Staden : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

UNDERLAGSRAPPORT FRÅN

TORSTAD

UTREDNINGEN

1990:32

Statens offentliga utredningar @@ 1990:32 E Statsrådsberedningen

Staden

Underlagsrapport av _storstadsutredningen Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - 12°° 08/7 63 10 05 12°° - l6°° (endast beställare inom regeringskansliet)

Produktion Libergraf 687 O 005 Omslagsoriginal: Libergraf Design Omslagsbild: August Strindberg - Staden.

Nationalmuseum, Stockholm ISBN 91-38-10551-9 ISSN 0375-250X Gotab Stockholm 1990 91002

FÖRORD

och strukturer faller sönder. Städer och

Europa integreras gamla regioner

utvecklar Ekonomi och vissa

nya förbindelselänkar. näringsliv präglas på

ställen av dynamisk omvandling, på andra av stagnation. Expansionen

frestar på miljö och resurser. Människors levnadsförhållanden, attityder

och livsstilar ändras.

sätter också i Det är i

Europas förändring djupa spår Sverige. Europa

våra konkurrenter och finns. Det är dit vi i

viktigaste handelspartners

första hand reser och det är där vi har våra betydelsefullaste informationskällor. Det inte att bedöma nationella och regionala

går längre och förändringsrisker utan fördjupad kunskap om

utvecklingsmöjligheter

tillstånd och processer i omvärlden.

har forskare, olika sätt knutna till

Storstadsutredningen givit en grupp på

CERUM och ERU, i uppdrag att ge en samlad bild av stadsbildningar

och internationellt, och då särskilt i

Stadsutveckling Europa. Gruppen

representerar olika forskningsområden och har följande sammansättning.

Professor Gunnar ekonomisk Lunds universitet

Törnqvist, geografi,

Professor Janerik Gidlund, statsvetenskap, Umeå universitet

Professor Börje Johansson, nationalekonomi, Umeå universitet

Professor J an-Evert Nilsson, ERU

företagsekonomi,

har ett internationellt kontaktnät i sitt arbete, vilket nu

Gruppen utnyttjat

redovisas i en vetenskaplig trilogi. Den rapport som här föreligger är skriven som ett lagarbete av gruppen och projektledare Gösta Oscarsson, SIND och förmedlar synsätt och principer utifrån ett omfattande

material. material redovisas i antologin Urban challenges (SOU

Övrigt

och översikten Stadsregioner i Europa (SOU 1990:34).

1990:33)

De tre rapporterna bildar underlag för storstadsutredningens fortsatta

arbete.

Jan O Karlsson

IN NEHÃLLSF ÖRTECKNING Sid

1. STADENS NÄRHETER Närhetens innebörd Närhetsbehovets historia

Industristaden 11

Centralorten 14

Kreativitetens centrum

Skådeplatsen r-Å \l

Rika möjligheter och hårda villkor ›-\ \D

2. LIVSFORMER

Köpmännens stad

Förändrade förutsättningar

Ekonomisk närhet mellan städer 58

i 61

specialisering cykler

i 64

Stadsregioner kunskapsekonomin

S. BEBYGGELSE 67

hos 68

Infrastrukturegenskaper byggd miljö

Staden som infrastruktur 71 Infrastruktur som möjlighetslandskap 74

åldrande och 76

Teknikutveckling, förnyelse

och bostadsinfrastruktur 78

Näringslivs-

6. HUSHÅLLNING 83

Den staden 83

tidiga

Flygets

återkomst 89 Tågets Från lokala till 90

globala miljöhänsyn Krav 93

på beslutssystemen

7. STYRELSE 97 Den makten 97

politiska De politiska föreställningarna 99 De institutionerna 101

politiska Institutionerna möter 103

regionerna

av de nya 108

Institutionaliseringen stadsregionerna

Stadens närheter och dess 111

styrelse

Den glänste likt den dyrbaraste

ädelsten, den varsåsom kristallklar

jaspis. (21:10)

1. STADENS NÄRHETER

Karaktären den som är i

på framställning följer ovanlig utrednings-

sammanhang. Även formen är medvetet annorlunda. Bakom valet av stil finns att bred överblick över av de

syftet ge en några grundläggande principer som ligger bakom stadsbildningar och och att

Stadsutveckling,

förmedla ett synsätt av paradigmatisk karaktär. Denna awikande karaktär och form kan väljas i medvetande om att det som

grundmaterial framställningen stödjer sig på samtidigt redovisas i en antologi och en

empirisk översikt över i

stadsutvecklingen Europa.

Mötesplats är ett ord som av de vi tillskriver

fångar många egenskaper

staden som Staden är inte bara en för samverkan

bebyggelseform. plats

mellan verksamheter, utbyte av varor och och möten mellan

tjänster

människor. Staden är också en den punkt där olika idé-

brytpunkt,

strömmar, livsstilar och konfronteras med varandra. Det

föreställningar

är därför vi i staden tidigt finner tecknen och

på intressemotsättningar

förändring.

I Sverige är staden ett främmande element, historiskt sett.

Bebyggelsen

har varit städerna små. Även i framstår som

gles, dag bebyggelsemönstret

glest i ett perspektiv. Ett stort land rymmer inte mer

europeiskt ytmässigt

folk än som i trängs i flera av mera

dag Europas betydande stadsregioner.

Urbaniseringen kom sent. Vi bor fortfarande mycket nära naturen, vilket

också våra föreställningar och synsätt avslöjar. Svensk debatt med politisk

regionalpolitiska förtecken har alltid av stor tveksamhet inför

rymt inslag

en utveckling som leder till mer omfattande av

förtätning bebyggelsen.

I stället är det i staden våra relationer till omvärlden Till delar

speglas.

var det utländska som städer och inlemmade oss i vid-

köpmän byggde

Staden

sträckta kommersiella nätverk. Medan landsbygden visade inhemska byggnadsstilar, var det i städerna från Italien, Frankrike,

inflytelserna

Tyskland och USA syntes

tydligt.

Kristendomen till utanför,

öppnade kontaktvägar föreställningsvärldar

och till den västerländska civilisationens rötter i antiken. Genom bibel och kyrkor nådde främmande om staden ut i den

uppfattningar långt

De av staden som finns i

europeiska periferin. beskrivningar anslutning

till i denna bok är hämtade från bibelns

kapitelrubrikerna Uppen-

barelsebok. Senare kunde författare som som målat

August Strindberg,

till denna bok, och Bo

omslaget Hjalmar Söderberg, Hjalmar Bergman

Bergman förmedla den kosmopolitiske flanörens syn stadsliv och

på

stadsmiljö och förankra denna i en inhemsk tradition.

Närhetens innebörd

Bakom valet av närhet som för den

begreppet utgångspunkt framställning

som följer finns att en drivkraft bakom utveck-

föreställningen väsentlig

av städer är olika behov av närhet mellan människor, deras

lingen

och verksamheter. Dessa närheter ger fördelar men kan

anläggningar

också föra med sig nackdelar av olika slag.

I ett finns det att två av

geografiskt perspektiv anledning skilja på slag

närhet. Det ena slaget kan vi kalla territoriell närhet. Den närheten är liktydig med fysisk närhet, täthet och grannskap. Den andra närheten kan vi kalla närhet i nätverk. Den innebär att människor, och

anläggningar

bebyggelse med av utvecklade transport- och kommunikations-

hjälp

system kan vara inom räckhåll och lätt i förhållande till

tillgängliga

varandra, utan att därför tätt tillsammans i De tillhör

ligga fysisk mening.

däremot ett gemensamt nätverk, som består av en noder

uppsättning

sammanbundna av ett effektivt kommunikationsnät. Städer har nästan alltid utmärkts av att vara centralpunkter i sådana nät, ibland spännande över vatten, ibland över land och under senare år i luften.

Krav närhet hänger samman med att människor utvecklar verksam-

på

heter som förutsätter samverkan och för kollektiva

bygger anläggningar

nyttigheter. Kollektiva skadligheter följer med Staden som på köpet. bebyggelseform erbjuder skalfördelar för av Ofta olika typer produktion. beror dessa fördelar så som att både på självklara ting materiella och immatriella resurser i vissa fall är odelbara. Det gäller broar, byggnader och maskiner. Det arbetskraft och gäller mänskliga färdigheter. Varje och varje litet kan inte hålla med familj företag sig egen kärnfysiker, finansiell utbildad eller framstående

rådgivare, flygledare, skådespelare

skönlitterär författare. Det finns åtminstone tre Den ena är att lösningar. avstå från kollektiva och skalfördelar. Den andra är att nyttigheter packa människor och verksamheter tätt. Den är att utveckla effektiva tredje transport- och I vår historia har alla sätten

kommunikationssystem.

prövats.

Närhetsbehovets historia

I arbeten ibland att äldre

bebyggelsegeografiska påpekas befolk-

ningskoncentrationer, särskilt på kontinenten och i

Sydeuropa, egentligen

inte var annat än stora De var som saknade bondbyar. boplatser egentliga stadsfunktioner. Det jordbruk som bedrevs krävde samverkan. Även i Sverige levde större delen av ännu 1800-talet i

bondebefolkningen på

byar, dvs små tätorter. De städerna var sedda i ett egentliga obetydliga, europeiskt perspektiv. Den som i svensk spridda bebyggelse dag präglar landsbygd, utom på Öland och i Dalarna, är en av 1700- och särskilt följd 1800-talets skiftesreformer. Utan dessa radikala i kulturland-

ingrepp

skapet, hade den svenska kanske fått ett delvis

urbaniseringsprocessen annat förlopp.

Åtskilliga städer har i historien och utvecklats av militäranlagts strategiska skäl. har för kontroll av

Fästningar byggts flodmynningar,

vadställen, broar, pass, bergknallar och sund. I är och

Sverige Helsingborg

Stockholm Under

goda exempel på militärstrategiska lägen. den svenska

stormaktstiden anlades städer som bastioner och runt

replipunkter

Östersjön, Finska viken, Bottenhavet och Bottenviken. Det fanns en medveten strävan hos den svenska att behärska alla

regeringsmakten

väsentliga ekonomiska flöden. Det man kontroll av gjorde genom godstransporter och annan trafik.

Staden

har stadens roll som för trafik varit Överallt och i alla tider knutpunkt är om funktionen som inte är den som är

viktig. Frågan transportnod

för den staden. Blomstrande städer har legat mest utmärkande expansiva

i mellan allfartsvägar, fungerat som rastplatser, omlastningsskärningar

och terminaler. och romare höll mest land

punkter Perser, egyptier sig på

eller i stilla vatten. De valde inne kontinenterna. De

gärna hållpunkter på ut och kanalsystem. Fenicier, greker, vikingar, venezianare, byggde vägar

holländare och mera haven. Ekonomiska

hanseater, engelsmän utnyttjade

välden bildades som inte samman utan bestod av

hängde geografiskt,

hamnstäder, sammanlänkade med hjälp av sjötransporter. spridda

städer har i historien som mötesplatser, där

Många betydande fungerat

kontakter mellan olika kulturer och ekonomiska intressesfärer knutits

och förmedlats. I städerna flöden i internationella transport-

kopplades

samman med nationellt, och lokalt avgränsade gods-

system regionalt

och resor. I de hellenska städerna blandades varor och idéer

transporter

från och blev senare förmedlare mellan Orienten

Asien Europa. Venedig

och stadsstater. Gent, Amsterdam, London och

Europeiska Brügge,

ännu senare samma roller, men nu i mer världsom-

Hamburg spelade

fattande ekonomier.

där mellan öst och väst Donau och

Wien var ett vägskäl, transporter på

trafik mellan nord och slättlandet öster om Alperna korsade

syd på

varandra. Paris och New York har som smältdeglar, för människor

tjänat

med olika etnisk Till Paris kom de som

bakgrund. exempelvis emigranter

undan den revolutionen. Till New York kom i vågor

flydde ryska

och italienare. Under 1930- och 1940-talen

irländare, skandinaver, tyskar de nationalsocialisterna till kulturlivets senare blomstring

bidrog tyska

och till en teknisk i USA genom att dit driva

genomgripande utveckling

bästa intellektuella av dem

av Europas kapaciteter. Många iväg många

ner i New York eller den stora San Franciscoregionen.

slog sig

lär oss att städer som utvecklats som och till

Historien transportnoder

stor del lever av kan utsättas för chocker.

sitt gynnsamma transportläge förändrade och maktstrukturer i Liksom radikalt krigföring

stigbygeln

vid flera tillfällen drastiskt ändrat städers

Europa, har ny transportteknik

närhet till varandra. Under medeltid och feodalvälde var städer

Europas obetydliga. Ändrade transportförhållanden och ökad ledde rörlighet

under senare medeltiden och renässansen till en av städer.

expansion

Industrialismen med kanaler, och ledde till

järnvägar ångfartyg en ny

logistisk revolution. Elektriciteten, bilismen och drev fram

flyget ytterligare en.

Förändrade kulturella, sociala och ekonomiska närheter ändrar sikt

på

enskilda städers situation. och

Öppnandet av nya transportleder ny

kommunikationsteknik kan ge plötsliga effekter med varaktiga konsekvenser. I Sverige förlorade kuststäder sin när stam-

gamla ställning,

banorna i mitten och slutet av 1800-talet. Anrika städer i

byggdes

Götaland -

sydöstra texKristianstad,Sölvesborg,Karlshamn,Karlskrona,

Kalmar, Oskarshamn och Västervik - hamnade i bakvattnet. Bilismen och

har senare ändrat situationen alla

flyget på nytt. Inrikesflyget ger i dag

flygorter ungefär samma tillgänglighet eller närhet, men inte i första hand till varandra, utan till nätverkets nav,

Stockholmsregionen.

I dagens Europa finns flera eller snarare stadsfunktioner, vars

stadstyper,

uppkomst, och nära samman med olika krav

läge utveckling hänger på

det som inledningsvis kallades territoriell närhet. I en framträder

stadstyp

staden främst som en av i en annan som

anhopning tillverkningsindustri,

ett centrum för service och I en framstår staden som

tjänster. tredje typ

ett administrativt i en som en härd för

styrcentrum, fjärde kunskaps-

uppbyggnad och kreativitet. Runt om i finns

Europa exempel på ensidiga

städer, dvs platser där en av nämnda funktioner dominerar helt. Utmärkande för de flesta städer, åtminstone de större, torde dock vara att de utgör ett av alla nämnda och funktioner. I ett

konglomerat typer

historiskt det dessutom att att stadens roller delvis

perspektiv går påvisa

förändrats genom att vissa funktioner minskat, medan andra ökat i

betydelse.

Industristaden

Städer har av som i första hand centra för

många uppfattats tillverkning

och Städernas av hantverkare och

godshantering. borgare utgjordes tidigt

Staden

som nämnts, var städerna under medeltiden för-

köpmän. Men, tidigare

hållandevis små. Med sänkta transportkostnader ökade tjärrtrafiken under senmedeltid och renässans. Det räckte

gamla hantverkssystemet

inte till. På håll i utvecklades inom vilka

några Europa förlagssystem,

hantverkare, och kunde samarbeta.

specialiserade grossister köpmän

Effektiviteten och skalan inom ökade. Marknaderna växte.

produktionen

Det också städerna.

gjorde

Med industrialismen kom fabrikerna, i 1700-talet och hos oss

England på

i slutet 1800-talet. innebar en långt driven arbets-

på Fabrikssystemet

och Närhet och täthet blev för samordning

delning specialisering. viktiga av För att genomföra en produktionsprocess måste produktionen.

samman under ett tak. Inom vissa branscher

specialister kopplas avgjorde

behovet av närhet till råvaror och Inom andra drog

energi lokaliseringen.

marknaden mer. Stora dominerade i växande grad

anläggningar

Arbetskraften koncentrerades motsvarande sätt. I

produktionen. på

storindustrierna mekaniserades arbetet och band infördes. Detta

löpande

sätt att har senare kommit att kallas för

organisera massproduktion

fordism.

Konsekvenserna för städernas tillväxt var Helt nya städer

djupgående.

växte och utvecklades till I av den

upp storstadsregioner. inledningen

industriella revolutionen fanns i och Skottland städer med

England fyra

mer än 50 000 invånare. En mansålder senare hade antalet brittiska

städer av denna storlek tiodubblats. Starkt specialiserade industristäder, av fordistiska kom efter hand att dominera

präglade produktionsformer,

inom ett bälte från Midlands, över norra Frankrike,södra

lanskapsbilden

Ruhrområdet och nordvästra Italien. enheter fanns i

Belgien, Spridda

andra delar av har egentligen aldrig rymt

Europa. Exempelvis Sverige

industristäder i den här aktuella storleksklassen. Det hindrar naturligtvis inte att även våra små industriorter drabbats av senare års

specialiserade

s k strukturomvandlingar.

Inom dessa industriella kärnområden finns i

gamla dag problemstäder

med arbetslöshet och tecken social misär. Sedan 1970 har inte bara

på

utan också i de

sysselsättningen produktionen massproducerande

industrierna i och

Storbritanniens, Frankrikes, Italiens, Västtysklands

USA:s gamla industristäder minskat. har accellererat under

Nedgången

1980-talet och är nu också i I stället utvecklas sätt att

synlig Japan.

organisera tillverkningsarbete som nära samverkan mellan

bygger på små,

geografiskt fristående enheter. Stora ersätts i fall av

anläggningar många

flexibla

produktionskomplex.

Med flexibel menas att den snabbt kan ställas om från

produktion en

process- eller till en annan. kan

produkttyp Produktionsvolymen regleras

utan drastiska av Flexibiliteten kan

förändringar produktiviteten. finnas

inbyggd i det egna företaget. Men i de flesta fall den

skapas genom

samspel mellan fristående enheter. kan vid

Produktionsprocessen liknas

ett lagarbete, där enheter i ett länkas samman med

konglomerat vertikala

och horisontella band. Flexibiliteten och

bygger på mångfald variation

med nya kombinationer mellan tillverkande och marknadsföran-

ständigt

de enheter, och olika av service.

agenter, försäljare typer

Det utfallet av flexibla

geografiska de nya produktionsformerna är

tydligt.

De enheter som skall samverka i

ständigt nya konstellationer

ligger

mestadels nära varandra i samma De utvecklar

region. tillsammans

särpräglade, platsbundna produktions- och affärskulturer. Åtminstone

hittills har de nya lett till

produktionsformerna hopklumpningar av

verksamheter, under villkor som om de som

påminner gäller för kunskapsuppbyggnad och kreativa

processer.

Som områden där

exempel på dessa nya produktionsformer utvecklats,

eller är i vardande, kan nämnas Silicon Route

Valley, Orange County,

128, Dallas-Forth Worth och Boston i USA. I finns axeln

Västeuropa

Cambridge-Reading-Bristol, södra delen av Grenoble, Parisregionen, Toulouse, Sophia-Antipolis och Särskilt intresse i München-regionen.

litteraturen har det s k Italien Det omfattar i stort

Tredje tilldragit sig.

sett regionen Emilia med städer som

Romagna Bologna, Carpi, Sassuolo

och Arezzo. I dag det också att finna flexibla

går exempel på produktions-

inne i storstäder som New

komplex gamla York, London, Paris, Milano

och

Tokyo.

Staden

Centralorten

Stadens funktion som och servicecentrum utvecklas i den

marknadsplats

s k centralortsteorin. I korthet och starkt förenklat säger oss denna teori I alla städer och andra centralorter finns detaljhandel och

följande.

service som täcker det mesta behov. Men dess-

av den egna befolkningens

utom finns ett överskott som svarar mot varor och

efterfrågan på tjänster

som finns i centralortens omland.

omgivningen,

En stads avtar med avståndet. Det finns

inflytande på omgivningen

studier av telefontrafik och annat som visar

otaliga köpvanor, pendling,

detta. Närheten är därför att de ofta återkommande personför-

viktig

det här är om sker i ett ofta t 0 m i

flyttningar fråga dagsperspektiv,

- kväll och i till lunch.

timperspektiv exempelvis morgon, anslutning

Inom centralortsteorin talar man också om att orter har olika centralitet. Orter med centralitet har ett vidare sin omgivning än

hög inflytande på

orter med centralitet utbud av varor och med

låg. Hög tyder på tjänster

stor räckvidd. Vid sidan av och närservice sällan-

dagligvaror erbjuds

och exklusiviteter som kräver stora kundunderlag.

köpsvaror

Inom en nation eller annat större område bildar städer och andra orter ofta ett hierarkisk I finns en med ett rikt

slags ordning. toppen primatstad

och varierat utbud. Under den finns ofta en hälften så stor stad, en som

är så stor o s v. När detta inte tredjedelen så stor, en som är fjärdedelen som i Danmark och Österrike, det att anföra

stämmer, exempelvis går

historiska orsaker till att faller utanför ordningen. Köpen-

primatstaden

hamn var i ett större än i Wien var

primatstad Danmark, betydligt dag.

huvudort i den dubbelmonarkin.

väldiga Habsburgska

Det finns i vissa tecken att den hierakiska sina håll

dag på ordningen på

håller ett ersättas av mer strukturer, där i första hand

på platta

mellanskikten deformeras. Sannolikt detta samman med ökad

hänger

och minskad avståndsfrikti0n, inte bara när det gäller

rörlighet

av utan också när det information och

förflyttningar gods, gäller

människor. Kanske är det rent av så, att territoriell närhet

begreppet

börjar bli mindre relevant än närhet i nätverk, även inom

begreppet

servicesektorn.

I alla avancerade industriländer har andelen inom administra-

sysselsatta

tion vuxit efter andra Det såväl inom den som

världskriget. gäller privata

den sektorn. Över huvud har arbetsfunktioner som har

offenliga taget

med att till allt större andel av

informationshantering göra dragit sig

arbetskraften. En väsentlig drivkraft bakom många storstäders tillväxt, särskilt under 1960-talet, var ett behov av närhet mellan dessa informastionshanterande funktioner. Städerna utvecklades till styrcentra för både privat och Närhetskraven

företagsamhet offentlig förvaltning. hängde

samman med ökat behov av direkta mellan alltmer

personkontakter specialiserade tjänstemän. Dessa centra inte bara territoriell erbjuder

närhet, dvs täthet. De också närhet i nätverk att vara

erbjuder genom

centrala noder i de flesta nationella och internationella kommunika-

tionssystem.

Kreativitetens centrum

Historien är full av städer som från tid till annan

exempel på fungerat

som centra för och kreativitet. Eftervärlden kan

kunskapsuppbyggnad

konstatera att antika städer och renässansstäder som Venedig och Florens sin tid som stimulerade kreativitet en rad

på erbjöd miljöer på

olika områden. Särskilt omskrivet är Wien under tiden en

1880-1930,

period av och inom kunskapsuppbyggnad genomgripande förnyelse

filosofi, ekonomi, fysik, medicin, psykiatri, matematik, litteratur, musik,

arkitektur och Manchester 1840-talet är ett annat

politik. på exempel.

Här kom det definitiva industriella rader av tekniska

genombrottet, innovationer, nyheter inom ekonomisk hantering, fysik, teorier,

politiska

arkitektur och måleri. Andra för sin kända

förnyelseförmåga stadsmiljöer

erbjöd under skilda tider Paris, London, Berlin och Los Det

Angeles.

finns andra

många exempel.

Staden som centrum för och har under

kunskapsuppbyggnad förnyelse

senare år kommit att tilldra ett intresse. Det är

sig nymornat naturligt

med tanke på att industriländernas framtid inte samma sätt som

på

Staden

beror väl naturresurser och invånarnas flit, utan mer

tidigare på belägna

människors och till nytänkade.

på kompetens förmåga

Kreativa processer - oavsett om de avser teknikutveckling, forskning eller olika former av verksamhet - ställer krav den

konstnärlig speciella på och miljön. Studier som gjorts tyder på att

regionala organisatoriska

är i den kreativa miljön.

följande komponenter viktiga utpräglat

I alla kreativa finns kompetens. Den bygger på kunskapsarv, miljöer

tradition och erfarenhet. tar tid. Det finns

Kompetensuppbyggnad inga

sker under mellan männi-

genvägar. Uppbyggnaden ständiga kopplingar

skors erfarenheter, och andra ting i en fysisk miljö. Kompetenser

redskap

är sedan de väl Vi har redan räknat upp av de

flyttbara byggts upp. några

städer som varit vallfartsorter för inom skilda områden.

kompetenser

Den kreativa kommunikation mellan individer och

processen bygger på

Man brukar i detta tala om synergi-

kompetensområden. sammanhang

effekter. För att åstadkomma sådana fordras ofta direkta personkontakter. De kontakter som är så är inte förutsägbara. De är till

viktiga

stor del och leder till nya konstellationer och

slumpmässiga ständigt

kombinationer av informationsbitar. Det är den slumpmässiga åtkomstens som talar för närhet.

princip

I historien har i första hand städer denna närhet. Där har funnits

erbjudit

för informella möten och kontakter mellan människor. I den

mötesplatser

renässansstaden fanns inbyggda iden fysiska miljön.

typiska mötesplatser

Wien och Paris hade sina caféer, Manchester sin handelskammare,

Silicon sina barer, andra orter sina och missionshus.

Valley kyrkor

För att krävs mångfald och

erbjuda många kombinationsmöjligheter variation. Likformighet, uniformitetoch homogenitetbildarinte grogrund

för kreativa av i litteraturen ger av att

processer. Många exemplen intryck

den kreativa närmast är kaotisk. Man kan också göra den viktiga

miljön

att kreativa och förnyelse ofta

iakttagelsen processer genomgripande

inleds när unik kompetens och tät kommunikation tidsmässigt sammanfaller med instabilitet och osäkerhet.

Det förefaller sannolikt att staden även i framtiden kommer att vara den främsta arenan för kreativa Det är att behovet av processer. troligt territoriell närhet delvis kan ersättas av närhet i sätt som i

nätverk, på dag

sker inom Men även i sådana fall

exempelvis forskningen. erbjuder, som

vi flera sett, den stora staden fördelar sin centrala

gånger speciella genom

position i olika och kommunikationsnät.

transport-

Skådeplatsen

Stadens medelpunkt är sedan Det har under tidernas

gammalt torget. lopp fungerat omväxlande som marknadsplats, friluftsscen, mötesplats,

arena och för Staden

skådeplats offentliga avrättningar. rymmer

fortfarandecentralaanläggningarföruppvisningar,tillkännagivandenoch

exponering. Den äger fortfarande som i vid sidan av

torgegenskaper, dag

torget kan vara knutna till butiker, varuhus,

utställningslokaler, teatrar,

biografer, konserthus, muséer, redaktioner, bokförlag, radio- och TV-

hus.

kan i princip ske åtminstone tre olika sätt. Det första

Exponering på

sättet innebär att tittare och samlas intill det utställda föremålet

lyssnare

eller det framförda I detta fall och då

skådespelet. erbjuder staden,

särskilt den stora staden, odiskutabla fördelar.

Själva grannskapet rymmer

ett stort och av de som behövs om-

kundunderlag många arrangemang

kring en Stora städer är dessutom nav i olika och

exponering. transport-

kommunikationsnät som bekvämt för från trakter. De

publiken fjärran

stora teatrarnas, konserthusens, mässhallarnas och varuhusens besökare

kommer inte bara från är tillresande

grannskapet. Många på tillfälliga

besök. Med vissa är utbudet av teater, konserter och

undantag film, utställningar därför geografiskt mer koncentrerat än det kundunderlag

det är avsett att

betjäna.

Exponering inför en stor kan också att

publik ske genom utställnings-

föremålen ambulerar. Vi kan som ta resande

exempel teatersällskap, operabaletten på turné, rockbandsgalor och

vandringsutställningar.

Verksamheten sprids utan att delas. Stordriftsfördelar

utnyttjas.

Lokaliseringsmöjligheterna i tid och rum en konst

begagnas parallellt,

Staden

skulle kunna användas mer i en rad olika plane-

som sannolikt mycket

kräver i lokal

Spridning genom vandring investeringar

ringssammanhang.

utanför världens och nationens stora centra.

och regional infrastruktur

har i flera olika

I ett befolkat land som Sverige lösningen prövats glest

Medelstora städer har satsat teatrar ock konsertlokaler

sammanhang. på

små samhällen har kunnat stoltsera med utan fast ensemble. Även

och folkets hus.

folkparker, församlingslokaler

Massmedia oss en variant av rörlig exponering. Tidiga erbjuder särpräglad

och Senare kom radio, film och TV.

innovationer var böcker tidningar.

indirekta sätt att människor och föremål

Massmedias exponera händelser,

inför en fortsatt diskussion av stadens kräver några kommentarer

att massmedia förmedlar Dessa närheter. Först kan vi konstatera kopior.

av de och händelser de kan bara överföra fragment miljöer

kopior

som vilka informationsbitar som är

avbildar. Det är inte publiken avgör

intressanta i enskild situation. Det bestämmer författare, reportrar,

varje

kameramän och de som redigerar.

en

Via massmedia når exakt samma information pratiskt taget samtidigt

Därför är det inte helt relevant att säga

stor och geografiskt spridd publik.

som via radio och TV ambulerar. Ord som

att verksamheter sprids

och är talande. Avbilder av

rundkastning, rundfunk broad-casting

rum skilda samlas in till händelser och företeelser, som äger på platser,

och runt via stationära nyhetsbyråer, redaktioner, inspelningssprids

och sändare - centralt

lokaler vanligen mycket belägna.

samla och information element som Massmedias sätt att sprida rymmer

av skillnader. Men är det

kan leda till utjämning regionala samtidigt

verksamhet starkt centraliserande krafter.

att deras rymmer

uppenbart

i att många, oavsett

till geografisk jämlikhet ligger

Möjligheterna

information har att

vistelseort, nås av samma samtidigt. Ojämlikheten

med att att denna uniforma information vanligen väljs ut, redigeras göra

centrala ofta stora Man kan och distribueras från positioner, metropoler.

som innebär att som internationell tala om en paradox samtidigt

och variation når ut i så försvinner många regionala

mångfald bygderna,

och särarter. Den stora stadens får lätt att dominera.

lokala perspektiv

Ytterligare ett sätt att är att talat flera

sprida exponeringen bildligt bygga

spridda torg och dela upp utbudet mellan dessa. Men sättet har sina

själva

begränsningar. Det samman med det förhållandet att

hänger självklara

materiella och resurser inte är delbara hur som

många andliga helst,

vilket berördes i Det finns för i vilken skala även

inledningen. gränser

exponerande verksamheter kan bedrivas, med bibehållen attraktionskraft

och till kostnader. Det att att detta

rimliga betyder förutsättningarna välja

alternativ varierar avsevärt mellan olika länder och i De

regioner Europa.

lösningar på lokaliseringsfrågor och transportproblem som anses

lämpliga

i Storbritannien, Beneluxländerna, och delar av Frankrike

Västtyskland

och Italien kan inte utan vidare där ser ut

kopieras, bebyggelsemönstret

som den Skandinaviska halvön.

på

Sannolikt vårt förflutna också att alternativa

påverkar möjligheterna välja

sätt att fördela stadens torgfunktioner. Kulturella särarter, skilda

traditioner, från varandra awikande och historiska

organisationsformer

erfarenheter kanske har större än anar. Det förefaller

betydelse många

rimligt anta att länder med en stark federalistisk tradition - som Italien, Schweiz och - haft

Västtyskland j ämförelsevis goda möjligheter att fördela

torgfunktioner mellan internationellt sett medelstora städer. Det torde ha varit svårare att så i mer centraliserade enhetsstater - som

göra

Frankrike, och

Sverige Sovjetunionen.

Rika möjligheter och hårda villkor

Den översikt som förmedlar att staden sina

gjorts uppfattningen genom

närheter erbjuder människor och verksamheter fördelar. Staden är en för hög materiell och kulturell levnadsstandard. Men dessa

förutsättning

fördelar har ett pris. Staden inte bara rika utan också

erjuder möjligheter,

hårda villkor. Närheter innebär inte bara fördelar. De medför också nackdelar i form av av avfall och Om

trängsel, anhopning föroreningar.

städer ibland framstår som källor för så kan de också

angelägen förnyelse,

fungera som härdar för kriminalitet, våld och missbruk. En i

viktig fråga

detta sammanhang är om stadskulturen och tätheten som sådan förvärrar dessa problem, sett i ett nationellt eller Eller om det

globalt perspektiv?

Staden

ivissa fall snarare är om en rent av elände?

fråga geografisk omfördelning

ett ställe av på ett annat.

Anrikning på åtföljs urlakning

Särskilt i slutet av 1960-talet fördes i den litteraturen livliga

vetenskapliga

debatter om den storleken städer. vitt isär.

optimala på Meningarna gick

menade att stadens fördelar växer med storleken upp till några

Några

hundra tusen invånare. Därefter blir nackdelarna alltmer uppenbara. Andra storlekar kring en miljon som optimala.

ansåg

Den som rymmer många enskilda motiv, som

rundmålning presenterats

bara kunnat beröras i I den fortsatta har vi

förbigående. framställningen

valt att stanna inför av dem. De motiv vi valt illustrerar alla staden

några

som livsrum. Människors livformer visar hur enskilda människor utnyttjar stadens närheter och hur de försöker sig till dess villkor. Särskild

anpassa institutioner och Infra-

uppmärksamhet ägnas stadens beslutssystem.

struktur och ekonomi förutsätts de möjligheter och handlings-

skapa

ramar som för de verksamheter som söker sig till staden. Samtidigt

gäller

det inte att bortse från mindre lockande motiv.

går miljöproblemens

Saliga är de som två sina kläder

för att få rätt att äta av livets träd

och att gå in i staden genom dess

portar. (22:14)

2. LIVSFORMER

Den svenska staden har vuxit fram ur som besöktes

gamla mötesplatser

av många människor vid enstaka tillfällen under året. Birka var en sådan stad. Dess ön i Mälaren att den var lätt att nå

placering på Björkö gjorde

för många människor. var en förutsätt-

Björköns tillgänglighet avgörande

ning för att Birka skulle kunna fungera som Besöken skulle

träffpunkt.

syften. Besökarna skulle handla, förrätta

uppfylla många gudstjänst,

besöka tinget, träffa bekanta, roa sig m m. Mellan sammankomsterna

låg

möteslokalerna öde. I många av de svenska städer som saknade

tidiga

bofast befolkning stod husen tomma under stora delar av året.

Över tiden utvecklades till städer med

mötesplatserna speciella privi-

legier. Handeln var emellertid fortfarande koncentrerad till bestämda tidpunkter på året. Städernas befolkning förblev därför liten och stadsmänniskan skiljde sig inte nämnvärt från sin kusin landet. Till det

på

yttre påminde stadsmiljön om jordbrukssamhällets byar. Husen var

samlade i rad längs Den ekonomiska strukturen utmärktes

några gator.

av att stadens levde i en baserad

befolkning självhushållningsekonomi på

jordbruksproduktion. Skillnaden mellan stad och land var liten. Stadens

livsform sammanföll med

landsbygdens.

Köpmännens stad

Framväxten av de svenska städerna var ett resultat av att handelsmän, som tidigare fört en ambulerande tillvaro, till fast

övergick bosättning.

Detta var en som skedde successivt under tid.

övergång lång Befolknings-

till att lokala marknader för växte

ökningen bidrog hantverksprodukter

fram i städerna. Därmed till en fast

öppnade sig nya möjligheter

bosättning även för ambulerande hantverkare. inom

Expansionen

Staden

i städerna stimulerades av en växande

hantverksnäringen samtidigt

till växte Kravet till-

Möjligheterna export gradvis. på

fjärrhandel.

ändrade karaktär.

gänglighet

till en hamn fick nu en Utrikeshandelns

Tillgång avgörande betydelse.

under medeltiden var i första hand ett utslag av tillväxt i Sverige

tillväxt. Det Hansaförbundet till att

Östersjöhandelns tyska bidrog

vilket medförde en snabb tillväxt kontakterna över Östersjön blev tätare,

i städer den svenska De svenska Östersjöstäderna,

längs Östersjökusten.

införlivades i ett internationellt handels-

med Visby som central nod, av handelsöverenskommelser och

nätverk, där städer länkades samman

En omfattande inflyttning av tyska

Hansans transportorganisation.

Dessa invandrare växte med tiden till en stor kom till stånd.

köpmän

i städer och

som Visby, Stockholm, Söderköping befolkningsgrupp

Kalmar.

medeltiden utvecklades en urban livsform.

Under den tidiga särpräglad

en central roll i denna Deras vanor

De tyska köpmännen spelade process.

kom att som förebild för andra sociala som och levnadssätt tjäna grupper

och De som levde i den nya livsformen

hantverkare sjöfolk. grupper

kännetecknades av att de var mobila och beresta. Köpmän, sjöfolk

mycket

hade alltid rest till Också hantverkarna

och fiskare avlägsna platser.

resa. De reste runt i stadens för att köpa

befann sig ofta på omgivningar

samt varor. Som hade de

material, mottaga beställningar sälja gesäller

sträckor. Det var att färdades

ofta rest längre vanligt hantverksgesäller

arbeta hos olika mästare och det sättet utveckla

runt i Europa för att på

Gesällernas tillvaro var förankrad i ett

sin kompetens. kringresande

Zünften som hade lokalföreningar i alla

organiserat europeiskt nätverk,

städer i Dessa var att ta emot tillresande gesäller.

större Europa. skyldiga

anvisade dem arbete och kunde eventuellt

De ordnade övernattning,

om de inte förmådde att skaffa arbete i

också ge gesällerna respengar

Genom Zünften och sina kom hantverkarna att ta

staden. vandringar

av kultur. Hantverkarna till att en

starka intryck tysk bidrog därigenom

och världsbild som markant från böndernas

urban livsform skiljde sig

livsform växte fram i

Sverige.

Hantverkarnas stad

Över tiden omvandlades den svenska staden till en och export-

import-

nod. Av fiskala skäl önskade lokalisera s k till

kungamakten stadsnäringar

städer. Kungen beslöt därför att städerna skulle ha monopol handel,

på

sjöfart och hantverk. All Sveriges export och import av varor kom

på

detta sätt att passera genom städerna. Med utrikeshandelns tillväxt

följde

också en ökad inflyttning av köpmän till städer. Städernas

befolkning

expanderade. emellertid endast 5-10 procent av

Köpmännen utgjorde

städernas befolkning. De största yrkesgrupperna var i stället hantverkarna

och manufakturisterna, vilka under mitten av 1700-talet en

utgjorde

tredjedel av befolkningen i städer som Stockholm, Kalmar och Västervik.

Med städernas tillväxt att skillnaderna mellan urbana och rurala

följde

miljöer blev allt mer markerade. Gamla omvandlades till stenstäder

byar

och till förmån för

självhushållningen övergavs penninghushållning.

Medan landsbygden fortfarande dominerades av en lokalt inriktad

utbredde en internationellt

självhushållningsekonomi sig gradvis kopplad penninghushållningsekonomi i städerna.

Städernas invånare specialiserade sig på vissa typer av verksamheter. Inkomsterna från dessa verksamheter kunde användas för av andra

köp

produkter. Denna urbana också i städernas

specialisering avspeglade sig

fysiska struktur. Ett drag i deras inre var att olika

typiskt organisation

yrkesgrupper kvarter. och hantverkarna drev

levde i separata Köpmännen

dessutom sin verksamhet i samma hus som de bodde. I större städer

på

den europeiska kontinenten denna ännu

gick rumsliga specialisering

Olika av hantverkare -

längre. typer juvelerare, vapentillverkare,

skräddare osv - koncentrerades till bestämda kvarter i staden. Följden blev en inom och mellan

långtgående specialisering arbetsfördelning

olika kvarter.

Stadens struktur kom detta sätt att vilken typ av produktion

på återspegla

människor var i mer än den enskilde individens sociala

engagerade

ställning inom olika verksamheter. Genom att och arbets-

arbetsgivare

tagare bodde tillsammans så motverkades en efter

geografisk segregering

Staden

samhällsklass. hus både som och bostad

Borgarnas fungerade arbetsplats

för såväl och hans som för och

ägaren familj gesällen, lärpojken pigan.

Det aktuella var med en

produktionssättet förknippat patriarkalisk

livsform, där de sociala skillnaderna till en del återspeglade en generationsskillnad. Inom hantverket var i fall

produktionsformen många

kopplad till en kontinuerlig äktenskaplig livsform. När en hantverksmästare dog hände det ofta att gesällen gifte sig med änkan och övertog mästarrollen. Kontinuiteten kunde också säkras genom att en

gesäll-

utbildad son till mästaren vid faderns död eller att en dotter

övertog gifte

sig med en gesäll som kunde föra verksamheten vidare. Medeltidens patriarkaliska familjelivsform kännetecknades på detta sätt av att pro-

duktion och reproduktion var ömsesidigt kopplade till varandra.

Arbetarnas stad

Så sent som i mitten av det förra århundradet var Sverige i huvudsak ett

samhälle. En stor av levde

agrart majoritet befolkningen på landsbygden

i en De levde i en där

självförsörjningsekonomi. självständighetslivsform,

de arbetade för att på egen hand producera de förnödenheter som behövdes för att överleva. Endast en mindre del av deras produktion avsattes en marknad i mot Detta var en

på utbyte pengar. särpräglad

livsform som kännetecknades av att livet bestod av arbete i en naturnära

levnadsrytm. Yrkeslivet sammanföll med familjelivet, arbetsplatsen med hemmet och arbetsstyrkan med familjen. var sådan

Produktionsförmågan

att huvuddelen av tiden upptogs av arbete. Det fanns för

inget utrymme

att avgränsa arbetstid från fritid, frånsett de som kristendomen

helgdagar

föreskrev.

De städer som fanns vid denna var ännu små. Bland svenska

tidpunkt

städer dominerade Stockholm i storlek och betydelse. År 1850 uppgick Stockholms befolkning till 93 000 invånare, medan landets andra stad, Göteborg, hade 26 000 invånare. Därutöver var det endast Karlskrona,

och Malmö vars översteg 10 000 invånare.

Norrköping befolkning

När sköt fart i under 1870-talet bodde 13

industrialiseringen Sverige

procent av rikets i städer. I Danmark var andelen bosatta i

befolkning

städer vid samma tidpunkt mer än dubbelt så nästan tre

hög, iTyskland

gånger så hög medan andel i var mer än

stadsbefolkningens England fyra

gånger så hög som i Med accelererade

Sverige. industrialiseringen

i förde med

urbaniseringsprocessen Sverige påtagligt. Industriepoken sig

att etablerade större städer som Stockholm, och

Göteborg, Norrköping

Malmö började växa snabbt. Under andra hälften av 1800-talet ökade exempelvis befolkningen i Stockholm med 313 000 personer, vilket motsvarade en Även mindre städer som

Ökning med 237 procent. Borås, Eskilstuna och Västerås uppvisade en snabb tillväxt. Städernas

expansion

bars upp av textil- och verkstadsindustrins tillväxt. Närhet till en stor lokal marknad samt tillgång till hamn för av råvaror, var två

import viktiga

egenskaper hos de större städerna.

expansiva

Industrialiseringen var emellertid inte enbart ett stadsfenomen. Ett särpräglat drag i den svenska var att

industrialiseringsprocessen många

branscher växte fram och

expanderade på landsbygden. Järnbruken, sågverken, pappersbruken, glasbruken, tegelbruken och

inledningsvis

också kvarnindustrin var lokaliserad till Närheten till

landsbygden.

råvaror samt gamla hantverkstraditioner var orsaker till detta

viktiga

utvecklingsmönster. De små brukssamhällen och tätorter som växte upp

dessa industrier utvecklades i fall till städer. Sandviken och

kring några

Mjölby är två exempel detta. Industrialismens innebar

på genombrott på

detta sätt att städerna började ikläda sig rollen som

viktiga produk-

tionscentra för industrivaror. Arbetarna över städerna.

tog

Med industrialismens också framväxten av en

genombrott följde ny

livsform - lönearbetarlivsformen. Denna livsform avvek markant från hantverkarnas livsform. Ett centralt i lönearbetarlivsformen var

särdrag

att tiden i två distinkta aktivitetsfält - arbetstid och fritid.

uppdelas

Därmed utvecklades yrkesliv och till två sfärer i tillvaron som

familjeliv

var separerade från varandra både i tid och rum. Hem och arbete blev två

åtskilda världar, där arbetet utvecklades till ett medel för att den enskilde

skall kunna realisera sina önskemål under fritiden. Fritiden

avgränsades

från arbetstiden och blev föremål för ökat intresse. För att få

möjlighet

Staden

fritiden ett innehåll formulerade arbetarna krav på

att ge produktionen

med avseende arbetstidens längd, lönernas storlek, arbetsmiljöns

på

beskaffenhet samt Den politiska

omfattningen på arbetsbelastningen.

i industrisamhället kom därför att gälla de materiella

kampen primärt

i samhället. Arbetarrörelsens framväxt under

villkoren för olika grupper

andra hälften av 1800-talet är ett uttryck för detta.

snabba tillväxt sedan mitten av 1800-talet detta

Städernas återspeglar på

växte mellan det liv som besätt framväxten av en ny livsform. Klyftan i städer landsbygden levde. I städerna separe-

folkningen respektive på

rades i ett första från bostäderna. Fabriksägarna

steg arbetsplatserna

som hantverkarna sina fabriker tillsammans med alla bodde inte ovanpå bosatte i stora i utvalda

sina anställda. Fabriksägarna sig lägenheter

i närheten av andra människor, medan arbetarna

områden, välbärgade

till stadsdelar med mindre och sämre bostäder. Den

koncentrerades

sociala i städerna ändrade karaktär.

segregeringen

Bostadsområden från industriområden. I en senare fas av

skiljdes

växte det fram affärskvarter, vilka var avskilda från

utvecklingen speciella

industriområden. Under det senaste årtiondet har såväl bostäder som kontorsarbete iväxande från den fysiska produk-

omfattning separerats

har ut från de stora

tionen. Samtidigt varuproduktionen gradvis flyttat

närvarande sker det en mellan olika

städerna. För fortgående separering

av administrativa funktioner. Endast ett litet antal företagsledande

typer funktioner bibehålls i centrumkärnan, medan andra administrativa

funktioner ut i stadens Hur denna tillåts

flyttas periferi. långt separering

bestäms av stadens storlek samt av kostnadsskillnaderna för lokaler

gå

inom samma stad.

har kännetecknats av att lönearbetarlivsformen har

Nittonhundratalet

Den andel av som och bär denna

brett ut sig. befolkningen gestaltar upp

livsform har ökat. Detta bl a att landsbygdens

fortgående återspeglar

har förlorat sin attraktivitet bland folk. De yngre rurala livsform gradvis

har en urban livsform, med en

generationerna föredragit reglerad

en framför den rurala. Resultatet har blivit

arbetstid och hög kontantlön,

en fortgående urbanisering.

År 1980 bodde mer än hälften av i tätorter med mer

Sveriges befolkning

än 10 000 invånare, medan endast av hade sin

17 procent befolkningen

hemvist på landsbygden. ifrån alla som var bosatta

Lång på landsbygden

levde i en rural har också

självständighetslivsform. Utvecklingen

kännetecknats av att den urbana livsformen

tagit landsbygden ibesittning.

Två förhållanden har en roll i denna

spelat viktig spridning.

För det första har bilismens i kombination med förkort-

utbredning,

ningarna av arbetstiden, öppnat nya möjligheter för Folk kan

pendling.

nu välja att bo landet som de fortsätter att arbeta i en när-

på samtidigt

belägen stad. av i kombination

Utvecklingen informationsteknologin,

med ökad flexibilitet när det arbetstider och ökade till

gäller möjligheter

att utföra delar av arbetet i hemmet, kommer att

ytterligare utvidga

möjligheterna till i framtiden. För allt fler av

pendling kategorier

människor blir det att utföra en del av arbetet i hemmet.

möjligt Dagliga

besök på arbetsplatsen blir inte En urban livsform

längre nödvändiga.

förutsätter därmed inte längre att man bor i städer. kommer

Samtidigt

emellertid denna av att sikt förändra den aktuella

typ anpassningar på

livsformens karaktär.

För det andra har den av aktiviteter från

systematiska överföring familj

till institutioner som skett inom -

offentliga omsorgssektorn barnomsorg,

osv. - till förbättrade

äldreomsorg, bidragit möjligheter att erhålla

lönearbete även Valet av innebär därför

på landsbygden. bostadsmiljö

inte i samma som ett val av livsform. Den

utsträckning tidigare entydigt

urbana lönearbetarlivsformen har i verket kommit att dominera

själva

även Den traditionella skillnaden mellan stadens och

på landsbygden.

landsbygdens livsformer är väg att försvinna. I stället har det vuxit fram

på

ökade skillnader mellan mönstret av livsformer i olika städer.

Karriäristernas stad

Ett utmärkande i i under detta

drag samhällsutvecklingen Sverige

århundrade har varit att hos har

utbildningsnivån befolkningen gradvis

höjts. Detta har manifesterat olika sätt. Den skol-

sig på obligatoriska

gången har Medan alla under 1930-talet

förlängts. ungdomar genomgick

Staden

sex år är den i i

en skolutbildning på obligatoriska skolgången dag

dubbelt så En annan förskjutning är att andelen personer

praktiken lång.

med har ökat Endast ca 5 av

eftergymnasial utbildning kraftigt. procent

en årskull skaffade sådan under 1930-talet. Motsvarande

sig utbildning

var under 1980-talet 25 Särskilt under senare år har det

andel procent. skett en snabb i antalet personer med eftergymnasial utbildning.

ökning

1975-1985 ökade antalet med sådan utbildning

Under perioden personer

i med 164 Vid slut fanns det ungefär

arbetslivet procent. periodens

med dvs 20 procent av

750 000 personer högskoleutbildning, knappt

av och av antalet

arbetskraften. Förlängningen utbildningstiden ökningen

med har varit orsaker till fram-

personer högre utbildning bidragande

växten - karriärlivsformen. av en ny livsform

Personer med en utvecklar en stark professionell

lång utbildning

identifikation. Detta bl a i att de ser sig som advokater,

yttrar sig arkitekter, forskare, företagsledare, konsulter, läkare, journalister,

reklammän, osv. För andra med-

politiker, skådespelare, finansmän,

däremot den territoriella identifikationen en överordnad

borgare spelar

roll. Dessa betraktar som stockholmare, göreborgare, skåningar,

sig

dalmasar osv. Med den har den territoriella

höjda utbildningsnivån

identifikationen till förmån för en professionell

gradvis försvagats

identifikation.

av antalet som bär en identifikation

Ökningen personer på professionell

att lönearbetarlivsformens instrumentella till arbete

innebär hållning

undergrävs.Människormedenstarkprofessionellidentifikationbetraktar

i första hand som ett medel för att kunna leva ett rikt liv

inte arbetet

under fritiden. I stället ges post-materiella värderingar hög prioritet.

Arbetet ett medel till Arbetet omvandlas till

blir viktigt självrealisering.

i och lever för. I fall blir arbetet liktydigt

man engagerar sig många

något

med livet. Kraven innehållet i arbetet ökar. Intressanta arbets-

på

rika att samt goda möjligheter uppgifter, möjligheter göra erfarenheter

och därför högt vid

till vidareutbildning personlig utveckling prioriteras

valet av arbete. i arbetet leder till att karriäristens post-

Framgång

materiella kan kombineras med materiell trygghet.

värderingar

av antalet människor som lever i en karriärbunden livsform

Ökningen

avtecknar också i Människor i denna livsform

sig bosättningsmönstret. värderaralternativabosättningsorterutifrån deras möjligheteratterbjuda

en arbetsmarknad med attraktiva Städer som känne-

arbetsuppgifter.

tecknas av ett stort och varierat utbud av framstår därför

arbetsplatser

som särskilt attraktiva. Vilka orter som uppfyller kraven för en enskild individ varierar med den identiteten. För

professionella skådespelare, musiker, artister, journalister, finansexperter osv kan ingen stad i landet

konkurrera med Stockholm, när det att en attraktiv arbets-

gäller erbjuda

marknad. För forskare, konsulter, läkare och lärare huvud-

erbjuder

stadsregionen tillsammans med Lund, och

Uppsala, Göteborg, Linköping

Umeå unika Städer som centra för

möjligheter. utgör kunskapsutveckling

och fortsätter därför att medan

informationshantering expandera

traditionella produktionsorienterade städer stagnerar eller går tillbaka.

I Sverige har detta inneburit att tillväxten i och i

huvudstadsregionen

universitetsstäder har stimulerats. Sålunda ökade antalet personer med

på arbetsmarknaden med

högskoleutbildning knappt 450 000 personer

under perioden 1970-1985. Av denna tillkom 120 000 Stock-

ökning

vilket innebär att mer än var som

holmsregionen, fjärde högskoleutbildad

kom ut arbetsmarknaden hamnade i Riktas

på huvudstadsregionen.

uppmärksamheten endast mot av antalet

expansionen högskoleutbildade

inom det blir ännu

privata näringslivet Stockholmsregionens särställning

mer En tredjedel av periodens tillväxt i antalet

påtaglig. högskoleutbil-

dade med sysselsättning inom återfanns i Stockholms-

näringslivet

regionen. Huvudstadsregionens dominans var tydligast markerad inom

den privata tjänstesektorn. Inom denna hamnade nästan av

40 procent

den nytillkomna högskoleutbildade arbetskraften i

Stockholmsregionen.

Storstadsregioners ledande roll, när det gäller framväxten av karriärlivsformen, måste förstås utifrån såväl lokaliseringen av som

efterfrågan

utbudet av denna av

högskoleutbildad personal. Efterfrågan på typ

arbetskraft har varit särskilt stor i av dessa

storstadsregioner. Några

regioner har omvandlats till centra för verksamheter.

kunskapsintensiva

Närheten till marknaden är en huvudorsak till detta. Storstadsstäderna utgör en stor lokal marknad, som

samtidigt kommunikationssystemets

Staden

struktur medför att till de nationella och de inter-

tillgängligheten

nationella kunderna är Särskilt den starka

god. privata tjänstesektorns

koncentration till är ett för att denna

huvudstadsregionen uttryck region

är den dominerande marknaden i landet. Samtidigt har företagen som är

lokaliserade till en till

huvudstadsregionen överlägsen tillgänglighet

utländska marknader.

dominans, när det gäller arbetskraft,

Storstadsregioners högskoleutbildad

måste också förstås utifrån att dessa är attraktiva för

regioner speciellt

som har valt en karriärbunden livsform. Storleken på den lokala

personer arbetsmarknaden samt dess gör att storstadsregioner står

differentiering

i när det att karriärinriktade personer inom olika

särklass, gäller erbjuda

alternativ. Koncentrationen av huvudkontor till

professioner många

Stockholm att huvudstadens arbetsmarknad omfattar osedvanligt

gör

lockande och utvecklande för de som satsar

många arbetsuppgifter på

denna av verksamhet. centrala ämbetsverk och

typ Regeringskansli,

universitet attraktiva möjligheter för andra akademikergrupper,

erbjuder

medan konserthus och unika arbets-

teatrar, restauranger skapar möjligheter för kulturarbetare.

Dessutom lockar med av närhet till om-

storstadsregioner sin meny

fattande sociala nätverk inom En till

den egna professionen. god tillgång

sådana nätverk nya karriärmöjligheter. Förutsättningarna för en skapar

karriär framstår därför som särskilt i dessa

framgångsrik gynnsamma

Resultatet blir att av kvalificerad arbetskraft

regioner. rekryteringen

underlättas i som risken för att denna

storstadsregioner, samtidigt

arbetskraft skall sluta sin anställning är högre än i andra regioner där

alternativen är färre.

verksamheters och den

Kunskapsintensiva lokaliseringspreferenser

välutbildade arbetskraftens bidrar till att förstärka

bosättningpreferenser

Stockholms till ett nationellt centrum för och

utveckling kunskaps-

informationshanterande verksamheter. Skillnaderna i livsform mellan

och det landet ökar därför Medan det

Stockholmsregionen övriga gradvis.

landet fortfarande aven lönearbetarlivsform, där territoriet

övriga präglas

är basen för identifikationen, sätter ett växande antal människor, som valt

en karriärlivsform, sin prägel Det kan vara

på storstadsregionerna.

finansvalpar, kulturarbetare, journalister, jurister, konsulter, politiker

m m. För dessa människor arbetstid och fritid samman. Det sociala

flyter

umgänget blir därmed ett element i arbetet. Café

viktigt och restauranglivet frodas. Resor och möten i arbetet innehåller starka av socialt

inslag umgänge. I konferensanläggningens bubbelpool blir det meningslöst att

försöka dra en mellan arbete och fritid. Detta också

gräns gäller frågan

om vem som betalar. Den karriärbundna livsformen utmärks av, att dessa personers konsumtion till betydande del är knuten till arbetet. Konsum-

tionen belastarföretagens kostnadssida.Tjänstebil,representationskonto,

fördelaktiga lån, privat sjukvård samt möjligheter till att kombinera

tjänsteresor med semester är exempel på detta. Lönearbetarlivsformens charterresor till utlandet tillsammans med och arbetskamrater

grannar är som karriäristerna ersätter med kombinerade affärs- och

något

semesterresor, där tiden tillsammans med utländska affärs-

tillbringas

bekanta. Det professionella nätverket blir på detta sätt ett viktigt element också i det sociala livet.

På samma sätt som lönearbetarlivsformen en från städer

gång spred sig

till andra delar av landet, förväntas karriärlivsformen

långsamt sprida sig

från till resten av landet. En fortsatt av antalet

storstadsregioner ökning människor med högskoleutbildning skapar en grogrund för en sådan

I takt med att den växer i

utveckling. kunskapsintensiva produktionen

omfattning förlorar storstadsregionerna gradvis sina lokaliseringsmässiga

försteg framför andra typer av En av sådana

regioner. decentralisering

verksamheter framstår då som ekonomiskt Med decentra-

fördelaktig.

liseringen följer i sin tur att när det

storstadsregionernas överlägsenhet, gäller att erbjuda högskoleutbildade attraktiva gradvis

arbetsuppgifter,

reduceras. skapas för att strömmen av nyutexaminerade

Förutsättningar

akademiker till storstadsregionerna skall minska.

Utvecklingen detta sätt, i framtiden, åter in i en fas där

går på någon gång

skillnaden i livsform mellan storstad och städer minskar. Stor-

övriga

stadens karriärbundna livsform allvar också tilll andra

sprider sig på

städer.

Staden

Kosmopoliternas stad

med att storstadens karriärbundna livsform sprider sig till andra

Samtidigt

städer och skillnaderna i livsform mellan städer kan en

utjämnar

motverkande Den karriärbundna livsformen är i vissa

process skönjas.

sociala skikt att utvecklas till en kosmopolitisk karriärlivsform.

på väg

Därmed kommer skillnaderna mellan storstäder och andra städer åter att accentueras.

av den karriärbundna livsformen såväl som

Omvandlingen återspeglar

ekonomins av tjänster i ökar.

påverkar förändring. Inslaget produktionen

Tillväxten inom den företagsinriktade tj änstesektorn är ett utslag av detta.

ökar också av vid leveranser av industri-

Samtidigt inslaget tjänster

Elektronikindustrin är ett detta. Produkterna från

produkter. exempel på

måste kombineras med för att kunna användas.

dataföretag programvara

I fall förutsätts det dessutom att till de enskilda

många systemet anpassas

kundernas situation. Produkterna måste därför kombineras med

tjänster

för att de skall kunna utnyttjas effektivt hos kunden. Tjänsteproduktion förutsätter direkta kontakter mellan och I takt med att

säljare köpare.

av ökar i växer därför behovet av direkta

inslaget tjänster produktionen

kontakter mellan och kund. Produktionen sker i allt större

producent

grad hos kunden.

Det finns en växande människor vars arbete till stor del består i att

grupp

utveckla och underhålla sociala nätverk till fromma för företag och

institutioner. Företagsledare i större organisationer ägnar huvuddelen av

sin tid till nätverksarbete. Kontakterna med konkurrenter och leveran-

törer skall underhållas, bearbetas, insatser i intresse-

politiker

göras osv. Professorer ägnar motsvarande sätt mycket

organisationer på

tid att hålla kontakten med andra forskare. Ett välutvecklat socialt nätverk är ett medel att kontakten med den internationella

upprätthålla

forskningsfronten.

Resultatet blir att ett växande antal människor tillbringar en allt mindre del av sin tid sin Tiden förbrukas i stället resa till eller

på arbetsplats. på

hos leverantörer, kunder, konkurrenter, kollegor osv. En ny nomadise-

rande livsform växer fram och för

betingelserna ortsystemets utveckling

förändras.

Enstaka stadsregioner är på väg att omvandlas till stora Dit

mötesplatser.

dras folk för att awerka möten inom

med personer näringsliv, forskning,

offentlig förvaltning, politik, m m. Dit dras också människor för att utnyttja stadens och kulturutbud. Denna är

underhållnings- utveckling

särskilt i städer som som nationella eller internationella

påtaglig fungerar

centra för kultur, näringsliv, och verksamhet. New York,

politik offentlig

Paris och London är tre välkända utländska städer som

exempel på

fungerar som mötesplatser i såväl affärslivet som i och

underhållnings-

kultursammanhang.

Stockholm är det enda svenska en stad som en

exemplet på uppvisar

märkbar utveckling i denna riktning. Under den senaste

tjugoårsperioden

har det skett en markant i antalet individer som besöker Stock-

ökning

holm under kortare eller längre tid för att möta andra

personer. En grov indikator detta är av Arlanda. Sedan 1968

på utvecklingen flygtrafiken på

har antalet passagerare som anländer till Arlanda, exklusive transitpassagerare, mer än femdubblats. Antalet uppgick i slutet av 1980-talet till per år. Särskilt markant har tillväxten varit

sju miljoner personer

under 1980-talet. Till detta skall alla de personer som kommer till

läggas

Stockholm med tåg, buss och bil.

Huvudstadens växande betydelse som avtecknar bl a i en

mötesplats sig

kraftig tillväxt i besöksnäringen. Sedan 1970 har antalet i

sysselsatta

hotell- och restaurangverksamheter i de inre delarna av stockholms-

- och -

regionen Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö Danderyd

vuxit mer än så snabbt som den totala i

fyra gånger sysselsättningen

regionen. En växande andel av arbetskraften i Stockholm är sålunda sysselsatta med att för besökare utifrån.

producera tjänster

När städer detta sätt omvandlas till förändrar de också

på mötesplatser gradvis karaktär. Tillgängligheten blir åter, som på Birkas tid, en precis

för expansiv stad. Tillgängligheten för besök utifrån

viktig förutsättning

är en avgörande för av verksamheter.

lokaliseringsfaktor många typer

Staden

Detta i första hand i att en lokalisering nära regionens flygyttrar sig betraktas som för vissa kontaktintensiva verksam-

platser fördelaktiga

heter. Detta är en orsak till den snabba som skett under

viktig expansion

det senaste årtiondet som ansluter till stora flygplatser.

längs vägar

M4-korridoren mellan Heathrow och Bristol är ett

Expansionen längs

välkänt internationellt på detta. Framväxten av en Arlanda-

exempel

korridor är en svensk manifestation av samma utvecklingsmönster. denna korridor till stor del av försäljningsbolag

Företagen längs utgörs

till utländska med en omfattande besöksverk-

elektronikproducenter

samhet. från huvudkontoret i utlandet besöker det svenska

Experter

anställda i besöker svenska kunder osv.

dotterbolaget, dotterbolaget

I takt med att en stads roll som växer i omvandlas

mötesplats betydelse

den från att ha varit en stad med ett centrum till att bli en stadsregion med flera centra. Arlandakorridoren och byggandet

Utvecklingen längs

av Arlanda stad kan ses som ett första tecken en sådan i

på utveckling

En ny arbetsdelning mellan olika centra inom

Stockholmsregionen.

växer fram. Skilda noder kommer att

storstadsregioner inomregionala

som centra för av verksamhet. Den stadskärnan

fungera olika typer gamla

sin roll som centrum för kultur och Även vissa

upprätthåller nöjesliv.

av funktioner inom har visat ha starka preferenser för

typer näringsliv sig

en dit. Finansverksamhet och huvudkontorsfunktioner är två

lokalisering

detta. Andra av verksamhet en lokalisering

exempel på typer prioriterar

nära för att kunna effektivt som Natur-

flygplatser fungera mötesplats.

sköna i närhet kan samtidigt omvandlas till stora

omgivningar flygplatsers

attraktiva konferenscentra. får rätta till naturens

Landskapsarkitektur

brister.

för att en stad skall kunna utvecklas till en mötesplats är att

Betingelsen

den har stor vilket är med goda möjligheter att ta

tillgänglighet, liktydigt

dit med buss eller bil. till kommunikations-

sig flyg, tåg, Tillgång infrastruktur är en nödvändig förutsättning för att en sådan utveckling

skall realiseras. Framväxten i närheten av av nya centra flygplatser innebär ett sätt att cirkeln slutes. Dessa moderna mötesplatser

på

liksom de städerna, av att de saknar fast

kännetecknas, ursprungliga

bosatta människor. Den moderna i till en

mötesplatsen ligger anslutning

internationell och är fylld med människor under På

flygplats dagtid.

kvällen lämnar de flesta centrat för att i stället natten hotell

tillbringa på

eller i bostaden i en annan del av I står

regionen. dessa nya stadskärnor sålunda många hus tomma under nätter och helger.

Kombineras denna med en fortsatt av dubbel-

utveckling ökning

bosättningen kan allt fler städer i framtiden få karaktären av

tillfälliga

mötesplatser vilka står outnyttjade under delar av året. Vissa delar av staden befolkas av människor som endast bor där under enstaka i

dagar

veckan/månaden, medan andra endast befolkas under och

helger

sommarmånader. Arbetsplatsstäder som Arlanda stad lämnas öde under helger och sommarmånader. Pittoreska småstäder längs kusten lämnas öde under vinterhalvåret, medan de av liv under sommar-

sprudlar

månaderna. Trosa och Båstad är två orter som visar av en sådan

drag utveckling. Samtidigt fylls hotell med turister, kongress-

citykärnornas

och året om. Ekonomiska förutsätter

deltagare tjänstemän lägesfördelar även fortsättningsvis en förmåga att lämna den byggda miljön outnyttj ad

med så korta tidsintervall som möjligt.

Förändrade förutsättningar

i livsformer har Dessa

Förändringar påverkat bosättningsmönstret.

förändringar har inledningsvis burits fram av avgränsade sociala

grupper.

Deras livsform har i nästa omgång kommit att som förebild för

tjäna

andra grupper. Köpmännen utvecklade detta sätt en urban livsform

på

som sikt kom att omfatta också hantverkare och Med

på sjöfolk. framväxten av denna livsform en urbaniseringsprocess som

påbörjades

fortfarande pågår. Resultatet har blivt att urbana livsformer i

dag

dominerar i Sverige. Urbana livsformer numera även lands-

präglar bygden.

Framväxten av nya livsformer under historiens har också inneburit

lopp

att enskilda städers för att utvecklas fortgående har

förutsättningar

förändrats. Den urbana livsformen infördes till från kontinenten

Sverige

i samband med handelns var bärare av den

expansion. Tyska köpmän

nya livsformen. Dessa bosatte sig i första hand i handelsstäder längs

S raden

kusten. Härav att inledningsvis kom att

följde den nya urbana livsformen

i dessa handelsstäder. Framväxten av en urban

påverka utvecklingen

livsform i kom detta sätt att stimulera expansionen i städer

Sverige på

som Stockholm och Visby.

I samband med industrialismens växte det fram en löne-

genombrott

arbetarlivsform som av att arbetsliv och familjeliv betraktades

präglades

som två sfärer av tillvaron som var åtskilda i såväl tid som rum. Denna livsform hade sina rötter i Storbritannien och kom förhållandevis sent till

Den stark i dåtidens största städer -

Sverige. växte sig Stockholm,

Malmö och Dessa kunde den fram-

Göteborg, Norrköping. erbjuda

växande industrin en till stora marknader. De

god tillgänglighet regionala

stora handelsstäderna kom att ändra karaktär. Från att tidigare ha

gamla

av hantverkets kom nu industri-

präglats patriarkala familjelivsform

lönearbetarlivsform att sätta sin dem. Med

produktionens prägel på

lönearbetarlivsformens växande dragningskraft på ungdomar följde att dessa handelsstäder fortsatte att växa. Alla handelsstäder

gamla gamla

inte samma utvecklingsmönster. I några av dem vann den nya

uppvisade

livsformen fäste. De inte de krav som den framväxande

inget uppfyllde

ställde. Den nya livsformen blev för dessa ett hot

industriproduktionen

mot en fortsatt expansion. Visby är en illustration på detta.

Lönearbetarlivsformen fick emellertid inte enbart fäste i stora handelsstäder. beroende av råvaror innebar också att

Industriproduktionens

växte fram. Städer som Sandviken, Västerås, Eskilstuna och nya städer Sundsvall kan nämnas som I dessa städer kom redan från början

exempel.

lönearbetarlivsformen att dominera.

De senaste årtiondena har kännetecknats av att en karriärbunden livsform ökat i Ett utmärkande i denna livsform är att

betydelse. drag

och inte separeras i tid och rum. För människor

yrkesliv familjeliv längre

som lever i denna livsform arbetet den centrala aspekten av

utgör tillvaron, runt vilken kretsar. Livsformens framväxt är

övriga aspekter

bl a ett av att ökat. Allt fler

utslag befolkningens utbildningsnivå

människor utvecklat en stark

har genom en lång utbildning professionell

identitet.

Den karriärbundna livsformens är i första hand ett storstads-

expansion

fenomen, med särskilt stark till ett lands i fall

knytning primatstad, många

huvudstaden. Den starka koncentrationen av huvud-

näringslivets kontorsfunktioner, företagsinriktad tjänsteproduktion, infomations- och

mediaverksamhet,statsförvaltningen,intresseorganisationerochpolitiska

organisationer och institutioner till huvudstaden medför att människor som valt en karriärbunden livsform söker till Stockholm.

sig Unga

människors prioritering av en karriärbunden livsform har detta sätt

på

bidragit till Stockholms expansion, något som varit särskilt under

påtagligt

det senaste årtiondet. Gamla industristäder som inte kan

erbjuda

attraktiva dräneras som

karriärmöjligheter samtidigt på ungdomar väljer

denna livsform. Städer som Borås, Eskilstuna, Sundsvall,

Borlänge,

Sandviken, Trollhättan och Örnsköldsvik därför att välutbildade

upplever

ungdomar med en stark identitet lämnar staden.

professionell

Att kunna möta den nya tidens krav

Städers utvecklingspotential bestäms av deras till

förmåga att anpassa sig

de nya livsformer som växer fram i med den ekonomiska

samspel

utvecklingen. Storstäderna i allmänhet och Stockholm i synnerhet har uppvisat en till sådan De har

överlägsen förmåga anpassning. framgångs-

rikt förmått att möta Resultatet har blivit att

den nya tidens krav. nya livsformer i allmänhet har i dessa städer för att sedan

uppstått sprida sig

över landet. Andra städer har däremot inte förmått anpassa till den

sig

nya tidens krav. De har därför upplevt en som samman-

blomstringstid

fallit med en speciell livsforms

dominansperiod.

Staden

Det som var är nu förgånget .

förr (2 I :4)

3. KONFLIKTER

Fram till 1800-talets mitt var den svenska staden ännu skarpt avgränsad från Staden hade också en karakteristisk struktur, där olika

landsbygden.

levde inom områden. Torget var stadens

yrkesgrupper avgränsade

centrum. Detta både som och som

fungerade viktigaste handelsplats

centrum. Runt torget fanns representativt På torget bedrevs torghandel. i allmänhet Rådhuset med tornur, arrestlokal och

offentliga byggnader.

stadskällare markerade stadens sociala och ekonomiska centrum. I

till rådhuset i residensstäder också och

anslutning låg landshövdingehus

Även societetshus och ämbetsmännens gårdar

länsstyrelsens byggnad. låg

centralt. Ibland fanns likaledes vid men ofta

gärna kyrkan placerad torget,

den ett bort från stadens kommersiella centrum.

låg stycke

Handelsgårdarna konkurrerade med de publika byggnaderna om ut-

i stadens mitt. Ofta fick de inte vid De

rymmet plats torget. grupperade

i stället som korsade eller tangerade torget.

sig längs några huvudgator

Fasaderna Vette åt I bedrev handels-

huvudgatan. bottenväningarna

männen sin verksamhet och en trappa upp fanns bostäderna.

Hantverkarnas hus samlade utanför De flesta

låg handelsgårdarna. var till utseendet än handelsgårdarna, hantverksgårdarna anspråkslösare

även om variationerna mellan husen i detta avseende var stor. I hantverkshusen fanns såväl verkstad som bostad för mästarens storhushåll.

Utanför stadens hantverksområde en småfolksbebyggelse. Denna

vidtog

var hemvist för arbetskarlar, vagnmän, självförsörjande kvinnor och folk med obestämda De bodde i mindre som de var

yrken. gårdar, antingen

i eller Småfolket återfanns också i fristående små stugor.

delägare hyrde.

med den lilla skalans i stadens utkant ofta

Uppblandat bebyggelse låg

Staden

också och sommarvillor. Staden var liten

välbyggda ämbetsmannagårdar

och dess struktur påtaglig.

Klassamhällets skiktning

Med industrialismens under andra hälften av 1800-talet

genombrott

förändrades stadsbilden. Industrins behov av arbetskraft ökade snabbt. Människor till städerna vars växte snabbt. Industrins

drogs befolkning

arbetare kom att bilda en arbetarklass som levde i närheten av fabrikerna. Den kännetecknades av att en särpräglad

tidiga industrialiseringen

växte fabrikernas närhet. större fabrik hade

arbetarbebyggelse upp i Varje

sina arbetare samlade i kvarter i I Stockholm förlades vid

grannskapet.

denna tid av de större industrierna till strandlägen på Kungs-

många

holmen och Södermalm. Dessa stadsdelar blev därför till stor del bebyggda av och för industriarbetare.

Städernas snabba tillväxt resulterade i att stadens struktur förändrades radikalt. I de stora städerna kom industrins tyngdpunkt att gradvis ut från stadens centrum. De som etablerades under

förskjutas företag

denna förlade i växande utsträckning sin verksamhet utanför

period

stadens I Stockholm fanns många företag som flyttade från

gränser.

staden till dess Denna omlokalisering möjliggjordes av omgivningar.

till platser i stadens

järnvägens utbyggnad. Tillgängligheten omgivningar

förbättrades radikalt i samband med att området.

järnväg drogs genom

Resultatet blev att ett antal fabriksförstäder växte upp utanför de största städerna. Särskilt var detta i Stockholm, där

tydligt utvecklingsmönster

den första förstaden strax söder om Hornstull, i

tätbebyggda uppstod

trakten av station Västra stambanan.

Liljeholmens på

Industrins tillväxt och det ökade antalet industriarbetare i städerna

medförde att nya stadsdelar byggdes. Före industrialiseringen låg

arbetarhusen de större i stadens periferi.

uppradade längs infartsvägarna

I samband med växte det fram stora koncentrationer

industrialiseringen

av oordnad bestående av timrade stugor eller koncentrationer

bebyggelse

av Dessa kåkstäder och fabriksförstäder bredde ut sig

hyreshuskaserner.

i utanför den staden. På detta sätt kunde man

ringar gamla undgå

byggnadsstadgans bestämmelser.

De fabriksförstäderna utanför Stockholm var samhällen i

nybyggda inga

kommunalrättslig bemärkelse. Fabrikörerna som etablerade verksamheten i dem hade därför stora att egen hand sätta sin

möjligheter på

förstäderna. I fall lät särskilda

prägel på många företagaren uppföra

arbetarbostäder speciellt avsedda för sina anställda. Bostäderna

placerades i direkt till fabrikerna, i fall

anslutning många på själva

fabrikstomten. Arbetarna fick hyra bostäderna så länge de var anställda vid kontrollerade både arbets- och fritiden.

företaget. Kapitalet

Vid sekelskiftet intresse för att ordna bostads-

började industriägarnas

frågan för sina arbetare svalna. Privata markexploatörer fick i ökad grad ta över denna roll. De satte att särskilda bostadsförorter för

igång bygga

arbetare i närheten av fabrikerna. Årstadalen och Sundbyberg var de två första förstäderna utanför Stockholm som uppfördes detta sätt.

på

Dessa nya snabbt växande förorter bestod av arbetarkaserner, mass-

tillverkade hyresbaracker och egenhändigt hopfogade träkåkar. De gav

ett oordnat intryck. Till dessa bostadsområden flyttade arbetare från de inre delarna av staden. Andra kom från de stora i huvudstadens

godsen

från små fiskesamhällen eller från landsorten.

omgivningar, skärgårdens

De anlände till en förstad som representerade nytt, en social

något

konstruktion som varken byggde på stadens eller landsbygdens traditionella organisationstruktur. Sekelskiftets nya förstad kunde varken betraktas som stad eller land. Mest den om ett läger.

påminde

Med industrialismen omvandlades städerna till arbetarnas stad. Ar-

betarnas antal växte snabbt. Den sociala inom staden blev

skiktningen

samtidigt och mer Delvis var det en konsekvens av att

skarpare påtaglig.

städerna blev större, delvis var det ett resultat av att en stark territoriell

segregation utvecklades. Skilda stadsdelar blev hemvist för olika

befolkningsgrupper, varför varje stadsdel fick en särpräglad social

karaktär. Denna process gjorde varje stadsdel allt mer homogena i socialt avseende. Städernas tillväxt i kombination med bristande lokala kommu-

Staden

nikationer medförde att människor sällan hade att lämna den

anledning

stadsdel de bodde i. Storstadens människor levde detta sätt geografiskt

på

isolerade i en social som i sina grundläggande drag

homogen miljö

liknade de mindre brukssamhällena landsorten. Samtidens klass-

på

samhälle i som kontakterna mellan

avspeglades bosättningen, samtidigt

folk från olika klasser var Detta var en stadsmiljö som

begränsade.

ade osäkerhet, rädsla och mer än förståelse över

befrämj avståndstagande

utformning och samhällets överhet

klassgränserna. Bebyggelsens

arbetarklassens underkastelse.

predikade

Utjämning av sociala skillnader

från de stora städerna till deras fick en mer

Utflyttningen omgivningar

allmän karaktär runt sekelskiftet. antog den utåtriktade

Samtidigt

rörelsen nya former. Allt fler människor ur välbärgade samhällsklasser

den växande staden för att bosätta sig i mer lantliga omgivningar.

övergav

Ämbetsmännen i för denna Med tiden kom den

gick spetsen utflyttning.

emellertid att omfatta allt fler samhällsklasser. I Stockholm flyttade överklassen i en första från Gamla stan och Nedre Norrmalm till

omgång

I nästa till avskilda villa-

Ladugårdslandet. omgång gick utflyttningen

samhällen avstånd från centrum. Det förnämsta borgerskapet

på behörigt

i motsvarande sätt från sina i kvarteren

Göteborg övergav på lägenheter

vid Norra för att ut mot det lummiga Lorensberg.

Hamngatan flytta

Handelsmän och hantverkare var bundna till sina varför de

arbetsplatser,

ännu en tid stannade kvar i storstadens centrum.

Denna till att förstärka den sociala i

utflyttningsvåg bidrog skiktningen

storstäderna. För att förmå det att ut till de

förmögna borgerskapet flytta

villasamhällena utanför staden de involverade

nybyggda garanterade

att dessa samhällen skulle få en exklusiv karaktär.

fastighetsbolagen

art till att säkra befolkningens sociala samman-

Bebyggelsens bidrog

Stora att och arbetare inte

sättning. patriciervillor gjorde lägre tjänstemän

hade ekonomiska att bosätta där. Patricieförstäderna var

möjligheter sig

reserverade för ur det borgerskapet. Detta var

familjer förmögna

bostadsområden för bankdirektörer, fabrikörer, och högre

grosshandlare

och är två välkända exempel på

statstjänstemän. Djursholm Saltsjöbaden

SO U 1990:32

sådana exklusiva förorter till Stockholm. Båda villasamhällena var

överklassamhällen. I i var bank-

utpräglade synnerhet Saltsjöbaden

direktörerna och talrika. blev

grosshandlarna Göteborgs motsvarigheter

och Askim.

Örgryte

Patricieförstäderna kom att tjäna som förebilder för många mark-

betraktades som en väg till rikedom. Allt

spekulanter. Tomtförsäljning fler godsägare började sälja tomter från sina jordbruksegendomar.

Förutsättningarna var inte alltid de bästa. Ett avstånd från centrum

långt

kombinerades ofta med dålig tillgänglighet. hade ofta ett

Egendomarna

i förhållande till stadens centrum och kommunikationerna

perifert läge

var dåliga. Områdena framstod därför inte som attraktiva för välbärgade

medborgare. tomterna var svag och priserna pressades.

Efterfrågan på

Dessa nya villaförstäder blev därför i första hand hemort för hantverkare,

och enstaka arbetare.

småföretagare, lägre tjänstemän

Runt sekelskiftet kommunerna mera direkt i

började engagera sig

Ett kommunalt dirigerat, socialt inriktat bostads-

bostadsbyggandet.

byggande med det egna hemmet som förebild växte fram. Städer köpte upp med det uttalade motivet att billiga egnahem

lantegendomar bygga

åt stadens och I fall husen av

låg- medelinkomsttagare. många uppfördes

hantverkare och arbetare som själv att bosätta sig i husen.

avsåg

i Enskede och Bromma är två kommunalt

Trädgårdsstäderna exempel på

De invånarna i dessa

dirigerade egnahemsområden. ursprungliga trädgärdsstäder var i stor utsträckning arbetare och lägre tjänstemän. Trädgårdsstäderna bidrog detta sätt till att bostadsstandarden

på

förbättrades för stadens arbetare. Inledningsvis skedde detta utan att

minskade. Arbetarna fick bättre bostäder, men de bodde

segregeringen

fortsatt tillsammans med andra arbetare.

Över tiden förändrades emellertid situationen. Städernas fortsatta tillväxt i kombination med utbyggnaden av kollektivtrafik gjorde att avstånden krympte och ökade. Förorter som tidigare upplevts som

tillgängligheten

blev därmed attraktivare. Inte

avlägset belägna, svårtillgängliga platser

minst de tidiga ökade. Allt fler och allt

trädgårdsstädernas populäritet

Staden

mer välbeställda in de de gamla arbetarområdena. I

tjänstemän flyttade

av 1920-talet hade andelen arbetare bland tomt-

början exempelvis

innehavarna i kring huvudstaden sjunkit till 40 procent.

trädgårdsstäderna

Ett årtionde senare var andelen under 30 På detta sätt om-

procent.

vandlades socialt bostadsområden till en hemvist för

homogena många

olika sociala Under ett ökade den sociala

grupper. långt övergångsskede

Denna process kännetecknades av en snabb prisstigning på

mångfalden.

husen. Det krävdes därför större ekonomiska insatser av de som

ständigt

önskade bosätta i den trädgårdsstäderna. Som en följd

sig gamla

reducerades delen arbetare bland Den välbeställda

nyinflyttarna.

medelklassen tog över arbetarnas i takt med att

långsamt egnahem

bostadsområdets attraktivitet ökade. Bromma har därför förlorat

Dagens

sina med den sociala som i början av seklet gav

beröringspunkter miljö

stadsdelen sin prägel.

som medelklassen gradvis över de gamla trädgårdsstäderna

Samtidigt tog

inleddes där ett antal i

nya projekt småstugeområden uppfördes

till de redan etablerade områdena. Dessa småhusområden

anslutning

kännetecknades av att de blivande slöt samman i

egnahemsägarna sig föreningar vilka ansvarade för Egnahemsägarna förväntades

byggandet.

bidra till genom ett delta i byggnadsarbetet. I dessa nya

finansieringen

delar av dominerade arbetarna. Nästan 80 procent av

trädgårdsstäderna

var arbetare. Med tiden kom emellertid också dessa områden

husägarna

att framstå som attraktiva för och egna företagare. Därmed

tjänstemän

en social som motsvarade den som de äldre

påbörjades omvandling

redan hade

trädgårdsstäderna genomgått.

Trots en omfattande byggnation av trädgårdsstäder, egnahemsområden

och så förblev i städer. Ett stort

hyreshus bostadsfrågan besvärlig många

antal människor bodde fortfarande kvar i och överbefolkade slum-

trånga

bostäder. En orsak till detta var städernas snabba När

befolkningsökning.

arbetare lämnade sina för att flytta in i självbyggda

fattigbostäder

samma slumbostäder snabbt med nya människor från

egnahem fylldes på

landsorten. Det blev därför för de styresmännen att

uppenbart ansvariga

inte kunde lösas enbart genom ökat

bostadsfrågan villabyggande.

SO U 1990:32

Den nya lösningen blev hyreshus och ett ökat i

offentlig engagemang bostadsproduktionen. Bostadskooperationen och kommunerna, genom sina kom att en allt mer oentral roll

allmännyttiga bostadsföretag, spela i Makten över och bostads-

bostadsförsörjningen. bostadsförsörjningen byggandet överfördes gradvis från privata företag till stat och kommun. Under 1950- och 1960-talen stiftades en och

rad nya lagar förordningar som bidrog till att stärka kommunernas över bostads- och

inflytande markfrågor. Bostadspolitiken ansågs som ett viktigt redskap i arbetet med att realisera ett klasslöst samhälle. Den socialt inriktade

bostadspolitiken

under 1930- och 1940-talen innehöll emellertid starkt

segregerande element i sina barnrikehus, och barnrikeområden under

beteckningen som Solgården, med flera namn.

Solängen ljusa

I historiens framstår som I och

ljus politiken framgångsrik. allmännyttan bostadskooperationens regi byggdes ett rekordstort antal på

lägenheter kort tid. koncentrerades till Andelen

Byggandet flerfamiljshus. nyproducerade lägenheter i småhus sjönk kraftigt. Runt storstäderna byggdes nya förorter i vilka dominerade. Stenstadens

hyreshusen byggnadsform erövrade städernas omgivningar. Bostadsbristen

byggdes härmed bort. Samtidigt förbättrades De

lägenhetsstandarden påtagligt. sista resterna av arbetarnas slumbostäder försvann.

Nya bostadsområden befolkades av yngre och hushåll som

familjer nyligen flyttat till storstäderna. Den av

begränsade nyproduktionen småhus gjorde att även välbetalda bosatte i

många tjänstemän sig hyreshus i en tidig fas av sitt vuxenliv. Därmed motverkades kort sikt

på

att de nya bostadsområdena skulle få en social

ensidig sammansättning. I förorter blandades med att allmän-

några hyreshus småhus, genom nyttans och samlokaliserades med

bostadskooperationens hyreshus privatägda enfamiljshus. Förutsättningar skapades för att förorterna skulle kunna behålla en socialt differentierad Folk med olika

befolkning. bakgrund kom att bo i samma förort. Den sociala blev mindre

skiktningen

påtaglig.

Den ekonomiska var En och stabil

utvecklingen osedvanligt gynnsam. hög ekonomisk tillväxt bidrog till att full kunde

sysselsättning upprätthållas.

Staden

Därmed var en källa till eliminerad. behövde leva

viktig fattigdom Ingen

i arbetslöshetens misär och Ekonomins inter-

fattigdom längre.

innebar samtidigt att det svenska näringslivet utsattes för

nationalisering

en allt hårdare internationell konkurrens. Kraven på arbetskraftens

ökade. Kvalificerade började betraktas som en

kompetens yrkesarbetare

värdefull resurs som företagen fick anledning att värna om. Företagen satsade arbetskraften för att kunna behålla den. De etablerade egna

på lärlingsskolor för att trygga rekryteringen av utbildade yrkesarbetare.

förbättrades industriarbetarlönen i förhållande till

Samtidigt fortgående

andra arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan statliga

grupper på

och industriarbetare krympte betraktligt. tjänstemän

Den som ett resultat av att reallönerna ökade. För

privata köpkraften steg

enskilda hushåll inkomsterna i fall ännu mer, då kvinnorna

steg många

i ökad förvärvsarbeta. Två inkomster i ett hushåll, kombi-

grad började

nerat mer en inkomstskatt, att inkomsten inte var lika

progressiv gjorde

starkt relaterad till social status som tidigare varit fallet. En arbetarfamilj där båda makarna förvärvsarbetade hade disponibel inkomst än en

högre

i vilken endast mannen förvävsarbetade.

ämbetsmannafamilj

Konsekvensen blev att de sociala skillnaderna suddades ut eller åtminstone blev mindre påtagliga. Gamla klasskillnader försvann. Konsumtionsmönster och blev mer lika mellan olika

konsumtionsförmåga

Den stora skillnaden föreföll i växande utsträckning gå mellan grupper.

snarare än mellan och klasser. Den sociala

generationer yrkesgrupper

i den svenska staden var därför i början av 1970-talet långt

skiktningen

mindre uttalad än Klassamhället föreföll vara ett passerat

tidigare.

stadium. Den ekonomiska föreföll ha brutit med den gamla

utvecklingen

klasstrukturen och skapat ett jämlikare samhälle.

Kunskapssamhällets motpoler

till 1970-talet ser ut att början till ett nytt

Inledningen representera

stadium iden ekonomiska utvecklingen. Industrisamhället är på väg att omvandlas till ett i ett som bl a tar

kunskapssamhälle förlopp sig uttryck

i att antalet arbetare inom industrin minskar. Sålunda ökade antalet

S0 U 1990:32

arbetare fram till mitten av 1960-talet. Under de åren

efterföljande tjugo försvann däremot nästan var arbetare från den svenska industrin.

tredje Flykten från industrin var särskilt markant i Där

storstadsregionerna.

den redan 1950-talet. Bakom under 1900påbörjades på utvecklingen talets sista flera faktorer. orsaker är den

fjärdedel ligger Några viktiga tekniska och ekonomiska av

förnyelsen, internationalisering produk-

tionen, ett snabbt breddat samt ökade att

produktspektrum svårigheter

kvalificerad arbetskraft. rekrytera

Industriarbetarna har varit att försvinna från storstäderna.

länge på väg År 1985 fanns det endast 50 000 arbetare inom industri och

exempelvis byggnadsverksamhet bosatta i Stockholm, Solna, Nacka,

Sundbyberg, Lidingö och Det motsvarar mindre än av arbets-

Danderyd. tio procent kraften i hela området. Arbetarna inom

tillverkningsindustri utgjorde endast fem procent av arbetskraften. Tillväxten sker i stället inom kunskapshanterande Under 1970-talet växte antalet

yrken. sysselsatta inom verksamheter nästan dubbelt så snabbt som

kunskapshanterande sysselsättningen inom Under samma minskade

serviceyrken. period sysselsättningen inom De verksam-

varuhantering. kunskapshanterande heterna kännetecknas av att de är starkt koncentrerade till

osedvanligt storstadsregioner. Uppskattningsvis 80 procent av alla sysselsatta inom dessa verksamheter i fanns under 1980-talet i Stockholms-,

Sverige Göteborgs- och

Malmöregionerna.

Med kunskapssamhällets framväxt förändras också storstädernas sociala struktur. Industrisamhällets pyramidala struktur är väg att ersättas av

på

kunskapssamhällets timglasstruktur där industriarbetarna utgör

midjan.

Överdelen av detta timglas av de som är verksamma inom

utgörs kunskapshanterande och informationsbearbetande I storleks-

yrken. ordningen 30-40 procent av arbetskraften i Stockholmsregionen tillhörvid 1990-talets denna omfattar bl a

början grupp. Gruppen ingenjörer, forskare, konsulter, företagsledare, affärsjurister och arkitekter. Timglasets nedre del består av alla de som tillhandahåller åt

tjänster

befolkning och besökare i storstaden. Denna innefattar

grupp yrkeskategorier som lokalvårdare,

renhållningsarbetare, lokaltrafikpersonal,

poliser, vårdpersonal, förskollärare, lärare, socialarbetare, präster,

Staden

butiskpersonal, hotell- och restaurangpersonal. Uppskattningsvis 40-50

av arbetskraften tillhör och är verksamma med det

procent tjänstefolket

annalkande samhällets basaktiviteter.

En stratifierin arbetskraften i och servicepersonal

g av kunskapsutvecklare

medför att de sociala åter ökar. Tendenser i denna blev

klyfterna riktning

under 1980-talet. Vissa av de minst attraktiva typerna av

iakttagbara

servicearbeten måste i huvudsak utföras av utländsk arbetskraft. Invandrarna har arbetarnas som storstadens underklass. De

övertagit plats

ofta de de minst eftersökta arbetena och bor tillsammans med

erbjuds

andra invandrare i bostadsområden som andra grupper försöker undvika. I områden som och Rinkeby i Stockholm är mer än varannan

Fittja

boende född i utlandet. Mindre än var tionde förvärvsarbetande i dessa områden är Dessa områden som under miljon-

högre tjänsteman. byggdes

programmets dagar representerar kunskapssamhällets kåkstäder.

avviker de Sanitära förhållandena radikalt från äldre

Naturligtvis

kåkstäder, men de sociala förhållandena är ofta Andelen social-

dåliga.

bidragstagare är och invånarna har ett stort antal sjukdagar per

hög

försäkrad. samlas i andra områden. I

Samtidigt kunskapshanterarna

och är andelen förvärvsarbetande i kunskapsbaserade

Danderyd Lidingö yrken dubbelt så hög som i Haninge och Botkyrka.

sociala är inte endast relaterad

Kunskapssamhällets tilltagande skiktning

till invandrarna. När hälften av befolkningen arbetar med att betjäna den andra hälften ökar sannolikheten för att inkomstklyfterna mellan de två

skall öka. ger status och lön,

grupperna Kunskapshanterande yrken hög

intressanta samt ett stort mått av frihet i arbetet. Service-

arbetsuppgifter

arbetena därmot status och lön samt större bundenhet vid

ger låg

under 1980-talet antyder att det ekonomiska

arbetsplatsen. Utvecklingen

och sociala mellan personer som arbetar i dessa två av

gapet typer

verksamheter har ökat. av antalet socialhjälpstagare i stor-

Ökningen

städerna under 1980-talets högkonjunktur är en illustration till detta. Delvis är detta ett resultat av att realinkomsterna inte ökade nämnvärt under denna period. att bedriva en utjämningspolitik

svårigheterna

accentueras därmed.

50 U 1990:32

På sikt kommer sociala och ekonomiska att mani-

lång vidgade klyftor

festera sig i boendet. kan förväntas öka

Segregeringen ytterligare.

Personer verksamma inom och informations-

kunskapshanterande

bearbetande kommer även i att söka till

yrken fortsättningen sig

attraktiva delar av De har också till de

varje stadsregion. tillgång

ekonomiska resurser som krävs för att realisera sina önskemål. Vad som är attraktivt bestäms av de rådande samt av vilken fas i

värderingarna

livet som personerna befinner i. För vissa i denna

sig kategorier grupp

kan utvalda delar av stenstaden framstå som mest eftertraktansvärd. Under 1980-talet har denna blivit allt mer attraktiv för ensamstående samt äldre utan barn. För i andra faser av sitt liv är det

familjer personer

vissa utvalda förortsområden som lockar.

Den ekonomiska har till att stimulera den

omvandlingen förutsättningar

sociala segregeringen. Det i så fall att staden i

betyder kunskaps-

samhället - åtminstone den stora staden - i detta avseende i ökad

grad

åter kommer att om sekelskiftets stad.

påminna Kunskapshanterarna

koncentreras i de attraktiva boendemiljöerna, medan

tjänstefolket

befolkar övriga bostadsområden. Det är bilden av en social

timglasformad

fördelning, där skiktningen är direkt härledd från individens

yrkesroll

samt i och sociala nätverk.

personbundna investeringar kunskapskapital

Staden

Vad härligt och dyrban hava

folken

skall man föra ditin (21:26)

4. NÃRINGAR

I var stadsekonomin. så en tankeväckande

begynnelsen Ungefär lyder

tes inom området stadsekonomi och städers funktion i ekonomiska system. Innebörden av tesen är, att redan i civilisationens var det

gryning,

hantverk och handel i städer som de första mot

utgjorde stegen på vägen

en organiserad ekonomi. Det ordnade efter. Inte tvärt

jordbruket följde

om.

Ovanstående bild må vara utslag av historicism. Den oss ändå att

hjälper

penetrera förhållanden ivår egen värld. De ekonomiska sammanhangen i har under vår och kontrollerats från

Europa tidräkning reglerats

städer - i ett mellan administrativa och marknadsinriktade

samspel

stadsekonomier. Speciellt viktigt är kanske, att uppslag till och genomförandet av en fortgående förnyelse av produktion och handel har ägt rum i den som av

miljö skapats sammankopplade stadsregioner.

Varifrån kommer överskottet?

I en seglivad föreställning om stadens roll i ett större ekonomiskt system, målas bilden av en parasit som suger ut verk-

omgivande produktiva

samheter. Så tänkte de franska för två hundra år sedan.

fysiokraterna

För dem alla resurser och värden i och

uppkom bergs-, skogs- jordbruk.

Stadsekonomin kunde endast med en - inte alltid önskad -

bidraga

av de värdena. av historiens stora och

omfördelning frambringade Många

lysande imperie- och härskarstäder har hjälpt till att förstärka en sådan bild och hålla den levande fram till våra dagar. Visst hade Romarrikets

centrum tydliga drag av exploatör i förhållande till de omgivande,

underordnade provinserna. Ett liknande omdöme passar också de olika

Staden

städerna under 3000 år av förkristen tid, liksom deras

egyptiska ståtliga

granne i öster, Babylon.

med en som och slutar

Ingen kan med gott samvete nöja sig analys börjar

med att utmåla staden som en I sina olika och stor-

parasit. tappningar

leksvarianter är staden en social som alltid haft en mer

uppfinning

funktion än att bara kanalisera ekonomiers överskott till

komplex

stadsborna. Överskottet måste ha sitt ursprung i staden ekonomiska aktiviteter. blir om man skärskådar stadens

Sammanhanget tydligare

- och Under varierande för-

genius köpmannen handelsbyråkraten.

hållanden har stadens roll förblivit densamma. Den består i att

organisera

det ekonomiska livet och leda handelsströmmarna rätt, så att de från

går

överskotts- till underskottsområden, där de senare kombinerar brist på

en vara med köpkraft och betalningsvilja.

De medeltida Hansaförbundets många städer motsvarar var för sig, men framför allt som ett sam manknutet nätverk, en läroboksartad bild av hur

städer fyller uppgiften att i olika regioner och organisera produktionen

handelsströmmarna så att fördelar

styra varje regions komparativa

utnyttjas bäst. Hansastäderna spelade på detta sätt en huvudroll i norra och nordvästra under en som i hela sekler räknat

Europa period,

omfattade intervallet 1200-1500. Ett flertal av de städerna hade

tyska redan vid epokens inledning en egen lagstiftning och styrelseform som var

för att underlätta handel mellan städer, som var den tidens

utmejslad

internationella handel. Hela präglades av envägshandel vilket

systemet

att stad hade sig på att leverera en eller några

betyder varje specialiserat

få varor till stadens hansakontor. Det senare sålde ut ett

samtidigt

bredare sortiment till stadens invånare och till den

betydligt omgivande

En stad ofta av varorna salt fisk och

regionen. specialiserade sig på någon

sill, metaller och textilvaror. för de

pälsverk, kryddor, Huvuduppgifterna

större urbana noderna i nätverket bestod däremot i

kapitalförvaltning

och av alla varuströmmarna.

samordning

Under Hansas växte också Venedig och Genua under stark

glansperiod

inbördes tävlan upp till centrala noder för sin tids globala, flerkontinentala handel. De blev internationella marknadsplatser. I ett

senare skede under 1500-talet fick Genua rollen som internationellt finanscentrum. Då blev förmedlingen av investeringskapital och krediter mellan överskotts- och den viktigaste inkomstkällan.

underskottsregioner

En sådan balansverksamhet att det fanns starka

byggde på säsongs-

variationer och andra som innebar att samma i korta eller

cykler region

längre perioder växlade mellan att ha under- och överskott på likvida medel. Kreditverksamheten bestod främst i att utjämna dessa svängningar. En sekvens av innovationer för hade det

kapitalmarknaden gjort

möjligt för små och att inom stadsekonomins

många köpmän kapitalister

ram samverka i stora Men hela tiden växte också

projekt. sig finanskungar

stora. Finansfamiljen Medici gav stöd åt konsten. Huset sålde

Fugger själarnas frälsning.

Rollen som förmedlare och av varu- och i den

utjämnare kapitalobalanser

ekonomin blev den med vilken de större städerna

europeiska hävstång

sina överskott. Vinsterna stod i till att dra

skapade proportion förmågan

fördel av marknadsojämvikter genom att utjämna dem. Under hela medeltiden, liksom framåt i tiden, kan vi isolera en

ytterligare generell

uppgift för både små och stora städer. De fungerade som centralorter för ett omland genom att en för lokalt och

erbjuda marknadsplats varuutbyte

genom att erbjuda hantverkstjänster till den lokala Om vi

befolkningen.

kallar denna senare för centralortsfunktion, kan den

uppgift tidigare

beskrivna rollen ges namnet nätverksfunktion. Nätverket är internationellt och avser länkar mellan städer. är att

Centralortsuppgiften

betjäna framför allt ortens hushåll och ut service till det lokala

bjuda

näringslivet.

Under den industriella av historia växte två

epoken Europas nya typer

av städer fram. Den ena var den extraktiva och råvarubaserade staden, den andra industristaden. En tilltagande stordrift inom och

gruvnäring

andra extraktiva näringar gjorde att bruksorter världen över växte ut till stadsstorlek. I Sverige kan vi tänka Kiruna och Malmberget. På den

på

europeiska kontinenten och i Storbritannien finner man en hel räcka kolbaserade stadsformationer.

Staden

Den råvarubaserade staden präglades av en långt driven specialisering. Samma fenomen har också kastat sin över industristaden, även

skugga

den med sin första under 1800-talet. I finns till-

expansion Europa många

verkningscentra av detta som bibehållit sin prägel i snart två sekel.

slag

Exempel är Sheffield, Dortmund, Charleroi, Manchester och fler.

många

I Norden kom ett stort antal av de mindre och medelstora industristäderna att kombinera en förankring i en råvarubas med specialiserad förädling av råvaran för storskalig export. I detta fall uppstår överskottet som en följd av kostnadsfördelar gentemot andra exportkonkurrenter. Överskottet kan således ofta vara en skänk av naturen, råvarorna är

har bättre kvalitet och är enklare att utvinna än annorstädes.

billigare,

Det kan också vara en skänk av historien, i betydelsen att en tidig

gett till skalfördelar och marknadsdominans..

expansion upphov

Ekonomisk närhet inom staden

Historiskt hade en stad två som sårskilde den från andra typer

egenskaper

av Den var så att obehöriga inte kom in och den

platser. kringgärdad

aktiviteter tätt samman. Det senare har förblivit en och

packade seglivad

svårslagen teknik för att skapa närhet, här förstått som tidsåtgången för att sammanföra två individer liksom tidsintervallet mellan av

beställning

en resurs och dess leverans till en mottagningspunkt.

Närheten har fundamental för många av stadsregionens betydelse

ekonomiska aktiviteter. N

ärhetenäravgörandeförinformationsberoende

aktiviteter. Trots att närhet genom informationsnätverk får en

betydelse

som växer i svindlande takt, har börser och liknande

resursförmedlings-

och transaktionsaktiviteter inte att vara koncentrerade till täta

upphört noder, att fungera i miljöer där närkontakten bygger på principen att

samman individer under samma tak. Liksom moderna

pressa många på

börser det för svenskarna Amsterdams under 1600-

gällde på kopparbörs

talet att inte ha sämre till färsk information än andra

tillgänglighet

aktörer och helst ha hand. ofta

några egna informationstrumf på Mycket

får en stad sin fördel inom områden börs-, kredit-och transaktionsverksamhet genom att kombinera närhet inom staden, baserad täthet,

på

med närhet mellan urbana noder, dvs närhet via informationslänkar.

Det finns i även en annan ekonomisk närhet. Det

stadsmiljön kategori

till stadens dess utbud av varor

gäller tillgängligheten försäljningsställen,

och har alltid ett koncentrerat utbud av

tjänster. Stadsmiljön erbjudit

hushållsvaror och Den har haft

hushållstjänster. samtidigt genomgående

konkurrens från ofta intermittenta som äldre

perifera inköpsställen,

tiders marknader. I den moderna ekonomin blir utbudet till hushållen allt koncentrerat i stora anläggningar för externhandel, utlagda

tydligare

efter bilsamhällets korridorer. Dessa band av storskaliga köpcentra har

utvecklats till en del av växande stadsregioner.

samtidigt integrerad

även en och handelsplats för närings- Stadsregionen erbjuder köpmiljö

livet. Den av dessa verksamheter har de olika

tydligaste stadsprägeln

Ett företag som överväger förändrad

näringslivstjänsterna. lokalisering

har behov av att utröna och värdera olika En

platsers lägesfördelar. koncentration av näringslivstjänster och ett bredbandigt utbudsspektrum

av desamma ger en stad lägesfördelar, som dels avgör befintliga verksamheters att stanna kvar och expandera, dels påverkar

benägenhet inflyttningsfrekvensen för nya företag.

Ekonomiska aktiviteter som gäller transaktionsverksamhet, förmögen-

hetstjänster, ekonomiska huvudkontorsverksamhet, utveck-

förhandlingar,

och ett stort antal andra har ett

lingstjänster näringslivstjänster på beständi sätt prioriterat lokaliseringar i centrala delar av en stadsregion.

gt liksom stora inom dessa områden, har föredragit

Entreprenörer, företag

närhet till centrum och närhet till varandra. Annorlunda uttryckt: De har strävat efter Denna i kan

ömsesidig tillgänglighet. glidning formuleringen

oss att hur närhet tillfredsställs i en

hjälpa förtydliga efterfrågan på

stadsregion.

Även i en stadsregions centrala delar krävs nätverk för att åstadkomma

tillgänglighet. Dessa nätverk, som inte alltid är så uppenbara, är både

skelett och nervtrådar i stadens infrastruktur. Ekonomisk närhet som åstadkoms medelst täthet kan därför vara uppbyggd av stadsmiljöns täta infrastrukturnätverk.

Staden

Varje objektiv blir snabbt det klara med, att den täta

iakttagare på

närheten i centrala delar av en tillmäts ett värde av

stadsregion högt många skilda aktörer, främst inom det privata näringslivet, men också

ibland offentlig verksamhet och hushåll. Det

betalningsstarka synbara

beviset är den kända markräntekurvan, som i det klassiska fallet antar

värden i en mest centrala delar för att därefter

mycket höga stadsregions

falla ut mot

gradvis regionens periferi.

En hårdhänt av ovanstående fenomen är, att centrumdelen i en

tolkning

attraktiv århundraden mark,

stadsregion genom utgjort mycket produktiv

haft avsevärda ekonomiska Det senare har särskilt

lägesfördelar. gällt

ekonomiska aktiviteter med stor Det ekonomiska

betalningsförmåga.

värdet av centrumdelens närhet och är således ett historiskt

tillgänglighet

sett generellt fenomen. Sin första genomarbetade ekonomiska förklaring fick fenomenet i av 1800-talet av von Thünen, vars ansats

början tysken

närmast knyter an till centralortstänkandet. I moderna versioner av von Thünens modell, talar ekonomen om en som hur

bjudpriskurva återger

olika aktörer är att ett mark- eller

betalningsstarka villiga bjuda fastighetspris för varje läge i en stadsregion. Bjudpriset kan alternativt

beskrivas av den som och lokal

hyresnivå varje läge varje betingar.

En viktig slutsats: närhet och växer från en

Bjudpriset på tillgänglighet

stadsregions periferi efter en ofta brant kurva in

exponentiell, stigande

mot stadscentrum. Den närhet som bjuds i stadsregionen är en av

följd

regionens infrastruktur i kombination med attraktionskraften hos alla de

aktiviteter som befolkar den centrala infrastrukturen, delvis oberoende

av om aktiviteterna finns kvar av eller som en av

på grund tröghet följd att infrastrukturens egenskaper uppskattas. Under alla

omständigheter

är närhets- och tillgänglighetsattribut en del av en av ett

byggd miljö,

system. Stora delar av sådana miljöer har i de flesta städer åstadkommits genom och, ivarierande

offentlig planering grad, offentlig finansiering.

Därför kan ställas: Vem har störst rätt att göra

frågan anspråk på

förmögenhetsvärdet hos en stads Den som en

lägesfördelar. utnyttjar

lokal med ett är i en marknadsekonomi att betala

givet läge ofta tvungen en hyra som motsvarar den produktionsfördel som i det aktuella

uppnås

läget. Denna mekanism är oberoende av vem som håvar in När

hyran.

kommun eller stat beskattar mark- eller i en

fastighetsvärdet byggd miljö,

sker således en av en del till

uppdelning hyresintäkten; går fastighets»

ägaren och en annan del till av

skattemyndigheten. Lägesbeskattning

detta behöver därför inte störa en effektiv snarare

slag markanvändning,

den en sådan.

understödjer

Två beskattningsmotiv återkommer i av mark-

analysen stadsbygdens värde. Ett motiv bygger på att lägesvärdet är en systemkonsekvens, en

följd av samhällsplanering m m. Därför bör inte hela delen av fastig-

tillfalla densamme. Det andra motivet

hetsägarens lägesinkomst bygger

på ett att en fram ett krav aktiv an-

antagande, lägesskatt tvingar på

vändning av all mark. Markägaren får incitament att förnya den byggda

miljön och göra sin fastighet tillräckligt produktiv för att den skall betinga hyresintäkter som kan täcka fastighetsskatter eller lägesavgifter.

av i en en

Förnyelsen näringslivet stadsregion bygger på ömsesidig anpassning av verksamheters lokalisering i den byggda miljön och den

senares efter de förändrade krav som

omformning uppkommer när nya

verksamheter söker produktionslokaler. Infrastrukturen i form av arbetsområden är trögföränderlig och anpassas, generellt sett, långsammare än verksamheters omflyttning. I ett utsträckt tidsperspektiv är dock två processer verksamma. Den ena består i omformning och

byggande av nya produktionsområden. Den andra utnyttjar vissa arbets-

områdens generalitet och infrastrukturella Genom en

egenskaper.

omflyttning i denna infrastruktur görs lokaler och andra

fortgående ytor

hela tiden Takten bestäms av för av

tillgängliga. tempot utflyttning

stagnerande och åldrade aktiviteter. Det ekonomiska åldrandet och utflyttningen påverkas i sin tur av hur snabbt hyresnivåerna ökar i dessa områden. Av dessa skäl kan man tillskriva mäklare och

fastighetsförvaltande företag en betydelsefull roll i stadsregioners rumsliga produktcykler och näringslivsomvandling.

i är således ett intrikat sätt beroende av

Förnyelsetakten näringslivet på

att infrastrukturen i en blir att

stadsregion gradvis dyrare, lokalhyrorna

ökar. Detta fenomen också takten i uppförandet av nya

påverkar

arbetsområden när lokaler växer snabbare än uppkomsten

efterfrågan på

Staden

av vakanser i existerande arbets- eller verksamhetsområden. Från 1960talets slut har, med gradvis stegring, efterfrågan på nya arbetsområden med vuxit snabbt i de nordamerikanska och europeiska

hög tillgänglighet

som förmått attrahera sekelslutets framväxande näringsliv.

stadsregioner

Eftersom varit fördelat mellan

trycket på nya verksamhetslägen ojämnt

har vissa fått erfara expansionsproblem.

befintliga stadsregioner, platser Lösningen dessa har varit korridorutbyggnad. Skapandet av nya

på

korridorer med tillgänglighet till attraktiv arbetskraft,

jämförelsevis hög

kvalificerad och har dessutom visat

produktionsservice flygförbindelser

ge de berörda förstärkt attraktionskraft. För att

sig stadsregionerna förhindra provinsialism i tiden bör det att korridorbyggandet

påpekas,

i varit bilsamhällets lösning på det generella problem, som hög grad

består i att ekonomisk närhet i stadsregioner. Denna person-

skapa

bilsteknologi återfinns även ivärldens första snabbtågskorridor, den som

konstituerar hela i Japan.

Shinkansenregionen

Ekonomisk närhet mellan städer

som vuxit i storlek och omfattning har gjort det, inte bara

Stadsregioner

som en av inom egna ekonomiska utan

följd samspelet regionens system, fastmer som en av regionens att inta en fördelaktig position

följd förmåga

i nätverken för av varor och mellan stadsregioner. Fördelar

utbyte tjänster

av detta har kallats nätverksfördelar. De kan bestå i

slag tillgänglighet

eller ekonomisk närhet till leverantörer av råvaror och andra insatsvaror till och kan också ha

regionens egen varu- tjänsteproduktion. Regionen

fördelar och kulturell närhet till andra

genom transportmässig köpstarka från utvecklings- och förnyelsesynpunkt är stadsregioner. Slutligen,

närheten till FoU-noder i det internationella systemet av

kunskaps-och

en avgörande konkurrensfaktor.

stadsregioner långsiktig

I det eller fallet bildar ett system av stadsregioner ett

generiska generella

hierarkiskt nätverk. från denna är svåra att leta fram. Att

Undantag regel

de urbana och nätverken låter sig arrangeras

interregionala genomgående

i hierarkiska mönster kan härledas från stadsekonomiers roll som

och samordnare av ekonomiska aktiviteter och flöden.

organisatör Därmed uppkommer dominansrelationer i trädliknande nivåskiktningar

SO U 1990:32

så att de flesta städer dels utsätts för ekonomisk dels

styrning uppifrån,

utför samordning för underordnande nivåer i tätortshierarkin. Detta

fenomen byggs upp både av näringslivsrelationer och system för politisk

administration. Särskild har kapillärerna i De utgör

betydelse systemet.

nät av mellan entreprenörer, liksom beslutsfattare,

personlänkar

och FoU-verksamma i Tätortshierarkier

marknadsoperatörer näringslivet.

vidmakthålls och förändras under påverkan av dessa personnätverks utveckling över tiden.

Den internationella ekonomin kan beskrivas som bestående av stadsregioner vilka ordnats i grupper, där varje grupp innefattar ett nätverk som med starka ekonomiska band håller samman större och mindre

och orter inom gruppen. Länkarna mellan varje sådan

stadsregioner

grupp är både färre och svagare. Underordnade delgrupper av städer faller ofta, men ifrån alltid, inom gränserna för enskilda nationer.

långt

En följd av den beskrivna organisationsprincipen är att världsekonomin

kan indelas i identifierbara Vid 1200-talets fanns

tydligt delsystem. början

ett nordeuropeiskt ekonomiskt system under Hansans ledning. Samtidigt

byggdes ytterligare ett stadssystem upp i Sydeuropa och Medelhavet kring

Venedig. I det senare fallet var konkurrensen inledningsvis hård mellan

Genuas och ekonomier. Det stora för kom när

Venedigs språnget Europa

dessa två system kopplades samman. I den fortsatta kampen om hegemonin Med visst våld kan man måla upp

deltog många stadsregioner.

en successionsordning avseende rollen som centrumnod iden europeiska

världsekonomin. Ett förslag är Lissabon, Antwerpen, Genua, Amsterdam

och London. Fortsätter vi framåt i tiden, hamnar vi i New York,

kedjan

Shinkansen för att möjligen återvända till den nya europeiska korridoren av stadsregioner som sträcker sig från London till Milano genom

Västtyskland.

Regionala nätverk genomgår över tiden strukturella förskjutningar på

olika nivåer. Positionen som centrumnod nivå i nätverkshierarkin

på varje kan efter perioder av stadig utveckling kort tid flytta från en stads-

på

region till en annan genom nätverksbifurkationer. Dessa mönster-

omvandlingar uppkommer vanligen som en följd av att nya tekiker för

Staden

kommunikation och introduceras i ett Andra villkor transporter system.

som förmår ändra centraliteten i ett system är nya lokaliseringar av

bundna resurser som har en central funktion i ekonomin vid en

regionalt

Dessa resurser med form av monopolposition kan

given tidpunkt. någon

vara råvaror, och hos arbetskraften i

teknologiska försprång kompetens en region.

Genom historien har mellan till helt nyligen varit

samspelet stadsregioner

baserad på envägshandel. Vid enkelriktad handel av detta slag strömmar

varugrupp endast i en varje handelslänk mellan två

varje riktning på

är Ricardos där Lissabon vin

regioner. Arketypen exempel, exporterar

till London och textilier från den brittiska noden. För

importerar

dominerar fortfarande detta mönster;

råvaruspecialiserade exportnoder

orter som och Oxelösund sänder iväg malmbaserade

Malmberget

i olika och maskiner, transport-

produkter förädlingsgrad importerar

utrustning och hushållsvaror.

i har sedan 1960-talet med långt-

Utvecklingen Europa tagit nya vägar

för den framtida inom det

gående följder specialiseringen europeiska

nätverket av Den handeln har vuxit stadigt

stadsregioner. tvåvägsriktade

under en Denna av varu- och tjänsteflöden innebär,

trettioårsperiod. typ

att närbesläktade substitut utväxlas mellan en enskild region och dess

Det bland annat att i form av

omgivning. betyder specialiseringen

inom branscher, inte mellan dem som är fallet med

differentiering tilltagit

Konsekvensen av denna utveckling blir en växande

envägshandel.

Vid slutet av 1980-talet var en huvuddel av de

produktmångfald.

europeiska varuflödena, uppmätta i värdetermer, av typen tvåvägs-

strömmar.

En insikt om hur leveransmönster ändras kan

stadsregionernas gradvis

man att en mellan en- och tvåvägs-

få genom göra parvis jämförelse

handelns karakteristika. Flödesintensiteten vid envägshandel stimuleras av skillnader i hos som handlar med

specialiseringsprofil regioner

varandra. Vid är tendensen att leverans är baserad

tvåvägshandel varje på differentieringsfördelar som den enskilde leverantören uppnått.

är mer intensiv mellan två större likhet som

Tvåvägshandel regioner ju

SO U 1990:32

finns mellan regionerna. Likhet betyder i det här fallet också närhet i form av ekonomiska och kulturella länkar som

geografiska, skapar förtrogenhet och tillgänglighet. Vid avgör istället storleken envägshandel

på skillnaderna i mellan levererande och

resurstillgång mottagande

region. Stor olikhet

betyder mycket envägshandel.

Frekvensen av är störst inom varugrupper och del-

tvåvägshandel

branscher som har ett stort av och där

inslag produktdifferentiering många specifika kundgrupper, som finns spridda över stadsregioner, stimulerar till framtagning av nya produktvarianter och kundanpassade

leveranser. En fortsatt förskjutning från envägshandel till

tvåvägshandel

förutsätter och stimuleras i ett av många och

europeiskt sammanhang självständiga stadsregioner med ett sammansatt näringsliv. Tvåvägs-

handeln hämtar sin växtkraft i och de stora

kring stadsregionerna.

Specialisering i cykler

Nätverksförbindelserna mellan orter och av varierande

stadsregioner

storlek kan med som

analyseras utgångspunkt i de system av länkar varje

företag har till sina kunder, och som utbildas och utformas fortgående mellan enheter inom samma Vi kan här identifiera en

företagskoncern.

grupp av som i huvudsak och liksom

företag säljer ny teknik utrustning

till kunder i kontaktkrävande internationella och nationella

kunskaper nätverk. Viktiga kunder till dessa företag är exportorienterade företag,

inriktade på envägshandel i och ofta bulkbetonade leveranser.

långväga

Ovanstående två av utgör extremkategorier en skala över

typer företag på

näringslivsenheters roller i ekonomins innovationsnätverk.

Kunskaps-

och teknikleverantörerna är på ett ojämförligt sätt beroende av att konti-

hålla reda ett helt av FoU-arbete i skilda delar av

nuerligt på spektrum

världen. De behöver också fortgående följa upp introduktionen av nya produkter, framväxten av nya kundgrupper och marknader. För att uppnå konkurrensfördelar måste de placera sig centralt i sin egen världsregions innovationsnätverk. Det att tillförsäkra sig information om nya

gäller

tekniska lösningar som närheten till de

samtidigt egna, potentiella

kunderna måste Information om teknikbehov och

upprätthållas.

Staden

preferenser hos köpare har samma specifika vikt som teknikkunskapen i sig.

Centrala noder i ett innovationsnätverk är ofta stora som

stadsregioner

också är för Dessa noder måste kunna

brännpunkter tvåvägshandel.

erbjuda kontaktintensiva miljöer, internationella och interregionala

flyg-

och kommunikationsnät, samt framför allt täta Som en

importnät. följd

av dessa blir också i en central nod

egenskaper lägeskostnaderna högre

än i andra regioner. Det medför vidare ett incitament för

ständigt

växande verksamheter med tilltagande specialisering att omlokalisera

sig

från den centrala noden till intermediära och

perifera exportnoder.

Denna process beskrivs ibland som en eller

rumslig geografisk produktcykel.

Ett rikt sammansatt är en utmärkande hos en

importflöde lägesegenskap

central nod i ett innovationsnätverk. Införseln som en fort-

fungerar

löpande utställning där information om och om förändrad

nyheter

komposition av varuflödet och hos de

attributförnyelse importerade

varorna. Det täta kan så sätt resultera i en aktuell

importnätet på ständig

teknikexpo. Från historisk tid kan vi erinra oss att Amsterdam under 1600-talet hade så mångsidig import att filosofen Descartes förklarade

sig

bli av Denna har stads-

vimmelkantig produktmångfalden. egenskap

regioner behållit över sekler. Staden är en och ett

utställning skyltfönster

där närvarande betraktare kan underrätta sig om nyheter i

pågående

ekonomin liksom noggrant undersöka både och

framgångsrik misslyckad

produktförnyelse.

Både varu- och med en

tjänsteproduktion genomlöper produktcykler

uppåtgående och en fas. Ofta är detta

nedåtgående förlopp mycket

tydligt. Den fasen inleds med experiment och försök till

uppåtgående

avstämning av produkters genom närkontakt med kunder.

egenskaper

Initieringsarbetet består också i att leta fram kunder och definiera

marknadssegment. produktcykler får gradvis erfara att

Framgångsrika

marknaden mättas, att produkter standardiseras och I detta

mognar. stadium inleds, ibland i och ibland i snabbt en nedåt-

långsamt tempo,

gående fas. Då sätter kostnadsjakt och ständiga rationaliseringar in med hjälp av långa serier och

höggradig automatisering.

Initieringen av och stimulansen till att starta nya kommer

produktcykler till del från centrala noder i de nationella och inter-

övervägande nationella innovationsnätverken. Dessa blandar täta

stadsregioner importnät, frikostig exponering, arbetskraft och FoU-

kunskapsintensiv resurser med koncentration av och

beslutskapacitet förhandlingsresurser.

Om stimulansen till nya kommer från dessa noder, kan

produkter själva produktionen även inledningsvis starta på andra orter. Mer generellt, allt eftersom en produktcykel expanderar växer behovet att lokalisera verksamheten till orter och där kostnaderna för mark, infra-

regioner

struktur och arbetskraft är och där

lägre standardiseringsmöjligheterna är större. Denna ut- och av till kan

omflyttning produktionen exportnoder ske både genom av stora, och

lokalisering integrerade anläggningar genom en sönderdelning av produktionen i av kom-

många delsystem ponenter, där varje komponent kan framställas i en ort för av

sig. Många dessa kunde kanske få en mer som

exportnoder passande beteckning lokaliseringar för etc.

standardproduktion, komponenttillverkning

De mest av orter och med

utpräglade exportnoderna utgörs stadsregioner storskalig och råvarubaserad produktion. En annan grupp är mer centrala stadsregioner med stort inslag av Under

sammansättningsproduktion. 1900-talet har vi sett städer växa, vackla och tillbaka med sin

många gå

bas i av skilda av

sammansättning generationer transportmedel.

Det dynamiska mellan ett ekonomiskt centrala, inter-

samspelet systems mediära och perifera noder är flerdimensionellt. De centrala stadsregionerna har ett näringsliv som har en stor marknad i de intermediära och noderna vid sin och leverans av

perifera försäljning utrustning, tekniska och Denna samverkan är för

lösningar kunskaper. grunden teknikutveckling och priskonkurrens i de mer och

perifera exportspecialiserade regionerna.

Samspelet har ytterligare en dimension. Framväxten

av nya produktionslinjer i verksamheter i de intermediära och noderna är fort-

perifera

Staden

beroende av stimulans från centrala noder. För de nordiska

gående

länderna kan framtidens knutpunkteride relevantainnovationsnätverken komma att i växande i utomnordiska delar av Europa. Oavsett

grad ligga

hur en sådan att kräver

långt utveckling går, gäller innovationssamspelet närhet mellan stadsregioner.

stadsregioner i kunskapsekonomin

Tekniker, ekonomer, geografer och andra samhällsvetare har, under

1900-talets sista kvartssekel, i en dissonansrik men samverkande kör deklamerat att världsekonomin ett teknologiskift med

genomgår

konsekvenser. Ovanstående rubrik använder be-

genomgripande

som riktmärke för den pågående

teckningen kunskapsekonomi

Därmed markeras en kvalitativ gentemot

utvecklingen. förändring

och industrisamhället. Där var och

tillverkningsekonomin kunskap teknologi en investerings- eller kapitalvara, en med samma

tillgång

bärkraft som infrastruktur. I den framväxande ekonomin kan man iakttaga hur kunskap i växande blir en löpande insatsvara, en för-

grad

samma sätt som är en förbrukningsresurs.

brukningsresurs på energi

Vilken roll får nuvarande industriella och konsumtionsorienterade urbana centra i den nya ekonomin? I denna grupp återfinns flera av

typer

starkt specialiserade stadsregioner som tillverkningscentra, industri-

militära noder och Konsumtionsorientering å andra

gruvstäder. präglar

sidan rekreations-, turism-och

stadsregioner uppbyggda kring pensionärs-

industri. För skandinaver är Palma de Mallorca en symbol för städer av

detta slag.

Ovanstående centra har växande och inkomstnivå, kanske också

köpkraft sned förmögenhetsfördelning, som en förutsättning för fortsatt tillväxt.

Hur blir deras samspel med den nya tidens diversifierade och specialiserade tj änstecentra? innefattar en

Tj änsteorienteringen specialisering på

kommunikationer, och teknikhandel, bank- och försäkrings-

partiverksamhet, förmedling och förvaltning av förmögenheter, fastigheter

m m samt leverans av många producenttjänster. Europas internationella och nationella tjänstecentra utgörs av de stadsregioner som är centrala

SOU 1990.32

noder i de innovationsnätverken. som

europeiska Istadsregioner London,

Paris, Frankfurt, München, Amsterdam och Milano, liksom i Brüssel,

Geneve, Wien och Stockholm har slutet av 1900-talet att ett

inneburit,

nyttkunskapsorienterat,fartfylltnäringslivmedinternationellprägelvuxit

fram. Det är speciellt utbud av som

stadsregionernas näringslivstjänster

ger intryck av en ny, avancerad ekonomi. För finns det i det

många lyrik

växande antalet benämningar

på tjänsteproduktionens produktområden.

Tj änstesektorernas blomsterspråk innefattar beteckningar som management- och

ADB-rådgivning, ekonomistyrning, marknadsföring, design-

och formgivning, och internationell

journalist- mediatjänster, utbildning,

finansiering och och teknikhandel. kan

försäkring, datatjänster Frågan

inte lämnas oställd: Är det ovanstående verksamheter i kombination med alltfler och som bildar

kulturyttringar kunskapsproduktion teknologisk

bas för nästa sekels ledande

stadsregioner?

I den skisserade centrala

kunskapsekonomins stadsregioner organiserar näringslivet fördelningen av resurser till och

teknikutveckling styr

kunskapsströmmarna i kraftfält av utbudsöverskott och

betalnings-

I växande sker beslutsfattandet att aktörer rör

förmåga. grad genom sig

i nätverk mellan centrala noder i En entre-

stadssystemet. viktig

prenörgrupp i denna ekonomi är ledare för stora där

Europaföretag,

strategiska beslut inte i första hand och av

gäller köp försäljning

marknadsandelar, utan är inriktade av inom

på utbyte kunskapsandelar

skilda produktfält. I det ekonomiskt är de

integrerade Europa viktigaste stadsregionerna mötesplatser för de beslutsfattare som väver näten av

samarbetsprojekt, inom vilka utvecklar gemensam teknik,

företagen nya komponentstrategier och nya produktkoncept.

Industrisamhällets ekonomiskt och vitala

teknologiskt stadsregioner byggde på entreprenörskultur och ingenjörstradition. Ledande städer fick

konkurrensfördelar genom historiskt som

betingade företagstraditioner

resulterade i ett brett av kommersiella

register kombinationsmöjligheter.

Motsvarande lägesfördelar under nästa sekel får de som

stadsregioner

lyckas bli hemvister åt extremt

det nya näringlivets rörliga kunskaps-

entreprenörer.

Staden

Och när de se röken av hennes

brand, ropa de och säga: Var

fanns

den stora stadens like? . (18:18)

5. BEBYGGELSE

Erfarenheterna från den perioden 1960-1990 talar ett tydligt

gångna

språk: När avtar och den ekonomiska tillväxten

produktivitetens ökning

stannar då frestas den ekonomiska till att hålla tillbaka de

upp, politiken

flesta former av Utan tillväxt blir underlåtna investeringar

investeringar.

en utväg att kort sikt köpa utrymme för ökad konsumtion.

möjlig på

Samtidigt är det som vi vet i perioder med avstannande förnyelse som det behovet av investeringar är som störst.

långsiktiga

Ovanstående slutsats har en speciell tyngd när bristen

på kapitalbildning

gäller infrastruktur, dvs kapital som inte bara är varaktigt utan också har så kallade kollektiva och kan användas av aktörer i

egenskaper många

varierande Med inspiration från de snabbt krympande

sammanhang.

blev ordet infrastruktur modet under

offentliga investeringarna på

1980-talet och tilldelades en starkt värdeladdning. Många av de

positiv

krav som kom att ställas infrastrukturen av sådana

på avsåg utbyggnad

nätverk som förbinder De mest egenartade resultaten

stadsregioner.

under från 1970 och framåt har emellertid gällt konsekvenserna

perioden

av att stadsinfrastrukturen i en liten grupp stadsregioner som i

förnya

varierande hade ekonomiska och sociala vid slutet av

grad problem

1960-talet. Det bl.a. och

gäller Bologna, Glasgow, Birmingham, Lyon

Rotterdam. av infrastrukturen i dessa regioner tydliggör att

Förnyelsen

staden är en infrastruktur; den är det i av ett sammanhängande

egenskap

system.

Staden

Infrastrukturegenskaper hos byggd miljö

är och levererar under en eller

Kapital varaktigt tjänster tidsrymd

som kan mätas i tekniska såväl som ekonomiska termer. Det

livslängd

är bara att aktörer i ett samhälle förmår ekonomin att avstå

genom

resurser för och kapitalförnyelse som man kan skapa kapital investeringar

eller underhålla det förmåga att leverera tjänster.

befintliga kapitalets

Staden Genua som klättrar vackert efter runt Genuabukten

sluttningarna

med av stora handelsöverskott från korstågens början och

byggdes hjälp

framåt. Lika stor som förmågan då var till en omfattande kapitalbildning, lika att underhålla och detta har 1900-talets

oförmögna förnya kapital

ekonomiska aktörer i Genua varit. Som en följd har en gradvis för-

drabbat inklusive delar av de distrikten för

slumning bebyggelsen, tidigare

internationell kommers.

Iden teoretiska litteraturen beskriver man ofta infrastruktur som kapital med ett antal attribut som odelbarhet och och

orörlighet, mångsidighet samt en sammanhållande systemfunktion. En mångsidig tillgänglighet,

är det som infrastruktur från

systemfunktion särskiljer produktions-

En är infrastruktur när den kan nyttjas av många

specifikt kapital. väg

olika aktörer och verksamheter som kan variera i sammansättning över tiden. En byggd miljö som en gruvort, en sågverksbaserad tätort etc. är i mindre infrastruktur. Den i dessa av tätorter

grad byggda miljön typer

står och faller med den etablerade verksamhetens livskraft. Den byggda

är i detta fall inte mångsidig utan verk-

miljöns systemfunktion

i Genua var däremot under en lång följd av

samhetsspecifik. Stadsmiljön

århundraden en infrastrukturför näst intill tidlösa stadsverksamheter som internationell och handel. Det är således inte allt kapital

kreditgivning

och inte ens all som är infrastruktur, även om den senare har

byggd miljö

det fasta - och

kapitalets insignier varaktighet immobilitet, rumslig

Ett hållfast är att definiera infrastruktur som fast

fixering. grepp kapital,

som har En huvuduppgift i den fortsatta

infrastrukturegenskaper.

blir att fram vilka dessa egenskaper är, och hur de

presentationen lyfta

kan skapas och behållas.

I och många andra ställen i finner vi historiska bruks-

Sverige på Europa

som i sin helhet var produkt- och produktionsspecifikt utmiljöer formade. Dessa orters och liksom fabriks- och

transport- energisystem bostadsområden var som en helhet, med en systemutformning

byggda som var dikterad av krav. från 1800-talets

produktionens Övergången råvarubaserade till århundradens urbana

bruksorganisation följande industriekonomi skedde ett definitivt och markerat

inte genom språng. Brukssamhällets grepp över det svenska samhället förblev mycket starkare än så. Dess spår finns kvar i tätorter och stadsregioner.

dagens I industrialismens och finansierade de

början planerade privata företagen en betydande del av investeringarna i landets lokala produktions- och

De betalade i transport-, och bostadsmiljöer. investeringar avlopps-

De bostäder till sina anställda och de investerade energisystem. byggde i konsumtionsservice och rekreation för sin arbetarstam.

privat egen Orterna fick företagsbutiker och företagsidrott.

Även i som Stockholm och var detta inslag

storstadsregioner Göteborg av bruksinvesteringar stort. I Göteborg som förblivit Sveriges industri-

framför andra, finner man en som i huvudsak består av region stadsmiljö sammanlänkade,ursprungligen heltseparerade,bruksmiljöersomvaroch en fortfarande av sina infrastrukturlösningar. De senare

präglas speciella

har sin bakgrund i villkor som inte sällan är ett sekel gamla. Särskilt omtalade bland dessa orter i är Gamlestaden,

Göteborgsregionen Jonsered, i Mölndal och två stycken I

Kvarnbyn Mölnlyckeområden.

Stockholm kan tankarna gå till Liljeholmen och Västberga. I England hade man en hel storstad på detta sätt. Det var den gigantiska

byggt textilfabriken Manchester.

Den mest utmärkande hos är deras utsträck-

egenskapen kapitalföremål

i tiden, föremålens i form av maskiner, ning varaktighet. Kapital byggnader och hela stadsstrukturer är i varierande grad produktions-

Allt är bärare av tekniska egenskaper och dessa specifika. fysiskt kapital har valts för att skall fylla en viss uppgift i ett produktions-

kapitalet

får en bundenhet till en viss typ av verksamhet, sammanhang. Kapitalet en viss process eller aktivitet. Inte sällan kan det gälla delar av en hel

stadsmiljö. i form av maskiner liksom specialutformade Kapitalutrustning

Staden

byggnader och anläggningar åldras ekonomiskt när och

efterfrågan

relativpriset gradvis minskar, allteftersom de framställda varorna och tjänsterna mognar och förlorar attraktionskraft marknaden. Även

på

byggda miljöer åldras ekonomiskt på detta sätt i den utsträckning deras

brister i

utformning generalitet.

Den byggda miljön i en stad är i sitt ideala fall en diametral motsats till

produktionsspecifik kapitalutrustning. Sådan miljö har en generell karak-

tär och en Den innehåller och lokaler

mångsidig användning. byggnader

som är attraktiva för nya verksamheter. När ett lämnar

ständigt företag

en lokal eller en kan därmed ett annat ta den

generell anläggning företag

i Det att den har infrastruktur-

besittning. betyder byggda miljön

egenskaper. Den har det inte minst genom att vara en del av ett system med särskilda villkor för en

tillgänglighetsegenskaper och gynnsamma

fortgående omflyttning avverksamheter när och förändras

läges- ytkraven

för stadens arbetsställen. Det sistnämnda är ett attribut som en

särskiljer

vital och stadsinfrastruktur från annan I motsats

livskraftig byggd miljö.

till en eller ett blir stadsinfrastrukturen

pappersmassefabrik sågverk

vanligen inte som inte kan återanvändas. Stads-

nerplöjt kapital

infrastruktur kan få i en ibland

ständigt nya användningsområden

outtröttlig serie som kan sträcka sig över århundraden - om än med

hjälp

av

förnyelseinvesteringar.

Nerplöjt kapital är byggnader och utrustning som är nerplöjda i en viss

verksamhet, för att producera en viss typ av vara eller tjänst. Så snart denna verksamhet inte är lönsam eller annat sätt förlorat sin

på menings-

fullhet, kommer det nerplöjda kapitalet att helt ha förlorat sitt värde. Detta händer inte med som förmår behålla sina infrastruktur-

kapital

egenskaper. De senare byggs upp av kollektivitet i användningen vid samma eller över tiden, för typer

tidpunkt generell utformning många

av are. Stadens infrastruktur inte minst för

nyttj representerar möjligheter

kulturutbud, kontakter, och för bevarande av

utställningar, omflyttning ursprungliga kapitaluppoffringar. Stadsinfrastrukturen är därtill en

speciell typ av miljö för att bygga, utnyttja och omforma sociala nätverk av betydelse för beslutsfattande inom och kultur.

politik, näringsliv

Staden som infrastruktur

I det rationella under offentligt ledarskap Europa började stadsbyggandet

att ta form strax före och efter första i ett antal större städer.

världskriget

var det främst i Paris som utmärkt sig med sitt

Tidigare stadsplaneringen

I var det först under industrisamhällets

boulevardbyggande. Sverige

från mitten av 1940-talet och fram till 1970-talets början som

skördeepok

stadsstrukturen ändrades, raserades och rationaliserades i fordistisk anda.

som idé hade då till slut nått från Fordfabrikens

Funktionssepareringen

till den i städernas pro-

verkstadsgolv byggda miljön. Investeringar

blev i växande finansierade med offentliga

duktionsmiljö samtidigt grad

medel. En idé blev att den samlokalisering av

grundläggande bryta

och bostäder som hade brukssamhället.

arbetsplatser präglat

Med en kan man säga att det var industrisam-

svepande sammanfattning

hällets som och utbyggnaden av stads-

principer vägledde förnyelsen

i under stadsmiljön var bland

regioner Sverige efterkrigstiden. Synen på

ledande att staden består av infrastrukturer. Hos kunskaps-

planerare

ekonomins banérförare under det sena 1980-talet är radikalare

budskapet

- staden är infrastruktur. Det är intressant att konstatera att Genua som en handelsstad mer i med den senare tanken. Flera av

tidig byggdes linje

de italienska städerna av detta synsätt i

präglades övergångsskedena

mellan medeltid och renässans.

i städer som har infrastrukturegenskaper och därmed

Produktionsmiljöer

att överleva en ekonomisk omvandling kännetecknas

förmåga fortgâende

av att vara utformade för och närhet. Samtidigt

generellt personkontakter

krävs att de transportnätverken åstadkommer en tillräckligt omgivande

en som en

god tillgänglighet. Härigenom uppnås mängsidighet utgör

till den som växt fram i Sveriges

motpart specialiserade tätortsmiljö

och ofta råvarubaserade orter. De senare har

exportorienterade

i ett flertal städer Ruhrområdet, i

storslagna motsvarigheter kring mellersta och i norra Frankrike. I dessa stadsregioner är inslaget

England

av sönderfall samma sätt som i Polens industriella konurbationer

stort, på och i industristäder. Dessa orters skarpt utmejslade

Östtysklands

infrastruktur visar sitt rätta ansikte under städernas när

nedgångsfaser,

Staden

produktionen som orten är tillbaka. Hela tätorten

specialiserad på går

framstår då som ett föråldrat arbetsområde där den

plötsligt byggda

miljön fått en uttunnad ekonomisk och därmed

användning sjunkande

värde. I efterhand ställer vi Var dessa

frågan: miljöer generellt byggda

stadsregioner? Var deras och nätverk infrastruktur?

bebyggelse genuin

Många svenska brottas under 1900-talets sista två

tätortsregioner

decennier med ovanstående Ambitionerna att omvandla

problem. gäller

en tätort till en med

specialiserad stadsregion generella infrastruk-

turegenskaper som kan ge för nästa sekels

grogrund kunskapsekonomi.

Exempel är Borås, Eskilstuna, och Gävle-Sandviken. Itvå

Falun-Borlänge

stadsregioner är denna om en i framtiden särskilt det

kamp plats tung;

gäller Malmö- och

Göteborgsregionerna.

Man kan ställa Behövs inte en mer definition av vad som

frågan: precis

är infrastruktur och vad som inte är det? Går det inte att en lista

göra

över som kan överlämnas till i

infrastrukturegenskaper stadsplanerare

regioner som Malmö och Efteråt kan det vara lätt att

Göteborg? avgöra

huruvida en har erhållit i

investering infrastrukturegenskaper tillräcklig

grad. Frågan är: Hur väl kan den funktion som

stadsplaneraren förutsäga

en viss kommer att få? är det att att

byggd miljö Självklart så, uppgiften

forma infrastruktur för en framtid stadd i alltid har stora

utveckling

likheter med annat av att

slag utvecklingsarbete. Möjligheten skapa något

nytt och att göra en innovation innebär att det finns ett moment av

oförutsägbarhet.

Slutsatsen om som en sammansatt infrastruktur utan eko-

stadsmiljön

nomiskt åldrande är en idealbild. måste under-

Infrastrukturegenskaper

hållas och När detta kan

förnyas. lyckas stadsregionen erbjuda fyra

ekonomiska fördelar. Den första är ekonomisk säkerhet och för

trygghet

hushåll och individer. Det tex arbetstillfällen och

gäller tillgången på

möjligheter att smärtfritt arbete utan att

byta flytta. Grundförutsättning

för detta är en brett sammansatt ekonomi. Den kollektiva konsumtionen kan ske på ett sätt i med ut-

resursbesparande stadsregioner genomtänkt

formning. Kostnaden per invånare för den tekniska infrastrukturen och

byggda miljön blir därmed än i orter. Stads-

betydligt lägre glesa

S0 U 1990:32

regionernas tredje fördelsområde gäller produktion och konsumtion av

alla som förutsätter närkontakt mellan leverantör och mottagare.

tjänster

Den som ger ett särskilt är deras

fjärde egenskapen stadsregioner försteg förutsättningar att erbjuda effektiva marknadsplatser för varor, tjänster och kunskaper.

Denna bild kan En under 1900-talets

problematiseras. viktig förändring

sista kvartsekel är att närhet i traditionell rumslig mening har kommit att i växande grad ställas mot närhet i nätverk. Det gäller särskilt förmedlad närhet via tele- och datornät. Det också närkontakt mellan

gäller

individer via och andra snabba Med en

flygnät persontransporter.

mellan centrala Paris och centrala London blir

snabbtågsförbindelse

möjligheterna för närkontakt mellan aktörer i lika stora

respektive city

eller större än mellan i två åtskilda delar av Paris

samarbetsparter

London. är det så att bara kan förbinda

respektive Samtidigt snabbtåg stadsregioner som är tillräckligt stora och tillräckligt intressanta för

varandra för att ge nödvändigt trafikunderlag. Den infrastrukturlänk som snabbtåget skall färdas kräver avsevärda

på investeringsinsatser.

Den franska infrastrukturpolitiken tycks innehålla en strategi som syftar

till ett utvidgat Med ett framtida nät som samman

stadsbegrepp. knyter

Paris med London, Bordeaux, Geneve, och

Lyon, Strassbourg-Stuttgart

Brüssel blir alla dessa länkade städer delar av Paris

viktiga stadsregionen

- och framför allt av centrala Paris. Genom att staden till ett nav av

göra

detta slag har man tillfört den en systemegenskap. Av just det skälet blir

en infrastruktur för alla parter, men särskilt för Paris.

snabbtågsnätverket

Det är samma slag av som Arlanda i det

monopolposition uppnådde

svenska flygnätet 1980-talet. En huvuddel av 1990-talets mest

på

omtalade infrastrukturplaner är likartat sätt knutna till Stockholms-

på

Det mellan Arlanda och Stock-

regionen. gäller snabbtågsförbindelser

holms centrum. Det inkluderar också j Mälarbanan, även om

ärnvägslinjen

den senare ett markerat sätt innefattar ambitionen att

på utnyttja

nätverkslösningar för en framtida Mälarstad, en storstad med 2,5

miljoner invånare.

Staden

Infrastruktur som möjlighetslandskap

Den bild som tecknats ovan infrastrukturen i en som

återger stadsregion

ett Ett sådant får sin när det

möjlighetslandskap. landskap betydelse

befolkas av aktörer som förmår upptäcka dess möjligheter. Det finns därför skäl att skilja mellan de objektivt observerbara möjligheter som ett

och de som

infrastrukturlandskap erbjuder möjligheter uppmärksammas

och blir av aktörer. Genom av olika infra-

utnyttjade landskapets analys

strukturmiljöer kan vi fastställa att det finns betydelsefulla strukturskillnader och också vilket sätt de

klargöra på påverkar produktiviteten

inom olika verksamheter. Inom kan man t ex visa

tillverkningsindustrin att produktiviteten inom maskin- och transportmedelsindustri under

större delen av efterkrigstiden varit beroende av egenskaper hos den

Närmast helt oberoende av dessa egen-

regionala produktionsmiljön.

har däremot träbearbetande industrier varit liksom standardiserad

skaper

av och textilvaror. Det inte att de

produktion gummi-, plast- betyder

senare är okänsliga för skillnader i transport-, mark- och lokalkostnader. Däremot har de inte av ett utvecklat

någon påvisbar produktivitetsfördel möjlighetslandskap.

Beroendet av infrastrukturens utformning är större när

genomgående

man rör en skala bort från vidare mot tjänste-

sig på varuhantering, och över till kunskapshantering och förhandlingsproduktion slutligen

verksamhet. I detta vi till definitionen av infra-

perspektiv kan: återgå

struktur som kapital med odelbarhet, orörlighet, mång-

egenskaperna

samt Den sistnämnda är den

sidighet, tillgänglighet systemfunktion.

som väger närlvi vill markera skillnaden mellan

egenskapen tyngst

infrastruktur och annat kapital. exempel systemfunktion

lSom på

återkommer en bred av olika nätverk som möjliggör

uppsättning

ekonomiskt och socialt liv i Därmed fäster vi uppmärk-

stadsmiljö.

samheten att nodbundet och länkbundet tillsammans ofta

på kapital

utgör nätverksinfrastruktur, vars funktion är att skapa tillgänglighet.

Dessa nätverk bildar i ett särskilt slags möjlighetslandskap.

stadsregioner

Det senare kan ses som en för att upp och utnyttja sociala

grund bygga

nätverk för Genom att stadens infrastruktur är en bas

personkontakter.

för underhåll av, och av för när-

omdaning förnyelse personnätverk

SO U 1990:32

kontakter får den särskilt stor betydelse för aktiviteter som näringslivstjänster, handel med samt kultur- och

kunskaper politikproduktion.

Delar av en är inte enbart en lokal utan också en nationell

stadsmiljö

infrastruktur. Denna synpunkt har ofta fått försvara koncentrationen av infrastruktur till primatstäder som Stockholm och Paris. Förutsättning för detta är den som åstadkoms genom inter-

mellanregionala tillgänglighet

urban infrastruktur. Det i Europa under 1980-talet mest uppmärksammade exemplet på en målmedveten politik av detta slag är uppbyggandet av det i Frankrike som har Paris som den

snabbtågssystem

enda På likartat sätt är Arlanda i Stockholms-

egentliga knutpunkten. regionen en obestridig knutpunkt i det svenska nationella flygnätet. En

utvidgning av samma ambition innebär att man ger Stockholm rollen som internationellt flygnav i norra där Finlands och Baltikums

Europa Norges,

större urbana noder, inklusive och Moskva, bildar länkfästen.

Leningrad

De exempel på nätverksbyggande som vi givit leder tanken vidare till vad flera historiker betecknat som kritiska element i ett infrastruktur-

I ett nätverk är det lätt att illustrera detta med en enda - kritisk

byggande.

- länk som efter sin tillkomst binder samman två

tidigare separata

nätverk. Sådana länkinvesteringar är inte sällan upphov till närmast explosionsliknande när de två nätverken skall sig

kedjereaktioner anpassa

till varandra. Ett på senare tid fall av detta slag är den

uppmärksammat

bro som över 1970-talet. Motivet var att förbättra

byggdes Bosporen på

med särskilt hänsynstagande till de behov som

Europa-Asienmotorvägen

den lastbilstrafiken ha. Resultatet av den nya bron blev

långväga ansågs

inte av det man utmålat under snabbt blev

slag planeringsstadiet. Mycket

brolänken helt fylld av lokal persontrafik. De två hälfterna av Istanbul växte i ett slag samman och fick en integrerad arbetsmarknad. Lastbilstrafiken fick snart till den som tidigare

ganska återgå färjeförbindelse

förbundit Asien och Skälet var helt enkelt att broförbindelsen

Europa.

inte lika som Bron av

erbjöd god tillgänglighet lastbilsfärjorna. fylldes

lokal pendlingstrafik. Den hade åstadkommit en ny och större stadsregion.

Staden

Det mest svenska en kritisk länk av ovan-

näraliggande exemplet på

stående slag är de många förslagen till en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Förutom en möjlig integrering av de två stadsdelarnas

arbetsmarknad skulle en fast förbindelse i en

respektive handvändning ge Malmöregionen en kraftigt förbättrad tillgänglighet till en internationell flygplats. Andra exempel från Sverige gäller korridoreffekter i samband

med nya Ett tänkbart projekt av detta är en

flygplatslokaliseringar. slag

flygplats med läge mellan Norrköping och Linköping. De två länkarna till

en sådan flygplats skulle dels förstärka samspelet mellan de två städernas arbetsmarknad, dels ge upphov till nya verksamheter i den flygplatscentrerade korridoren. I det så kallade Trestadsområdet med Trollhättan, Uddevalla och som hörn finns till infra-

Vänersborg förutsättningar med starka synergieffekter. En ny flygplats i

strukturinvesteringar

centrum i de tre orternas skulle leda till en

triangelområde kraftig

uppgradering av kapacitet och kvalitet hos det inomregionala transport-

systemet. De tre orterna ligger i dag mycket nära varandra men är

separerade av en medioker tillgänglighet. En gemensam, central flygplats

med nya väglänkar och ansluten kollektivtrafik skulle göra de tre orterna

till en sammanhållen stadsregion, uppbyggd efter nätverksprinciper med

utan Den skisserade infrastrukturen har

hög tillgänglighet trängsel.

således den kritiska länkens kännetecken - med den av förut-

tolkning

som vi gjort här.

sättningarna

Teknikutveckling, åldrande och förnyelse

Slutsatsen om stadsmiljön som en sammansatt infrastruktur utan ekonomiskt åldrande är en idealbild. Marknadsekonominerna har under hela den industriella utvecklats i av växande och av-

epoken långa vågor

tagande investeringsintensitet. Introduktionen av ny och avgången

föråldrad teknik liksom initiering av nya följer liknande

produktområden

markerade årgångsmönster

ochsamvarierandevågor.Därigenom uppstår

hos det investerade kapitalet. För maskiner och utrustning ger det upphov

till ganska tätt återkommande pulser av nyinvesteringsbehov, beroende

på att förslits och att blir

produktionsutrustningen fysiskt, utrustningen

tekniskt och ekonomiskt föråldrad.

De beskrivna blir särskilt uppenbara när man ser till

årgångseffekterna

som helhet. Atmosfären ien stad inte minst genom

byggda miljöer skapas

att vi kan identifiera olika sammanhängande delar som var och en tillhör en viss Det hindrar inte att delar av en stad kan

epok. många epokmärkta

fortsätta att som infrastruktur under nya och förändrade

fungera

ekonomiska och sociala villkor. I äldre stadsregioner återfinns tydliga hos i skilda arbets- eller verksam-

årgångsmönster produktionsmiljön

hetsområden. Ett snabbt åldrande hos arbetsområden kan flera

uppstå på

sätt. är när i den byggda

Föråldringsprocessen ofrånkomlig egenskaperna

är alltför och alltför tidsbundna. Åldrandet

miljön produktionsspecifika

accelererar när en rum och

genomgripande teknologiomvandling äger

ställer all vid sidan av utvecklingen.

generalitet

Ovanstående ställer särskilda krav i

processer på infrastrukturpolitiken

och för Generellt utformad, attraktiv infrastruktur är en

stadsregioner.

bristvara som bör för de aktiviteter som kan dra störst

ständigt frigöras

fördel av den. När snabb teknikförnyelse träffar generellt utformade det att underlätta utflyttningen av verksam-

infrastrukturmiljöer gäller

heter som utsätts för ett snabbt ekonomiskt åldrande. Samtidigt måste stimulans ges för av aktiviteter som bärs fram

inflyttning expanderande

av Den andra av är att förnya och bygga den nya tekniken. typen åtgärd om infrastruktur som har kommit ur fas med krav som ställs av nya aktiviteter.

Under 1970-1990 har integrationssträvandena iEuropa medfört perioden

att städerna inom EG-området fått en starkt varierande utveckling som kan återföras i vilken de har tillgång till infrastruktur som ger

på grad i De stadsregioner som är försteg EG-integrationens nya näringsliv.

lokaliserade i bumerangform från London

längs Europas nya styrkebälte

till Milano har av och framväxt

gynnats integrationen kunskapsekonomins

ett helt annat sätt än De senare har olika sätt fått

på övriga regioner. på

en i förhållande till den centrala infrastrukturen. Många

perifer position

av dessa regioner har utmärkt sig på 1970- och 1980-talen av en föråldrad infrastruktur som för ett halvsekel sedan eller mer som stöd till

byggdes

eller hamnverksamhet - ibland för båda aktivi-

antingen kolbrytning

teterna. Försöken att dessa har förblivit få och

förnya miljöer begränsade.

Sraden

Inte bara den miljön utan också arbetskraftens utbildning och pro-

byggda

duktionserfarenhet tillhör de investeringsområdena för dessa

verkliga stadsregioner.

Kan man peka på några exempel i där en förnyelsepolitik och Europa

fått observerbara följder? Finns det stads-

genomgripande stadsplanering

som återvunnit en ekonomisk vitalitet under den aktuella

regioner

Vi kan fram flera intressanta fall. och har

perioden? plocka Bologna Lyon

haft en som kännetecknas av en lokal stadsförnyelsepolitik som

utveckling

i stor blev formulerad tid tillbaka. Den har haft så

utsträckning lång

starka av att det vore fel att se den som en

inslag framförhållning

reaktion I dessa två har

på allvarliga problem. stadsregioner problemen

anteciperats och hanterats på ett tidigt stadium.

är ett på en som vid slutet av 1960-talet fick

Glasgow exempel stadsregion

en kris. Den lokala var i detta fall

uppleva kraftig utvecklingspolitiken på

ett entydigt sätt utformad som en reaktion på fullt utmognade problem. Med sin bakgrund i hamn- och varvsaktiviteter lyckades den nya och resurskrävande till den mest

politiken höja Glasgow sjätte framgångsrika

inom EG för 1971-1988 när det gäller förbättringar av

regionen perioden

arbetslösheten, serviceutbudet, per capita och be-

regionalinkomsten folkningsomflyttningen.

I Glasgow hade problemen blivit dramatiska redan på 1960-talet. Insatserna under det tidiga 1970-talet. En senarelagd reaktion

påbörjades

av samma slag återfinns för stadsregionerna Birmingham och Rotterdam.

Förnyelseinsatserna kom att likna dem i Glasgow. Politiken inriktades på

och med avsikt

infrastrukturinvesteringar, bostadsupprustning åtgärder

att diversifiera den lokala ekonomin, tillväxten av affärs-

uppmuntra

tjänster och uppbyggnaden av kommunikationer.

Näringslivs- och bostadsinfrastruktur

Infrastruktur för näringslivet är inte begränsat till egenskaper i en stads-

regions olika arbetsområden. För efter 1965 har studier

perioden många

där stadsinfrastrukturen som helhet blivit

gett exempel på förlopp

Dessa observationer omfattar kretsen Cordoba, Malaga,

otidsenlig.

Valenciennes, Sunderland och Barcelona, Neapel, Liverpool, Palermo,

Sheffield. Det omvända i för de och

gäller långa stycken expansiva

i De återfinns i den breda

förnyelseintensiva stadsregionerna Europa.

stadskorridoren från ner till norra Italien kring Milano.

Londonregionen

Kända namn i denna stora krets är Frankfurt, Bryssel, Amsterdam,

och Bologna. Stuttgart

Under 1980-talet har forskare i EG:s att inventera

regi börjat systematiskt

och klassificera i Det visar

möjlighetslandskapet Europas stadsregioner.

då att infrastrukturen i stadskorridoren från London till Milano

sig

från ett markerat sätt. Det är inte

särskiljer regionen övriga Europa på

främst den den inkomstnivån och den

lägre arbetslösheten, högre

snabbare tillväxten som de olika stadsmiljöerna åt. Istället framstår

skiljer

stadskorridoren som egenartad genom att huvuddelen av hela Europas infrastruktur finns koncentrerad till korridoren. Koncentrationen gäller

av de internationella nät-

kommunikationskapaciteten, utbyggnaden

verken och för FoU, kultur och internationell finans. En lång

byggd miljö

rad aktiviteter och fenomen har den arena som stads-

anhopats på

korridoren under 1900-talets andra hälft. Listan omfattar

erbjudit

av multinationella internationella teknik-

lokaliseringar företag,

och

utvecklingsprojekt, forskningslaboratorier experimentverksamhet,

finansiella och börser, liksom Det gäller också

organ mediaföretag.

kulturutbud, mäss- och telenät och

flygkapacitet, kongresskapacitet,

annan kommunikationskapacitet.

i stadskorridor har erhållit sin starka position i pro-

Miljön Europas

till de som gjorts att förnya regionens

portion ansträngningar fortgående

infrastruktur. Det är ännu bara öar och band i den breda och korri-

långa

doren som kommit till i det ekonomiska livet

att anpassas förändringarna

och teknikens Attraktiviteten hos den stora korridoren ger

utveckling. emellertid starka inpulser till fortsatta ansträngningar. Framgångsrik

av leder normalt till att sikt blir

förnyelse stadsmiljön kapaciteten på

När i en sådan situation försöker

överutnyttjad. nya näringslivsaktiviteter

få ett fotfäste i kan den ekonomiska hämmas och helt

regionen förnyelsen

avstanna att all infrastruktur är Under

genom nödvändig upptagen.

Staden

1970-talets mitt blev det tydligt i av världens storstäder att nya

många

kontaktkrävandeochkunskapsbaseradeverksamheterhade svårtattfinna lokalutrymmen och markområden med tillräckligt hög tillgänglighet.

Lösningen på denna bristsituation kom att bli korridorutbyggnad. Det har blivit bilsamhällets sätt att hantera ett historiskt sett generellt

att finna nya områden i

problem, nämligen högtillgängliga stadsregioner.

I alla delar av världens stora stadsregioner där det nya näringslivet under 1970- och 1980-talet skjutit fart finner vi att utvecklingen fått växtkraft i områden med och där mark

mycket god tillgänglighet samtidigt byggbar

funnits till hands. Det har korridorer av typen Route 128 i Boston-

gällt

regionen och liknande leder kring San Fransiscobukten. Samma mönster återfinns i München, och London. Dessa leder har under de

Stuttgart

aktuella årtiondena kombinerat mark och Många

ledig hög tillgänglighet.

av dessa korridorer för har sammanbundit en

en ny teknologisk regim

tätortsdel med en av eller bundit två delar av

regionens flygplatser ihop en flerkärnig struktur. Korridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala tillhör

denna kategori. I Göteborgsregionen finns flera embryon till korridorer

för

kunskapsekonomins näringsliv.

Infrastruktur kan ses som teknikbestämt kapital med systemuppgiften att

och för olika typer av kontakter. Till

skapa tillgänglighet förutsättningar

infrastrukturen därför olika former av

knyts genomgående tillgänglighetsanordningar som varje teknikepok. Exempel sådan

återspeglar på

nätverksinfrastruktur är bilvägar, tunnelbanor, hissar, telefon-,

spårvägar,

telefax- och datornät. Dessa avser att åstadkomma tillgänglighet

system

utan närhet och utan packning i rummet. Den traditionella och fortfarande dominerande infrastrukturtekniken är dock att närhet och

skapa

tillgänglighet med hjälp av täthet och packning av aktiviteter i rummet. Med denna teknik blir det särskilt att stöta bort

viktigt tillbakagående

aktiviteter från attraktiva i näringslivet blir

lägen. Förnyelsetakten

därmed beroende av att infrastrukturen successivt görs dyrare, att

lokalhyrorna ökar. Där markpriserna stagnerar stimuleras inte heller

standardiserade verksamheter till att bort från täta och centrala

flytta

delar av en stadsstruktur. På ett sätt blir samma

självförstärkande miljö

SO U 1990:32

mindre attraktiv tills eventuella åstadkommer en

gradvis ingrepp uppgradering av infrastrukturegenskaperna.

Infrastrukturen i tätort kan schematiskt indelas i

varje produktions-

systemets infrastruktur och bostadsinfrastrukturen. Under industrisamhällets kulmen utvecklades en teori som innebar att

produktions-

systemets var kraftkällan för en och

utveckling regions hushållsbildning

därmed i bostadsinfrastruktur. Nya drag

sammankopplade investeringar

i ekonomier medför att många anser planeringsteori

Europas att en ny behövs. En sådan bostadsinfrastrukturen i centrum.

ny modell placerar Ett skäl är att kunskapsekonomins arbetsställen måste anpassa sig till var arbetskraft med finns lokaliserad. Ett annat skäl är att

lämplig kompetens

för företag att dela upp sin verksamhet nätverks-

frihetsgraden på många

kopplade arbetsenheter har ökat under flera årtionden. Slutligen, i värdetermer utgör bostadskapitalet nära hälften av Europas stads-

en femtedel avser andra former av bostads-

bebyggelse; ytterligare

infrastruktur.

De samband som utvecklats innebär en tilltagande lägesfördel för stads-

som bostadsområden och hushållsinfrastruktur med hög

regioner hyser

standard, gynnsamma boendekostnader, goda pendlingsvillkor samt till hushållsservice, skolor, utbud av

tillgänglighet arbetsplatser, högre

utbildning, kultur och rekreation. Bostadsområden av ovanstående slag förutsätter en rikt sammansatt infrastruktur som ger ett attraktivt

ur hushållens Sambandets dymanik har

möjlighetslandskap perspektiv.

som bekant mekanismer: När bostadsinfrastrukturen i en

självreglerande

region får hög attraktivitet samtidigt som antalet bostäder förblir

då i

begränsat, stiger bostadspriset regionen.

Den nya modellen som väljer att anpassa lokaliseringen

återger företag

av sina arbetsställen till det existerande mönstret av bostadsinfrastruktur i en region. Uppgiften att infrastrukturen i en tillförs

planera stadsregion

därmed alternativa infallsvinklar. är förstås detsamma,

Huvudproblemet nämligen att skapa tillgänglighet mellan arbetsplatser och bostäder. I

detta sammanhang noterar vi att under 1900-talets andra hälft har en avgörande del av infrastrukturen för efter

arbetspendling organiserats

Staden

privatbilismens principer. Denna typ av har nått kommunikationslösning

en i Ur denna situation växer även i

vändpunkt Europas stadsregioner.

Sverige fram med flera

planer på nätverksbyggda stadsregioner sepa-

rerade noder. En sådan i vardande är runt

ny stadsregion regionen

Mälaren med en utbyggd infrastruktur för tät

snabbtågstrafik på

Mälarbanan. Framtida snabbtåg mellan Stockholm och och

Uppsala

Stockholm och kommer likartat sätt att med en stor

Göteborg på fyllas

andel Persontrafiksförbindelser mellan Malmö och

arbetspendling.

Köpenhamn till samma bild.

fogar sig

Den största under nästa sekel är av en infra-

utmaningen byggandet

struktur för en ekonomi som förmår underordna om

sig principer

ekologisk balans. Nästa sekels industri utsätts för krav på att införa helt slutna produktionssystem med minimal interaktion mellan natur och tillverkningsprocess. För hushållens hemmaproduktion och konsumtion aktualiseras samma typ av mål med krav om avancerade system

logistiska

för och av och av-

insamling återanvändning förbrukningsresurser

fallsprodukter. av detta har tätare infra-

System slag stadsregionens

struktur som en

förutsättning.

människor omkommo

Många

genom vattnet, därför att det hade

blivit så bittert. (8:1 I)

6. HUSHÄLLNING

När människor bor tätt ger detta närhetsfördelar för byte av varor,

många

och idéer. Både och konsumtion lämnar emellertid

tjänster produktion

efter som i täta ett sätt skadar den

sig restprodukter, regioner på påtagligt

lokala Med ökande har dessa skador brett ut sig till

miljön. produktion

ett allt större omland. Samtidigt har den urbana produktionen, men också urbana livsformer, till att hela landet; den globala

generaliserats gälla

kommer därmed i ökande från många och

miljöbelastningen utsträckning

var för sig små källor.

Täthet och är delvis sätt att nå närhet mellan

transporter utbytbara

individer och verksamheter. I detta val har hittills bördan av negativa

nästan helt tätheten. Ett på

miljövärderingar legat på globalt synsätt

och fokuserar de trans-

resursförbrukning miljöpåverkan närhetsskapande

och dessa är mera i Tätheten som en

porterna nödvändiga glesa regioner.

närhetsbehoven får därmed en värdering - ur just

lösning på positivare

miljösynpunkt.

Den tidiga staden

Närhet under täthet. Den

skapades tidigare epoker huvudsakligast genom

ledde ända fram till 1800-talet till

nödvändiga transportminimeringen

täta, koncentriska städer. Det var svårt för dessa städer att bli verkligt

av fick av främst ske från

stora; försörj ningen befolkningen transportskäl i en snävt avgränsad närregion.

Detta var städer som inom gränser hade stora miljöproblem;

sina egna vatten var en bristvara och avfallet tenderade att stanna i närheten.

den och nationella var obetydligt; den

Inflytandet på regionala miljön på

Staden

globala nivån märktes dessa städer knappast alls. Människosystemet var marginellt i förhållande till naturens system.

J ärnvägens stad

Den spårburna trafiken det för städerna att växa. För-

gjorde möjligt

sörjningen med varor klarades av lättare än förut och inom staden

mycket

kunde arbets- och serviceresorna sträckas ut över stora distanser. Vi fick de första stora städerna.

riktigt

Med koncentrationen av och till

bebyggelse längs spårutbyggnaderna

hållplatser och stationer ändrades mönstret iden stora stadens

utbyggnad

radikalt. Med de ofta radiellt formade lederna ökade centrums vikt. Uppdelningen i boende- och blev - delvis av

arbetsplatsområden miljöskäl

- mera markerad. Stadens form och av boende och service

lokalisering

var underordnad restriktioner. Detta varfrån

transportmedlens tvingande transportsynpunkt energisnåla städer.

möblerade också landet. Stationsorter och

Järnvägen järnvägsknut-

punkter växte till städer och gamla städer, som blev liggande vid sidan av,

stagnerade. Regionalt ledde järnvägens nästan totala monopol på snabba

och tunga transporter till geografisk koncentration av den moderna tidens verksamheter och människor; detta var en då förlorade

period glesbygden

befolkning strikt i takt med de areella näringarnas urbana

tillbakagång;

verksamheter kunde bara nå närhet till andra verksamheter

genom kollektiva

transportsätt.

Tack vare de radikalt förbättrade kommunikationerna och ett ökat välstånd kunde de växande storstäderna ta emot starkt ökande

mängder

varor, som, när de förvandlades till avfall, inte stannade lokalt utan genom avloppsledningar och skorstenar fördes ut över allt vidare,

höga

omgivande regioner. De kollektiva transporternas till ner-

bidrag

smutsningen var emellertid fortfarande

obetydligt.

Järnvägens stad var också industrins stad. Även om de allra mest nersmutsande verksamheterna oftast inte låg i de stora städerna, så

industrierna stora källor till både luft- och vattenföroreningar.

utgjorde

De hälsoriskerna i den staden ersattes efter

biologiskt grundade tidiga

hand med kemiska; hälsofaran i de förödande epidemierna

låg ej längre

utan i en mera kemisk infiltration; detta var astmans och sten-

smygande lungans period.

Bilismens stadsregioner

Fram till 50-talet en underordnad roll i

spelade personbilen Europas

USA här klart före och där redan under 1920-

stadsregioner. låg började

talet växande städer strukturen till nya och snabbt att anpassa den fysiska den frihet som bilen resornas start och mål. Bostäder och gav för verksamheter behövde inte koncentreras för att korta

längre ge gång-

avstånd och för kollektiva Los

underlag transporter. Angeles-regionen,

som efter att ha startat som en utvecklades till

utpräglad spårvagnsstad

motsatsen, som för en region som skapats för

uppfattades arketypen

flera av och politiker

bilismen; generationer europeiska planerare

strävade i sitt arbete att undvika denna icke-stad.

Det är bilens och dess som vi nu

stadsregion planeringsförutsättningar

lever med. I det emellertid fram till 70-talet innan man i

Sverige dröjde

i stor den nya friheten i lokali-

samhällsbyggandet skala tog fasta på

Så tex stora delar av miljonprogrammets

seringsmönstret. skapades

stadsdelar utifrån ambitioner om vilket

höga kollektivtrafikanpassning,

alltså skedde under en då bilen redan hade blivit en vitt spridd

period

Dessa täta stadsdelar landet ratades följdriktigt nog av det

ägodel. på

svenska folket när alternativa boendeformer kunde erbjudas.

bilägande

i Bilen har således som kollektivtrafiken löst upp de strikta planeringskrav

arbete och service kunde lokaliseras friare och ställde; bostäder, mycket individerna det, i kilometer räknat, starkt ökade

tog godmodigt på sig

Successivt har det fysiska utbyggnadsmönstret anpassats transportarbetet.

till den luckorna mellan och stationer har

nya friheten; transportleder

ut som över mycket

fyllts samtidigt motorvägarna möjliggör pendling avstånd. till effektiv kollektivtrafikförsörjning har långa Möjligheterna

därmed minskat. De största skedde i och de medel-

förändringarna kring

Staden

stora städerna. Bostäder började byggas avstånd från centrum som

på

förutsatte mycket lång bilpendling; detta var områden som under en period kallades kvinnofällor en som under 80-talet

terminologi

försvunnit tack vare ett utbrett

flerbilsägande.

Parallellt med denna inom kommunika-

grundläggande omvandling

tionernas område har de stora städernas för av

betydelse produktionen

varor minskat. Särskilt gäller detta för Stockholm där tillverkningsindustrin nu endast svarar av och inom

för ca 10 procent sysselsättningen denna rest spelar den rena en successivt

miljömässigt tankeproduktionen

allt större roll.

Till dessa städer transporteras nu all världens och konsum-

produkter

tionen av dessa ämnen lämnar efter en rik flora av

sig restprodukter.

Denna stadens metabolism en allt vidare och ytterst

påverkar omgivning,

inverkar städerna även den är

på globala miljön: Människosystemet ej

i förhållande till naturen.

längre marginellt

Den globala är emellertid inte för staden och

påverkan något specifikt

dess inbyggare; den människan finns nu i alla delar

högkonsumerande

av de utvecklade länderna; per är vår konsumtion i stort sett

capita

densamma oberoende av hur tätt vi bor; tätheten i blir en ointressant

sig

variabel när det konsumtionens den

gäller påverkan på globala miljön.

Variationerna i täthet blir däremot klart intressanta för hur omfattande

de miljöstörande måste vara.

transporterna

Den våldsamma av materia från ett omland som alltmera

ansamlingen

approximerar världen ställer de stora inför ett kvitt-

regionerna blivningsproblem av stora dimensioner. Utspädning är ej längre acceptabel. Deponering, som dessutom är en variant den

långsiktigt på

oacceptabla utspädningen, börjar nå sina gränser och recirkulations-

systemen är fortfarande outvecklade.

mycket

Trots dessa hot så är det under de senast tiotalen år som

långsiktiga just

staden nödtorftigt har få flera av de mest avfalls-

börjat uppenbara

problemen under kontroll; av från

reningen avloppsvatten och avgaserna

S0 U 1990:32

har kommit och drivs snabbt allt i vissa uppvärmningen långt, längre till vilka kan räknas. av det fasta länder, Sverige Omhändertagandet avfallet ses -trots den bristen - inte som stigande på välbelägna deponier något avgörande problem.

har biltrafiken etablerat som det stora miljöproblemet. I Samtidigt sig svarar bilen i 1990-talets för ca 40 procent av konsum- Sverige början tionen av fossila bränslen och en än andel av föroreningarna efterhögre som av lätt skäl är sämre än vad gäller den stationära reningen förklarliga konsumtionen. Den som bilen ger, att närhet utan täthet möjlighet skapa och utan av får därmed anpassning bebyggelse till styva transportsystem, negativa konsekvenser för miljön.

Det är nu konsumtionen och bilen som den stora stadens skapar Den av varor har antingen bortmiljöproblem. fysiska produktionen lokaliserats eller så har dess under en tidigare helt miljöeffekter bringats otänkbar grad av kontroll.

Den orsaken till att konsumtion och produktion nu byter bakomliggande som källor till i de mest utvecklade länderna, är att plats, miljöproblem verksamhet materialmässigt är en skäligen enkel (och produktion därmed - medan konsumtionen i ett högkonsumerande lättrenad) samhälle omfattar all världens material, vilket gör avfallet

produkter/

Dessutom är antalet konsumerande människor utomordentligt komplext. medan antalet är litet; att kontrollera få är lätt,

stort, produktionsenheter

är svårt - om de utser sina kontrolatt kontrollera många speciellt själva lanter i demokratiska val.

Flygets land

Under det senaste tiotalet år har den nationella och interflyget på ett i det närmaste revolutionerande sätt, minskat nationella nivån, på sambandet mellan närhet och täthet; i en internationaliserad ekonomi verksamheter allt mera och måste därmed hämta sin specialiseras information och sina från en allt vidare räjong. Genom samarbetspartners har också centra i landet knutits så nära storstaden inrikesflyget avlägsna

Staden

och den internationella att de funktionellt ses som en del

världen, börjar

av denna; nästan en av den sektorns centrala funktio-

fjärdedel offentliga

ner ligger nu utanför Stockholm, vilket hade varit svårt att tänka innan

sig flygepoken.

De svenska mellanstäderna är vad de interna

gäller transporterna

rationella enheter. har de alltså fördelar i förhållande till

Miljömässigt

storstaden genom sina korta interna avstånd att

och genom belastningen

på närmiljön är relativt liten. För att kunna i den moderna

fungera

ekonomin måste emellertid mellanstäderna relativt sett ha mer av långväga kontakter mellan än de stora Den interna

regioner regionerna.

effektiviteten köps alltså till av omfattande

priset mellanregionala transporter. Uppenbarligen spelar flyget därvid en särskilt roll avgörande

för de norrlandsstäderna.

avlägsna

Sett i relation till bilismen är fortfarande en

flyget marginell företeelse vad effekterna det svarar ännu för mindre än fem

gäller på miljön;

procent av av fossila bränslen. Det finns dock

Sveriges förbrukning

anledning att att som nu befinner

uppmärksamma flyget miljöproblem sig

i ett läge som i om bilens i av heller

mycket påminner början 70-talet; ej

då bilen som stor konsument av fossila och vi fick

sågs någon bränslen,

paradoxen av för välisolerade som

energiska statliga program byggnader,

lokaliserades på ett sätt som krävde en och

energislukande miljöstörande

bilförsörj ning. Och nu, 20 år senare, svarar bilen för ca 40

knappt procent av den fossila

bränsleförbrukningen.

Sveriges spridda ortsstruktur vidmakthålles ett omfattande genom inrikesflyg. Också Sverige som land har emellertid i sin relation till resten av Europa, ett motsvarande beroende av i andra delar av

flyget; Europa

har man inom korta bil- och större

ganska tågavstånd genomgående

kontaktmöjligheter än största Det och

Sveriges regioner. perifera glesa

Sveriges aktiva i den kontaktintensiva internationella

deltagande

ekonomin, sker därmed till relativt sett stora och

energi- miljömässiga

kostnader.

Tågets återkomst

I de täta delarna av Europa har flyget under 80-talet börjat nå absoluta Delvis som en av detta sker nu mycket kapacitetsgränser. återspegling omfattande i som ger snabba och högfrekventa investeringar tågsystem, Det mest kända är de franska TGV, som vid transporter. exemplet årtusendeskiftet skall kunna ca 70 av den franska beerbjuda procent att nå Paris inom 2 1 / 2 timmes restid. Men även folkningen möjligheter i har det - mindre - skett en omfattande England uppmärksammat från London och utåt South East med inemot 20 utbyggnad England, milj invånare, har mer och mer börjat fungera som en sammanhängande För denna som f ö har sin motsvarighet i region. europeiska utveckling, delar av USA, har det inte varit resurs- eller miljöhänsyn primärt globala som drivit utan snarare lokala och miljörestpå utvecklingen, kapacitetsriktioner för en fortsatt ökning enligt nuvarande modell.

Den täthet och snabbhet i förbindelserna som kan i de täta tåget erbjuda länderna kan endast i delar av ett glest befolkat kopieras begränsade land som och är i sådana områden endast bleka avbilder av Sverige Trots dessa begränsningar avtecknar sig en framtida upporiginalen. av landet i en del där närhet kan åstadkommas genom miljödelning rena och en andra mera del som under mässigt transportmedel perifer överblickbar tid måste utnyttja dagens miljöstörande transportsystem.

svenska diskussion synes kunna resultera i dels ett antal lokal- Dagens de tre dels snabbtågssystem över trafiksystem kring storstadsregionerna, distanser, vilka främst kan komma att beröra triangeln Stockholmlängre lokaltrafik kan i förstone förefalla Göteborg-Malmö. Beteckningen något missvisande. De som diskuteras för kring Stockholm system regionen sträcker tex 150-200 km ut från centrum. Trots dessa avsevärda sig sträckor är det korrekt att använda beteckningen lokaltrafiksystem, eftersom de kommer att fungera för daglig pendling. primärt

Denna av kan sikt skapa funktionsmässigt typ lokaltrafiksystem på sammanhållna, men storstäder. I dessa kongeografiskt spridda, urbationer blir de mellanstora städerna intressanta dels miljömässigt

Staden

genom att det tätortsnära trycket på naturen är begränsat, dels för att de alla tenderar att vara internt, samtidigt som de externa

energisnåla

förbindelserna kan ett miljövänligt sätt genom snabb-

upprätthållas på

tågssystemen. I detta senare avseende skulle de skilja sig påtagligt från mera avlägset belägna svenska centra.

Enkla visar att ca fem människor bor i de delar av

kalkyler miljoner

landet som kan komma att att beröras av snabba lokala och nationella

Det är i dessa delar av landet det framdeles kommer att

tågförbindelser.

vara att vidmakthålla delar av det nuvarande kontaktintensiva

möjligt

närhetssystemet, utan att alltför belasta miljön.

påtagligt

renässans har mest uppmärksammats vad gäller persontrans-

Tågets

porterna. Det finns emellertid flera exempel på att europeiska regioner, som är utsatta för omfattande lastbilstrafik av genomfartskaraktär, nu

denna utifrån lokala Diskussioner av denna

börjar begränsa miljöhänsyn.

art finns t ex i Danmark, norra och Schweiz. I den mån sådana

Tyskland

restriktioner leder till en omfattande av till överföring varutransporter

detta svenska orters relativa attraktivitet för olika typer av

tåg påverkar

För vissa industrier blir åter intressant.

produktion. stickspåret

Från lokala till globala miljöhänsyn

Den har tillmätas en ökande

globala aspekten på miljöproblemen börjat

Det framstår därmed allt klarare att 80-talet i miljöavseende

betydelse.

en har för flera typer

representerar strukturgräns. Utspädningsfilosofin

av blivit helt inadekvat. I det blir

föroreningar globala perspektivet

därmed skillnaden allt mindre mellan de täta - där

regionerna utspädning

redan av lokala blivit - och regioner - där utspäd-

miljöskäl omöjlig glesa

hittills varit ett trovärdigt alternativ, men nu måste kraftigt

ningen

reduceras.

Med ett blir det att röra bort från det lokalt

globalt synsätt nödvändigt sig

som ett kriterium en renhet eller

iakttagbara problemet på regions

hän mot ett mera abstrakt tänkande, där bedömningarna av

smutsighet

en eller en verksamhets hur stora

regions miljöeffekter bygger på

är per eller per producerad enhet. Sett

utsläppen /föroreningarna capita

i av konventionella av vad som är rent och vad som är

ljuset värderingar smutsigt får detta skift i analysen paradoxala effekter. En region som

sinnenas vittnesbörd är smutsig kan ändå, vad gäller bidraget till

enligt

den situationen, representera en effektiv resursanvändning per

globala

invånare eller per krona Detta främst för hur

produktion. gäller

kan ordnas i stora och täta kontra i små

transportförsörjningen regioner och glesa.

I situation kan Stockholm, med av en internationellt sett

dagens hjälp

stor ge närhet till arbete och service till relativt

kollektivtrafikanvändning, energiinsatser och därmed utsläpp av vissa föroreningar. Det

låga låga

står dessutom klart att de potentiella möjligheterna till

energisnålare

är störst i de stora och täta Detta gäller

transportsystem just regionerna.

för storstädernas interna kommunikationer men också för stora tättrafikerade nationella så framstår redan kort sikt

transportleder; på

Stockholm-Göteborg som en sträcka där förbindelserna bör upprätthållas med medan i andra delar av landet nuvarande transportmedel måste

tåg,

användas också i framtiden, om dessa inte skall komma in i ett

regioner

bakvatten.

kommunikationsmässigt

En som tar sin i de leder till

analys utgångspunkt globala miljöhänsynen

särskilt starka krav i vad de

på neddragningar resursförbrukning gäller

utvecklade länderna. Skälen till detta är väl kända och behöver inte utvecklas. Vad händer om man applicerar samma tänkande på förhållandena inom Sverige? Var bör de största resursbegränsningarna sättas in? Om man särskilt ser till förbrukningen av fossila bränslen, och

därvid att ca 40 till transporter, så finns här

uppmärksammar procent går

det område där de olika delarna av landet fungerar på radikalt olika sätt.

Fördyrad och minskad bilåkning, fördyrat och minskat flygande får

regionalt helt olika i den täta regionen är detta ett i

betydelse; problem,

den ett

glesa dråpslag.

Mot denna är det som talar för att det är i storstads-

bakgrund mycket

som den ändan i kommer att behöva

regionerna tunga förändringsarbetet

är, tack vare sin täthet,

ligga. Storstadsregionerna transporteffektiva

Staden

platser för urbant liv och urbana aktiviteter - och ett annat förhållande

vore förvånande, eftersom de är för detta. I landets

tillskapade just övriga

delar däremot det urbana till stor del tack vare

fungerar högkontaktslivet

stora transportinsatser; för den svenska har bilen under de

glesbygden

senaste tiotalen år varit den stora källan till Vi har

stabilisering. börjat

få en urbaniserad som för sin existens allt mera

glesbygd fjärmar sig

från det lokala och antar urbana ekonomiska och sociala

resursgrundlaget

mönster.

Om det i framtiden blir att radikalt fossila bränslen

nödvändigt spara på

kan detta ske till minsta och ekonomiska kostnader i storstads-

personliga

regionerna, där tätheten och redan finns och kan

kollektivtrafiksystemen

byggas ut. Detta skulle det att reservera en stor del av

göra möjligt

nationens framtida för de delar av landet där det

nersmutsningskvot

finns få alternativ till för den individuella

bilen/flyget rörligheten.

Detta mot att och lokala tenderar

resonemang pekar globala miljökrav

att sammanfalla. De relativt stora och täta har de största

regionerna

möjligheterna att reducera den utan att förstöra

globala miljöpåverkan

det nuvarande kommer en sådan

närhetssystemet. Samtidigt inriktning

av miljöåtgärderna att leda till att de täta - vilka redan har

regionerna

de största lokala - får en välkommen reduktion i denna be-

problemen lastning.

De lokala har hittills lett De täta

miljöhänsynen utvecklingen. känsliga

regionerna varnade, likt en i tiden

gång kolgruvearbetarens kanariefågel,

för att något höll att gå snett; koloxidhalten blev för och

på hög fågeln

slutade sjunga; en gavs till När man nu inom den

tydlig signal handling.

nationella fullt ut blir varse de kraven bör det därmed

politiken globala

också bli lättare att motivera restriktioner i de täta där

regionerna, ju

sedan känts de boendes skinn. Det är emellertid

problemen länge på

långt ifrån säkert att denna intresseharmoni håller när den slår

igenom

i faktiskt beslutsfattande; ett om dubbla

politiskt tankeexperiment

bränslekostnader i visar vilken som finns

storstadsregionerna sprängkraft

i

nerlagt frågan.

SO U 1990:32

Krav på beslutssystemen

Storstadsregionernaärfunktionelltsammanhängande.Samtidigtbestäms

av och infrastruktur av ett stort antal lokala

utbyggnaden bebyggelse

och sektorer. Denna fragmentering har, som tidigare

myndigheter

blivit under bilens tidsålder då den flexibla

påpekats, speciellt påtaglig bilismen över eventuella planeringsmissar; miljökostnaderna av bryggat

denna har dock blivit stora.

överbryggningspolitik

som i en kan vara statiska (dvs

Åtgärder påverkar miljön storstadsregion

från den nuvarande strukturen som given) eller dynamiska

utgå fysiska (där strukturen långsiktigt kan ändras).

och har hittills nästan helt dominerats av ett

Miljö- energipolitiken

statiskt vilket det att effektivisera verksamheter inom

synsätt, enligt gällt

ramen för redan existerande strukturer. Denna har det nu-

uppgift

varande, kortsiktiga beslutssystemet klarat av på ett tillfredsställande sätt. Ett synsätt, där boende, och service långsiktigt

dynamiskt arbetsplatser

anpassas till resurssnåla transport- och energisystem, ställer krav på starka nivå, vilket i dagens OECD länder

beslutssystem på regional uppenbar

är en uppenbar bristvara.

Motsvarande krav finns för den nationella nivån, när man

på långsiktighet

nu med av i kan binda de tätare

hjälp investeringar tågsystem ihop

delarna av landet ett miljövänligt sätt. resurser för sådana

på Knappa

infrastrukturella bör av förbehållas de täta

investeringar miljöskäl

där både närhets- och blir störst. Det blir

regionerna, miljöeffekterna

därmed nödvändigt att diskutera eventualiteten av skilda transportsystem

för tät- respektive glessverige. Sådana nationella prioriteringar förutsät-

ter ett och sektors- och beslut; dvs

långsiktigt synsätt regionövergripande

en för den strukturen där möjligheter till närhet

riksplanering regionala skapas till lägsta möjliga miljöbelastning.

Vilka är då möjligheter att introducera denna typ av styrande

politikens

planering på regional och nationell nivå? I dagens situation är det ett

trovärdighetsproblem att ambitionen om låg energiförbrukning/låg

Staden

inte understöds av något uppenbart tvång i form av miljöbelastning höga

vi har alltså motsatsen till den stad där energipriser; tidiga järnvägens bristande av var

kollektivtrafikanpassning bebyggelsen egentligen otänkbar. Långsiktigheten i politiken måste därmed skapas genom analyser av den framtida utvecklingen och mål uppställda mot en så abstrakt bakgrund har uppenbarligen politisk stabilitet.

låg

Ekonomiska styrmedel ställs i debatten ofta ut som ett marknadskonformt sätt att undvika top-down beslut av interventionistisk karaktär; politiken skulle alltså en beslut som

slippa mängd konfliktskapande

beslutsfriheten fört ex kommuner och lokala begränsar intressegrupper; the invisible hand förutsätts hålla Detta är dock

sig just osynlig. orealistiska Om t ex radikala för

förhoppningar. prishöjningar genomförs privatbilismen i en en Ökad

storstadsregion skapas efterfrågan på alternativa vilket i sin tur ställer krav på politiska

transportmöjligheter beslut. förlorar i värde och framtida ut-

Avigt belägna regiondelar

och måste anpassas efter byggnader av transportsystem bebyggelse varandra utifrån en kommunövergripande aspekt; allt i grunden djupt politiska frågor.

den långsiktiga beslut. Men Avgiftssystem skapar politiska efterfrågan på kan verkningsfulla avgiftssystem verkligen bibehållas om de skapar krav på politiskt svåra prioriteringar?

av beslutsfattandet har varit ett dominerande i Decentralisering drag svensk politik under efterkrigstiden. Den offentliga sektorns uppföljning av den decentraliserade har varit motorisk Effektiviteten

politiken svag.

i lokala och beslut istället till stor del ha garanterats av

regionala synes

marknaden; vad ekonomiska beslutsfattare och rörliga

geografiskt

människor uppfattar som bra är därmed bra politik, och beslut är

dåliga

för att samma marknad så Marknadens dom alltså dåliga säger. tvingar fram en strävan efter marknadskonformt beteende, vilket i

dagens svenska samhälle också innehåller en till

långtgående anpassning internationella förutsättningar. Miljöaspekten i dess globala tappning tvingar här fram ett alternativt synsätt. Det räcker inte att marknaden säger att något är riktigt; samhällets långsiktiga utformning måste också

SO U 1990:32

stå i harmoni med nationellt nedbrutna, globala ambitioner /restriktioner

vad med resurser och miljö.

gäller hushållning

Gör åter sådana som

gärningar,

du under din första tid. (2:5)

gjorde

7. STYRELSE

De kärnor i vilka måste ses

gamla stadsbildningarna utgör stadsregioner

som helheter. De institutionerna och politiska föreställnings-

politiska

världarna efter Det är därför angeläget att ställa

släpar utvecklingen.

Hur av stadsnätverken och stads-

frågorna: organiseras styrelsen

regionerna?

Den politiska makten

I moderna samhällen utövas den makten genom politiska

politiska

institutioner inom väldefinierade Sedan nomad-

geografiska gränser.

folkens tid har de varit baserade och

politiska systemen geografiskt

världen indelad i en karta. Historiskt har gränserna för territorial-

politisk

stater i ändrats i samband med men ibland har frivilliga

regel krig,

unioner Även inom staterna är de nivåerna uppdelade

uppstått. politiska

och lokala administrativa gränser. Ofta har även försök

genom regionala

att ändra inhemska varit även om staten sin

gränser konfliktfyllda, genom ibland har kunnat omstruktureringar i Överhöghet genomdriva någon

- - stabil eller form. Politikens territorialitet geografiska låsning synes formel som skulle kunna lösa upp detta

superstabil. Någon ny politisk

samband har inte kunnat förverkligas någonstans.

Sedan franska revolutionens tid har stat och nation

begreppen gradvis

även om det inneburit ett undertryckande av

uppfattats synonyma,

nationella traditioner, identiteter och sociala nätverk. Ursprungligen nation kollektiviteten hos de med samma de naissance - de

betydde pays

som var födda inom samma historiska rum. Efter franska

avgränsade

revolutionen kom det att alla som var bosatta inom den franska

syfta på

statens med att alla skulle tala ett gemensamt

territorium, anspråk på

Staden

språk. Nationalstaten har vunnit allmän acceptans som norm

och yttersta mål för den territoriella De flesta nationalstater i

organisationen.

Europa är emellertid multietniska nationella

och rymmer spänningar.

Med av stormaktsväldet från 1600-talet, förlusten av

upplösningen

Finland i av 1800-talet och med i

början unionsupplösningen Norge

början av 1900-talet blev en nationalstat utifrån den franska

Sverige

definitionen.

En är att samhällsfunktionerna

grundläggande politisk uppgift integrera

inom det politiska systemets Alla riken har emeller-

geografiska gränser.

tid gränsöverskridande processer i form av handel,

kulturutbyten,

och av sam-

kunskapsflöden säkerhetsarrangemang. Moderniseringen

hällena har påtagligt ökat av de transnationella transak-

betydelsen

tionerna. Den från tid till annan varierande balansen mellan

gränsöver-

skridande processer och aktiviteten inom landet sätter skiftande

gränser

för den politiska Under de senaste decennierna har

handlingsfriheten. moderniseringsprocessen entydigt medfört en successivt större andel

gränsöverskridande verksamheter i de avancerade industriorterna. Den gränsöverskridande processen är enbart internationell, utan korsar

ej

också regionala och lokala gränser inom nationen, med att de

påföljd

funktionella regionerna vidgats geografiskt.

Utvecklingen av infrastrukturen, särskilt teknikerna för att

förflytta

meddelanden, varor och har för en ny

personer skapat förutsättningar

gränslöshet inom ekonomin. bildar

Företagen komplexa produktions-

nätverk över stora områden och nya rotlösa

geografiska skapar organisa-

tionsformer - blir footloose. Arbetskraften och

blir rörligare pendlingen

sker över allt större avstånd utan till administrativa gränser för län

hänsyn

och kommuner. Ekonomin - och mera allmänt de sociala och

samspelen

miljön - blir sålunda allt mindre territoriellt definierad och allt mer

gräns-

överskridande och nätverksorienterad.

I mötet mellan den till det geografiska området bundna och den

politiken

flexibla nätverksorienterade ekonomin spänningar. Ett

uppstår gränssnitt

är den och av ett allt mindre

politiska resursmobiliseringen beskattningen

SO U 19570:32

fosterländskt och stabilt privat kapital. Ett annat gäller infrastrukturen, vilken allt mindre kan ses som inomnationell eller inomregional

fråga.

Infrastrukturpolitiken är en awägning mellan nätverkens intressenter och

politiska föreställningar om hur samhället och hänger

produktionen

samman och om vilka som skall och vilka som skall

anknytningar främjas

hämmas. N ätverkens intressenter är bäst

organiserade på producentsidan

- i koncerner som utför byggande och underhåll. Användarna är svagt

och framstår med som en ofta diffus efter-

organiserade nödvändighet

eftersom infrastrukturen är en kollektiv vara. Användarna

frågan,

framträder vid infrastruktur varvid - faktiskt -

tydligt produktionsspecifik

med dess karaktär av infrastruktur avtar.

nödvändighet

De politiska föreställningarna

Föreställningarna om hur verkligheten är beskaffad sätter gränser för

försöken att politiskt utvecklingen. Vilka verksamheter anses kräva

styra

en täthet för att väl och mellan vilka noder (stads-

hög rumslig fungera

delar, städer, orter) bör infrastrukturen byggas ut för att åstadkomma

närhet utan täthet? Mellan och

tidsmässig rumslig föreställningar verklighet kan finnas såväl god anpassning, som tidsmässig eftersläpning

eller visionärt försteg.

om hur ett visst område relaterar sig till sin

Föreställningen geografiskt

i olika avseenden och bäst vad som kan kallas

omgivning avgränsas utgör

systemidentifikation, dvs ett sätt att i analysen markera möjlighets-

för aktörerna. Denna kan ha

landskapet systemidentifikation naturligtvis

skiftande samband med de faktiska och tillstånden.

förutsättningarna

Gränsöverskridande processer och en process, vilken

integration skapar

leder till skifte av hos aktörer. Vilken

systemidentifikation viktiga

som till slut dominerar inom ett beror inte minst på

föreställning system

intressekampen och den politiska visionens kraftfullhet.

Valet av är sålunda Så kan tex frågan ställas

perspektiv betydelsefullt.

om Malmö ett centrum i en med en halv invånare

utgör region miljon

eller en stadsdel i en transnationell region med över två miljoner

Staden

invånare? Konsekvensen av ett skifte i kan vara

systemidentifikationen utomordentligt betydelsefull. Hur man svarar på Malmö-frågan ger högst

olika för och beslutsfattande. Om Malmö ses

utgångspunkter planering

som en del av är ett helt

Köpenhamnsregionen exempelvis brofrågan

avgörande regionalt intresse. Och omvänt, om Malmö primärt skall ses som ett primärt centrum i Skåne är en nationella bro / tunnel-förbindelse

angelägenheter för Sverige och Danmark med vitala inslag av Europa-

politik.

Konsekvensen av bestämningen av länkens intressenter är således olika

i Om bron definieras

förhållningssätt Malmöpolitiken. /tunneln primärt

som en del av Scandinavian Link, Malmöborna i

upplever sig troligen

första hand bli sittande med transittrafikens och

miljöföroreningar

trängsel. Om den däremot i första hand definieras som en förbindelselänk inom en transnationell och utformas därefter,

Köpenhamnsregion

fokuseras de fördelarna om till differentierad

regionala ifråga tillgången

arbetsmarknad och rikt kulturutbud.

Nationella intressen i en ger till

regions utveckling upphov betydande

låsningar och komplexa konstellationer av aktörer. För storstads-

regionernas politiska aktörer är därmed handlingsutrymmet väsentligt

lägre än för övriga trots att är rikare. De

regioners, möjligheterna

nationella besluten karakteriseras avseenden av att de förutsätter

iviktiga

nationell överblick och som inte kan tas över av en enskild

awägningar

region. Det nationella målet att skall

politiska storstadsregionerna

fungera väl för hela landet kan ge till som står i konflikt

upphov lösningar

med regionernas att samhällen. I olika

egna ambitioner skapa fungerande

delar av landet kan därmed finnas helt olika av storstädernas

värderingar

nationella fysiska nätverk. I storstäderna kan länkarna som

upplevas

buller, trängsel och stråk, medan aktörerna i

luftföroreningar, farliga

andra regioner ser länkarna som och värdefulla ur

ändamålsenliga

ekonomiska och kulturella synpunkter.

På det nationella finns motsvarande med

planet problem systemidenti-

fikationen. Vilken approximation beskriver bäst? Ar det att se

Sverige

landet som en sammanhållen neutral enhet som kan segla i egen sjö?

SOU J990.32

Eller som en integrerad del av Norden, som i sig är en sammanhållen enhet? Eller som en integrerad del av som en sammanhållen

Europa,

enhet visavis andra kontinenter? Eller är det måhända mest fruktbart att betrakta som ett land av vilkas verksamheter och

Sverige regioner,

individer är självständigt länkade till omvärlden? Beroende på system-

identifikationen blir handlingsalternativen, aktörsuppsättningarna och

handlingsmönstren högst olika. Detta är emellertid föga överraskande

eftersom i också är Föreställ-

systemidentifikation hög grad ideologisk.

ningarna om vilka delar som hör ihop till en gemensam helhet bygger

på

både utsagor om faktiska sammanlänkningar (vilka kan prövas vara sanna eller falska), men också om önskvärda tillstånd.

Bilden av nätverkens sätt att har sålunda ett starkt samband med

fungera utvecklingen av produktionen och ideologiska föreställningar om samhörigheter. I dagens Sverige finns skillnader mellan det systematiska

internationellt inriktade identifikation av de relevanta

näringslivets

systemen och den, territoriellt baserade, sektorns

offentliga systemiden-

tifikation. Här ligger en av grunderna till många av dagens institutionella konflikter.

De politiska institutionerna

Politiska institutioner är metoder för med

gemensam problemlösning

för konflikthantering och beslutsfattande. På det lokala

regelsystem

planet är kommunen den viktigaste politiska institutionen och regionalt

och

landstinget länsstyrelsen.

Utgångspunkten för institutionaliseringen är avgörande för de politiska institutionernas agerande. Grovt sett kan fem kriterier för in-

geografisk stitutionalisering urskiljas.

*

identitet

Folklig

*

Funktionella nätverk å!

Offentlig service

*

Politisk kontroll *

Historiska gränser

Staden

De två första kriterierna har en nerifrånkaraktär. Bestämmande för de politiska institutionernas karaktär är människornas om

uppfattning

samhörighet och naturliga gränser med historiska och kulturella

djupa

rötter, respektive människors beteende, fysiska nätverk och ekonomiska strukturer. I motsats härtill har de två kriterierna en

följande tydlig

uppifränorientering. De politiska institutionerna utformas med

hänsyn

till den service som skall utifrån den

produceras, respektive politiska

kontroll som centralmakten söker innebär en institu-

uppnå. Slutligen

tionalisering av historiska att tiders

gränser gångna institutionalisering

utifrån de fyra tidigare kriterierna består trots att ändrat

verkligheten

karaktär i fundamentala avseenden. Det kan väl också tänkas

att en ny

sker av kulturhistoriska ex trots

institutionalisering gränsert landskapen,

att de ej präglar människors identitet, i försök att återfinna ett samhälles rötter.

I praktiken utformas institutioner med en av men det blandning kriterier,

är att av kriterierna måste bli för institu-

uppenbart något utslagsgivande

tionaliseringen. Det är denna som är kärnan

avvägning själva i system-

identifikationen hos olika aktörer.

De svenska nerna utformades som

landsbygdskommu ursprungligen kyrk-

liga samhörigheter med klar till identitetskriteriet.

anknytning Samtidigt

var städerna viktiga instrument för centralmakten, inte minst ur be-

och Gustav II Adolfs

skattnings- försvarssynpunkter (jfr stadsbyggandel).

De moderna kommunerna har från den lokala identiteten

avlägsnat sig

i den mer historiska och framstår för flertalet

begränsade meningen medborgare som regionala enheter av lokala

inrymmande kalejdoskop

samhörigheter. Särskilt uppenbart är detta i storstäderna, där dessutom

de flesta människorna identifiera hela som det

synes storstadsregionerna

system som är mest relevant för dem som service- och arbetsmarknader och möjligen som källa till identitet. Det dominerande

en ny lokal kriteriet för i samband med de senaste kommun-

institutionaliseringen

indelningsreformerna var den offentliga krav serviceproduktionens på

administrativ och Genom att institu-

specialisering serviceunderlag.

tionalisera kunde kommunerna framträda

serviceproduktionens problem

som de i den svenska välfärdsstaten. Det

viktigaste byggstenarna gjordes

även försök att detta kriterium med till identiteten och de jämka hänsyn funktionella nätverken, men blev den faktiska anpassningen ett därvidlag styckverk.

Institutionerna möter regionerna

De institutionella när hos

spänningarna uppstår systemidentifikationen

aktörer de faktiska flödena i nätverken inte överensviktiga och/eller stämmer med den adminstrativa av territoriet, dvs den indelningen existerande politiska institutionaliseringen. Varje geografisk indelning för de institutionerna måste med skära över politiska nödvändighet nätverk som och nationella institutioner inte kan lokala, regionala men kan, mer eller mindre väl innefatta de relevanta innesluta, gränserna funktionerna. I idealfallet finns institutioner som kan hantera politiska nätverken inom det nationella nätverkets noder och

(stadsregioner)

nationella institutioner vilka mellan noderna ombesörjer länkningen Ordet hantera står här för en översättning av nät- (interregionalt). verkens krav in till den sfären; det kan exempelvis gälla vägar,

politiska

kollektivtrafik, och transfereringar. utbildning

Ytterst är ett Funktionellt insnävade gränsdragningar nivåproblem. kan till nätverkens Allt eftersom gränser vidgas för att anpassas dynamik. det administrativa territoriet detta sätt växer ökar behovet av en lägre på nivå, eftersom av välfärdsstatens funktioner

politisk-administrativ många

bäst kan i mindre sammanhang. Samtidigt undermineras produceras marken för institutioner regional nivå med befintliga politiska på föråldrad Denna är särskilt framträdande i regiondelning. problematik där interaktionen över administrativa gränser är stor storstadsregionerna och ofta måste vara breda och stora. I dagens läge synes den lösningarna lokala ofta ha hamnat mitt emellan de nu aktuella approxiindelningen mationerna De är för små enheter för att själva bedriva av systemen. och för stora för välfärdens servicelångsiktig strukturplanering produktion.

De moderna kommunerna i växte fram och fick sin konstitu- Sverige tionella ram under De präglades starkt av urbaniindustrialiseringen.

Staden

seringen och framväxten avvälfärdsstaten. Bosättnings- och resemönstren har ändrats och det är trots indelningsreformerna, att tala i

nödvändigt,

termer av - ett större urbaniserat område som innehåller

stadsregioner

både stadskärna och kranskommuner. I stadsregionen finns ofta flera eller många kommuner, särskilt i Stockholms-

storstadsregionerna, regionen har 23 kommuner, Göteborgsregionen 12 kommuner och

Malmöregionen 8 kommuneri det som kan betraktas som de funktionella

regionerna.

En av de kritiska faktorna i urbana regioner är om det finns ett sammanhållande stort centrum eller flera stadskärnor, om det existerar ett hierarkiskt eller icke-hierarkiskt nätverk som binder samman

fysiskt regionen och om det finns integrerande regionala politiska institutioner.

Det typiska för det svenska systemet är att det i stort sett saknas en integrerande regional beslutsnivå för De existerande

stadsregionerna. regionala institutionerna som landstingen och de statliga länsorganen

har i en bristande till de faktiska stads-

regel geografisk anpassning regionerna genom den ålderdomliga länsindelningen. Den regionala

nivån är dessutom överställd Situationen i

ej primärkommunerna. institutionellt fragmentiserade regioner blir ändå mera om komplex

regionerna i flera län.

ingår

Kommunerna och har under senare år fått

landstingen vidgad kompetens

och frihet, inom ramen för den svenska enhetsstaten. Tonvikten har hittills främst av kommunernas roll inom den

legat på förstärkning

offentliga serviceproduktionen. De lokala kraven växer att kommunerpå

na skall få roll inom i vid En

vidgad samhållsplaneringen mening. funge-

rande och demokrati förutsätter emellertid effektiva

självstyrelse indelningar - en förutsättning som ej är uppfylld håll.

på många

Sammanflätningenavtranskommunalaadministrativaområdenskeräven

mellan storleksmässigt mera likvärdiga städer. Det finns åtminstone ett 20-tal s.k. konurbationer i - städer som bildar eller

Sverige näraliggande

har potentialen att kunna bilda ett nätverk.

flerkärnigt regionalt

Konurbanisationernas framtida är

administrativa/ politiska problem

likartade med En intressant skillnad mellan

dagens storstadsregioners.

den hierarkiska och den icke-hierarkiska konurbationen är

stadsregionen

att den senare inte har eller domi-

någon självklar planeringsprincip

nerande stadskärna.

Som konkret illustration kan nämnas konurbationen Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg, men kunde lika ha hämtats från

exempeln gärna

Norrköping-Linköping, Skövde-Mariestad-Skara, Sundsvall-Timrå

Härnösand

ellerLuleå-Piteå-Boden-Ävsbyn.MellanUddevallaochTroll-

hättan är det 2.5 mil och mellan Trollhättan och en

ungefär Vänersborg

knapp mil. Denna trestadskonstellation korsar en Uddevalla

länsgräns.

har 45.000 inv, Trollhättan 50.000 och 35.000.

Vänersborg Varje ingående

stadsregion har dessutom ett antal vidhängande mindre kommuner.

De tre städerna har likartad kommunal struktur och service-

tämligen

utbud och autonomt i förhållande till varandra. Här

fungerar påtagligt

finns två Det ena har att med städernas

effektivitetsproblem. göra regio-

nala roll och att realisera orterna som storstadsalternativ. För ett

förmåga

antal år sedan drabbades Uddevalla av en svår i

strukturomvandling

samband med varvskrisen, som bilindustrin i Trollhättan hade

samtidigt

ett betydande arbetskrafts behov. Statsmakternas blev att

lösning skapa

ett Norrlandspaket, vilket bl a innehöll en bilfabrik som

ytterligare

Ökade konurbationens beroende av denna bransch. Ett nätverks-

ensidiga

alternativ hade varit att staten hade i infra-

gjort betydande investeringar

strukturen och kommunerna boende- och

anpassat arbetsplatsloka-

för att bilda en konurbation av dessa tre städer. Ett av 90-talets

liseringar

stora problem är och att finna

näringspolitiska personalrekrytering

arbete åt medflyttande. I en konurbation om över 130.000 invånare kan

en differentierad arbetsmarknad vilket

skapas, ger helt nya rekryteringsmöjligheter.

Det andra i konurbationer har att med den

effektivitetsproblemet göra

kommunala serviceproduktionen. De tre kommunerna har vissa

på

väsentliga områden bara råd med att ha halvdana serviceaktiviteter - men

ej med mer De bästa kan säkert erhållas om

specialiserade. lösningarna

man ser konurbationen som helhet och utifrån denna ram får en arbets-

Staden

mellan kommunerna ett sådant sätt att kostnaderna för högt

delning på

service fördelas rättvist.

specialiserad /storskalig

Problemet emellertid till om uppbyggandet av

begränsas ej frågor

och konurbationer. har en nästan lika

integrerade stadsregioner Sverige

stor men en som är mindre än

geografisk yta som Frankrike, befolkning

70 av den svenska lever utanför de

Paris-regionens. procent befolkningen tre Trots att den pågående samhällsomvandlingen storstadsregionerna.

är urban till sin karaktär och förutsätter en allmänt vidgad kontaktyta mellan samhällets aktörer kan konstateras att det i Sverige

(dvs närhet)

saknas och intresse att en täthet av det slag som

möjlighet skapa rumslig

finns i Den tätheten måste i mån

Paris-regionen. rumsliga väsentlig

ersättas med ett nätverk mellan som skänker tidsmässig

stadsregionerna

närhet. Detta ställer stora krav av den nationella

på utvecklingen

i samhället och de politiska

infrastrukturen, organisationsformerna

institutionerna.

För ett befolkat land som det således en stor politisk

glest Sverige utgör

att den ekonomiska och kartbundna i det

utmaning utnyttja potentialen

svenska stadsnätverket. På sätt situationen om ut-

något påminner

av den svenska där Sverige tidigt

vecklingen högspänningsteknologin,

etablerade en unik i av över långa avstånd för

kompetens transport energi

att nationellt kunna i vattenflöden.

utnyttja fallhöjden avlägsna

SO U 1990:32

Systemnivå Regiontyp

Nationell Transnationella regioner

(ex. Malmö-Köpenhamn)

Fragmentiserade konurbationer

Regional

ett starkt sammanhållande

(Med

icke-hierarkiskt nätverk mellan flera stadskärnor och icke-gemen-

sam regional beslutsnivå) ex. Ud-

devalla-Trollhättan-Vänersborg

Integrerade konurbationer

ovan men med gemensam

(Som

beslutsnivå -finns i

regional ej

Sverige)

Fragmentiserade stadsregioner

ett starkt sammanhållande

(Med

centrum och existerande hierar-

kiskt nätverk, samt icke-gemensam

regional beslutsnivå)

ex. Göteborgsregionen

Integrerade stadsregioner

ett starkt sammanhållande

(Med

centrum och existerande hierar-

kiskt nätverk, samt gemensam regio-

-

nalbeslutsnivå) Stockholmsregio-

ner kommer närmast denna region-

i Sverige

typ

7.1. Institutionell struktur i urbana regioner.

Figur

Staden

Institutionaliseringen av de nya stadsregionerna

För de institutionerna är nätverkens och

politiska omvandling dynamik

en betydande utmaning. De institutionerna är formade som

politiska

metoder för kollektiv inom vilka

problemlösning geografiska områden,

nu allt sämre harmonierar med de aktuella nätverken -

lokalt, regionalt

och nationellt. De funktionella system man kan identifiera överensstämmer således med territorier.

ej längre politikens Dålig system-

anpassning leder till institutioner vilka kan översätta funktionella

dåligt

samband i handlande för tex av infrastruktur och

politiskt byggande miljöskydd. En politisk av de nya i

institutionalisering stadsregionerna

syfte att skapa större för de strukturbildande besluten och

kapacitet

förbättrad demokratisk kontroll, emellertid till stora

ger upphov politiska

konflikter och svåra

awägningsproblem.

Institutionaliseringen av de nya stadsregionerna kan i princip ske på fyra

sätt, varav två är självorganiserade och två strukturreform.

av typen Alternativen är dock inte varandra uteslutande, utan olika kombinationer är tänkbara. De är inte heller utan har skiftande

likvärdiga, högst

innebörder.

För att sprida kostnaderna bland de som är särskilt berörda av en kollektiv nytta kan verksamheten och mark-

privatiseras utbjudas på

naden. Inom kan som trafikerar över

transportsektorn privata bussbolag

kommun- och lösa eller

länsgränser samordningsproblemet, privata

klara och finansiera det hela med

broföretag investeringsbehovet

etc. En annan variant är att huvudmän tar ut

broavgifter offentliga

avgifter och låter verksamheten bära kostna-

marknadsmässiga sina egna

der helt eller delvis. om kan tex kollektiva

Ifråga stadsplanering

investerare typ försäkringsbolag ges möjlighet att bygga infrastrukturen

i en hel stadsdel.

Problemen med är att den demokratiska kontrollen

privatiseringen

att svaga kan förlora i välfärd och att

försvagas, grupper samordningen

mellan olika aktörer försvåras.

verksamheten inifrån är att bilda

Ett sätt att organisera regionen

kommunalförbund eller annan form för interkommunalt samarbete. Inom denna ram kan kommunerna ordna en del av sin kompetensförsörjinstitutioner.

ning,samordnainsatsernaoch skapa solidarisktfinansierade

Detta är ett anrikt sätt att verka inom den kommunala sektorn.

det interkommunala samarbetet är att det krävs Ett med

problem

i allt De kommunerna har

samstämmighetslösningar väsentligt. ingående

vetorätt eller att dra undan samarbetet om det går

antingen möjlighet sig

krävs beslutsfattare som kan över

dem emot. Här upplysta höja sig

och som kan se vi förlorar på

bypolitiken politiken långsiktigt (Vad

Ett annat dilemma är att det interkommunala samarbetet än kommunal verksamhet och att den

har besvärligare insynsvillkor övrig

har svårt att hantera av detta

demokratiska processen styrningen

samarbete.

sätt att lösa lokala och

Indelningsreformer är ett beprövat kapacitets-

skulle få en kommunstruktur som

planeringsproblem. Sverige härigenom

som vilket kraftigt

hade de funktionella stadsregionerna indelningsgrund,

skulle reducera antalet kommuner i I regioner där city-kommun-

Sverige.

helt dominerande och handlar om att

en är storleksmässigt problemet

kommuner samman med denna stora enhet kan lägga ett antal mindre säkert i randkommunerna som imperia-

indelningsreformen uppfattas

listisk. Detta accentueras främst i storstadsregionerna.

politiska problem

är att från den nivån

En alternativ indelningsstrategi utgå stadsregionala

beslutsnivå, kombinerat

och där direkt söka skapa en ny övergripande

mellan lokal och nivå. En

med en reallokering av befogenheter regional

innebär en av den nuvarande länsnivån

sådan regionreform omprövning

På de håll där nära stads-

och dess uppgifter. länsindelningen ligger

t ex i kan bland kommuner-

regionen, Stockholmsregionen, förändringen na som en från landstingssidan.

uppfattas imperialism

Ett etablerat och känt i en institutionellt fragmen-

exempel Sverige på

är vilken i tre län - Göteborgs

tiserad region Göteborgsregionen, ingår

samt f n växer in i - samt

och Bohus, Hallands Älvsborgs (och Skaraborgs)

Staden

består av fyra landsting och ett större antal kommuner. Den allmänna utvecklingen har varit att de funktionella sambanden över läns-och kom-

mungränserna ständigt förstärkts. Regionen utgör integrerade arbets-

marknads- och bostadsområden och något med system-

problem

identifikationen hos de olika aktörerna finns knappast numera. I olika sammanhang har väckts om att upp de administrativa

förslag bryta

gränserna och ram Läns-

skapa en ny institutionell kring stadsregionen. beredningen vid mitten av 1970-talet en länsindelningsreform

föreslog på

Västkusten, vilken emellertid förutsatte att Sjuhäradsbygden skulle ingå i det nybildade Göteborgslänet. Motståndet mot därför

förslagetblevbl.a.

så stort att det trots att flertalet parter i

ej genomfördes, Göteborgs-

regionen tillstyrkte Konsekvensen har blivit att behovet av

förändringen.

av insatser i har ökat starkt, vilket

samordning offentliga regionen medfört uppkomsten avolika samråds- och samordningsorgan. Göteborgs

kommun är medlem i mer än 30 sådana

organ!

Jämfört med den nuvarande Stockholmsregionen har Göteborgsregionen

en hel rad institutionella hinder. Sålunda finns exempelvis ej någon inom-

eller effektiv In-

regional skatteutjämning planeringsmyndighet. vesteringarna i infrastrukturen för stadsregionen försvåras därigenom

i är svåra att förankra

allvarligt. Beslutsprocesserna samordningsorganen

demokratiskt och ger stora möjligheter för enskilda kommuner, länstyrelser och landsting att blockera de besluten. Det är

regionövergripande

tänkbart att den institutionella är

fragmentiseringen Göteborgsregionens

allvarligaste problem. Den nuvarande ordningen har således uppenbara

nackdelar för stadsregionen som helhet, men är också fördelaktig för vissa etablerade aktörer. Det innebär att ej kan lösas genom inom-

frågan

koncensus med vetorätt för inblandade aktörer, utan förutsätter

regionalt

en För att en nivå skall kunna bli

statlig regionreform. ny regional

instrument för att lösa krävs att den i

regionens övergripande problem

vissa får så stor beslutskraft att den står över kommunerna - t ex

frågor

om infrastruktur och

ifråga miljö.

Stadens närheter och dess styrelse

närheter och dess är historien om Förhållandet mellan stadens styrelse

antikens stadsstater föddes vilka

en obesvarad kärlek. I styrelseformer,

västerländska tänkandet om den under många århundranden präglat

demokratin. Men stadens karaktär, med ständig

politiska dynamiska

av funktioner inom ramen för dess intensiva

och utveckling

omgruppering

med den omedelbara omgivningen och avlägsna befolkningssamspel

strävan efter fasta geografiska

koncentrationer, undflyr ständigt politikens

Staden överskrider alltid kulturella gränser och stabila förutsättningar.

men också Med tiden blir

och gränser, fysiska inhägnader.

politiska

rivna eller för kommunistadens murar performerade för att ge utrymme

den i och

kationer mellan oundvikliga nya bebyggelsen ytterområdena

den gamla stadskärnan.

med stadsstater ersattes med terri-

Sedan det ursprungliga systemet

över har konflikter

torialstater med överhöghet städerna, många

mellan stad och stat. Under medeltiden byggde europeiska utkämpats

inom ramen för tex Hansan, vilka städer mäktiga stadsnätverk upp

De federala som finns i försvårade framväxten av enhetsstater. system

tex och Schweiz, är speciellt flera stater, Italien, Tyskland

europeiska

kunna förena enhet och och är starkt konstruerade för att mångfald

av dessa historiska konflikter. I vår tid framträder på nytt

präglade

mellan stad och stat. London, Paris och Bryssel är exempelvis

konflikten

vilka närmast är att betrakta som genuint

transnationella strukturer

fenomen. I sådana storstäder bor

än som nationella

europeiska skapelser

tid eller där finns en nationaliteter kortare varaktigare, styr-

mängd

i hela kontinenten och även en funktioner för verksamheter globalt,

förenar städerna i nätverk.

avancerad infrastruktur mäktiga europeiska

vilka delar av

Hur av sådana transnationella städer, utgör vitala

styrelsen

är därmed ett inriktat

de nationella ekonomierna, skall organiseras

nationellt problem.

framträder clock i Den bilden av städernas styrelseproblem

tydligaste

institutionerna att med i struktur-

för de politiska hänga svårigheterna

Så närhet för stadens funktioner skapades genom

omvandlingen. länge

Staden

täthet var det förhållandevis att definiera stadens

rumslig okomplicerat

utbredning och organisera stabila och ibland effektiva

geografiska

politiska institutioner.

I ett senare skede när närheten i högre utsträckning åstadkommes genom

närhet i nätverk uppträder betydande svårigheter för den tidsmässig

Städerna blir utbredda stadsregioner som enbart

politiska styrelsen.

diffust och temporärt kan avgränsas geografiskt. Dess funktioner blir ett

mönster av verksamheter kort- och fjärrdistans. Institu-

komplext på tionaliseringen av de nya kan visserligen te sig som ett jagande

regionerna

efter vind, där intressenterna i den gamla indelningen kan blockera försöken att en förefaller det vara

skapa fungerande styrelse. Samtidigt

så att de effektivt endast kan av antingen en

nya stadsregionerna styras

av små enheter schweiziska städer) eller en regional

mångfald ganska (jfr

nivå till de funktionella gränserna (jfr dagens Stock-

hyggligt anpassad

Det valet står således mellan självorganisering och

holm). strategiska

strukturell Det värsta fallet inträffar troligen när en stor, men

planering.

dominerande stadskärna har en omedelbar omgivning bestående av

ej

små enheter och den nivån är Stads-

många regionala fragmentiserad. förenar då eftersläpning med effektiv blockering. regionens styrelse

effektiva institutioner kan dock bli morgondagens styrelse-

Dagens En expansion av Stockholmsregionen genom t ex utvecklingen problem.

av kan försätta huvudstaden i likartad situation i

Mälarregionen

framtiden som den står inför måste vara

Göteborg idag. Långsiktig politik

ett sätt att Slutsatsen är att stora insatser i infra-

organisera optimism.

struktur måste kombineras med rationella institutionella lösningar av

långsiktig karaktär.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] En idrottshögskola i Stockholm - stmktur, organisation Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] och resurser för en självständig högskola pâ idrottens Staden. [32] omrâde. [3] Urban Challenges. [33] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Stadsrcgioner i Europa. [34] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda [11] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36]

Arbetsmarknadsdepartementet

Perspektiv på arbetsförmedlingen. [31]

Justitiedepartementet

Meddelarrätt. [12] Översyn av sjölagen 2. [13] Bostadsdepartementet Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomtxättsavgäld. [23]

Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Industridepartementet Organisation och arbetsformer inom bilateralt Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] utvecklingsbistånd. [17]

Civildepartementet Försvarsdepartementet

Ny kommunallag. [24] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Att följa upp kommunal verksamhet- En Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] internationell utblick. [28]

Socialdepartementet Miljö- och energidepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen. Samhällsstöd till underhällsbidragsberättigade bam. [21] ldéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Den elintensiva industrin under kämluaftsavvecklingen. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] Bilagedel. [22] Tobakslag. [29]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet. [4] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Affarsverk med regionalt och socialt ansvar. [27]

Finansdepartementet

Långtidsuttedningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. N:- . Övcrklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning

inom socialtjänsten. S. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur,

organisation och resurser för en självständig högskola pâ idrottens omrâde. U. Transportrâdet. K.

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö.

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD.

Lagstiftning för reklam i svensk TV. U.

Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam.

W899i*

ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. ll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. 12. Meddelarrätt. Ju. 13. Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Lángtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16. Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. K. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt

utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck-

lingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck-

lingen. Bilagedel. ME. 23. Tomträttsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 27.Post & Tele - Afiärsverk med regionalt och socialt

ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En

internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 31. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 32. Staden. SB. 33. Urban Challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB.

r”küüé“EÖiAEi'åi:"

1990 - 05 - O 8 ,WÃQQKBQHÅ