Pedagogiska meriter i högskolan : förslag till riktlinjer och rekommendationer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

meriter

Pedagogiska

i

högskolan

till

Förslag riktlinjer

och rekommendationer

Högskqleutredningen

SOM

1990:90

Statens offentliga utredningar

1990:90 gg

w Utbildningsdepartementet

meriter

Pedagogiska

i

högskolan

till och

Förslag riktlinjer

rekommendationer

Iiögskoleutredningen Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allniänna Förlaget, som också på uppdrag av mgeringskansliets förvalmingskontor ombesörjer remissutsändninga: av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/7 39 96 30

Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-l0668-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Internationell utblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Nuvarande praxis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

4.1 Anvisningar till sökande och riktlinjer för sakkunniga . . . . . . 24 4.2 Lokala anvisningar och riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.3 De pedagogiska meriternas tyngd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 4.4 Vissa övriga frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Provanställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Sakkunnig för bedömning av undervisningsmeriter . . . . . . . . . 30 Sakkunniga vid tillsättning av hägskolelektorstjänster . . . . . . 31

Kvalitetsbedömning av lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Provföreläsningar, intervjuer m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Utredningens överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

5.1 Dokumentation av pedagogiska meriter . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 5.2 Former för bedömning och dokumentation av Iärarskicklighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 5.3 Värderingen av pedagogiska meriter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 5.4 Pedagogisk behörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

5.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40

Provanställning

5.6 Sakkunniga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 5.7 Anställningsintervjuermm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..42

Bilaga Bedömning av pedagogiska meriter. Högskoleutredningens förslag till riktlinjer för sökande

tillsättningsmyndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43

och

Förord

- både i och i utlandet » Ett problem i högskolan Sverige grundläggande är att ofta ges prioritet framför undervisningsuppgiftema. forskningen tenderar att bli en sekundär uppgift för lärarna, som i Undervisningen stället ser forskningen som sitt primära åliggande.

En av orsakerna är att undervisningsinsatser sällan ger något påtagligt meritvärde vid och befordran. Även lärare som tjänstetillsättning som intressant och stimulerande måste av upplever undervisningen meriteringsskäl oftast prioritera sin forskning på undervisningens bekostnad.

I direktiv bl a att överväga åtgärder som högskoleutredningens ingår kan få den anseende att stiga. En forsta grundläggande utbildningens för detta är att dess status inom högskolan höjs. Men förutsättning lärarnas vilja och intresse för att ägna tid och kraft åt undervisningen i av hur undervisningsinsatser och pedagogiska avhänger hög grad meriter i värderas i den akademiska karriären. övrigt

om av meriter har därför tagits upp Frågan värderingen pedagogiska med förturi arbete. Efter en enkät till samtliga

högskoleutredningens

har ansett det befogat att redan nu tjänsteförslagsnämnder utredningen sina synpunkter i denna fråga. publicera

Den skriften skall betraktas som en första redovisning av föreliggande avser att under 1991 återutredningens överväganden. Utredningen komma erfarenheter av med en ny enkät för att få del av högskolornas tillämpningen av dessa riktlinjer.

Sammanfattning

Bakgrund

Den föreliggande rapporten inleds med en sammanfattning av den svenska debatten om undervisningens meritvärde under de senaste decennierna. En rad utredningsbetänkanden har framhållit vikten av

en grundligare bedömning av de pedagogiska meritema vid tillsättning av lärartjänster i högskolan. Motsvarande synpunkter har också

framförts av SFS.

Utredningsförslagen har också medfört att bestämmelser om be-

aktande av pedagogiska meriter har forts in i högskoleförfattningama.

I ett cirkulär från februari 1987 har UHÄ utfärdat vissa normer och re-

kommendationer för meritvärdering vid tillsättning av läraitjänster. I

cirkuläret hänvisades bl a till en mall för redovisning av pedagogiska

meriter, som publicerats i skriften Pedagogisk meritering (UHÄ-FoU

skriftserie 1987:1).

Bakgrundsbeskrivningen innefattar också ett par exempel på hur

pedagogiska meriter värderas i andra länder.

Riktlinjer för meritvärdering

Högskoleutredningen har genom en enkät till högskolorna gjort en kartläggning av hur tjänsteförslagsnämndema bedömer och värderar pedagogisk meritering vid tjänstetillsättningar. Enkätsvaren visar att

rekommendationerna från 1987 bara har fått en begränsad effekt, även

om svaren tyder på en ökande medvetenhet om de pedagogiska meritemas betydelse. Utredningen anser att den pedagogiska skicklighetens bör understrykas ytterligare, och har därför utarbetat ett

tyngd till för redovisning och bedömning av pedagogiska förslag riktlinjer

meriter till ledning for både sökande och sakkunniga. Riktlinjerna återfinns i bilaga 1.

°

Skickligheten viktigast

bl a på de rekommendationer som återgavs i den

Riktlinjerna bygger

nämnda UHÃ-skriften från 1987. I det föreliggande förslaget har listan

över kriterier på pedagogisk skicklighet kompletterats med exempel

hur meritema kan dokumenteras. I utredningens förslag har också

på

den kvalitativa aspekten - den pedagogiska skickligheten - fått en

starkare betoning. Omfattningen och bredden av den pedagogiska

erfarenheten är visserligen inte oviktiga, men dock sekundära från

meritsynpunkt.

Att bedöma skicklighet är ingen lätt uppgift. Bedömpedagogisk ningen är lika svår och grannlaga - och lika viktig - som värderingen

av de vetenskapliga meritema. Men lika väl som en noggrann granskning av de sökandes vetenskapliga kompetens krävs som underlag för

en rangordning, lika nödvändigt är det att den pedagogiska kompeten-

sen blir föremål för bedömning.

- Dokumentationen är den sökandes ansvar

I riktlinjerna framhålls att det är den sökandes ansvar att dokumentera

sina meriter på ett sätt som medger en saklig och allsidig bedömning.

Att den skickligheten spelar en så förhållandevis under-

pedagogiska

ordnad roll vid tjänstetillsättningar beror till stor del på att det som

dokumenteras i ansökningshandlingarna ofta bara är tjänstgörings-

tiden som lärare. En förutsättning för en förändring är att tjänste-

och institutioner börjar ställa

förslagsnämnder, högskolestyrelser

bestämda krav dokumentation av de pedagogiska meritema och inte

på

Detta kommer i sin tur

accepterar bristfälliga ansökningshandlingar.

att medföra att de sökande strävar efter att dokumentera sina pedameriter på liknande sätt som forskningsmeritema.

gogiska

- Former bedömning av pedagogisk skicklighet måste utvecklas

för

En för att den pedagogiska skickligheten skall kunna

förutsättning

bedömas är att den kan dokumenteras i ansökningshandlingarna. Det understryks därför att varje lärare har rätt att begära tjänstgöringsintyg från sin institution med en bedömning av lärarskickligheten. Det är institutionens som har ansvaret för att sådana intyg utfärdas,

prefekt

och for att det fomier för en löpande bedömning av lärarnas

skapas undervisningsinsatser.

kommer att utarbeta en stomme till instrument för åter-

Utredningen

kommande institutionsnivå av en lärares arbetsskick-

bedömning på

är också beredd att försöksverksamhet vid

lighet. Utredningen stödja

olika med bedömning av lärarnas insatser.

högskolor löpande kollegial

- skall Pedagogisk skicklighet beaktas för alla lärartjänster

att den är en beford-

Utredningen påpekar pedagogiska skickligheten

som skall beaktas vid av alla tjänster som lärare

ringsgrund tillsättning

i men att dess tyngd varierar med hänsyn till tjänstens

högskolan,

karaktär. Det betonas särskilt att den skickligheten inte

pedagogiska får försummas vid tillsättning av professurer.

Pedagogiskt behörighetskrav

krävs en miniminivå av pedagogisk

Enligt högskoleförordningen för behörighet till lärartjänst. Otillräcklig pedagogisk kompetens

kan alltså medföra att en sökande förklaras obehörig till

meritering

Hittills har denna miniminivå inte deñnierats. Högskoletjänsten.

arbetar f n att formulera en generell deñnition av utredningen på

Konsekvensen av att man definierar ett pedabehörighetskravet.

blir att sökande som saknar denna behörighet gogiskt behörighetskrav inte kan få fast anställning som högskolelektor eller högskoleadjunkt förrän behörighetsvillkoret är uppfyllt.

Riktlinjerna är provisoriska

De riktlinjerna skall tills vidare ses som provisoriska.

föreliggande

och förslag i anslutning till Utredningen tar gärna emot synpunkter

Vi räknar med att en reviderad version skall föreligga i riktlinjerna. samband med att slutbetänkande publiceras i december

utredningens 1991.

Dessförinnan avser utredningen att genom en ny enkät under 1991 be att få del av erfarenheter av tillämpningen av dessa

högskolornas riktlinjer.

2¶Bakgrund

Frågan om värderingen av pedagogiska meriter vid tillsättning av

lärartjänster har diskuterats i många sammanhang under de senaste decennierna. Det kan vara lämpligt att ta utgångspunkt i universitetspedagogiska utredningen (UPU), som tillsattes 1965 av dåvarande universitetskanslersämbetet. UPU betonade i sitt slutbetänkande Den akademiska undervisningen” 1970 (UKÄ:s skriftserie 10) både kraven

på ämnesmässig kompetens och behovet av pedagogisk utbildning

(avsnitt 7.6, s 78-80). När det gäller meritvä rderingen underströk UPU vikten av att universitetspedagogiskt arbete, avseende t ex läromedelskonstruktion, ges ett avsevärt större konkurrensvärde än vad

som nu sker. Härigenom kan, påpekade UPU, en rimligare avvägning mot forskningsmeriter uppnås och det pedagogiska arbetet göras mer

lockande.

Denna ökning av de pedagogiska meritemas konkurrensvärde borde enligt UPU gälla akademiska lärare på alla nivåer, även om relationerna blir något annorlunda i fråga om tjänster som innefattar forskarhandledning. UPU föreslog därför att den utredning som hade tillsatts

angående förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor eller

biträdande professor skulle utvidgas till att omfatta alla akademiska

lärartjänster.

Redan 1963 års forskarutredning hade i sitt betänkande Forskarutbildning och forskarkarriär (SOU 1966:67) påpekat att undervisningsskickligheten traditionellt har spelat en mycket underordnad roll vid tillsättningen av professurer. Till stor del beror det enligt utred-

ningen på att undervisningsskickligheten inte räknats som en särskild

utan förutsätts ingå i den vetenskapliga skickligbefordringsgrund heten.

det nödvändigt att ta väsentligt större hänsyn till de Utredningen ansåg sökandes meriter vid tillsättning av forskarkarriärens pedagogiska än vad man dittills gjort. För att göra detta möjligt borde bl a tjänster åläggas att kontinuerligt övervaka och bedöinstitutionsprefektema ma den som meddelas av institutionens lärare och på undervisning lärare avge motiverade utlåtanden om undervisbegäran av respektive Vidare borde väsentligt större avseende fästas vid ningsskickligheten. meritering i form av läroboks- eller kompendieförfattanpedagogisk varit en alltför litet beaktad del av den de, vilket enligt utredningen pedagogiska meriteringen.

i för professurer som De förslag till ändringar tillsättningsproceduren lade fram bedömdes emellertid som alltför komforskarutredningen och tillsatte därför en särskild utredning för att plicerade, regeringen se över om ändrade principer för tillsättningsförfarandet. Frågan meritvärdering hänsköts också till denna utredning.

av blev det därför inte Någon ändring universitetsstadgans regler förrän lagt fram sitt betänkande

professørstillsättningsutredningen

(SOU 1973:54). Den reform som därefter genomfördes (1975) innebar bl a att tjänsteförslagsnämndema kom till som förslagsställande organ för av och ordinarie universitetslektorat. Senatillsättning professurer re har skapats att lokalt bestämma att även andra lärartjänster möjlighet skall handläggas i tjänsteförslagsnämnd.

I om behörighet infördes ett generellt krav på sådan pedagofråga som behövs för att fullgöra tjänsten väl (högskolegisk skicklighet 19 21 §). Detta behörighetskrav gäller alla lärarförordningen kap tjänster i högskolan.

När det av den pedagogiska skickligheten konstagäller värderingen

terade professorstillsättningsutredningen att några verkligt tillförlit-

metoder eller system för detta inte finns och knappast heller är att

liga

vänta inom överskådlig framtid. Utredningen framhöll vidare följande:

Liksom i fråga om den vetenskapliga skickligheten är man i hög

hänvisad till en skönsmässi g värdering av olika egenskaper

grad

och andra Utgångspunkten måste i båda fallen vara

komponenter.

vad vederbörande sökande faktiskt åstadkommit. Värderingen av

insatser ställer också större krav på de bedömande

pedagogiska

myndigheternas sakkunskap och omdöme. Även graden av peda-

bör i anses som en kvalitativ mått-

gogisk skicklighet princip

stock. Det får inte bli så att det ökade beaktandet av sådan

sig att antalet tjänsteår tillmäts skicklighet på en bakväg för med betydelse som merit (SOU 1973:54 s 72).

För att underlätta bedömningen av såväl vetenskapliga som peda-

och andra meriter infördes genom 1975 års reform en regel om

gogiska

att sökande till skall lämna en redogörelse för sin veten-

lärartjänster

och verksamhet. Forskarutredningen hade före-

skapliga pedagogiska slagit en vetenskaplig självdeklaration”, men professorstillsättnings-

det minst lika viktigt med en motsvarande redogö-

utredningen ansåg

relse för insatser, där sökanden får dokumentera sin peda-

pedagogiska

gogiska förmåga och sitt pedagogiska intresse, och ange vad han uträttat som lärare, handledare och läroboksförfattare.

I till betänkande utar-

anslutning professorstillsättningsutredningens

betades inom universitetskanslersämbetet (UKÄ) en diskussionspromemoria om för tjänst som universitetslektor, som

befordringsgrunder

sändes ut till remissinstanserna samtidigt med utredningens betänkande (PM 1973-12-06, dnr 6825/73 Pu). Denna PM innehöll bl a ett

till definition av begreppet pedagogisk skicklighet, som enligt

förslag

promemorian kan sägas avse

lärarskicklighet - visad förmåga i utbildningsplanerin g och utbildningsadministration pedagogisk utbildning - kvaliñcerad erfarenhet av att undervisa.

Promemorian hur dessa olika faktorer borde gav också exempel på kunna bedömas. I om lärarskicklighet borde t ex bedömningen fråga omfatta

att i samverka med de studerande och dära) fönnågan undervisningen vid fönnedla och samt utveckla de studerankunskaper färdigheter des kreativitet och förmåga till kritiskt tänkande och konstruktiv

analys,

av det innehållet i den medb) utveckling och förnyelse ämnesmässiga delade undervisningen,

och av fonnema för den meddelade undervisc) utveckling förnyelse ningen.

(LÄTU) underströk i sitt betänkande ”Lärare Lärartjänstutredningen i (SOU 1980:3) att pedagogisk skicklighet är en bedömhögskolan” som bör vid tillsättning av alla lärartjänster. ningsgrund tillämpas relativt utförligt vid frågan om den pedago- Utredningen uppehöll sig och anförde bl a följande: giska meriteringen

I debatten framhålls ofta behovet av kring tillsättningsärenden strikta pedagogisk skicklighet och betolkningar av begreppet hovet av av säkra metoder för mätning och bedömning utveckling av sådan Det anförs vidare att pedagogisk skicklighet skicklighet. - av bristen säkra mätmetoder - i realiteten ofta på grund på bedöms enbart med utgångspunkti en sökandes tjänstgöringstid som lärare elleri omfattningen av vederbörandes undervisningsinsats mätt i andra kvantitativa termer. Kvalitetskriterier skulle

a;

således spela en underordnad eller obeñntlig roll.

Med den syn på lärarnas arbetsfält som vi tidigare redovisat kan vi inte acceptera vare sig att pedagogisk skicklighet bedöms

enbart med ledning av tjänsteår e d eller att begreppet begränsas

till att endast avse ren undervisning (SOU 1980:3 s 135).

Bl a med hänsyn till att sambandet mellan forskning och grundutbild-

ning bör främjas är det enligt utredningen naturligt att ställa upp ett generellt krav på pedagogisk skicklighet för alla lärartjänster.

LÃTU gav också följande förslag till precisering av de faktorer som

bör beaktas vid bedömning av den pedagogiska skickligheten:

(1) Pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet: Utbild-

ning som bedöms relevant för den aktuella tjänsten. Tidigare verksamhet som lärare, varvid hänsyn bör tas till tjänstgöringens

omfattning och graden av självständigheti och ansvar för utbild-

ningen. Härvid bör man även bedöma sökandens förmåga att strukturera och presentera ett lärostoff respektive att förmedla kunskaper och färdigheter. Likaså bör man bedöma sökandens

förmåga att genom olika former av undervisning och handledning

utveckla de studerandes kreativitet och förmåga till kritiskt tänkande och konstruktiv analys.

(2) Utbildningsplanering och administration: Skicklighet visad i

kvalificerad utbildningsplanering och utbildningsadministration

genom t ex verksamhet som prefekt, självständiga insatser i utarbetande av undervisnings- och kursplaner m m, arbete som studierektor eller kursansvarig.

(3) Pedagogiskt utvecklingsarbete och läromedelsframställning:

skicklighet visad genom initiativ till och medverkan i pedago-

giskt utvecklingsarbete avseende organisation av, formerna för

och innehållet i däribland urval av ämnesstoff. utbildningen, Författande av läroböcker och kompendier, framställning av audiovisuellt undervisningsmaterial m m (SOU 1980:3 s 136).

LÄTU att ett sätt att stimulera pedagogisk skicklighet skulle påpekade vara att ställa krav utbildning för behörighet på praktisk-pedagogisk till den Denna tanke avvisades dock lärartjänsteri statliga högskolan. eftersom det inte fanns någon grundläggande praktisk-pedagogisk som riktade sig främst mot verksamhet inom högskolan. utbildning LÄTU det heller inte realistiskt att räkna med att någon sådan ansåg skulle kunna utvecklas. I stället framhöll man vikten av pedagogisk och ärnnesmetodisk i fonn av befattningsutbildning för skolning högskolans lärare.

I propositionen (1 984/85 :5 7) om ny arbets- och tjänsteorganisation i den hänvisade föredragande statsrådet för lärare statliga högskolan till LÄTU:s diskussion om innebörden av begreppen vetenskaplig Propositionen innehöll dock inget respektive pedagogisk skicklighet. i dessa utan konstaterade endast att utredställningstagande frågor, var ett värdefullt till diskussionen och ningens framställning bidrag borde kunna utgöra ett stöd för högskolemyndighetemas handläggning av tillsättningsärenden.

På av meritutredningens betänkande (Ds C 1983: 16) skedde grundval 1985 en av de om tillsättning av statliga ändring generella reglerna Ett i denna förändring var en tydlig marketjänster. väsentligt inslag av att det numera är - för arbetsring lämpligheten skickligheten i - som skall vara den främsta grunden för tillsättuppgifterna tjänsten - dvs den tjänstgöringens längd - skall ningen. Förtjänsten tidigare enbart vara en sekundär befordringsgrund.

Denna förändring föranledde universitets- och högsk0leämbetet(UHÄ) att i februari 1987 sända ut en cirkulärskrivelse (reg nr 700-4 l 9-87) till alla där man diskuterade de olika grunderna för högskolor, utförligt

av tjänster i högskolan. I ett särskilt avsnitt behandlades

tillsättning reglerna för tillsättning av lärartjänster. UHÄ påpekade att den peda-

ofta inte bedöms på ett tillfredsställande sätt:

gogiska skickligheten

Vad avser den pedagogiska skickligheten är UHÄ av uppfatt-

att den eller andra bedömare nästan undan-

ningen sakkunnige

inskränker till att redogöra för omfatmingen av

tagslöst sig undervisning, ibland uttryckt i exakt antal undervisningstimmar,

för förhållandet att den sökande varit t ex studierektor under

tid och att ett antal läromedel producerats. Graden av

angiven

bedöms sällan, så att de kvalitativa aspekterna på de

skicklighet skilda komponenterna inom pedagogisk skicklighet tillbörligen

beaktas och värderas.

UHÄ framhöll att det inte längre kan accepteras att pedagogisk

redovisas enbart med ledning av förtjänst- och kvantitets-

skicklighet

lcriterier.

I skrivelsen hänvisades slutligen till skriften Pedagogisk meritering - och skriftserie 1987: 1),

underlag fördiskussion åtgärder (UHÄ-FoU

som bl a innehåller ett till för av

förslag riktlinjer bedömning peda-

gogiska meriter. Enligt UHÄ borde dessa riktlinjer - med viss anpass-

beroende ämne och - kunna användas inom hela

ning på utbildning

högskolan.

Skriften innehåller ett antal diskussionsinlägg om de pedagogiska meriternas värde, en preliminär studie från Uppsala av hur peda-

meriter värderats vid tillsättning av ordinarie lektorat och en

gogiska

för Karolinska institutets erfarenheter av en försöks-

redogörelse

verksamhet med en kriterielista för bedömning av pedagogiska meriter. Skriften avslutas med ett förslag till bedömning av pedagogiska meriter, som förarbeten inom Nordisk federation för medi-

bygger på

cinsk undervisning, Karolinska institutet och Nordiska jordbruksfor-

skares förening.

Denna skrift har fått tämligen stor spridning under de senaste åren, och

har vid används som underlag vid utbildningsdagar många högskolor för tjänsteförslagsnämnder m m.

Vikten av att de meritema får tillräcklig tyngd vid

pedagogiska

har också uppmärksammats från studenthåll.

tjänstetillsättningar

Förenade Studentkårer (SFS) ingav i juni 1988 en skrivelse

Sveriges

till om den miljön i högskolan , där man bl a

regeringen pedagogiska

till över de meriter som kan

gav ett förslag förteckning pedagogiska

betraktas som relevanta och hur de bör värderas sinsemellan. Delar av innehållet i skrivelsen också i skriften Konsten att få bättre

återges

lärare (SFS-SMAK 1989).

Skrivelsen 1989-03-30 överlämfrån SFS har genom regeringsbeslut nats till högskoleutredningen för beaktande.

har ännu en översyn av förfarandet vid professorstillsättning

Nyligen

Tore avlämnade i maj 1989

gjorts. Utredaren, professor Sigeman,

betänkandet (SOU 1989:30). Denna utred-

Prøfessorstillsättning

har emellertid i allt varit inriktad på de fonnella

ning väsentligt av tillsättningsproceduren och inte på bedömningsgrunaspekterna

dema.

I betänkandet konstateras att några förändringar avseende behörighetskrav och inte är aktuella. Det poängteras att i

befordringsgrunder

om skall som hittills den vetenskapliga skicklig-

fråga professurer

heten vara den främsta Samtidigt understryks det

befordringsgrunden.

dock att detta inte får så att andra meriter än vetenskapliga

uppfattas

skulle först då det blir fråga om att särskilja två sökande

ges betydelse

som är avseende. böri stället vara

jämbördigai vetenskapligt Synsättet

att det helhetsbedömning av de sökandes meriter av gäller att göra en olika relevanta slag, varvid de olika meritema (vetenskapliga, pedagovikt med hänsyn till tjänstens krav. giska etc) ges större eller mindre

I 1990 års forskningspolitiska proposition (prop 1989/90:90) föreslogs att högskolelektorat inte längre skall få üllsättas på enbart pedagogiska meriter. Hittills har (med utgångspunkt i LÄTU:s förslag) gällt att meritbedömningen vid tillsättning av tjänst som högskolelektor kunnat ske enligt ettdera av följande alternativ: (1 ) särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet, (2) särskild vikt vid pedagogisk skicklighet, (3) vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika män, samt (4) särskild vikt vid sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som har erhållits genom verksamhet utanför högskolan.

Fr 0 m 1 juli 1990 gäller - i med vad som i

enlighet föreslogs forskningspolitiska propositionen - att det andra alternativet inte längre skall tillämpas, eftersom forskning nu ingäri högskolelektorernas tjänsteåligganden. I avsnitt 5.3 i det följande ger utredningen en kommentar till denna förändring.

3¶Internationell utblick

har inte försök till systematisk översikt över

Utredningen gjort några

hur meriter värderas i andra länder. I det följande redo-

pedagogiska

i huvudsak endast - som en illustration till förslagen i det visas - hur dessa behandlats dels i ett nordiskt grannland,

följande frågor

dels i USA, vid Harvard Medical School.

- som är ett samarbetsorgan I Norge har Det norske universitetsrådet mellan universiteten, närmast motsvarande den svenska akademiska rektorskonferensen - fastställt Regler for vurdering og vektlegging

av ved tilsetting i faste vitenskapelige Stillingpedagogisk kompetanse er som er tillagt undervisning.

Förutom för av de meriterna inne-

riktlinjer värdering pedagogiska

håller de norska ett krav på en minsta pedagogisk kompetens

reglerna

för till Sökande som inte uppfyller detta krav

behörighet läranjänster.

att dokumentera sin behörighet inom en viss tid

åläggs pedagogiska

(två år) efter tillsättningen.

består av följande fem punkter: Reglerna

l. I skal det stå at det vil bli lagt vekt på både vitenska-

utlysingen pelig og pedagogisk kompetanse.

2. For å bli erklaert kompetent, kreves det både en vitenskapelig Dersom søkere ved vurde-

og en pedagogisk basiskompetanse. og tilsetting ikke kan dokumentere pedagogisk basiskompering

tilsettes, men de tilpliktes da å dokumentere tanse, kan de likevel

slik kompetanse innen en periode på 2 år etter tilsetting.

3.Pedagogisk kompetanse ut over basiskompetansen teller med

ved rangordning av de søkere som er funnet kompetente.

4.Søkemes pedagogiske kompetanse vurderes av bedømmelses-

komiteen. I spesielle tilfeller, og hvis komiteen ber om det, kan det

oppnevnes spesialsakkyndige.

5 .En veiledning om dokumentasjon og vurdering av pedagogisk

kompetanse skal søkeme kunne få fra den instans ved laerestedet

der man også får betenkningen/stillingsbeskrivelsen. Veiledningen sendes også de sakkyndige.

Universitetsrådets regler tillkom efter förslag av Det nasjonale kon-

takt- og infonnasjonsorgan for universitetspedagogikk (KIUP), som är

ett rådgivande organ till universitetsrådet. KIUP:s förslag finns refererat och kommenterat i tidskriften UNIPED (nr 3/1987).

I universitetsrådets beslut ingår också en rekommenderad lydelse av de for sökande och som nämns i 5 i

anvisningar sakkunniga punkt

Vissa - t ex Universitetet i Oslo - har fastställt en

reglerna. högskolor

egen version av dessa anvisningar.

Vid Harvard Medical School i USA har nyligen en helt ny studiegång införts, med tonvikt på problembaserade studier. I samband härmed har man särskilt understrukit att en sådan undervisningsmodell förutsätter att utbildningsinstitutionen ger större meritvärde åt insatser inom undervisningen än vad man traditionellt gjort. I en artikel i J ournal of Medical Education (Vol 63, December 1988, p 898) har man

uttryckt problemet på följande sätt (kursiveringama är våra):

Although a personal interest in teaching, a desire for colleague-

ship, and acommitment to reform may be powerful motivators for

initial involvement in a time-intensive teaching program, suc-

cessful recruitrnent and of faculty members must be

development

attention to institutional rewards teaching. In

accompanied by for

most medical schools, effort and effectiveness in the

teaching

medical student curriculum are members to

perceived by faculty

have little or no value for promotion and tenure.

Any school considering a faculty-intensive teaching program

such as should combine early curri-

problem-based learning

efforts with the development of rewards for ejfec-

culum-planning tive teaching.

I inför den nya studiegången ingick att man inrättade

planläggningen

en särskild kommitté för faculty development and evaluation”. Som ett resultat av kommitténs arbete har man infört ett system med meritdossierer (teaching portfolios), vilket innebär att yngre lärare kan få en dokumentation av sin undervisningserfarenhet och en bedöm-

av sin som kan användas som merit vid

ning pedagogiska skicklighet,

befordran. lnstitutionschefen och läraren ansvarar gemensamt for meritdossiem, som skall innehålla

(a) lärarens av sin undervisningserfarenhet samt interna

redovisning

och externa uppdrag i samband härmed,

(b) en publikationsförteckning där pedagogiskt relevanta publikatio-

ner upptas,

(c) dokumentation av kvalitetsbedömningar (upprättad i samråd med

institutionschefen och innehållande t ex sammanfattningar av kurs-

värderingsdata från studenter, bedömningar från kolleger, kursvär-

från externa kurser etc, data om de egna studenternas in-

deringar lämingsresultat, beskrivning av pedagogiska belöningar).

lnstitutionschefen är ansvarig för att meritdossiem upprättas och finns

arkiverad på institutionen. Varje institution är skyldig att samla in studentvärderingar av undervisningen och att utveckla ett system för

kollegial bedömning av lärarnas undervisningsinsatser. Bedömningen

kan göras av enskilda kolleger som observerar lärarens undervisning, av en ad hoc-kommitté som utses för varje särskilt fall, eller av en fast

bedömningsgrupp inom institutionen. Bedömningen görs skriftligt

och fogas till lärarens meritdossier.

Vid bedömningen skall följande faktorer beaktas:

- Målet för eller

utbildningen undervisningsmomentet

v

Undervisningens organisation

o om och entusiasm för ämnesinnehållet

Kunskap

v till och till studenterna

Attityder undervisningen

0 och till studenterna

Utvärdering återkoppling

-

Undervisningsmetodema o Lärarens kommunikationsförmåga

För att understryka den pedagogiska meriteringens betydelse har man

infört en särskild karriärstege för lärare i kliniska ämnen, som har undervisningen som främsta uppgift. Vid Harvard Medical School har man således numera tre parallella karriärstegar (tracks): en för laboratorieforskare, en för kliniska forskare och en för kliniska undervisare. Inom varje track kan man avancera från assistant professor till associate professor och slutligen till full professor. Vilken track som varje lärare skall tillhöra fastställs i hans meritdossier efter hörande av en central fakultetskommitté.

Utredningen bedömer båda dessa exempel som intressanta. De norska anvisningarna till sökande och sakkunniga har influerat det förslag till

riktlinjer som utredningen nu lägger fram. Exemplet från Harvard

Medical School har delvis tjänat som förebild för tankarna på en

fortlöpande bedömning av lärarskicklighet inom institutionen.

kommer därför att ta del av de erfarenheter som gjorts av

Utredningen

x om

dessa ansatser. Vi räknar med att publicera någon form av rapport

dessa erfarenheter före slutbetänkandet.

4¶Nuvarande

praxis

För att få en uppfattning om praxis beträffande värderingen av peda-

meriter vid tillsättning av lärartjänster har utredningen sänt ut

gogiska en enkät till samtliga högskoleenheter.

Svar har inkommit från alla enheter med fasta forskningsresurser (utom i Stockholm), från 8 av de 16 mindre och

Handelshögskolan

medelstora och från en av de konstnärliga högskolorna i

högskolorna

Stockholm.

Enkäten i första hand verksamhet. I

avsåg tjänsteförslagsnämndemas svaren finns redogörelser för praxis vid 59 av 76 tjänsteförslags-

nämnder vid de berörda universiteten och högskolorna (dvs en svarsfrekvens på 78 %).

4.1 till sökande och

Anvisningar riktlinjer

för

sakkunniga

Av de 59 tjänsteförslagsnämnder vilkas praxis redovisas i svaren är det endast en (21) som sänder ut någon fonn

dryg tredjedel regelmässigt

av till de sökande. I 9 fall innehåller dessa anvisningar

anvisningar

rekommendationer om de som bör tas upp i redogörelsen för

punkter

meriter. I anvisningarna på den av UHÃ

pedagogiska regel bygger

rekommenderade kriterielistan (UHÃ-FoU skriftserie 1987:1), men den har i samtliga fall bearbetats i större eller mindre grad.

Flera anser att det finns ett behov av en för

tjänsteförslagsnämnder

lista över de kriterier som bör beaktas vid högskolorna gemensam bedömning av pedagogiska meriter. Den pedagogiska skicklighetens

som har enligt flera yttranden ökat under betydelse befordringsgrund senare tid, särskilt efter UHÄ:s cirkulärskrivelse i februari 1987 om normer för meritvärdering.

Med hänsyn härtill påpekar bl a rektorsämbetet vid Stockholms universitet att det är att man ñnner ändamålsenliga former

nödvändigt för bedömningen av den pedagogiska meriteringen. En genomarbetad kriterielista för sökande och sakkunniga skulle enligt rektorsämbetet

som av meriteringen mera göra såväl redovisningen bedömningen

Flera ger emellertid uttryck åt farhågor for att systematisk. yttranden

av detta slag tenderar att överbetona den kvantitativa aspekriktlinjer ten av medan den kvalitativa - lärar-

undervisningserfarenheten,

- försummas. Kritiken mot detta slag av anvisningar är skickligheten särskilt påtaglig i yttrandena från de tekniska högskolornas tjänsteför-

Dessa är också kritiska mot att UHÄ:s checklista inte slagsnämnder.

meriter utanför det traditionella utbildtar hänsyn till pedagogiska ningssystemet.

I flera att UHÄ:s kriterielista överbetonar värdet av

yttranden påpekas ett förhållningssätt till undervisningsprocessen”. Detta

vetenskapligt är, framhåller sektion M vid CTH, en allvarlig felsyn: ”Man kan bli en utomordentlig lärare helt utan vetenskaplighet i relation till pedagogik. Det finns också väl meriterade vetenskapsmän inom

uppenbarligen

som är urusla lärare.” pedagogiken

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet varnar for att låta en lista av detta för sorts poängberäkning av

slag utgöra underlag någon pedagogiska meriter.

fakulteten vid Göteborgs universitet menar att större Odontologiska

av forskningsinformation. När det gäller vikt bör läggas vid erfarenhet

avvägningen mellan olika meriter bör enligt fakulteten dokumenterat

pedagogiskt utvecklingsarbete ge en särskild tyngd.

4.2¶Lokala och

anvisningar riktlinjer

En kriterielista av det slag som rekommenderas i skriften Pedagogisk meritering (UHÄ-FoU skriftserie 1987: 1) används f n bara av ett litet

fåtal tjänsteforslagsnämnder. Anvisningar till de sökande av detta slag

förekommer vid Karolinska institutet (beträffande tjänster som högskolelektor eller klinisk lärare), vid de medicinska fakultetema i Uppsala och Lund samt vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala. Vid Linköpings universitet avser man att använda en motsvarande kriterielista, vilket framgår av ett aktuellt förslag till riktlinjer för tjänste-

förslagsnämndemas arbete.

Anvisningar till de sakkunniga angående bedömningen av peda-

gogiska meriter förekommer lika sällan. I några fall sänds dock UHÄ:s cirkulärskrivelse från februari 1987 ut till de sakkunniga.

Flera högskolor har dock lagt ned ett betydande arbete på att definiera pedagogiska meriter och utveckla fonner för en kvalitativ bedömning av meritema. De mest långtgående försöken i denna riktning har gjorts vid KTH och Linköpings universitet.

Vid KTH har rektorsämbetet tillsatt en arbetsgrupp för pedagogisk meritering, som har lagt fram ett förslag till rekommendationer till

tjänsteförslagsnämndema beträffande bedömning av pedagogiska

meriter. Dokumentet har remissbehandlats inom KTH, och avses bli fastställt av rektorsämbetet. KTH:s riktlinjer innehåller såväl anvisningar för sökande om hur meritema skall dokumenteras som rekom-

mendationer till tjänsteförslagsnämnden om bedömningen av meriter-

na. Bl a påpekas att man bör utse någon sakkunnig som har erfarenhet och intresse av pedagogiska frågor eller anlita särskild expertis inom

(t ex konsulter från andra högskolor

pedagogikområdet pedagogiska

eller lärare vid KTH som visat stort intresse för pedagogiska frågor). Man rekommenderar vidare att antingen låter

tjänsteförslagsnämnden

den sökande eller anordnar en

ge en förberedd muntlig framställning intervju. Som ledning för intervjun ges ett antal exempel på frågor som

berör den sökandes och erfarenhet i pedagogiska frågor.

inställning

Linköpings universitet har fastställt ett par omfattande personaldokument - Att vara lärare vid universitet i Linköping

politiska - prestationsbedömning” samt Riktlinjer

yrkesroller och grunder för och rekommendationer för och arbetsledning av-

personalplanering

seende lärarpersona . Nyligen har också utarbetats ett förslag till motl som

svarande beträffande tillsättning av tjänster professor riktlinjer

och vissa som som beräknas bli formellt

tjänster högskolelektor,

fastställt under hösten 1990. Det sistnämnda dokumentet innehåller en

av de flesta aspekter av tillsättningsforfarandet. utförlig genomgång När det gäller bedömningen av den pedagogiska skickligheten poäng-

teras att bör skaffa sig tillgång till pedagogisk

tjänsteforslagsnämnden

i samma sätt som man sakkunniga för

expertis på princip disponerar bedömning av den vetenskapliga skickligheten. Någon utförligare

diskussion av bedömningskriteriema ges däremot inte i detta dokument.

Ett dokument som används vid flera tekniska högskolor är skriften Professorskuben - en metod att bedöma sökande till professur vid teknisk av vid institutionen for

högskola professor Bengt Åkesson

hållfasthetslära vid CT H. Författaren påpekar där att meritvärderingen måste ske i tre dimensioner - och undervisning

kunskaper forskning,

och administration omvärld och Skriften inne-

respektive tillämpning.

håller en hel del intressanta deñnitioner av de olika kompetenskraven.

Ett motsvarande dokument, med särskilt inriktning på de pedagogiska meritema, är Leif skrift ”Ohållbara argument mot pedago-

Lindbergs

(Pedagogiska institutionen Umeå, januari 1990).

gisk meritering?”

Denna skrift är, såvitt kan bedömas, den hittills mest kvalificerade

analysen av problem och möjligheter beträffande bedömning av peda-

gogisk skicklighet. Ett genomgående tema i skriften är att alla olika slag av pedagogiska meriter bör och kan dokumenteras.

Bland enkätsvaren finns även ett intressant exempel på kriterier för bedömning av pedagogisk skicklighet på institutionsnivå från nationalekonomiska institutionen i Uppsala.

4.3¶De meriternas

pedagogiska tyngd

När det gäller värderingen av pedagogiska meriter i de enskilda

tillsättningsärendena anser flera tjänsteförslagsnämnder att den peda-

gogiska skickligheten har fått ökad tyngd under senare år och att

diskussioner om värderingen av peda-

tjänsteförslagsnämndemas

meriter har blivit mer kvalificerad. Rektorsämbetet vid Karo-

gogiska

linska institutet menar dock att större vikt bör läggas vid pedagogiska meriter än vad som sker i dag, vilket förutsätter en attitydändring.

Fortfarande är det emellertid i flertalet fall så - särskilt i om

fråga

professurer - att vetenskapliga meriter väger tyngst; det är sällsynt att de pedagogiska meritema avgör en tjänstetillsättning. Juridiska fakul-

teten i Stockholm anser t ex att otillräcklig vetenskaplig kompetens

aldrig kan vägas upp av pedagogisk skicklighet även om den är

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala menar dock att påtaglig. det skett en utjämning mellan vetenskapliga och pedagogiska meriter,

medan man från tekniska högskolan i Lund anser att UHÄ:s praxis i besvärsärenden visar en tendens att ställa större krav på forsknings-

meriter för högskolelektorat under senare tid. Matematisk-fysiska

sektionen vid Stockholms universitet anser att den pedagogiska meri-

teringen - i vid mening - kan vara utslagsgivande även vid professors-

om de är eller då det inte är möjligt att

tillsätmingar sakkunniga oeniga

de sökande enbart på grundval av deras vetenskapliga

rangordna skicklighet.

I åtskilliga av enkätsvaren påpekas att rekryteringssituationen tex i

tekniska ämnen ofta är sådan att problemet inte är att väga olika sökandes meriter mot varandra utan att avgöra om den pedagogiska

skickligheten är tillräcklig för behörighet till tjänsten. Vid de mindre

och medelstora högskolorna kan, som högskolan i Karlstad beskriver, situationen vara den, att tillgången på sökande med god pedagogisk

är tillfredsställande, medan det råder knapphet på sökande

skicklighet

med vetenskapliga meriter. Då blir den senare meritfaktom ofta

avgörande.

Många framhåller att det saknas metoder för en kvalitativ bedömning av de pedagogiska meritema.

Några tjänsteförslagsnämnder refererar aktuella tillsättningsärenden

där de pedagogiska meritema har fått spela en mer eller mindre avgörande roll. Juridiska fakulteten i Uppsala nämnder t ex att man i

fråga om en tjänst som högskolelelektor föreslog en sökande utan

doktorsexamen trots att det fanns en annan sökande med doktorsexamen (men i ett annat ämne). för ställningstagandet var

Avgörande

bl a att den senare saknade undervisningserfarenhet i tjänstens ämne. Överklagande till UHÄ medförde ingen ändring av beslutet.

Ett annat ärende refereras av samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund,

där tjänsteförslagsnämnden i sin bedömning hade låtit pedagogiska meriter väga tyngre än vetenskaplig skicklighet. Efter överklagande

av två medsökande, som var vetenskapligt mer meriterade, beslöt UHÄ att ändra beslutet med motiveringen att alla tre sökandena har

en så omfattande pedagogisk skicklighet och erfarenhet att

uppnått

detta kriterium knappast kan vara särskiljande. I enkätsvaret från Lund påpekas att UHÄ:s beslut förefaller innebära att pedagogisk

skicklighet aldrig kan väga upp vetenskapliga meriter.

4.4¶Vissa

frågor

övriga

Provanställning

tar man upp om provanställning av akade-

I ett par yttranden frågan miskalärare. Samhällsvetenskapliga fakultetens tjänsteförslagsnämnd

vid Stockholms universitet pekar på att det, även med en noggrann

av de sökandes undervisningsmeriter, sannolikt är omöjligt värdering

att att av den meriteringen förblir

undgå bedömningen pedagogiska

behäftad med en betydande osäkerhet. Tjänsteförslagsnämnden pekar

därför på möjligheten till provanställning. Tjänsteförslagsnämndema

menar man, kunna få att föreslå att en sökande ges

skulle, möjlighet

Mot slutet av denna period skulle provanställning upp till sex månader. nämnden så ha att ta till om den ville förslå

möjlighet ställning

vederbörande till innehavare av tjänsten.

En motsvarande har styrelsen för musikhögskolan och

inställning

i Malmö, som att man saknar möjligheter till

teaterhögskolan beklagar

under tid, vilket enligt yttrandet vore det

provanställning begränsad

enda någotsånär säkra sättet att avgöra frågan om undervisnings-

skicklighet.

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet konstaterar att meningarna i denna är delade inom Rektorsäm-

fråga tjänsteforslagsnämndema.

betet menar för sin del att i många fall ”torde vara

provtjänstgöring opraktiskt, bl a med hänsyn till schemaläggning”.

av

Sakkunnig för bedömning undnervisningsmeriter

I KTH:s förslag till generella anvisningar pekas, som ovan nämnts, på

att anlita en särskild för bedömning av de sökandes

möjligheten expert

meriter. K vid KTH använder i

pedagogiska Tjänsteförslagsnämnd

utländska som oftast en ganska ytlig analys av

regel sakkunniga, gör

;m

de sökandes pedagogiska meriter. Av detta skäl har nämnden på senare

tid utsett en av lärarrepresentantema som ansvarig för en utvärdering

av de sökandes pedagogiska meriter. Systemet har enligt yttrandet hittills visat sig ha praktiska fördelar.

I förslaget till generella rekommendationer för tjänsteförslagsnämn-

dema i Linköping påpekas att det är lämpligt att en erfaren lärare inom

fakulteten utses att biträda tjänsteförslagsnämnden med pedagogisk

sakkunskap. Det kan vara lämpligt att definiera en mindre krets av lärare inom varje fakultet ur vilken experterna hämtas till olika ärenden. På detta sätt skapas inom varje fakultet ett forum som ter sig särskilt lämpat för erfarenhetsöverföring och metodutvecklande dis-

kussioner om innehållet i begreppet pedagogisk skicklighet och om

hur skilda komponenter bör mätas och värderas i förhållande till varandra. Den pedagogiska experten bör enligt dokumentet få intervjua de sökande i nämndens närvaro med möjlighet för nämndens

ledamöter att ställa kompletterande frågor.

Även Odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet anser att

pedagogisk expertis bör kallas till tjänsteförslagsnämnden för att markera att pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall ha lika

›

värde vid bedömningen.

vid av

Sakkunniga tillsättning högskolelektorszjânster

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor ingår i tjänsteförslags-

nämnden tre ledamöter som utses för varje ärende. En av de tre skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne. Ofta torde denna person hämtas från en annan högskola eller t o m från ett annat land.

Samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala har emellertid som praxis

att låta prefekt och studierektor vid den institution där tjänsten är

placerad ingå som sakkunniga i tjänsteförslagsnämnden. Härvid har

studierektom ett särskilt ansvar för att en utredning om de sökandes

pedagogiska skicklighet görs.

av lärare

Kvalitetsbedömning

Flera av enkätsvaren frågan om möjligheterna att skapa former tar upp

för en kvalitativ bedömning av undervisningsinsatsema.

Juridiska fakulteten i Stockholm framhåller vikten av rättssäkerhet: avgörande bör inte få grundas på icke åbe-

tjänsteförslagsnämndens

eller underhandsuppgifter om hur en sökropat material obestyrkta ande fungerar som lärare eller administratör. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid samma universitet ñnner det också tveksamt att basera ett som riskerar att bli betecknat som löst

tillsättningsbeslut på något

intryck eller rent av som konidorskvaller. Bättre

grundade subjektiva förutsättningar for bedömning av de sökandes pedagogiska skicklig-

het skulle man få om institutionsledningama fort-

enligt yttrandet

värderingar av den undervisande perso-

löpande gjorde rutinmässiga

nalens Dessa värderingar kunde sedan vid behov använ-

prestationer. das för meritbedömning.

Historisk-filosofiska sektionen i anser att bedömning av

Uppsala pedagogisk skicklighet bör kunna dokumenteras genom fortlöpande

av de studerande samt genom betyg utfärdade av studie-

utvärderingar

rektor. Sektion M vid CIH meddelar att man numera låter kursväroch mer infonnella av undervisningsinsatser i

deringar värderingar ökande utsträckning ingåi tjänsteförslagsnämndens beslutsunderlag.

Vid medicinska fakulteten i Göteborg har man under de senaste åren arbetat med att ta fram för system för kvalitetsbedömning av

underlag

enkätsvar från studenterna). Varje lärare bedöms i en lärare (baserat på från utmärkt till i en sammanvägning av

femstegsskala dålig,

intresse och engagemang, skicklighet, förmåga att stimulera, fömyelse av läromedel och administration när det gäller grundutbildningen. Resultaten är samlade i ett datoriserat system.

m m

Provföreläsningar, intervjuer

Flertalet synes numera regelmässigt använda

tjänsteförslagsnämnder

som ett instrument för bedömning av de sökande, åtminstointervjuer ne när det har också behållit eller åter-

gäller professurer. Åtskilliga infört ett system med eller någon annan form av

provföreläsningar demonstration av Tjänsteförslagsnämnd M vid

undervisningsinsatser. KTH att en ofta är än en

påpekar intervju mer pedagogiskt avslöjande

vanlig provföreläsning.

Vid universitet är avsikten att varje sökande till professur

Linköpings skall lämna en - Letter of intent - beträffande såväl

avsiktsförklaring

som En sådan fast undervisning forskning. programforklaring,

avkrävs också de sökande vid högskolan i Luleå i samband muntlig, med anställningsintervjun.

5¶Utredningens överväganden

Svaren enkät till tjänsteförslagsnämndema tyder på en på utredningens medvetenhet om de meritemas vikt. Det förestigande pedagogiska faller som om de meritemas betydelse som befordringspedagogiska har ökat under senare år. UHÄ:s rekommendationer från 1987 grund tycks ha pâskyndat denna utveckling.

Fortfarande dock den pedagogiska skickligheten en obetydlig spelar roll vid flertalet Detta beror säkerligen inte på en tjänstetillsättningar. hos tjänsteförslagsnämnder och tillsättningsmynprincipiell motvilja mot att väga in i bedömningen. Skälet digheter pedagogisk kompetens är oftast att det inte finns för en mer ingående värdenågot underlag av de meritema. Ansökningshandlingama innehåller ring pedagogiska som enbart en mycket kortfattad redovisning av undervisningens regel medan finns utförligt dokumenteomfattning, forskningsmeritema rade både i sökandens redogörelse för sin verksamhet och genom

bilagda publikationer.

5.1¶Dokumentation av meriter

pedagogiska

En för en förändring är att de pedagogiska nödvändig förutsättning meritema finns dokumenterade i bättre än ansökningshandlingarna vad som nu sker.

Det ankommer i första hand på den sökande att se till att naturligtvis meritema finns dokumenterade. Men om inte tjänsteförslagsnämnder och kräver en fullständig redovisning av de pedahögskolestyrelser

meritema kommer heller inte de sökande att bemöda sig om

gogiska

att dokumentera dem. Det bör också framhållas att tjänsteförslags-

nämnden och tillsättningsmyndigheten är skyldiga att göra en jäm-

förelse mellan de sökandes pedagogiska meriter, vilket samtidigt

innebär en skyldighet att vid behov kräva in kompletterande underlag.

I till riktlinjer för sökande och sakkunniga

utredningens förslag

1) ges dokumentation som kan

(bilaga på varje punkt exempel på bifogas ansökningen.

vill i detta betona vikten att de sökande får

Utredningen sammanhang

klara om hur meritema skall redovisas och vad som

upplysningar

räknas som meriter. Det material som tillställs de sökande i samband med ledigkungörandet måste innehålla infonnation av detta slag.

5.2¶Former för och

bedömning

dokumentation av

lärarskicklighet

Liksom i om vetenskapliga meriter är det främst kvaliteten som

fråga

skall bedömas vid värderingen av de pedagogiska meritema.

i - -

Att värdera kvaliteten undervisningsinsatsema lärarskickligheten

är den vanskligaste delen av bedömningen. Hittills har under-

givetvis

for en sådan bedömning ofta saknats helt. Men samtidigt är det

lag detta som är den viktigaste aspekten av den pedagogiska meriteringen.

Flera av svaren på utredningens enkät tar upp frågan om möjligheterna att skapa former för en kvalitativ bedömning av undervisningsinsatser-

framhålls bl a att bedömning av lärarskicklighet måste na. I yttrandena ske med för rättssäkerheten och dokumenteras på ett tillfreds-

respekt

ställande sätt.

instämmer i att tjänstetillsättningar inte får grundas på Utredningen andrahandsuppgifter, löst grundade subjektiva intryck obestyrkta

eller ”korridorskvaller. Det är att bedömningen kan baseras på

viktigt dokumentation i ansökningshandlingarna.

Sådan dokumentation måste i huvudsak komma från den institution där läraren varit verksam. utredningens uppfattning måste

Enligt

sin av vid institutionen anses ha

prefekteni egenskap personalansvarig

ett ansvar for att och bedöma lärarnas, särskilt de

kontinuerligt följa

lärarnas, Redan 1963 års forskarutred-

yngre undervisningsinsatser. att borde åläggas att kontinuerligt ning ansåg institutionsprefektema

övervaka och bedöma den som meddelas av institutio-

undervisning

nens lärare och begäran av lärare avge motiverade

på respektive utlåtanden om undervisningsskickligheten.

Som redovisats i det finns det exempel på sådana bedöm-

föregående

i andra länder. kommer i sitt slut-

ningssystem Högskoleutredningen

betänkande att ta till om särskilda regler om detta behövs

ställning

också i den svenska Men redan nu kan man konstatera att

högskolan.

lärare liksom andra statsanställda har rätt att få intyg om sin

högskolans

från sin Det är också att det

tjänstgöring arbetsgivare. uppenbart

ankommer den närmast arbetsledaren, dvs prefekten, att

på ansvarige

utfärda sådana intyg.

Rutiner för kvalitetsbedömning av lärare måste sannolikt utvecklas inom fakultetsornråde (motsv) - elleri vissa fall institution - med

varje

till områdets särart. Utredningen kommer emellertid att ut-

hänsyn

arbeta en stomme till instrument för återkommande bedömning på institutionsnivå av en lärares arbetsskicklighet. Utredningen är också intresserad av att försöksverksamhet med löpande kollegial bedömav lärarnas insatser kommer igång vid några olika högskolor.

ning

De flesta och studierektorer har naturligtvis en uppfattning

prefekter

om hur institutionens lärare fungerar i sin undervisningsverksamhet.

Vad som kan behövas är en komplettering med rutiner som engagerar fler kolleger i bedömningen. Exemplet från Harvard Medical School

kan enligt utredningens uppfattning t v tjäna som förebild i detta

avseende.

Det förtjänar kanske att påpekas att denna bedömning av tjänstgöringen bör vara ett normalt, löpande inslag i institutionens verksamhet och att en kollegial bedömning endast är avsedd att vara ett underlag för prefektens omdöme om läraren. Det är inte meningen att kollegeri en konkurrenssituation skall betygssätta varandra.

5.3 av meriter

Värderingen pedagogiska

För bedömning av den vetenskapliga skickligheten vid tjänstetillsätt-

ningar finns en väl etablerad praxis som utvecklats under lång tid. Inom varje vetenskapsområde råder i huvudsak consensus om hur denna bedömning bör ske. Sökande till akademiska tjänster är väl förtrogna med denna praxis och kan anpassa sin meritering och sin ansökan till den.

När det gäller värdering av pedagogiska meriter finns inte samma

etablerade praxis. Utredningens förslag till riktlinjer innehåller därför också en vägledning för de sakkunnigas och tjänsteförslagsnämndernas bedömning av de sökandes pedagogiska skicklighet. Som huvud-

regel bör härvid gälla att det är kvaliteten som skall bedömas, medan omfattningen och bredden av den pedagogiska erfarenheten visserligen är betydelsefulla faktorer i meriteringen men inte bör väga lika

tungt vid totalbedömningen.

Vilken vikt den pedagogiska skickligheten skall tillmätas i förhållande

till den vetenskapliga skickligheten varierar givetvis med hänsyn till

tjänstens karaktär och inriktning. Allmänt kan sägas att den peda-

mer undervisning som är gogiska skickligheten bör väga tyngre ju förenad med För alla tjänster gäller dock att den pedagogiska tjänsten. är en av de befordringsgrunder som skall beaktas (högskickligheten skoleförordningen 19 kap 30 §).

om som böri princip den pedagogiska I fråga tjänst högskoleadjunkt medan vetenskaplig skicklighet är den skickligheten väga tyngst, främsta för forskarassistenttjänster. befordringsgrunden

Vid av som skall i regel pedagogisk tillsättning tjänst högskolelektor - då det gäller t ex och vetenskaplig skicklighet väga lika. I vissa fall som finansieras med - kan dock lektorat tjänster forskningsmedel med företräde för skicklighet. Det innebär ledigförklaras vetenskaplig inte att man vid kan bortse från de pedagogiska dock tillsättningen meritema. Men den skickligheten skall givetvis väga vetenskapliga särskilt tungt i ett sådant fall.

Fr o m 1 1990 att tjänst som högskolelektor inte längre kan juli gäller med skicklighet som enda befordringsledigförklaras pedagogisk I debatten har detta flera håll tolkats så att regeringens grund. på intention nu är att meriter allmänt skall ges mindre vikt pedagogiska av Från synpunkt är det vid tillsättning lektorstjänster. utredningens att så inte är fallet: skall angeläget att framhålla pedagogisk skicklighet alltid beaktas i den den är relevant för tjänsten, fortfarande omfattning att vetenskaplig och pedaoch om det vid ledigkungörandet angetts skall beaktas i lika mån måste de pedagogiska gogisk skicklighet meritema väga lika tungt som den vetenskapliga skickligheten.

vill betona att den

När det gäller professorstjänstema utredningen

inte får försummas vid sammanvägningen pedagogiska skickligheten Även om den skickligheten i regel väger av meritema. vetenskapliga måste och sakkunniga beakta att en

tyngst, tjänsteförslagsnämnder

har ett omfattande pedagogiskt ansvar som vetenskaplig professor företrädare för sitt ämne. I denna egenskap skall ledare och främste

han kunna handleda forskarstuderande och yngre lärare, och han måste också själv kunna ansvara för undervisning på alla stadier i sitt ämne.

Slutligen måste det påpekas att UHÄ:s praxis i besvärsärenden kan ha

en betydelsefull styrande inverkan på do lokala organens värdering av

meritema. Det finns, som framgår av de redovisade enkätsvaren,

exempel på fall där tjänsteförslagsnämnden har prioriterat de peda-

gogiska meritema och föreslagit en sökande till lektorat som varit mindre vetenskapligt meriterad än sina medsökande, men där UHÃ senare underkänt denna värdering. Det är viktigt att UHÄ vid hand-

läggning av överklaganden accepterar att pedagogiska meriter kan väga tyngre än vetenskapliga, om tjänsteförslagsnämnden har bedömt

att tjänstens karaktär motiverar det. Däremot bör en omfattande

pedagogisk meritering givetvis inte kunna kompensera för brister i fråga om vetenskaplig behörighet.

5.4¶Pedagogisk behörighet

Enligt högskoleförordningen (19 kap 21 §) krävs för behörighet till lärartjänst i högskolan att man har den vetenskapliga och peda-

gogiska skicklighet som behövs för att fullgöra tjänsten

Behörighetskravet i fråga om vetenskaplig skicklighet definieras för

vissa tjänster (högskolelektor, forskarassistent) som ett krav på doktorsexamen, medan det i fråga om professurer är odeñnierat. Ändå råder det i regel enighet om vad som bör krävas av vetenskapliga

meriter för behörighet till professur.

När det gäller den pedagogiska skickligheten finns överhuvud taget

ingen deñnition av behörighetskraveti författningstexten. I Norge har

man, som vi ovan redogjort för, fastställt ett krav på en pedagogisk

basiskompetanse för behörighet till lärartjänster. T v kräver man en

utbildning motsvarande 3-4 veckors kurstid

universitetspedagogisk

(på heltid).

kan det vara lämpligt att även i

Enligt utredningens uppfattning

fastställa en klart definierad för

Sverige pedagogisk behörighetsnivå

(en akademisk lärarbehörighef), och even-

lärartjänsteri högskolan

tuellt också en (som kanske kunde kallas pedago-

påbyggnadsnivå

Konsekvensen av att man deñnierar ett

gisk docentkompetens).

kommer att bli att sökande som saknar

pedagogiskt behörighetskrav

denna inte kan få fast anställning som högskolelektor eller

behörighet

utan endast ettårsförordnande, till dess att behörig-

högskoleadjunkt,

hetsvillkoret är (19 kap 43 §)

uppfyllt. Enligt högskoleförordningen

för dessa att förordnande får meddelas för

gäller nämligen tjänster

högst ett år om innehavaren saknar föreskriven behörighet.

avser att återkomma till dessa frågor i slutbetänkandet.

Utredningen

vill utredningen framhålla vikten av att man redan med

Avslutningsvis

nuvarande kravet en miniminivå av pedagogisk

regler upprätthåller på för till i högskolan. Om tjänstekompetens behörighet lärartjänster

eller finner att de sökande

förslagsnämnden tillsättningsmyndigheten

inte har skall inte tillsättas med fast inne-

tillräcklig kompetens tjänsten

havare.

5.5¶Provanställning

av svaren enkät tar upp frågan om provanställ-

Några på utredningens

ning av högskolelärare. Man framhåller att det även med en noggrann

av undervisningsmeritema sannolikt är omöjligt att undgå bedömning

att av den blir behäftad med

bedömningen pedagogiska skickligheten

osäkerhet. En provanställningsperiod på t ex sex månader

betydande

skulle att i praktiken bedöma den sökandes

ge högskolan möjlighet

lämplighet som lärare.

är dock delade i denna som f ö torde kunna få vitt- Meningarna fråga,

konsekvenser. Utredningen anser för sin del att

gående arbetsrättsliga systemet med provanställningar knappast kan tillämpas i fråga om

denna nivå, särskilt när tillsättningsproceduren är så nog-

tjänster på grann som för lärartjänsteri högskolan.

Däremot kan, som nyss nämnts, införandet av ett klart definierat

behörighetskrav innebära att de som ej är fullt behöriga

pedagogiskt

endast får tillfälligt förordnande till dess att kravet uppfyllts.

5.6¶Sakkunniga

På flera håll, t ex vid KTH och vid Linköpings universitet, har man

att knyta en särskild expert - en pedagogisk

pekat på möjligheten

sakkunnig - till tjänsteförslagsnämnden för att bedöma de sökandes pedagogiska meriter. Tanken framfördes också i UHÄ:s skrift Peda-

(UHÄ-FoU skriftserie 1987:1). Utredningen menar

gogisk meriteiing

att en sådan åtgärd kan vara befogad i en hel del fall. Men de vanliga

har alltid till uppgift att bedöma alla aspekter av den

sakkunniga sökandes meriter, såväl vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som

andra relevanta meriter.

Vid tillsättning av tjänst som högskolelektor ingår i tjänsteförslags-

nämnden tre ledamöter som utses för varje ärende. En av de tre skall

vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne. En tjänsteförslagsnämnd

har i sitt enkätsvar redovisat att man vid tillsättning av lektorat som sakkunniga konsekvent anlitar prefekt och studierektor vid den insti-

tution där tjänsten är placerad. Från utredningens synpunkt finns det anledning att ifrågasätta denna praxis. Rörligheten i den svenska

högskolesystemet är redan alltför liten; vad som behövs är i stället stimulans till ökad rörlighet.

Vid professorstillsättningar gäller numera (fr 0 m l juli 1990) att högst en av de får hämtas från den egna fakulteten. Denne får sakkunniga inte tillhöra den institution där tjänsten är placerad, om inte särskilda skäl föreligger.

På motsvarande sätt bör utredningens mening vid tillsättning av enligt lektorat den ledamot som är särskilt förtrogen med tjänstens ämne alltid utanför den Däremot kan det vara väljas egna högskolan. att en företrädare for institutionen ingår bland de två andra lämpligt

ledamöterna i tjänsteförslagsnämnden.

tillfälliga

5.7 m m

Anställningsintervjuer

Det av enkätsvaren att ett flertal tjänsteförslagsnämnder framgår numera använder som ett instrument för bedömning av de intervjuer sökande, särskilt när det gäller professurer.

Det bör att sådana intervjuer kan vara ett mycket viktigt understrykas instrument för en kvalitativ av de sökande, som bör bedömning användas oftare än nu. uppfattning bör betydligt Enligt utredningens ett Sammanträffande med den eller de sökande som nännast kommer i till vara ett normalt inslag i tillsättningsproceduren. I de fråga tjänsten fall form av anordnas kan intervjun lämpnågon undervisningsprov i omedelbar anslutning till detta. ligen förläggas

Det är att förbereds i förväg och att samtalet under viktigt intervjun tar sikte såväl den pedagogiska som den vetenskapliga intervjun på Under kan den sökande bl a få tillfälle att skickligheten. intervjun sin syn ämnet och sina planer för ämnets utveckling precisera på beträffande såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. Intervjuerna kan, så som redan sker t ex i Linköping, kompletteras med en programförklaring”, ett ”letter of intent. skriftlig

1¶Bilaga

av meriter

Bedörrming pedagogiska

förslag till riktlinjer för sökande Högskoleutredningens och tillsättningsmyndigheter

Vetenskapliga och pedagogiska meriter skall i princip bedömas på

samma sätt. I båda fallen krävs en dokumentation av meritema och en bedömning med utgångspunkt i klart definierade kriterier.

Det följande är avsett som en vägledning både for sökande och for

sakkunniga, tjänsteförslagsnämnder och andra organ som medverkar i tillsättningen av lärartjänster i högskolan. Avsnittet om dokumenta-

tion av pedagogiska meriter riktar sig främst till de sökande, medan avsnittet om värdering av pedagogisk skicklighet är avsett som under-

lag för de sakkunnigas bedömning.

Det är den sökandes ansvar att dokumentera sin kompetens på ett sätt som medger en saklig, kvalitativ bedömning. På motsvarande sätt

förutsätts det att sakkunniga (och även tjänsteförslagsnämnder och

andra forslagsställande organ) tydligt redogör för utgångspunktema

för och slutsatserna av sin bedömning med utgångspunkt i dessa

riktlinjer.

1¶Pedagogisk skicklighet

är en befordringsgrund för alla tjänster Pedagogisk skicklighet viktig som lärare i högskolan. Avvägningen mellan pedagogisk och veten-

skicklighet beror på tjänstens karaktär och inriktning. För alla skaplig

dock att för behörighet krävs en miniminivå av lärartjänster gäller

Otillräcklig pedagogisk meritering kan alltså pedagogisk kompetens. innebära att en sökande förklaras obehörig till tjänsten.

omfattar skicklighet i planering, genomföran- Pedagogisk skicklighet de och av undervisning. Till planering hör att formulera

utvärdering

och metoder, välja eller själv utbildningsmål, välja undervisningsstoff utarbeta studie- och och utforma program och

undervisningsmaterial

för Den skickligheten visas tidsplan undervisningen. pedagogiska

också i genomförandet av undervisningen - dvs hur läranaturligtvis ren studenterna, hur väl han förmår förmedla kun-

uppträder gentemot

och attityder och hur han lyckas stimulera studenskaper, fárdigheter ternas Med utvärdering avses i detta sammanhang både

egen aktivitet.

av individernas studieresultat (examination) och utvärdebedömning

och de ramfaktorer som den ring av utbildningsprocessen påverkar studenternas förutsättningar, studiearbetet, kursplaner, undervisningsmetoder, undervisningsmaterial m m.

Också lärarens förhållningssätt till undervisningen och studenterna är en faktor att beakta: lyhördheten för studenternas behov, och intresset för och fönnågan att utveckla och förnya undervisningen.

kan liksom vetenskaplig skicklighet inte deñ- Pedagogisk skicklighet nieras som enbart en teknisk Det är också meriterande att

färdighet. kunna motivera sin och reflektera över den i

undervisningspraxis

av relevant pedagogisk teori och systematiserad erfarenhet. belysning

2 Dokumentation av meriter

pedagogiska

Den följande förteckningen över faktorer som kan ingå i begreppet

skicklighet kan användas av de sökande som underlag för

pedagogisk

den för vetenskaplig och pedagogisk verksamhet, som

redogörelse skall ansökan. I anslutning till varje punkt ges exempel på hur bifogas

meritema kan dokumenteras.

För de sakkunniga kan förteckningen vara ett hjälpmedel för kontroll, beskrivning och jämförelse av de sökandes meriter.

2.1 Undervisningsinsatser

I redovisningen bör framgå

- nivå; erfarenhet av olika

Omfattning, undervisningsformer

- Ansvar: och

ledning, planering utvärdering av egna kurser

- Erfarenhet av examination

Tilldelade utmärkelser, pris, belöningar, stipendier och liknande.

Erfarenhet som forskarhandledare bör redovisas i detta sammanhang. I redovisningen bör anges vilka forskarstuderande som handletts,

avhandlingsämnen och tidpunkt för disputation (motsv).

och pedagogiska meriter i övrigt från andra

Undervisningserfarenhet

skolfonner än högskolan och andra områden än den offentliga utbildningssektom (t ex från industrin) bör naturligtvis också redovisas.

på dokumentation: Intyg/tjänstgöringsomdöme från berörd Exempel

institution (prefekt eller studierektor) och från andra arbetsplatser;

resultat av Förekom-

kursvärderingar; kursplaner/kursbeskrivningar.

mande motiveringar för utmärkelser bör bifogas.

I för den vetenskapliga och pedagogiska verksamheten

redogörelsen kan den sökande vilka kurser/undervisningsmoment som

precisera han ansvarat för, med en beskrivning av kursuppläggning,

gärna

examination och utfall, och en redovisning av kursvärgenomförande, deringar.

2.2 Pedagogisk utbildning

Denna kan omfatta

i och fördjupad ut-

Utbildning högskolepedagogik (grundutbildning bildning)

Praktisk lärarutbildning för grundskolan eller gymnasieskolan

- Akademiska studier i

pedagogik

- Kurser m m med innehåll

pedagogiskt

- Eventuellt

genomgånget lärarprov.

dokumentation: betyg, utbildningsbevis samt Exempel på Kursintyg,

etc som författats i samband med sådan utbildning. rapporter

2.3 och forskning om utbildning

Utvecklingsarbete

-

Kursutveckling

- Försöksverksamhet och i övrigt (förnyelse och

utvecklingsprojekt

utvärdering av undervisnings- och examinationsformer)

- Studier av

utvärderings/utredningskaraktär (linjeutvärderingar, genomströmningsstudier, kartläggningar m m)

- om metod och resultatredo-

Forskning utbildning (frågeställning, visning).

Exempel på dokumentation: Projektplaner, rapporter; intyg och omdö-

men från referenspersoner. En utförligare beskrivning kan ges i sökan-

dens egen redogörelse för sin verksamhet.

2.4 Läromedel

I detta sammanhang redovisas

- Utarbetande av läroböcker, kursmaterial,

kompendier, självstudie-

material (även ñlm, video- och ljudproduktion, åskådnings- och

träningsmaterial rn m).

Tyngdpunkten bör läggas på material som är avsett som stöd för studenternas inlärning. Det som dokumenteras under denna rubrik bedöms i första hand utifrån sitt pedagogiska värde.

Exempel på dokumentation: Materialet bifogas (eventuellt i ett re-

presentativt urval). En fullständig förteckning bör dock ñnnas med.

Recensioner och liknande kan biläggas.

2.5 Erfarenhet av utbildningsplanering och utbildnings-

administration

Här bör redovisas

- eller lik-

Uppdrag som studierektor, studievägledare, kursansvarig

nande. Omfattning och arbetsuppgifter bör specificeras.

- och annat kommittéarbete arbetets om-

Linjenämnds- (uppgifter, fattning etc).

Exempel på dokumentation: Intyg, förordnanden; utredningar, rapporter. skrivelser etc.

2.6¶F orskningsinformation

Här redovisas populärvctenskaplig verksamhet (författarskap, TV-

och radioframträdanden etc) samt arbete i övrigt med forskningsinformation (kurser, kontaktverksamhet m m). Varje projekt bör be-

skrivas översiktligt.

Exempel på dokumentation: Urval av böcker, artiklar m m. Intyg, omdömen, recensioner.

2.7¶Övrigt

Här kan t ex studieresor, konsultverksamhet, expertuppdrag i utred-

etc, internationella m m som har anknytning till

ningar uppdrag utbildningsfrågor redovisas.

3 av meriter

Värdering pedagogiska

Det är avsett som generella råd om vad som bör tillmätas vikt

följande vid bedömning av pedagogisk skicklighet. De olika kriteriemas vikt

kan variera med hänsyn till tjänstens karaktär, och tjänsteförslagsnämnden och de sakkunniga kan ha olika syn på vilken tyngd som bör

olika faktorer. Under alla omständigheter bör det redovisas

läggas på

hur bedömningen har skett. Någon forrnaliserad viktning eller poäng-

kan det dock inte bli fråga om; värderingen måste, liksom

sättning av den vetenskapliga skickligheten, baseras på bebedömningen

dömamas personliga omdöme.

Värderingen av lärarskickligheten måste ske med en viss försiktighet, så att inte blir alltför individcentrerad med fokusering

bedömningen

att framträda inför publik. Det är viktigt att teckna en

på förmågan

helhetsbild av den skickligheten, och individens förut-

pedagogiska

sättningar för utveckling i lärarrollen måste också beaktas. Så kan tex en sökandes i och intresse för undervisningens olika

engagemang komponenter vara väl så avgörande för studenternas kunskapsinhämt-

ning som vederbörandes iakttagbara förmåga att bete sig pedago-

giskt inför en studentgrupp.

3.1 Kvalitet

Liksom i om vetenskapliga meriter är det främst kvaliteten som

fråga

skall bedömas vid granskningen av de pedagogiska meritema. Detta stämmer också överens med de allmänna riktlinjer för meritvärdering som numera Den främsta för av

gäller. grunden tillsättning statliga

är - för i

tjänster skickligheten lämpligheten arbetsuppgifterna tjänsten, medan förtjänsten - dvs den tidigare tjänstgöringens längd - är en

sekundär befordringsgrund.

Följande kriterier kan vara en utgångspunkt för kvalitetsbedöm-

ningen.

(a) Lärarskicklighet

Hur bedöms sökandens undervisningsinsatser (av kolleger, av institutionen, av studentema)? Har han förmåga att samarbeta med sina studenter? Kan han väcka studenternas intresse och engagemang för

ämnet? Är undervisningen upplagd på ett sätt som främjar och stöder

studenternas Ar formerna for examinationen adekvata i

självstudier?

förhållande till målen för undervisningen?

Står sökandens undervisningspraxis (planläggning, metoder, val och av undervisningsmaterial, genomförande av undervisutformning

examination) i rimlig överensstämmelse med pedagogisk/

ningen,

ämnesdidaktisk teori?

(b) Resultat

Vilka resultat kan den sökande dokumentera av sin undervisning och

sin pedagogiska verksamhet i övrigt?

Det är att göra en kvalitativ bedömning av

naturligtvis vanskligt

bl a eftersom de beror av många faktorer som

utbildningsresultaten,

läraren inte kan påverka. Men det bör vara möjligt att bedöma kvali-

teten av de förändringar av undervisning, examination, studieplaner,

läromedel m m, som sökanden haft (med)ansvar för.

(c) Teoretisk reflexion, vetenskapligtförhållningssätt till undervis-

ningen

Det är ett klart kvalitetskriterium att den sökande visar sig kunna reflektera över sin egen roll som undervisare. Förhäller han eller hon sig undersökande, experimenterande och kritiskt värderande till undervisningsuppgiften, på det sätt man som forskare gör till ärnnesinnehållet i undervisningen? Har han kontakt med relevant teori och

forskning om inlärning, undervisning och utbildning? Har han insikt

i det egna ämnets vetenskaps- och kunskapsteori och dess didaktik? Kan han och tolka sin egen verksamhet i relation till dessa

analysera

teorier?

3.2¶Omfattning

Även om antalet tjänsteår inte är någon primär befordringsgrund, är naturligtvis en viss tids undervisningserfarenhet en förutsättning för

att lärarskickligheten skall kunna dokumenteras. En lång undervis-

ningserfarenhet kan få ökad vikt om det framgår att undervisningens

kvalitet har utvecklats under tiden.

3.3 Bredd

Bredden eller variationen i pedagogisk erfarenhet kan gälla t ex undervisning på olika nivåer eller för olika målgrupper, erfarenhet från olika högskolor (inte minst i utlandet), erfarenhet av olika undervis-

ningsmetoder, utveckling av olika typer av undervisningsmaterial,

erfarenhet av olika slag av pedagogisk verksamhet utöver undervisning.

Bredden i undervisningserfarenhet kan vara en väsentlig kompletterande merit, även om den i regel bör ses som sekundäri förhållande till den kvalitativa värderingen.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

u.. . Företagsförvärv i svenskt näringsliv. l. 41.Ti0 år med jämställdhetslagen -utvärdering och 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C.

inom socialtjänsten. S. 42. internationellt ungdomsutbytc. C. 3. En idrottshögskola i Stockholm - struktur, 43.Förenklad staljstikreglering; med förslag till lag om

organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola pä idrottens område. U. 44. Demokrati och makti Sverige. SB.

. Transportrådet. K. 45. Kapimlavkastningen i bytesbalansen. Fi.

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade barn, . Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. del III. S.

Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. 13.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.! skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i Mlángtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation, 16. Storstadstraftk 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. I7.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt 55. Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i

utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. l8.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt pâ lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. Fö. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. 21. Den elimensiva industrin under kärnkraftsavveck- 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra

lingen. ME. ekonomiska styrmedel. M. 22. Den elintensiva industrin under kamkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo.

lingen. Bilagedel. ME. 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag ien reformerad 23. Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 26. Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Fö. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 27.Post & Tele - Affársverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U.

ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U.

internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska 29. Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 3l.Perspektiv på arbetsfönnedlingen. A. 69. SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbetsformer. 32.Staden. SB. UD. 33. Urban Challenges. SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 34. Stadsregioner i Europa SB. 71. Sekretess för landskapsinformation. Fö. 35.Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73. Transportstöd. K. 37.Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 74. Skuldsaneringslag. Ju. 38.Översyn av naturvårdslagen m.m. ME. 75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39. Konstnärens villkor. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt- Andra âret. U.

ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

76. Allmän pension. S. 77.Allmän pension. Bilagor. S. _ 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79.Utlänningsnämnd. A. 80. Förskola för alla bam 1991- hur blir det? S. 81. Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av

lillslándsârendcn 1980 - 1989. Fö. 82. Vad kostar begravningar - vem betalar? C. 83. Ny budgetproposition. C. 84. Språkbyte och sprâkbevaraxide. Ju. 85. Översyn av skatten på dryckesförpackningar. M. 86. Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndigheuen. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89.En ny värnpliktslag. F6. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Transportrådet. [4] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Staden. [32] Post & Tele - Aftärsverk med regionalt och socialt Urban Challenges. [33] ansvar. [27] Stadsregioner i Europa. [34] Utbyte av utländska körkort. [52] Stor-städernas ekonomi 1982-1996.[35] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] [55] Demokrati och makt i Sverige. [44] Transportstöd. [73] Finansiering av vägar och järnvägar. [86] Justitiedepartementet Meddelarrätt. [12] Finansdepartementet Översyn av sjölagen 2. [13] Lângtidsutredningen 1990. [14] Översyn av upphovsrñttslagstiftningen. [30] Lag om folkboklöringsregister m.m. [18] Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reforrnerad datalag. [61] Författningsreglering av nya impomutiner m.m. [37] Skuldsaneringslag. [74] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Sprâkbyte och spräkbevarande. [84] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47] Utrikesdepartementet Ny folkbokföringslag. [50] Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Skatt på lotterier och spel. [56] Organisation och arbetsformer inom bilateralt Återbetalning av mervärdeskatt uu utländska utvecklingsbistånd. [17] företagare. [67] SIPRI 90 - om S1PR1s finansiering och arbetsformer. [69] Utbildningsdepartementet En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation Försvarsdepartementet och resurser för en självständig högskola på idrottens Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] område. [3] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Fönnänssystemet för värnpliktiga m. ll. [26] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11] Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] Konstnärens villkor. [39] Sekretess för landskapsinfonnation. [71] Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av Det fria bildningsarbetet. Debattinlltgg om tillståndsärenden 1980 - 1989. [81] folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] En ny vämpliktslag. [89] Lokalt ledd närradio. [70] Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Socialdepartementet yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra areL Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning [75] inom socialtjänsten. [2] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] Samhällsstod till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Jordbruksdepartementet Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Skada av vilt. [60] Tobakslag. [29] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn, Den nya centrala jordbruksmyndigheten. [87] ““ del 111.[48] Allmän pension. [76] .Jätte adsdepartementet Allmän pension. Bilagor. [77] Allmän pension. Expert rapporter. [78] å I . fönnedlingen. [31]

:Pierspögêâar

Förskola för alla bam 1991- hur blir det? [8 ] e_

L, utrymme

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbete och hälsat49l Miljödepartementet Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation, sm värde på miljön, Miljöavgifwr och man ñmnmixllui [54] ekonomiska styrmedel. [59] Uümmngmümnd [79] [85]

Översyn av skatten på dryckesfözpackningar.

Nya mål och nya möjligheter. [88] Bostadsdepartementet Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsaizgäld. [23]

Industridepartementet Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

Civildepartementet Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inon1 livsmedelssektom. [25] Att följa upp kommunal verksamhet- En intemationell utblick. [28] Tio Ar med jämställdhetslagen -utvärdering och förslag. [41] Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personalkontroll och meddelarfrihet. [51] I skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. [53] Konkurrens i inrikesfiyget. [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar - vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83]

Miljö- och energidepartementet Den elintensiva industrin under kämkraftsavvecklingen.[21] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kamkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]

.Jaaagomux › r-u-

NSSINSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET 16

P88

BESTÃLLNINGAR:ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-7399548. XOSZGLSO

INFORMATlONSBOKHANDELN,MALMTORGSGATAN5 (vm BRUNKEBERGSTORG),STOCKHOLM.

X899O