan), kompletterats med data som hämtats direkt från berörda företag eller från branschorganisationer.

Vidare diskuteras och redovisas den definition av elintensiv produktion som utnyttjats vid utredningens arbete, liksom den indelning av industrin som ligger till grund för de av utredningen använda begreppen elintensiv industri och elkrävande arbetsställen.

2 STATISTIKENS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

Till grund för redovisningen av elanvändningen inom landet har tvá huvudstatistikkällor använts, dels den årliga industristatistiken, dels den årliga el- Own fjärrvärmestatistiken. Uppgifterna från dessa báu; statistikgrenar är (förutom olika detaljeringsniváer) inte i alla avseenden jämförbara bl. a. på grund av olika indelningar och avgränsningar. Sålunda kan man t. ex. utläsa olika uppgifter om industrins elanvändning frán el- och fjärrvärmestatistiken resp. industristatistiken. Nedan ges därför en redovisning av bearbetnings- och avgränsningsaspekter som är viktiga att uppmärksamma vid användningen och tolkningen av datamaterialet.

2.1 Allmänt om statistiken

Den befintliga statistiken över energianvändningen kan med avseende på datafångst/uppgiftslämnarkategori indelas i två typer. Dels finns (1) statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s. k. leverantörsstatistik), dels (2) finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare (s. k. användarstatistik).

Till den förstnämnda kategorin hör den årliga el- och fjärrvärmestatistiken, till den senare den ärliga industristatistiken.

De olika kartläggningsteknikerna ger relativt stora skillnader för vissa mätvärden. Det finns flera förklaringar till detta.

Industristatistiken täcker inte in all industriell verksamhet (vilket el- och fjärrvärmestatistiken gör).

Sålunda ingår inte (definitionsmässigt):

* industriarbetsställen med färre än fem årssyssel-

satta 1 * förlagsverksamhet * vissa områden inom SNI 2, t. ex. torvframställning * vissa skyddade Verkstäder o. d.

Den årliga el- och fjärrvármestatistiken vidlådes också av vissa brister vid registreringen av energianvändningen.

* Leverantören har inte alltid ett heltäckande

underlag för korrekt SNI-klassning av mottagarens verksamhet och/eller inte möjlighet att statistiskt strikt hålla isär olika verksamheter hos en och samma mottagare vid rapporteringen till SCB.

* den under viss period levererade energimängden till

olika användare kan, för lagringsbara energivaror, ej oväsentligt avvika från den faktiska samtidiga förbrukningen.

Detta senare gäller ju inte för energiformen elkraft, men här finns andra felkällor, dels tillämpas i vissa fall preliminär debiteringsteknik som grund för statistikredovisningen av elanvändningen, dels föreligger förskjutningar i avläsningstillfällen mellan olika kalenderår med åtföljande felallokeringar av den redovisade årsförbrukningen.

En analys och utvärdering av ofullkomligheterna enligt ovan leder fram till följande allmänna slutsats: för industrisektorn totalt bör elstatistikens totalram användas. För branschvisa analyser bör industristatistiken användas. I sammanhanget bör framhållas att

industristatistikens uppgifter om förbrukad elkraft kan bedömas ha mycket hög precision just för de elintensiva industribranscherna.

2.1.2 Definitioner och begrepp

I föreliggande tabellredovisning används ofta begrepp såsom bransch, arbetsställe, saluvárde, förädlingsvärde, elintensiv verksamhet samt elkrävande arbetsställen m. m. Bransch, arbetsställe, förädlingsvärde, och delvis också saluvärde har i statistiska sammanhang noga definierade betydelser, vilka förklaras närmare nedan. Begreppen elintensiv och elkrävande däremot används vanligen utan exakta avgränsningar, men har här givits mer preciserade betydelser som redovisas i avsnitt 3.

Arbetsstället

Uppgiftslämnarenhet till industristatistiken är arbetsstället. Detta definieras som en lokalt fristående produktionsenhet där, inom ramen för ett enda företag, bedrivs ett enda slag av Verksamhet. Ett arbetsställe avgränsas således del genom ett geografiskt lokalt kriterium, dels genom ett branschmässigt homogent kriterium. Avkall på dessa krav kan i det enskilda fallet acccepteras om underlag ej finns för en tillfredsställande redovisning. I praktiken sammanfaller arbetsstället oftast med den lokala enheten (verksamhetsstället) hos ett företag. I regel sammanfaller också arbetsställe och företag, dvs. de flesta företag bedriver rörelse endast inom gg lokal enhet och inom endast en näringsgren. Redovisningsproblem till statistiken föreligger dock beträffande den typ av arbetsställen som utför moment inom en integrerad produktionsprocess och är underordnade ett annat

(större) arbetsställe (administrativt och redovis-

sådana arbetsställen (s. k. filialningsmässigt). arbetsställen) har ofta inte något bokfört saluvärde av För dessa typer av arbetsställen in-

produktionen. går vanligen i statistiken uppgifterna om produktion, saluvärde och vissa kostnader i motsvarande uppgifter för huvudarbetsstället. Vissa data, bl. a. sysselsatta och förbrukningen av elkraft, redovisas dock särskilt för filialarbetsställena. Detta innebär bl. a. att en fullständig regional redovisning av data ur industristatistiken inte kan göras för vissa variabler, t. ex. saluvärdet av produktionen, om filialarbetsstället ligger pá annan ort än huvudarbetsstället.

Branschbegreppet

Vid klassificering av produktionsenheter på näringsgrenar tillämpas svensk standard för näringsgrensindelning (SNI). Standarden används i bl. a. industristatistiken för att ange ett arbetsställes huvudaktivitet. En näringsgren (industribransch) utgör alla arbetsställen med en viss verksamhet som huvudaktivitet. Ett arbetsställes klassificering till en viss näringsgren sker med utgångspunkt från de produkter som framställs vid arbetsstället.

Näringarna uppdelas enligt SNI i sex hierarkiska nivåer. Industrin (SNI 2-3) inkluderar totalt 194 detaljgrupper, dvs. den indelas på den mest detaljerade nivån (6-sifferniván) i 194 aktivitetsarter. Tabell 1 är en förteckning över SNI:s näringsindelning på 4-siffernivá, utom vad gäller verkstadsindustrin där förteckningen begränsats till 3-sifferniván.

Produktionens saluvärde

Summa saluvärde av produktionen utgörs av det sammanlagda produktionsvärdet (fritt fabrik) av de för avsalu framställda produkterna samt ersättningar för utförda reparationer, lönebearbetning 0. d. I

regel utgörs saluvärdet av bruttobelopp utan avdrag för kostnader för råvaror m. m., men i de fall produkterna framställs mot lön ingår endast lönebeloppen. Om lönearbete utförs åt annat industriföretag inom samma bransch föreligger en dubbelräkning för branschen ifråga beroende på att värdet av lönearbetet även ingår i det beställande företagets saluvärde. Produktionens saluvärde i industristatistiken innefattar därutöver betydande dubbelräkningar (totalt och

på branschnivå) av det skälet att en vara, som produceras av ett arbetsställe inom en viss kan som

bransch, ingå råvara i ett annat arbetsställe i samma bransch. Ett branschvist saluvärde påverkas sålunda bl. a. av dels varuströmmarna mellan arbetsställena inom branschen ifråga dels integrationsförhållandena hos ett företag/eller ägarkonstellationer av företag. Beroende på graden av integration kan halvfabrikat som tillverkas vid ett arbetsställe antingen levereras för vidare förädling vid annat arbetsställe (inom eller utom ett företag) eller vidarebearbetas till mer förädlade produkter vid samma arbetsställe. Uppgifter om den för avsalu avsedda produktionen är sålunda inte enbart beroende av produktionens storlek utan också på integrationsgraden.

Omfattningen av dubbelräkningarna är vidare beroende av hur precist uppgiftslämnarna till statistiken kan leva upp till kraven på branschrenhet

resp. geografisk avgränsning. De påverkas bl. a. också av hur detaljerat man vill driva en branschnedbrytning och/eller geografisk nedbrytning.

Förádlingsvärde

Som framgått ovan innefattar saluvärdet dubbelräkningar i ett antal avseenden. Förädlingsvärdet däremot anger endast den värdeökning som ernás genom bearbetningen inom varje bransch. I industristatistiken har dessa förädlingsvärden erhållits genom att på arbetsställenivå för varje bransch från saluvårdet subtrahera kostnaderna för råvaror, halvfabrikat, energivaror m. m. Förfarandet avser att eliminera ovannämnda dubbelräkningar. Förädlingsvärdet vid ett arbetsställe (för en bransch) är sålunda en restpost, som bl. a innefattar löner m. m. till den egna personalen, kapitalkostnader samt företagsvinst. I det förädlingsvärdebegrepp som tillämpas i industristatistiken (census value—added) inkluderas vidare vissa kostnader som i förekommande fall inte kan fördelas på arbetsställenivå.

2.1.3 sekretessbestämmelser

Enligt sekretesslagen är möjligheten att redovisa uppgifter ur de aktuella statistikkällorna begränsad så att information om enskilda företag/arbetsställen inte skall röjas. I korthet innebär detta att alla statistiska uppgifter måste avse minst tre företag eller arbetsställen, samt att inte något företag/ arbetsställe får dominera uppgifterna (t. ex. genom att svara för mer än hälften av produktionsvärdet) så att uppgifterna speglar det dominerande företaget/ arbetsstället. Sådana uppgifter skall inte heller kunna härledas ur materialet. I vissa fall, när sekretessbestämmelserna omöjliggjort uttag från IS, har industristatistikens data här kompletterats med information från branschorganisationer eller enskilda företag.

2.2 E1- och fiärrvärmestatistiken

Undersökningen genomförs årligen och omfattar praktiskt taget samtliga producenter och distributörer på området. Redovisningen omfattar bl. a. förbrukning av bränslen, produktion, energiförluster samt leveranser med fördelning på konsumentkategorier. I leveransuppgifterna förekommer inte någon nedbrytning på industribranscher utan endast en uppgift pá leveranser till industrisektorn totalt. Som framgått av avsnitt 2.1 avviker denna från motsvarande redovisning i industristatistiken.

2.3 Industristatistiken

Statistiken omfattar samtliga industriarbetsställen med minst fem årssysselsatta och kartläggningen avser bl. a. produktion, förbrukning av inköpta bränslen (ej egentillverkade såsom avlutar och vedrester), drivmedel samt elenergi. Energiförbrukningen fördelas branschvis för varje typ av energislag och anges såväl i värde som kvantitet. Kostnaderna inkluderar av förbrukare till staten inlevererade indirekta skatter.

2.4 Utrikeshandelsstatistiken

Uppgifterna i rubricerade statistik bygger på de export- och importanmälningar som insamlas av tullverket vid varornas gránspassage. I både export och import svarar ett relativt litet antal företag för höga andelar av utrikeshandeln. Datafångsttekniken för utrikeshandelsstatistiken innebär att exporten/importen kan hänföras till varubranscher enligt SNI.

2.5 Sysselsättningsstatistik

Uppgifter om sysselsättning har inhämtats från två statistikredovisningar: arbetskraftsundersökningarna (AKU) och industristatistiken (IS). Dessa uppgifter är inte fullt jämförbara på grund av skillnader i undersökningsmetodik, definitioner och mättidpunkter.

Arbetskraftsundersökningarna utförs varje månad genom intervjuer med ett urval av ca 18 000 personer i åldrarna 16-64 år. Utifrån denna urvalsundersökning skattas uppgifter angáende sysselsättning, näringsgrenstillhörighet, etc. på nationell nivå. Uppgifterna i industristatistiken härrör från en totalundersökning såsom beskrivits ovan i avsnitt 2.1.

Förutom de skillnader som kan uppkomma till följd av undersökningsmetodernn bör följande olikheter understrykas:

* industristatistiken täcker inte in all industriell

verksamhet (se ovan i avsnitt 2.1), medan urvals-

ramen för arbetskraftsundersökningarna är registret

för totalbefolkningen.

* när i industristatistiken baseras data

uppgifter på

för arbetsställen exkluderas sysselsatta vid t. ex.

huvudkontor.

* ársdata från är skatt-

arbetskraftsundersökningarna ningar som bygger på samtliga månatliga undersökningar under året. Industristatistikens sysselsättningsuppgifter gäller beträffande tjänstemän den 1 augusti det aktuella året, beträffande arbetare medeltal under redovisningsperioden (vanligen kalenderåret).

2.6 ovrigt dataunderlag E E F I i Genom de gemensamma varunomenklaturer som i

tillämpas den svenska näringsstatistiken erbjuds möjligheter till jämförelser mellan olika statistikgrenar. Av speciellt intresse för EL 90 torde jämförelser mellan produktionsstatistik och utrikeshandelsstatistik vara.

I industristatistikpublikationen (del 2) redovisas i sammanställd form och pá varunivá (enligt SITC) t. o. m. årgång 1987 uppgifter rörande produktion, import och export. Uppgifterna om produktionen har erhållits från industristatistiken. Uppgifterna rörande import och export är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Även om denna redovisning har utgått från en gemensam varunomenklatur är redovisade uppgifter beträffande värden inte helt jämförbara. Produktionsuppgifterna är redovisade fritt fabrik medan utrikeshandelsstatistikens värden bl. a. innefattar transportkostnader, samt lagrings. och försäljningskostnader efter produktionsstatistikens mätpunkt. Importuppgifterna anges därtill cif och exportuppgifterna fob. Vid jämförelser mellan uppgifterna bör även beaktas att en viss kalendarisk tidsförskjutning föreligger mellan produktionstillfälle och exporttillfälle. I grova drag torde dock den aktuella sammanställningen i Industri (del 2) avspegla relationerna

- - för olika här särredoproduktion import export visade varugrupper.

Av större intresse än ovan redovisad relation torde för EL 90 vara en branschvis redovisning av produktion, export samt/import - där importen avser importdelen i branschens input. Traditionell statistik över detta saknas men dylika beräkningar görs intermittent i form av input-output-matriser inom ramen för SCB:s nationalräkenskaper. I dessa input-output-matriser

ingår dels konsistent värdering av uppgifter om produktion och export-import, dels avser importen den import som åtgått för produktionen inom olika bransch-

Det branschbegrepp som används i detta samaggregat. manhang år dock något annorlunda än industristatistikens. I industristatistiken baseras produktionsredovisningen för en bransch på uppgifter från arbetsställen klassificerade till en viss bransch, i input-output redovisningen definieras en bransch på basis av produktion av varor klassade till viss bransch. För den redovisning av olika branschers

och resp. nettoexport som ges i export- importhandel tabell 25 torde berörd distinktion inte innebära några större olägenheten. Uppgiften i tabellen avser situationen år 1980. Uppgifter avseende år 1985 blir tillgängliga sommaren 1990.

3 TILLÄMPADE DEFINITIONER

Industriell verksamhet betecknas här som elintensiv när kostnaderna för elektricitet i branschen, eller vid arbetsstället, överstiger 3,5 % av saluvärdet. Det motsvarar ungefär den dubbla elkostnadsandelen för hela industrin år 1987.

Andra kriterier för benämningen elintensitet är tänkbara. Ibland relateras elkostnaden till förädlingsvärdet i stället för till saluvärdet. Gränsen för elintensitet nås då när elkostnaderna ligger kring 8-9 % av förädlingsvärdet, vilket motsvarar ungefär det dubbla procenttalet för hela industrin (industrins elkostnader motsvarade under åren 1983-1987 mellan 3,9 % och 4,3 % av förådlingsvärdet). I många fall utpekas inte samma arbetsställen som elintensiva enligt de två kriterierna. Saluvärdet inkluderar som berörts ovan utöver förädlingsvärdet också inköp från

andra företag av t. ex. råvaror, el, bränslen, transporter och tjänster. Arbetsställen där kostnaderna för sådana inköp utgör en förhållandevis liten del av totalkostnaderna blir i större utsträckning elintensiva enligt saluvärdesdefinitionen, medan arbetsställen där dessa kostnader är betydande oftare blir elintensiva enligt den alternativa definitionen. Produktionen vid de förstnämnda arbetsställena är vanligen mindre förädlad, medan motsatsen gäller för det andra slaget av arbetsställen.

Oavsett de ovan berörda analysbegränsningar som ett användande av saluvärdet kan innebära kan båda kriterierna för elintensitet försvaras. Det finns dock ett praktiskt skäl att välja det förstnämnda kriteriet före det andra. Konjunkturvariationerna slår igenom hårdare på förädlingsvärdet än pá saluvärdet, varför elintensiteten vid olika arbetsställen (och därmed antalet elintensiva arbetsställen i en bransch) kommer att variera mycket år från år när elkostnadsandelen av förädlingsvärdet används som definition.

I så gott som alla branscher och delbranscher finns något elintensivt arbetsställe, och i några branscher är produktionen elintensiv vid nästan samtliga arbetsställen. Man brukar av tradition sammanföra branscher med många elintensiva arbetsställen under beteckningen elintensiv industri. Det gäller gruvindustrin, massaoch pappersindustrin, järn- och stálindustrin samt den kemiska basindustrin.

Inom dessa branscher finns dock delbranscher där produktionen är mindre elintensiv. Statens energiverk visar i en rapport (Effekter på industrin av stigande elpriser, 1987) att 15 delbranscher på SNI:s tre-, fem- eller sex-siffernivá var elintensiva år 1984 enligt kriteriet att delbranschens elkostnadsandel

översteg 3,5 % av saluvárdet. Dessa delbranscher,

grupperade under samlande branschnamn, uppráknas

nedan.

Gruvor och mineralbrott (SNI 2) - SNI 230 Malmgruvor - SNI 290 Andra gruvor och mineralbrott

Massa- och pappersindustri (SNI 3411) - SNI 341111 Industri för mekanisk eller

halvmekanisk massa - SNI 341112 Sulfatmassaindustri - SNI 341113 Sulfitmassaindustri - SNI 341121 Tidnings- och journalpappersindustri - SNI 341122 Kraftpapper- och pappindustri — SNI 341129 Övrig pappers- och pappindustri - SNI 34113 Träfiberplattindustri

Elintensiv kemisk industri (SNI 35l11+35113) - SNI 35111 Industri för oorganiska kemikalier - SNI 35113 Industri för oxygen- och andra

industrigaser

Järn-, stål- och ferrolegeringsverk (SNI 371) - SNI 37101 Järn- och stálverk - SNI 37102 Ferrolegeringsverk - SNI 37103 Järnoch stålgjuterier

Ickejärnmetallindustri (SNI 37201-2) - SNI 37201-2 Industri för ickejärnmetaller ur malm och ur skrot

Den sista delbranschen, SNI 37201-2, är en egentligen

sammanslagning av tvâ delbranscher (näringsunder-

grupper med industristatistikens Dessa terminologi).

delbranscher har slagits ihop eftersom sekretess-

reglerna inte tillåter att de särredovisas.

Med den elintensiva industrin förstås de ovan upp-

räknade 15 delbranscherna. Det är således ett sam-

lingsnamn för ett antal delbranscher till vilka hör

relativt många elintensiva arbetsställen (men där inte

samtliga arbetsställen med nödvändighet är elinten-

siva).

Med beteckningarna elkrävande arbetsställen samlas samtliga elintensiva arbetsställen i hela industrin, dvs. alla arbetsställen där kostnaderna för elkraft överstiger 3,5 % av saluvärdet. Till den gruppen hör således en stor andel av alla arbetsställen i den elintensiva industrin samt dessutom ett antal elintensiva arbetsställen i andra branscher.

I avsnitt 2.1.2 ovan har redovisats definitionen av saluvärde samt diskuterats dess användbarhet i olika sammanhang. som där framhållits är de branschvisa statistiska saluvärdena inte enbart beroende av produktionen storlek utan också på branschens integrationsgrad och förändringar över tiden i denna. Beräkningsmässigt påverkas också detta saluvärde av krav pá branschrenhet och eller regional detaljeringsnivá. Data ur industristatistiken redovisas dels i publikationen dels - i bearbetad form - i olika

SOS Industri, Statistiska meddelanden. Ett sådant gäller den regionalredovisning av IS-data på kommunnivá som utnyttjats av EL 90 i analysen i kap. 2. Den sammantagna redovisningen för filial- och moderarbetsställen som tilllämpas vid redovisningen till SOS Industri gör det i vissa fall omöjligt att utan särskild omräkningar redovisa data på kommunnivá. Sådana omräkningar har genom s. k. central estimation utförts för att möjliggöra kommunvisa redovisningar av bl. a. saluvärde och förädlingsvärde på industribranschnivá. Härvid bör uppmärksammas att i de fall ett filialarbetsställes hela produktion förbrukas vid moderarbetsstället kommer summan av filial- och moderarbetsställenas saluvärden att beräkningsmässigt överstiga det initialt redovisade (med ett belopp motsvarande det tillräknade värdet av internleveransen). Detta är förklaringen till de avvikelser i vissa branschvisa saluvärden som föreligger mellan olika tabeller i bilagan.

Som ovan påpekats omfattar saluvärdet alla varor som framställts för avsalu under en redovisningsperiod. Ett arbetsställe som framställer halvfabrikat skall ange värdet av dessa och det arbetsställe som använder dessa halvfabrikat skall uppta motsvarande värde i sin rávarukostnad. I det för hela branscher aggregerade och redovisade saluvärdet kan dessa halvfabrikat komma att ingå flera gånger. Dessa förhållanden medför att de branschvisa saluvárdena även kan av för-

påverkas ändringar i företagens redovisning till industristatistiken (förädlingsvärdet blir dock detsamma). Det statistiska begreppet saluvärde, och

nyckeltal baserade på detta, bör mot dessa bakgrunder hanteras med viss försiktighet vid av

analyser utvecklingstendenser och vid strukturjämförelser mellan olika industribranscher.

TABELLFÖRTECKNING

1 Förteckning över industrins indelning i näringsgrupper enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI) 2 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärdet till producentpris 1971-1988 3 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärdet till producentpris 1971-1988. Index 4 Industrins saluvärde 1971-1987 fördelat på branscher 5 Industrins förädlingsvärde 1971-1987 fördelat på branscher i löpande priser och 1980 års priser 6 Den elintensiva industrin: saluvärde 1971-1987 7 Den elintensiva industrin: förädlingsvärde 1971-1987 i löpande priser och 1980 års priser 8 Sysselsatta efter näringsgren 1971-1988 9 Den elintensiva industrin: sysselsättning 1971-1987 10 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: arbetade timmar efter näringsgren 11 Näringslivet inklusive anställda i hushållen: förädlingsvärde per arbetad timme 12 Elanvändningen i samhällssektorer 1971-1988 13 Industrins inköp av elkraft 1971-1987 fördelad på branscher 14 Elförbrukningen i relation till förädlingsvärdet i olika industribranscher 15 Elkostnadens relation till saluvärdet och förädlingsvärdet i olika industribranscher 1971-1987 16 Industriproduktionsvolymindex 1971-1988 17 Den elintensiva industrin: antal arbetsställen och antal sysselsatta år 1987 forts.

18 Den elintensiva industrin: saluvärde, förädlingsvärde och

inköpt elenergi år 1987 19 Övrig industri: antal arbetsställen och antal elkrävande

arbetsställen 20 Övrig industri: saluvårde, förädlingsvärde och

inköpt

energi år 1987 21 Den elintensiva industrin: elkostnader och

elförbrukning

1971-1987 22 Den elintensiva industrin: bränslekostnader och förbrukat

bränsle 1971-1987 23 Industriproduktionsindex (1980=100) 24 Export och import efter varugrupp 1980-1987 25 Industriproduktion, export samt importinsats år 1980

Tabell 1 över industrins indelning i Förteckning enligt svensk standard för näringsgrupper näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

2 Gruvor och mineralbrott

21 2100 Kolgruvor 22 2200 Rápetroleumverk g 23 Malmgruvor 2301 Järnmalmsgruvor 2302 Ickejärnmalmsgruvor 29 Andra gruvor och mineralbrott 2901 stenbrott, sandtag 2902 Mineralbrott för kemiska råvaror 2903 Saltgruvor 2909 övriga gruvor och mineralbrott

3 Tillverkningsindustri

31 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 3111 slakteri- och charkuteriindustri 3112 Mejeriindustri 3113 Frukt- och grönsakskonservindustri 3114 Fisk- och fiskkonservindustri 3115 Olje- och fettindustri 3116 Kvarnindustri 3117 Bageriindustri 3118 Sockerindustri 3119 Choklad- och konfektindustri 3121 Övrig livsmedelsindustri 3122 Fodermedelsindustri 3131 spritdrycksindustri 3132 Vinindustri 3133 Maltdrycksindustri 3134 Mineralvatten- och läskedrycksindustri 3140 Tobaksindustri

32 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri

3211 Garn- och vävnadsindustri, textilberedningsverk 3212 Textilsömnadsindustri 3213 Trikåvaruindustri 3214 Mattindustri 3215 Tågvirkes- och bindgarnsindustri 3219 Övrig textilvaruindustri 3220 Beklädnadsindustri utom skoindustri 3231 Garverier 3232 Pälsberederier 3233 Lädervaruindustri 3240 Skoindustri

forts.

Tabell 1(forts.) Förteckning över industrins i indelning näringsgrupper enligt svensk standard för näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

33 Trävaruindustri

3311 Trämaterial- och byggnadssnickeriindustri 3312 Träförpackningsindustri 3319 Övrig trävaruindustri 3320 Trämöbelvaruindustri

34 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri

3411 Massa- och pappersindustri 3412 och gappers- pappförpackningsindustri 3419 Ovrig pappers- och pappvaruindustri 3420 Grafisk industri, förlag

35 Kemisk industri, petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri

3511 Kemikalieindustri 3512 Industri för gödselmedel, och ogräsbekämpningsmedel 3513 Konstfiber- och basplastindustri 3521 Färgindustri 3522 Läkemedelsindustri 3523 lvättmedels- och toalettmedelsindustri 3529 Övrig kemisk industri 3530 Petroleumraffinaderier 3540 smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri 3551 Däck- och slangindustri, gummireparations-

industri

3559 Ovrig gummivaruindustri 3560 Plastvaruindustri

36 Jord- och stenvaruindustri

3610 Poslins- och lergodsindustri 3620 Glas- och glasvaruindustri 3691 Tegelindustri 3692 ement- och kalkindustri 3699 Övrig mineralvaruindustri

37 Järn-, stål- och metallverk

3710 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 3720 Ickejärnmetallverk

forts.

Tabell 1(forts.) Förteckning över industrins indelning i

näringsgrupper enligt svensk standard

för näringsgrensindelning (SNI).

SNI-kod Benämning

38 Verkstadsindustri

381 Metallvaruindustri 382 Maskinindustri 383 Elektroindustri 384 Transportmedelsindustri

385 Industri för instrument, foto- och optik-

varor, ur

39 Annan tillverkningsindustri

3901 Guld- och silvervaruindustri 3902 Musikinstrumentindustri 3903 Sportvaruindustri 3909 Övrig tillverkningsindustri

hama oñam ›m› Namnomnm mmnm»mom

H~wH ovananmamamvomuNomannaama«unav«monomwm›mqmuømvhwmmmama:

om~»~« vvmuov

maa” pow mama cmam»maa mmvmnanm even

wnmaa«m›Hammmpaomawawov›monomnmmwovHawa»nvvmmHmmm»annan

mv«-H vaammn

»› mamaomau mmamvoom vøvmacw» ”man vamwaamøaa nmapa“unna›øm›mvunnacmmmmmono»»namn»mamamamma

m~om- mmaanm

amma«now muw mamaunna vmvm»aan mmum

Fahad annanmamma»mamamwmvmmammaoppmmm›vmmwwommpmpvw duga”

Amanda nomaum

...owman

and “maa “cam man mama Homm «awnanno namn

mmmwa«mead ›o›maannanmvoommmmvao»»mwvvnm.mean›a›uugasa”

Nvnuaa »woman

oøaa M vn» mamamung apan«pun wvvmcomm Nunn

mwflnammpaamameammmoammmwvmamma»hmmmvpwnmmvuamomwoe»a~a~ mmøwoa «›ummm

.uu oc» ammavan menawna nanm“mmm awom nconfl qmmafimuavamvhoahomhvwmovauomnnmhwhm»meanmmwam«anew

nmnhoa ovvomn

.n««n.

açvu mm» emma maømmemo whomNov» mafia

mmømaomwaaaavmammcanmmamvmmomamhwumm~mm»apanowmanomega

waoaafl vømmmm

øaonunnaugran wavu mnov moovNomwroam Ham:

»mamauuuaa«owedmvmmamanennoohvmammamammamhmpmvmwamNannawmmon

um øumoaa mo›m«m

anna amma nanmmona vagawmwnmmwmHaag Huan

»ammamwmauummva»NonemmvuaHmwñmomummannanhmmwma-o~

Nomnoa gumman

4 .h »ma mvum Nhmvmama vvwmm›am~~mmmaa

svowumannaunweduonwvmona.“mennmonwmhownumoommoøøomuuvwn

mø›ooH vumuum

aumu wnmuanwa «mam ammv»ommamma

m»a›Hamma*mmooumnvqa»woodNvmomapneamamhmmmøhmomohnavavmnmmommamma

~m~m~a wopmmn

mhma »cha »Hmm«mam nanmmoveomumnada emma .noauxmcoxmunucowuuz

.øH›« vvmaannmnavmvam~amo_NmmwmHwommhemmamaammannan “ca

mmumau ømmmmmz

«hag mama auvm mvmvgnawnvoaamma nam:

namedmnwaa~aaoHmmmvam›uo«mamhv«pumavnømmopvnmmammaNaga_ Aim.

uavum›auuunuuumumnmwuu mo›«mm

»um «had damm uovm vnmv«~w pmaa

maoaaNaggamesonaømvawomenmvmmvmnaouacwmmvunnamommamøuamwamaa

nmonoa maanum

uiouaqâuuâM »vom man

unga aqam andavmavmmmmmnvm amma

nmøna «m›Haoooou oammamomovgenom mmnomvn~a~Npømvmmohu uovnuaovvaa

maoooa mhmoom

«had men oaom nanmcomm men»wmnvm›mm »mmm awun

.a ammamagma»mugg mammamnaovNvmmmhmmnvannan vmmhvmanna

mamman

auunmumua

:ua axmwunwuaum

nuo

anovwfl

Imnommum:oo

o›«m=nxnm :U0 duo

:oo

.usaoaouuomx.o«Hauaa

xmwuuum:oo

|=numox0›uvlawman Iumom .cwumnamnucou

ImEumImcuuauummn

xøunmmoxmuuounauuoawsmaaumuwnumzvnmaøumImmcauxmwumw

:oo .:mnmgum~xonImuommumIawum nunruauuwwmu0:m«ummu

.muumaucwgoo .ouu:mnu

uo›«unan«umn.lmum

N M.»m=o:«mm:»:x.oHH«uuossamx.ommø»vmm=

«uum=u:«:.auou.~

uo=.uu›mumu_u~«u»wagoo.iummutxmqaoa.vann.nakna:u::.|au .magemm«nwuxmmumwuuum

.xøuauon.ImHovoamwq.«num:v:«:nu.auuusuaq.|=uuqaE=mxuo=ouuu>.Hov:a:=nu.~omunmuEumxuoonouuoxnmm.unuwumcamuououuwnmnzmmøzHqqmxmm

«uum=u=w=.ummxanou_»um=v:q=..mua«~um=v:«mvuumxuoomaøumuaaouonmnmmazuzaomm

w.um=u:qmm=«=xuoHHHa«.um=u=«=uuumuHmauumsuawnuanmmmm

»gonnaHzm H N m an mm mmvn mm wmhmon on v mw n w m :2=maaah

uaaamx

»maam.naa.N› ›._m ~.me o.n«Am.moam.moa›.o«Hh.~mHmáåo.mv~m.aou_.am~›.›Ha›.vmaH.wna m.mvao.omHo.«u|m.~na«.m~a

maman.c› q.ouo.›m o.ow o.Hm ~.~o«~.m-m_ooa m.mm«m.~qHTo:›.o.»m.øoHm.»-v.v~av.mNa~.wma›.ønH ~.an« v.m~Hu.-H

mamav.u› ~.a»m.wm «.om a.nm o.~oHm.m~aa.ao~ u.~m«u_vvHm6?a.a«Hm.«oau.m-v.HaHo.wnam.omHv.›nam.n~Hq_a~am.-«

vanam.»m h.«m v.o» q.vm ~.ooHm.maHa.Ho«c.Noao.a~un.~vfi(m2m.mm«a.mmam_«Ha«.muHø.vmaa.«mac.m-«.mmHo.m~am.»««

.Såuaäu

mamam.om ›.aav.mma.aa 0.0»0.0» m.am v.~o«o.maa m\a~am.mmHoi:«.««am.«nu~.oc~o.H~«m.mvH›.onav.m~«».aHam.«H~

Eli...

mamam.›mo.om ›.owm.vm m.m› ~.ua m.›oHm.ooa m.~aam.m~H1.3..m.vHHN.moam.~oHm.»oao.ma~a.uvav.wNao.m~an_oaH«.mo~

Sonia

Hamao.Nm~.~n a.mma.wom.mm «.a› m.mm m.om

o.»oH o.naH w.m~Hmi:N.›Ham.mm«o.mo«o.oauv.m«Hv.vNaH.o~Hn.maHm.ooH

Bud.

owma›.omv.H» m.mmo.m› q.m. ..›n ›.aña m.vo~~_m««m.a~ama:ø.›«a~.«o«m.wma».ao~».o~«n.ovHø.NNaa.H~aw.maHm.oHH

mamaw.›um.ow ›.aam.w› m.~m annandag«.HHam.moH~.o~aw.o~amä:~.m~H›.owam.«mHo.¢oHo.o-o\mn«m.qa«H.a-n._mua.vaHm.oa«

. npoao.»m›.ae N.mn.m› m.øaQ2 ›.mu m.voHv.«oHn.naa».mH~n.ooaa.am«n.mvfla.moam.vnaH.~na~.o_~›.maa a.mo«m.moH

»aa m.mum.v› m.›a ›.amQ2

q.›oHo.aoHv.~o«o.~aHw.~aH~.mH«m.Nmaq.mmum.wo~«.wHHv.m~an.oaHo.o- w.øoam.uo~

uinaiadoum v.NoN|

...OGEXWCOXMM

:nu mhma›.«m.hø m.mm o.v-~.aoam.moHH.~aan.n-H.ooH «J3«.m~«v.muam.›uH».uoaa.m«H».m~an.¢~aa.¢aa a.a«~«.na_

u.voan

.HIEOwUGZ

whoaw.mom.mu ›.ømm.om . n.mø m.m~Hc.moHm.moua.v«Hw.aoHma.:m.m~HH.m«am.m«a~.~oHa.maHm_m-~.~Huo.oHao.~««N.maa«on 2 «nag m.aa m.ma c.~o__.oaH m.maH ø.mon~.nHu v.aHao_m~a~.ooa,v.62~.uHam.oqa m.vauo.m«~».a~Ho.moam.o-m.uH|».ao«q.m-.:m.

u¢E§uufl:.m.B

mnmam.no ~.mm o.um o.a~H›.›oa ..moaH.m««a.-ao.o~«m.oo~ca:».moHm.m«Hn.a~«m_~oHv.moH~.ou~m.wcH«.›ou ›.uoH»_»o~ :a:m..u.£m ~.omm.›a m.om .nä0.00

unna ›.mm ›.wm n.Nm nuvanaouuan

m.ooHm.ooam.wo» a.noH .o»nm.mH~m.moao.voa~.~a«a.mo~o_mo~».aoam.°o~

anau å o.ooHo.oo~o.ooH o.co~o.ooao.oaAo.oo«e.ooHo.coH0.2:a.ao~o.oo«o.ao~o.ooHo.ea~o.oc~o\oo~a.coHo.oeao.oo~o.coH

uufimunnu

EUO uxmmumwuaum

£00

nuouma

Imuomnum

:uo

Bmflii :oo :uo

£00

.nsøcaouuwmioZ3oa

xmwuunm:ua

Iumaam lumen .:mup~unu:ou

I=nwmoxo._Cvna§nmIUflfl.=JNUmO.u.

xanammoxuuuo.n~uuo:wammnumu lmmnmuxmmnmu

H.um=u=M=o»m

:ua .:nuu:mHxonImuommum:En nuo|uauumumuønm«umuu

.auumsvcw:oo .oumnmnu

ugäuøâuw_ .|mum

q.um=e:Hmm=M=xuo›aauuuo:sumx.o›mma.uams

wu»m=vaa=.uuoumA

nosuuunnwv.n««uxoa:oo .lummminv.on(Emu:dant.law .meanum«um axmwumwuuum

.x=un%uon.Imno_uoEmwA.«num:v:w:hu.auumavcaxmwaox.I=nu«§E=mxno:ouua>—OUfl.l£5hl.~omUumwaumxuooHouuoxnum.usuwumcwm:o.ouu_amammmozH:uwatcquumsucn

«uum:u:M=»ummxunouM.um=u:«=uamup_uum=e:_=uu›»muHmwuum=u:wnua»mx.oomawnmuaaouonmnmmazpnom

«uum=o:wmm:w:x.oHHMamuumsucwmvaammmm

uuuamz

min

«aheadmpvøaanwmnmamwomhnmhmmmaovnaamwqmøammmvmmmvmamhmmmemamvowummmaaawmmommmvomoamvmaqnamNvammmmnqowm

nfiasm..Cum=_u:«

mpqmomommmn»po»mmmmom

mm sagamvaaammavanamafiamamamonammqaanwaemma

:unnaCumsvca

movovmoan.mmmommanmwammvhmavaowvvmowvmon

mwamoummnoaaqmmauqmmnvmaanammaH›mm›aouomma»mogenmmmonu

|xnoImuauuquumaunw

pm mmao“mmm

-v~«mmmøacavedmuawamuvmamocha»nanm manen mnnmumammavunmmhonan HmaovHuammovooq

IanmnÅmanCunauzu

mm mvmnoohmnmov»mmsmean~»wmmwmmmononam»mom»adamamp»anna

»nogamopedmenadmmpua

unionuucumCumsvnw

mm anwa

...uu .anod»~a~aomegamammamammawhvmnwmammmmvwmmhmhvmooomvmnwmmammaommmnmemo»canonmwemh

:munen..§umuu:._..

.hddlv vn

.«num=U:H

mvmmamangam~m»H»mona»vannHçvnmmmvnmmanenmamwmNvhuwo~umqmhoov umhhmmamnwmwaapauaondawn»

lawns:»Eommumwuumsvcw

mm «comown»

uonuunuun:man:u: wmvaaomqma»havaoovmammmpamvuma~mH-Hwavuvunna»moonumomu cwm~mm›øNmmamvmemma»

mm ..ium:v:... Jiumauuum

nn mmamanewhmouammommm»campHum»emo»awn»maa»maa»mha»onda

Nmconcapo“uvoaamwwan

Ifiuxon.wuumsvnw

uaaouumu fl.—.HWfiUfiWWO

amongaovmumunenmagmammmmm”mha”ensammuqvmcmwbmanuuqNmooaohammannanawmmugone»Homv»mmvuh

Iu«a|mHOU0flCumsvca

mom..—u¢m

nuaununau

nadapmo~›mmNMoon oumm »eenmu›mmvvmamma«mumhmmmamømqø›vpoemm~«wo~»nHamn

ma.-am|=...m

muumsvum

ounm:nuu

honmomhanmmm«Hmvmmm›mHavv›qcanowmmmmmmmHonHm»~mmm»

s-n%MDAfihHCOU

nnnuuusuanMN «cadmamaovum»chawmmmwhenomv”vmom»wwwvann›mammqummade»was«¢emmoon »wav

u lama:.2::m

mxmmumwumum

voxnuzmxsumcanm

AAOAUHad unmaunamama«wanmwma»hadhhmaapanmnmaoamadamnmamamamaammamamawaaapumauuaamv_

mum momam ømamm M33 avmam mommw ammhm

maaooa vmmmoa hmavma vhmmma :.23 mmmmma mmmmha 028m mmmmam :amma mmmamm vmmmma mammma mmvmma mmmmma §32 mommma 323 maømma mmmmma vhmmma SSS vvmmma hmamma mmhmva vvømva vmmmva amaoma

ueezm

auumsuna

hmm 2a mmm amm h: man in mmm 3... mmm mmm mmm mmm mmm mvh I» aha 2:. mam hmm mmm mmm omh ~$ hmm amm mmm m3 ohm mmm mmm mmm Sm omm mm

:S54 auumsvca

mvaam mmamm oommm Sufi :En 02.2. 32.. momhv vammm ømmmm mmmam mhmmm mmmmh moamm Ea? mahmv ~33 mvmmm vavmm Sham mmmmm 32m maomm mvvmm mmmmm vmamm ohhmm mmomm mhmmm mmvmm 22.3hmvmm

..x..3 omamoa 1.33

nmvuum auumauna

o hm Sam mmmm mhom mSm mmom ommm ä: maam SSum: hmmm aamm IS aamø 83 mmmm :3 SSmo: mhmh mmmm mmmm G3 33 hamn mhmm mmøø mmvaa I32 mmmma ?NZ ammm mmom

:namn mmhma

aamum anumsvna

o mm 32 mmmm momm mmmm mvom movm ammm mmhm mmm.. mo: mmmv mmom ES ommm $3 hmmm mmvh 22mamm aømm mhmm moon 2.3 En.. mm? ammv mm: mmmm sån mhmm «mam ammm oamm 3:.

Ivuon Icoum ...uuwsvaa

...ax mm 22. amom :än 82. mmmh moom mmmm

mmmoa mmmma ahmva mmava 255 mami mam? mamma hahom mhvmm «SS vooma ommma mmhma 233 Sv? Sufi oflfl vmmma ahmva aamva mmmva oømma & mmama EVE «ES

:nä: xmasoz auumauca

Z §3 vomh hmmm ...Cumavnu

Z»? aroma vmoma mmvma mmmma ovoha SSH maaom mmvmm vmohm :än «SS hovvm 33.. ._33 avmha mhmwa ammøa mmmma mhmha «S3 Sh: mmuma mmhma mhmha hmama Snow vavom 82a ~22

:amma: Cannon... mmvma

Imnammmm

uunounuun

mm mm mmhm mmav ommm SE. 33 mhmm avmh Sm» m3... hhhm hmmm hmmm mamm

Imus sun... 3:: amooa mhmaa omvma måna mmoma mmvva oomoa mmmaa mmama mmmma omoaa ohaaa R2: mmmoa mmmaa omhoa mmooa ommoa mhooa En.:

auumnvca .xaumauuum

»S033

mm mmmm momm anon “då 2.3 mmnm mmhm ämm hmmm 03m ammm 33 S: mmhv mmam mmvm ommm mmmm Sam mmam omam mmmm vmmm hmuv 3:. mmav ommm hmmm »då movm SI hmmm hmmm aavm

naauxoa Cancun...

aaaoauauuo

hamalahma am momm mmmm SS mmom mmm» mmmm

mmooa mmmoa SSH mmmma hmhva 3:3 mwowa øhoma vamam oaamm Sufi Sufi E33 mvmma ovmma vmmma momma Son» mmoma SSH mmmma momma mmmma ...§2 hmmma moon»

Im3 ummma momma

imaovoa quumsvca

momauow

m mmma mama mmha mmmm ommm hmmm hmha $3 mmom mvmm mmmm mamm mmmm SS. mhmv 33 SR 32 32 mmmm mamm mmhm hohm ?nu moam 3.2 mvmm høam hmma ammm mmvm mmmm :En hmmm

asasml::m auumâuca

ovnmmu.::.mumu mma mma mha oom mmm mmm mhm mom hmm omm mov Ev S... m3 ham mmm omm Sn mvm omm omm S... mmm mmm mmm En mmm ohm amm mmm mmm mmm Sn mam

.nmnâaamuunou

um..Cm namuonaa vuoun

mniuusufl mm mmva 23 amma mmom haam amom amva 33 maha aim hmma SS ammm hmmm $3 mamm ammm mmmm øvmm mhmm mmmm mvmm 32 moom mvha momm mham mama mmma mmma mmam ohmm Sum mama

m lean:uo=nm

uox:Hzm\num:_2n axmaumauuum

233. nfl ahma §3 mhma «RH mhma mhma hhma mhma mhma 33 amma 33 S3 å.: £3 mwma hmma ahma mhma mhma vhma mhma mhma hhma «Ra mhma omma amma mama mmma vwma mama mmma hmma

uøaawua

»ana mm» man mvh mum »wav hvum mung mmam hona eva.

mmoon mamma hflwma Nmmhu momma

Nmn omo aw» hum oøaa »mom »nam Nona ›«» .nav oama »omv

avoua momma mammammwna

Hm» av» up» mmm mama «awn »cam coma moo» nanm mama mauq

manga wovaa aopnm woman

ac» duh ham Hon .ana »wav mean mono moam mug“ mmmv

mmvna oonoa meccaamwmn momma

mmm gum wow ma. man mama maa. arom amma momm mhom omno None uvnv

qoomu wmwmh

mmm mm. nqm nov ana Naaa menn oflmo nus“ ammv vmhn How» wmhm nanm

wmmma dosen

omm Nav Nvm mmm pun good »man awn» emma nemo mmnw maa» “man vmhw anno» mm›mm

oam «av nom man who coma vann «mom amma moov mam» came nanm qm›u

mannamaomm

suv mmq omm omm ow» aha» avpu mmmm mona namn mvwm maqm hamn »mmm Nvmmfl mwohv

...Sim

aan vmv »uu «om arms vagn Hmuv muom mhma «man name came noga mung

amma” hmvov

än

ann Noa Nav han Nam .5. puma oaqa moan mama omnu mmov morn mhua mona

vhaoa «mama

.«..um=v:H

.31. «mm hon que men NN»

whoa whom mwpw mmhu veva»nav »ugn amma vmmu emma* øhvmm

.x..~um...uaum

van mam vmv man man 22:15: mhmn mamaspamamma »oem anon Mmmm amma aoaa

among momma

GHAOHUAWNO

mmm mav «Hm hp“ com apa_ own” oonv mama avuu came øøqm macs vmvu

:EEE manga Nmmvm

mom..Com

han omm »vv om» maa hmv mnøa ovan morn «nag mona musa “van noga need

hamna

HMHUWÃ

mow mha mao Hum awn mm» man mow man u›mH amma m~v~ «mad duon maa»

momma

.flflM~nDAflhUCOU

gmaüøuümno

hon »ma pom awn mom maa mmm men å J. *saa goa_ Hamn -oH mmm_ mm›n namn

ooama

axmaumwuaum

nu om Hzmx maaqm aaamm «damn mofinm

HAOAJH zumcanm qaaavm Naaavm mdaaqm Hnaaçn mmaaqm auaavm uuaoanm uuuomhn ww:ou:«au Muumzuca uuaawx

ommwhmom» wmmoom mmm manwmahhv mha awm»hvmom

hmma ammmoøamMmmmwaneavmmøwmmmmømmoma menuhmmmmmwaowhmnan”mmma«paw

mowmm hovmm

mmmmhmmmm aan hvm mm» wvnwmammv ana mamomvmam

mamamammnvmmhommmamvmmmvmawmvvommvaa owmmwammmmmawawmoohmhwma«mp»

vmnmm omwam

hamahm hah mvmoav mumwww mmmovammv høa com amvmam

awovmmmmomhmvomvhvvvovwmmnmm ohmmomammwvavhmmmwmmanna non»

mmma vmmvm mmomm

Navomm ommmmvomm wonmmaomv momann wmvvmm

vnma hmmmmwomøaoa ømmmmmmvmomvmmvmhmmmooma mmamhvmmwovammvmammmwmmammah

mmvmm vwham

ahv vomomw mmmwon mow momama omv mamnew oavhvm

amømnamnvmommmwmhann woamammommma wmøammnmammammmmmwmmmvaa «mm»

mama mwmmm wwaom

amvovanew mommmmmmvmmm awmmmammm mmawa” «meNov

mamahmamnmamøhoa mvømmwmmvhha momh wmmammmaoomawammnounmmoaw-o mowøa

oammm

:anna

nä mmaawv mamhmm mmvon» ohmmmawov aam mmmcam owvave

Nov waøa «hamwovaohamvanm wvow aoma Faun nanm awwavmmmamvmmmvammvw amama

mhaam

82 .

»on mmammm avm momnomanv ommmmammm avmmmmmomnommmv

fie coma mhammoonahma mmmm»ommvmmamhvw mhammoo~ahna mmmm»mmm mhvw

mavom maaom

3:a.. hmmomaomm mmmova nmvamv whmmha mam mmmomm«ma novwmv

mhma waha mmoamvvammmamvamøwoamane moanvmammvmaoovmmammaohw

amooa vmwom

.anamma om øvmwvv menmmaaow awmommmaa mmvmmv

a momunoNov wmmmwhmma nvha nhaa moamamam moon

whma vvaa vwmaaava vmca wovv mmom movua

hmhna

mm mm» wmm nonomamvm momvommommwvhov

mhm momohm mamoma man mvwamaaa ooomhaom nova

hhma awva amaa vhaa Nova hmmm moom hhhha

._51 mahma .auumnvna

wvmaaamaw mmmcanava cowman mmmovamoo ownwmmcam vommhm

whoa amomwvwahmoamamaaama «Non ovmmvhomvwaa mmommhma m›oo

vmnma

$212.2 .xaumauuum

mmmovamac manmvwmmawmqman man mha moh hanovaommowwnon

mhma haam mmmmvhoa hmha mmaa »new mvmmhammvoaa whha ømha »www

wmmma nmhma

uaaoauawwo

oomahamm» mhahmmmmaohmman ownmwmmmw oov ohm vmwwav

mwomaama awoannam møva aham mamammmmammaMmmmmømmmmoamomh

vhma mmhwa mhwmm

ouumpvcnflumufi

m0mauøm

ac hoa mowman ommvvmman hav hmmammmmwoov

mha anvmommhmmow«van whømmvmmmamammamwaam mwhw

mhma amwammaahvma vvoa mmmam

hhwaa

E3965

am am mvmwmaaah hovNonmmmvmw«um mwaneghanmmvwasquammmmen manboa anwa naam gnaw

mhma amva swam mwomavmmmvmmwhoa hhmma

.cmumnauuucou

ma aånaøuåaomm mh maanun mmmmhh wamwmnchm

wwa aovownvmwamh mha han aam hha vwm omow

Enå. ahma mmvammoa amøm now» mmmmhmamwwoavmmaoama

enema

.oø.m›u

.. axnaumauøum

mmmm mmmm

nzmx maavmaaamm maammmoahm maavmaaamm maammmoahm

aaaavm maaavn maaavm amaavm mmaavmmmaavmmlaoahm mlaomhmaaaavn maaavm maaavm amaavn mmaavmmmaavmmlaoahmmlaoahman:ou:aauauumzøcauuaamz

:un-anomcuum:aaumuwu am=ou=aauauumzvca

maa Hmmmmmcan mmm

amma muoa mmmflmnvv

»amdmaa omm«aw aan own

mao” Hawanova

»ma wc” mam»am mmm

Acwmmaunga »augHumv

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ vom ommcom mom wmm

mama »mod mamaNmmv

won ommaan com aan

mama vuoa vannname

cam own man van nam

emma pooa ann_mmmv

omm mmmhmm Nam mmm nom

namn ammav-v

wnu urn man oem aan

mama coca emmamamv

»mn wow man mmm man

Hama mmou monam-v

.Reza

»nu haw manman man

anna nnofl anwaunna

ugn van wnmomm hun

mhma when vvvaoaav

«sadomm omm«mm »N mmm

ohaa Nonamuuv

.mama

»vu ›mu mmmann vem

»nga edan pumammev

.E.o.uu

van van mmmmha awm

»nan mmaa m»~_cøow NH

.E.Euøuumcwcxwmuøvøsmuuuuxmuønuá

å mun ommnam cpu man

mama «pad ovan«mow

vouaa

A won van N›m mom omm

..uuu|econ.«sad own” Naaammm

mha men omm»mm man

mnaa mega mafiamha» EOUCMHOUUQH

oaaununaa uuwcuuvnmumu

vem mum«om oem van aauu

Nhmu »maa n-~ mmam

han van mam»mm men :emmaaxmwummumum

» «nan umoa whoaovan

uaumnuuuuuu

.nano camcmn

.nan vas

:oo

inom .cmnanamuucøu

.ägna

xaunmmoxmmfifisscmuueumamnu

Imnuuauumou.umc«.uxmn.mumuummaommum

|aiuw uouuuwm

uauunuoauunxua›oHouanon»

o onnøumuauouog

.xaunvuon.wnumauna.lmum.aovnøx:oo :oo .uoxcam:oo GXWHUWHUMUM

xuo:ouuu>;omE..u_.amEfinouuommwñuaum

muumsvcwmuucmmum.m:w=uaunmumuo:m«umuuuo:aømx.o›umuuuma=

ovuuaunzh

nunnanHzm H vnu m w n w m ana .c

mummy.

pom maaaamma ammamamamaaaaammamammmmachumchad mammmaaaaaam

ammaamammammaaa amaammaamm

aam mm» mamaaamamaaa nameammaamamaaaamaamamammaaaamma

ammaaammaa«Hanaamaaa amaammaamm

can mmm mamanovamaaa ammmmamamaaaaaaaaammmafiamammamma

ammaamamaammmmaaamaa amammmammm

maa aaa ammamammaaaa maaaammaaaaaammaweanaammmaaamaaa

«awed ammaamaamaammaa mmmmmmaaam

«N» mam ammaamaa ham»amaamaaaamaaaaamaaamaaammaam

ammaaamaaammaaaaaaaamafia. ammmmmmaaa

aaa mmm ammaaama ammamaaamaaamaaammam«mowpawnaamm

amaaaammaamaaaaaaamamamaaaamaammmaa

maa cam ammacoma «bummmaammaamamammammmmmaaaamama

amaaamannaammaamammaammaa amaaaammaa

mmm mma ammamamaammamamaamaaaamaaaamaaamaaaaaaam

mmaaaaaaaa aaaaammamammamammmmamadam

maa aaa mamamama aaammaammmaa«mammmamamaaamma

aaaaamammamaaaaaaaaaammaaamaam aaaaaaaaam

mmm maaamaaamaaaaammammomaaammamaaaaaammmama

«meadaammaammaaamaaaaamaammmamaaaaaaaaam

ma» aamaammaaaaaMamamaamammamaaaammaammamaaa

ammaaaamaamaaaammamamammaammammaaamaaaam.«.._um=vnH

maa mamamaaaaaaamaaaammmamaaaaaamamamammmaaa

ammaaaaamammmaamammamaaaamaaam aamamammam

.ammanaama .x«um._..uuum

mmm maaaaaaamaaaammoamammaaamamaamaaaammmoan

aaamammamaaaaaaammaaamaaaamamamamammaaam

d.n.n0MUHNUO

mmm aamaaaaaamaaaammmaaamaamaaaamaaamamammmmmmam

amaaaamaaaaaaaaammaaaamma mmaamaammm

muanumuaoaumu

m¢w._§om

mamaammammaamaammaaammammamamammaaaaammamaammmma

aaaaaammaamaaaamaamaaamaa ammmamaaam

anauunacam

aamaaamamaaamamamamaaammmaaamamaamaaaaaammammama

aamaaammaaaamaammaaaamaaa mammaaaaam

.cmuanauuuaaøu

a›am:uunaao

nun.a aaaaamaamaaaaamaamma«ohmmaaaaaammaaagonemaaamama

amaaaaammaammaamammaaammamaamamamam

a nxmmumwauum

maaa awn aaaa

azmx maaaaaaammmaammmaammmaaaa

aaongusunflnumaaaaaaaaaaamaaaaamaaaaamaaaaammaaaam+aaammauaaaamauaaaamuufinmz

puma cm.w« mv.». ~m.mm›n.øømm.mvov.mm

om.mm~v.wam«ao.vanHm.a›um~.aoH›m.øHo~a.m«v~o.~mma.omvm›.oovmm.mH«o.mmmv

m.mmmHe.~ooH

mama Ha.øa mv.am oH.nm v~.mm~m.~¢mo.cm

842».a«mavw.NHHHw.na~a~.ao~Ho.m~o Hm.Hvv»~.a~mm«.wmvmm.mømmw.«oqw.›omvw.mmmum.voma

mama mH.oN vm.mm ›m.›m~m.vHo.~vm~.mn

222mo.m~mumv.mHHuq.ma~m~.moHww.vaumm.~n«oq.-o~m.mvuN.vummA.mmmH.wøNv~.mqmHn.mun«

vøaa mm.oN mo.›m ›m.›mv«.o›~a.~v›a.nm

S.S~m.ommHo«.›««mH.aa~om.›oHa«.momø›.o«v«H.«aamm.mmvno.wmmav.ammm.wmm«m.a»a

m.o»m«

mama

a~.H~ wm.›m m›.mm~w.o¢~m.HvmH.ou

andanm.o~mHc~.w«Hwm.aa~o›.vo»Ha.~mmmv.mvv~H.moamv.»o«mm.mmmvm.«mmm.m«m«~.~vmflH.om»a

namn mm.H~ qw.mm ao.~vm›.ummo.a.»».ow

no.2; m.omma~m.»Humm.ma~o~.moa~o.o.møm.mwv›o.aa»øo.»vo›.m«mvv.Nmmw.«mN«».Hma

o.mmmH

Hama oo.- oo.vw Hm.~vmm.Ha›m.o«om.om

$5:m.vanHmw.o~amv.nm~m».noa~m.o~wHa.u›«ow.aomwm.o›v«m.mamvm.Nmnw.mNmvm.nH¢H~.mowH

oøma .Cina m».m~ ou.H› qø.m«na.mma›.uvma.›m

343.¢vv«mo.w~«mv.m«m~o.HuHww.mmmqm.u›vow.›oamv.›wvo~.a«nm›.mømo.mwnvo.mnwH

m.~»«H

mpaa .D3 ~n.v~ ›m.«n mo.ø««u.ømma.wmnm.›m

S42a.movHav.n~Hmo.mHmm~.oaoo.wmumn.›mv«v.a«øm›.omvho.«Hnan.umma.mm««~.man~

».om«H

ohm“ cv.n~ Nv.m› øø.øv «n.uaao.mmaø.mm

...v.02m.«»qHvm.m~H»o.øHnvn.oo«mm.›wmmo.m›vm«.mamu~.pmvHm.qonmw.›oq».mm«qo.aoma».mmm~

inuamflumapuma

~o.~ ›w.om ~o.~mHa.wmau.wm

26mm~.nwmHm~.nmHHm.ummoo.a~»mN.uoa›m.«o›nm.omqAm.oma~m.vu¢mu.momnw.wov«.Huov~.mmmHv.›ov. .Sue

»nad & u~.m~ vo.ma Ho.mmmw.mmmv.øm

u.pmo«mo.mm~«o.mmaø.«Haoa.maHaa.øm›øw.num›a.«›mom.wu«ma.uaumu.øovm.vu›«o.wowa».vov«

uulfl

apan .uømuxmcoxmuaucoquuz

m~.o~ mo.øm.m.›n~n.om nos

8.2mm.~uw~uh.hmH›m.wo_Nm.m«ma~.«H~›a.»uaHo.o.›nw.øAmnm.m›a~m.«mqum.›mnmo.Na«~.umpvm.aamHw.«ov«

858»-«nag

q~.a~ mq.ooum.›mnc.mm Azm.

8.8..m.~uuamH.mmH«m.«HHmm.owmv~.haHm›.øaHnv.vm›mv.øNmwc.mmm«›.nmvna.a¢~mo.oao~.m~uqo.aHHH.»vm~

«pad om.m~ o¢.~mH›.øm~H.um

3.2: m.vmo~nm.o««wm.o~_~m.mun~w.oHfioo.m««Nm.mo›mo.mmmo›.øqmoo.mmvov.uo~mm.m~vw.mmu«o.¢mm~«.a»~«

annual...q

mama

mv.m~ ».vwmo.mmmv.mm uovuaaovvoa

8.2.~.ameH~n.n«~om.v~HmH.owmHo.m-mu.v«~v».›o›o~.anmwo.«mmoo.qmv~m.ma~mv.~vom.me»v›.aawuo.mo-

å. mhmu um.~m vm.o›ao.vmnm.mm

:S:n.~e~mn.cm«m~.mmH~o.Hmmo.aaHmo.«~H›o.mm›~m.mm«m.›ømNm.mmvav.vn~mv.Hmq~.amom

-ufimunna m.m»um.m-H

:oo uxmwumwuuum

£00

:huvud

0595.5 :oo

.tømmøa :oo :oo

..s=oHo.uomx.oHHauwa

xmwuøum:oo

|=uumoxu›uvImuommamlawman Iumom .nmuanauuucou

|mEnmlmnmusuumou

xñnmmoxuuuoupnuuonqnzoomuaumu Immcwuxmmuwwmassanuouozmwunaa Fmvmfimionauumaezqnaum

uåååuü_ .fi.um=c:«Auo uoumnmnu

.Imum

S «.um=u:«mm=«:x.a-wuuoaeumx.ommuuumn=

«uum=u:H:.u.oum~

uo=uUu›uumU:oo .v.on.ncumnuncut.Iam .m=W:uncaummcuxmqumquuum

.|ma0voem«A.«uum=v=a=uu«.um:v:«muu:mmmmcmuumsunaammaunouuo

fl.um=v:«mm:M:x.oHHaa«uum=u:«=uammxunouw.uu=u:a=uaumuHm«.um=ø=wmuuumxuoomaoumnaaoaon

SonnyHzm H N m am 2 QM\mM mm mmpmunmm v m m n Q m m+N

czzamuaunmu

111

amma

numao.H55.om m.mmm.am q.mme.5H H.ma~.o5m.o5 m.mmo.~m«.5o

w.5~Hn.moH m.o-m.moao.oo~ m.mmm m.mm~

mamam.mwa.~m m.Hmm.mmm.nmm.amm.mmm.mHa.Nmw.5wo.~5 a.wmo.Hm«.ma

~.mHam.«oH m.~aa m.v~m 5.~5H

mamaa.›ww.~m 5.5m ç.Nm5.~mm.umm.vmm.oHv.Hao.ou5.o5 m.nmø.omm.~m

H.uoH›.voa m.va~ w..~m a.flo~

emmam.ømo.mm m.wm5.mm 5.~mo.møm.mnm.va n.omm.moa.o5 m.mmm.aøN.au

o.~oHm.ooH o.mHa a.Hm~ m.ficH

mamam.«oo.m»o.mm n.vmm.wa H.omm.Høv.v.~.ma a.›ø5.vo~.mm m.mmm.møH.mn

m.oo~ m.~«H m.wm~ 5.¢na

mama5.mmo.vma.m5 ~.mmm.aw o.«øu.~5m.w5a.m~ m.uom.mmm.mo m.vmc.m.~.w5

..uon«umo.oo« v.voH H.m- m.5oH

nun

damno.mn~.mmc.55 ~.wmo.nm~.m55.mom.oum.vo~.u5 a.aH m.oom.mmo.mo m.vmo.«an.55

a.H.~ m.oma coma

M oømav.nmm.m5v.~mm.mm«.o»m.mmm.«n~.5mm.m5o.5_ a.Nm~.vwm.›u 5.vmm.owa.5b

.ua H.moH m.m- n.mma

mhma«.m«m.5a«.m5m.amm.mm«.uwa.mmv.mo~.wwo.~5H.mmo.vom.~ou.vm a.~m~.¢5 n.m5

.mamI. w.m- w.vød

onuuuo5o~m.»«~.a5o.o5v.aoN.om5.w5 ».~mm.¢5o.5mv.mwm.Hno.a5m.omm.«w o.on 5.v5 a.o5

m.n- m.wo«

55mg «.m«H.n»~.no5.a»«.omw.~5«.5»m.m55.mq5.mwm.«n «.55 H.mmv.mm m.Hma.H5m.mo

v-aoauu 5.amH ø.vaa

nom o5mHa.o.m.oo~.amo.5am.«mm.a55.5» m.55 H.omv.»mm.nm v.~5w.mmo.am v.omH.~5m.aø

o.maa m.mmH

m5oHn.m5.~m~.ou».møo.m«m.5om.nma.m5w.~mN.ouq.a~ «.c5m.5m5.wm o.m«».o5w.øm.uomuxmaoxauuanoquuzon

~.acH o.~oH

2 .saa u.›v~.5ou.m»¢.5qv.o5 H.«mm.a5w.5m5.vmm.5~ H.«uo.oma.am a.w«o.mwm.5w.:m.

v.nuH m.o5a m.o»H

.euu›nmauHvuuwu

mamao.«vn.«øn.a5m.mea.mu~.uno.aom.«ma.oov.u~ ».eu5.mmm.~m 5.mvø.oo~.mo

~.Nnu m.au« «.m›H

unuuuuausaM v.oq a.møw.ou

Nhaam.««m.am5.m5 q.«v m.nwu.m5a.«ov.mvu.5mn.m~ m.mwa.~mo.n« aouaaaouuoa

u.ooa a.~5« 5.m5~

å anna5.amo.waa.›mo.m5~.mm~.omm.a5~.Hwm.w«u.mmm.H~ o.~oa.avw.mq m.ømm.mmm.5m

m.mv« 5.mw~

uvuumunnq

:oo uxwwumquuum

non

£523

o«n=uxu« waaumuzoo

:oo zoo

.immmøi

..a=o~o.uomx»o_Huuua

..u=a Auo

iumom anamma:.flWM%DHNMUfl0U

I=uum0xu›hv|=uømuommømIumumm|øaum:m:~.._=3m2_H

uuounauuonua:oo Immcwuxmmnwu

xsunmmoxafluumnvnwnoun..umauwumuo:mwumau

£00 .:€u€:annumd.3:oo

.«uum=u=M:oc .oumamnu

uaomnnmuuumuxmwuuum.Inom

«»um=v:«mm:«:xuoa~fiuuønaamx.ouma.ømm=

no:hocoo ..u:qxmqeoxavuon.unumn:d::.Iam x.øoHa»uoxcøm.mnwauma.m¢aqqmamznxmwunwuaum

.x:nnuon.Ima0v0Em«d...ZuxoaImummmum.I5haMEEflmxno:a»uq>.mov:a5r.a.aonvumulum.u=u...um:.__cquumzuca

.wnum:fi:«=uumuHonaouwuaaouon

m»um=o:«mm=qnx.o~H«a«uum=u:«=u~mmxunou«uum=u:«=ua»muHm«u»m=e:Muuaumxuoauumavcwmuuaumam

Hzw n N m an mm vm\mmmm om5n anan v mw 5 o m .uzHm+N nanny.

AAOAJH

aflnqmozmmmz

meanvanaSS mmhv»vanoaaa mamaanon

$22 mahmm”Nganvammm

hmuwmanammqa

:z S.: omvmmeownpww«ammmean »mmvvmw

hnmam«mamamwvmm

¢m>~amamman

ä.. 32 Nmmmwvvmawvvpawn»maa nanm«av»

ømmwvcommamaomm

humanaommmma

mg nanm«mum»anvu~»mowaa mao»

ma.: hmvmwamwamanenmrmaa

uwvaaawmvhma

S» mvmnmmm»swammmvm»maa cava»mmm

3.: manmv“cavaomaom

mvmoaa»mamma

m3 nanm»momnnnn quummaaa mvom«cam

SS mqvuvmqmuawmmnm

manooamvawaa

mmm annummm”namnauamoaaa ape»moon

23 ømmmngagnamwawm wwmam

hoamoa

m2 S3 emmaowoamennnoon. vaga own»ewa»

mvaovumuaagammaemma»

wmomoa

»vn En SS mvaaHaçm«mom.maa anda«man macawanno*»emmawarm»momma

ma. m2: wmvucocaaven«Nonm~aa ›mm›meow

omnov moqcaowman«van»manna

qua»S emmammmmunnamamaunga mmm»pawn

2.3 venom amoamamma»aannm

mmmo: E.: ovan »manmmpu cummamen «mo»mean

mooum qçocwhava»vmnom

mmmmac KS mwauammamvhuanwawvoa ammaumnm

mmmmmmvhcafinch»mmmam

HemEn mha nmmamap”monamum» mmm»amma

22 mmammmuawqspawnmom.».aa

Noanew aha 2.2 »ma coma›num«vow mmm»nanm

awmmm muavamacawomaoo.=m.

...§9

mamhm» man 2.2 oama Navmamawomb awe»»dum

vmpcm aromammqmwannan

mm»En »uu 32.53 mona emmacavaNana mmm»»nav

23 mamma commamnvvwammo»aocnuaovuoa

mp»m: mvh pupa mamawammmmcu emmaamma H4 anma amcqm vohaammvømmemo»

axmaumaamum

.muououuonmaamiua

.:w»mnamuu:ou

|mEum›uo_...am.E.a§

.o .annu

xsnammoxnaamnmsn

m=H=m›aanmm›wzuzzammmmm

ouauam.uoum:.o

.Imamnu

_x=»gu.onH~um=v:~.IamHanau:.um:nanmuuaaxm:uaqanamaxmaumauaum

x.u:cuum>umvacmmamuzuznzmz

uoaoauuxansesoxuuw=«a«ao.m

:unnaEm a mlwv m u n ana ¢gg=m¢zg=m.a

uoumaanmmuuomxuaaamu

mia

n.w~vHn.o~mfim.em~o.«m-m.mnm~o.oh~mo.mvmmo.›n«v~.vHHmo.mv›m».m~mvH.mm~mm.vmo›m.mmaom.uv«m«.›mwm

uaaøm«num=u:«o.NN««mm.vNmmnm.møo›n«.«mm›m«.n«mwm«.ømH»mw.wvwwma.wvv›m~.Hmmmm~.mv»»mm.øwmomh.mwømmm.moøovu.m~m«vv.oaHwv«.ommw«.omwø« v.a~oH

o.nm.~~.mo.v›.« ~.w~.wm.›m..~.mm.m mn m.u~m.›mo.omø.omø.mmm.øm«.›m›.am›.o«o.omo.»m».HvN.Nvm.mmm.H«o.mvm.wv o.HH H.aam.oam.~Hm.v«m.m«

:u::4auumsucw

l%{ an m.an~m.¢~m.-mo.oømø.avv~.~vm›.namo.mo›..m«øn.mmm

m.ommmo.aoømm..oHvm.›mH«m.movv›.aamqv.maova.Hmm«v.m~mvm.øa›vw.ommvø.umoma.oommw.«m›mm.uvmou.moøww.mm›u m.moo«v.oaoao.woHa«.Hmmao.nHoaa.mm›«m.«mw«

1xuoImumumwnumzucw

o hm m.ww~o.mn~H.aomn.wmmN.n›vw.oHwm.m«um.›ømm.no»r.amm

IcumnIamumm.~omhm.›om›m.muoau.cuHom.«moøø.›øm›w.vmN›m.vNu›w.mq»›.›mm›o.aom›o.vma›w.Nvm›H.mom›u.«am›o.oHmn›.mmw› m.moo«o.~»cHu.mona«.Hama.qmmHw.aøvao.aHmH

mnuuzucq

o wm m.mm«.~nm.mnm.›m m.moa».m~av.cnam.mmH».HaHw.v«nn.«H~u.m-N.omNo.~m~..›øno.vomu.~Hm

lunch |:0uw o.qm-~.»m~am.wm~H».mm~«~.aH~«u.nøHH«.umHa~.~m~«m.wHHn.»a~am.›wHHm.«›HAm.›aHAo.»o~uo.m~Hu.o-~m.vm-

wuumauna

mm v.aaHo.mc~m.ovNa.muma.Hmmo.~m«u.møvw.awm«.»m«.›w›~.«u~m.m~m›.›um

xmmacxa.u›mvo.›momm.»›mmv.-hm«.oowma.n«ømo.o««mm.hmmm›.›ommH.«›vma.momma.nm«mm.ommma.vmvmm.mmmmw.maomH.wmH› m.amaam.vu-a.mvn~a.mmva

wuumaucw

vn .wnumsunn

H.«mnv.woqN.Nhvv.emw~.Hm»c.mmmo.uAam.›mm

immun: a.m›aa~.awn~o.uoonm.~HaHm.ummN~.~h~w.w~onv.ømame.~m«m

.u0£umflfluAImuommumuuumavca›.mmøoan.w«›aan.mv~mao.nm.mam.H¢q~H».omm-o.«mmuan.Nm›mH¢.q~wva~.o~vHm.mmm«am.qawmHo.omHma~.mmmm~m.mHm›am.›ov›am.~mac_

um mm ~.a»~.»a H.ooam.o-n.ov~a.mnao.uona.mq~ø.hhN ~.mam›.vHmN.mNma.amm~.au.w.o›vm.omvm.oHm

:maa:»a c.a~oHo.moHao.«o~av.am«u~.~«~aa.mmmH~.awvHa.qNmH~.auma~.mmmHm.øomñH.aav«m.maw«m.munHm.qm›aa.mc›u«.qHma .xaumwuuum

wuumsvnw

vuaouumu

un m.~nm.nmH.hmo.Hq v.vvv.~mm.amo.vuu.moo.ono.m›o.o›v.vøu.oa ø.«ønm.m›mm.~ovv.›»mø.H›m~.Hmn›.›mmu.aømv.ovmw.m~mo.mmmm.HvmH.mwn«.mwnn.mH«v._~vm.m«v H.oHam.¢~aw.m~«

Iawuxoawnumaonn

aaaowuauuo

noounannu

mm e.o»«.5»m.»m a.cHH«.o«Hw.›»H›.moHa.m-o.nm~m.~am›.ønma.vmmm.›omø.qm«o.~Hmm.vmmø.u»m

Im«q Imnovoawuumøvcam.a»o~o.~«~ao.oo~Hm..m«Hm.°m~Ho.~umHa.-eHo.o›«H~.w~mHm.m›m«m.ommaH.mmma».ua~m.o~m«ø.mmomm.u«a~n.mwmn

mommnom

uuuuxao

u N m.wcm.onH.oc ~.»oHa.a~Hm.Hm~a.~a~m.mo~m.mm~H.»mmm.mw«m.»w~m.ømNH.vmm¢.~Hvq.ov«m.Hmv

msasm:›=.mwnumnvnw«.n«nHm.m~»«o.Hmo~m.Hum«o.mom~~.mm«~m.mv-m.mmøau.ouH~m.a¢H~›.m›aH›.om»av.mmmH n.mma~«.oN«mo.Hm«~o.NmvN

mmxnu

›.uø.wm.›o.o mm «.»m.«›m.»m.m›w.ow~.~»›.›»w.vm~.«mn.maH.«mm.›am.wwn.~mv.omq.ønH.mc o.aHv.~Hm.vH~.mHo.m~~.¢~~.muo.o~o._~H.v«».m~~.m~w.vN

.:wnnuuuu:ou

um«uwInuuocwsuuoun

nnmuuuavnnnu m.o»m.nom.w›a.mm

H.›aaH.mnH.»»s~.omam.om~m.nm~v.we~~.»«~m.oo~o.ommø.wøn~.m~vH.›o«

MA nanm:uo=umo.o›wao.mvnH›.maoNh.vH~v.»-~o.h~«~o.«onmv.oHaHv.~mo~o.mweNw.m»aHH.mm›Hø.«omHo.v«o~».m~m~›.Numum.own~

voxuH=m\r.um:Smmxmwumwuuum

«A0838ud JRRH›mAungamnmavhmfimnaaunga»mawnaampmacam“anonmamamwaa«mudmamamama»maa apauhmamnmfi«baamnoawhompumaanodanwaemmaHwaaNanamaaemmamamamam»noga“magma

...x..~M:

HHIIIIIIIIIIIIIIII

Tm m.$~ håhm m.hhm ...m2 måhm 5:: E.: ?SN ...m2 håmm m.£..~ ~.P~ o.~omnåam nå: 13m h.nmm oåoa nä.: o.noa ...m3 ...m3 nåoa oåoa n.maa h.aaa nä.: a.maa nå.: ~42 v.haa fol mi: fin? Sufism

auumsvna

...Sim

mm min nä.. a.an måv mån ...um mån ...S 073 hån o.$ T2 TE mån m.: a.: m.: 13 0.2 m.: T3 nun cåoa ...m3 måoa a.noa ?m3 håoa m...? m.mma Tuna h.maa måna nå: ...m3

umeå auumsvna

oøma a om .12 o.hh aåh h.mh fin» m.mh m.: m.: Q3 m.: m.: .få m.8 .12 n.nm .få våoa ?Sa oåoa NJ.: ?m3 aåoa nä.: aåaa måma To? håaa find ...m2 fin? a.nma måma ma? »§3

Ixnoamvuum auumsuca

::_..D.

hm fig måm w.mm h.mm Y8 T3 mam «.2 ...Nm ...mo ...mm fig ...m3 H43 få» fin: odom os: nåhm fie; ad; ...G2 h.nom ...En 123 ma: TS» .13» ?Nå oåoa nä.: ?m3 me.: 32:

\.§:. Inumn iaaum ...Jamaica

o mm m.mm ...mmm m.avm måvm n.hmm ...då a.nvm h.anm ...då ...omm øåhm 12m N52 ~62 den Tim mien ...Sn oåoa ...goa fo.: 0.:: ...Noa N.noa m5.: fi: imfl H43 »§3 m.hma n.hma N53 måna ?maa

unionIcoum auumavna

nn ...ma m.nm m.: nåm aåm m.am n.mm m.am T3 u.: Y3 mån mg; få .12 m.mm 12:. nä: h.amv o.hav nå? ._42 få.. 1:: fizz. fin? NJ? ?En ...än ...Em maa.. mad. 12:. oåoa

:massa ...uumavna

uoauuu-ufluuusufl

3.3.. .å

a håvø TE... 12:. m.amh nånh ...JE ...men våhh 0.:... QS.. 12:. nå? v.mmh aåmw TS» »§2 man» o.o3 nä.: T2: ...maa 11a fwd håaa måma m.cma »§3 m.ama nä: in? hä? o.ama ...m3 ca?

:amma: nmuommum auumzvaa

mm ...om 13 få

:maa :.55«humane...

mm T3 nä» T3 ...S Q3 n.oh n.: ...å 0.2 QS ...nu »än «.2 u.: håoa ad.: ...Sa »Jaa måna oåoa 12: 18a »§3 m.nma .12; nåma h.hma ...JE Emma Y2: måna Y2: min: måom

uovnmpumufivmumu Iguana auum=vna

33 am u.: h.am ...mm m.nm ...nu Q2: »JS n.maa min: fin: »§3 »§3 hinna måna ...JE n.vna «£2 oåoa 12a T2: a.moa ...Ia aåaa ...Ia 12a ...m3 a.nma nåva ?Så ...ana a.mna ...Ga a.hha v.23

|m.1u Imaovol auumsvca

53:0..

a m Yuan Tan... N53 QS» ...hva m.mmm ...mä då» ».53 Q3; nÃem ...än n.hmø ...m2 h.mmm .M63 ...mmm oåoa in.: nä.: w.aaa mJZ n...? våna måna »JE ...då aåna ?m3 md: ...m3 12a a.hna fin?

claim12:a aaumavca

mm ...om måm n.~2 m.øam m.omm m.nom To: ø.mmm »JE ...mmm nånm ...En m.hmm m.~§ nä: nånm aånm v.nnm Town oåoa ...Jaa nä.: h.hoa nåaa m.moa h.haa måoa »Goa o...? .Kia »§2 våma aåma Yuma .:wnA.nmuu:ou

»ovän naøuonaa 30.5

nouflnxauaumuuw mm

luau: »o:um .123 aåhoa hámoa ...623 ...SS måmoa men.: 12:: T33

uo.THzm\nun...3m Äooauahma. mxmauwauuum

Sena... En ahma mhma mhma 1.3 nhma m2: hhma 2.2 mhma emma amma SS møma $3 nmma mama Z3 gonna ahma ES mhma vhma nhma whma hhma mhma mhma amma SS mama 33 $3 nnma mama hwma

uuaamx

om om

så m.m› coq

wuumsucwv.m››.mmm.mam.›m «.mø«.5»m.«ø~.~»m.m»o.nmm.m»m.m›

m.~HHm.Ho~ «.aoH o.ooa.moH¢_-«~.omam\mmH~.~mHH.mmAm.~mH›.›mMH.umH».mNam.wAaw.mHHw.HHH o.v«fi m\mHH ›.wHH~.moH

um mod oofl Moa

Ixnobnmuaumquumavcq›.›øH.mmo.«m m.øm›.mmm.mm

m.aoHm.›oa v.ooH m.vo~~.~Hu›.mqam.aHu›.maHm.««Ho_oo«m.HoH m.›oHo.mH«m.-Hh.mHam.~H»m.oo~m.m««o_¢«~~.maH~.mH~a.-m.wm~

m.vHaH.mmH m.mmHo.~vH

man ooa

m.~mH.m»m.omw_oaH.mom.vm«.mmH.vmm.›a m.mm

m.voa m.Ho~u.moam.~oa~.ao~m.Noao.ooHo.qoH o.mHH N.m-a.moHv.aoHw.»oaH.qaao.o~Hc_o~ao.mHHm.›Ham.-HH.m-w.-~~.-am.«uH

IaumwoxuaHanan: m.maH

Hdfluflfl

o O om mm

ann ooa meg

N.›m v.mmo.›c ~.mm~.mm«.mm ~_mmm.›m›.oøv.mm «.mma.øm

...nanm m_moHH.maHm.vc«m.Noa m.oaH.mo«v.mcH~.o«Ho.ooH«.øoav.maHo.noHo.moao.~o~ o.~aflm.›oav.~H«

:Ennx.oHmum v.Aoa~.aaHm.moH

«ca cod maa

.nnumhuaauoaH.maa.mm m.vma.m»m.øø m.mmm.uaa.mm v.mm~.omm.mmH.wm

v_H«~n.~oHn.Nou m.›oHw.»o. m.voam.›oHc.ooao_ooH v.maa«.›aaw.oHm.noH ~_moam.Ho~a.voHN.v««m_uo«m.oaa

m.mH~H.m««

0 on no

m.ma ooa

nvuon|:oum h.m«« ç.›»m.›om.øøm.›»m.auc.~m«.am m.mmm.mmm.~m~.w»m.møo.›am.m»o.m›~.ma.v›m.m›a.m››.v›m.mnm.mu

quumøvcqm.uaHm.mHam.›aav.HHA ».›oaq.ooHv.«oa o.ooa›.No«›.ooa

mmm oo” maa

v.aw«.v›n.~»m.vøm.wnm.»m.mna.uno.c›

G652a.um=u:« a.voum.voHm.oaHo.~«qH_o«H w.w~H›.vvao.oou~_po~~.mH«m.Hmuc.oHav.aHH›.oHa v.moHm.m«aH.q«H~.~m~~.HmH m.mmHm.NmH›.mmaw.omq «.mmH m.mo~

Hmm va ocg na»

m.o›a.›am.›am.mav.moa.mm m.mm›.cm

:manwuuuavna».moam.voa~.oH«v.~HH u.oo«m.mHHm.uuao.oou o.H«am.m~«m.«mnv.H~Hw.o-n.o««N.wNaw.mma wuumzvc... v.-~w.mH~.m-v.ovHn.~vaa.a«ao.»na v.nv~m.oo~

cog

xmwsøxuauuoum.›n«.Nu,».om«.vmu.wuv.«mo.umN.oam.mom.›oo.om

m.›onm.nuHA.Haan.~aa«.«-~.omao.oo~ n.wo«~.HHm_«~Hw_vH~N.maH p.vHav.wHa m.o~ao.m~«u.m~am.h-m.mmHm.m«H«.mv««.mvHm.wmHe.amH

awn con manmaa

Inuommumv.ua~.emm.aaw.mam.Hav.›nm.ma m.ømø.Nm

o n.moH s.Hoaa.~oH›.›oHH.woav\HH~ o.ooH m.«o«~.m«Hm.~c_v.uoa~.ao« ...Cvmøvcn a.-H›.øoao.»HH ›.mHH n\nHa«.›oH~.aH~n.q-«.m~«m.øNHm.omHv.~vH

Lam

.una

.HX:H:man «.~a oou

Iummu:qnumavnw›.mam.oae.mm~.oaa.~a›.mav.«a v.omm.mm

n.oo~ H.~oam.no~a.øoHv.«Ham.»~Hm.H~Ho.ooHo.mo«m.o~Ha.oH«m.ooH n.~o~o.ooam.moum.~a~m.HHa».moHa.maHv.Hm«

~.moH.o~Hn.«~Hu.vuHm.mm~.x..3m..numum

mm ma

En.. ~.um com

innequumavnu ›.ouv.øøm.~mm.Ha.mmH.wov.am m.omo.om».vm».›mm.mm~.mmm.›a

q.eo~m.~uHq.waav.~oam.moHu.ooH w.aoam.moH o.oa«m.moHm.v«am.aHHm.«oav.mo«q.~oam.mcH~.»oH»__oH

~.ooH

.auau:~nau

miamuwuwo

Nm »o

«ea con

idüxoamuumavnmm.«mm.›mm.mw«.a»H.çø~\vam.w› m.wmv.vmm.~»~.o~m.mov.mm m.Hmm.›m›.nmm.mmø.›mm.mmm.mmm.om

m.omu.Hma~.nm~m.wm«~.mv~~.v~aw.mo~«.moH o.ooa».ooHm.vo~m.vcH

momHuom

cog maavad

..m._..qImaovoa«uum=u:«m.~m~.mau.mmn.wmH.nmm.aam.›m›.›mm.ømm.ma

~.HoH m.«oHm.vo~m.moH w.mcH o.ooH m.oo~q.«oam.voHo.moH m.po~a.moHm.mo.m.woa H\aoHw.›oa v.moH.moH«.~Haw.~HHq.~Ha.~aH~.vHa

N om»maaavg»va»mavagmmmaflea uav»haam

maa nogNoamenvad

I=.._o H.mmv.›mw.mmo.Hmm.H›m.mw«.5»~.mwo.›mo.nw«.m›m.m›m.mnm.m›o.om

muumsuna o.ooa w.aoH o.vaa .:wun.na..u:wu

m+~ Nmom um

N.mmcogooa q.vm w.›m

nau:un›ae›n=ows=aimwuunnunuun «.oo«m.voHm.~ou›.Hoa «_Hoaa.›oH~.oHH n.moHm.~HHm.wHHo.ooH~.~oHn.moam.mHHm.Haam.oH~m.vo~o.moa›.øoH›.moH«.moam.m~am.mHH «.-ao.w-

55.5wwuumsucw H.woH ~.oHHq.wHH

u8Tuzm\:uu:3m

mxmwummunum

ananasua apan~aamnaaQuadmhaw›mapuma«nagapmaemmaHaagmamamama«nagmamamamasnag.mamaHhaamum“mnaa«nanmpg“wpmasnag»had

ooauoøma ooananmaanonoaaaHamaNamnmamavømamamawmmanaaa.uom«manna

E. m3 mmN

m Gm33E.»mmmNS m: m3 mNmNSEmmmmZnm8m3 oi

oN.m mNmNNNNN3.m

m mu N N mH mmN 3 3.3

m...? mm 3 IUHOH

m mmm m m N N am mN 3 oN 2 Z 3 m3mm mN S S

2:.. mo;

numcuavmumu3.3

uunumoiuTua??

m mmmSm:mNmoNNNEmEH I; mmmNåInmmmm:macmmmmmmo? mmN

21m mmmNZmNomm

N mmm N mH mo mfl 3.2

»m.2 Nm mN

N v m m N N 4 mm om mNZ oN mm 3 3 m.. 3 mN mN I S

E...

A«uovnm=AumNog: 3.3

uufimoiu

.m mm omoNoN 5

3Nmmmnu. m3 mm..SHSmNmmeNmE»mmmommNB mi :2

. ‘

m Nm..HSI...NmNmamKmfin m3 oiNSmmmmmmmimmomt.NmNoZ

SJ SH mm:Nm:mNS$5

.~uOMHm Nmm3 m ma mm 3 mm mN 2 MC N m m N N .m NNmmom3 2 .NN 3 mm E mm m.. mNNN

\‘ii||r|IAIUHMUOUSJ Nm... 36

IUUIEHOEGNG

!t|k.|»l.E

.3505‘ t: :S

£00

3326.:332::

Suns

I: Sn Sm

å i

HC.—..HW#WWUCAflISmumiumavi

AS: 3326.: SEE

3333.3.33min.:

3a 330

nuo

Cumsuimmummamman.:.EEE

3SndEa.:__.

uuoxzfiofisTfimavnfimmms:oo Cumnufiflonmam

:ua nuo .to :oo

nflmuuuavflmxflzuxos uxflcamuoounomåo

Cumâåämømmmuusvammuommømiauøonn

:oo zmmzux

sacømqåuzm:Hmsmøozmmzummcm.B fie m.Su

:oo 32:a:oo

Siam »femmanI392.

Cum=E:=.m3232.30

ummuou.-..n.noEEE 3:632.4 32:2

._0295¢o=mwuuâpaoum»E36?E2-names332::-2252-mmiâåaEmzmazäm23.653326.:

H8 .o3m.:azCumaviammu:Laamømänuz

äâammamsaåmnmåmøucmummueua3nmCumzuimmmusuiäm

. ..o.:mm..:§.5.a..noxuHCumsviuuåmmoamumá.

FH SmNNomN:ENmâN SE 332N33m33233mmNN3vm$23 33mmm3mm

mN mN 33mN32m3mm

m3mm+3mm

Adz: N

uSTHzm

m Zn

E: 33 å?

3:;39.:»S3 3.223m33m22; 3.?

m n 4 S .m S I

:3 ...mmä..

E.» ...Nm

Immcwavmumu

fl^cuouum

uåumoåu

Ianauoacnunoxon

m än

$3?.33 ma..

«QT 721m:32:Sufi 2.3:än33mM23

.~Iao~nm

m ...m Hzm

...av...m 3 Z

v3 m: mmm

m: 06m

.auuu..m=«amumu

Ezfimoiu

m ä.. u» m.. .FOGH än ån S...»S ä.. HG

=0uu«mmm=

m än w

22...änå; F.:

22m33mSEN S2:

?§3$22.

uwmcq

m o 4 2 8 3 2

.quauuou Sm mä

IUUlNäUWGüWcanoe.-“flanS6 ma:33 .øaamummuanun

nam

.HQUHU

ÅUO

aamuoacuanoxuw.anumzucu

www

uuuumaommhm

Hav

uaam t: aaucuo

S: u

Hoaumuuuuonnum .XHUMHUQUW

H¢amaazH.Eau:zmmn..c.uu

:0: iumsufi

nowuomauv

Cannon...:a

Sa .ä uaaowuuuuo

.i .uuuum~ommhm

nflflhflflniflfl .xuwman>

xnomm:wnomo~ouuou

:oo Hanna

u momwuum

13:0.:

znmamsozam .mo~nm

JEumuzHmuouaom¢m...¥.ou...:Iom3oEou

zuo:oo lumenSaman.:

IF.mmHCUnu..H.H0ioåwum..::x...:.:#

H8 Liam:Sumnu..:uo

.lnumn

39:35?

132:: .:wnn~u.uu:oo 4Hmz..=.zEu32.353numnaunuou

AumnaumFzmmn{Emuufifl.u5.«.naou:zua.nu :c ?E2 hmm

¥.omm:Eam3o..o.._.cmummumwuonuu

Cum=_.:SH3oe:.m.n§uHHuumavniauuoaaumnoxua

A-WMH°HvF.H~uS2.m n

+ mxmwummumum

än 4

~nS~2 ucuummmmb.wuum=u=M

HHCQIHRm TN .a .«a

V0xlHZw uuuama

mm.v3.3.mmm .

3.333.33.33.3 31mm3.3mm.mvom.mm2.38.3mo.:3.33.3..2.3 3.333.3vm.om

T4 uuueu

$6 mmmom...vm.mvm.mmv.mmmmvmdmv.mom;mv;SJ.vomZ;mm...

3.3 3.33 3.33Sommm.mm

omm§ mmm3.33.33.3ämm...mm3.3 m.:3.3mmmommmámmmm«.33.3.3mmmv.om 33.3mmm?om

m mmmm mm

t. mmvSvvvmmmm oommmm.ommmmvmvmSmmmoEL.Em omm»mvmom

Hmmm: 3.3. m vm.m

mm omâm

3.3mv.mS...

MWMOEOHO.maa mm.vm3.3om.mm 3.3vm.mv3.3.3mm.mm

.3m.n.:.3.:: 3.333.33mm.mvm.zoommmdmmvm.mvmmm.momvv.mmm$.33

mmm..33

mmvmmmvmvmmm m.: mommmmmmmmt.mt.ommmmmmmmmom omm

UWm¥GH§0 ...om mvmm32 :to

.FEGH m mm v m mv m mmKm . 3 3 MW mm

mo..ommmoommmmmmmvv ommmmommmommmmmommmmmommmmmmmm oom

3m.3 SK mvmmmvmm3.3

m mm3 m m mv m

.nvmmmmovum5:333: mm mm

MUMOGOMOmmvmmmmmmmvmmmm.mmmmmm mmmmvommmmmm»vmmo»mmmoomom»om» m5

3.3 of» oGvvmmm3...

m mmm m o

umwxfim

:oo

.i t:

...musa 3.3m=3E33.3m=3.:3

OUHWPHUHMHUWHWUS. mm. mms

å .i

.omummmunzucm

._m3aS.3a..

.OUnu_.-AnnCumsunm

Sv.:månne.:

mmm mommummno..

mamma

å :oo

mmumsøzmmmum3..3.3.m=az3

muomnmumonmaämne.. 3o333o..3amuunsvcmmmam»:oo mmumøvammmommum

Hmmm-nanm:oo

nuo .to .to :ommä

mmmaumoammmmavømmmum3.m3.:m.oo

o 333:5.

.3..3.o.3n.34mmz3:$3 nuomuumzvamumommømmacmaom.mmm.mm

mmnmanzmwmummam

:oo .oâzmzoo

.o.::m :Summum:summa

3.3.m:3E3=.:.v3m__ou:33o

lM¢fi¢Ufl..HHO

H8 ;uucuåmo..5muSE2435532:2|nm<=352.353:mmommum:m3.:3:3.3.3.3.5 momzi 335

.o.::ua3a:moåmmmamuacmmouuomacoum.3.5m=3.:33ma:umummumumub_3mz3.z3.3ummumsocmmmunsvnm

..o=.:..ms3aaEm.n9_u333m=u:3$maauu3=mCum=u:3um2:.53u3:m3.um=3.:3fla3m..on333Z.3_

GH mommmommmommmommmmvm

mmmmvmmmmmvmmmmmvmmmmmvmmmmmvmmmmmvmmmmmmmmmmm

mm mm mmmvmmmmvmmmmvm

HHUÅIHm

uoxumzm mmmmm+mmmmm

..n

~n.aow.» «o.«

om.o«m..oaa».mH

mm.›oa

.. w›.a

eo.em›.mo~.mva.mmo.m

ma.m~

cum:axx v.m~w.H~n.-~.wHw.w~o.«H ma.”m.o~

mm.va

ux coomm»maaann maa

.nuat menaa oo.mmm.o mm.ma ou

somHum

va.» um.m

MWHOECAOoa.m›~«.Hwm›.mm m v mv.«m

mom.uu.nuumv.vw~mm.umm

»ummaaemomo»omm avemmmene

:zu mmom

ummxnum q m nm.v« øo.mm

om ha av

MUMOIOMOnomcanmvmenamm» wonhmavom

monaom.v

m mH.mH

ovumna ca om

Invmuwmux.n~«= mammmm

menmanhanhmm emommmmen

hang«vacoø.m

I00 ~m.ma

:sannoUummn nuen mm

ux.nH«= omvmun

.ovummm:«aumumuø

...C.umav:H

cvumwu.uuuvmnmu4 .u. .uaoooum

uaam u

A».

J_._..um._3uum

.ovum:._..ua quumsunq

uucumoxaou

u.um=u=«Ham

aan ›u flHAO..—U«wWO

ununuwflfiflm

xnomo:wuumououuou

:oo

mOU«h0W

quumsnaq.øUum=Hmm

.zmuuozHmuumqommmmx.omm=quomo»oa.ouzamamnazam

moosue aawumMuumaucfi

lMMHUU§..HfiUx.oHmum

.ømumusnmamum

§8 :nanm:Huan :oo :oo .tcumw

«m:o»:~Hounwuoum

HmzuazHqmquumaucw.:wnn.—anu:ou

«m:ou:«Hw

.uzmmn.|=.mn:namnu:.mnA0v=zunnu H~ Hov:

zunnaum

xuomm:«nomoHo.om

amamanzaqqcauzzmmnuzuu«.um:v:qH~auoa:nmnoxoa

mnumavcwaaauosnnmnoxum

Hoanmwaanm moanm vøcumoxuo

..uuueu.au n mxmwumwuaum

muaomnm

aha Nuaomwm

AAOAGFpm nun ne

voxnazm umanmx

u n m 3 Ä vn S 2. S

...E :v23 Sm GmE: Sn m3 mom mamoem...umomNT:S»03vov

33 ...m3vNvv§3 ›vanmona

3.?

HUHOW

n m mmm N v a e v v a v mNn mv v v 4 2 2 I Z cv ma 3

EHm: mi

uåumoåmfaan...?

o o m m... 3 3 3 3 3 8 mm

v2Sv oi E. Emomm2: m3 own å...comS» mmv2...

SS ZSmnoNm2: mmom«hag

»få

. N o mv a v o n m n mm m m Ns n mn m 4 Z ha 3 3 Nmav2. av Na 2 ...a

uaaumoim

m 3 o»å om mvS..om E.R:uom 3 3 vvZ mnmv mm va 3 mmmv

o? SH oaaMSm2 m3m3m:

m o:

$2$3mNvN§3Rom $3£3 32 Så$33:. E3$3

§2333$23a v32 23a$.22vmmmmän?Nmmmmumeå›mmmmnanm» »unnamin”End 22:

4 m mmom X an v» un om ä mm3 mm

?uaauou man”33 .Åamummuonuu

:o..u2::.:oa

una

:oo

q.un=u:«uuuamaommmu

o_ufln.u.u.:o Imuumnum

quumsunmumuam30:a

L33:oo n

sauna 3.5 xmqaox

due msaumu

Zvoammcinamxonmiomfi:oo

Cuu=u:d_.:.iouma

:00

Cumaucfixunou

\I=uc..:=a=w›«m=ou=_ao

:oo

.quumzvawnumäo

.:oum.::uo.on3u..3umaouosaømvmm

232.50.: T.Sm=v:3._:uo..:S..uuuamnonmam

L33 ...Små-oxCumsufinfifi.-._=mfie

Cumsucflonms

Honuuummuvnuusou:

Haven

...aus xmwuuumo›wu=Hxxon

»unna Tfimauimxfiou...E=o.—o...uoaw

:oo ...oo Eumsuafimflm

Eum=u:.l.oxuEm»_¥..:mmE.nøwauxwaox:S53

uzååoxuñu_3m...u_.E:::::£usådana..:ooSaman.:C322:

Jouoiomumm

:uo

:oo.Cumsvawmmnwcxuamumunaam.Suän

Cum:n5.om:o..u..amcm..mzoo Fmuauumiaa.T5m:_...5num:m>

Cum=_::$m..o.:_mC:oo

fie ...Cum=v:..n§22.xfles.

uwHHUnu-UHMCum=u:.::nmS

«m=ou:«~o

:Coaxåmmaxar_:i: (Saxon.15:5 m..?..w03253xmwawxnu :ManiEäm

33$ .uåouoemåqCamsuåiomanL:nm3_u>.Euiflouuemfi..E8325Cumnufi

Cuäuiionø:Cum=u:G1:$s.$vo...Cumsunlfixoa.CumaufimvmnumiomC»m=u:dz§m»._..Cumavåøävxna.M.um=u=H=.a›mmumm2mm+2dmmLondumaox.-3%2...Dm.._m.aøzwumnaonuu

Cum=E:£ouo..mSCumaucfimcdiuufimumfi.Cumsufisiionmamuafi.um=u:«=.numnHm1un=u§.:uumaE

numfiim Jodouacfluflanflohom

nu 13mS2min§3S3 inn 3232män mimmlfimm:ann

.U3S33mNamn.ämm22

minTm:Zn än än mmm En 4

G233 .din Nmmmmn+mmmEmmmm

uuoauh2 mm mm mm .c

uoxuuzm oNINavn

o o a a mm m 2 nu 3

En 2:manm? omm 2:. än m.:

:ä33min»Gm22$3 33 m.e~

3.? 3:amono»

u o a m w v o m m c mmu o a a a 4 Z 3 3 S 2.3 3

mmm2:.

Immnwavmumu0.3

u.«uov»m

vacumoiu

m G nunuom

2a 723..E: anvo.: m: «Qm3

32.mama2335 ämmminEmm3.: »nuämm23mo.: Tou

23m«ZS

..m_T

v o p w v mN mw q mmmN 4 2. 3 ...Z 2 2 2 I Na 2

E; m: mmm

...å

..u¢vnm=aum

uaaumoiu

um 2 S 2 3 .amuumuunw

m hm E.å 2 mm3 S m»mm...h3 mo

EH med m3 .13hmmSNm3manhu.

m m2

?nu.ommv23 §2. mama S? 13

Sån 3...: Sn?2.::?man:ämm22m?SuScamof.: nå:«$3wmmfl922

33mmSufi: S33 ~33»annan..

ø«m:au:wuo

4 GOV 3 av3 3 m.. no S o... .En 3a »om«Q anaE...SmS.. .EnS.. SNm3a: .oaawummuonuaA

.HOHHMUMHUOÅMI.auuuuouS:32 $3 2338m.:

Efiumcflflon

non

Uflflxmkfld

ov:amnxuo um

aqua: S: auuumaommhm

duo .OMONFM

aqua:

u HZW

uoixmuauvunmmânu: m

funna.:

aiuoaåmnoxuq

.nu :u

...Ena a

HOHHHHEIUOÅNIEfi=u.:=:3_3._o

duo

.38

HIHEH uåuousnm .¢uuumuommm

uøcgxmuammcqcuanuaonmuu:oo uoumum.:om:oESmmSnuo anamma.:funna.:~dHlUOEflkmfl0¥Ufi

:oo :38

»oo3m.:o£.oE2£.oSoannanumw

Houmunfio2.o3...3mo..:2m2.n

uwnuu:vumCumsuflmvomufl»Hampus.u:a._.=.3m:.~

:oo 2335213.uocofixsuumaoxiauaa

322.50.ma .mm..3.:._naamm:15oa.3n=.S.äm Su

Eum=E:.:n:3n«uum=u:w=numm~m:U0 .oC3=.no mmu›m:oo :oo Cumavuiouosfln

:z :oo

Eumufiigfifioa.Cum:v:d.§m2__.Cum=u.:o5x3oåmzuazuaunuxuaCumsufi3:3:3o:3_3

Cum=E:=.:32o5aE»m=!:mm:.:::o33unwuanauuucou

.v5 ISS S4 .325

;Zon12.120..-mageuuuoaou32mJ:omd.>Cumânam._..nmguumsunnm...nuwm...n.._w23:2:52:2455m$22

CumsucäomoaCum=u.:mn3m.:oC...m=u5.;§23o:CumsuiåxumzCumsufioflxofi.noaamummuonuu

CamsunfixavounoaoaIum=v:G3_oa_._tom.m:.:auium=u.:.u.:ou.oum$m.Cum=v:.S:os3um:HHzm

numnøum

32 :EnNamnämm mi:männamn.ämm23ammam2;Nån mån Hands

onwm T32 u

..au»ou.øu uxmwumwuuum

4 »munen

Sm man Sm än man

f. AAOAIHom ..-SNSan mm Tu A. c uflddmi

coxlmzm

A n . oo nu. m . ca

nuuou

mw um.

Ta .

up...§626:toS...3...S;3.03.0SJ3;SJ2...mm;2.;3;3.0SJä... o S; EdSJ v S.S...S...S...3...?J

o v .

Cw ...nu.12näT2mänmano.:man«.212~.ZYZT2o.Z...nu13n.omm.:nä» mn m.m~:uT2.ä TS«.2T2m.:manQ2

Et?

v mm3 2 mmmm 3 I S om vn a... Z t. Smä..E: E: a:E: Emå..o? -~ NS n:2a SnNS «S N2

_.33_

m;2.”:á3...E;S...S;an;2.03...2.;ma.Z...2.;å;S;mm.oS...3.0 »á S.“ S;S. S;å;

3.33.2omSHE2.2

ammo...?.Em.äáå

mm I. maE ä.. m2n:a:

än3..m: n:m3m2 I..änSH :2 m: En Smnu

.Eu §2§3 33o?53 3%32 mo:

ummå:

Eb 2:. 2: o:m3 Sm

2:.3222 om:33 S3mmmmS3 män 3%:nu 2:. å:33 ZS32

Sufi22.; 33;m3:St: »moonSmå 023 A35..oc...?313:.

.hann s.:

23353%32.32. man»2.2mån 32.F3 SE23 En»om:SE.

nu :sino?? 32:.~33:Enän: 2:3 32m:En38m »Namn2.3»:b: 2.2:~33.38

3.352.

:oo

«uncut .ouumnm::um..muu

nuo

umwxlu Zogu.:

»Summum unououm

duo Eumavfiumafiw

nunnan:oo

3:5 §28_I

wuuumu

Tfimsuiauaiou.-uvunumoxaou

:oo n

iumsucfixaaou.|.r..n._..fiI:m

52.35?

.to .wuumøvøwumwumo

.:a.Gm:¢6o..onSfi.ouZauofiomumm

Ovnmbumuwdumuwu.l Cum%:fl..=uo::ox

Cum=u=.3...muofisanox.Bo

Loui €»3o:1.u2:I..m

Tfimsunfionma

ecu: .

so»: xmquuum0325:8

.:._=3?BomoS3:.. .2.:m.:3

Cumsuimxanouax .. ø

.o_:m3-a:oo Eumøundmåuxumcmmuunmman.to Liam»

3322cc.aouosaømvmm13%.:#526.:

L.._§mo._u.¢uEumsønäuouaåøgu.

:oo

€.:mua:c...d_3uu=u5.32.oxE__.m:m.m:Sm=v5mu2..~.>

fiemnumavcguumnoxxmmw..?.5m2u:.._

:oo .to . sine.§28.

. uaooonm

$326.: Cum=v5..:;mSu

.~n:ou:n.no

Läs...Ixm: :58 355 .u ..2:23.3

...få 502.95uiouxlm(Stas :E233xmwloxCuasuuuCampus“

.L.:ouo..aSCum=u.:Co.no:CumaunfiuomanL:um$_o>.6Cumsuufifixfl.C»m=E:=.E..~..__..Cum=n§=.umZ.åuüouusmua.auum=u:a=uummaaJumaviiuñmaam239372.-3ovoa.Cmam

Cum=o.:£ouoan3..Cumauiflovaauauo...CuwzuawmuucumiamCumaufisfiionwamfiJoiouucflufiasoaofiomCum=u:..3.§umaE

Cumsvnwmmnmcxuumnmumua

on S3minS2...EnS: :um Emm:mm22 mSmm+3Sm.§28~23«Sm22 22 uanumoio

n 4

minTS»Gmän Gm mmm 5:8 En Smmmn+$mänmmm

22$:

2 S mm ...m T.

nunnan..uSTHzn ouimavn

puma H.ma Hwamm .pepp w.oa›u.mn›v.momw.mamH.om~

vqñnoqmmmvuawash»mmonpm»~woH»muhmouvowvoq»annanm.aom~v.Haw~m.-moH.mmmv_.ooa~a.~mmno.m›mN›.«mHmu.qwu«o.o›«Nn.~mo~

m~mo~HHvmomvmmmvvaomoanoNomeoaam-m~oHm.wan~H

mflnflmanmmummca

»maa v.mm

magma mvvmmmpmns ›.m›mn.«m›H.m«nm.umqa.Hom

ocnmmflcwhwmwm~o~whmmnøommamma»mmnomvoaoooaHmvmmnamamhun.~mm~m.unm~m.m«mmo.o«m«fl.»~m~›.mmømm.q«m~o.~v~mm.ovavw.ømm«m.wmma

mnamavwaaaaaopommv øaammoamaaaaofi».~mooH

owmawaw

mama v.om

mowmm»mona ~aumaqamouwmnn H.uvwm.mm›o.hmmm.oom~.aa~

Hmhoammponovm~mm~aowman»ampavnqanpumwmumvu›m»«« Naumamoumqmua.m~m~o.avm~m.oNNmm.Hmm«o.møo«m.-nm».«m»~o.oøvmm.moHm».vHm~».mmo~

amumwbummmmqaamomnnoaN.›avoH

vnaa ›.ao ~.monv.mamm.wmvn.vo~

nvavumanamqmowmmafia»Nm›ou v.mo m.amvm».mwq~«.vuo~ Nooemnomvmo.nmnmoamømnnpmommvwnqmavqomoammnapwavanammaonmaqmavqamuo.qvo~›.mn›Nm.Hmm«~.~ooqm.mom~o.«~cn».mmw~».vpHm

maçmmvu onømvoa w.«qaoH

mama ø.»n «gnawvvouø humanmaapwooqmm o.omwo.mo›w.vmNH.oo«o.mv~

huwmvvguano»vnuvawowmmmmwomvmnH~>~mmavmmmo›m»wosnvncm›o›Nmumanvnu.qomum.m›nnN.NNNvo.om»n¢.«mo~m.moona.mnm~m.›mm«w.v«›vn.«am~m.moo~

omvvuumømmmau «.mamvH

“maa m.›ø ›.ø›N

annanocunwHmoaoManne mmhmmannan ›.mmmo.øum o.mmnn.~v~

«m«»¢~mmamhmwønqmvmH~mm~vonaqvvunnenmmamomoawomnvomm›Novana”a.nmH~._mv~o.m»nv.m~wno.o~»aq.vamm.nam~›.mm«vo.vaov~.a»-m.~«mn

common ..qvoma

mummuoa

amma «.«o

wannaannan H~n«mømuuvNaeem›q›u« m.›vm›.aoøm.øøN«.m›m›.o«n

..uu-nxaoNmnmvnoomammmmmoamwoman.mamman~¢emoqucnvhmhvwmvhooaqmwmøaowugamma“w.møoH.a~»~›.mv«v›.om«m».«amHo.a~omo.oa-H.owomv.o~uvm.o«-u.-m«

in mwnmmhn n.mmmm.

4 oøma ›.mu o.onm w.muu

mamma«awn»«ovumwannaumvmmnaqpv a.mmmm.muø ›.oøm

omoomuuoaaanmaacoq~m~««qovmmmnvmunom~»flom~mvqovpomommomammanmumamaa.moo«m.amm~w.mo›mø.mm›nd.~»a~».~wonm.-~N.omHmm.m›øvm.«m-«.mHmu

wøucmoa a.›øøma

umuomo n.«m

mnma aømov v.›«›n.Nmmv.o›mo.«uvm.ou«

aoomammnpwpoanoonunvommm-amvmm o.~mo~~.wHh~m.mv›mo.ov›n«.aaHv.-Hn~.~q-m.aNNmo.awmqm.am-n.moaa

o~mom~manenchangeuwvmuvanammavunnenhawhmwmnohmmwommnnvømøøam.m«H«a

maqomma

Axum.

o›aH m.«m FenmamwH~m»ammaqwmmvcmuomwanna o.›.mo.mmav.oomn.wovm.-~

øonomaqomommmmwmvmnhhmouHmmnmmmwmanambmmomhmwohv“Hananmhavmav.o«cau.«›mno.u›na.vmvnm.m›øam.qma~m.~ac~a.Hmm«m.m~nqh.~h-w.nmm«

anamma*mvnmmn ~.HvmmH

I I I I I I I I I I I I

snag h.hø o.««~ mon. ›.Hum~.~mmv.awm«.aoq muumflvcn

mv»›H Namhamuwaavemm-nam.HmH~u.«ovuw.o-m›.mammm.›Hnao.mon~~.omaao.w»avo.~«»vo.a«-m.m~a«

ammaaoa m.aHv-

I I I I I I I I I I I I

»had ~.~u muwua ~.nmm o.~mvm.onvm.m›u

Hmoaha mmooømvauvaua›ønmwanammao.n«v~o.ncmum.~eo~~.mmonm.«omn«.ummHm.oa~m~.nmn~o.pammm.v«mmo.op-H.›oma

mfifiinnwhuo m.mmm- Jfiumunuaum

fie I I I I I I I I I I I I mama w.oø “Haga mamma ›.aoø m.Hqø.«mem.m»n

maanaaomnvøw mmnhmavmøopm q.o-~q.mmo~m.m›o_~.qaamN.ømhNo.mHm«v.wmwm›.aøq«.muamn.oømmo.ahHNc.›«øa

m.qmo~H

I I I I I I I I I I I I uuaowumuwo

apan «Nam m.m›m.nøø «.øov

uuuufluoxuaHnamm magma m.a›« h.vøN

qmoamwvømunammamom.~vH~~.Hnm~m.›mmno.mm~nm.~mamw.»~mHm.›uwmH.ma«~N.N«mmm.›Nemq.mm-m.›mwH

m.~momH

I I I I I I I I I I I I mOU..nM0W

mhma mmmh m.» mama» wmawu m.vma m.›a«o.om«m.~m~

ømnamv maoouaanamma.mao~m.nqm~n.ww~Hm.amcmo.mmomH.NHmHo.vmmm.~e¢~o.wm›mo.««mmm.mm-o.oom«

Sååå e.q»~H

I I I I I I I I I I I I ..ux

mnma «mam m.«› ~.mwmw.m¢~

omvmu amen» m.mmwm.~aq

opømpm»manadommnauo.mv›H.vHm~m.qmoam.mov~m.H~m~H.NNwHm.oa~m.o-~m.wmqma.~a~ma.HmHNo.m~o~.:mumn.~unu:ou

n.»mmH~

I I .530 ufiniufiacI I I I I I I I I I .

in ä annaHuuaoooa.«mow v.»

ammo» mammamonmm w.›mm›.mna«.w›vm.«nnw.vn«

mvcnmm munneno.o›ma«.mav~m.non~v.vmm~m.muv«m.e›auo.amaHa.numm.n~amm.coo~m.aoa

nu o.aovoH

uxuwumwunum

numm nuom Hun ann msn «hm dawn Hana Huvn namn

azmx naavmHaammmaammnoahm magenHaammmaammmounm

denna. Haaavm~«~HvmmaaavmnmmuvmNmaavmmmaaqmuuaoanm~nHo~mHaaavnNaauvmmnaavmHmaavn-aHvnm~aH«nnuaoannunaownmHuman:

nunnanmnouaaumoxaucunxsnnumuau

aaad

momda m.mm

mmmaoa aoaaa mmmom macawmmdad modaa a.add a.amd a.mma a.maa a.aam a.aaa o.amd a.aaa

aamamd adaaaa oaaaoa aaamaa admaaa aaamod aamamd avamdd a.aaad a.oadd a.amoa a.oada a.aooa d.mdad

aaaaoad ammaamd aaaaamd a.odood d.aamad d.amaad

mama a.aa aodma mvada mamaa amama »aaad odaoa d.aad o.add a.oaa m.aam a.aam a.mda a.aad

admaaa ammmad odoaaa omaama oaaama amdaaa aaaadd mmadmd ommadd «.aamd a.oaad a.maaa a.moam a.amma a.ama

oacmomd aoaadad aaoaamd a.ammdd o.aaad

m.amamd a.amomd

mmad amma

maaoa commammmmm amomm m.aad a.oad a.doa m.oa

adaoaa aadmaa aammaa aaoaa a.aam a.dam d.aad

oammmmd ammoam amaoam aaamaa maadoa aamoaa aaamad m.aamd a.dmad a.aaaa m.aaaa m.aada a.madd a.adad a.aaod

aaaamaa aadodaa d.maadd m.aammd a.amamd

aaad mama d.aa ammaa madaa «omen maada a.aad m.add a.ama a.mmm m.mad

amaoma amamda mdmood maamoa maaama aammam aamdaa madaoa mmamoa amadad m.mamd d.mmmd m.aoaa m.mmom m.daam o.mmmd a.mddd m.avad

caamamd amaaada ddmmoda a.maadd a.mamad m.ammad m.damd

aaad mmmm oamaa dmada mmaam aaamm oadaa a.aad a.aad a.mma m.amm a.aad

aaadad mamman aadmom maamoa dmaama aaomma amammd mmmada aammad m.aaad a.dmad d.odaa m.moaa m.adaa a.aaad m.addd a.aaad a.amdd

mammaad aadaamd adaaaad a.maadd m.aaad

a.mmdad a.mmaad

aaad morn

mamma adaad aaama aware o.am

mmamad aoaoa o.aad m.aad a.aa« d.aom a.aaa

aaamaa aaamaa maaaaa mmadma adaaaa maaaad maamad aadmod a.aomd a.adaa a.moaa a.«maa a.daaa d.aada a.aaad m.aaad d.modd

aaaaaad aaddomd aaaammd a.amdad m.oaaad a.aoaad

I dmad moaa

damda mamma ammda aaoam m.ma

oaamad mdadv aadaa d.mad a.ada m.daa a.aaa d.ama

moamaa maaaaa amdaaa aaoama daaaoa maodad omaamd m.aamd m.aaaa m.aoaa a.oama c.aooa a.amaa m.aadd a.mmad a.mmod

ammaaad maaaaad daoaaad a.maamd a.daaad m.mmaad union

omad omaa a.oa

aamad maama mmama mmaam mmama aaaaa a.oad m.ada

mmaaaa aaooma omdmma aoadma mamoma momaaa aaaaad maamad a.maaa a.maod a.aaaa m.dam

aamaamd ddaoamd a.cama m.amda a.mada a.madd a.adda m.oodd m.maad a.amod

.diod ammaaad a.amamd a.mmaad a.aaaad

aaad aoaa

mmmdd daamd aaaam aaamm enema aaaaa oaaaa aammm a.aad a.dma m.ma

aaaaad aaaaaa aaamda ammama amodda maaaad a.mmoa a.ama

maaamad a.dama a.amad a.dama a.aaam m.aoma m.aaad m.mmaa a.amdd m.aamd m.aadd

aodmaad amamoad a.amaoa m.amada a.damoa

aaadudaaa

aaad mama

«Nanaaaaam aaama gammaaamaa domam «mamammmda m.aad a.aaa m.da

vmmaad aaaaam adamad adooad amaaaa aamaad o.amma m.eaaa m.mam m.ama

mmmaaa m.oaad d.doda m.aaam a.aaaa m.mdad a.ammd a.ammd a.madd

aaavvdd maaoadd a.moaoa a.aaaad m.maaad

cans.-.5 I I I I I I I I I I I I

aaad amma aaaam a.aad a.oaa m.aa aaaaad among» aaamm a.mam d.aoa

m.amaa a.aaaa a.aaad m.aama m.aamm a.adaa a.aaad a.mmmd a.aaad a.amod xndwumzmad

mmaddad a.aaaoa a.mamad a.aadad

uiifiwu I I I I I I I I I I I I

fie maad aaoa a.aa doammd maamm maamm m.mad m.moa o.mam a.aaa

maaamm a.amaa a.mmma a.dvma a.aaaa m.dmom a.amda d.mamd d.aaod m.dmmd m.dmdd

madaaod a.amdda a.maoaa o.aamaa

I I I I I I I I .xdumaunum

I I I I maad ommm

dmaam maven v.oad o.daa m.da

oaoaad aaaaam a.odm d.mma c.ada

a.omma a.maaa d.vmaa o.amma a.aaaa a.aaaa d.aaad a.aacd d.maad

aammadd a.madoa a.damma m.maema

I I I I I I I I I I I I

uddododuuo

aaad daav mo aaaaa maaam m.mdd m.ama a.aam a.ma uauufiaoaoaanaaaamam Manamam.aoma a.dam a.mam a.aaa

ammama m.aaam m.amma a.amam a.aama a.aaad a.maod m.aaad

o.ammda a.aaama a.daaaa

I I I I I I I I I I I » a.am

aaad aada m.dm woman «mama aamaa a.mdd a.aaa a.mam

:n.:uu.6n.u “...x ammmma daamma o.aaam a.maaa m.adaa a.amaa a.aam m.ama damm

m.aamma a.aaam a.damm m.amad m.aadd a.doad

a.aaaaa a.mmaaa

I I I I I I I I I I I I

aaad aaaa HH m.ma aadma aaaad gammao.aad a.aaa a.oom a.aam

mmadda oaaaaa d.mmda m.aaam a.adoa a.aada a.aava m.amom a.amad a.ama

au»Icooa. a.adoma a.dadd a.aaad ndmmmnou

a.amada a.aaaoa

flaniuaaaoI I I I I I I I I I I I

En » daad aaaa

dmmma aamma maaad a.add d.dda m.aa

aoamaa admaaa m.aama o.oaa a.ada

aa m.aaom d.aaaa a.omaa a.amaa a.mmma m.aamd a.aaad a.mmod a.moad

a.aadaa m.aaaaa a.amdda

aa aa aa aa uxmdmmdumum

dam Nam aha aha ddaa ddmm ddaa ddma

dzmx addaa dddma addma aadaa dddma

aaanflnumndum ddddaa adddaa adddaa daddva aaddaa aaddaa ddddam adddaa adddaa addva addma aadaa

audodaa audoaaa daddaa aaddaa aaddaa audodaa audoaam mddmz

uouununoxoamcmun :..2.ax._.Sn.awwo~w:.u.nn

m. mm 3

mmm mmm m: mmm mommmmm3 E;m3

$3 23m“Sm mNmNmmmN SE mm3 mNmaämmNNmmFm..commmSN

NNm3måmNommmm232N33 mmmmH

§33 mNmmNN

m å Nm mm

mNm mmm 3... Ru :3S.. ammm3

mamammmm33..mmmmmoNN3NN mmmN mm3 mm:mEmE.: omm..mmmmmmNN

ZNNNRim :ö: mmNS Emma

3NmmN mmmNoN

m 2. mm mN

mmm mmm mmm mmmmom mmmm3

mmmam3..NmomNommmIN»m3 SmN 2.:mm3 E3Nmmm32.m2...:smNmmN

mmmoNmNmom3m3mmomd EomN

mmmZN mmmNmN

m S mm vN

mmm mNm omm mmmSn mmmm3

$3 Hmmmmom.. mNmNmmmN :om 3333 E3mmmmommmommmmmmmmmm.N

m33mmmmm83m mNmmHNmmma NmomN

33mN mmmm:

m mm mm 3

om.. mmm mmm Nmm mNmmmm Smm3

$3 mSNomNmmmm»mm3$3 NmmN om3 33mmmmmmmm33 om?3mN

:m3:EN Nmmom?m3 ?EN

S33 mmammn

m E. Nm m3

Nmm mmN mmm m: SNmm..Em mmmm3

33 mmmNammNNomm33 33 mommNNmm33 33 mmmmammmmmmmmt;INN

mmN3& mmomN

.in Nm3m3 333

m mm 3 3 om

mmm SN mmm wt.mmmm3m3 oNm mmm

33 mmmNNomNmmmm$3 33mNEmmNm33 mmcN33mmmmmomm33

35mm: v33~33 momaN

mNmmZ mmmm3

m mm 3 mm

mom mmNmNmmmmmd. mmmommm3mmmoi. mmmm3

33 mm3mNmN:am mmNmmi...mm3 33 N03mmmmSmm33

omm3~33 amNmN

omom3 3.2.3

53:33

San 52_

:amiga: ä .a

am uomømmuumøvcmuonumflumsofi

:min Sv.:

3333.28. 3333.33_

:oo :oo

vumouuwu

Emmas:332.05: Cumaufi

38.3.2.5: uuozsflofin

iomu:Cou3oEou._.._uum:Coo3o2ou

anemia:ua :oo ?mom nu.. .to

uimzamäoInomäxo anamma..

Cumnuufimumium=u:Emamuxmmnamuoo

ämne.. ii»: momiuoanummoxum

:oo fio.::a..o§anu..Cunsufiflommammmmumu .ioåmum.mm fififlflofia.to Cumaucfiuoaaammmmmmm ...§33.mm

.:.3...:.$: 3:03:33”.cmumamuuunou

nu.. fie ammum :oo :oo :Sum uotám .to nu.. Siam Loofie

305.» .SEZ»ciaonouns::Emm.n?Emm 3.2.2.§26:ammo::Emm:Emm

nflmmucimz.oizmåuz:Kommun?S265wuumsccnåmaouømä35265..o::..5a=-mmommamCumånm33265fimcoucfiu{Emu3526..:

mN CumsufiamnazCumavfiammas

N Cum:v:3u3m.onCm.a.:omm:Com3o:ommEumaucwnmfinfioiiaN Cum=n..UuuE.oaE..~..a._.omm.:.ou3o..o..mCuu=u.:mm_:5:o33a

mNmN mNmN uxmmvmmuuum

man Em :m

3mm 3mm

33m33mm3mm33mmmaamnm3mm33mm~32m3mm83m 33m33mm3mm33mmm3mmm3mm33m~32moEm83m 33a... 333mm+ teman 333mm+ humana

muuomxm

Tabell 25 Industrins produktion, export samt importinsats år 1980

(milj. kr.).

Netto-

	Produk-			Export- export-
SNI-kod Bransch	tion	Export Import -import andel
2301 Järnmalmsgruvor	2009	996	210	786 39.1
2302 Ickejårnmalmsgruvor	1300	555	122	433 33.3

2900 Andra gruvor

och mineralbrott 1340 222 74 148 11.0

34111 Hassaindustri 8884 5936 1124 4812 54.2 34112 Pappers-

och pappindustri 14375 9652 1691 7961 55.4 34113 Träfiber-

plattindustri 569 241 96 145 25.5

3511 Kemikalieindustri 4878 2044 1438 606 12.4

37101 Järn- och stålverk 15734 8171 3648 4523 28.7 37102 Ferrolegeringsverk 565 432 197 235 41.6 37103 Järn- och

stålgjuterier 911 38 136 -98 -10.8

37201/2 Industri för

ickejärnmetaller 3211 1745 1084 661 20.6

38 Verkstadsindustri 116265 60074 27212 32862 28.3

2+3 Industrin, totalt 325007 123261 75529 47732 14.7

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bilaga 3

STRUKTUROMVANDLING OCH TEKNIK- ANPASSNING INOM INDUSTRIN

Börje Johansson Nationalekonomiska institutionen och CERUM, Umeå Universitet

December 1989

61 ii

SAMMANFATTNING: Strukturomvandling och industrins elkostnader

Elektricitet är en av de insatsvaror som levereras till industrin. I

många

värdet av alla insatsvaror till ungefär hälften av industgenomsnitt uppgår rins saluvärde. Insatsvarornas kostnad av samt

påverkas marknadspriset

och skatter som priset. Förändrade priser på insats-

avgifter läggs ovanpå

varor leder till en förändrad struktur två processer. Den ena består i genom tillförs dels existerande, dels helt nya produktionsenheter. Den att ny teknik förutsätter att teknikinstallationen är tillräckligt lönsam för att förränta Den andra processen gäller avgång av olönsam kapacitet. investeringen. försvinner normalt under ett successivt ned- Förlustbringande kapacitet som kan vara utdraget 3-5 år. Olönsam kapacitet försvin-

läggningsförlopp

ner dessutom att arbetsställen förnyas på ett genomgripande sätt. genom

Under 1980-talet har den svenska industrin förändrats på två sätt. Produktkonkurrerande områden där är låg har vuxit på bekostnad

priskänsligheten av den produktionen som har priset som sitt viktigaste priskonkurrerande

konkurrensvapen. Den senare delen av industrin har rationaliserats kraftigt de senaste 10 åren. Därmed har en robust struktur bildats under 1980-talets hälft, och 1987 fanns endast av hela arbetskraften i förlustandra 7 procent arbetsställen mot ett ca 15 procent under 1970-talets andra

genomsnitt på

hälft. Den robusta strukturen har fått följande konsekvens:

o En fördubblad elkostnad medför att andelen sysselsatta i förlustarbetsställen ökar från 7 till 8 procent.

Den robusta strukturen innebär att incitamenten att investera i

samtidigt

bästa teknik förbli starka i alla industrigrenar även efter fördubblade elkostnader. Som en generell observation gäller dessutom att

o Elkostnaderna utgör inte en större andel av produktionsvärdet i bästa

teknikgruppen än genomsnittet för övriga teknikgrupper.

Om skulle försämras markant under 1990-talets första hälft

konjunkturläget

blir av ett högre starkare än vid slutet av

avgångskonsekvenserna elpris

1980-talet samtidigt som försämras. Den aktuella

investeringsvillkoren

strukturen vid 1980-talets slut är dock så robust att det behövs en mycket

6 2 iii

kraftig nedgång innan elkostnaderna blir en avgörande faktor. För att hitta en industristruktur som var markerat måste känslig för höjda elkostnader, vi gå tillbaka till 1981.

Med blicken riktad bortom första hälften av nästa decennium är det andra villkor som blir avgörande. Om den produktkonkurrerande industrin kommer att utvecklas snabbt, kan den tillräckligt samhällsekonomiska balansen gynnas av en inom andra av industrin. Det

kostnadspress grenar

stora problemet för svensk ekonomi är att den produktkonkurrerande industrin för närvarande inte ökar snabbt för att den

tillräckligt kompensera

pågående reduktionen inom priskonkurrerande exportområden.

Vill man göra som sträcker man kalkyler sig in på nästa sekel måste ta hänsyn till vissa genomgripande anpassningar. Om kravet exportintäkter blir

på

starkt, kommer den allmänna kostnadsnivån i landet, inklusive reallönerna, att hållas tillbaka av en skall man då förvänta

elprishöjning. Samtidigt sig en tydlig förskjutning av produktion bort från och

och export elkänslig priskonkurrerande industri, över mot en ökad andel för produktkonkurrerande industri med Denna av

lägre elanvändningstal. typ långsiktig jim-

viktsmekanism är kanske svår att numeriskt hantera när tidshorisonten är längre än 20 år, men den utgör samtidigt grundvalen för en marknadsekonomi. Bortser man från i den industriella positiva förbättringar teknologin blir slutsatsen således mm kan klaras även om de att exportvillkor höjda elpriserna medför ofrånkomliga för folkhushållet.

uppoffringar

1. STRUKTUROMVANDLINGSPROCESSEN: Växande energipriser i

ett nytt näringsliv

Bakom industrins förändring och produktivitetsutveckling återfinns ett komplex av dynamiska samband som återverkar varandra - teknisk

på

utveckling, investeringar, ändrad produktionsskala samt omformning av organisationen av produktionsenheter och företag. Produktivitetsutvecklingen bestämmer tillsammans med löneutvecklingen bruttovinsternas storlek. De senare anger i ett långsiktigt perspektiv hur stor del av produktionens värde som kan avsättas till ny- och återinvesteringar.

Produktivitetsnivån i en produktionsenhet kan mätas som förädlingsvärde

Den av introduktion av ny teknik och av förändrade

per sysselsatt. påverkas

kostnader på insatsvaror, t.ex. höjda energipriser. Teknikinförsel är ofta en

sätt att svara på nya insatspriser. Ett annat svar är att

produktionsenhets

krympa eller helt lägga ner produktionen. Det budskap som förs fram i denna första del gäller dessa två omvandlingsprocesser och hur de kan studeras. Den observationen som vi gör är följande:

viktigaste

0 Industrin kan i delbranscher. Denna kan

disaggregeras uppdelning

ända tills våra observationer identifierbara

fortsätta gäller produkttyper. Aven på denna nivå gäller att produktionsenheterna skiljer sig åt vad gäller produktivitet och lönsamhet.

Ovanstående betyder att strukturomvandlingsanalys måste

klargörande göras på grundval av information om produktivitetsfördelningen över en-

heter i varje bransch. l nästan alla branscher är skillnaderna mellan de bästa och de sämsta enheterna mycket stora. Analyser av aggregerade branschers produktivitet och lönsamhet riskerar därför alltid att närma sig det me-

l detta presenteras därför en väg att studera teknik- och

ningslösa. kapitel produktivitetsfördelningar i branscher.

1.1 yaruhantgringgjänstgleyg ransgr och kunskgpslnamgring

Industrisamhällets stadiga frammarsch i Sverige sedan mitten av förra seklet kulminerade vid 1970-talets början i en plågsam kostnadskris. Långtgående rationaliseringar och en ihärdig teknikförnyelse medförde att

64 2

produktiviteten växte stadigt under hela efterkrigstiden. Därigenom möjliggjordes en fortlöpande överföring av resurser till verksamhet. Som

offentlig

en följd växte i ekonomin. tjänsteproduktionen

I samband med 1970-talets kris rösterna för att

höjdes vidtaga sparåtgärder

och i den sektorn.

dämpa sysselsättningstillvâxten offentliga Samtidigt blev

de första tecknen i världseko-

på en genomgripande teknologiomvandling

nomin visade annat att andelen synliga. Ett nytt näringsliv sig bland genom tjänstesysselsatta i varuhanterande branscher växte, att ett antal samt genom nya näringslivstjänster började tillväxa i ett våldsamt tempo samtidigt som industrisamhällets varuhanterande och priskonkurrerande tjänster minskade sin Som helhet har andelen

sysselsättning i ett gradvis förlopp.

sysselsatta i handel samt privata och vuxit från 30 offentliga tjänster drygt procent 1950 till 60 procent vid 1980-talets slut 1).

omkring (figur

40 -

I V I I 7:* 1950 1960 1970 1980 1990

E_i_gm_1 Andelen sysselsatta i sektorerna och

handel, privata offentliga

tjänster

65 3

Huvuddelen av all varu- och tjänsteproduktion genomlöper produktcykler med en uppåtgående och en nedåtgående fas. En nations välstånd på

bygger

att nya produktcykler successivt fasas in och ersätter nedåtgående. De uppåtgående delarna av förloppet kännetecknas av

försprångsvinster, hög

produktivitet och växande sysselsättning. För ekonomier som saknar exklusiva råvaror som dansk olja måste välstånd

gas och norsk bygga på kunskapsbaserade försprång. Nedåtgående produktcykler har omvända förtecken. De kännetecknas av som pressar nedåt

kostnadsjakt priserna (pris-

konkurrens) och växande överlevnadsproblem. Varu- och tjânsteproduktion i en nedåtgående fas är mer känslig för i form av

kostnadsökningar

växande energipriser än andra produkt- eller

egenskapskonkurrerande

verksamheter.

Enskilda kan samman och summeras

produktcykler läggas till aggregerade

förlopp som tydliggör viktiga delar av en ekonomis

långsiktiga böljegång

och geografiska omfördelningar av produktionen. Genom aggregering av detta slag kan man identifiera i likhet

långa vågor för hela produktområden med klassiska ansatser hos ekonomer som Kutsnetz och Med

Schumpeter.

ett angreppssätt av denna typ kan man under 1980-talet identifiera

ett just påbörjat teknologiskift i världsekonomin. Tre komponenter i detta skift är särskilt tunga:

o Från 1970-talets mitt i

stiger näringslivets FoU-investeringar kraftigt

OECD-länderna.

o Från 1970-talets växer i samma andelen

början ländergrupp högskole-

utbildade i en brant kurva.

o Den datorbaserade i snabb takt

informationsteknologin började spridas

till ekonomins och samhällets olika delar från slutet av 1970-talet.

Omvandlingen belyses också av att den svenska arbetsmarknaden erhöll ett nettotillskott om en halv med

miljon sysselsatta eftergymnasial utbildning

mellan 1970 och 1985. Andelen i verkstadsindustrin mer

högskoleutbildade

än tredubblades under denna 2 visar en än bild

period. Figur upp tydligare

av hur andelen varuhanterande minskat och hur andelen

yrken kunskaps-

hanterare ökat under en

tjugofemårsperiod.

ANDEL VARUNANTER-

INGSYRKEN

‘ 40

30 .

20 -

10 -

ANDEL KUNSKAPSHAN-

TERINGSYRKEN

I I I

1960 1970 1980 1990

2 Minskad andel varuhanterare och ökad andel kunskapshanterare

Figur

1.2 Utrikeshandel och sektorsubstitution

av svenskt innebär inte i första hand för-

Internationaliseringen näringsliv

storade och därtill beroenden. De avgörande och lång-

varuflöden kopplade

gäller handels kvalitativa Den inter-

siktiga förändringarna förskjutningar.

nationella för svenskt näringsliv präglas i växande grad

konkurrensmiljön

av kvalificerad konkurrens, dvs produktkonkurrens.

För del har andelen varor i exportflödet

Sveriges produktkonkurrerande

vuxit under 1980-talet. Det är varor med och växande kilopris. Över

högt

hälften av exporten har denna inriktning vid mitten av 1980-talet. Volymmässigt emellertid varor med lågt värde per viktsenhet stor roll i

spelar

svensk dessa har mycket större andel här

utlandsförsäljning; lågprisvaror

än i andra länder med samma som Sverige.

europeiska utvecklingsnivå

minskar (emellertid dessa exportflöden av varor med lågt och

Värdemässigt

fallande De verkar i en internationell miljö av pris,k0nkurrens där

kilopris.

eller inblandade i oligopolspel.

företagen är passiva pristagare priskänsliga

67 5

Företagen kan inte Produkterna är

självständigt påverka marknadspriserna.

standardiserade och bulkbetonade. En stor del omfattas av

av volymen tunga basvaror som järn-, stål-, jordbruks-, skogs- och

energiprodukter. Känsligheten för marknadens prisnivå är ihål-

är hög och kostnadspressen

lande eftersom relativpriset på dessa varor sjunker över tiden. Därför minskar också värdeandelen av denna successivt det sätt som be-

export på skrivs i figurerna 3 och 4.

3 ANDEL AV TO- TALT EXPORT- 30 vnnoc

20_ MASSA- ocu PAPPERS-

VAROR

TRÄVAROR

I I I V

1940 I960 1980

Figur 3 Den skogsbaserade exportens fallande värdeandel

ANDEL N1 l‘OI'I\l.'l‘ l

g 13xr0rvrvnn|›13 20 .

IOJ

fl I v

l940 1960 1980

Figur 4 Järn- och stålindustrins minskande andel av total svensk

export

68 6

som förmedlas 3 och 4 är att den svenska ekono- Det budskap i figurerna har blivit avsevärt mindre under de senaste 50 mins råvaruanknytning åren. Den markerade för den svenska basindustrin klargör

tillbakagången

med mindre av har kommit också att nya områden inslag priskonkurrens del av den svenska och varuex-

att uppta en större industriproduktionen

porten.

med fallande domineras av varor med Priskonkurrerande export relativpris Det är också för ellågt kilopris. i hög grad varor med en stor kostnadsandel I tabell 1 redovisas för branscher med särskilt hög användning. kilopriset elkostnadsandel. Deras genomsnittliga kostnad för elanvändning översteg under 1980-talets andra hälft av saluvärdet, vilket i de flesta fall 3,5 procent motsvarar 7-8 procent av förädlingsvärdet.

i svensk för varor med hög elkostnader vid Ia]2g]_L1 Kilopris export andel sin framställning 1985 Pris relativt verkstads-

	Kilopris i kronor		industrins genomsnittliga kilopris, %
Iärnmalm		0,2		0,3
Annan malm		2,2 3,1		3,7 5,1

Massaprodukter

4,0 6,7

Pappersprodukter

2,2 3,7

Träfiberplattor

kemikalier 2,1 3,6

Oorganiska

Iärn- och stålprodukter 4,8 8,0

5,4 9,0

Ferrolegeringar

13,6 22,7

Gjutgods

Icke 12,8 21,4

LaLnmetaller

De elintensiva branscher som i tabell 1 har de högsta kilopriserna når upp

till ca en femtedel av det exportpriset för verkstadsvaror.

genomsnittliga

Verkstadsindustrins innefattar också en stor andel produktkonkur-

export rerande varor med växande Figur 5 visar att verkstads-

höga, kilopriser.

i snabbt växande takt intar en dominerande ställning både i

produkterna

och Det finns därtill ett tydligt mönster som export- importströmmarna. innebär att med ett stigande exportvärde och växande

verkstadsprodukter

haft som hållit över genomsysselsättning ett kilopris sig 40-50 procent

snittspriset för övriga verkstadsprodukter.

69 7

E :VERKSTADSEXPORTENS ANDEL AV TOTAL EX- Z f PORT

40. /M = VERKSTADSIMPORTENS ANDEL AV DEN TOTALA IMPORTEN

‘ 20

V I 1 v å* 1940 1960 1980

export- och importcykel Figur 5 Verkstadsprodukternas

Det finns flera intressanta samband mellan elanvändning, energikostnader

och i 1980-talets exportströmmar:

kilopriser

Produkter som kräver stora vid sin framställning har 0 energiinsatser ofta och fraktas i bulklaster.

lågt kilopris energisnåla

0 Produkter med har vid sin fram-

höga kilopriser låga energiåtgångstal

men i tunna flöden med stor energiförbrukning ställning exporteras per viktsenhet.

o är förmodligen i genomsnitt myc-

Energiförbrukning per exportkrona

ket lägre för varor med högt kilopris.

1.3 Prodgktivitgtstrgppor, teknikförnyelse ogh fgktgrsglggtitutign

och faktorsubstitution rum i delsystem av en Teknikförändring äger ofta Den lägsta nivån för vår analys är arbetsstället och spe-

produktionsenhet.

ciellt arbetsställen som är i teknikklasser efter likhet med

hopgrupperade

avseende och lönsamhetsnivå. Förädlingsvärde och

på produktivitets-

bruttovinst i ett arbetsställe beräknas sammanställningen i figur 6.

enligt

Arbetsställets är definierad som förädlingsvärde per sysselsatt.

produktivitet

70 8

IN SATSKOSTNADE R:

Löpande förbrukning av halv.

fabrikat, råvaror, transporter

och energi

PERSONALKOSTNADER:

Löner och sociala avgifter

u u

FORAD- SALU-

VARDE

LINGS-

BRUTTOVINST: VARDE

Överskott för täckning av fas-

ta företagskostnader, kapital-

kostnader och förräntning av

ägarkapital

ANTAL SYSSELSATTA

Eigy_:_6 Samband mellan saluvärde, förädlingsvärde och bruttovinst

Konventionella av industrins har som

analyser produktivitetsutveckling

varit baserade Problemet med denna ansats är

regel på genomsnittsvärden. att teknikförnyelse eller nedläggning inte är genomsnittsfenomen. Nedlägg-

är främst en process som drabbar de lönsamhetsmässigt sämsta enhe-

ning

terna medan teknik- och är mer frekvent bland de

produktförnyelse hög-

produktiva arbetsställena.

Förädlingsvärde per arbetstimma eller sysselsatt får inte förväxlas med ett rent fysiskt mått på produktivitet som t.ex. antal ton pappersmassa per anställd. både och

Förädlingsvärdet återspeglar fysisk produktivitet företagens

prissättning i kombination med kostnadsutvecklingen för insatsvaror. Allt annat lika, när elkostnaderna stiger faller förädlingsvärdet.

Produktivitetens över arbetsställen i hela industrin beskrivs i

fördelning

figur 7 som för 1980 visar en rangordning med de mest produktiva enheterna längst till vänster av diagram (I). I trappstegsform faller sedan produktiviteten åt höger. Varje trappsteg representerar en grupp arbetsställen med samma Bredden ett trappsteg återger antalet sysselsatta i

produktivitet. på

71 9

just den gruppen av arbetsställen. Med beteckningen (B) anges de tjugo mest av industrin (bästa teknik). De tjugo procent som

produktiva procenten

hade med (S). Produktiviteten i flertalet av lägst produktivitet är angivna dessa enheter lönenivån W. Det medför negativa bruttovinster understeg med eller radikal omstrukturering som enda alternativ.

nedläggning

Ä Diagram I Produktivitetskurva för tillverkningsindustrin i Sverige 1980

Förädlingsvärde per sysselsatt

T. H

1I]-_I

I “——\_\ _|-——» |

_\L‘—‘_\—\ Lönenivå

W i - : I I n g ‘B’ ‘S’ Antalet sysselsatta

II Lönekostnadskurva för tillverknings- Diagram industrin i Sverige 1980

Lönekostnad per J producerad enhet IJ Nollvinstlinje P (Prisnivå)

I I

,rr

I I I I l | I I I I

(Bl (s, Antalet sysselsatta

av och lönekostnader över sysselsätt-

Ejgg_r_7 Fördelning produktivitet ningen i tillverkningsindustrin 1980

72 10

Diagram (II) i figur 7 beskriver samma struktur nu som diagram (I), men följer vi hur lönekostnadernas andel av ökar

förädlingsvärdet när produk-

tionsenheter med allt mindre produktivitet inkluderas i Bok-

diagrammet.

stävema (S) och (B) representerar på nytt sämsta respektive bästa teknik. När

lönekostnadslinjen skär igenom för prislinjen förädlingsvärdet, P, uppträ-

der förlustenheter.

En ökad kostnad för en insatsvara, t.ex. medför i högre elpris, diagram (I) att produktivitetskurvan sänks neråt så att ett större antal hamnar i sysselsatta enheter med negativa bruttovinster, dvs i arbetsställen där produktiviteten är än lönenivån.

lägre

Samma i (II) får formen förändring diagram av att P-linjen sänks neråt. På nytt kan vi konstatera hamnar i förlustenheter. att ett ökat antal personer

När insatskostnader och lönekostnader växer över tiden läggs enheter med föråldrad teknik ned, kvarvarande enheter anpassar sin teknik till ändrade kostnadsvillkor och enheter med ny (bästa) teknik expanderar. Denna form av reaktion är industrins Den

långsiktiga anpassning. medför att tekniken

ändras så att av faktorer minskar användningen dyra i förhållande till relativt sett insatsfaktorer. Två

billigare exempel på långsiktig substitution i

bästa teknik 8 som visar hur ges i figur åtgångstalet för energi blivit 20-falt större än för arbetskraft under en sjuttiofemårsperiod i två energikrävande processer.

1.4 av Principer fg; att beräkna effgktgr höjda elkostnager

Förändrade priser på insatsvaror leder som vi sett till en förändrad struktur genom två processer. Den ena består i att ny teknik tillförs existerande och helt nya produktionsenheter. Den förutsätter att den bruttovinst som uppnås efter teknikinstallationen är för

tillräckligt hög att motivera

investeringen. Den andra av olönsam processen gäller avgång kapacitet. Kapacitetsavgången är en mer och medför att förlust-

kortsiktig process

bringande kapacitet försvinner under 3-4 års Olönsam i ett

förlopp. kapacitet

arbetsställe försvinner också att arbetsstället genom förnyas på ett genomgripande sätt.

73 ll

För varje industristruktur kan vi beräkna kostnadselasticiteten som talar om hur stor andel sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen

när priset på en insatsvara med ett visst I flera av de avsnitten

höjs procent-tal. följande

beräknas hur procent sysselsatta som hamnar i olönsamma enheter

många när elpriset höjs med

- 100 procent, och - 200 procent.

N Index i E= Atgângstal för procent energi / for E/A

I\= Åtgångstal. för

l arbetskraft

FRMISTÄLLNIEJG

FRAMS ÄLLNING m,

80° w ”‘C‘J7m

I BIEKAN§SK MASSA

600 -

200 _

I I |

1900 1920 1940 1960 1980

flgy_:_§ Kvoten mellan energi- och arbetskraftsinsatser vid

framställning

av tackjärn och mekanisk pappersmassa. Sverige 1900-1980

Elpriselasticiteten och, mer allmänt, elkostnadseffekterna således hur

anger stor del av en bransch som mot när elkostnaderna

förskjuts förlustposition

stiger; effekterna beräknas i Liknande

sysselsättningstermer. beräkningar

kan

naturligtvis göras också med avseende på produktions- och exportvärde i varje bransch. Vi nöjer oss emellertid här med

sysselsättningskonsekven-

12 74

ser. Elkostnadseffekterna beror framför allt på vilken form produktivitetsfördelningen har i en bransch. Vid en sårbar struktur blir effekterna stora och vid en robust struktur schematiskt blir de små. Figur 9 återger i diagram (I) och (II) en sårbar respektive en robust struktur. I båda

diagrammen anger

(B) andelen sysselsatta i förlustenheter, medan (A) beskriver hur stor andel som hamnar i om sänks en ök-

förlustposition produktivitetsnivån genom

ning av kostnaderna för elanvändning. Det som gör industristrukturen i fall (I) sårbar är att produktivitetskurvan är flack för ett stort antal enheter som befinner sig strax ovanför gränsen bruttovinst. Användbarheten för positiv av begreppen sårbar och robust följer av att en robust produktivitetskurva behåller sin form intakt under tidsintervall som normalt är än fem

längre

år. Även andra industristrukturer har en invarians. En sårbar

höggradig

struktur kan dock jämförelsevis snabbt bli mer robust att olönsamgenom ma, Hacka och sårbara partier av försvinner

fördelningen genom nedläggning och annan kapacitetsavgång.

Produktivitet Produktivitet l lt (I) SÅRBAR STRUKTUR (II) ROBUST STRUKTUR Lönenivå

_ — l I I I: a : l

I l

I *r

A B

7.?

F_igg;2 Schematisk bild av en sårbar och en robust produktivitetsstruktur i en bransch

Begreppet robust branschstruktur har fått en särskild under 1980-

betydelse

talet. Under 1975-1985 skedde en omfattande av svensk

perioden förändring

tillverkningsindustri. Olönsamma och sårbara branscher och sårbara delar av industrin lades ned över ett brett fält av områden. Andra delar rustades upp till nivå av bästa teknik. Som en i de kvarvaranföljd steg robustheten

de delarna av industrin mycket kraftigt. En allmän lönsamhetsuppgång, bland annat sänkta lönekostnader, drev på i samma riktning. Resul-

genom tatet av detta förlopp visas i tabell 1. Där framgår att följden av en tänkt el-

successivt blivit allt lägre under perioden mellan 1975 och

kostnadshöjning

1987. För det senare året gäller enligt tabellen att en fördubbling av elkostnaderna kommer att medföra att drygt en halv procent av alla sysselsatta i enheter med positiv bruttovinst hamnar i förlustarbetsställen. År 1975 var motsvarande siffra nära sex så stor. Från denna observation kan vi

gånger direkt påstå:

0 De konsekvenserna av en av elkostnaderna är

kortsiktiga fördubbling

näst intill negligerbara i ett nationellt perspektiv.

0 Konsekvenserna av måste främst studeras i ett långsik-

elprishöjningar tigt tillväxtperspektiv.

label! 1 Elkostnadseffekt i hela industrin (SNI 2+3) år 1975, 1981 och 1987

1975 1981 1987

Antal 1000-ta1 927 813 754

sysselsatta,

Andel sysselsatta i förlustenheter före en

tänkt 16% 12% 7%

elkostnadshöjning

ELKOSTNADSEFFEKT: Ökat antal syssel-

satta i förlustenheter (IOOO-tal) efter en 31 26 5

elkostnadshöjning med 100%

Elkostnadselasticitet i procent 4,0% 3,6% 0,7%

konsekvenserna av elkostnader gäller vilken teknik in- De långsiktiga höga dustrin -

tvingas välja när den genomför kostnadsanpassande investeringar och om man över huvud lyckas finna teknik med en räntabilitet

taget (återbäring) som är tillräckligt hög för att ge incitament till investeringar. Figur 10 ger ett underlag Diagrammet re-

för att precisera denna diskussion. fererar till massa- och pappersindustrin 1987 och anger bruttovinstens res-

76 14

pektive elkostnadernas andel av i olika teknikklasser (ar-

förädlingsvärdet

betsställegrupper). Vi ser att de bästa teknikklasserna hade en bruttovinstandel som översteg 75 procent; det är mycket höga tal. Hela den vänstra halvan av diagrammet som omfattar ca 50 procent av branschens sysselsättning hade en bruttovinstandel som översteg 60 procent. En av

fördubbling

elpriskostnaderna sänker förädlingsvärdet i mycket liten grad. I genomsnitt minskar för dessa teknikklasser bruttovinstandelarna med 2-5 procentenheter. Det betyder att alla dessa teknikklasser bör som lönsamma

uppfattas

också efter en av elkostnaderna - de

investeringsobjekt fördubbling givet

internationella avsalupriser som rådde år 1987.

KOSTNADER I PRO- CENT AV FÖRÄDLINGS-

VÄRDBT

100 -T ~—~-—— w - ---—— -----——-~— ———-~— -~——— ———-—

BRUTTOVINSTANDEL _wj (Bruttovinst/förädlingsv) 75

25.

g I 7- 60 TUSENTAL SYSSEL- SATTA

Eigm_]_Q Bruttovinstandel och elkostnader per i svensk

förädlingsvärde

massa- och pappersindustri 1987

Antag nu att en skatt införs 1987 som med det höjer elpriserna 100 procent året. En del i sämsta skulle då i snabbare tem-

kapacitet teknikgruppen avgå

po än vad som blev fallet med det lägre elpriset. I vilken skulle de

grad höj-

77 15

da elkostnaderna ha avskräckt från att investera i bästa teknik för

företagen

det bortfallet av olönsam kapacitet? Slut-

att kompensera elprisinducerade

satsen är att med 1987 års struktur inom massa- och fanns

pappersindustrin

fortfarande till lönsamma investeringar för att

tillräckligt goda möjligheter

till fortsatt förnyelse av branschens struktur. Vi belyser detta i ge incitament tabell 2. Där låter vi den mest kvartilen av branschen represen-

produktiva

tera bästa teknik och den minst kvartilen motsvara sämsta

produktiva

teknik.

Iahgllg Förändrad lönsamhet i massa- och 1987 vid en

pappersindustrin

tänkt fördubbling av elkostnaderna

ENHETER l BÄSTA URSPRUNGLIG BRUTTOVlNST-					FÖRÄNDRAD
TEKNIKGRUPPEN BRUTTOVlNST-	1 2 3 4 5 6 7	ANDEL, % 83 79 75 74 72 69 67	ANDEL EFFERUEL- BRUTTOVINST- KOSTNADSHO]- NlNG, %	81 75 71 71 67 64 60	ANDEL I PROCENT- ENHETER	-2 -4 -4 -3 -5 -5 -7

SÄMSTA TEKNIK- GRUPPEN

	1 2 3 4 5 6 7 8 9			41 38 37 34 30 28 22 12 0	34 37 32 32 24 24 19 2 -42	-7 -1 -S -2 -6 -4 -3 -10 -42
Från tabellen		framgår	att samtliga teknikklasser inom bästa teknikgruppen
fortfarande når upp till bruttovinstandelsnivåer					över 60 procent även efter
att vi	påfört	dem	höjda	elkostnader. I genomsnitt minskar bruttovinst-
andelen med ca 4				i en teknikklass inom bästa teknikgrup-

procentenheter

som tillhör den sämsta kvartilen får en sänkning av sina pen. Arbetsställena

bruttovinstandelar med ungefär samma antal I detta senare procentenheter. fall betyder emellertid procentenheterna mer, och man kan förutse en snabbare från den sämsta i en situation

avgång teknikgruppen med fördubblade

elkostnader i massaoch pappersindustrin.

1.5 Teknikförnvelse genom tillkomst och avgång av

produktionskapacitet

Industriell tillväxt och är en konsekvens av som

omvandling förlopp följer

två huvudvägar. Olika och länder regioner skiljer sig åt genom att utnyttja de två framkomststráken i olika proportioner. Den ena vägen förutsätter att en bransch i huvudsak håller fast vid ett etablerat produktmönster, med små förändringar av de enskilda förbättrar

produkterna. Samtidigt företagen

sin effektivitet att sänka sina insatskostnader och genom öka arbetsproduktiviteten i arbetsställen. Normalt råder

företagens priskonkurrens i

branscher som domineras av denna strategi.

Den andra innefattar

utvecklingsvägen framtagning av nya produkter och

fortgående anpassning av produkternas egenskaper till och krav

efterfrågan

från skilda Denna kundgrupper. väg förutsätter investeringar i ny produk-

tionsutrustning och nya framställningsmetoder som ger produkterna öns-

kade egenskaper och rätt kvalitet. i detta De avgörande investeringarna fall är dock de som till

FoU-investeringar syftar produktförnyelse. Efter den

första förblir

huvudvägen, där produkternas förändring måttlig över tiden,

består i

investeringarna högre grad av att ny utrustning successivt in köps och anpassas till produktionsprocessens effektivisering.

Ovanstående perspektiv att elkostnader skall väntas

betyder höjda medföra följande två typer av omställningar:

o Introduktion som vid av ny produktionsteknik givet varusortiment sänker

elåtgångstalen.

o med Byte av produktsortiment utveckling av nya produkter som kan framställas med lägre

energiåtgångstal.

I båda fallen kommer etablerad att skrotas

produktionskapacitet och ersättas

av ny. Det kan från vår observationspunkt sett ske på två sätt. I det ena fallet

17 79

- man förnyar Det byter man ut delar av ett arbetsställe produktionsenheten. handlar då om av inom arbetsstället. I det

avgång produktionskapacitet

andra fallet ner; vi observerar detta som en avgång av läggs arbetsstället

produktionsenheter.

av är endast ena delen av industri-

Avgången produktionskapacitet

Den andra består av att kapacitet tillkommer genom kapaciomvandlingen. tetsökning inom redan etablerade arbetsställen och genom att helt nya produktionsenheter tillskapas. I det följande skall vi presentera några olika mått tillkomst- och i tillverknings-

på avgångsprocessernas omfattning

industrin. Därigenom blir det möjligt för oss att säga i vilken utsträckning som elkostnader ökar intensiteten i den ständigt pågående kapacitets-

höjda

inom industrin.

förnyelsen

Tillkomst- och i tillverkningsindustrin har studerats

avgångsprocesserna

för 1970-talet. Vi skall använda dessa observationer för att ge en

ingående

om hur stor frekvensen av tillkomst och avgång är.

översiktlig uppfattning

Man skall då komma att hela andra hälften av 1970-talet var en period

ihåg

av Med det i minnet följande mellan

fördröjd strukturomvandling. gällde

1968 och 1978: försvann av genom att

Årligen ca 1,6 procent sysselsättningen

arbetsställen Samtidigt tillkom ny sysselsättning som motsvarade 1,2

avgick.

av hela industrin etablerades. Tabell 3 procent genom att nya arbetsställen bild för två avsnitt av den nu behandlade perioden. Det ger motsvarande mönster som i där

återges sysselsättningstermer bygger på genomsnitt

- av alla arbetsställen

5,6 procent avgick årligen

- av beståndet av arbetsställen vid årets slut tillkommit under 3,4 procent samma år.

i procent per år för tillverknings-

IahgLLQSysselsättningsförändringar

industrin

	CENOM AVGÅNG AV GENOM TILLKOMST ARBETSSTÄLLEN, %		AVHNYA ARBETS— STALLEN, %		NETTOFÖRÄNDRING 1 BEFINTLIGA AR- BETSSTALLEN, %
1968-74		-1,7		1,1		1,1
1974-78		-1 ,5		1 ,2		-0,7

30 18

Den sista kolumnen i tabellen

återger nettoförändringarna i arbetsställen

som finns kvar mellan år. Bakom denna nettosiffra finns ett bruttoflöde som hur arbetsställen medan en annan

återger en grupp expanderar stor grupp förblir jämförelsevis oförändrad som minskar

samtidigt kapaciteten kraftigt i en tredje. Dessa bruttoförändringar beskrivs i tabellerna 4 och 5. Den första tabellen visar att inom arbetsställen är

strukturomvandlingen

omfattande i

sysselsättningstermer

Iab_e1l_4 Sysselsättningsförändring i tre grupper av arbetsställen inom till-

verkningsindustrin

ARBETSSTÄLLEN VARS LÖNSAMHET

	FÖRBÅTTRAS MELLAN ÅR	%	FÖRBLIR OFÖRÄND- FÖRSÄMRAS MEL- RAD	%	MELLAN ÅR %
1974-75		+2,0		+1,4	0
1975-76		-2,9		+0,5	+0,4
1976-77		-5,0		-2,7	-3,4
1977-78		-4,0		-1,3

-3,0

Tabell 5 visar att de enheter som under 1970-talet förbättrade sin lönsamhet mellan två år ökade till

samtidigt sin produktion löpande priser med över

30 procent. För enheter vars lönsamhet minskade mellan två år

närliggande

minskade produktionen med över

samtidigt i genomsnitt 20 procent. Det

betyder att omvandlingsprocessen inom arbetsställen varit betydande.

Mönstret är detsamma under alla åren under 1968-1978.

perioden

Tab ll

Produktionsförändringar i tre grupper av arbetsställen inom till-

verkningsindustrin 1968-1978

ARBETSSTÄLLEN MED:

Förbättrad lönsamhet	33%
Oförändrad lönsamhet	4%
Försämrad lönsamhet	-21%

81 19

Vi har tidigare visat att en fördubbling av elkostnaderna under 1970-talet skulle ha förskjutit 4 procent av sysselsättningen Det

till en förlustposition. skulle ha höjt för hela industrin från 1,5 till inte fullt 2

avgångsfrekvensen

procent. Skälet till det är att förlustarbetsställena avgår i en process som är utdragen över flera år. En inte obetydlig del av förlustarbetsställena avgår inte alls utan förbättrar sin position genom i ny teknik,

investeringar ny

organisation och nya produkter. En bild av olika branschers

avgángsfrek-

vens under 1970-talet presenteras i tabell 6.

label] Q Avgângsfrekvens för olika branscher under 1970-talet

AVGÅNGSFREKVENS NÄR_

BRUTTOVINSTANDELEN ÅR

0% -15% Teko—, gummivaru-, jord- och stenvaruindustri samt grafisk industri 5-6 8-10 Plastvaruindustri 4 10 Livsmedel-, järn- och stål- samt trävaruindustri 4 6-8 Kemisk industri, massa- och pappers-,

och metallvaruindustri	3	4-7
Instrumentvaruindustri	2	6
Övrig Verkstadsindustri	1	2-4
Hela industrin	2	4

Informationen i tabell 6 är följande: För arbetsställen som ett enskilt år hamnar i är sannolikheten för

förlustposition avgång ungefär 5-10 procent.

Vi skall i nästa avsnitt se att blivit 1980-

avgångssannolikheten högre under

talet.

1.6 Ngdläggningstakter och under 12§0-talgt

avgångssannolikheter

Den i en bransch under en viss är

genomsnittliga nedläggningstakten period

en funktion av tvâ huvudfaktorer. Den ena faktorn hur stor sanno-

gäller

likheten för avgång är när bruttovinsten antar negativa värden. Den andra faktorn är helt enkelt lönsamheten i branschen under Avgörande

perioden.

för hur stor avgången blir är hur stor sysselsättning i förlustarbetsställen som branschen haft. Mot denna bakgrund redovisas den genomsnittliga

för skilda i tabell 7.

nedläggningstaken industrigrenar

Iahg1LZ Procentuell genomsnittlig avgång av arbetskraft genom nedlägg-

ning av arbetsställen i tillverkningsindustrin 1980-1983

NEDLÄGGNINGS- FREKVENS l PROCENT

Teko-, samt järn- och stålindustri 4 Trävaru-, båt- och skepps-, maskinvaru-,

samt övrig tillverkningsindustri 3

Massa- och pappers-, kemisk, gummivaru-, plastvaru-, jord- och stenvaru-, samt 2 metallvaruindustri Gruv-, livsmedels-, grafisk, elektro-, samt instrumentvaruindustri 1 Petroleumraffinaderier samt transportsmedelsindustri 0,5

Med nedläggningssannolikhet menar vi den sannolikhet för avgång av enheter i en bransch som vid olika nivåer bruttovinsten

gäller på i varje en-

skild produktionsenhet. När vinstnivån sjunker ökar risken för nedlägg-

ning och när bruttovinsten blir negativ växer avgångsfrekvensen snabbt. I figur 11 har vi samlat eller för alla industri-

avgångs- nedläggningskurvor

grenar som hade stor under perioden 1976-1983.

nedläggningssannolikhet Den estimerade avgångsfunktionen för massa- och pappersindustri visar

Lex. att den årliga avgångsfrekvensen är

- när bruttovinstandelen

ungefär 1,5 procent är 60 procent - när vinstandelen

ungefär 5,5 procent är 0 procent - nära när bruttovinstandelen till minus

15 procent sjunkit 20 procent.

83 21

(1)=Gruvindustrin (2)=Massa—o.pappersind. (3)=Grafisk industri (4)=Gummivaruindustrin (5)=Järn-o.stå1industrin AVGÅNGSFREKVENS VID OLIKA VINSTNIVÅER Procent sysselsatta Ät (1) (2) (3)

- 12

. 8

4 -

l I l V I I 60 40 20 0 -20 -40 BRUTTOVINST- ANDEL

fjgyLu Industrigrenar med höga nedläggningssannolikheter. Årlig avgângsfrekvens 1976-1983

Gruppen av med stor

industrigrenar avgângssannolikhet är i huvudsak

densamma av elintensiv industri. som gruppen För denna att grupp gäller när en 1000

elkostnadshöjning förskjuter sysselsatta till förlustposition, då

försvinner ca 80 personer per år genom nedläggning av arbetsställen. Dess-

utom skall vi förvänta oss att ytterligare 30-50 personer lämnar sina anställ-

ningar per år på grund av att reduceras i de arbetsställen

sysselsättningen

som fortsätter sin drift trots att vinstnivån blivit negativ.

Den grupp av industrigrenar som har den lägsta avgångssannolikheten är - Livsmedelsindustri - Kemisk industri - Elektroindustri -

Transportmedelsindustri

instrumentvaruindustri

Ovrig tillverkningsindustri

Huvuddelen har också de lägsta elåtgångstalen. De

av dessa industrigrenar har också avsevärt lägre än industrierna i figur 11. Det

kapitalintensitet

finns således ett mönster där stor avgångsbenägenhet samvarierar hög kaptalintensitet och stora elåtgångstal och därmed stora elkostnadsandelar.

Industrigrenar med en mellanposition när det gäller avgångssannolikheter har också i stort sett en medelhög kapitalintensitet och medelstora elåtgångstal. Dessa industrigrenar är

- Tekoindustri - Trävaruindustri - Plastvaruindustri - och stenvaruindustri

Iord- - Metallvaruindustri - Maskinvaruindustri

När bruttovinstandelen blir -10 procent i denna grupp de en

uppnår

genomsnittlig avgångsfrekvens i storleksordningen 4-6 procent.

Det är flera saker man bör hålla i minnet från genomgången i detta avsnitt. Den första observationen är att av förlustenheter är en lång-

nedläggningen

av dessa byter till en arbetsbesparande teknik som ökar sam process. Många deras lönsamhet och minskar antalet sysselsatta. En annan observation är att en leder till även i lönsamma enheter.

kostnadshöjning teknikåtgärder

Sådan medför nästan alltid att åtgångstalen för olika

teknikförnyelse

av arbetskraft Denna senare process är ungefär lika

kategorier sjunker. som den avgång av sysselsättning som sker i form av nedläggning av kraftig

hela arbetsställen.

Den presenterade överblicken avseende egenskaper hos strukturomvandlingsprocessen skall ses som en kunskapsbas som är användbar i nästa huvudavsnitt som undersöker hur lönsamheten förändras i olika branscher när elkostnaderna I det första huvudavsnittet har vi dokumenterat bå-

höjs.

de avgångs- och tillkomttempo, liksom hur dessa beror av lönsamhetsnivån.

85 23

2. ELPRISKÃNSLIGHET I SEPARATA DELAR AV 1990-TALETS INDUSTRI

Alla av stigande insatskostnader är illa sedda av den enskilde produtyper centen. gäller naturligtvis att ett svenskt företag ser med ogillande

Speciellt

det får betala ett högre pris för en insatsvara än vad en utländsk varje gång konkurrent får. Generellt emellertid att vissa typer av produktions-

gäller

faktorer är andra framstår som mycket billiga vid en speciellt dyra medan internationell det senare är Lex. kostnaderna för en

jämförelse. Exempel på

som under 1980-talet varit lägre i Sverige än i länder civilingenjör betydligt som och Schweiz.

Västtyskland

av industrins elkostnader skall förväntas medföra en En kraftig höjning långsiktig substitution av två slag. Den ena består i att existerande produkut mot mindre elintensiva processer i alla industritionsprocesser byts Den andra substitutionen innebär en av produktionen

grenar. förskjutning

mot sådana varor som kräver liten för sin eller för

elåtgång tillverkning

vilka nivå är av underordnad betydelse.

elåtgångskostnadernas

Vi skall för ovanstående typ av substitution genom belysa förutsättningarna att undersöka elkostnadernas kort- och långsiktiga betydelse för - elintensiv industri - branscher inom vilka kostnadsnivån är mindre

produktkonkurrerande

än för industrigrenar som är utsatta för stark kostnadspress

betydelsefull

- som kännetecknas av åldrande och pris-

produktion produktårgångar

konkurrens.

Vi inleder med att måla villkoren för de två konkurrensfor-

analysen upp

merna och Därefter undersöks i följd elintensiv,

produkt- priskonkurrens.

och industri. avslutas med två

pris- produktkonkurrerande Kapitlet

scenarier som av det tempo i vilket framtvingade

återspeglar betydelsen

ställs Hur incitamen-

omställningar kan äga rum. Speciellt frågan: påverkas

ten att investera i ny teknik vid en elkostnadshöjning?

24 86

2.1 Kgnkgrrgngfgrmgr och produktområden i svensk industri

Ett företag kan själv påverka sina marknadsvillkor.

produktkonkurrerande

Att behålla och denna förmåga är ett sådant företags särdrag. Sådana

förnya

företag utmärks också av att söka sig till rätt marknadsmiljö och

fortgående

sina kundlänkar. Vid kan man inte tala om ett

förnya produktkonkurrens

entydigt marknadspris. Skälet är att varje leverantör strävar efter att ta fram inklusive tjänster, med en eller flera unika egenskaper och att

produkter,

avskärma där denna är attraktiv. En viktig

marknadssegment originalitet produktionsfaktor blir därför företagets utvecklings- och förnyelseförmåga

med bas i teknologiskt kunnande och kompetens inom design- och systemområdet.

Den bild som tecknats ovan beskriver typfallet för produktkonkurrens. Den omvända bilden gäller för priskonkurrerande verksamhet. Det handlar då om en marknadsmiljö där företagen är passiva pristagare. De kan inte på sätt sina marknadsvillkor. De saknar förutsätt-

något självständigt påverka

ningar att bygga ut och underhålla kundlänkar. En speciell variant på priskonkurrens är oligopolmarknader med pressade och instabila prisstrukturer. Återkommande drag marknader med är

på priskonkurrens

o Produkterna är standardiserade och bulkbetonade; deras värde per viktsenhet är normalt låg och fallande över tiden.

o Känsligheten för marknadens pris är hög och prisbestämningen har sin

utgångspunkt i globala, internationella marknader. Kan företaget inte hålla sig till det dikterade priset får det i princip inte sälja någonting.

0¶Teknikförnyelsen har form av specialisering efter exportcykler med

av teknik för att reducera kostnaderna i

inköp färdig produktionen.

Ett tydligt exempel på skillnaden mellan pris- och produktkonkurrens är att de förras förnyelsestrategi består i köp och försäljning av marknadsandelar. Den motsvarande strategin hos produktkonkurrerande företag är snarast köp och försäljning av kunskapsandelar. Företagens FoU är orienterad mot de förnyar genom imitation, kunskapsimport och

produktförnyelse, sig

innovationer som ger marknader och nischer. är

egna Genomgående drag

följande:

25 87

0 Marknaderna är kund- och beställningsbetonade; de är avgränsade och har kunder.

köpstarka

0 Priskänsligheten vid internationell konkurrens är låg; produkternas värde är normalt växer över per viktsenhet mycket högt, och kilopriset tiden.

För att överföra ovanstående till en beskrivning av indelning empirisk industrin skall och analysmetod som utveckvi utnyttja en klassificeringslats vid CERUM. Den första grupperingen består i att skilja ut verksamheter som deltar i internationell konkurrens från den produktion som är skyddad. Som kan man klassificera som skyddade när summan

tumregel produkter

av deras och är mindre än hälften av det inhemska

export- importvärde

produktionsvärdet.

är byggd på en analys av industri- och handelsstatistik

Följande uppställning

från 1975-1985. Det visar varu-

perioden sig att produktkonkurrerande

då blir identifierbara med av följande två enkla men grupper hjälp samtidiga kriterier: - växer snabbare än

exportvärdet importvärdet

- importpriset. exportpriset stiger relativt

Ovanstående kriterium i enkla att leverantören ökar

betyder ordalag gradvis

sin som han höjer sitt Med denna

försäljning samtidigt försäljningspris.

ansats erhålls den av industrin som redovisas i tabell 8.

gruppering

För att illustrera hur i tabell 8 kan användas, gör vi

sammanställningen

karakterisering av den elintensiva industrin:

följande

o De elintensiva kemibranscherna tillhör segmentet expansiv produktkonkurrens. Detsamma för den elintensiva framställningen av

gäller

icke-järnmetaller.

o Den elintensiva delen av massa- och innehåller

papperstillverkningen

i huvudsak enbart produkter. Detsamma gäller

priskonkurrerande

huvuddelen (som är elintenav järn- och stålindustrin genomgående Siv).

88 26

Iahg1]_§ Marknadsvillkor och konkurrensformer för svensk industri 1985

ANDEL SYSSELSATTA I

PROCENT AV HELA

INDUSRIN

(I) Expansiv med

produktkonkurrens

växande sysselsättning 24

(II) Stagnerande produktkonkurrens 18 med minskande sysselsättning

(III) Växande priskonkurrens

(med 7

sysselsättningsökning)

(IV) Kontraktiv priskonkurrens (med 32

sysselsättningsminskning)

(V) 19

Skyddad produktion

2.2 n 1 rn lin n i I n iv in r

I kostnadstermer utgör elenergin hälften av industrins totala energiförbrukning. Det finns inte tydlig tendens som att elintensiva

någon betyder industrigrenar har större elanvändning i förhållande till total energiför-

brukning än andra branscher. För hela industrin var kvoten mellan elkostnader och förädlingsvärde ca 3,6 procent 1987. I de elintensiva industribranscherna var kvoten ungefär dubbelt så hög. Den allt betydelsefullare verkstadsindustrin hade däremot lägst kvot med en nivå klart under hälften av industrins genomsnitt.

En helt annan metod att utvärdera elkänsligheten är att undersöka elkostnadselasticiteterna för industrins beskrivningen i

branschaggregat. Enligt

avsnitt 1.4 höjer vi hypotetiskt elkostnaderna med 100 procent och beräknar hur många sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen av el-

på grund

kostnadshöjningen. Det kallar vi elkostnadseffekten. Den senares andel av den samlade sysselsättningen i lönsamma arbetsställen utgör ett mått på elkostnadselasticiteten.

89 7-7

Tgbgll 2 Elkostnadsandel och elintensitet 1987

KVOTEN MELLAN EL- ELKOSTNADERNAS

KOSTNADER o. FOR- ANDEL AV DE TOTA-

ÄDLINGSVARDE, % LA ENERGIKOSTNA-

DERNAJZ/9 ELINTENSIVA SEKTORER:

Massa- och papperstillverkning	13,8	69
Malmbrytning	12,8	67
Icke-järnmetaller	11,2	71
Iärn- och	9,8	40

stålframställning

Kemikalie-, gödselmedel och

plasttillverkning 9,8 72

Andra gruvor och mineral-

brott 4,6 54

ÖVRIGA BRANSCHAGGREGAT:

Hela kemisektorn (genomsnitt)	4,4	65
Iord- och stenvaruindustri	4,2	35
Trävaruindustri	3,6	64
Livsmedelsindustri	2,5	44
Tekoindustri	2,2	47
Annan	1,8	58
tillverkningsindustri
Verkstadsindustri	1,7	57
Hela industrin	3,6	52
En stor grupp av industrisektorer har under	tolvårsperioden	1975-1987 haft
så låg elkänslighet att elkostnadselasticiteten		blivit noll vid

genomgående

elkostnadsökningar både med 100 och 200 procent. Dessa sektorer

presenteras i tabell

10 som anger dels hur stor andel sysselsatta varje sektor hade i förlustarbetsställen 1987, dels kvoten mellan elkostnader och

förädlings-

värde i respektive sektor.

För de industrisektorer som ingår i tabell 10 således att den lönsamma

gäller

delen Även vid en

av varje sektor under längre tid haft en robust struktur. kraftig ökning av elkostnaderna skulle inte antalet förlustarbetsställen ha

28 90

ökat under Som helhet har dessa sektorer genomgående haft en

perioden.

låg elkostnadsandel.

IahglLm Industrisektorer vars elkostnadselasticitet var noll samtliga åren

1975, 1981 och 19871)

KVOTEN MELLAN EL- SYSSELSATTA

ANDEL KOSTNADER o. FOR- I FÖRLUSTARBETS- ÄDUNGSVÄRDE, STÄLLEN 1987, % 1987.%

Grafisk industri	0,8	3,5
Petroleumindustri	2,7	0,0
Gummivaruindustri	3,2	8,5
Elektroindustri	1,5	14,7
Transportmedelsindustri	1,5	6,4
Skeppsvarv och båtbyggeri	1,5	38,5
Instrumentvaruindustri	0,8	4,8

“För dessa sektorer var elasticitetcrna noll vid en clkostnadshöjning med både 100 och 200 procent.

För industrisektorer kan vi konstatera att elkostnaderna

övriga aggergerade

har minskat under 1975-1987, med ett Kemikalieindust-

perioden undantag.

rin hade en men elkostnadselasticitet 1987, efter att ha uppvisat

låg positiv

nollvärden såväl 1981 som 1975. Samtliga elkänsliga aggregerade sektorer redovisas i tabell 11, som att robustheten har ökat i så gott som

återspeglar

alla delar av industrin under 1980-talet. Tabellen tydliggör också att vi i den fortsatta av elintensiv industri bör inkludera industrisektorn

behandlingen

och stenvaruindustri som visat ha en genomgående hög elasticitet

jord- sig

under den studerade perioden.

Under 1980-talet har antalet sysselsatta i den elintensiva industrin minskat med en för att 1987 omfatta 95 000 I

omkring fjärdedel omkring sysselsatta.

och stenvaruindustrin fanns 20 000 personer. År

jord- samtidigt ytterligare

1987 var andra i förlustenheter inom elintensiv industri endast

sysselsatta

mindre än vid 1980-talets början. Däremot hade robustheten ökat något

för hela enheter med positiva bruttovinster. För jord-

kraftigt uppsättningen

och stenindustrin kan vi samtidigt notera att en fördelning med mycket stor andel i förlustenheter år 1981 hade i en struktur där mer

sysselsatta förbytts

än 95 procent av de sysselsatta fanns i enheter med positiva vinster.

2111x1111 Industrisektorer som uppvisat en för

känslighet elkostnadshöj-

ningar 1975-1987

ELKOSTNADSELASTICITET I PROCENT1)

(vid fördubbling av elpriserna)

1975 1981 1987

ELINTENSIV INDUSTRI:

Gruvor	2,7	0,0	0,0
Massa- och pappersindustri	8,1	5,4	0,0*
Kemikalieindustri	0,0	0,0	1,7

Iärn- och stålindustri

(inkl icke-järn) 7,6 14,4 0,0* ÖVRIGA SEKTORER:

Livsmedelsindustri	3,0	3,7	1,3
Tekoindustri	1,3	3,8	1,3
Trävaruindustri	4,2	2,1	1,0
Plastvaruindustri	0,7	0,0*	0,0
Iord- och stenvaruindustri	5,7	3,4	3,5
Metallvaruindustri	0,0	2,2	0,0*
Maskinvaruindustri	0,0	1,0	0,0
Annan	1,4	0,0
tillverkningsindustri			0,0

Anm: Med tecknet anges att sektorn för angivet år har en positiv kostnadselasticitet när

elkostnaden höjs med 200 procent istället för 100. 1) Begreppet elkostnadselasticitet definieras i bilaga 2.

Budskapet i tabellerna 11 och 12 är

tydligt:

0 År 1981 var elkostnadselasticiteten inom den

hög elintensiva

industrin.

År 1987 hade elasticiteterna inom samma industri fallit till en nivå.

låg

Iord- och stenvaruindustrin hade stora elkostnadselasticiteter under

hela perioden 1981-1987.

Antag att vi får behålla samma internationella och samma

efterfrågebild

industristruktur som varit rådande under 1980-talets andra hälft. Under sådana villkor får en fördubblad elkostnad

mycket måttliga sysselsättnings-

konsekvenser inom den elintensiva industrin en sikt om 3-5

på medellång

år. Kan vi med samma villkor om den sikten? Är den

säga något längre

bästa tillgängliga tekniken inom de olika elintensiva branscherna

tillräckligt

92 30

Iahg_[]_11 Elkostnadselasticiteter i elintensiv industri 1981 och 1985

ELINTENSIV IORD- OCH STEN- INDUSTRI VARUINDUSTRI

Elasticitet vid en elkostnadshöjning med 100 procent -1981 16 3 - 1987 1 4

Elasticitet vid en elkostnadshöjning med 200 procent * - 1981 42 - 1987 4 4

Uppgift saknas

attraktiv för att motivera investeringar och teknikanpassning efter en Lönsamhetsmönstret var 1987 sådant i samtliga delelkostnadshöjning? branscher att man måste besvara den frågan med ett tydligt ja. Som framgår av tabell 13 hade stora delar av industrigren en brottvinstandel

respektive

Den största osäkerheten torde gälla gruvindustrin. som översteg 60 procent.

Ia_h_e1l_1§ Bruttovinstandel i de mest lönsamma delarna av den elintensiva industrins delbranscher 1987

ANTAL SYSSELSATTA l ARBETSSTÄLLEN MED EN BRUTTOVINSTANDEL SOM ÖVERSTEG 60 PROCENT %

Massa- och	53
pappersindustri
Gruvindustri	37
Iäen- och stälindustri	25
Kemisk industri	25
Iord- och stenvaruindustri	25

93 31

Den industri som under 1980-talet varit priskonkurrerande omfattar väsentliga delar av den elintensiva industrin. Ett skäl för att göra en

viktigt

uppdelning i pris- och produktkonkurrerande verksamhet är att de branschaggregat eller sektorer vi behandlat hittills är heterogena i den bemärkelsen att de alla innehåller både pris- och produktkonkurrerande segment. Eftersom de priskonkurrerande produktområdena definitionsmässigt är kostnadskänsliga innebär det en väsentlig informationsvinst att särskilja sådan industri från produktkonkurrerande. Vi skall hålla

samtidigt

i minnet att i priskonkurrerande industri har blivit

kostnadskänsliglteten

kraftigt reducerad på grund av den robusta struktur som utbildats under det senaste decenniet. Det måste vidare påpekas att alla som ges här

uppgifter

om priskonkurrerande industri bygger på direktuppgifter från ca 40 enskilda delbranscher från industrins olika huvudsektorer.

Från 12 kan vi utläsa att perioden 1970-1985 har inneburit en

figur stadig

rörelse där andelen sysselsatta inom expansiv produktkonkurrens fortsatt att växa och där andelen kontraktiv priskonkurrens fallit från 50 procent ner mot 35 procent vid 1980-talets slut. I absoluta tal minskade antalet

sysselsatta inom den kontraktiva priskonkurrensen från klart över 400 000 personer 1970 till väsentligt under 300 000 år 1985. När man betraktar i

utvecklingen

figur 12 gäller det slutligen att hålla en tanke i minnet: Produktkon-

speciell

kurrens är ett fenomen; av all

dynamiskt merparten produktkonkurrerande

verksamhet mognar på sikt och standardiseras eller förlorar annat sätt sitt

på

övertag som ett led i den ekonomiska Det att nya

utvecklingen. betyder produktgrupper över tiden tillförs kategorin priskonkurrens.

En liten del av den priskonkurrerande industrin har under 1975-

perioden

1985 haft sådana exportframgångar att antalet ökat. Under 1980-

sysselsatta

talets andra hälft hade dock andelen i förlustarbetsställen inom

sysselsatta

denna blivit stor. t.ex.

grupp jämförelsevis I gruppen ingår konfektproduk-

ter, petroleumbaserade produkter, verktygsprodukter och varubearbetnings-

maskiner.

KONTRAKTIV

PRISKONKURRENS

EXPANSlV PRO-

DUKTKONKURRENS 20

1970 1980 1990

Eigg_:_]_z Andel sysselsatta inom pris- och produktkonkurrerande industri

Ovanstående, svagt växande del av priskonkurrerande industri sysselsatte drygt 60 000 personer 1987. Samma år sysselsattes över 230 000 i den kontraktiva delen av den priskonkurrerande industrin. I 13 hur

figur återges pro-

duktivitetsnivån i dessa delbranscher höjdes kraftigt mellan 1970 och 1984 samtidigt som antalet sysselsatta minskade med 100 000 personer.

omkring

Fördelningen hade 1984 blivit mer robust än 1978. Under efter-

betydligt följande år tilltog robustheten ytterligare.

Inom den kontraktiva, industrin 1987 en stor del

priskonkurrerande ingick

av (men inte alla) gruv- mineralbrytningsbranscherna. Detsamma gäller för de malmförädlande industrierna. Vidare ingick alla de delar av och

jord-

stenvaruindustrin som inte var skyddade från konkurrens. Andra

exempel

är trä- och metallmöbler, delar av svensk industri för

kontorsutrustning,

fartygstillverkning, musik- och sportartiklar.

Tabell 14 visar att av alla sysselsatta i

ungefär 7 procent priskonkurrerande

industri fanns i förlustarbetsställen 1987. Det är snarast en gynnsam siffra för tillverkningsområden av detta slag. Som vi betonat vid

tidigare analy-

sen av mindre finfördelade har

aggregat produktivitetsfördelningarna

gradvis blivit mer robusta under 1980-talet. Som en är elkostnadselasti-

följd

95 FÖRÄDLINGS- VÄRDE PER SYSSELSATT

Tusental kronor i fasta priser

400 1984

‘

I I I I I

100 200 300 400 Tusental

sysselsatta

Figur 13 Produktivitetsmönster inom kontraktiv,

priskonkurrerande

industri 1970 och 1984

citeten mindre än 2 procent för gruppen som helhet. Det betyder att under 1987 skulle

o en fördubbling av elkostnaderna i den priskonkurrerande industrin

leda till att ytterligare 4 000 personer skulle befinna sig i förlustarbetsställen. Det ursprungliga antalet sysselsatta i

priskonkurrerande

förlustenheter var drygt 21 000 personer.

Elkostnadskänslighet 1987 inom priskonkurrerande industri

Procentuell andel sysselsatta i förlustarbetsställen före en 7%

elkostnadshöjning

Antal sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen vid en fördubbling av elkostnaderna 4200

Elkostnadselasticitet vid fördubblade elkostnader 1,6%

96 34

2.4 [roduktkonkgrrgrande och skyddad industri

I föregående avsnitt visas att den produktkonkurrerande tillverkningsindustrin har ökat sin andel av industrisysselsältningen. Det förtjänar att betonas att denna ökning har varit allt för svag för att kunna kompensera den kraftiga reduktion som ägt rum inom industrins priskonkurrerande segment.

Vi behandlar den tillverkningen åtskild från den

produktkonkurrerande

priskonkurrerande, eftersom den förra arbetar under villkor av låg priskänslighet, medan den senare måste brottas med höga priselasticiteter på den internationella marknaden. För den produktkonkurrerande tillverkningen har vi istället iakttagit hur man under 1980-talet med framgång förmått egna prishöjningar med egenskapsutveckling och

understödja

kundanpassning. På detta sätt blir industrin jämförelsevis kostnadsokänslig så länge som den behåller sina produktkonkurrerande karakteristika. Av helt andra skäl finner vi också att den skyddade industrin uppvisar en reducerad känslighet vid prishöjningar.

Vi har tidigare betonat att produktkonkurrerande varor över tiden kan

glida över i priskonkurrens. Ibland kan sådana förskjutningar ske jämförelsevis

snabbt. Det faktum att svensk tillhört

personbilstillverkning kategorin

expansiv produktkonkurrens under hela 1980-talet bör stämma till eftertanke. Med denna reservation kan vi ändå se i figur 14 hur kategorin expansiv produktkonkurrens höjt sin ett markerat sätt

produktivitetskurva på

samtidigt som sysselsättningen ökat med drygt 30 000 personer mellan 1970 och 1984.

För att den skillnad som finns mellan och

tydliggöra grundläggande prisproduktkonkurrerande industri jämförs produktiviteten hos de två katego-

rierna expansiv produktkonkurrens och kontraktiv priskonkurrens i tabell 15. Respektive grupp av branscher har delats in i kvartiler med avseende på sin produktivitet, där kvartil 1 anger och kvartil 4 den lägsta produk-

högsta

tivitetsgruppen. Det framgår att 1984 var produktionsnivån ca 25 procent högre i produktkonkurrerande industrigrenar över alla kvartiler. I den lägsta kvartilen var produktivitetsövertaget hela 34 procent. Dessa värden kan lätt uppfattas som mycket höga eftersom den produktkonkurrerande

Tusental kronor i fasta priser

PER

600 1984

1970 ah o o

{.+

SYSSELSATT 200

FÖRÄDLINGSVÄRDE

100 2oo Tusentals sysselsatta

Figur 14 Produktivitetsfördelningar 1970 och 1984 för branscher med expansiv produktkonkurrens

industrin i genomsnitt har mycket lägre kapitalkvot än industri. Å

övrig

andra sidan är det som

kunskapskapital bildat genom FoU~investeringar

väsentligt högre än i de priskonkurrerande branscherna.

Ia_hg1]__15 Arbetsproduktivitet

i expansiv produkt- och kontraktiv

priskon-

kurrens 1984

KVOTEN MELLAN PRODUKTIVITETEN I PRO- DUKT- OCH PRISKONKURRERANDE INDUSTRI

Kvartil l 124 Kvartil 2 122 Kvartil 3 125 Kvartil 4 134

Genomsnitt 125

36 93

inom den industrin omkring 5

Under 1984 fanns produktkonkurrerande

av de i förlustarbetsställen. En fördubbling av elpriserna

procent sysselsatta

skulle samma år ha förskjutit strukturen så att ytterligare ca 3 000 personer

i Det motsvarar en halv procent av syssel-

hamnar förlustposition. ungefär

sättningen.

i den industrin 1987 tabell 16 Elkostnadskänslighet produktkonkurrerande

Andel i förlustarbetsställen före en

sysselsatta

elkostnadshöjning

Antal som skulle hamna i förlustposition

sysselsatta

av elkostnaderna 2.900 vid en fördubbling

Elkostnadselasticitet 0,6%

De branscher som industri visar upp samma låga

ingår i gruppen skyddad

som inom områden med Den

elkostnadskänslighet produktkonkurrens.

till beindustrin utmärks av att (i) importen Sverige är mycket

skyddade

som (ii) endast en liten del av den svenska produktionen gränsad, samtidigt

Huvuddelen av all fanns vid 1980-

säljs på export. livsmedelsproduktion

inom som dessutom omfattade som trä- och talets mitt gruppen produkter

cement-, kalk- och andra mine-

pappersförpackningar, grafiska produkter,

vissa metallkonstruktioner samt reparation av rälsfordon.

ralprodukter,

inom gruppen skyddade produktområden Elkostnadskänslighet

Andel	sysselsatta	i förlustarbetsställen innan
en tänkt	elkostnadshöjning		5%
Antal	sysselsatta	som hamnar i förlustarbets-
ställen	vid en fördubbling	av elkostnaderna	600
Elkostnadselasticitet			0,4%

99 37

2.5 Höjda glkosgnader under 1220-talet

Den omedelbara slutsats som av vår är att

följer genomgång

0 Med den industristruktur och den marknadsbild som rått under 1980-

talets andra hälft klarar industrin en stegring av elkostnaderna med 50-

100 procent (i) utan några betydande nedläggningseffekter och (ii) med

tillräckligt lönsam bästa teknik för att skall

investeringsviljan förbli

intakt.

0 Med de villkor som rådde under perioden 1975-1981 gäller inte ovanstående slutsats.

1980-talets förstärkta visavi 1970-talet har position sin grund i både förbättrade internationella konjunkturvillkor och en markerad av

förbättring

den svenska industrins produktivitetsmönster, underblåst av det förbättrade

kostnadsläge som åstadkoms av den stora devalveringen vid 1980-talets

början.

Från ovanstående slutsatser kan vi också härleda för 1990-

scenariofrågor

talet. En gäller hur en

fråga djup konjunktursvacka får bli under 1990-talets

första hälft innan en

elkostnadshöjning ger industrin verkliga bekymmer.

En andra om trenden med fråga gäller en växande andel produktkonkur-

rens och en fallande för proportion priskonkurrens blir bestående. Mer allmänt måste vi också ha en föreställning om hur bästa teknik kan förvän-

tas utvecklas under decenniet.

Ett möjligt scenario (1) är att den produktkonkurrerande industrin fortsätter

att växa i oförminskad takt och får en andel på ca 40 procent under seklets sista år som industrisektorn samtidigt behåller sin nuvarande

omfattning.

Med en sådan kan vi från

utveckling utgå att den låga

elkostnadskänslighe-

ten under perioden 1985-1987 blir bestående under 1990-talet.

Ett tänkbart scenario (2) är att tillväxten av produktkonkurrerande industri

bromsas För att det skall bli en upp. verklighet räcker det med att den svenska hamnar i

personbilsproduktionen svårigheter och stagnerar. Om

samtidigt en allmän lågkonjunktur inträffar under 1990-talets första hälft

38 100

bruttovinstandel med ca 10 procent blir slutsatsen den och sänker industrins

följande:

ett även ett o Med scenario (2) är varje kostnadshöjning bekymmer, Å andra sidan är en halvering av elpriserna en alltför högre elpris. liten post för att vara till verklig hjälp.

hela industrin kunde vi i tabell 1 uppskatta att en Genom att bearbeta skulle medföra fem tusen skulle elkostnadsfördubbling att drygt personer Med strukturanalysen i kahamna i förlustarbetsställen. den mer ingående en procent av hela pitel 2 har den siffran höjts till ett övre tak på ungefär

och med fördelning av antalet personer:

sysselsättningen följande

- - 600

Skyddade produkter

- Produktkonkurrerande varor - 2.900

- Priskonkurrerande varor - 4.200

1987fanns av hela industrins sysselsättning i enhe- Under ungefär 7 procent bruttovinster. Med av elkostnaderna skulle ter med negativa en fördubbling till Som kan vi nämna att denna siffra ha stigit 8 procent. jämförelse andel i under 1970-talets första motsvarande genomsnitt låg över 10 procent

hälft och över 15 procent under den andra.

När det incitament gäller på likartat sätt att 1980gäller till nyinvesteringar talets andra hälft framstår i en särskilt Under flera av dessa gynnsam dager. år fanns närmare av i enheter med bruttovinst-

20 procent sysselsättningen

andelar Genomsnittet för 1970-talet var istället 10 procent. över 60 procent.

mellan 1970- och 1980-talen. Hela industrin. Tabell 18 Jämförelse

1969 1973 1977 1981 1987

Andel sysselsatta i

11% 10% 17% 12% 7% förlustarbetsställen

Andel sysselsatta i

med en brutto- = 8%* z 11% 18% enheter vinstandel över 60%

Siffran 8% betecknar medelvärdet för perioden 1969-1977

Informationen i tabell 18 betyder med andra 0rd att strukturen var gynnsam 1987. Det betyder att även vid en lågkonjunktur finns den robusta fördelningen kvar. Det att under 1990-

betyder samtidigt elkostnadskänsligheten

talets andra hälft blir helt beroende av i vilken den svenska industrin

grad

förmår öka andelen produktkonkurrerande exportprodukter.

DATAUNDERLAG OCH REFERENSER

Huvuddelen av analysen bygger på ingående av (1) handels-

bearbetningar

statistik från SCB och (2) industristatistik från SlND:s databas. Andra

viktiga

källor har varit:

Elpriser och svensk industri: struktur, sysselsättning, styrmedel (1988), Sta-

tens energiverk 1988:7, Allmänna förlaget Førsund, F. och Hjalmarsson, L. (1987), Analvses of Industrial Structure: A

Putty-Clay Approach, The Industrial Institute for Economic and Social

Research, Almqvist & Wiksell International, Stockholm Johansson, B. och Strömqvist, U. (1980), Vinster och i svensk

sysselsättning

industri, SIND 1980:2 Liber Johansson, B. (1988), Innovation Processes in the Swedish Network of

Export and Import Nodes, CWP-1988:5, CERUM, Umeå Universitet Karlsson, C. och Larsson, I. (1989), Product and Price A Charac-

Competition:

terization, CWP-1989:3 Strömqvist, U. (1983), Lönsamhetsstruktur och investeringsmönster, §LI_\I__Q

1983:1 Liber

BILAGA

Bilaga 1

Indelningen av industrin i (1) produktkonkurrens, (2) priskonkurrens, och (3) produkter som är skyddade från internationell konkurrens är baserad på en analys av ca 150 varugrupper i handelsstatistiken som därefter inordnats i ett system för industristatistik med ca 100 branscher. Uppgifterna om elâtgängstal har i vissa fall endast varit tillgängliga hos Industriverket (SIND) i ytterligare en aggregeringsnivå.

Förutom ovanstående databaser har analysen också utnyttjat SIND:s så kallade 20-branschsystem. I det följande skall vi återge några karakteristika från detta system i två tabeller.

Tabell B.1 sysselsatta i förlustarbetsställen

ANDELEN 1 FÖRLUST-

_SYSSELSATTA

ARBETSSTALLEN %

	1975	1981	1987
Gruvindustri	9	O	17
Livsmedelsindustri	5	2	2
Tekoindustri	23	28	11
Trävaruindustri	13	11	8
Massa och papper	3	9	4
Grafisk industri	7	3	2
Kemisk industri	7	13	3
Petroleumindustri	0	0	0
Gummivaruindustri	1	17	9
Plastvaruindustri	7	6	3
Iord- och stenvaruindustri	14	16	4
Iärn- och stålindustri	33	10	14
Metallvaruindustri	9	11	7
Maskinvaruindustri	17	14	. 14
Elektroindustri	7	27	15
Transportmedelsindustri	8	0	6
Varv och båtindustri	*	*

Instrumentvaruindustri	13	18	5
Annan tillverkning	13	7	8
Hela industrin	16	12	7

103 41

Elkostnadselasticitet

ELKOSTNADSELASTICITET I PROCENT

i 975 1981 1 987

Gruvindustri Livsmedelsindustri Tekoindustri Trävaruindustri

J- Massa och papper Grafisk industri Kemisk industri Petroleumindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Ci

COOQU1I\Jv¥->0

Iord- och stenvaruindustri

4 Iärn- och stálindustri Metallvaruindustri Maskinvaruindustri Elektroindustri

Transportmedelsindustri

Varv och båtindustri Instrumentvaruindustri Annan tillverkning

OOOCOU--‘V9.50?

Hela industrin då 4 1 Amn: Med ” anges all clkoslnadsclasticitetcn är positiv om clkostnaden höjs med 200 procent ~dOOOGCCD®O\|-*©G©C®nb-‘(.093

©OCDOO©UIoOJOO©NJOc-‘F-‘FHO

fii_laga_2

Beräkningen av elkostnadselasticiteter har följt följande del-

steg för varje bransch.

(1) sysselsättningen S i branschen har delats in i två grupper S(+) och SH där SH) utgör antalet sysselsatta i arbetsställen med brutto-

positiva

vinster. Det gäller att S = S(+) + SH

(2) Därefter har elkostnaden höjts med 100 procent i respektive teknikeller lönsamhetsgrupp av arbetsställen. Vid dessa högre insatskostnader kan antalet sysselsatta i förlustarbetsställen i vissa fall öka från SH till s(--

(3) Med hjälp av ovanstående steg kan elkostnadseffekten beräknas som

s(--) - s(-)

A31 =

(4) Elkostnadselasticiteten kan därmed beräknas som AS1/S(+). Den anger därmed antalet sysselsatta som hamnar i förlustarbetsställen på grund av elkostnadshöjningen. Elasticiteten är beräknad som procent av antalet syselsatta, S(+), i enheter med positiva bruttovinster.

(5) Förutom ovanstående kalkyler har dessutom en beräkning gjorts av hur många sysselsatta S() som hamnar i förlustarbetsställen om elkostnaden ökas med 200 procent. Därefter har A82 beräknats som AS2 = S(‘) - SH. I har AS2/S(+› valts som mått

redovisningen på

elasticitetskonstnaden i detta fall.

105 lt

Bilaga

Statistiska centralbyrån 1990-02-05 Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik Björn Tegsjö

Beroendet av elintensiv

produktion

i lokala arbetsmarknader

l Indelningen i lokala arbetsmarknader, bakgrund och syfte

Lokal arbetsmarknad är vanligen benämningen på ett geografiskt begränsat område inom vilket arbetsmarknaden i viss mån fungerar självständigt. I praktiken används begreppet ofta i olika typer av studier av arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden, då behov finns att avgränsa det geografiska området till en funktionell enhet. I allmänhet råder oklarhet över vad en lokal arbetsmarknad

egentligen innebär eller hur den bör definieras. I många studier har man gjort egna försök att indela sitt undersökningsorrtråde i en eller flera lokala arbetsmarknader.

Någon enkel och enhetlig indelning av landet i lokala arbetsmarlmader har hittills inte förelegat. Framtagningen av A-regioner och H-regioner har inte gjorts utifrån faktorer lämpade för avgränsning av lokala arbetsmarknader. En rikstäckande indelning med lämpliga kriterier skulle kunna användas exempelvis vid beskrivningar och jämförelser av regionala förhållanden på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden.

Vid indelning i delarbetsmarknader t ex genom avgränsning via yrkesgrupper, strävar man efter grupperingar som innebär att det föreligger restriktioner och tröghet i rörligheten mellan delarbetsmarknadema. Exempel på detta är krav på omskolning, vidareutbildning eller formell kompetens för tjänsterna, vilket begränsar rörligheten för personer som tillhör andra delarbetsmarknader. På motsvarande sätt bygger indelningen av lokala arbetsmarknader på geografiska restriktioner. Accepterandet av ett jobb utanför den egna lokala arbetsmarknaden kan exempelvis innebära att personen i fråga måste flytta till annan ort eller företa onormalt långa pendlingsresor. Personer som blivit erbjudna och accepterar arbeten inom den egna lokala arbetsmarknaden skulle däremot i normalfallet inte behöva flytta.

En rikstäckande indelning i lokala arbetsmarknader

bör sträva efter att skapa regioner som i möjligaste mån fungerar som självständiga arbetsmarknader. Utbudet av arbetstillfällen bör vara lättillgängligt för den befolkning som bor i regionen. Indelningen bör således bygga på pendlingsrelationer. Genom att utnyttja tillgänglig statistik över de faktiska pendlingsströmmama avgränsas regioner där de sysselsatta i praktiken har sitt arbete vid arbetsplatser inom regionen. Arbetsplatsema utanför regionen är däremot relativt svårtillgängliga. Den avgränsningsmetod som redovisas nedan bygger på observerade pendlingsströmmar och speglar därmed de förvärvsarbetandes faktiska beteende.

2¶Kriterier och regler för avgränsningen

Vid avgränsningen av lokala arbetsmarknader utgör kommunen den minsta byggstenen. Dessutom förekomma endast i m lokal arbetsmarknad. Dessa båda får varje kommun blir lättare att verbalt beskriva regler har ställts upp av två skäl. Det ena skälet är att det den lokala arbetsmarknadens geografiska utbredning. Det andra skälet är att tillämpningar underlättas om byggstenarna utgörs av kommuner. En av den regionala indelningen indelning som inte följer administrativa gränser får antagligen svårigheter att vinna gehör i tex planeringssammanhang. Dessutom är det inte ovanligt att statistik inte kan brytas ner åtminstone inte utan stora kostnader eller kvalitetsförsämpå lägre nivå än kommunnivå, ringar. Dessa argument väger tyngre än de nackdelar i form av sämre precision som i de fall delar av kommuneri strikt mening förs till fel lokal arbetsmarknad. föreligger

av de lokala arbetsmarknadema bygger helt på pendlingsströmmar. Av- Avgränsningen gränsnin gen görs i två steg. Först avgörs vilka kommuner som utgör centra i lokala arbetsmarknader och därefter bestäms till vilka centra övri ga kommuner ska föras.

Steg 1. Bestämning av lokala arbetsmarknadscentra

Två relativt likartade och samvarierande självständighetslcriterier ställs upp. Det ena kan generella självständighet eller oberoende gentemot betecknas som ett mått på kommunens andra kommuner i fråga om tillgången på arbetstillfällen för den egna befolkningen a). Det andra kriteriet avser kommunens specifika självständighet eller (kriterium oberoende den kommun till vilken den största utpendlingsströmmen är riktad gentemot (lcriterium b). Vid bestämningen av vilka kommuner som ska klassas som centra skall vara uppfyllda enligt nedan redovisade formler: båda självständighetsvillkoren

Kommun i klassas som centrum i en lokal arbetsmarknad om båda kriterierna (a och b) är uppfyllda:

Kriterium a: där E är flödet av sysselsatta från j kommun i till kommunj och E i är

antalet sysselsatta som bor i i

Kriterium b: där E i är det största enskilda

jmax

flödet av sysselsatta från kommun i till en annan kommun (kommun

jmax)

Villkoren för indelningen i lokala arbetsmarknader preciseras slutligen genom bestämning av värden på p1 och p2. En kommun utgör centrum i en lokal arbetsmarknad i detta förslag om båda ovanstående kriterier uppfylls med föjande värden på pl och p2:

p I = 0920

p 2 = 0,075

Utöver ovanstående kriterier kan ett lokalt arbetsmarknadscentrum uppkomma om två kommuner, enligt steg 2 nedan, ömsesidigt förs till varandra. De två kommunerna bildar då ett gemensamt centrum. Något sådant fall har dock inte uppkommit med de värden på p1 och p2 som hittills prövats.

Steg 2 Bestämning av till vilka arbetsmarknadscentra övriga kommuner ska föras

En kommun som ej klassats som arbetsmarknadscentrum förs till den kommun till vilken den största pendlingsströmmen föreligger och ingår därmed i den kommunens lokala arbetsmarknad.

I de fall den största utpendlingen från kommunen är riktad mot en kommun som inte klassats som centrum och som i sin tur har sin största utpendling riktad mot ytterligare en kommun, uppstår en pendlingskedja mellan kommunerna. Kedjan upphör först när den största pendlingsströmmens destination utgörs av ett centrum. Vid bildandet av lokala arbetsmarknader tillåts att två länkar i en sådan kedja förekommer inom en och samma lokala arbetsmarknad, d v s arbetsmarknaden kan innehålla kommuner som knutits till sitt centrum via en annan kommun. Om en pendlingskedja innehåller tre länkar eller fler, bryts dock kedjan vid den svagaste länken (lägsta andelen utpendlare i förhållande till kommunens förvärvsarbetande nattbefolkning). När ett sådant brott uppstår, beaktas i stället den näst största pendlingsströmmen från kommunen enligt samma kriterier som annars tillämpas för den största pendlingsströmmen.

De ovan beskrivna villkoren har preciserats efter tester med alternativa kriterier och värden. Ledstjäman för det slutliga valet har varit att få enhetliga regler med ett resultat som i stort överensstämmer med den allmänna uppfattningen om hur landets indelning i lokala arbetsmarknader

bör se ut. Det visar sig att det krävs kraftiga förändringar av gränsvärdena för att de lokala arbetsmarknademas antal, storlek och mönster ska påverkas i någon större grad. På motsvarande sätt är den Föreslagna indelningen okänslig för måttliga förändringar i kommunernas pendlingsrelationer.

3 Lokala arbetsmarknader

Underlag för indelningen i lokala arbetsmarknader utgörs av SCBs årliga regionala sysselsättningsstatistik (ÅRSYS), som bl a bygger på information från de skatteadministrativa kontrolluppgifterna. Registret över kontrolluppgifterna innehåller i sin tur alla personers samtliga anställningar under ett år. ÅRSYS har hittills tagits fram för tre årgångar (1985-1987) och innehåller bl a uppgifter om kommunernas förvärvsarbetande nattbefolkning, dagbefolkning och pendling. Denna sysselsättningsstatistik är således en förutsättning för genomförandet av indelningen.

Indelningen i lokala arbetsmarknader framgår av bilaga. Antalet lokala arbetsmarknader är 123 stycken. Det mönster man får fram visar att antalet ingående kommuner per lokal arbetsmarknad är mycket stort i storstadsregionema. Ovriga folkrika kommuner innehåller i allmänhet en handfull kommuner. I framför allt Norrlands inland och

kringliggande vissa jämförelsevis glest befolkade områden i södra Sverige utgörs de lokala arbetsmarknadema däremot i allmänhet av endast en kommun.

Det konstaterade mönstret beror på att pendlin gen är mycket stor i vissa områden (storstadsornråden och vissa större städer) men mycket liten i många övriga kommuner. Det ligger relativt få kommuner kring gränsvärdena:

4 av i samband med bedömning av

Tillämpning indelningen

beroendet av elintensiv produktion

Syftet med avgränsningen i lokala arbetsmarknader är i första hand att skapa referensytor

vid jämförelser av arbetsmarknadens funktionssätt mellan regioner. som är lämpliga Indelningen är också lämplig att använda for att belysa och avgränsa effekterna av viktiga

Den lokala arbetsmarknad inom vilken händelsen äger rum händelser på arbetsmarknaden.

effekt. kan sägas utgöra det område där händelsen får en direkt och relativt omfattande

av vilka orter som ur sysselsättningssynpunkt är mest beroende av Vid kartläggningen den elintensiva är det av vikt att man i bedömningen inte enbart refererar till

produktionen administrativa som län eller kommuner. En foretagsnedläggelse eller

indelningar driftsinskränkning i en kommun i en glesbygd får i allmänhet mycket allvarligare konsekvenser for kommuninvånarna jämfört med motsvarande händelse i en

lika stor kommun i ett tätbefolkat storstadsornråde. För att bedöma de befolkningsmässigt enskilda ortemas beroende av arbetstillfällen inom elintensiv produktion, måste man se

möjligheterna inom detta ur ett rurnsligt perspektiv, där hänsyn tas till alternativa

Av detta skäl tillämpas indelningen i lokala arbetsmarknader i pendlingsavstånd. nedanstående resultatredovisning.

Det bör betonas att denna typ av kartläggning är av översiktlig karaktär. Innan man redovisar förhållanden i de enskilda fallen, bör redovisningen därför kompletteras med

av lokala förhållanden. Vid bedömningar i de enskilda fallen kan man undersökningar komma till andra slutsatser om den elintensiva produktionen exempelvis är förlagd till perifera delar av kommunen. I enstaka fall är det också troligt att de rådande pendlingsrelationerna, och därmed den lokala arbetsmarknadens omfattning, kan påverkas av de händelser vars konsekvenser man vill mäta.

5 Resultat

Elintensiv omfattas i denna redovisning av de arbetsställen, vid vilka

produktion elkostnaden översteg 3,5 procent av saluvärdet eller 9,0 procent av förädlingsvärdet.

Tabellema i bilaga 4 och kartan över Sverige med indelning i lokala arbetsmarknader visar i vilken grad olika arbetsmarknadsregioner är beroende av elintensiv produktion. Sverigekanan med indelning i lokala arbetsmarknader ger i stort sett samma helhetsintryck som redovisningen på kommunnivå. Lokala arbetsmarknader med stort beroende av elintensiv produktion är mest förekommande i Bergslagen i ett brett band från södra Värmland till Gästrikland. Därutöver finns sådana arbetsmarknader utspridda över hela landet med en viss övervikt för Norrland.

I fyra lokala arbetsmarknader (Hofors, Hällefors, Hagfors och Arjeplog) är mer än var femte person på arbetsmarknaden sysselsatt inom elintensiv produktion. Var och en av dessa lokala arbetsmarknader utgörs av endast en kommun. Kommunerna är befolkningsmässigt små och tre av de fyra kommunerna kan betecknas som typiska bruksorter. Den sammanlagda sysselsatta befolkningen i dessa regioner utgör endast ca 0,4 procent av rikets sysselsatta i arbetsför ålder (20 - 64 år). En sysselsättningsminskning inom elintensiv produktion skulle antagligen få allvarliga följder for nämnda kommuner. Utpendlin gen till andra kommuner var här lägre än lO procent för alla fyra kommunerna

1987, vilket indikerar praktiska svårigheter att nå alternativa sysselsättnin gar utanför låçrommunema.

Bland de åtta lokala arbetsmarknader (se bilaga , tabell 2) där elintensiv produktion sysselsätter mellan 111 och 20 procent av de förvärvsarbetande utgörs sex lokala arbetsmarknader av kommuner med bruksortskaraktär. För dessa är beroendet av den elintensiva produktioen av samma karaktär som för den första gruppen. De båda övriga lokala arbetsmarknadema i gruppen (Ludvika och Gävle) omfattar tillsammans sju kommuner med sammanlagt ca 90 000 sysselsatta. Trots att arbetsmarknadema är relativt folkrika med stort utbud av arbetstillfällen sysselsätter den elintensiva produktioen mer än 10 procent av arbetskraften. Problemet här är således kvantitativt större samtidigt som de två arbetsmarknademas storlek torde innebära större anpassningsförmåga och större möjligheter att skapa ersättningssysselsättning.

Drygt fyra procent av de sysselsatta i landet (ca 180 000 personer) arbetar och bori tolv lokala arbetsmarknader med mer än 10 prgent av de förvärvsarbetande inom elintensiv produktion.

I sammanlagt 32 lokala arbetsmarknader är mer än 5 pgent av de sysselsatta verksamma inom elintensiv produktion. Knappt 600 000 personer är totalt sysselsatta i dessa 32 regioner, vilket utgör 14,5 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.

Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik 1 989-05-24

Björn Tegsjö

LQKALA ARBETSMARKNADER 12§Z

Lokal arbetsmarknad

Inglendc kommmer

01001 snoc1cHo1.M 0114 Uppland: Vlsby

0115 Vallenxuxu

0117 05mm:

0120 Vlnndö

0123 111111111.

0125 Ekerö

0125 Huddinge

0127 Bolkyxh

01 28 Salen

0135 Hminge

01 38 Tyresö

01 39 Upplands-Bro

0150 my

01 62 Danderyd

0l 63 Sollenzum

01 80 Stockholm

0181 Södcxülje

0182 Nada

0183 Sundbyberg

0184 Solna

0186 lidingö

0187 Vaxholm

01 ss Nomanje

0191 Sigtuna

0192 Nynlshlmn

0305 Håbo

03001 UPPSALA 0360 Tierp

0380 Uppsala

03211 Enköping

0382 Östhammar

1917 l-bby

04001 NYKÖPING 0480 Nyköping

048 l Oxelösund

04002 FLEN 0482 Fla:

04003 KATRINEHOLM 0428 Vinglkcr

0483 Katrineholm

04004 ESKILSTUNA 0484 Eskilstuna

0486 SL1-Xngnls

05001 LINKÖPING 0509 Odedabg

0513 Kinda

0560 Boxholm

0551 Åtvidaberg

0580 Linköping

0586 Mjölb

05002 NORRKÖPING 0562 Fxnsplng

0563 Valdetsmaxsvik

05 81 Norrköping

05 82 Söduköping

05003 MOTALA 05x3 Maul:

05x4 Vadstma

05001 GNosJo 0517 Gmxjö

05002 GISLAVED 0662 Gislaved

05003 JÖNKÖPING 0555 Vaggeryd

05x0 limkbping

1522 Mullsjb

1623 1-1.1»

vxnnmo 0683 Vlmnmo

SKVSJO smja

VETLANDA 0685 Vetlanda

EKSJO 0686 Eksjö

mANAs 0512 Ydre Aneby 0687 Tnnls

(WMI ÄIM-IULT 0765 Älmhult 1163 Osby

07002 MARKARYD 0767 Marktryd

07GB VÄXJÖ 0760 Uppvidinge 0761 Lutdx: (YI63 Tingsryd Alvau (T180 Vixjö

07034 IJUNGBY Ljungby

08(X)1 HULTSFRED Hultsfred

HAMABODA Emmaboda

08GB KALMAR Toni: Miitbyllngu Kalmar Nyhm Borgholm

CEKARSHAMN Högby Månad; Oskushamn

08(X)S VKSTFJIVIK 0883 Västervik

08(X)6 VIMMERBY 0884 Vimmerby

09001 0980 Gotland

l(XX)1 OLOFSTRÖM 1060 Olofström

10002 KARLSKRONA 1080 Knrlskmna 1081 Ronneby

1(XX)3 KARLSHAMN 1082 Karlshamn 1083 Sölvesborg

11001 PERSTORP 1165 Perltorp

11GB KRISTIANSTAD 1121 Om-aGöinge 1162 Bromölla 1180 d

11003 SIMRISHAMN 1160 Tomelilla 1181 Simrishamn

11004 HÄSSLEHOLM 1183 Hlsskholrn

11131 MALMÖ Sufiannmp Burlöv Vellinge Klvlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Lund Malmö Eslöv Ystad Trelleborg

mm HELSINGBORG 1137 Örkelljunga 1166 Klippan 1167 Åstorp 1168 Blsud 1182 Angeuzolm 1214 Svalöv

Bjuv 1282 a 1283 Helsingborg IR4 Hbgunlu

13001 HYLTE 1315 Hylla

13(lT2 HAIJWSTAD	1380 Halmstad 1381 Lnholm
13(X)3 FMXINBERG	1382 Fllkmbag
13(X)4 VARBERG	1383 Varberg
14001 SOYENÅS	1427
l4(X)2 TANUM	1435
NW3 GOTT-BORG	1384

1401 1402 1407 1415 1421 1480 1482 1521 1524 1563 1582 LYSEKIL 1484 UDDEVALLA 1430 1507 STRÖMSTAD 1486

15001 IRANEMO 1552 15002 BENGTSFORS 1504

1560 15003 TROUJ-IÃTTAN 1561

1602 15004 BCRÅS 1565

1584 15(X)5 ÅMÅL 1585 16001 mmsnona 1637 Karlsborg 16002. GuuspANG 1643 Glükplns 16003 VARA 1603 Euunga

1660 VIII 16004 MARIESTAD 1663 Töxvbodn

1680 Mn-iezud 16CI)5 LIDKÖPING 1661 Götene

1681 1-idkévins 164116 SKÖVDE 1662 Tibro

1682 Shu

1683 Skövde

1684 Hjo 16a?! TIDAHOLM 1685 Tidaholm

113 1GES FAlJ(OPrNG 1686 FIlk0Pi|8 17001 TORSBY 1737 Torsby 17(X)2 MUNKFORS 1762 Munkfm 17003 ÅRJÄNG Arjxng 17(X)4 SUNNE Sunne 17(X)S KARLSTAD

Fonhay

Kulmd 17(X)6 KRISTINEHAMN

17(XY7 FILIPSTAD	1782
17038 HAGIORS	1783
17009	1730

17010 SK]-T[£	1785
18001	1860
18(X)2 HKILEFORS	1863
l8(X)3 ÖREBRO	1861

1880 1882 1884 18(XM KARLSKOGA 1760 1862 1883 l8lX)5 LINDESBERG l 885 19001 VÄSTERÅS

19(XY2 FAGERSTA 1982 19(X)3 KOPDIG

20001 VANSBRO MALUNG ÅLVDALEN NDRA

FALUN

Bedinge HEDEMORA Hedancn AVESTA Aven: LUDVIKA

’s“;.‘$a“I§«Z..i’;

2085 Ludvih 21001 PDK)RS 2104 Hoten 21(X12 OVANÅKER 2121 Ovmlkcr 21(X13 UUSDAI. 2161 I-1u1d11 Zl(XM GÅVUE Älvkarleby

2101 Ockelbo Snndvikm 2180 (Evie 21005 SÖDERHAMN 2182 Soderhlmn 21(X)6 BOUNÅS 2183 Bollnll 21(XI7 HUDIKSVALL 2132 Noniu-mi; 2184 Hudiksvall 2’Z(X)1 HÄRNÖSAND 2280 1-flmaund SUNDSVAIL D62 Timrl 2281 Sundlvnll KRAMR)RS Kramfors SOLLEFTEÅ Sdlcñd ORNSKOLDSVK Örnsköldsvik STRÖMSUND B13 Suñruund 2321 Åre HÃRJEDAIJEN Hlrjedalm 2303 Ramn*- 2305 Bräcke Krokom 2326 Bern 2380 M001 SIORUMAN 2421 Storuman SORSELE DORUTFA Dorotea Vilhelmina Asua 2401 Nordmaling ?A03 Bjurholm 2404 Vinddn M09 Robemfon 7480 LYCKSEIJE M18 ?A81 Lyssna ?A17 Norljö #82 75001 ARVIDSIAUR 505 Arvidsjaur 25002 ARIEPIDG 2506 Arjeplog JOKKMOKK 7.510 OVERKAIJX 7513 Överkalix 7514 Kalix OVI-JRTORNI-I 7518 Övcnomel PAJALA E21 Pajala GÄLLIVARE Z523 Gllüvam LULIA 560 Älvsbyn E80 Lulel 7582 Boden HAPARANDA 2583 Haparanda KRUNA

5.0.20065.0.20065.0020065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20060.00.00:0.0.00000.030:

Q 0 5.000.008.

m. z

NN...00.000.0N0.000.000.000.000.000.000.000.000.0.0.000.0.0.000.00..000.0N0.0 ..0..0 .00.._... 00.0N0.0NN.000.00N.000.000.0modN..0NN.0N0.0

0.0øNN.0

0 0 o

00.0N0.0N0.0N0.0N0.000.0N0.000.00N.000.000.000.0N0.000.000.0mic0N.000.00N.000.0.0.000.0 ..0 ..0 NN.000.000.0N0.000.00N.00N.0.0.0NN.0

.00.._00005

N00 Sm

0000000000N00NNO0.00.0NN00N00000.0N000N0 000.00N. 00N.

N000. .0. 000NN0.0N0NN.000000.000.00NN

.0NN00.N..000.0N00.00.0.000..000N.0000.0000.

m as

§06..:

5.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.200600.06 03000.800:swan:0.00.00:

m 5.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.0.20065.000500..2.000006

00.

0 .00N0000000

000N.N 0.000NNN N00...N000000000N0000.0.NN.N0000000.000.

000N. N...N0000.0N.0. 0NNN

0000N.0.0N000.NEm?000000000.0NO0N00NN.«mom.0N00. N000.

.så

.00090

0N 00

00.. .N0 ..0 0N000000N

o N00. .N

.. .. .N0 .N 0N00.N .. 00N00.00N.00 0000

0000N00N0.0N000N000.0N00000N000N00.arm:N00N00N00.0000N0N.0000N000N0N.000N. NN0N.

0000N 00000..N0..0000

20..00 000000

0502 005.?0.020 Em» Ba...

0. 0. . 0N0N0N0N 0N N0 aw 0000N0

mm.0 N0

002 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0 .0

NN.000.000.000.000.000.000.0.0.000.0 000000000000.000N0000N000000

. N 0 0 0 0 N a 0 0. .. . . . 0. . . m.. N .N N N N N N N N 0N0 0 0 0 0 0

:momcam§55_55.8.:mmm:mmmämmSamSam.sam:mmm:m3:mmm 8B :mmm:mmm:mmm

_E§_§.mo._E2m§_mo.msax$5.8. So:_m_=3_:småzmxessäc2355.49054. peas.

o ummcmzmzx._emfi_E__wumucåmzxm 9B9__m_m.._E_o.=mu:QOQmEmEIo mcoimbcmqw

w w n

summed

w w w

0040 modvw.0ww.oov.oww.ovw.0ww.omedCdw0.0 wo.0micww.0v0.0 Edmodw.0mioww.0ww.oww.0mudww.0mudw.0ww.o3.58.0.toww.oå... wv.0$6

mic

w m w

wwwSm wvwwwwwwwwwwwww«mmwowwvwS..wowwwvommo? wwwE ww.GmwwwEmwwwm? oiwwwI..www m_ ww w www

mo: vwwwwvw ?I ax:mommw

m m

Emo_05 §58_55.3.o52& 35.8. 55.3..msax

Eafi§_mo8.2.3:Essasw._E9_.o._.8_BoccomSo:_m__3_Eozmeoö=e2.u._..3_E_o_.=ou::_:._E_E_o._m_$$_.u._2mE_o.._m9_E_ocm_%mxoss.mco:_mu:m._sea:

cefieeaocemcmaxmou22m_.m_§=E2w_E__mw uazcmzmzx9o%sw_2._9on9__m_$_m us2m__m_§

wowwww wow www w omm

m wwvwS? Emmmmm_mo?Xx:mo: 23 mänw wwwwk: EC

›n._mEE_wwwwwvwwvwwwwowowowvwwwwwwwmmouvmwwSE?nuEmmwwwwwwv$3.månvvmw

m v w

u wwwwwwmwvmwwwwwwwmmwwmmwwwwwSonwwwwwwwSEEv «Emmm??om wwwww momwwwwwwowwwwmwtam

wovwwwmwvwwwwwwowwowmao?wvvmwmwmwwwwwwwwvovwmm»? Emmamwoww83m

macaw

o_xm.E93:Ewan:$28u§2_=:55.3_eâz 052.06m.=wO :.89:9o_musäm o_§m

m9a_3§235.255_88x55:EmcemxmoxêøamSaEe_E_o.§omem=o:_w_ax€EmccomcemfiaxEo_o988_ommaE..___$_.om=__wEEo._.m__oE2m929mm=s2m_.s_mE_o..__wm:E_o€_$m_._

8 mo ow

ä. t: w wwww t: wwww www

owwoSS .maov23S1883wwwowwwowwwowwwowwwowwwo3:3nå..83å.: wwow$3m2:w w w w w wwwww w w E:w wwwwEN.

ammo 58$: owww

w N w m w w v w m o w w w v w w w e m m w w w w w w oo o o o

vw on wwanowww no w mmmmwww a m m m m m. mmm hmm m

w woww woww w

sea: sea: 5:3 sea: sea: sea: 5:3 5:3 5,555 sea: :555 sea: sea: :555 :555 :555 :555 :555

5555:55: 9555:55: 9555:55: 55555: 9828 9828 9828 9828 9828 9828 5.525555 9828

5:555:5:2w 5 5

555 555 v55 555 555 555 _55 __5 555 __5 E5 555 555 555 555 :__5 _55 5_5 555 555 555 555 555 555 555 _5 5_5 _5 v55 555 35

855555 5:335 5555555 :555555

555 555 555 555 555 555 555 555 555 3.5 5_.5 555 555 5_5 55.5 _55 _55 555 5_.5 555 555 I... __5 555 555 555 555 555 Ens 55.5 555 555 555 __5 555

5_ _5

5_5 T: 555 «ms 555 is 5_5 v55 555 555 555 _55 555

u_ _55_ 555_ 5555 555_ _5 _5 V

5555 555.5 «mew _35 55:. 5555 _555 555_ 5555 555_ moss 5555 555_ 5555

«Ni: mus?

55a

sea: sea: 5:3 seas. sea: sea: 5:3 5:3 .555 5:3 sea: 5:3 sea: sea: 5555 E553 aces:

9555:55: 9555:55: acozwsefi 9555:55: 5.5.5525: 55555: 985.50 985.58 985.8 9828 985.58 5.82.50 9828 5.5.5555 5252555 9898

8555:225

v55

a $3. 5555 5555 cams 5_55 5555 5_55 5555 5555 5555 5555 5555 535 «Rs 5555 55:. sa.mea_..3m seam 5555 «mew 5555 5555 5555 5555 3.55 5555 555_ 555_

5555_ 5555_ 5555_ Em: _5555 $3;

55 55

o 5555 5555 Sm5555 5555 5555 mt... 5555 5555 5555 5555 5555 mass 555.. 5555 5555

553._ 553_ _5_ 5555_ 5555_ 5555_ _555_ 5555_ 5__5_ 55555 _55 5555_ 5555_

Emmi. 55555 stam 3555

5555: 55555

§55 55:__5 :__5 sees 555525 593.5 5:555 sesz 55: sea: 5:3 seams: 2555 522_ 55595: 55:3 95e5 52:5: 5___:5: 5:528 Es: 555 55555 55:5_ 9855.8 as.._s:

555352 58:55:53 9555:55: Hosea: 9589.5: 58:55:52 555555525 552552

_55_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ _.55_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_ 555_ 555_ 555_ _55_ SE BE st: _e_ _55_ 555_ 555_ 555_ 555_ _55_

5=›:5_5_

5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 _. N 5 o 5 5 5 _ _ _ 5 an mu 55 55 55 5 55 5 5 5 5 5 55 55_ _ _ 55_ _ ___ _ __ _l_ __ 5__ __ _ __ _ _5_ 55_ _ 55_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 55_ 55_ _ _ 55_ 55_

:mmm:mmm :mmm mmömmmöm:mmm:mmm:somma :mmm:mmm:mmm :mmm

9.0850möêmämm__m9.2._98989898mmmmso:m.oom.m:mE9_8__o:9898:mzmsö:=9.8__o#msooåoo9.69:2.9__ae_u_._o9w9a_2

m m m z

:momodmo.oIdtoo:.o_m.om_.o_o.omo.oCd:om:_.omod_.o:ommo.oo_.oto__.oom.omm.omo.omod:o.oo_.o:_.o:o.o

:mmm:o.o:mmmmoo:§85 moâñmto:mmmmoämoâxwmod

m m o

m:.om_.oto m_.o_.omm.omm.ommmmmmom_.omo.omwo::.omm.omudmm.o:m.o:_.omm.omodm_.om_.o::.omm.omm.o::.om_.om_.om_.o:m5:m.oom.omicm_.omm.o

m o

mmmmm_mmmomm:ommm:mm: mtmmm mm:mm:mmmE m:m_m_o:moo_mmmmmmmmmommmom

u_ Go mmm_ IA:_m__ m

mo_mmmmm mmmmEm_mmmmSCmmm_mom_

:pm

9898Eêm: mmmm:__mmamum-m_mommsmmmömmeow9:89m 852m:§585mm852m898

âmsmoo::mzmåo:9999.8223.nu:98989898m.o:m.m:m:mzmsö:9898:m:m:__o.._möomöom989898988_a3_§.msmoøao..u9m9a_2msomxos99335.

=9:E__oC

mommt. mm: _m__mm

n :mmm_mo_m_mmmmm_oz:_E_mmm_mm__ommm$3mmm_m:o_mmm:Emmmm:_mom::mmmm__mom_mm__Cm_mmommom__om_:mm_mm:_omm_mEm

_mmo_ moâxmoim

o oommm_m:Emu:ommmmm:mmmmm_mmmmmmSBmmm: mm:mooomm:omEmm:mm:m:ommmmm:ommo:mmEm:mmmm

mmom mmmm

cam?mEmm_mmm_mom? «$3mmmm_:mEmmm_m_oommmmi: mmom_mm_m_

.mom

289.3.§83um..u._32 E23 9.:{ms mmöm_m_:mâommm0532Bm: 2m898Se: 995

m__mmu_5omasozwmoåmgm:22mm...?25:2:m.o_m_m:mmoam=m§8E___.ammm:o.__:m:m_oom.m:m:names:mmmm:__:Em:mo:=:möamö982.3.m:mom__oo8893osmmzmzmsooxu:

mm:_:m3mm:_mm:_:om__om__mm__mm__mm_mmm_omm__mm_mmm_mmm_mmm_mmm_omm__mm_mmm_mmm_:mm_mmm_mom_mom_mmm_mmm_mmm_m:m_omm__mm_mmm_mmm_omm__mm_mmm_

m m m m m m m

m:: m: mmm m mmom_m m mm

_:_m:_:_ ::_ _ _ Elm:__ om__m__ _ :m_m_F m__ mm__ _ mm__ :m_mm__ _m_mm_mm_om__m_mm_mn_5._mm_

:mmm S__::mmmSaw :mmm:mmm:mmm:mmmSam:mmm :mmm :mmm:mmm

ummzmx$9.23.umazmv_nmazmxu£m_.3_ 909.0 umfiaxSE630.590 manga:_samman_ma.2wmSømna:9.59.

w m m o w N I

No.0 ma...ww.0N0.0 to3a363.6w.0N0.0 medv0.0 codå... modtoEdN0.0 to R6modmodB6toma...tooN.o

%e_w3.o8850.0 Samco...Sflmod882.5Samme...

E_o;%Fmo.o oseomto

N N 0 0

0¶We to w.0

Ed36micov.0ow.0§6.SdNm.omicRdow.0Nw.o0w.0 micto3.0ww.09.0§6ma...mo...oN.om0.0 :to?unono.0mN.oIdmm...ma...S...3.0

Nm No oo

wmwwowwomm...mi5.. BmmumoNmwmNÄNmmmNoNwwwoowmomm:NmvmåommNoNmomomm

u_ å: ww NS. o

oNwNämmmmNN om? am:hnvN mm?

så

05;85m85a022.8_S__.umfiaxumäax_osm:$_c£m_.3_8.2.3.922.3.år.:PEEEMIumäax§5.0520vSmQEu_S__u=._253_0.590 0590 9590.samman«Ewan:9.59.

mu9_m_.8_nsmzmxmötes:89_m_.mv_9828:eotmmoom€2wm

mä SoSmmt m3 å.. «NuommEm .änSm So

D EmmvvoNSE w mNm.NNS;So.S? oåeomwmSR Nom_.mnNwä: m3_om?E3

mama NomvAmon:mmoNNmooomenoovw

8§m3m_

O an?3G0000 NONv?nuEvaSE ooNN3BSimå: Emo$3Sow83 Sm...omm..»mämt;mmm...?å mo...

owmmoowm oomvomommove

vmNmN3:: mommaommmwoooNww00wo moi.S2.

o:._ 2:3981_ m._oZSm:

%9_m5.9.8:Egosum_32822.2wQueen...22552manic”.wE_.:O.§22Scamu2m_axusage.w..£amImx_._98m__m:eotouwo9225.:0590«.53.uE§9_mmaoäzmx9882:_names_

_.E29___m_§Eofiacmzjaeefimsm

mönmzwxmcExw

nå.å? ooowEC82EC82motå? mo?828CECSC2CSCma?E?mo?å? om?:n:~23$3Xx:m2:S.:E.:

moow.§32«mom? moow vomwoomw

o N M o ... N m 0 N n v o h m h E. on m m omomm m om omwmm mmmm »mm mm0 0 0 0 0 0 0 w w w m:om.S.w w w w w w w mm.w w w w em.w w w w N w0NN N N menN N N mam0wN

ooowomw

:mmm:mmm:mmm:mmm.ämmmas_:mmm:mmm.ämm:mmm:mmm:mmm:mm:mmm

mm.m_mmmmmmmmmmmm.m_mmmsmmxmmmmmommmmmmmm9.2.3mmåmmmmmêmmmsmø:mmm :mmm

m :m___m:mm:mâmmm::mâmmmm

tommm_mmm_mmmmmmmmmm_mmmmmmmmmmmm__mmm.m

:mmmmmmmmmmmm:mmmmmmmm.mm_mmmmm_mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm_mm_mmmmm

:mmmmmm:mmmmmm:mmmmmm:mmmmm.m

m m o

mmmmmmmmmmmmm__mm_mm_mm_mmmmmmmmmm._mmmmmm_mmmmm_m_mm_mmm.mm__m__m m_mm__m_mmm_mm_m _m

mmmmmm mmmmmmm_mmmmm_mmmm

mmmmmmm__mmmmmmmm_ mmm_mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm_mm_m m mmm_ mmmmmmmmm mmmmmmmmm_mmmmm

mmm_ mm__ mmm_mmm_mmm_ mmm___m_mmm_ m

mmmm

mmm

mm.m.mmmêmmmmmm.m_mmmöeozmm:m_mmmsmmxm:=_m§mas_Ea”.mas_eos_SE63mmö:mmmEww

mmmmmommmsmmommmåmommmmmmommmosmmm::mxsmmmw:mm._m:mmmmåom:mävmmm:__N9___2.::mmsmmmmmamamm:__om:mmmmmö__m›mm:mm:måmåm

m :mümmmmmmewm__m:mm_mz

mmmmmmmmm _mm mmmmmm_mmmmm mmm

m mmmm_m__ m_m_mmm_mmm__m_mmm_mm__mmm_mmm__mm_mmm_mmm_mm__

mmmm mmmmm_mm mmm_mmmmmmmmmm__mmm__mm_mmm_

:momxmommmmmm:mâmåmmmmm

o _mmmm__mmmmmmm_mm_mmm_m.._mmm _mm

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm_mmm_mmmmm_mmm_mmm m_mm_mmm _mmmmmmmm_mmmm_ mm_m_mm_mmmmm__mmmm_mmmm_mmmm__mmm__mmm_mmmm_

mmmmmmm_mm

.mmmSamoa.mmñmxmmam:.mamammömas_:amm.mmm 92°:

möeozmm.m_mmmmoeo5m:mmâmxm..;Emma:m_mm_mmmåmommöemmmm_mmmmSE63Bmmmo.mxmmmöm_.m:mm_mz_mmmmjmsmo:mxsmmmmmm:__omma.:Emmmem...

:meeåâgm::mämmmmmmem:ememmmm:mammmmmm:

mm mm

_mm_mmm_mmm__mm_mmm_mmm_mmm__mmmmmmmmmmmmmmm_mmmmmmmmmmm_mmmmmmmmmmm_mmm _m_mmm_m_mE_m_m_mmm_m_m_m_mmm_mmm_m

mmmmmmmmmmmmmmmm mmmmmmmm

_ m m m m m m m m mmåmmmm

m m _ _ m _mm mm m m

m _mm_m_mm_m_mm_m_mm m m m m m m

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm_mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm_mmmmmmmmmmmmmm

:mmm 8B:mmm:mmm88Se: :mmmSamSam«.25 Sam:mmm:m3:mmm

néeemoUcsøöñüømzmzmxw23x05

ucaemuom

I to S...

3.0mo.omicmm.ovo.omo.omo.o8.0m_..o mo.omo.omo.o.mo.omo.o_.0.0 mo.omo.o

583.0samme...Samme...$_5m_.o«9.5m_.o8533.0:mmwmoo8836:mmwmod8835:mammod:mmwmod:mammas8885Smmmod

95m.9mo3.o

m m

0 E...to :.oto«to.to35mo.omo.omo.o.tomo.omio:d—_..0 mio:dmo.o mo.om_..omo.o3.0om.omudmm.oo_..o§5mm.omo.omo.omm.omm.omudom.omio

mv S. S mmom mmmm mm

Em.om NE mim.: mmmmomm3.mmmmmmvmmma. å.. ommmmvS_ mmmm:mo_mm_. mommmmmmmis omm m

n_ mm? Fm Bm_

§5NmED§58:5 8:500538:500:58.38.3§302:1_02:..

ncmmosm:958...“:uâewuo_2=a§wou_sm§.u.oEoxoö..«2§_8_m2mmx052mmx05m_8v_o._m:_E_w£_2mwx05e_o£o2wamcm=mxw._:w_mE.

E_o§oo_mu.sm.2.o.o U:=w._.2mOU::m.9mOucamzzmo

mmmrä ommmmmmmmommmmmmmmmmmmmm2:.mmmSeatommmmvmmmmmmmmvm:mmvmmmommmmm

n_ mmm..mo?_ä_ Så m...? mmm.?nuom? mi: mEExmow

Se???

U 3:32. Emmmi:alm80mS?»manEm.mom..om...ommmmo?omomtamom?mommmmomfåvvmmtam

vvmmmmovvmmmmvovcommmmom mmm:mmm: Sat.oommmmao?

Rm?mmmmmmmmom

9.22mEoxo._v_m..mam EmUEE202 222smeowmmêoø$==mm_mm$532mmx05uo_8_.masa2m___no

__mm_9=.m2oEm§amaåommusamm:w_mUo_._aIUc=m._m_mOGEEEUEZE_oE=_mmêwzmpom:mEEQwm:_E_m:=mmtmzmxw.:..m_m_o_._

x_%_9_9:om m

ämm Emuämm:änSå SEmovmSu:umSå SåmmvmSE mmvmmmvmomvm:SummvmmommcommEmmmmmm

SumSummmmmmommmommmommemmanova ..__mx3mm

o m m m m m §o.S:oZ:m~x__mx._m.O.mwmm«9..oEom$m

o._=mE€_m..:m~

m m m m m m

m:m Sum n: m emuSmm m emummmm SmmmmmmmommCummmmmm:ummmmmmmmmmmmmmmomm

mew:unew emummmmmmmmmmmm

33 $3..:mmmcam

Sdmod35:to

samme...$_33.o

ondS6mioId94°mo...mud

momSm mm:X:

n_ oi.33

så

.§3«m_=n_«m_:._5.3.ams..

mmm?mo:

o ,ämm03m

Suommmom

$32..

U m8.. 83.

52memma.mi?ZS_

«amen?

E5m_§3«ea=88§55_

muaemâ:

oommemma.mmmämm$3Emu

.num:man.änmammomZ...man

Andel i elintens ind i kom o LA

LA- ro

G/F

O# #

14 ####

1084 ###

1 ####

####

011####

¢.O@~lO)(.l-lhtaih)-4

1 #### 1 42 # 1 25 ## # 1 #### 1 # #

UIJSODIO-*

1 1 NI ## 1 95 1 2 # 2 ## 2

NI-‘CID

NMMM\lO)UIb

ND (D

-A b?

1 ##

058 Linkö ~ O 141 0 94

Sida 1

Andel i elintens ind i kom o LA

7 7 .L 7 -l 7 7 7 7 7

[0 _s_;

Sida 2

Andel i elintens ind i kom o LA

12 01 107601

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

0 70-5

(a) Ulh

-50)

OCDWN

-A-A-A-A-L-A-A-A-A-L

Sida 3

Andel i elintens ind i kom o LA

A B 150 Dals- 1 O F 1521Ale 1 2 1 2 V 15 T 156 1561Me||e 1 1 1 1 1 1

a.:UTUI(D31

1 1 1 1 1 1

0,05%UIJBCDIO-‘

‘I

NIC?CCD

-A-A-A-A-d-A-A-A-A-A-A

71K inhmn 178 Fil tad

Sida 4

128 Andel i elintens ind i kom o LA

A	B	D	E	H	I
17		752 172		22 891 22 89
17 Arvika		112		572 5478
17		8151	2 2	100 1006	4
18 1 Hallsbe	Häll fors n	7 4		77 29 7 O8 ##1##	0 # ## 1 #

744 1824

87 ##2## 10 608 1 # 21 1 52

100 14 # 414 4 4 42 4 29 ## 24 24 1 2 516## 94 6 3 6934

Sida 5

Andelieüntensind ikonxo LA

A 241218 Il 24221 H 24322

442 Ti 245 2 246221 247228 Kr mf 24822 24 228

-1

OIM-l XUJ

UIUI(lich

f\I\)|\)l\>I\)NN-*O

-A

GN -A

UI l\ Ä B Im 26024 Vi

MMNNNMMMNM

261 24

263 1 2 4 421 2 5 42 266 2 7 4 2 2 4 27 24 2712481L 272 27 2

27 21 27 1 2772 K x 27 2 27 2 1P I

281 2 2 2832 81 2842 28525 3

2 7

Sida 6

Bilaga

Tabeller över lokala arbetsmarknader med hög andel

inom elintensiv produktion

sysselsatta

Tabell 1. i lokala arbetsmarknader med mer än 20 Sysselsättning

i elintensiv produktion år 1987 procent sysselsatta

Lokal	I ngdende	Andel	Totalt	Andel totalt sysselsatta
arbetsmarknad kommuner		sysselsatta antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden i elintensiv i lokal produktion arbetsmarknad		av sysselsatta i riket
Hofors	Hofors	41,4 %	2 248		0,06 %
Hällefors	Hällefors Hagfors	29.8 % 22,9 %	4 289 7 527		0,11 % 0,18 %

Hagfors

Aljeplog 21,3 % 1 787 0,04 % Arjeplog

Summa lokala arbetsmarknader 15 851 0,39 % med mer än 20 % i elintensiv produktion

Tabell 2. Sysselsättning i lokala arbetsmarknader med mellan 10 och 20

procent sysselsatta i elintensiv produktion år 1987

Lokal Ingående Andel Totalt

Andel totalt sysselsatta arbetsmarknad kommuner sysselsatta i lokala arbetsmarknaden

antal sysselsatta

ielintensiv i lokal av sysselsatta i riket

produktion arbetsmarknad

Hylte	Hylte	19,7 %	5 039	0,12 %
Kiruna	Kiruna	16,0 %	25 011	0,61 %
Ludvika	Ljusnarsberg 15,4 %		21 632

0,53 % Smedjebacken Ludvika

Gällivare	Gällivare	13 0 %	11 480	0.28 %
Gävle	Älvkarleby	10,6 %	69 166	1,69 %

Ockelbo Sandviken Gävle

Lindesberg	Lindesberg	10,5 %	11396	0,28 %
Säffle	Säffle	10,1 %	8151	0,20 %
Avesta	Avesta	10,1 %	10949	0,27 %
Summa lokala arbetsmarknader med			162 824

3,98 % mellan 10 och 20 % i elintensiv

produktion

Summa lokala arbetsmarknader 178 675

4,37 % med mer än 10 % i elintensiv

produktion

i lokala arbetsmarknader med mellan 5 och 10 Tabell 3. Sysselsättning i elintensiv produktion år 1987 procent sysselsatta

Andel Totalt Andel totalt sysselsatta Lokal I ngdende antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden arbetsmarknad kommuner sysselsatta ielintensiv i lokal av sysselsatta i riket produktion arbetsmarknad

Örnsköldsvik 9,7 % ~ 27 979 0,69 % Örnsköldsvik

Kalix 9,7 % 8 712 0,21 % Kalix

9,4 % 4 920 0,12 % Markaryd Markaryd

Tranemo 9,4 % 6 022 0,15 % Tranemo

Laxå 9,0 % 3 659 0,09 % Laxå

8,9 % 5 562 0,14 %

Ånge Ånge

Hudiksvall 8,6 % 22 328 0,55 % Nordanstig Hudiksvall

Falun 7,7 % 67 767 1,66 % Gagnef Leksand Rättvik Falun Borlänge Säter

Sundsvall Timrå 7,1 % 55 126 1,35 % Sundsvall

Malå 7,1 % 8 396 0,21 % Lycksele Lycksele

Eskilstuna	Eskilstuna Strängnäs	6,9 %	53 423	1,31 %
Söderhamn	Söderhamn Dals-Ed	6,9 % 6,3 %	13 671 7 619	0,33 % 0,19 %

Bengtsfors Bengtsfors

Storfors 6,1 % 24 197 0,59 % Karlskoga Degerfors Karlskoga

Karstad Kil 6,0 % 59 961 1,47 % Hammarö Forshaga Grums Karlstad

133 Tabell 3. (Fortsättning)

Lokal	Ingående	Andel	Totalt	Andel totalt sysselsatta
arbetsmarknad kommuner		sysselsatta antal sysselsatta i lokala arbetsmarknaden i elintensiv i lokal produktion arbetsmarknad		av sysselsatta i riket
Kramfors	Kramfors	5,9 %	10 687		0,26 %
Flen	Flen	5,8 %	7 708		0,19 %
Arvika	Eda Arvika	5,5 %	15 773		0,39 %
Vilhelmina	Vilhelmina	5,3 %	3 561		0,09 %
Hedemora	Hedemora	5,2 %	7 625		0,19 %
Summa lokala arbetsmarknader med			414 696		%

10,18 mellan 5 och 10 % i elintensiv produktion

Summa lokala arbetsmarknader 593 371 14,55 % med mer än 5 % i elintensiv produktion

Andel

sysselsattauâ elintensv

i 9

produktion

Redovisning per kommun år 198/‘

KOMMUNERNA I STOR- GÖTEBORG

KOMMUNERNA I STOR-STOCKHOLM

KOMMUNERNA I STOR-MALMÖ

Proce_ntue11 andel av samthga sysselsatta boende i kommunen

- 0.99 Z : __ å 1,00 z - 4,99 7. K‘ - _ 5.00 z - 9,99 z l 10.00 57¢» - 19.99 73

I 20.00 72 -

Andel 1135 elinten v

sysselsatta

produktion

Redovisning per lokal arbetsmarknad. Indelningen bygger pá pendiingsströmmar över kommungráns Ar 1987.

Procentuell andel av

samtliga sysselsatta

boende i regionen

0.99 X

1.00 Z - 4.99 7..

5,00 ‘Z. — 9.99 72

- 10.00 Z — 19.99 78

I 20.00 Z —

BILAGA 5

KONKURRENTLÄNDERNAS ELMARKNADER

Innehåll

1. Inledning 2. Elpriser och elprisjämförelser 2.1 Elprisöversikt 2.2 » Att beakta vid av elpriser

jämförelser 3. Länderöversikt 3.1 Finland 3.2 Norge 3.3 Frankrike 3.4 Storbritannien 3.5 Västtyskland 3.6 Kanada 3.7 USA

Underbilagaz Elprisöversikt i resp. lands valuta Referenser

1 INLEDNING

Denna bilaga behandlar elsituationen i några av Sveriges viktigaste konkurrentländer. Avsikten är att ge en överblick av den situation som gäller för den svenska elintensiva industrins konkurrenter och vilka förändringar som kan förutses beträffande deras kostnader för elkraft. Intresset har därvid inriktats mot de närmaste grannlánderna, de större konkurrentländerna i Europa samt Nordamerika. Följande länder behandlas:

Finland

Norge

Frankrike

Storbritannien

Västtyskland

Kanada

USA

3!-3!-X-3!-3(-i->6

För varje land tas bl. a. följande frågor upp:

Elförsörjningsläget

Elmarknad

Elpriser

Kapacitetsutbyggnad

Framtida kostnader och priser

3(-X-(-3!-39

I ett första avsnitt ges en sammanställning av de eltariffer som redovisats officiellt i de berörda länderna. Sammanställningen är baserad på uppgifter dels från UNIPEDE (International Union of Producers and Distributors of Electrical Energy), dels från kraftföretag i USA. Avsnittet innehåller vidare en diskussion om möjligheterna att jämföra elpriserna i

olika länder, och då särskilt de elpriser som gäller för den elintensiva industrin.

2 ELPRISER OCH ELPRISJÄMFÖRELSER

2.1 Elprisöversikt

Nedan visas de officiella elpriserna den 1 januari 1989 för industrileveranser på vissa orter i de aktuella konkurrentländerna (utom USA), enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study committee. Alla avgiftselement är inkluderade, även de fasta och effektberoende. Uppgifterna är omräknade till svensk valuta efter valutakursen den 2 januari 1989.

Den högsta elförbrukningskategori som redovisas i tabellen är 175 000 MWh/år. För att ge en uppfattning om storleksordningen kan nämnas att det i Sverige finns ett fåtal företag med en årlig elförbrukning som överstiger 1 TWh = 1 000 000 MWh (dvs. sex gånger förbrukningen i tabellens högsta kategori). För de större kunderna saknas officiella uppgifter på grund av att dessa som regel har individuella kontrakt, vilka är affärshemligheter.

Tabellens lägsta pris för den högsta förbrukarkategorin avser Kanada och Norge. I Finland och Sverige är priserna 20-50 % högre. Det högsta elpriset redovisas för Västtyskland där det är ca tre gånger så högt som i Kanada. I Frankrike och Storbritannien ligger priserna omkring den dubbla kanadensiska nivån.

Officiella elpriser den 1 ianuari 1989 (öre/kwhl

Storlek: kW 100 1 000 25 000

Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 000

h/år

Mwh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

Västtyskland - omr. 97,8 68,8 75,0 41,1 44,9

högind. 89,5 - södra delen 86,8 94,0 69,5 75,0 47,4 51,2

Kanada - Quebec 40,3 40,3 30,3 30,3 15,0 15,0

Finland

-		39,1 39,1	19,9 19,9
Helsingfors	50,6 50,6
-			-	-
Uleåborg	46,9 46,9	39,1 39,1
-			-	-
Kotka	50,9 50,9	43,6 43,6
Frankrike	58,9 60,6	49,5 49,5	28,1 28,1

Norge - Oslo 50,9 54,3 42,5 45,9 32,9 36,2 - Ardal 18,1 21,5 14,6 18,1

21,2 24,6

storbritannien — Yorkshire 67,4 67,4 53,4 53,4 29,6 29,6 — s Skottland 74,3 74,3 54,5 54,5 29,7 29,7

sverige - Sthlm 37,5 19,6 24,6

Energi 42,0 47,0 32,5 - Vattenfall

Mellansverige 41,3 46,3 30,2 35,2 17,2 22,2

*) Exkl. avdragsgill moms. Anm. En i resp. lands valuta finns i

prislista underbilaga 1.

I USA skiljer sig elpriserna mycket mellan delstaterna. har därför inhämtats från kraftföretag i

Uppgifter ett par delstater som bedömts vara intressanta från

den elintensiva industrins konkurrenssynpunkt.

Följande priser gällde år 1988:

Företag Hushåll Handel Industri

Power 43,3 öre 43,6 öre 28,1 öre Georgia Ohio 47,1 öre 42,8 öre Indiana;

aluminiumindustri 14,7 öre

cementindustri 23,8 öre

stålindustri 29,3 öre

För USA som helhet gällde att medelelförbrukningen för hushállskunder under år 1988 var 9 003 kWh och medelpriset 47,5 öre/kwh.

2.2 Att beakta vid iämförelser av elpriser

som betalas av storförbrukare - De elpriser typ elintensiva företag - kan av olika anledningar skilja sig från de uppgifter som redovisats i den inledande tabellen. Ofta ligger de faktiska priserna för denna kategori något lägre än tabelluppgifterna. I den landsvisa genomgången nedan redovisas dock även pris-

som kraftigt avviker från de som redovisas i uppgifter officiell statistik. Detta behöver inte innebära att någon av uppgifterna är felaktig utan har ett antal olika möjliga förklaringar redovisas i detta avsnitt.

I den allmänna debatten förekommer ofta uppgifter om

låga elpriser i andra länder. I några fall har mycket dessa kunnat beläggas, i andra fall har uppgifterna visat sig vara ofullständiga eller felaktiga. Oftast kan de dock inte kontrolleras på grund av den kommersiella sekretessen. Vid bedömningar av sådana uppgifter ár det viktigt att ha kännedom om de fullständiga förutsättningar som behövs för en korrekt jäm-

förelse. Eftersom detta ofta inte är fallet bör man vara något försiktig med slutsatser från ett begränsat underlag. Det är också av den anledningen väsentligt att känna till på vilket sätt enskilda prisuppgifter kan skilja sig från fullständiga uppgifter.

Därutöver bör också observeras att prisspridningen kan vara stor mellan olika områden och kraftföretag inom samma land. Detta illustreras exempelvis av de redovisade prisuppgifterna för olika områden i Norge. Orsaken kan vara lokala produktionsöverskott i kombination med ett otillräckligt överföringsnät.

En terminologisk fälla bör dessutom uppmärksammas. I denna bilaga förstås med begreppet elpris kundens genomsnittliga totala kostnad för en kWh elkraft. så är emellertid inte alltid fallet. I vissa sammanhang används i stället begreppet elpris för kundens rörliga kostnad, energiavgiften, medan man har någon annan beteckning för den totala kostnaden, t. ex. tariffnivân. Så används exempelvis begreppen i betänkandet (SOU 1981:69) Pris på energi. som det påpekas i länderöversikterna nedan kan en sådan användning av begreppet elpris lätt uppstå när de rörliga och fasta utgifterna för elleveranser inte är nära kopplade, t. ex. när en överenskommelse avser mer än enbart köp av elkraft.

2.2.1 olika kundkategorier och leverans-

kvaliteter

Prisskillnaderna är ofta stora mellan olika kundkategorier; kunder med hög abonnerad effekt i kombination med lång utnyttjningstid har lägre genomsnittspriser än andra.

Även inom samma kundkategori förekommer olika tariffer. Det sammanhänger med att överföring, transformering och distribution innebär kostnader som i olika mån belastar elpriset. Det pris en elkund får betala är beroende av bl. a. leveransspänningen och (i viss mån) kundens geografiska belägenhet i förhållande till produktionen. El vid stamnätsspänning är i mindre grad belastad med transformeringskostnader än sådan som tillhandahålles vid lägre spänning och därför först har nedtransformerats ett antal gånger.

Ett annat kvalitetsmátt är leveranssäkerheten. Av stor betydelse för priset är dessutom vilken frihet kunden har att variera uttaget vid olika tidpunkter. En industrikund kan t.ex. träffa avtal om att bli bortkopplad, eller själv minska sin förbrukning, vid tillfällen då det är dyrt för leverantören att upprätthålla leveransen. Denna kund kan då erbjudas ett lägre pris än en kund, som inte kan eller vill göra några anpassningar till leverantörens aktuella förutsättningar.

2.2.2 specialavtal

För storkunder är uppgörelsen med elleverantören betydligt mer detaljerad än för småkunder. En sådan uppgörelse innehåller, utöver storleksuppgifter om leveransen, som regel detaljerade planer över hur elförbrukningen tidsmässigt skall vara fördelad över år och dygn. Vidare finns ofta uppgifter om elkundens uppskattade framtida elbehov samt därmed sammanhängande optioner till framtida förändringar i elabonnemanget. Uppgifter av detta slag kan, om de blir allmänt kända, leda till kommersiell skada varför en

sådan uppgörelse görs i form av ett individuellt avtal.

den omståndigheten att kunden har ett indivi- Själva duellt avtal är således inte liktydigt med att avtalet inkluderar dolda subventioner. Den tariff som ligger till för ett sådant avtal kan mycket väl vara grund men de den enskilda kunden gör officiell, anpassningar för att tariffen mest förmånliga sätt förutnyttja på blir en och därmed även det pris som affärshemlighet betalas.

Ibland förekommer att vissa kunder eller kundgrupper erhåller mer fördelaktiga villkor än normalvillkoren. Orsakerna kan vara av mycket olika slag. Det finns avtal där en del av kostnaderna för elleveexempel på ranserna betalats som en engångsavgift, t. ex. när förvärvat en elproduktionsanläggning av kraftföretaget kunden och i samband därmed gjort vissa förpliktelser den framtida eller när angående elprissättningen, kunden köpt in sig i en kraftproduktionsanläggning (se avsnittet om Frankrike). Det finns också exempelvis åtminstone ett att kraftföretaget (i detta exempel på fall EdF i Frankrike) erbjuder ett mycket lågt elpris, men då i stället får del i elkundens vinst från dennes affärsverksamhet. En annan förklaring till fördelakvillkor kan vara att man önskar främja nyetabletiga av industri. Exempel finns i Norge, där staten ring föreskriver hur prissättningen mot vissa kundkategorier skall ske, och i Frankrike där kraftföretaget ger stöd till nyetablerade storkunder. tidsbegränsat

Under 1950- och 1960-talet pågick en kraftig utbyggnad av industrilåndernas elproduktion. Elintensiv indudå i många långsiktiga levestriproduktion gynnades ransavtal. Tanken bakom att speciellt gynna elintensiv

industri var vid den tiden att industrin, som svarade för en betydande baslastefterfrågan, bidrog till att positiva effekter t. ex. skalfördelar kunde utnyttjas vid elsystemets uppbyggnad. Därtill ansågs den elintensiva industrins produkter (metaller, kemikalier, papper) vitala för ländernas ekonomiska utveckling. Giltiga kontrakt från denna tid finns fortfarande vilket innebär att vissa kunder betalar låga elpriser, t. ex. i Norge.

Detta mönster kan sägas ha varit giltigt fram till den första oljekrisen 1973/74. I och med att energi plötsligt blev en bristvara förändrades inställningen, och förändringen accentuerades vid den andra oljekrisen i slutet av 1970-talet. Förnyade kontrakt och kontrakt om utökade leveranser prissattes då närmare normala villkor. Kontrakten fick också kortare löptider och mer verkningsfulla prisökningsklausuler.

Fortfarande löper dock nâgra kontrakt från sextiotalet eller sjuttiotalets vilka slöts med för kunden

början, mycket fördelaktiga villkor och som gavs en löptid på 20-25 år.

2.2.3 Skillnader i redovisningssätt

Det kan även finnas skillnader i sättet att redovisa prisuppgifter. Inte sällan äger elintensiva industriföretag egen vattenkraft, som täcker en del av det egna elbehovet. Detta gäller både i Sverige och utomlands. När ett sådant företag lämnar uppgift om sina elkostnader bör observeras att man i Sverige värderar den egna vattenkraftproduktionen till sin alternativkostnad, dvs. vad man annars skulle få betalt för att sälja motsvarande mängd elenergi. Utomlands förekommer

att man bara räknar med kostnaderna för det däremot drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar.

är ofta att man av regleringar av Orsaken på grund inte rätt att saluföra el men väl att elmarknaden äger för bruk (Frankrike är exempel pá generera eget en sådan situation har inte den egna eldetta). I alternativvärde (om man vill behålla kraften något varför det också blir produktionsanläggningarna) naturligt att räkna elproduktionskostnaderna på nyss sätt. Genom att kostnaderna för produktion angivet Vattenkraftverk är betydligt lägre än norfrån gamla blir elkostnader som räknas på detta mala kraftpriser sätt ovanligt låga.

3 LÄNDERÖVERSIKT

3.1 Finland

3.1.1 Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 59 TWh (inkl. elproduktionsanläggelkraft i Finland, dvs. ca ningarnas egenförbrukning) invånare. Konsumtionen per capita är därmed 12 MWh per svenska 17 MWh/person), trots att den lägre än den (ca (ca 29 TWh) utgör en industriella elförbrukningen andel av än vad den gör i större totalförbrukningen Sverige (49 % resp. 36 %).

elintensiva industribranscherna svarade för ca De mest 38 % av elförbrukningen i landet. Fördelningen pá

olika branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh

Järn- och stálindustri 1,7 Kemisk industri 3,3 Ickejärnmetallindustri 1,4 Massa- och pappersindustri 15,6 Gruvindustri 0,6

Summa: 22,6

År 1988 ökade med ca elförbrukningen kraftigt, 4,2 %,

trots att år 1988 var betydligt varmare än år 1987.

Den temperaturkorrigerade ökningen till 6 %. uppgick

ökningen fördelade sig jämnt mellan industri och övrig

förbrukning. Industriförbrukningen steg med ca 6 6

till 30,9 TWh.

Elproduktionen år 1988 ökade med endast 0,5 TWh från

föregående år. Konsumtionsökningen till tillgodosågs

större delen genom ökad import.

Den installerade effekten vid av år 1988 av utgången

olika slag av kraftverk, samt produktionen samma år

visas nedan.

Effekt Produktion Kraftslaq MW TWh Värmekraft 9 260 37,9 varav mottryck, fjärrvärme (2 093) ( 7,1) mottryck, industri (1 842) ( 6,8) kondens, process ( 120) ( 0,4) kondens, kärnkraft (2 310) (18,4) kondens, konventionell* (2 428) ( 5,0) gasturbin, diesel mm ( 827) ( 0,2)

Vattenkraft 2 648 13.4

summa 12 268 51,3**

* Inkl. kondensturbiner med uttag för fjärrvärme ** Exkl. elproduktionsanläggningarnas egenförbrukning (Källa NORDEL)

har Finland elutbyte med Norge Genom NORDEL-samarbetet

Dessutom har Finland elutbyte med Sovjetoch Sverige.

TWh medan 0,4 Twh unionen. År 1988 importerades 7,8

Handelsmönstret framgår av uppställningexporterades.

en nedan (GWh):

till: Finland Norge Sverige Sovjet Imp

* - 409 - Exp från: Finland * 466 - 5 4 Norge - * Sverige 3 058 1 138 - - * Sovjet 4 728

undertecknades ett intentionsavtal om Under år 1988

med transitering via det svenska elimport från Norge,

slöts ett avtal om elimport till Finland nätet. Vidare

under 1990-talet. Statsågda Imatran från Sovjetunionen

avtalet importera 600 MW Voima (IVO) skall enligt

och 900 MW åren 1993-1999. Även under åren 1990-1992

Voimansiirto (Industrins Kraftöverföring Teollisuuden

har fått tillstånd till elimport från Sovjetunion- AB)

en.

3.1.2 Elmarknad

elektriciteten av Imatran Omkring 45 % av genereras

av industriföretag och Voima (IVO). Resten produceras

av vilka också äger andelar i kommunala bolag, några

IVO-anläggningar.

i mars 1988 bolaget Industrins kraftbolag grundade

Voimansiirto Bolaget som inledde sin Teollisuuden Oy.

den 1989 kommer att använda verksamhet 1 januari

samt svara för samkörägarnas kraftöverföringsnät

verksamhet omfattar ningen av kraftverken. Bolagets

och varför det nu också elimport engrosförsáljning,

finns två landsomfattande nátbolag, som konkurrerar med varandra.

I början av 1988 trädde en ny konkurrenslag i kraft, genom vilken övervakningen av monopol utvidgas till att också gälla el- och fjärrvärmeverk. Lagen har inverkan på energisektorn t. ex. vad gäller elverkens prissättning.

3.1.3 Elpriser

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kwh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE-statistiken.

Officiella elpriser den 1 januari 1989 (öre/kWh) Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000 Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

Helsingfors	50,6 50,6 39,1 39,1 19,9 19,9
-		-	-
Uleåborg	46,9 46,9 39,1 39,1
- Kotka	50,9 50,9 43,6 43,6	-	-
*) Exkl. avdragsgill	moms.
Under år 1988 sjönk partipriset		på el med ca 1 %,

vilket främst var en följd av att priset på kärnbränsle gick ned. Detaljpriset låg nästan stilla under året, vilket innebar en real sänkning med ca 5 %. Vid årsskiftet 1988/89 låg det genomsnittliga priset på hushállsel i flerváningshus kring 61 öre/kWh (41,2 p/kWh). Storindustrins elpris var ca 19,3 öre/kWh (l3,1 p/kWh).

3.1.4 Kapacitetsutbyggnad

Under senare är har utbyggnaden av produktionskapacitet främst skett i form av mindre enheter, vanligen för kombinerad kraft- och värmeproduktion (fjärrvärme). Omkring 300 MW ny produktionskapacitet färdigställdes år 1988. Den största enheten var ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Tammerfors, på 132 MWe1. Nästan 1000 MW ny produktionskapacitet är under

varav 630 MW beräknades bli färdigt ár 1989. byggnad,

De största enheterna i utbyggnaden under åren 1989 och 1990 är ett kolkondensverk i Björneborg på 550 MW och oljekondensverket i Kristina på 263 MW. Den totala utbyggnadens sammansättning för dessa år, samt de beräknade kostnaderna därför framgår av nedanstående sammanställning.

Anläggn.

		Effekt	Andel kostnad
Kraftslaq		(MWQ1)	(%) (kr./kw)
Oljekondens	(toppkraft)	263	17	1 873
Naturgas		357	23	5 485
Kolkondens		550	35	6 702
Torvkondens		150	10	6 881
Torvmottryck	(fjärrvärme)	192	12	9 392
Vattenkraft	Summa: 1 550	38	3 100	16 918 6 224
Enligt en prognos från Elproducenternas				samarbets-
organisation	kommer elförbrukningen		är 1995 överstiga

71 TWh och år 2000 uppgå till ca 77 Twh. Det senare innebär en höjning jämfört med tidigare prognos med 4 TWh. Huvudsakligen är det den privata elförbrukningen och förbrukningen inom servicesektorn som antas öka mer än i tidigare bedömningar.

Nära 40 % av den finska elkraften produceras i fyra kärnkraftverk. Innan Tjernobyl-olyckan inträffade planerades en femte reaktor, men den finska regeringen beslöt efter olyckan att inga beställningar av kärnkraftverk skulle göras under dess innevarande mandatperiod. Den snabba tillväxten i elförbrukningen under åttiotalet är ett starkt argument för en ny stor produktionsenhet, och från många håll krävs nu en förändrad politik vad gäller kärnkraften direkt efter nästa val som äger rum år 1991.

3.1.5 Framtida kostnader och priser

Det finska handels- och industriministeriet bedömer att elpriserna under 1990-talet främst kommer att påverkas av priserna på bränslemarknaderna. Prisutvecklingen på kol och naturgas kommer främst att inverka på elpriset, medan oljepriset i huvudsak antas inverka på alternativa energilösningars konkurrensförmåga. Brånslepriset får större inverkan på elproduktionskostnaderna än tidigare, eftersom en större andel av kraftproduktionen kommer att vara baserad på importbränslen.

I Finland räknar man med att under 1990-talet minska

o svavelutsläppen med ca 50 6.

Trots förutsebara ökningar i investeringskostnaderna för ny produktionskapacitet pá grund av skärpta miljökrav, anses det osannolikt att realpriset för el skall komma att stiga väsentligt under 1990-talet.

3.2 Norge

3.2.1 Elförsörjningsläget

Norge är en av världens mest elintensiva ekonomier, med omkring 44 % av energislutanvándningen i form av el. Elförbrukningen uppgick år 1987 till ca 104 TWh, vilket motsvarar ca 25 MWh per invånare (ca 8 MWh mer per invånare än i Sverige). Industrins elförbrukning

44 TWh) utgjorde en större andel av totalförbruk- (ca ningen än i sverige, 42 % jämfört med 36 %.

De elintensiva industribranscherna svarade för ca 35 % av den totala elförbrukningen. Fördelningen pá branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh

Järn- och stálindustri 9,0

Kemisk industri 6,0

Ickejärnmetallindustri 15,4

Massa- och pappersindustri 5,4

Gruvindustri 0.8

Elförbrukningen ökade endast marginellt mellan år 1987 och år 1988.

De utomordentligt goda tillgångarna pá vattendrag som lämpar sig för elproduktion gör att så gott som hela

sker med Vattenkraft. Mindre än 0,5 % elproduktionen av den totala produktionen sker med värmekraft. Norge saknar kärnkraft.

Den installerade effekten vid slutet av år 1988 samt elproduktionen år 1988 redovisas nedan.

Effekt Produktion Kraftslaq MW TWh Värmekraft 314 0,5

varav

- industri

mottryck, (201) (0,232)

- -

kondens, process ( 54) ( )

- konventionell

kondens, ( 24) (0,121)

- diesel mm

gasturbin, ( 35) (O,132) Vattenkraft 25 647 109.6 Summa 25 961 110,1

Elproduktionen år 1988 var den högsta ârsproduktionen någonsin. Totalproduktionen, 110,1 TWh, översteg 1987 års produktion med 5,8 TWh och låg 3,4 TWh över tidigare rekordnotering från år 1984.

Norge har genom NORDEL-samarbetet elutbyte med Danmark, Finland och Sverige. År 1988 var Norge nettoexportör av 5 593 GWh. Mönstret för elutbytet med grannländerna framgår av nedanstående tabell (GWh):

Imp till: Finland Norge Sverige Danmark

från: Finland * - 409 - Exp

Norge 5 * 4 466 2 287 Sverige 3 058 1 138 * 3 475 Danmark - 27 189 *

3.2,2 Elmarknad

Den norska elförsörjningen sker huvudsakligen i statlig och kommunal regi med vissa privata inslag. Det statliga Statkraft äger nära 30 % av produktionskapaciteten och säljer huvudsakligen till elintensiv tung industri. Drygt 50 % av produktionskapaciteten är kommunägd medan industrier och några små privata företag svarar för återstoden. Distributionen sköts av

kommunala myndigheter genom 268 distributionsbolag.

en sträng kontroll över el- Regeringen upprätthåller sektorn, reglerar priser och prissättningsprinciper, samt samordnar utvecklingen av det nationella

systemet.

3.2.3 Elpriser

varierar kraftigt mellan Norges olika Elpriserna

(län), men även mellan olika kommuner. Elpriset fylken har genomsnittskostnaden. Sedan år 1985

länge byggt på skall dock enligt regeringsbeslut sättas

elpriset efter den marginalkostnaden. Detta har

långsiktiga medfört en kraftig prisökning.

För närvarande förekommer inte någon tidsdifferentie-

av till norsk industri, men det är ring elpriserna sannolikt att det kommer att införas.

statkrafts vid engrosleverans till allmän för-

pris

ökade den 1 maj 1988 från 18,2 till 20,5 brukning norska och enligt stortingsbeslut med ytter-

öre/kwh 7 % till 21,9 norska öre/kwh den 1 maj 1989.

ligare Priset vid 6000 timmars utnyttjningstid och

gäller nedtransformerat från stamnátsspänning. Genomsnitts-

för hushálls- och jordbrukskunder, inkl. alla priset skatter och avgifter år 1988, var 41,5 norska öre/kWh.

År 1989 reglerades elpriserna. Den under året tillåtna

av begränsades till 0,9 norska ökningen engrospriset öre/kWh och detaljprisökningen begränsades till 1,3 norska öre/kWh.

Den allmänna elskatten år 1988 var 3,6 norska öre/kWh. Elintensiv industri i allmänhet hade en reduktion till 3,4 norska öre/kwh och ferrolegeringsindustrin betalade endast 2,8 norska öre/kwh. Fr. o. m. år 1989 är elskatten 3,7 norska öre/kWh för alla kunder. Regeringen utreder förutsättningarna för att göra en del av elskatten avlyftbar för industrin. Mervärdesskatt tillkommer med 7 norska öre/kwh.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000

Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med

Område	skatt skatt	skatt skatt	skatt skatt
- 0s1o	50,9 54,3	42,5 45,9	32,9 36,2
— Ardal	21,2 24,6	18,1 21,5	14,6 18,1
*) Exkl. avdragsgill	moms.
Enligt ovanstående noteringar		betalade norska indu-
strikunder	ett elpris som låg ca 20 6 under motsvaran-

de svenska elpriser.

I genomsnitt har den elintensiva industrin i Norge ett mycket lågt elpris. Förklaringen är till stor del de mycket långfristiga kontrakt på billig kraft som alltjämt finns kvar.

Fortfarande gäller vissa kontrakt med en ursprunglig löptid på 50 år, som tecknades på 1950-talet, där kWh-priset är 3 norska öre plus blygsamma prisstegringsklausuler. Möjligen avser denna uppgift endast den rörliga delen av priset, varvid fasta och effektberoende avgifter tillkommer. Likaså finns från

1950-talet kontrakt med ett baspris på 6-7 norska Priserna i dessa kontrakt är i stort sett öre/kWh. realt exkl. skatter. Tendensen pekar dock konstanta, eftersom priserna i mot högre genomsnittliga elpriser kontrakt ligger omkring 19 norska öre/kWh. nya

Industrins huvudåtgård för att motverka prisökningarna i allt förlita sig på inköp av s. k. år att högre grad kraft. Den elintensiva industrin har sagt tillfällig ett flertal kontrakt samtidigt som inga nya avtal upp Vid av tillfällig kraft varierar priset ingåtts. köp aktuell och efterfrågan pá el. Under de med tillgång senaste då vattentillrinningen varit god, har åren, tillfällig kraft i allmänhet varit mycket priserna på fördelaktiga för kunderna. Den registrerade försäljav kraft till storförbrukare var ningen tillfällig TWh år vilket är en ökning med 0,4 TWh från 4,5 1988, år 1987.

Genom beslut i stortinget har under år 1989 två nya som är fördelaktiga för elintensiv kontraktstyper, industri, införts.

Båda av kontrakt bygger på riskdelning mellan typerna Statkraft och kunderna. Den åstadkoms genom att de kontrakterade upphör att gälla när låga priserna kraftbörsen för tillfällig kraft överstiger priset på en viss nivå. Kunden kan då köpa kraft enligt ordinarie villkor för tillfällig kraft, endera från statkraft eller från Samkjøringen. Sammanlagt 3 TWh/år avses dessa kontrakt vilka kommer att försäljas enligt t. o. m. år 2000. Av dessa 3 TWh/år skall gälla april 2 TWh/år för tilldelning till regeringen disponera elintensiv industri och massa- och pappersindustri, till 1976 års kontraktspris. Statkraft skall disponera

återstående 1 TWh/år för kontraktsteckning, men med skillnaden att och riskdelning först förhandlas.

pris

Kontrakt med 1976 års pris och riskdelnina Kraft som levereras skall användas till nya projekt. För elintensiv industri (8000 timmars utnyttjningstid per âr) blir kontraktspriset inkl. elskatt 15,73 norska öre/kWh (exkl. elskatt 12,03 norska öre/kWh). Jämfört med 1983 års kontrakt innebär detta en prissänkning med 34 %. För massa- och pappersindustri (7000 timmars utnyttjningstid per år) blir kontraktspriset inkl. elskatt 16,54 norska öre/kwh (exkl. elskatt 12,83 norska öre/kwh). Detta är jämfört med 1983 års kontrakt en prissänkning med 34 %.

Pristaket skall vara dubbla 1986 års kontraktspris inkl överföringstillägg men exkl. skatt. Varje âr regleras pris och pristak enligt samma regler som i 1976 års kontrakt. När 1976 års kontrakt löpt ut år 1995 sker inga ytterligare prisjusteringar.

Kontrakt där priser och riskdelninq fastställs efter förhandling Statkraft får fullmakt att teckna kontrakt upp till (i första hand) 1 TWh. Kontrakten skall ha ett pristak, som skall följa den allmänna prisutvecklingen. Kontraktspriset och regleringen av detta skall vara kopplat till pristaket. Utnyttjningstid och uttagsmönster över året kommer att påverka kontraktspriset.

också

Kontraktsformen skall bara avse nya eller utökade leveranser. Härigenom ges nya industriprojekt en fördel. skall dock rikta sig till alla kun-

Erbjudandet der. Kontrakten skall vara tecknade 1990-04-30 och gälla t. o. m. april år 2000. Statkraft skall för egen del eftersträva bästa möjliga villkor.

De 2 TWh som regeringen disponerar beräknas leda till en viss förlust för Statkraft. De kontrakt i vilka prisvillkoren fastställs efter förhandling förväntas ge vinst för Statkraft, men innehåller en viss risk.

3.2.4 Kapacitetsutbyggnad

Det föreligger för närvarande koncessionsansökningar för ett antal vattenkraftsstationer. De som tillhör den s. k. kategori I i den samlade planen beräknas komma att ge en ársproduktion på 2 TWh. Dessutom finns föranmälda projekt i kategori I omfattande ca 780 Gwh.

För närvarande bedöms det inte realistiskt att täcka hela elefterfrágan fram till sekelskiftet med vattenkraftutbyggnad. Delvis beroende på miljöfrágornas ökade betydelse har man aktualiserat frågan att använda nordsjögas för elproduktion.

Ökningen i elefterfrágan har dock varit svagare än vad som tidigare förväntats, varför Stortinget uttalat att gaskraft inte är aktuell före år 1995.

3.2.5 Framtida kostnader och priser

De norska elpriserna har frán sin tidigare låga nivå ökat betydligt under åttiotalet. Regeringen har med- Vetet strävat efter att hålla tillbaka prisökningarna för den elintensiva industrin, och att utnyttja landets goda vattenkrafttillgångar som ett industripolitiskt medel. Detta gäller särskilt under de senaste åren då den relativt låga industriaktiviteten i landet inneburit ökade krav på nya arbetstillfällen och minskat tillväxten i elförbrukningen.

Förutsättningarna talar för ett, relativt flertalet andra länder, lågt elpris i Norge även om de nuvarande särskilda villkoren upphör.

3.3 Frankrike

3.3.1 Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 349 TWh elkraft i Frankrike. Det innebär en per capita-förbrukning av ca 6 MWh, dvs. bara drygt en tredjedel av motsvarande svenska siffra. Den lägre siffran för Frankrike förklaras delvis av ett mildare klimat men också av en lägre andel industriell förbrukning. Den industriella elförbrukningen var ca 104 TWh år 1987, eller omkring 30 % av totalförbrukningen. Det kan jämföras med det svenska elförbrukningsmönstret, där industrin svarar för ca 36 %.

De mest elintensiva branschernas förbrukning uppgick år 1987 till:

TWh

Järn- och stålindustri 11,2

Kemisk industri 25,4

Ickejärnmetallindustri 10,0

Massa- och pappersindustri 8,3

Gruvindustri 3,7

Summa: 58,6

År 1979 var den totala elförbrukningen ca 247 TWh. Under de därpå följande 8 åren har den således ökat med ca 4 % per âr. Ökningen har möjliggjorts genom en

mycket snabb kraftutbyggnad.			Nedan visas nâgra
ârsvärden för	produktion, 1979 TWh	1982 TWh	konsumtion och export av el. 1986 TWh	1987 TWh ökning,%	1979-87 per år
Produktion	241,4	279,2 362,8 378,3			5,8
Konsumtion	247,0 275,4 337,6 348,9				4,4 —
Nettoexport	—5,6	3,8	25,2	29,4

Källa: IEA.

Industrins elförbrukning har ökat i långsammare takt än den totala förbrukningen. Industrins andel av landets elkonsumtion sjönk från 39 % år 1979 till ca 30 % år 1987.

Samtidigt som elproduktionen har ökat har en förskjutning skett från vattenkraft och konventionell värmekraft mot kärnkraft. År 1973 producerades 65 % av elen från olja och 8 % frán kärnkraft. År 1982 var motsvarande siffror 35 % resp. 39 % och år 1988 9,3 % resp.

o 70 %. Vattenkraftens andel är ungefär 20 4.

Frankrike har drygt 50 kärnkraftreaktorer i drift och ytterligare några är under byggnad. De senaste åren har inga nya beställningar av kärnkraftanläggningar skett. De som är under byggnad kommer att tas i drift med en takt av ungefär en per år de närmaste åren. År 1991 kommer sannolikt nästa nybeställning av en reaktor att göras.

Motiven bakom den snabba kraftutbyggnaden har varit både politiska och ekonomiska. Dels har man, mot bakgrund av 70-talets oljekriser, velat minska oljeberoendet i energiförsörjningen. Dels har man , genom en stabil och relativt billig elförsörjning, velat stärka den franska industrins konkurrenskraft. Den huvudsakliga förklaringen till att man under 1980-

talet nått en överskottskapacitet är att man i början av decenniet felprognoserade industritillväxten. I stället för 5 % tillväxt per år i elförbrukningen, som man baserade kärnkraftbeställningarna på, blev förbrukningens faktiska tillväxt omkring 1,5 %. Kapacitetsöverskottet beror även på att kärnkraftverkens tillgänglighet varit högre än vad som ursprungligen beräknades.

3.3.2 Elmarknad

Statsägda Electricité de France (EdF) dominerar den ranska elmarknaden och svarar för 96 % av elförsörjningen. Bolaget bildades år 1946 när praktiskt taget all elproduktion och distribution i landet förstatligades. Vid sidan av EdF finns ytterligare två större kraftproducenter: Cie Nationale du Rhone (2 887 MW vattenkraft) och det statliga kolbolaget Charbonnages de France (3 754 MW i koleldade

stationer).

3.3.3 Elpriser

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gäller den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study committee.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: MWh 160 2 500 175 000

Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med Område skatt skatt skatt skatt skatt skatt -Frankrike 58,9 60,6 49,5 49,5 28,1 28,1

*) Exkl. avdragsgill moms.

för pá den franska el- Grundläggande prissättningen kraften är den marginalkostnaden i kraft— långsiktiga Det är således kostnaden för ny kärnproduktionen. kraft som bestämmer tariffnivåerna.

är synnerligen differentierat. För Tariffsystemet stora kunder finns i grundtariffen åtta tariffperiosom definieras av säsong, veckodag och tid på der, dygnet:

Nummer Tariffperiod Timmar/år

1 Peak 249 (vinter) 2 Vinter normallast 872 3 normal 745 Mellansäsong 4 Vinter láglast 1039 5 Mellansäsong láglast 719 6 Sommar normallast 1870 7 Sommar 1778 låglast 8 1488 Juli-augusti

Grundtariffen har en effektavgift, en avgift för reaktiv under de två dyraste perioderna samt energi ett som är olika i de åtta energipris tariffperioderna.

PDW-tariffen Withdrawal) innehåller lika- (Peak Day ledes ett antal tariffperioder med varierande energi- Kännetecknande för denna tariff är att det avgifter. under den tariffperioden, Peak, råder ett dyraste mycket högt energipris jämfört med de övriga perioderna. Peak infaller under 18 timmar per dag under 22 dagar i perioden november-mars. EdF varslar dagen innan en peak-dag infaller, kunden har därmed möjlighet att vidta anpassningsátgärder. I ett lämpliga exempel från år 1989, där denna tariffmodell använts, varierar tariffens rörliga del extremt kraftigt. Det i juli-augusti och är lägsta rörliga kWh-priset gäller

6,72 centimes. Det högsta kWh-priset som gäller under peak-dagarna är 139,79 centimes, vilket alltså är mer än 20 gånger så mycket som det lägsta priset. Under mellanperioderna kostar en kWh mellan 10 och 30 centimes. Effektavgiften är i detta speciella fall 186,68 F/kw.

Ett tredje tariffalternativ för kunder med stora anpassningsmöjligheter är Den experimentella realtidstariffen. Här är tanken att kunden i huvudsak nöjer sig med att få leverans vid tider som leverantören avgör med utgångspunkt från de vid varje tidpunkt aktuella produktionskostnaderna.

Tariffsystemet erbjuder således ett flertal alternativ för den kund som har stora möjligheter att påverka sin elanvändning.

Kontraktstiden är i regel tre år, men priset är inte fast under denna tid utan ändras enligt vissa index.

Avtalen med de största elkunderna inom Frankrike utgår från en generell tariff även om de ibland, till följd av särskilda kundspecifika förhållanden, innehåller avvikelser från den aktuella tariffen. De är därför inte officiella. Avvikelserna bedöms dock inte vara omfattande, och har sin motsvarighet i storkundskontrakt i andra länder.

I ett kontrakt med en storförbrukare (i storleksordning 1 TWh/år) som utredningen studerat har kunden på grund av särskilda förhållanden erhållit energiavgifter som ligger ca 1 % under huvudtariffens avgifter och en fast avgift som är ett par procent under tariffens nivå.

finns tariff utan man för- För exportaffärerna ingen handlar i särskilt fall med utgångspunkt från varje den marginalkostnaden. Man eftersträvar långsiktiga från fransk sida kontraktstider i dessa upplängre Den normala kontraktstiden är 10 år men görelser. avvikelser finns. Avtalet med Schweiz löper på 20 år, och 5 år, medan avtalet med med Portugal Spanien på Italien omförhandlas varje år.

Ett avtal har mellan EdF och franska staten ingåtts EdF:s verksamhet under åren 1989-1992. Vad angående så föreskriver avtalet att dessa gäller elpriserna realt skall sjunka med 1,5 % per år under perioden. franska för de stora el- Den intresseorganisationen har under senare år drivit två konsumenterna, UNIDEN, EdF. Den ena är att man anser det huvudfrågor gentemot vara fel av EdF att basera priset på långsiktig marginalkostnad eftersom innehåller ett antal kraftsystemet som helt eller delvis skrivits av. Den anläggningar är att industrin under 1980-talet har haft en andra relativt hushållen betydligt sämre prisutveckling.

Tre av särskilda storkundsavtal, som avviker från slag de som redovisats ovan, är kända och redoprinciper visas här eftersom de upphov till många ofullgivit och felaktiga uppgifter i den allmänna ständiga debatten.

Ett det för någon tid sedan beslutade exempel gäller aluminiumsmältverket i Dunkerque. Investeringen görs det redan i dag en av av statsägda företaget Pechiney, världens största aluminiumtillverkare. Anläggningen kommer att konsumera Enligt de uppgifter som 3 Twh/år. kommit ut i om avtalet mellan EdF och Pechiney pressen skall till de priser som gäller i kWh-priset knytas Venezuela och Kanada. Enligt EdF betyder detta något

mer än 6 centimes/kWh. Priset skall följa den kortsiktiga marginalkostnaden under 10 år. Därefter skall priset som andra elpriser följa den långsiktiga marginalkostnaden. Avtalet löper på 25 år.

Konkurrenter till Pechiney har anmält avtalet mellan EdF och Pechiney till EG-kommissionen. Granskningen är nu klar och kommissionen fann att de priser som EdF debiterat Pechiney (och som enligt uppgift specificerats år för år i avtalstexten för hela avtalsperioden) låg ca 10 % under den förväntade kommersiella nivån för åren 1997, 1998 och 1999. Parterna ålades att ändra avtalet i enlighet med kommissionens beslut, vilket godtagits av parterna.

Till bilden hör att EdF och Pechiney bildat ett gemensamt bolag där EdF äger 49 %. Genom denna bolagsbildning får EdF del i vinsten från aluminiumproduktionen vilket ger en förklaring till det annars mycket förmånliga elpriset.

Uppgifter i pressen om franska elpriser på 6 öre/kWh bör ha sitt ursprung i detta avtal mellan Pechiney och EdF. Detta är exempel på en prisuppgift som utan fullständig beskrivning av sammanhanget är direkt missvisande.

Andra uppgifter om mycket fördelaktiga elpriser har en historisk förklaring. Före nationaliseringen 1946 var många elintensiva anläggningar, särskilt vad gäller aluminiumindustrin, uppbyggda kring egna vattenkrafttillgángar. För att ersätta industrin för det realvärde som nationaliserades avtalades att EdF skulle överta industrins kraftproduktionsanläggningar mot att industrin under 50 år befriades från tariffens alla fasta avgifter. Detta gäller dock bara för den energi-

mängd som motsvarar vattenkraftproduktionen i den nationaliserade anläggningen. Under senare år har EdF löst in ett antal av dessa avtal, men fortfarande är några av de avtal som tecknats med aluminiumindustrin giltiga. De prisuppgifter som anges för företag med denna typ av avtal avser således endast den rörliga energiavgiften.

Ett tredje exempel avser de etableringserbjudanden som erbjuds av EdF. En särskild enhet inom EdF, Direction du Développement et de la Stratégie Commerciale, arbetar med att värva industri för etablering på vissa orter i Frankrike. EdF riktar sig i sin marknadsföring såväl till företag i Frankrike som i utlandet. Exempel på erbjudanden är:

- EdF subventionerade lån till som ämnar

ger företag anskaffa elkrävande utrustning. För närvarande (januari 1990) erbjuds lån till en ränta på 6 %, att jämföra med marknadsräntan på ca 10 % för lån med motsvarande löptid.

- av elförbrukande maskinell utrustning sker

Leasing till kunder, som inte vill öka sin skuldsättning.

- Industritomter och industrilokaler tillhandahålls

på förmånliga villkor.

Det finns två motiv för EdF:s erbjudanden. Ett är att man har ett produktionsöverskott som man önskar avsätta till bästa möjliga villkor. Det andra är att EdF, med 122 000 anställda över hela landet, på vissa orter vill minska sitt engagemang. Det är då man kan erbjuda industrimark m. m. för att ersätta de arbetstillfällen man själv avvecklar. Vid dylika projekt ger man alltid någon sorts etableringsbidrag, som är in-

kalkylerad i eltarifferna. Den ekonomiska hjälp som ges har en varaktighet av högst sex år.

3.3.4 Kapacitetsutbyggnad

Den produktionskapacitet som beräknas bli tagen i drift under åren 1989 - 1993 har sammansätt-

följande ning.

Kraftslag ärnkraft 10 790 97 Konventionell värmekraft 200 2 Vattenkraft 131 1

summa: 11 121 100

Kärnkraftstillskotten utgörs av sammanlagt åtta block i storleken 1 300 MW till 1 455 MW. Denna kapacitetsutbyggnad innebär en ökning med ca 12 % från 1988 års produktionskapacitet på 90 800 MW.

Den senaste kärnkraftsbeställningen gjordes år 1987 och nästa beställning kommer enligt nuvarande plan att ske år 1991.

En tyngdpunktsförskjutning sker nu, från utbyggnad till ökade insatser på underhåll, service och modernisering av befintliga anläggningar. Man har bl. a. utvecklat system för att förlänga ett kärnkraftverks livslängd till 40 år genom olika uppgraderingsátgärder och satsar mycket på att utveckla övervakningssystemen .

3.3.5 Framtida kostnader och priser

Frankrike har gjort stora ansträngningar för att genom ökad export minska överskottet i produktionskapaciteten. Nettoexporten har som en följd härav stigit kraftigt de senaste åren och uppgick under år 1989 till 42 TWh. Om några år räknar man med att exporten skall stabilisera sig på en nivå omkring 50 Twh/år. Man har för närvarande inga ambitioner att därefter ytterligare öka exporten.

I tabellen nedan visas de långsiktiga marginalkostnader som man i Frankrike räknar med för en anläggning som tas i drift år 1995 (kalkylränta 8 %). Uppgifterna överensstämmer relativt väl med de beräknade kostnaderna för drift av motsvarande slag av kraftverk i

6000 - 7000 timmar Sverige (vid en utnyttjningstid på per år).

Huvuddelen av den franska elkraften produceras i kärnkraftsanläggningar som anlagts till lägre kostnader än de som redovisas i tabellen. Under nittiotalet kommer man att påbörja avställningen av de äldsta kraftverken. Uppgifterna indikerar att den utbyggnad som pågår kommer att höja de genomsnittliga produktionskostnaderna.

Med prissättning enligt långsiktig marginalkostnad torde råkraftpriset komma att ligga mellan 25 och 30 öre/kWh i 1988 års prisläge. Mellan olika kunder kommer dock det genomsnittliga pris som betalas att kunna variera avsevärt beroende på resp. kunds möj-

att utnyttja tariffernas differentiering över lighet året.

169 Beräknad elproduktionskostnad i en anläggning som tas i drift i Frankrike år 1995 (centimes/kwh. 1986 års priser, 8 % kalkvlränta) Utnvttininqstid 8760 tim 4000 tim 2000 tim KÄRNKRAFT

Investering	10,6-11,8	21,3-23,5	42,0-46,4
Drift	3,9	7,9	15,6
Bränsle	5,7-6,1	7,8-8,2	7,8-8,2
TOTALT	20,2-21,8	35,6-38,3	65,4-70,2

KOL

Investering	8,0	15,3	30,3
Drift	3,1	6,4	12,7
Bränsle	13,6-19,0	13,6-19,0	13,6-19,0
TOTALT	24,7-30,1	35,3-40,7	56,6-62,0

TOTALT inkl. avsvavling 26,8-32,2 38,8-44,2 60,8-66,2 OLJA

Investering	6,7	12,9	25,4
Drift	2,3	5,8	11,4
Bränsle	35,0-57,5	35,0-57,5	35,0-57,5
TOTALT	44,5-67,0	53,7-76,2	71,8-94,3

TOTALT inkl. avsvavling 46,6-69,1 57,7-80,2 76,8-101,3

3.4 Storbritannien

3.4.1 Elförsörjningsläget

Den totala elförbrukningen uppgick år 1987 till ca 314 TWh. Det innebär en per capita-konsumtion av ca 5,5 MWh, dvs ungefär en tredjedel av den svenska (ca 17 MWh/person). Industrins elförbrukning var

drygt 90 TWh), vilket är ca 29 % av totalförbrukningen (i Sverige ca 36 %).

170 De mest elintensiva industribranscherna svarade för ca 14 % av totalförbrukningen. Fördelningen på branscher

framgår av nedanstående uppställning:	TWh
Järn- och stålindustri	9,2
Kemisk industri	18,3
Ickejärnmetallindustri	6,5
Massa- och pappersindustri	6,6
Gruvindustri	2,1

Under åren 1979 - 1987 ökade den totala elförbruk-

med 0,5 % per är. Samtidigt har induningen omkring strins andel av totalförbrukningen minskat något.

Elproduktionen år 1988 fördelade sig pá energislag enligt följande:

Twh %

Kolkraft 228 72,0

Kärnkraft 59 18,5

Vattenkraft 30 9,5

Summa: 317 100,0

Skottland väntas i slutet av år 1989 få 60 % av sin

från kärnkraft och blir därigenom nästan elförsörjning lika beroende av kärnkraft, som England och Wales är av kol. Januari 1990 hade Storbritannien sammanlagt 38 stycken kärnkraftreaktorer i bruk. I april 1989 stängdes en gammal anläggning.

Storbritannien har förbindelse med Frankrike genom en

under engelska kanalen. Denna var högspänningsledning ursprungligen avsedd som en toppbelastningssäkerhet

för båda ländernas elsystem, men har under senare år utnyttjats för import av stora kvantiteter elkraft till Storbritannien. Under år 1988 importerades ca 13 TWh.

3.4.2 Elmarknad

Den engelska energipolitiken har under de senaste åren kánnetecknats av turbulens i samband med den privatisering som skall genomföras.

Elmarknadens hittillsvarande struktur innebär att Central Electricity Generating Board (CEGB) i England och Wales äger all statlig elproduktion och svarar för driften av högspänningsnátet, the national grid. Distributionen och detaljförsäljning sköts av 12 stycken s. k. area boards, inom var sitt geografiskt område.

The Electricity Council har en koordinerande uppgift för hela kraftindustrin, samt ansvar för finansiering och beskattning.

I Skottland svarar två vertikalt integrerade bolag, South of Scotland Electricity Board (SSEB) och North of Scotland Hydroelectricity Board (NSHEB), för generering, transmission, distribution och försäljning. Skottland har ett överskott i generingskapacitet och har en förbindelse söderut på 1 000 MW. Det finns vissa tankar på att förstärka denna överföring för att möjliggöra export från Skottland till England.

CEGB säljer till area boards till ett offentligt pris, som kallas bulk supply tarriff (BST). Area boards kunder har tre generella tariffer, avsedda för hus-

håll, mindre affärsidkare respektive större industri. De allra största kunderna behandlas separat och har individuella avtal.

I mars 1988 drogs riktlinjerna upp för en privatise-

av den statliga kraftindustrin. Under 1989 har ring dock svårigheter uppstått med privatiseringen, främst beroende att privata investerare ifrågasatt den

på officiella beskrivningen av de framtida kostnaderna inom kärnkraftssektorn. Regeringen har beslutat att kärnkraftindustrin skall undantas från privatiseringen, men man har dock för närvarande inga planer på att minska eller avveckla kärnkraftproduktionen.

British Nuclear Fuels (BNFL), som är Englands stats-

för kärnbränslefrâgor, har fått i uppdrag ägda bolag att förklara de enorma prisstegringarna som skett de senaste tre åren. I en underhusrapport kritiseras BNFL för en del tidigare avtal med utländska kunder, där

i England medges. I rapporten rekommenavfallslagring deras i av ägare till BNFL, att

regeringen, egenskap starta en fond för avveckling. Detta för att kunna täcka dessa kostnader, om inte BNFL eller dess kunder då längre finns kvar.

Inför privatiseringen kommer CEGB:s kärnkraftsrelaterade tillgångar, med en produktionskapacitet på 8 Gw, att föras till ett nybildat ännu icke namngivet stat-

delar av CEGB delas upp i två ligt bolag. Övriga privata bolag:

National Power (ibland kallat GEN 1 eller Big G), blir det större av tvá produktionsbolag och får 32 GW fossileldad produktionskapacitet.

PowerGen (ibland kallat GEN 2 eller Little G), blir det mindre av produktionsbolagen med ca 14 GW kol- och oljeeldad kapacitet.

skötseln av högspänningsnätet och 2,1 GW pumpkraft överlämnas till ett privat bolag, National Grid Company.

De 12 distributionsbolagen, area boards, kommer att säljas separat under privatiseringen.

Electricity Council försvinner i och med att dess funktioner som kontrollorgan upphör.

De två skotska bolagen SSEB och NSHEB kommer att försäljas som vertikalt integrerade bolag med 4 GW resp. 1,5 GW fossileldad kapacitet.

Tidtabellen för privatiseringen har ändrats flera gånger under det gångna året. Den nu aktuella planen (frán december 1989) innebär följande:

- Mars av industrin inför den

1990, omstrukturering kommande försäljningen

- Hösten 1990, försäljning av de 12 area boards

- Våren 1991, försäljning av de båda produktionsbolagen National Power och PowerGen

För de skotska bolagen saknas ännu tidtabell.

3.4.3 Elpriser

Formellt har regeringen inte nágot inflytande över tariffsättningen men i praktiken har ändå inflytandet varit stort genom att man fastställt de ekonomiska ramarna för kraftföretagen. Elpriset har baserats på den långsiktiga marginalkostnaden.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kWh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kw 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: Mwh 160 2 500 175 000

Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med Område skatt skatt skatt skatt skatt skatt - Yorkshire 67,4 67,4 53,4 53,4 29,6 29,6 - S Skottland 29,7 29,7

74,3 74,3 54,5 54,5 *) Exkl. avdragsgill moms.

3.4.4 Kapacitetsutbyggnad

Utbyggnadsplanerna är svåröverskádliga i Storbritannien eftersom de är fördelade pá olika aktörer och fortlöpande revideras i den förändringsprocess som elmarknaden nu befinner sig i.

Powercen har lagt beställning på ett 900 MW gaseldat kraftverk i Killingholme som avses att tas i drift i oktober 1992. Anläggningen som blir mycket miljövänlig är den första i sitt slag i Storbritannien.

PowerGen har vidare planer på ytterligare 2 stycken gaseldade stationer, en i Ryehouse pá 700 MW och en i South Dean på 330 MW.

National Power har tillstånd att bygga 2 000 MW gaseldad produktion i Killingholme och Little Barford.

Lakeland Power är det senaste i raden av oberoende företag som lagt fram sina planer för hur man skall agera när elmarknaden öppnas. Tjugo projekt har nu presenterats som sammantaget skulle innebära ett kapacitetstillskott på 7 000 MW, motsvarande 13 % av elefterfrågan i England och Wales. Under de tvá år som gått sedan regeringen avslöjande sina planer på att öppna elmarknaden för konkurrens är Lakeland Power dock ensamma om att ha gått vidare från planeringsstadiet genom att teckna ett kontrakt.

Kontraktet innebär att man bygger om en tidigare CEGB-ägd koleldad station i Rooscote, till gaseldning. Effekten blir 225 MW och drifttagning sker våren 1992.

Endast en kärnkraftsreaktor är under uppförande, Sizewell B. Den påbörjades 1987 och skall vara färdig i maj 1994, strax innan Storbritannien skall besluta om kärnkraftens framtida roll. Sizewell B är den första tryckvattenreaktorn (PWR) och får en effekt på 1175 MW. Bygglovsansökningar har inlämnats för ytterligare tre PWR-reaktorer men för två av dessa har an-

I sökningarna dragits tillbaka i avvaktan på 1994 års beslut. Projekteringen går vidare för en reaktor, Hinkley Point C.

3.4.5 Framtida kostnader och priser

Den framtida prispolitiken och prisutvecklingen är osäker. Det är svárt att förutse hur elpriserna kommer att utvecklas efter privatiseringen, både vad gäller den totala elprisniván och för olika typer av kunder, samt hur prisförändringarna i sin tur kommer att påverka efterfrågan.

Enligt National Utilities Services (NUS), ett internationellt analysföretag baserat i Croydon, Surrey, var elprishöjningen 1988-89 hela 7,7 %. I ett nyhetsbrev från NUS sägs att privatiseringen av elförsörjningen inte automatiskt ger kunderna möjlighet att välja leverantör. Individuellt förhandlade kontrakt mellan de två produktionsbolagen och distributörerna kommer att introduceras. Det blir dock distributörerna som huvudsakligen får nytta av detta, inte kunderna.

Efter privatiseringen väntar sig NUS fler individuellt förhandlade kontrakt mellan kunder och leverantörer. För att gynna konsumenterna måste den utveckling fortgå som innebär att tarifferna i allt högre grad ansluter till elleverantörens kostnader för att möta en viss industris specifika konsumtionsmönster.

Enligt EG:s mål för utsläppsminskningar av svavel och kväveoxider skall Storbritannien reducera utsläppen av

med 60 % fram till år 2003 och utsläppen av Nox S02 med 30 % till år 1998, i båda fallen räknat från 1980 års utsläppsniváer. De nödvändiga investeringarna i anläggningar för svavelrening har beräknats till motsvarande ca 20 000 milj. kr. Detta uppges innebära en elprishöjning på i genomsnitt ca 2 % för konsumenterna. När privatiseringen genomförts är det sannolikt

att ekonomiska styrmedel införs för att utveck-

styra lingen.

Utsläppen av koldioxid beräknas öka med ca 60 % från den nuvarande nivån kring 200 Mt till ca 330 Mt år 2005. Detta trots ökad användning av gas med

högre verkningsgrad och lägre kolinnehåll än stenkol. Ett av de viktigaste medlen för att reducera torde

utsläppen därför bli att söka begränsa elefterfrágans tillväxt.

Miljövårdande insatser samt ny dyrare kraft, kärnkraft eller fossilkraft, kommer sannolikt att pressa elpriserna uppåt under de närmaste åren. En dämpande effekt på prisutvecklingen kan dock förutses av att gamla lâgeffektiva produktionsenheter läggs ned och andelen importerat, billigare kol ökar.

3.5 Västtyskland

Elförsörjningsläget

År 1987 användes ca 422 TWh elkraft i Västtyskland. Det innebär en förbrukning av ca 7 MWh per invånare vilket är mindre än hälften av den svenska elkonsumtionen per capita. Industrins

elförbrukning (ca 169 TWh) utgör ca 40 % av vilket är

totalförbrukningen en något större andel än i

Sverige (36 %).

De mest elintensiva industribranscherna svarade för omkring en fjärdedel av i landet.

elförbrukningen Fördelningen mellan branscher framgår av nedanstående uppställning:

TWh

Järn- och stålindustri 21,4 Kemisk industri 48,9 Ickejärnmetallindustri 18,7 Massa- och pappersindustri 13,5 Gruvindustri 2,7

Summa: 105,2

i Västtyskland har vuxit i långsammare Elförbrukningen takt under åttiotalet än tidigare. Under perioden var den ökningstakten ca 1970-1982 genomsnittliga medan den från år 1982 varit ca 2,4 % 2,8 % per år, år. reflekterar delvis en minskad per Minskningen ekonomisk men är också resultatet av tillväxttakt,

hushållningsåtgärder.

för olika kraftslag var år Produktionskapaciteten 1988:

7 200 Förnybara Kärnkraft 20 500 Kol 45 600 11 800 o1ja Gas 12 200

summa: 97 300

fördelade sig år 1987 på primärenergi- Elproduktionen bärare enligt följande:

	TWh	%
Stenkol	132,6 31,8
Brunkol	78,6 18,8
Naturgas	27,9	6,7
Eldningsolja	14,3	3,4
Vattenkraft	20,4	4,9
Kärnkraft	130,6 31,3
Övrigt	12,8	3,1

Summa: 417,2 100,0

Dagens produktionsmönster skiljer sig avsevärt från produktionens sammansättning för ett ártionde sedan. Den mest påtagliga förändringen har skett ut-

genom byggnaden av kärnkraft, som år 1977 endast svarade för en blygsam andel av produktionen. Kärnkraftens betydelse ökade ytterligare under år 1988 i och med att tre nya reaktorer togs i drift. Antalet kommersiella kärnkraftsreaktorer i drift var vid 1988 års slut 21 stycken. Baslastproduktionen nästan

tillgodoses helt med kärnkraft och brunkolsbaserad kondenskraft.

Den västtyska elförsörjningen är fortfarande till omkring hälften baserad på stenkol och brunkol. Västtyskland har en årlig stenkolsbrytning av nästan 80 milj. ton och över 100 ton brunkol. Därtill

milj. kommer en inhemsk produktion av 4 milj. ton och

råolja drygt 15 miljarder kubikmeter naturgas.

Med nuvarande förbrukning och

självförsörjningsgrad finns stenkol för över 300 års medan

förbrukning, tillgången på olja och naturgas är mer begränsad. Kolet har således en stor betydelse för det nationella oberoendet. Stenkolsbrytningen är också av mycket stor betydelse för sysselsättningen. År 1987 arbetade nära 157 000 personer i trots att

stenkolsnäringen årsproduktionen per anställd i det närmaste fördubblats sedan 1950-talet.

3.5.2 Elmarknad

Jämfört med andra större västeuropeiska länder är den västtyska kraftförsörjningen mycket decentraliserad. Omkring 680 företag är verksamma, och av dem har omkring hälften egen produktionskapacitet. Åtta större kraftproduktionsföretag, vilka tillsammans bildar

Deutsche (DVG), som har ett nära Verbundgesellschaft samarbete med internt kraftutbyte, dominerar dock marknaden. I särklass störst bland dessa är Rheinisch- Westfälisches Elektrizitätswerke AG, (RWE) i Essen. Därefter Preussenelektra AG, (PREAG) i följer Elektrizitätswerke Westfalen AG Hannover, Vereinigte i och Bayernwerk i München. DVG-före- (NVK) Hamburg är av delstatsregeringarna och har tagen delägda generellt ett komplicerat ágarmönster.

Distributionen sköts i huvudsak av kommunala bolag. Även om flera av dem också är engagerade i kraftde större delen av kraftutbudet från produktion köper DVG. En stor del av industrisektorns elköp sker direkt från medan mindre kunder köper frán DVG-kraftverk, lokala distributionsföretag.

3.5.3 Elpriser

Nedanstående officiella i svenska öre per kWh priser den 1 januari 1989 för industrileveranser, gällde enligt UNIPEDE:s statistik.

Storlek: kW 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 000 h/år Mwh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - skatt skatt skatt skatt skatt skatt område

-högindustriområde 89,5 97,8 68,8 75,0 41,1 44,9 -södra delen 86,8 94,0 69,5 75,0 47,4 51,2

*) Exkl. avdragsgill moms.

kunder måste utöver själva elpriset betala Västtyska av dels en subventioytterligare 23,69 %, som utgörs

neringsavgift på 8,5 % (se nedan), dels av mervärdesskatt på 14,0 %. En verkstadsindustri i övre medelklassen får därmed, i genomsnitt, betala mer än 60 öre/kWh för sin el medan hushållen får betala ca 1 kr./kWh.

Den nämnda subventionen härrör från en strävan att värna den inhemska stenkolsproduktionen. Redan under sextiotalet gavs skattefördelar vid nybyggnad av stenkolskraftverk samt bidrag vid kolanvändning vid elproduktion.

En följd av den första oljekrisen blev att elproduktionslagstiftningen skärptes och Drittes Verstromungsgesetz trädde i kraft år 1975. Ytterligare skärpningar har därefter genomförts åren 1977 och 1980.

Upp till en viss årlig mängd använt inhemskt stenkol, får elproducenterna kontant ersättning för sina merkostnader för användning av kol i stället för olja. Ersättningens storlek beräknas med utgångspunkt från priserna på tung eldningsolja och importkol. De kontanta medlen tas ur speciella fonder som byggs upp genom ett procentuellt påslag på elpriset, som kallas Kohlepfennig.

Baserat på lagtexten träffade elproducenterna och stenkolsnäringen år 1980 ett 15-årigt affärsavtal, som är känt under namnet Jahrhundertvertrag. Där beslöts om en växande och kvoterad förbrukning av såväl inhemskt som importerat kol. Enligt avtalet ökar förbrukningen av inhemskt kol stadigt, till 45 Mt år 1995.

Fram till år 1985 räckte det, tack vare höga oljepriser, med en Kohlepfennig på i genomsnitt 4,5 %.

Under senare delen av l980-talet har dock prisfall på olja och importkol, tillsammans med den oväntat svaga tillväxten i elförbrukningen, medfört markanta problem. Trots en höjning av påslaget på elpriset till 7,5 % år 1987 så räckte inte de fonderade medlen till de lagstadgade ersättningarna, varför staten tvingades ta en kredit på nära 8 miljarder kr. (2,2 miljarder DM) hos kraftproducenterna för att klara åtagandena. Egentligen skulle påslaget behöva vara 9,5 %, men till följd av protester från i första hand industrin valde man att i stället sänka nivån till 7,25 % t. 0. m. utgången av år 1988. Därefter är subventioneringsnivån satt till 8,5 %.

Avtalet har i praktiken fått till följd att den enda nya storskaliga elproduktion som blivit möjlig är den stenkolsbaserade. Medan användningen av inhemskt, dyrare stenkol har vuxit under åttiotalet har användningen av billigare importerat kol halverats till 3,7 Mt år 1988.

Situationen är i längden ohållbar och lagförändringar medförande en stegvis sänkning av påslaget på elpriset är att vänta. Elproducenterna förväntas dock även fortsättningsvis få full ersättning för merkostnaderna för inhemskt stenkol under förutsättning att de använder de hittills i Jahrhundertvertrag avtalade kolmängderna. Detta är inte möjligt annat än med en reduktion av produktionsvolymen i stenkolsgruvorna med mellan 13 och 15 miljoner ton till 1995, vilket kommer att fordra personalminskningar på upp till 30 000 man.

I Västtyskland pågår en reformering av elprissättningen. Avsikten är att priserna tydligare skall anknyta till kostnaderna för produktion och distribution av elektriciteten och därigenom stimulera effek-

tiv elanvändning. Ett av inslagen för att avspegla produktionskostnaderna är tidsdifferentierad prissättning. Detta antas leda till att en större andel av elförbrukningen flyttas till låglasttid, vilket i sin tur skulle innebära ett bättre kapacitetsutnyttjande av både produktionsanläggningar och kraftnät. Den nya tariffstrukturen planeras att införas under en tvåårsperiod med början i januari år 1990.

Den allmänna prisnivån på el är i Västtyskland mycket hög jämfört med den svenska. Däremot är nuvarande elpriser för den elintensiva industrin, enligt vissa bedömare, orealistiskt låga. Detta är en följd av felaktiga bedömningar vid upprättandet av flera kontrakt i början av 1970-talet. Då de långa kontrakten med låga priser löper ut under de närmaste åren förväntas kraftiga reala elprishöjningar för dessa kunder. Ökade miljökrav bidrar även på sikt till fortsatta reala höjningar.

De höga elpriserna leder naturligtvis till återhållsamhet i elanvändningen. Detta illustreras tydligt av elanvändningen per capita vilken, som tidigare nämnts, i Västtyskland ligger under halva den svenska nivån. Sveriges kallare klimat är en del av förklaringen men en bidragande orsak är också den starka utvecklingen mot elsnålare apparater, som skett i Västtyskland.

3.5.4 Kapacitetsutbyggnad

Det västtyska elproduktionssystemets sammansättning kommer sannolikt inte att förändras särskilt mycket under det närmaste årtiondet. Mycket liten kapacitet (motsvarande ca 1 800 MW) är under byggnad eller projektering.

Orsakerna är flera, såväl den minskade förbrukningstillväxten som osäkerhet vad gäller både kärnkraftsoch kolkraftsproduktion i framtiden. Beträffande kärnkraften är de stora politiska partierna oense, och beträffande kolkraften finns osäkerhet beträffande såväl stödet till inhemsk kolproduktion som kostnader för utsläppsbegränsningar.

3.5.5 Framtida kostnader och priser

Kostnaderna för framtida elproduktion i Västtyskland, baserade på material från västtyska elverksföreningen, redovisas nedan. De kraftslag som redovisas är kärnkraft, kolkraft med inhemskt kol, samt kolkraft med importkol av tre olika kvaliteter nedan kallade 1, 2 och 3. Beräkningarna avser kolkraftverk med en netto* effekt på 698 MW och kärnkraftverk på 1298 MW. Drifttagningsár är 1990 och kostnaderna är de genomsnittliga under driftáren 1990-2009.

Kraftslaq Produktionskostnad* Kärnkraft 43,2 öre/kWh Kolkraft, inhemskt kol 58,1 öre/kWh Kolkraft, importkol 1 32,9 öre/kWh Kolkraft, importkol 2 37,2 öre/kWh Kolkraft, importkol 3 41,3 öre/kwh * till svensk valuta är efter valuta-

omräkning gjord kursen 1989-01-02.

En jämförelse mellan de tidigare redovisade elpriserna indikerar att de västtyska elpriserna ligger i nivå med kostnaden för ny kraft. Andelen importkol är på grund av Jahrhundertvertrag mycket liten i kraftsystemet.

Det framgår av uppställningen att en avveckling av av den inhemska stenkolsbrytningens subventionering och en övergång till billigare importkol skulle sänka kostnaderna för kolbaserad elkraft. Det är dock sannolikt att en sådan förändring, om den sker, skulle genomföras under en lång tidsperiod med tanke på kolindustrins stora betydelse för sysselsättningen.

Västtyskland har infört strikta regler för svavel- och kväveoxidemissioner. De beräknas medföra en reduktion av svavelutsläppen med 70 % till år 1995, jämfört med 1980 års nivå. Större delen av detta mål har redan uppnåtts. Även begränsningar av koldioxidutsläpp diskuteras. Jämfört med övriga studerade länder är Västtysklands koldioxidemissioner per producerad kwh nu bland de högsta.

Vad gäller utbyggnad av kraftproduktionskapacitet så är läget i hög grad oklart. Möjligheterna att bygga ut kolkraften är, beroende på miljökraven, begränsade. En övergång till naturgas, som har många fördelar ur miljösynpunkt, blockeras av Jahrhundertvertrag, och en utbyggnad av kärnkraften hindras av politiska motsättningar.

I augusti 1986 beslöt den socialdemokratiska partikongressen med stor majoritet, att avskaffa kärnkraften i Västtyskland inom tio år. Den socialdemokratiskt styrda delstaten Saarland har redan ett komplett program för kärnkraftavveckling. Vidare har del-

i statsregeringen schleswig-Holstein Västtysklands största kärnkraftdelstat, där elproduktionen idag till 70 % baseras på denna primärenergiform - beslutat att börja avveckla kärnkraften. också i det socialdemokratiskt styrda Nordrhein-Westfalen kommer ett par kärnkraftreaktorer att stängas. Osäkerheten vad gäller den

politiska situationen gör att ingen kraftproducent vill satsa på kärnkraftsutbyggnad för närvarande.

Elprisutvecklingen i Västtyskland är således mycket osäker. De ovan redovisade osäkerheterna samt den relativt svaga efterfrågetillväxten indikerar en långsam utbyggnad av produktionskapaciteten som i sig borde resultera i sakta stigande priser. För den elintensiva industrin kan däremot prishöjningarna i många fall bli avsevärda då långtidskontrakt löper ut.

Till de ovan nämnda osäkerheterna måste läggas osäkerheten angáende de framtida relationerna med DDR och dess eventuella konsekvenser för elförsörjningen.

3.6 Kanada

3.6.1 Elförsörjningsläget

I Kanada var elanvändningen ca 452 TWh år 1987. Det motsvarar en konsumtion på ca 17 MWh per person och ár, dvs. ungefär densamma som i Sverige. Industrin svarade för omkring 40 % av förbrukningen (ca 180 TWh). En stor andel av industrins elanvändning ägde rum i de elintensiva branscherna (drygt 30 5 av landets totala elanvändning).

Inom de elintensiva branscherna fördelades elförbrukningen på följande sätt år 1987:

TWh

Järn- och stálindustri	10,0
Kemisk industri	17,9
Ickejärnmetallindustri	36,2
Massa- och pappersindustri	53,2
Gruvindustri	23,8

Summa: 141,1

Under de senaste 10 áren har elenergianvändningen ökat med 4,2 % per år i genomsnitt.

Elproduktionen år 1986 fördelade sig på kraftslag enligt följande:

Kraftslaq Twh % Konventionell värmekraft 89 19 Kärnkraft 70 15 Vattenkraft 310 66

Summa: 469 100

I provinserna Quebec och Ontario produceras mest el, tillsammans ca 66 % av Kanadas totala produktion. Produktionskapaciteten år 1986 var 98 400 MW och beräknas vid sekelskiftet ha ökat till 133 000 MW.

Under samma tid beräknas produktionen öka från 469 TWh/år till ca 660 TWh/år, dvs. 2,5 % per år.

Kanada har en betydande outbyggd vattenkraftspotential, samt stora reserver av kol och olja.

Kanada nettoexporterar alla viktiga former av energi. I januari 1988, undertecknades ett frihandelsavtal mellan USA och Kanada. I praktiken har man haft handeln med el varit fri under många år.

3.6.2 Elmarknad

Elproduktion och distribution i Kanada är främst en provinsiell angelägenhet. De provinsiella kraftmonopolens elpriser baseras på den genomsnittliga elproduktionskostnaden. Kapacitetstillskott, prisföränd-

ringar etc. skall generellt godkännas av en ickepolitisk kommission som tillsatts av provinsen för att bevaka elkonsumenternas intressen pá såväl kort som lång sikt.

3.6.3 Elpriser

Prissättningen på el baseras på den totala produktionskostnaden för en provins. I de fall el exporteras till en annan provins delar de två provinserna pá nettovinsten.

Nedanstående officiella priser i svenska öre per kwh gällde den 1 januari 1989 för industrileveranser, enligt UNIPEDE:s statistik.

Officiella elpriser den 1 ianuari 1989 (öre/kWh) Storlek: kw 100 1 000 25 000 Utnyttjningstid: h/år 1 600 2 500 7 000 Förbrukning: Mwh 160 2 500 175 000 Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med - område skatt skatt skatt skatt skatt skatt

- Quebec 40,3 40,3 30,3 30,3 15,0 15,0 *) Exkl. avdragsgill moms.

Beträffande elpriserna i den elintensiva industrins specialavtal förekommer många uppgifter, bl. a. beroende på att priserna varierar mellan olika delstater.

Hydro-Québec som har praktiskt taget hela sin elproduktion baserad på vattenkraft, har mycket konkurrens-

För kunder med en abonnerad effekt kraftiga elpriser. på minst 5 MW tillämpar företaget följande bastariff:

$4,47/kW i effektavgift för den abonnerade effekten 4,57c/kWh för de första 120 timmarna med abonnerad

effekt 2,57c/kWh för därpå följande 2,4 GWh l,77c/kWh för överskjutande konsumtion

Detta betyder för en kund med en abonnerad effekt på 10 MW och ett energiuttag på 70 Gwh att han totalt får betala motsvarande 9,8 öre/kwh. En kund med en abonnerad effekt på 50 MW och ett energiuttag på 350 GWh får med samma tariff betala 9,7 öre/kWh.

Till denna bastariff kan läggas speciella överenskommelser som innebär ytterligare reduktioner av elpriserna. Det kan gälla vinstdelning, dvs. att Hydro- Québec får del i kundföretagets vinst, eller avkopplingsmöjligheter. En vanlig reduktion från bastariffen genom sådana överenskommelser kan uppgå 10-15 %.

Elpriset varierar mycket från provins till provins. Sålunda är den ovan refererade tariffen för Quebec, vars till ca 97 % är baserad på vatten-

produktion kraft, ett exempel på ett lågt elpris. I exempelvis New Brunswick, som gränsar till Quebec och har en elproduktion baserad på kärnkraft och konventionell kondenskraft, ligger elpriserna betydligt högre.

Skatten på el för industrier är 5 % i Alberta och Prince Edwards Island. I övriga provinser förekommer ingen skatt på el.

3.6.4 Framtida kostnader och priser

Fram till sekelskiftet bedöms elanvändningen i Kanada öka med i genomsnitt 3 % per år.

Elproduktionen och därmed elpriset beror mycket på lokala tillgångar. Quebec, Newfoundland, British Columbia och Manitoba har mycket vattenkraft medan kolkondens är dominerande i Alberta, Saskatchewan och Nova Scotia som har stora tillgångar av fossila bränslen. Kärnkraft finns framför allt i Ontario, Quebec och New Brunswick.

Pâ grund av de olika lokala förhållandena samt typ och omfattning av produktionskapacitetstillskott kommer elprisutvecklingen att variera mellan provinserna. En allmän uppfattning är dock att elpriserna fram till år 1995 kommer att realt sjunka något för att sedan åter sakta öka. Ny vattenkraft måste byggas ut och ökad export till USA ökar konkurrensen om elkraften. Vissa företag är självförsörjande med äldre vattenkraft och har även fortsättningsvis realt sjunkande kostnader. Pá grund av nära förestående nyinvesteringar förväntas elpriserna stiga mer i provinserna Ontario, Manitoba och British Columbia.

Den federala regeringens energipolitiska mål är marknadsorienterat och har inte ändrats. Målet är att:

- utveckla som en del av

energitillgångarna

nationell och regional utveckling - förbättra

energileveranssäkerheten - öka den kanadensiska andelen i och

ägandet

kontrollen av inhemska energiindustrier.

Det tidigare nämnda frihandelsavtalet med USA är ett viktigt steg i riktning mot liberalisering i handeln mellan de båda länderna.

Sex av de östra provinserna har överenskommit med regeringen om att vidta åtgärder i syfte att sänka svaveldioxidemissionen med 50 % till år 1994 jämfört med 1980. Trots detta finns det inga federala gränsvärden för utsläpp av svavel, stoft och kväveoxider. Exempelvis saknar kolkondensverken i Nova Scotia (80 % av produktionen eller ca 6 Twh el) avsvavlingsutrustning, trots att högsvavliga lokala kol är dominerande bränsletyp.

3.7 US

3.7.1 Elförsörjningsläget

År 1987 förbrukades ca 2 774 TWh elkraft i USA. Per invånare och år uppgår konsumtionen till ca 11,5 MWh; ungefär två tredjedelar av motsvarande svenska värde. Industrins elförbrukning uppgick till ca 775 Twh. Den svarade således för ca 28 % av totalförbrukningen.

De mest elintensiva industribranscherna svarade för ca 16 % av USA:s elförbrukning. Fördelningen på branscher

framgår av nedanstående uppställning:	TWh
Järn- och stálindustri	55,2
Kemisk industri	175,5
Ickejärnmetallindustri	79,6
Massa- och pappersindustri	106,5
Gruvindustri	26,0

Summa: 442,8

Elförbrukningen har under åttiotalet ökat med ca 2 % per år, vilket har varit långt under sjuttiotalets lângsiktsprognoser. En bidragande orsak till den relativt låga ökningstakten har varit industrins långsamma utveckling. Dess andel av elförbrukningen har sjunkit under samma period, från 34 % till 28 %.

På grund av USA:s storlek och den decentraliserade elförsörjningen har behandlingen i det följande begränsats till ett fåtal stater. Dessa stater har bedömts vara av särskilt intresse för den svenska elintensiva industrins konkurrensvillkor. De stater som studerats år Georgia, Indiana och Ohio. I Georgia finns flera stora anläggningar inom pappers- och massaindustrin, i Indiana produceras mer stål än i någon annan delstat medan staten Ohio kommer pá andra plats i detta avseende.

3.7.2 Georgia

Staten Georgias största effektuttag under 1988 var 14 892 MW. Detta har övertráffats under sommaren 1989 då 15 281 MW uppnáddes. Georgia Power är det dominerande kraftföretaget i området och levererade motsvarande 83 % av 1988 års effekttopp.

Produktionskapaciteten för olika kraftslag, var följande år 1988:

Kraftslaq MW

Konventionell vármekraft 10 809

varav

kol (9 246)

olja & gas (355)

ángturbiner (1 208)

Vattenkraft 862

Kärnkraft 1 347

Summa: 13 O18

De senast idrifttagna produktionsenheterna i Georgia är ett koleldat kraftverk med 818 MW effekt och ett kärnkraftverk med 1 160 MW effekt.

Georgia Power äger dessutom 25 % i ett pumpkraftverk (vattenkraft), som avses byggas år 1996 med 848 MW. I övrigt finns inga konkreta utbyggnadsplaner.

Bränslekostnaderna per producerad kWh var år 1988:

Fossila bränslen cent = öre

1,734 10,6 Kärnbränsle cent ll 6,6 öre

1,086

(enligt váxelkursen 1989-01-02)

Elförsáljningen i Georgia fördelade sig år 1988 pá kundkategorier enligt följande:

Hushåll	20,5 %
Handel	22,0 %
Industri	31,8 %
Gatubelysning	0,4 %
Samkörande/Kommuner	15,2 %

övrigt inkl. försäljning utanför staten 10,1 %

Summa: 100,0 %

Pappersindustrin svarade för 11,5 % av industrins elinköp.

Det genomsnittliga elpriset för Georgia Powers hushállskunder år 1988 var 43,3 öre/kWh. Priset är lägre än medelpriset för hushállskunder i hela USA, som år 1988 uppgick till 47,5 öre/kWh.

För handeln var det genomsnittliga priset i Georgia 43,6 öre/kWh och för industrikunder 28,1 öre/kwh.

Det genomsnittliga elpriset för industrin har genomgått följande utveckling sedan år 1978:

År: 1978 1979 1980 1981 1982 1983 cent/kWh: 2,87 3,01 3,36 3,62 4,39 4,29

År : 1984 1985 1986 1987 1988 cent/kWh: 4,55 4,48 4,41 4,37 4,59

Georgia Powers prissättning är utformad med syfte att täcka kostnaderna och ge klara prissignaler som stimulerar till effektiv elanvändning. Priserna gynnar därför elanvändning under láglasttid, lång utnyttjningstid och investeringar i energieffektiv utrustning.

Ambitionen är vidare att priserna skall vara stabila, förutsebara och inte innebära några extrema höjningar eller sänkningar av kundernas elkostnader.

3.7.3 Indiana

Indiana är den största stålproducentstaten USA med en

av ton under produktion 14,3 milj. perioden januari september 1989.

De största kraftbolagen	i staten är: TWh
Public Service Co. of Indiana	17,0
Southern Indiana Gas & Electric Co.	5,5
Indiana Michigan Power Co.	12,9
Indianapolis Power and Light Co.	11,9
Nothern Indiana Public Service Company	12,5

Elproduktionens fördelning på kraftslag var år 1988:

Kraftslaq % Kol 97 Kärnkraft 2 Vattenkraft och övrigt 1

Summa: 100

De senast idrifttagna produktionsenheterna är tre stycken kolkraftverk med sammanlagt ca 1 900 MW effekt. Southern Indiana Gas & Electric Co. har vidare tillstånd för en 80 MW gasturbin, som är under uppförande.

66 % av elförsäljningen sker till kundgrupperna handel och industri.

Följande elpriser till stora kunder har noterats för år 1988 :

Kraftbolaq Kund(tvp) Elpris SIGECO ALCOA 2 , 4 cent/kwh* PSI A.E. Staley 3,9 cent/kWh PSI Coplay Cement 3,9 cent/kWh NIPSCO stålföretag 4,8 cent/kWh * Detta under SIGECO:s

ligger långt genomsnittliga pris till industrikunder och kan därför antas vara förenat med en hög grad av anpassning från kundens sida.

Omräknat till svensk valuta ligger elpriserna mellan 15 och 29 öre/kWh.

3.7.4 Ohio

Ohio är den näst största stálproducentstaten i USA med

en produktion av 11,66 milj. ton under perioden januari-september 1989.

De största kraftbolagen i staten är:

TWh

Ohio Power Company 27,9 Ohio Edison Company 20,3 Cleveland Electric Illuminating Company 19,2 Cincinnati Gas & Electric Company 15,4 Dayton Power and Light Company 12,1 Columbus Southern Power Company 11,9 Toledo Edison Company 7,9

fördelning på kraftslag var år 1988: Elproduktionens

Kraftslaq %

Kol 92 Kärnkraft 7 Gas, vattenkraft och övriga 1

Summa: 100

De senast idrifttagna och närmast tillkommande produktionsenheterna är:

Anläqqninq I drift Effekt Kraftslaa

I Nov 1987 1205 MW* Kärnkraft Perry Beaver II Nov 1987 833 MW** Kärnkraft

Valley Killen II Juni 1982 600 MW Kol Racine I+II 1982+1983 48 MW Vattenkraft Zimmer 1991 1300 MW Kol Woodsdale 1993 260 MW Gas(toppkraft)

* Varav Ohios kraftindustris andel är 977 MW ** Varav Ohios kraftindustris andel är 719 MW

Fördelningen på energislag av de ovan redovisade Ohio-ägda tillskotten (3904 MW) är:

Kraftslaq %

Kärnkraft 43

Kol 49

Vattenkraft 1

Gas 7

Summa: 10 0

Därmed är Ohio en av de stater där kärnkraften för närvarande svarar för den relativt sett största ökningen.

Försäljningen fördelar sig på kundkategorier enligt följande:«

Kundkateqori % Hushåll 29 Handel 24 Industri 43 Gatubelysning m. m 4

Summa: 100

Det genomsnittliga elpriset för hushállskunder var 1988 i Ohio = Totalt

7,70 cent/kWh 47,1 öre/kWh. betalade man i genomsnitt $518,68 vilket innebär att medelelförbrukningen per kund var 9334 kWh.

För handeln var det genomsnittliga priset

= och 7,01 cent/kWh 42,8 öre/kwh medelelförbrukningen per kund 71 474 kWh.

För industrikunder hänför sig tillgängliga prisuppgifter till år 1986. De genomsnittliga elpriserna till industrin (inkl. effektavgiften) ligger för kraftföre-

i Ohio mellan 4,4 och 6,1 cent/kwh, dvs. mellan tagen 27 och 37 öre/kWh.

3.7.5 Förslag till nya miljöpolitiska styrmedel

Kol är det dominerande bränslet i USA:s elproduktion, i dag släpps ca 20 miljoner ton svavel ut i luften från förbränningsanläggningar i landet. Trots olika

för utsläpp av stoft, svavel och kväveriktlinjer oxider.är rökgasreningsutrustningarna generellt mycket

och kostnaderna för rökgasrening har haft bristfälliga en ringa påverkan på elpriset.

USA:s föreslog den 12 juni 1989 ett omfatt-

president ande för att kommma tillrätta med luftförore-

program

vilket innebär ändringar av ningsproblemen. Förslaget, Clean Air Act från 1977, syftar till att undanröja de tre största hoten mot miljön: försurning, städernas luftföroreningar och giftiga luftutsläpp. Programmet innehåller om ekonomiska styrmedel, men ännu

förslag är inte alla delar utformade i detalj.

Förslaget syftar till att minska utsläppen av svaveldioxid till hälften och kväveoxider med 2 milj. ton. I en första fas skall en reduktion ske med 5 milj. ton so; ti11 år 1995.

Det konstateras att varje begränsning av försurningen kommer att öka elpriserna, men att förslag som innehåller större flexibilitet ger mindre prisökningar. Planen därför valfrihet när det gäller sättet att

ger reducera Reduktionerna kommer att avse alla

utsläppen. anläggningar över en viss storlek.

Enligt förslaget kommer överlåtbara utsläppsrätter att införas så att minskningarna uppnås på det minst kostsamma sättet. I den första fasen kommer överlåtelse att tillåtas mellan elproduktionsanläggningar inom en stat eller inom ett system. Full överlátelserätt över delstatsgränserna kommer att tillåtas i en andra fas.

ELCON (Electricity Consumers Resource Council), en sammanslutning av större industrielförbrukare, har i anslutning till förslaget om the Clean Air Act och senare ändringar därav framhållit att: -

De nya förslagen får stora konsekvenser på el-

priserna, det kan bli fråga om 15 - 20 % höjningar. -

Prishöjningarna kommer att slå särskilt hårt på de

mest industrialiserade delstaterna. - I USA betalar

industrikunder genomsnittligen el-

priser som ligger bland de högsta i de industria-

liserade länderna. De är ungefär dubbelt så höga som

i exempelvis Kanada och Sverige. Ett dyrbart

program

för reduktion av luftföroreningar kommer att öka

denna prisskillnad.

UNDERBILAGA 1

Nedanstående officiella elpriser för industrileveran-

i lands valuta gäller den 1 januari ser, repektive

enligt UNIPEDE Economics and Tariffs study 1989, committee. = International Union of Producers

(UNIPEDE and Distributors of Electrical Energy). Alla avgiftselement är inkluderade, även de som är fasta eller effektberoende.

officiella den 1 januari 1989 i resp. lands

elpriser valuta

Storlek: kw 100 1 000 25 ooo

Utnyttjningstid: 1 600 2 500 7 ooo

h/år

MWh 160 2 500 175 000 Förbrukning: Land Utan *)Med Utan *)Med Utan *)Med

skatt skatt skatt skatt skatt skatt -område/valuta

Västtyskland

pfennig -högind omr 25,9 28,3 19,9 21,7 11,9 13,0 -södra delen 25,1 27,2 20,1 21,7 13,7 14,8

Kanada cent -Quebec 7,86 7,86 5,90 5,90 2,92 2,92

Finland penni - 34,3 34,3 26,5 26,5 13,5 13,5

Helsingfors

-			-	-
Uleåborg	31,8 31,8	26,5 26,5
-			-	—
Kotka	34,5 34,5	29,6 29,6

Frankrike

centime 58,1 59,8 48,9 48,9 27,7 27,7

Norge norska öre -Oslo 54,4 58,0 45,4 49,0 35,1 38,7 -Ardal 22,6 26,3 19,3 23,0 15,6 19,3

Storbritannien

penny - Yorkshire 6,10 6,10 4,83 4,83 2,68 2,68 - S Skottland 6,72 4,93 4,93 2,69 2,69

6,72

Sverige — Sthlm Energi 42,0 47,0 32,5 37,5 19,6 24,6 - Vattenfall

Mellansverige 41,3 46,3 30,2 35,2 17,2 22,2

*) Exkl. avdragsgill moms.

Referenser

UNIPEDE Economics and Tariffs study committee. (UNIPEDE = International Union of Producers and Distributors of Electrical Energy) Energy policies and programmes of IEA countries, 1988 Energy statistics 1970-1985, 1986-1987 IEA NORDELS årsberáttelse 1988 Sähkö 1990-luvulla (El på 1990-talet), rapport från det finska handels- och industriministeriet EDF 1988, ársberättelse Electricite de France Resultats techniques dexp1oition 1988, teknisk resultatrapport från EdF Elproduktion och elpriser i Frankrike, promemoria från Sveriges ambassad i Paris av 1989-06-22 Konkurrentländernas elmarknader, Janne Sjödin, ÅF Energikonsult Rapporter från de tekniska attachékontoren i Bonn och London under 1988 och 1989 till STEV, STU och SEU. Uppdragsrapportering från det tekniska attachékontoret i Washington Georgia Power Company annual report 1988 Electricity in Europe/Opening the market, Andrew Holmes, Financial Times Business Information Meeting of the IEA Sub-Group on Energy Conservation, Paris 24-25 April 1989, protokoll European Electric Power system in the 1990s, WEFA Energy Besök vid ELCON, IEA, NEA, UNIDEN, Franska Industriministeriet och Electricité de France

Bilaga 6

UPPSKATTNINGAR AV KAPACITETSUTVECKLINGEN

I denna bilaga redovisas i tabellform de översiktliga beräkningar av elproduktionskapacitetens utveckling under åren 1991 - 2010 utfört.

som utredningen

Kalkylerna har gjorts för femársperioder och baseras på uppskattningar av kostnaderna för utbyggnad av olika kraftslag samt antaganden om olika restriktioner beträffande utbyggnadsmöjligheterna under varje period. De skilda utvecklingsalternativ som redovisas bygger på antaganden om dels avvecklingstakten för kärnkraft I - dels

(scenarierna IV), elförbrukningens tillväxt (H-, M- och L—alternativen).

Kalkylunderlaget beskrivs i betänkandets avsnitt 9.1.3.

Tabell 1 Kapacitetsförändringar	i elanvåndningen (alt. H).	i elproduktionen vid hög tillväxt
Scenario		1991-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Vindkraft Övr. kondenskraft	1,5 -1,5 1,5 - -0,3	2,0 -20,3 5,0 1,0 22,0	4,0 -22,1 5,0 2,0 21,5	4,0 -22,1 5,0 3,0 21,1

Kapacitetz* - totalt

	166,2	175,8	186,2	197,2
- nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
II Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	3,5	-	-34,8	-34,8
Kraftvärme	1,3	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	2,0	3,0
Övr. kondenskraft	-5,1	1,6	34,2	34,7

Kapacitet2

- totalt	166,2	175,8	186,2	197,2
- nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
III Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	-1,5	-5,0	- -59,5
Kraftvärme	1,5	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	1,4	3,0
Övr. kondenskraft	-0,3	6,6	-	58,5

Kapacitet?)

- totalt	166,2	175,8	186,2	197,2
— nettoförändring	1,2	9,6	10,4	11,0
IV Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kérnkraftl’	3,5	—	—	-69,5
Kraftvärme	1,3	5,0	5,0	5,0
Vindkraft	-	1,0	1,4	3,0
Övr. kondenskraft	-5,1	1,6	-

68,5

Kapacitetz*

- totalt 166,2 175,8 186,2 197,2

- nettoförändring 1,2 9,6 10,4 11,0

1) Inkl. ökat utnyttjande av befintliga kärnkraftverk. 2’ Produktionsförmága medelår vid slutet av resp. period.

Tabell 2 Kapacitetsföråndringar	tillväxt i elanvåndningen (alt. H).	i elproduktionen vid medelhög
scenario		1990-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Vindkraft Ovr. kondenskraft	1,5 -1,5 0,1 - -5,1	2,0 -20,3 5,0 1,0 17,1	4,0 -22,1 5,0 2,0 16,2	4,0 -22,1 5,0 3,0 15,3

Kapacitet?)

— totalt	160,0		164,7	169,8	175,0
- nettoförändring	-5,0		4,7	5,1	5,2
II Vattenkraft		-	1,1	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-	3,5	-34,8	-34,8
Kraftvärme		- -	-	5,0	5,0
Vindkraft				2,0	3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1		-	28,8	28,0

Kapacitet:)

- totalt	159,9	164,5	169,5	174,7
- nettoförändring	-5,2	4,7	5,1	5,2
III Vattenkraft	1,5	2,0	4,0	4,0
Kärnkraftl)	-1,5	-5,0	-	-59,5
Kraftvärme	0,1 -	5,0	1,1 -	5,0
Vindkraft		1,0		3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1	1,7	-	52,7

Kapacitet?)

- totalt	160,0		164,7	169,8	175,0
- nettoförändring	-5,0		4,7	5,1	5,2
IV Vattenkraft		-	1,1	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-	3,5	- -69,5
Kraftvärme		- -	- -	1,1 -	5,0 3,0

Vindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 - - 62,7

Kapacitet?)

- totalt 159,9 164,4 169,5

174,7

- nettoförändring -5,1 4,6 5,1 5,2

1’ Inkl. ökat kärnkraftverk.

utnyttjande av befintliga 2’ medelår vid slutet

Produktionsförmåga av resp. period.

Tabell 3 Kapacitetsföråndringar	i elanvåndningen (alt. L).	i elproduktionen vid låg tillväxt
scenario		1990-95 1996-00 2001-05 2006-10
I Vattenkraft	Kärnkraftl) Kraftvärme Yindkraft Ovr. kondenskraft	-5,0 —5,1	- - -	2,0 -16,8 5,0 1,0 0,5	4,0 -22,1 5,0 2,0 8,5	4,0 -22,1 5,0 3,0 7,6

Kapacitet?)

- totalt	154,9		146,5	144,0	141,5
- nettoförändring	-10,1		—8,4	-2,5	-2,
IB Kärnkraftl)	-5,0		-16,8	-22,1	-22,1
Kraftvärme		- -.	5,0 1,0	5,0 2,0	5,0 3,0

Yindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 2,3 12,1 11,2 Kapacitet:)

- totalt	154,9		146,3		143,3	140,4
- nettoförändring	-10,1		-8,		-3,0	-2,
II Vattenkraft		-		-	4,0	4,0
Kärnkraftl)		-		- -31,3		-34,8
Kraftvärme		- -		- -	5,0 2,0	5,0
Yindkraft						3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1			-	4,1

20,3 Kapacitet:)

- totalt	159,9		159,9		143,8	141,3
— nettoförändring	-5,1			- -16,1		-2,5
III Vattenkraft		-		-	-	4,0
Kfirnkraftl’	-5,0		—5,0		— —56,0
Kraftvärme		-		- -	- -	5,0 3,0

Yindkraft

Ovr. kondenskraft -5,1 - -

35,0

Kapacitet?)

- totalt	154,9		149,9		149,9	140,8
- nettoförändring	-10,1		-5,0		-	-9,
IV Vattenkraft		-		-	-	4,0
Kärnkraftl)		-		-	-	-66,0
Kraftvärme		- -		- -	- -	5,0
Yindkraft						3,0
Ovr. kondenskraft	-5,1			-	-

35,0

Kapacitet:)

- totalt 159,9 159,9 159,9 140,8

- nettoförändring -5,1 - -

-19,0

1’ Inkl. ökat utnyttjande av befintliga kärnkraftverk. 3) Produktionsförmåga medelår vid slutet av resp. period.

207 Tabell 4 Beräknad utveckling av genomsnittskostnaden och den långsiktiga marginalkostnaden i 1991 - 2010. elproduktionen Genomsnittskostnad 1995 2000 2005 2010 Hög förbrukningstillväxt

Scenario I	18,1	19,6	21,2	22,6
Scenario II	17,8	18,3	20,6	22,6
Scenario III	18,1	18,8	19,3	22,6
Scenario IV	17,8	18,3	18,8	22,6

Medelhög förbrukningstillväxt

Scenario I	17,7	19,0	20,5	21,9
Scenario II	18,0	17,8	20,0	22,0
Scenario III	17 7	18 2	18 4	21 9
Scenario IV	18 O 17 8		18 O 22 1

Låg förbrukningstillväxt

Scenario I	18,0	17,8	19,1	20,4
Scenario II	18,0	18,0	18,4	20,5
Scenario III	18,0	17,9	17,9	20,6
Scenario IV	18,0	18,0	18,0	20,6
Scenario IB	18,0	18,8	22,6	26,6

Långsiktig marginalkostnad

1991-95 1996-00 2001-05 2006-10 Hög förbrukningstillväxt

Scenario I	26,1	27,6	27,6	27,7
Scenario II	22,7	26,9	27,7	27,8
Scenario III	26,1	27 2	26,7	27 9
Scenario IV	22,7	26,9	26,7	27,9

Medelhög förbrukningstillvåxt

Scenario I	20,4		27,6	27,6	27,7
Scenario II		-	26,1	27,7	27,8
Scenario III	20,4		26,9	26,0	27,9
Scenario IV		—	26,1	26,0	27,9

Låg förbrukningstillväxt

Scenario I	-	26,7		27,4		27,5
Scenario II	—		—	27,3		27,7
Scenario III	-		_		—	27,8
Scenario IV	—		-		—	27,8
Scenario IB	—	30,6		45,4		44,4

Bilaga 7

ENERGIENHETER M. M.

Energi

Grundenheten för energi enligt det internationellt fastställda SI-systemet är joule (J). Ännu används dock i Sverige ofta enheterna kalorier (cal) och wattimmar (Wh). Både kalorier och wattimmar används som beteckning för värmemängd. Wattimmar används som beteckning för elenergimängd.

1 000 Wh = 1 kWh = 3 600 000 J = 859,2 kcal.

Effekt

Effekt är dvs. =

energi per tidsenhet, energi effekt x tid. Ett kraftverks eleffekt mäts i watt (eller multiplar därav). Även värmeeffekt kan mätas i watt.

Multipelenheter

Multipelenheter erhåller man genom att kombinera enheten med ett prefix, varvid enheten multipliceras med en viss talfaktor (tiopotens).

k = 103 = 1 000

(kilo)

= 106 = 1 000 000 M (mega)

= 109 = 1 ooo ooo ooo G (giga) T = 1012 = 1 000 000 000 000

(tera)

= 1015 = 1 000 000 000 000 000 P (peta)

Följande samband gäller således:

1 PJ O,2778 TWh 1 TWh 3,6 PJ

Unqefärliqa omräkninqsfaktorer mellan vissa energibärare

Råolja Mton= 1,16 Mm3= 11 TWh= 42 PJ Lätt eldningsolja Mton= 1,20 Mm3= 12 TWh= 43 PJ Tung eldningsolja Mton= 1,06 Mm3= 11 TWh= 41 PJ Naturgas Gm3 = 10,8 TWh= 39 PJ Kol Mton= 7-8 TWh= 25-30 PJ Skogsbränsle Mton TS= 5-5,5 TWh= 18-20 PJ Torv(50% fukthalt) Mton= 2,5—3 TWh= 9-11 PJ Motorbensin Mt0n= 1,37 Mm3= 12 TWh= 43 PJ

I-*I-l-I-'i-'Pi-'P

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning

inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur,

organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U. Transpomådet. K.

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. F6.

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. . Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam.

°°\‘.°‘E:“

Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 11. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrätt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Långtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadstrañk 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt

utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under kämkraftsavveck-

lingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck-

lingen. Bilagedel. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö- och energidepartementet

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Den elintensiva industrin under kamkraftsavvecklingen. Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] [21]

Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen.

Justitiedepartementet Bilagedel. [22]

Meddelarrätt. [12] Översyn av sjölagen 2. [13]

Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. [17]

Försvarsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15]

Socialdepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16]

Finansdepartementet

Långtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Utbildningsdepartementet

En idrottshögskola i Stockholm - struktur. organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11]

Bostadsdepartementet

Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9]

Industridepartementet

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

HUNGL. sist.

- -

19 9G 0 1+ O 6

3TQS2!.iiQ—M

‘nan:

66.:-A

ALLMÄNNA 7-76¢h|

FÖRLAGETA

BESTÄILLNI-NGARZALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, , _ _ _ TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 9548. , -. _ MOO! INFORMATIONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5 (vm BRUNKEBERGSTORG),STtp‘CxHQLM

VHC7-C