'lldnmg fran m dighet

Statens Hu); '"

• Sida 3
•  Original

• Sida 1
•  Original

Statens hundskola

Ombildning från myndighet till aktiebolag

Betänkande av O_rganisationskommittén inför ombildning av statens hundskola till aktiebolag Stockholm 1992

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av tegeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08f739 95 48

Publikationcrna kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10993-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

• Sida 3
•  Original

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Vid sammanträde med dåvarande regeringen 1991-09-12 bemyndigades statsrådet Lindqvist att tillkalla en organisationskommitté med högst fyra ledamöter med uppgift att inleda och under förbehåll av riksdagens god— kännande slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av sta- tens hundskola till aktiebolag. I bemyndigandet ingick även att utse ord- förande samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade statsrådet 1991—09-13 som leda- möter kommunstyrelsens vice ordförande i Sollefteå Carl Erik Mähler tillika ordförande i kommittén, sakkunnige Ingvar Löfstrand, departe- mentssekreterare Kristina Jennbert samt verkställande direktören Berndt Berglund. Att som experter biträda kommittén förordnades samma dag verkställande direktören Christer Swedin samt departementssekreterare Christer Berggren.

Som sekreterare i kommittén har tjänstgjort Per Larsson t o m 91-12-31 samt Berith Sandling. I arbetet har även deltagit civilekonom Rune Ebbö.

Vi överlämnar härmed betänkandet ”Statens hundskola; ombildning från myndighet till aktiebolag”. Kommittén har härmed slutfört sitt arbete.

Stockholm i mars 1992

Carl Erik Mähler /Per Larsson Ingvar Löfstrand Berith Sandling Kristina Jennbert Berndt Berglund

• Sida 4
•  Original

.|".|.J..l'l'|"|' .. . "Hh'l'l'" :. mvg/n'.

"-"'. || _ """'"""""m %.; ' ., . =|.'.ii'|.ääf . '

' 'C'lä'i'llä- ' . _l'ff' nl| klå—Wigh Hullid'

...-...i "'g' |r. .:.lg't'i-'..w ' '_r.'J-',—|':' ".E.l"'.'.' ...'."|l ""-'i. 'm'

.I'I...|!";"w'$"'1'v":".l'ljju."

ä'lu'wéWL-ehhrd w' . luft.? in...... ..1 pit—n' ' "9. M:t-|| ”'i." ..| '.' vi? häll" " .I.'t:-"_'-_.H |.". !!.Jl

"..f ...' .. .". "'*'*|'"L

_| '|' å1|?|.'l'u

;.w "'_E""W£W""Q""" "li-'n' M'l'ldff " ' "".' på... .a. ..."? ...'—. wti» ...a '. .'..| .U " .lt. "'"-'i '_'- .-.__ ' "" "&" ' "' "'

. -||' .'. "F. '

.. | 'J'l j.... ..::] '..—" J "".'"- -..'.- "'"""."" TNE"- ' |.'£”.."'" |' ||. .Jl. " F' ' .| "?lif' ..F "_" '

||.

'l ." ""'. :-.—:|. ' ' .

".QWF-i .'aliz: .! ”"F'j' la' ..

. . ||| .Ärlfåläglf-ill "|| ." ._ ".-'F 'i'-.'fl';rxwiirll41—"ÄIL'—.l

' " fil..: ||... aa. " '.” ”.il'l'iéd'u |..._..:='._."'.I "J|'|.'| """

'|'... . . "..'.'. ""- '- ..._.._ .. .. ,...-J.....

• Sida 5
•  Original

lnnehållsförteckning

1.1 1.2

2.1 2.2 2.3

3.1 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.3.7 3.3.8 3.3.9

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

6.1

Bakgrund Tidigare utredningar Ombildning av statens hundskola till aktiebolag

Marknad Svenska marknaden Nordiska marknaden Konkurrenter Verksamhetens nuvarande inriktning och organisation Hundskolans uppgift Aktuell försäljning av tjänstehundar Nuvarande organisation Styrelse, direktion och ledningsgrupp Avel och kennel

Testgrupp Produktion/dressyrgrupper Utbildningsenhet

Fodervärdsenheten jämte konsulenter Ekonomienheten Service-, mäss- och förläggningsenhetema Lokaler och mark

Personal

Resultatutveckling Verksamhetens resultat Intäkter

Rörelsekostnader Resultatutveckling per enhet Produktion - resultatanalys

Produktionens utveckling Tjänstehundproduktion

Sidan

13 13 14 15

16 16 16 17 17 18 18 19 19 20 21 22 22

23

24 24 25 26 27 28

29 29

• Sida 6
•  Original

6.2

8.1 8.1.1 8.1.2 8.1.3

8.1.4 8.1.5 8.1.6 8.2 8.3

9.1 9.1.1 9.1.2 9.1.3 9.1.4

10 10.1 10.2

11 11.1 11.1.1 11.1.2 11.2 11.2.1 11.2.2

12

12.1 12.2

Valpproduktion och fodervärdsbehov Balansräkning 1991-06-30 Organisationskommitténs överväganden och förslag Problematik och förändringskrav Affärsidé och övergripande målsättning Marknadsföring och kundkontakter Bättre utnyttjande av ämnesmaterialet samtidigt med prisdif- ferentiering Fodervärdsystemet

Kostnadseffektivisering Organisation Bolagets ledning Utbildning

Resultat och produktion Resultatöverslag 1992/ 1993 Produktion, priser och intäkter 1992/1993 Kostnader

Personalförändringar Resultat 1992/1993

Mark, lokaler och investeringar Befintliga byggnader och mark Initialinvesteringar

Överföringsvärden från myndigheten Tillgångar Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

Tentativ balansräkning och kapitalisering av aktiebolaget Tentativ balansräkning

30 31

32 32 33 34

35 36 36 37 39 40

42 42 43 44 45 45

47 47 48

49 49 49 49 50 50 50

51 51 52

• Sida 7
•  Original

13

14 14.1 14.2 14.3

15

Bilagor

1:1 1:2 1:3 2:1 222 321 3:2 3:3 4 5 6

Aktiebolagets ägarstruktur

Avveckling av myndigheten statens hundskola Underskott i verkskapitalet Myndighetens arkiv Tidpunkt för övergång från myndighet till aktiebolag

Kommitténs slutsatser

Resultaträknin gar 1989/1990—1991/1992 Intäktsspecifikationer 1989/1990—1991/1992 Rörelsekostnader 1989/1990-1991—1992 Resultatutveckling per enhet 1988/89—1991/92 Produktion

Produktion — resultatanalys 1988/89 — 1991/92 Totalkostnad netto ämnesframtagnin g Sökhundar

Tjänstehundproduktion

Balansräkning 1991 —06-30 Kommittédirektiv

55

56 56 56 56

57

• Sida 8
•  Original

'.._.'|_"",

J ___1 .

'_'._l,' ' "' " 'i'-_:T QfJ'J'j. '-b"'" _ ___ nig

31.141"?! ,'...i,'. hmm)" !-

.M.. Hawn-G=)! MW.-U'?" ', ' '

"'.' ' ""' få?-31” ' $'"" " -:',', '

' ,.'- .,z. :. ...-.'....- '.'T' ,54' [':'—';." ' "?"" 'i'".

_ ...u.- i.,_",__:___-.'|___ .,.__,'_"., __,.._1.,'1__ . ', 5_',_o_._|':'__=u' "M ,Jda'. _l'ibl'v _,'4.'”f.__""' ...- "._4 |__ " "_l' 1

.. . F" 'fL'.L."'lf"."""

ll': . ...'ft. '

mHnuu'

"_,_.F__:._.|..l.': ...,—_'gl jtl—n %, T'iF'L . '...'-, ;Öi1'.'"'..i.' ,- ' -.. 'h'l'.'.-:,'—.'.,"r' "PH?" ",—"" _l" . | ,-.. JF _wn" ' .

'_' .- t'... _.., ', i':___"__:"_._: bum: Mtf_if',,____j,_u,i,1 ,| ,,,__.. 'I ' _'.'.3.'Jj,i_'—_' '..-»..'ir-t-'».'.'.,.. 1513'1'3'». '-,L"'Jl_.-,'_.il.if_=.'i.".w1. ,.'_'.'_'., "- "'" "f.."?

'— ,',-y_,—._ 3!"

- 54 l'

,'.=-"Ell,i'r..'-."::'.""'==..v : r't'"-' 1, $',',_'."_'"'-""' ”'&'.u' ".l'l'.'_,' ””Fan—ii -' ' __Jl'f'," __-.'_._'.'._"i_._ ' " """"" 3.1.1? ”14.1,"

%&'35

'I. ,.',.',' .' _

."'"'"l-'i'."| "1.1 ,_

• Sida 9
•  Original

1. Bakgrund

1.1. Tidigare utredningar

Statens hundskola (fortsättningsvis kallad Hundskolan) är en statlig myndighet, belägen i Sollefteå, med ursprung i 1970-talets Försvarets hundskola. Hundskolan har under senaste femårsperioden varit föremål för ett flertal utredningar, varvid utgångspunkten i huvudsak varit otill- fredsställande ekonomisk utveckling.

I utredningarna har dock även Hundskolans organisatoriska form stude- rats - med olika förslag som följd: stiftelse, uppdragsmyndighet, aktiebo- lag.

Några avgörande och bestående förändringar och förbättringar har emel- lertid inte kommit till stånd, vilket inneburit fortsatt — och ännu kvarstå- ende - otillfredsställande resultat och svårigheter att uppnå produktions- målen.

1.2 Ombildning av statens hundskola till aktiebolag Mot denna bakgrund tillsatte regeringen i november 1990 en särskild ut- redare med uppgift att analysera förutsättningama för att driva Hundsko— lan i aktiebolagsform. Uppdraget redovisades i februari 1991.

Regeringen framlade därefter i proposition 1991/92z7 förslag - och riks- dagen beslutade - att Hundskolan skulle ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock senast den 1 juli 1992.

• Sida 10
•  Original

I propositionen konstaterar regeringen att huvudproblemen inom Hund— skolan hittills har varit:

*

*

Svårigheter att uppfylla produktionsmålen Svårigheter att uppnå positiv resultatutveckling

Vidare framhålles i propositionen bland annat

att

att

att

att

att

att

att

”tjänstehundar av olika slag fyller viktiga samhällsfunktioner och ansträngningarna för att åstadkomma en ökad produktionsvolym måste intensifieras” (sid 4),

det är ”mycket angeläget med en utveckling och fömyelse av verk- samhetsforrnen vid statens hundskola ...”(sid 5),

”det finns inte längre några starka motiv att bedriva tjänstehunds— produktion som statlig anslags- och uppdragsmyndighet” (sid 5),

”med aktiebolagsformen kan förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande mellan olika parter” (sid 5),

"för att få ett bredare inflytande och större riskspridning i verksam— heten ............. möjlighet bör öppnas för fler ägare än staten att ingå i bolaget” (sid 6),

”staten kommer att inneha aktiemajoriteten i bolaget vilket ger möj- ligheter för riksdagen att besluta om en inriktning för hundproduk- tionen som kan omfatta hänsynstagande till vissa samhällsmål...” (sid 6),

”bolaget måste ..... ges finansiella och organisatoriska förutsätt- ningar att genomföra de strukturförändringar som nu krävs ...” (sid 6).

• Sida 11
•  Original

I september 1991 tillsatte regeringen den i ovannämnda proposition åsyf- tade organisationskommittén med framför allt följande uppgifter och syfte (kommittédirektiv 1991284):

* Organisationskommittén ”tillkallas med uppgift att inleda och under förbehåll av riksdagens godkännande slutföra nödvändiga förbere- delser inför ombildningen av statens hundskola till aktiebolag”. * Åberopande proposition 1991/9217 fastslogs att ”vad som anges i propositionen skall vara utgångspunkt för kommitténs arbete”. * Den särskilde utredarens rapport angående översyn av utvecklings- möjligheter m m för Hundskolan (dnr S9l/845/H) ”bör också utgöra underlag för kommitténs arbete”. * I organisationskommitténs arbete skall ingå att förbereda den före- slagna bolagsbildningen genom att utarbeta förslag till:

— organisationsplan — verksamhetsplan _ budget — ekonomisk styrning

Kommittén skall även ta ställning till frågor av ekonomisk och adminis- trativ art, innefattande översyn bland annat av redovisningssystem, loka- ler, utrustning m m.

Information och marknadsföring bör förberedas liksom kontakter med andra hundproducenter i Sverige för bl a ett utökat samarbete kring avelsfrågor.

Kommittén skall fortlöpande informera berörda huvudorganisationer om sitt arbete samt ge dessa tillfälle att framföra synpunkter. Kommitténs uppdrag skall också genomföras i nära samarbete med personalen.

• Sida 12
•  Original

Iproposition 1991/92:25 framlade regeringen förslag angående regle- ringen av vissa ekonomiska frågor m m i samband med ombildning av Hundskolan till aktiebolag.

Sålunda föreslår regeringen följande principer för den ekonomiska regleringen:

— Staten överlåter på det nya bolaget dels Hundskolans tillgångar en- ligt den balansräkning som upprättas i samband med att myndighe- ten upphör, dels befintliga byggnader inom Hundskolans område,

— bolaget för dessa tillgångar betalar till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet,

— staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande köpeskillingen.

Vidare föreslog regeringen riksdagen att bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt att genomföra förslaget om bildandet av ett

aktiebolag. Riksdagen beslöt sedermera i enlighet med regeringens proposition.

Vidare beslöt riksdagen i december 1991 att i enlighet med regeringens proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag bemyn- diga regeringen att sälja statens aktier i vissa angivna företag. Hundsko- lan berörs på så sätt att denna ingår i förteckningen över de företag, för vilka enligt regeringens förslag privatisering kan komma att framdeles övervägas.

I propositionen understryks dock att privatisering endast kan bli aktuell, om företaget ifråga uppnått en lämplig struktur för privatisering och ef- tersträvansvärda konkurrensförhållanden föreligger på den marknad där företaget skall verka.

Beträffande Hundskolan anvisar propositionen dessutom explicit att pri— vatisering endast kan bli aktuell ”efter bolagsbildning”.

• Sida 13
•  Original

2. Marknad

2.1 Svenska marknaden Hundskolan avsätter sin produktion av tjänstehundar inom den svenska marknaden, vilken totalt efterfrågar s k högnivåhundar i följande unge- färliga volymer:

Antal/år Användningsområde

-— SRF-Produkter 40 Ledarhund för synskadade — Rikspolisstyrelsen 70 Polishund — Tullverket 7 Narkotikasökning - Televerket 6 Rötmarkering — Försvaret 70 Vakttjänstodyl — Kriminalvården 2 Narkotikasökning Summa 195

Härutöver finns en stor marknad för hundar i lägre prisklasser som tex väktarhundar. Totalt beräknas det årliga behovet av hundar inom här ifrågavarande områden för närvarande vara ca 270 hundar.

Årsproduktionen inom landet av högnivåhundar uppgår till 110—120 hundar, varför ovan redovisade efterfrågan om ca 195 hundar på den svenska marknaden således är högre än motsvarande produktion.

Bristen blir särskilt känslig beträffande ledarhundar för synskadade, där Hundskolan i princip är ensam leverantör, eftersom Hundskolans aktuella produktion ligger på omkring 25 hundar per år, medan efterfrågan är ca 40 hundar. Detta har resulterat i att det för närvarande finns en kö på ca 50—60 synskadade personer, som väntar på att få en ledarhund.

Köparen av högnivåhundar är oftast en myndighet eller en organisation såsom Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Televerket, Synskadades Riksför- bund m fl, medan det är enskilda personer som handhar och utnyttjar tjänstehundama.

• Sida 14
•  Original

Försäljningsprisema för hundarna fastställs huvudsakligen genom årliga förhandlingar med respektive kund.

2.2 Nordiska marknaden Om den nordiska marknaden, exklusive Sverige, kan följande noteras:

Danmark är en marknad som man från Sverige har svårigheter att nå. Detta beror på karantänbestämmelsema, som sedan länge har funnits mellan länderna. Mellan Tyskland och Danmark finns däremot inga ka- rantänbestämmelser, vilket innebär att tyska uppfödare och hundskolor dominerar den danska marknaden. Det förekommer ingen avel i Dan- mark, varför detdär finns intresse av att köpa in dressyrämnen,

I Finland finns statsägda hundskolor i tullens och arméns regi. Det före- ligger för närvarande ett behov av sökhundar på den finska marknaden, men även här gäller de svenska karantänbestämmelsema, vilket försvårar ett handelsutbyte. Förutom dressyrämnen från egen avel, köper hundsko- loma i Finland ämnen från Holland, Tyskland och inhemska uppfödare.

I likhet med Finland finns ett visst behov av sökhundar i Norge. Det finns inga karantänbestämmelser mellan Norge och Sverige, varför sök- hundama kan anses ge en möjlighet till export. Vad gäller polishundar är prisförhållandena ett visst hinder. Polisen i Norge föder upp och dresse- rar sina hundar själva, vilket gör att produktionskosmaden för en norsk polishund blir avsevärt lägre än för den svenska. I Norge finns också en framgångsrik ledarhundsproduktion, varför den norska marknaden för ledarhundar är svår att bearbeta. Avel och uppfödning sker i privat regi och inom två av ledarhundsskoloma. Norska Försvarets Hundskola har däremot ingen egen avel.

Island har, till skillnad från de övriga nordiska länderna, för närvarande ingen hundskoleverksamhet överhuvudtaget. Detsamma gäller för avel och uppfödning av dressyrämnen, vilket är naturligt då ingen dressyr- verksarnhet förekommer. Rent generellt är ingen import av hundar tillå- ten på Island. Dispens kan dock sökas. Karantänbestämmelsema på Is- land motsvarar de svenska, bortsett från att bara en månads karantänvis—

• Sida 15
•  Original

telse är obligatorisk. Därefter kan man söka dispens, men hunden måste ändock vara under karantänuppsikt.

Sammanfattningsvis kan noteras att det finns vissa hinder, främst karan- tänbestämmelsema i Norden, som gör att den svenska tjänstehundsex- porten är svår att utveckla. Följden av karantänbestärnmelsema blir att produktionskostnaderna ökar på grund av karantänavgiftema samt därför att tiden för att utveckla en färdig produkt blir längre. Förhöjda produk- tionskostnader leder till sämre konkurrenskraft genom att priserna rim- ligtvis måste hållas högre..

Det kan emellertid finnas möjligheter för Hundskolan att etablera sam- arbete med de övriga nordiska ländernas hundskolor, t ex kan den för- hållandevis stora bristen på dressyrämnen vara en omständighet, som kan utvecklas till ökat samarbete.

2.3. Konkurrenter

Hundskolan har bara en konkurrent i Sverige som arbetar i stor skala, nämligen Maribo i Kungälv. Maribo var fram till 1990 Securitas Hund- skola men såldes då, eftersom Securitas ansåg att verksamheten inte låg i linje med företagets affärsidé. Maribo är i dag privatägt.

Företaget omsätter ca 8 Mkr per år och sysselsätter 11 fast anställda per- soner samt levererar ca 120 hundar per år. I jämförelse med Hundskolan kan det konstateras att Maribo har en större prisdifferentiering och be- tydligt lägre prisnivå på tjänstehundama än vad Hundskolan har samt att motsvarande skillnader synes föreligga i hundarnas användningsområ- den.

Utöver Maribo i Kungälv finns också ett antal enskilda uppfödare, vilka i mindre skala konkurrerar med Hundskolan. Dessa är i första hand polis- män, som yrkesmässigt är hundförare och som på fritiden bedriver upp- födning av schäfrar.

• Sida 16
•  Original

3. Verksamhetens nuvarande inriktning och organisation

3.1. Hundskolans uppgift

Hundskolan är sedan 1988 en uppdragsmyndighet med uppgift att mot ersättning tillhandahålla främst ledarhundar för synskadade samt skydds- och sökhundar för polisen, tullen och försvaret.

Hundskolan skall på lång sikt genom måhnedveten avelsverksamhet ef- tersträva att trygga det framtida behovet av tjänstehundar.

Då det gäller forsknings- och utvecklingsfrågor rörande avelsverksamhet samarbetar Hundskolan med Sveriges Lantbruksuniversitet.

För att få tillgång till erforderligt antal hundar lämpade för dressyr till tjänstehundar, försöker Hundskolan att utveckla en systematiserad och organiserad upphandling av lämpliga vuxna hundar.

Slutligen skall Hundskolan upprätthålla dressyrkompetens på ifrågava- rande tjänstehundtyper samt vara centrum för utbildning av personal verksam med tjänstehundar.

3.2 Aktuell försäljning av tjänstehundar För att trygga en stömingsfri avsättning av producerade tjänstehundar har Hundskolan tecknat basavtal, i vilka man överenskommer om den årliga leveransen av tjänstehundar till Rikspolisstyrelsen, Synskadades Riksförbund, Generalmllstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Försvaret och Televerket. Under budgetåret 1990/1991 har Hundskolan totalt levererat ett hundratal högnivåhundar till dessa kunder enligt följande:

Pris tkrlhund

— 40 polishundar 150 — 22 ledarhundar 220 _ 11 narkotikahundar 220 — 13 MP-hundar 140

• Sida 17
•  Original

— 6 röthundar 225 — 3 mögelhundar 225 — 7 övriga tjänstehundar 71 *)

*) Genomsnittspris för larm-, bomb— och vakthundar med flera.

Till detta kommer försäljning av 40-talet odresserade hundar till privata kunder för ca 5 tkr per styck.

En utförligare redovisning återges av såväl försäljning (bilaga 1:2) som produktion (bilaga 4) av olika hundtyper under senare år.

3.3. Nuvarande organisation

Hundskolans nuvarande organisation kan åskådliggöras i följande orga- nisationsschema:

Organisation januari 1992

Skolchef

Direktion: [mningsgrupp Skolchef Skolchef jämte samtliga Adm.chef enhels- och avdelnings- Utbildnshef chefer (tolv personer)

Dressyrgrupper:

[ledarhundar Skyddshundar Narkotikahundar Rör/mögelhundar

3.3.1 Styrelse, direktion och ledningsgrupp Styrelsen består av skolchefen och sex övriga ledamöter. För att hand- lägga de löpande frågeställningama samt för att ta fram planeringsunder-

• Sida 18
•  Original

lag för verksamheten som helhet finns en direktion, bestående av skol- chefen och chefema för administration respektive utbildning. Lednings- gruppen består av samtliga enhets- och avdelningschefer, totalt tolv per- soner.

3.3.2 Avel och kennel Denna enhet omfattar avel, avelsplanering och kennel.

Under de senare åren har ett systematiskt avelsarbete och avelsplanering bedrivits i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet med syftet att uppnå en högre förädlingsgrad på de hundar som föds upp vid Hundsko- lan.

För att tillgodose behovet av basinforrnation om hundarna har en data- bas, Genetica, byggts upp, där samtliga hundar som föds vid Hundskolan eller köps in registreras. Uppgifterna från databasen används sedan för att styra avelsarbetet. Enligt uppgift har en noterbar förbättring i hund- materialet (schäfrar) kunnat avläsas.

Den egna kenneln producerar 400—450 valpar per år, varav dock endast ca 20 procent i dag passerar tester och dressyr till färdigtränad hund. Detta betyder att antalet hundar från egen avel stannar vid 80—90 hundar per år, trots den omfattande kennelverksamheten. I dessa förhållanden ligger ett av de större ekonomiska problemen för Hundskolan - se mera därom i redovisningen av åtgärder nedan.

För att komplettera den för närvarande otillräckliga produktionen av testgodkända hundar från den egna kenneln köps hundar in externt och dresseras därefter vid Hundskolan.

3.3.3 Testgrupp Testgruppen består av två personer som har ett mycket ansvarsfullt avgö- rande. Gruppens uppgift är att testa de hundar som normalt fodervär- dama haft vård om från ca 8 veckors ålder till 16—18 månader, då anlags- testema sker. Testerna avgör om hundarna har förutsättningar att bli tjänstehundar, vilket med nuvarande tillämpning också avgör om hunden

• Sida 19
•  Original

skall utvecklas och säljas med en väsentlig intäkt för Hundskolan - eller om den skall skänkas bort till fodervärden. Hundens fodervärd är i regel närvarande vid testningen.

3.3.4 Produktlon/dressyrgrupper Dressyrgruppema är samlade i en produktionsenhet. Det finns fyra dres- syrgrupper vid Hundskolan, var och en med specifikt program och inrikt- ning på att utveckla:

* ledarhundar (för synskadade) * Skyddshundar (polisen, försvaret m fl) * Narkotikahundar (milen, kriminalvården) * Röt/mögelhundar (televerket m fl)

Under dressyrperioden utvecklas hunden till att klara de hårda krav som gäller för tjänstehundar. Vid val av slutlig inriktning av dressyren tas i möjligaste mån hänsyn till hundens individuella egenskaper.

Generellt gäller att polishundar ofta har ett relativt kort dressyrprogram, medan ledarhundama måste genomgå en längre och mera omfattande dressyr.

Ofta avslutas produktionsfasen med att samtidigt utbilda den hundförare, som fortsättningsvis skall handha och bruka hunden. Detta är givetvis särskilt viktigt då det gäller synskadade, för att hund och människa skall fungera i harmoni.

Personalrnässigt utgör dressyrgruppema tillsammans den största enheten inom Hundskolan med drygt 20-talet anställda.

3.3.5 Utbildningsenhet Utbildningsenheten är i nuläget utan personal efter att enhetens tre an- ställda etablerat eget aktiebolag föregående år.

• Sida 20
•  Original

Utbildningsenhetens hittillsvarande roll kan kortfattat beskrivas på föl- jande sätt:

Enheten hanterar administrationen på utbildningssidan samt genomför delar av hundförarutbildningen. Här ingår även externa utbildningspro- gram i bl a dressyr för enskilda privata hundägare.

Utbildningsenheten svarar också för fortbildningsverksamheten för tul- lens, försvarets och polisens hundförare.

Vidare produceras inom enheten utbildningsmaterialet för de olika ut- bildningsaktivitetema, varjämte även förlagsverksamheten, litteraturför- säljning och dyl hänförs till enheten.

Personalen vid Utbildningsenheten är slutligen också engagerad inom området avelsplanering.

Huvuddelen av utbildningen av de förare av hundar som levereras från Hundskolan sker däremot genom dressyrgruppemas försorg.

3.3.6 Fodervärdsenheten jämte konsulenter Fodervärdsverksamheten vid Hundskolan omhänderhas av fem personer stationerade i Sollefteå samt fem icke-anställda konsulenter stationerade ute i landet.

Personalens vid fodervärdsenheten uppgift är att hålla regelbunden kon- takt med fodervärdama, sköta fodervärdsadministrationen och bistå fo- dervärdama med råd och hjälp. Regelbundenheten i kontakterna med fo— dervärdama förefaller dock inte att vara den önskvärda, utan ofta sker dessa sporadiskt och telefonledes. Den verkliga kontakten med fodervär- dama sker normalt då fodervärdama hämtar hunden eller då den skall testas. För närvarande finns ca 700 fodervärdar landet runt.

Konsulentemas uppgift är bl a att fortlöpande kontrollera och hjälpa fo- dervärdama. För detta arbete erhåller konsulentema en fast ersättning per månad. De får också en bonus för varje hund som kommer från deras re— spektive område, om denna klarar tre veckor, utan att ha blivit utslagen

• Sida 21
•  Original

vid de anlagstester, som görs då hunden är ett drygt år gammal. Efter tre veckors testning räknas hunden normalt som godkänd, om anmärkning- ama ligger inom kravspecifrkationen.

Det nuvarande fodervärdssystemet baseras till stor del på ideella förut- sättningar. De flesta fodervärdar engagerar sig för att de har ett stort och brinnande intresse för hundar.

Några incitament för fodervärdama att medverka till att hunden blir test- godkänd finns egentligen inte, eftersom enda ”ersättningen” består av ett diplom, som varje fodervärd får för avlämnad hund som testgodkänts.

Fodervärd till hund som icke godkänns erbjuds i princip att få hunden som ”gåva”, dvs utan kostnad. Med tanke på att ca 80 procent av hun— darna inte godkänns, innebär detta att över 300 hundar per år skänks bort. Häri ligger ett av Hundskolans väsentligare ekonomiska problem som rimligen måste åtgärdas framdeles — se nedan.

Sannolikt bidrar förfaringssättet också till att öka behovet av nya foder- värdar varje år, eftersom den fodervärd som fått en icke-testgodkänd hund normalt inte vill engagera sig som fodervärd för en ny hund, utöver den han fått.

3.3.7 Ekonomienheten Ekonomienhetens uppgifter är av traditionell karaktär, dvs ansvar för re- dovisning, budgethantering, finansieringsfrågor m m men också för per- sonalredovisning, telefonväxel och kursadministration.

De ekonomiska och administrativa systemen är principiellt tillfredsstäl- lande och fyller väl Hundskolans behov - och kan utan svårighet anpas- sas till kraven på ekonomisk styrning även framdeles.

• Sida 22
•  Original

3.3.8 Service-, mäss— och förläggningsenheterna Dessa enheter svarar framför allt för:

* Servering och försäljning i mässen.

* Förläggningsverksamhet inklusive städning, tvätt och tillsyn. * Försäljning av hundtillbehör och litteratur.

* Förrådshantering och tillsyn av garage och bilar.

Enheterna tillgodoser också behovet av allmän service i samband med utbildningskurser och liknande.

3.3.9 Lokaler och mark

Hundskolans verksamhet är förlagd till ett mycket omfattande markom- råde, ca 55 hektar, 2—3 km från Sollefteå centrum. Det 20—tal byggnader av olika karaktär som Hundskolan disponerar, totalt ca 6 000 m2, är till stor del från 1940-talet och måste anses vara i dåligt skick. Behovet av förbättring av lokalsituationen är därför påtagligt - såväl ur funktions- synpunkt som med hänsyn till arbetsmiljö.

• Sida 23
•  Original

4. Personal

Hundskolan har i aktuellt läge 55 anställda, vartill kommer ett 15—tal ex— traanställda som framför allt tjänstgör inom produktionsenhetema under helgerna.

Åldersgenomsnittet, exklusive extraanställda, är ca 41 år med fördel— ningen 70 procent män och 30 procent kvinnor.

Branscherfarenheten är genomsnittligt hög och med tanke på verksamhe- tens mycket speciella karaktär måste man anse, att Hundskolan som hel- het besitter en mycket värdefull och unik kompetens.

Personalomsättningen vid Hundskolan har varit låg, vilket bör vara en positiv faktori den långsiktiga planeringen av verksamheten.

Fördelat på organisationsenheter ger personalsituationen följande bild:

Personer

Chef 1 Ekonomi 3 Utbildning 3 (tjänstlediga) Kennel 8 Testgrupp 2 Produktion (dressyrgrupper):

Ledarhundar 10 Skyddshundar 6 Narkotikahundar 3 Röt/mögelhundar 2 21 Fodervärdsenheten 5 Mäss och förläggning 4 Transporter, förråd m m 8

Totalt 55

• Sida 24
•  Original

5. Resultatutveckling

5.1 Verksamhetens resultat

Som framhållits ovan har just resultatutvecklingen under en följd av år varit ett av huvudproblemen vid Hundskolan. Följande bild kan noteras över de senare åren för myndigheten statens hundskola (specifikation framgår av bilaga l:l):

Budget Mkr 1989/1 9901 1990/1991 1991/1992 Resultat efter finansiella poster —9,7 ' —5,0 —5,4 Resultat före bokslutsdispositioner —10,0 —5,5 —5,4 Resultat exklusive anslag —9,4 —4,8 —5,3 Resultat inklusive anslag —4,3 —3,5 —5,3

Det är som synes över hela treårsperioden — och på alla resultatnivåer - betydande förluster som redovisas. Den tilltänkta omstruktureringen måste sålunda som ett av huvudsyftena ha att häva förlustsituationen och styra in Hundskolan på en positiv och stabil resultatutveckling.

1 Inklusive djursjukhuset

• Sida 25
•  Original

5.2 Intäkter lntäktemas fördelning på huvudtyper ger följande bild (specifikation i

bilaga 1:2): Budget

Mkr 1989/1 990 1990/1991 1991/1992 Huvudförsäljning

—försäljning av hundar 9,5 14,4 14,6 Sidoförsäljning

—rumsuthyming, litteratur m m 2,1 1,8 2,6 Debiterade kostnader

—kursavgifter m rn 2,7 2,1 2,6 Övriga intäkter 1,4 0,9 0,4 Intäkter totalt 15,7 19,2 20,2

Eftersom varje försåld hund i de flesta fall innebär en intäkt på 150—225 tkr, blir intäktsintjäningen mycket känslig för störningar i produktions- och leveransförmågan. Denna är i sin tur i hög grad avhängig möjlighe- terna att få fram godtagbara ämnen från kennelverksamheten och inköp av hundar för dressyrutvecklin g.

• Sida 26
•  Original

5.3 Rörelsekostnader

Rörelsekosmadema fördelar sig på följande huvudposter (specifikation i bilaga 1:3):

Budget Mkr 1989/1990 1990/1991 1991/1992 Produktionskosmader 3,8 4,0 3,2 Konsultkostnader o dyl 0,8 0,9 1,2 Personalkostnader 13,6 1 1,6 1 1,5 Övriga omkostnader 6,2 6,0 7,3 Rörelsekostnader totalt 24,4 22,5 23,2

De fyra största kostnadspostema utgör en mycket avgörande del av rörel- sekostnadema:

Budget Procent ] 989/1 990 1 990/] 99] 1991/1992 Personalkostnader 56 5 1 50 Hyreskostnader 12 1 5 1 8 Resor och transporter 6 7 7 Djursjukvård o dyl 6 7 7 Summa 80 80 82

Som synes är ”Konsultkostnader o dyl” en betydande och växande post. Häri ingår bl a forsknings- och utvecklingskostnader för samarbetet med Lantbruksuniversitetet och kostnader för databasen Genetica.

• Sida 27
•  Original

5.4. Resultatutveckling per enhet

Enhetemas resultatutveckling - där ”Resultat 2” utgör resultatet efter fördelning av de stödjande enheternas (ledning, ekonomi, service) kost- nader på de slutliga resultatenhetema — har varit följande (specifikationer

i bilaga 2:1—2):

Tkr

Resultat 1

Skolledning Ekonomi

Service Produktion Utbildning Mäss och förläggning Summa

Resultat 2

Produktion Utbildning Mäss och förläggning

Budget

1988/1989 ] 989/1990 I 990/] 991 1991/] 992 —1 118 —1 220 —1 135 —1 084 —1 221 —1 661 —2 123 -—3 052 —656 —671 ——886 —775 —1 096 —2 434 —478 —444 413 584 559 345 —301 —635 —749 —855 —3 979 —6 037 —4 812 —5 865 -3 640 —5 402 —3 958 —4 515 62 229 282 —57 —401 —864 —1 136 —1 293 —3 979 —6 037 —4 812 —5 865

Summa

De kraftigt ökande kostnadema på ”Ekonomi” utgörs framför allt av sti- gande räntekosmader på gnrnd av högre upplåning.

• Sida 28
•  Original

5.5 Produktion - resultatanalys

Resultatområdet ”Produktion” är helt dominerande ur intäkts-, kostnads- och resultatsynpunkt. En analys av verksamheten ger följande bild av

”resultat 2” (specifikation i bilaga 3:1—3):

Budget

Tkr ] 988/1 989 ] 989/I 990 I 990/I 991 ] 991/1992 Kennel inkl avels-pla- nering —2 143 —2 649 —3 811 —4 685 Fodervärdsavdelningen —3 690 —3 077 —3 462 —3 833 Test inkl transporter m rn —1 962 —2 329 —3 437 —4 014 Nettokostnad ämnes- framtagning —7 795 —8 055 —10 710 —12 532 Ledarhundar 2 090 1 560 1 420 1 647 Skyddshundar 787 —l32 3 230 3 400 Sökhundar 1 281 1 223 2 095 2 925 Summa —3 637 —5 404 —3 965 —4 560

Nedbrytningen av resultatområdet ”Produktion” och återsummeringen ger smärre redovisningstekniska divergenser jämfört med ”Resultaten- heten Produktion” enligt punkt 5.4 ovan.

• Sida 29
•  Original

6.1. Tjänstehundproduktion Tjänstehundproduktionen visar i sammandrag följande utveckling i antal

hundar (specifikation i bilaga 4):

Prognos Typ av hund 1988/1 989 1989/1 990 I 990/1 991 I 991/1992 Ledarhundar 27 33 22 22 Skyddshundar 52 59 61 51 Sökhundar 22 13 23 16 S:a levererade hundar 101 105 106 89 Hundar till avels- ändamål 29 20 28 20 T jänstehundproduk- tion totalt 130 125 134 109

Här kan särskilt noteras den låga målsättningen i prognosen för 1991/1992 och indikationerna tyder också på att produktionsutfallet för året blir lågt.

• Sida 30
•  Original

6.2 Valpproduktion och fodervärdsbehov Eftersom valparna normalt tillbringar tiden från 8 veckors ålder till 16— 18 månader hos fodervärd, föreligger ett starkt samband mellan valppro- duktion och behov av fodervärdar.

Följande bild föreligger för de senaste åren:

Prognos 1988/1989 ] 989/] 990 1990/] 991 1991/1992 Valpprodu ktion Schäfer och labrador (avel plus inköp) 444 500 444 500 Fodervärdar Behov 665 750 665 750

Det bör här noteras att fodervärdar som mottagit en hund från Hundsko- lan (i princip som gåva) på grund av att hunden inte har blivit testgod— känd för dressyr (gäller ca 80 procent av ämnena), sällan ställer upp för en ny fodervärdsperiod. Detta är egentligen ganska naturligt, eftersom fodervärden genom ”gåvan” fått sin hundfråga löst för många år fram- över. Följden blir ett omfattande behov av nya fodervärdar varje år - och rekryteringskostnadema för och instruktionskostnadema gällande nya fodervärdar i paritet därmed.

• Sida 31
•  Original

7. Balansräkning 1991-06-30

Den senaste, fastställda balansräkningen 1991-06—30 för myndigheten Statens Hundskola är i sammandrag följande (specificerad version i bi— laga 5):

Tkr Omsättningstillgångar 5 981 Anläggningstillgångar 2 705 Summa tillgångar 8 686 Kortfristiga skulder 11 851 Långfristiga skulder 24 Summa skulder 11 875 Verkskapital —3 189 Summa skulder och verkskapital 8 686

Här bör framför allt noteras:

att verkskapitalet (egna kapitalet) uppvisar ett betydande underskott, att långfristig finansiering i princip saknas och ersätts av löpande checkräkningskredit hos Riksgäldskontoret (ca 5,5 Mkr netto), vil- ken därför redovisas som kortfristig skuld.

• Sida 32
•  Original

8. Organisationskommitténs överväganden och förslag

8.1 Problematik och förändringskrav I regeringens proposition 1991/9227 konstateras att huvudproblemen inom Hundskolan hittills varit:

* Svårigheter att uppfylla produktionsmålen * Svårigheter att uppnå positiv resultatutveckling

Problemen har såtillvida samband att högre produktivitet också skulle leda till förbättrad ekonomi.

För att rätt inse omfattningen och styrkan av förändringsbehovet för Hundskolan kan följande långsiktiga bild (sammanställd från material i anslagsframställningen för 1992/ 1993, vissa redovisningstekniska diver- genser föreligger jämfört med de kompletta boksluten för några år) re- dovisas:

Årsresultat

efter räntor Underskott exkl anslag i procent av Budgetår (Mkr) intäkter 1981/1982 —3,3 21 1982/1983 —3,6 22 1983/1984 —4,4 18 1984/1985 —5,3 26 1985/1986 —7,3 34 1986/1987 —5,1 21 1987/ 1988 —5,0 22 1988/1989 —4,3 19 1989/1990 —8,3 36 1990/1991 —4,4 20 Genomsnitt (ovägt) —5,1 24

• Sida 33
•  Original

Det kan alltså konstateras att det genomsnittliga resultatunderskottet un- der den senaste tioårsperioden uppgått till ca 5 Mkr per år, motsvarande en ”intäktsbrist” på ca 24 procent. Storleken i underskott gör att förbätt- ringsåtgärdema måste sättas in på alla fronter.

8.1.1 Affärsidé och övergripande målsättning Hundskolans affärsidé bör grundas på uppfattningen, att dels utveckla en hund genom avel, test och dressyr som svarar mot de stränga krav som måste gälla för s k högnivåhundar, dels utbilda den hundförare som skall utvinna hundens kompetens på ett sådant sätt, att människa och hund till- sammans fungerar i harmoni.

Grafiskt sett kan affärsidén uttryckas på följande sätt:

Aiel—> IR:! —> Dressyr W

Shaman Fungerande

[ harmoni

• Sida 34
•  Original

Den övergripande målsättningen sammanfattas sålunda att bolagise- ringen av Hundskolans verksamhet bör syfta till att förena:

* Fortsatt verksamhet av i huvudsak nuvarande karaktär med koncen- trerad inriktning på produktion av tjänstehundar.

* Genom avel, samarbete med andra hunduppfödare och inköp av dressyrämnen kontinuerligt trygga tillgången inom landet på tjäns- tehundar, varvid särskilt skall beaktas tillfredsställande tillgång av ledarhundar för synskadade samt vikten av övrig, angelägen för- sörjning av tjänstehundar.

* Tillvaratagande, sammanhållning och utveckling av den unika kompetens inom området tjänstehundar som Hundskolan besitter.

* Krav på lönsamhet för verksamheten som helhet.

* I mån av resurser pröva och utvärdera möjligheter och lämplighet till expansion av verksamheten till närliggande områden avseende exempelvis andra hundtyper och annan hundanvändning, utbild- ning, dressyr, hundvård etc.

8.1.2 Marknadsföring och kundkontakter Hundskolan måste konsekvent eftersträva att marknadsorientera sin verksamhet genom att fördjupa och förbättra sin marknadsföring och sina kundkontakter.

Detta är i och för sig ett långsiktigt arbete, som måste grundas på en väl genomtänkt strategi för hur Hundskolan vill uppfattas på marknaden, men samtidigt måste bearbetningen av problematiken påbörjas omgå- ende.

Utgångspunkt kan lämpligen vara ett adekvat och slagkraftigt firma- namn för det nya aktiebolaget. Främst bör då två omständigheter under— strykas, nämligen att verksamheten är riksomfattande och att företaget utgör centrum i den verksamheten, förslagsvis ”Sveriges Hundcenter Aktiebolag”. Detta namn skulle i stort sett sammanfalla med den redan nu använda engelska beteckningen: ”The Swedish Dog Training Centre”.

• Sida 35
•  Original

Registrerbarheten av lämpligt firmanamn bör prövas snarast hos Patent- och Registreringsverket.

En plan för marknadsföringen och kundkontaktverksamheten bör utan dröjsmål utarbetas vid det nya företaget, så att olika insatser kan utfor- mas på så sätt att dessa till karaktär och över tiden stödjer varandra.

8.1.3 Bättre utnyttjande av ämnesmaterialet samtidigt med prisdif- terentiering Ett av de för närvarande avgörande hindren för en expansion av Hund- skolan är bristen på hundämnen för vidare utveckling (dressyr) till fär-

diga tjänstehundar.

Bakom detta ligger framför allt tre problem:

dels svårigheter att expandera volymen av utgångsämnen för testning och urval (begränsad population, beaktande av risk för inavel, generellt mycket höga krav etc),

dels den mycket höga kassationsprocenten av hundämnen (ca 80 procent kassering och endast ca 20 procent godkända),

dels vad som förefaller att vara otillräcklig differentiering i använd— ningen av hundmaterialet, eller uttryckt på annat sätt: otillräcklig kundanpassning och prisdifferentiering.

Förbättringama i avelsarbetet måste fortsätta, men framför allt måste ett nära samarbete med marknaden (kunderna) utvecklas, för att i samför- stånd differentiera slutlig använding av hundarna, kravställande, prissätt- ning etc. Detta måste vara en gemensam och fördelaktig målsättning för företaget, köparen och brukaren av hunden.

Beträffande försörjningen av utgångsämnen bör vidare de pågående an- strängningarna att i samarbete med mindre, inhemska uppfödare, nor- diska hundskolor och engelska exportörer m fl försöka öka tillgången av dressyrämnen intensifieras.

• Sida 36
•  Original

8.1.4 Fodervärdsystemet Som redovisats ovan finns det för närvarande ca 700 fodervärdar landet runt, som vårdar hundarna från ca 8 veckors ålder till 16—18 månader, då anlagstestema avgör, om hunden skall gå vidare till dressyr — eller om den inte blir godkänd vid testningen - erbjudas fodervärden utan kostnad.

Med tanke på att ca 80 procent av hundarna, motsvarande över 300 hun- dar per år, inte blir godkända, föreligger här ett mycket omfattande hundmaterial som varje år skänks bort. Detta hundmaterial måste fram- deles användas bättre, såsom framhållits ovan, och därigenom bidra till intäkter för Hundskolan. Det finns knappast någon anledning att be- tvivla, att en stor andel av de genom de rigorösa kraven och den bris- tande flexibiliteten i slutanvändningen av hundmaterialet kasserade hun- darna, kan väl mäta sig med genomsnittet av hundar som säljs från flerta— let kennlar och uppfödare landet runt - och dessa hundar säljs för ett pris av flera tusen kronor per hund.

Ett allvarligt ”fel” i sammanhanget är att fodervärden egentligen inte har något incitament att medverka till att hunden testgodkänns, utan snarare har nytta av om hunden kasseras, eftersom han/hon då erbjuds hunden i princip gratis. Det är också omvittnat att fodervärdama ofta med ”sorg och beklagande” skiljs från hundarna, när dessa blivit godkända.

Eftersom hunden under den period, som den vistas hos fodervärden, ut- vecklar mycket av de grundegenskaper och beteenden, som den sedan bibehåller i framtiden, måste fodervärdsystemet ändras, så att fodervär- den får ett reellt incitament att medverka i hundens utveckling, så att den godkänns för dressyr till "färdig hund”.

Problematiken bör specialstuderas omgående för att möjliggöra ett ändrat fodervärdsystem snarast möjligt.

8.1.5 Kostnadseffektivisering Hundskolan ger idag på många punkter intryck av att inte vara kostnads— och/eller resurseffektiv. Mycket talar för att det i nuvarande verksamhet finns betydande kostnadsbesparingar att göra, exempelvis avseende

• Sida 37
•  Original

transporter, hyror, uppvärmningskostnader, djursjukvård, personalkost- nader, resor etc, eller att befintliga resurser kan användas till en expande- rad verksamhet, främst då avseende de fasta kostnaderna (produktivitets- ökning).

Mot denna bakgrund bör den blivande bolagsledningen omgående starta något av en ”kostnadsjakt” över i princip hela verksamheten.

8.1.6 Organisation Hundskolans verksamhet omfattar med utgångspunkt från tjänstehundar— nas efterfrågade egenskaper i princip tre huvudlinjer:

Användningsområde Ledarhundar Synskadade * Skyddshundar Polisen, försvaret, vaktbolag * Sökhundar Tullverket, televerket, kriminal-

vårdsstyrelsen rn fl

Eftersom marknad och kundkrets är i princip olika för de tre hundgrup- perna, liksom i stor utsträckning ämnesproduktion och dressyr, bör verk- samheten renodlas såtillvida , att varje ”gren” blir ett ansvars- och resul- tatområde för i princip hela kedjan från ämnesframtagning till försäljning av färdigdresserad hund. Härigenom kan kundkontakten stärkas och kundanpassning och differentiering av användning av hundmaterialet förbättras - överhuvud taget marknadsorienteringen fördjupas och ansva- ret för respektive ”gren” klart utläsas och utkrävas.

Renodlingen åstadkommes genom att den ”produktiva” verksamheten uppdelas i tre divisioner med en övergripande ansvarig för varje divi- sion:

* Division Ledarhundar * Division Skyddshundar * Division Sökhundar

• Sida 38
•  Original

Inom varje division och med avseende på respektive divisions verksam- het kommer dressyr-, test-, fodervärds-, hundförarutbildnings- och mark- nadsföringsinsatser att bedrivas.

Kennelavdelningen avses fortsättningsvis att verka inom dels ledar- hundsdivisionen (labrador), dels skyddshundsdivisionen (schäfrar), medan sökhundsdivisionen rekryterar sina dressyrämnen från de övriga divisionerna.

Beträffande forsknings- och utvecklingsinsatser inom avelsområdet bör en utvärdering göras, för att försöka utröna värdet av och lämplig omfatt- ning av framtida insatser.

Mäss och förläggning bör lämpligen överlåtas på någon entreprenör, som har bättre förutsättningar att driva verksamheten ekonomiskt och med vilken Hundskolan tecknar avtal, för att säkerställa sitt behov av förläggningsplatser och förplägnad för kursdeltagare, kunder m fl.

Förhandlingar med intresserade entreprenörer bör inledas omgående en— ligt kommitténs uppfattning.

Den administrativa enheten svarar som hittills för redovisning, eko- nomi, personaladministration m m, samt de uppgifter från nuvarande serviceenhet, som inte tillförs divisionerna.

En form av utvecklingsfunktion bör införas för att samordna och driva de utvecklingsfrågor som inte bedrivs på divisionerna. Sannolikt bör denna funktion delas med andra uppgifter, t ex utbildningsfunktionen (se avsnitt 8.3), eftersom organisationen annars riskerar att bli alltför kost- nadstung, särskilt i det känsliga initialskedet.

Beträffande utbildningsaktiviteter har ovan redovisats, att vad avser hundförarutbildning som gäller hundförare där hundarna har dresserats vid och levererats från Hundskolan, så sammanfaller denna till stor del med slutfasen för dressyr och leveransen av hunden. Den bör därför som hittills handhas av dressörema, dvs av varje division för sig.

• Sida 39
•  Original

Vad gäller övrig utbildning, som är ett utomordentligt viktigt inslag i Hundskolans verksamhet - se avsnitt 8.3 nedan.

Organisationen såsom den redovisats ovan men uttryckt i grafisk form - bolagets ledning kommenteras under särskilt avsnitt nedan - ger följande bild:

Organisation

Ledningsgrupp

Adm och ekonomi

Divisionsche Divisionsche

Utbildning Utveckling

Divisionschef

Division: LEDAR- HUNDAR

Division: Division: SKYDDS- SOK- HUNDAR HUNDAR

8.2. Bolagets ledning

Det är nödvändigt att beakta, att de föreslagna åtgärderna kräver ett kraftfullt agerande, vilket i kombination med det markerade lönsamhets-

• Sida 40
•  Original

kravet ställer höga krav på såväl ledning av förändringsarbetet som på ledning av företaget framdeles.

Verkställande direktören i bolaget bör därför primärt vara ”företagsledare”, medan säkerställandet av branschkunskapen kan för- läggas till divisionschefsnivån.

Naturligen arbetar bolaget med en ledningsgrupp, bestående av VD, chefen för administration och ekonomi samt den utbildningsansvarige och de tre divisionschefema.

Ledningsfilosotin i bolaget, inklusive styrelsen, kan något förenklat be- skrivas på följande sätt:

Huvudinriktning/ansvar

Styrelsen Svarar för företagets långsiktiga utveckling och resultat samt övergripande organisation med ansvar inför aktieägarna.

Verkställande direktören Svarar för företagets operativa drift och totala lönsamhet samt utvecklingsinitiering med ansvar inför styrelsen.

Divisionscheferna Svarar för respektive divisions totala verksamhet och lönsamhet med ansvar inför VD.

Ledningsgrupp Penetrerar och samordnar före- tagsövergripande frågor.

8.3. Utbildning

Utbildning av hundförare m fi är ett utomordentligt viktigt inslag i Hundskolans verksamhet, bland annat för att fullfölja Hundskolans slut- mål om en dresserad hund och en utbildad människa, fungerande i har-

• Sida 41
•  Original

moni, men också för utveckling av kundkontakter och företagets image på marknaden. Utbildningen blir därmed ett naturligt och ”nödvändigt” inslag i Hundskolans ambition som ”Sveriges Hundcenter”.

Mot denna bakgrund är utbildning i vid bemärkelse av människor med avseende på deras relation till hundar en viktig del av Hundskolans af- färsmarknad och bör sålunda ingå i verksamheten. I Hundskolans strävan bör därför ligga att inte bara bibehålla utan helst expandera hittillsva- rande omfattning av utbildning och anslutande aktiviteter av typ ”information till och kommunikation med” hundägare, exempelvis litte- raturförsäljning, rådgivning etc.

Hundskolans resurser för en sådan aktivering på utbildningsområdet har nyligen åderlåtits genom den ”utbrytning” och etablerande av eget bolag som några tidigare anställda vid Hundskolan genomfört. Hundskolan bör emellertid successivt och snarast återskapa de aktiviteter och den tjänsteförsäljning, som härigenom temporärt reducerats.

Vid återskapandet av utbildningsresursema bör övervägas, om behovet av utvecklingsfunktion kan lösas genom en integration av denna i ut- bildningsenheten.

• Sida 42
•  Original

R*"; . gymma-_ m::- _

9. Resultat och produktion

9.1. Resultatöverslag1992/1993

Det första räkenskapsåret för det nya aktiebolaget beräknas omfatta delar av åren 1992 och 1993, tillsammans tolv månader, och fortsättningsvis kallat 1992/ 1993.

Med avseende på denna period har en tentativ prognos gjorts för Hund- skolans verksamhet för det första året i bolagsform, baserat på de förut- sättningar som redovisats ovan och som följer nedan. Avsikten härmed är framför allt att få underlag för en bedömning av om och hur snabbt Hundskolan kan uppnå ett positivt resultat.

Operativt måste det nya bolaget evalvera denna överslagsberäkning till en konkret budget för 1992/1993, när de praktiska förutsättningama här- för föreligger.

Koncentrerat redovisas nedan de väsentligaste inslagen i överslagsberäk- ningen. Det kan i sammanhanget noteras att produktion, priser, intäkter och kostnader beräknats efter samråd med respektive ansvarig nyckel- person vid Hundskolan.

• Sida 43
•  Original

9.1.1 Produktion, priser och intäkter 1992/1993 Intäktssidan i överslagsberäkningen ger följande bild:

Tjänstehundproduktion och försäljning

Intäkter

Antal hundar I 992/93

Huvudförsäljning 1990/91 *) 1992/93 Mkr Ledarhundar 22 25 6,0 Skyddshundar 61 63 8,6 Sökhundar 23 21 4,7 Summa 106 109 19,3 Övriga intäkter **) 3,0 Intäkter totalt 22,3

*) Senaste utfall beräknat på enahanda sätt.

**) Försäljning odresserade hundar, utbildning, hundartiklar,

konsultintäkter m m.

Prisantagandena innebär i princip oförändrade priser i förhållande till innevarande år.

• Sida 44
•  Original

9.1 .2 Kostnader

Beräkning

1990/91 *) 1992/93 Personalkostnader 11,5 9,9 **) Lokal- och hyreskostnader 3,3 1,9 ***) Inköp av hundar 1,4 2,5 ****) Resor och transporter 1,5 1,6 Djursjukvård 1,6 1,7 Övriga kostnader 3,2 4,4 Kostnader totalt 22,5 22,0

*) Senaste utfall

**) Personalförändring - se nedan

***) Lokal- och hyreskostnadema minskar tack vare närmare 3 000 m2 mindre lokalyta på nuvarande lokaler (bl a bortfall av mäss och förläggningar) och ökar på grund nyinveste— ringar (nytt valpstall ca 600 m2)

****) För att ”säkerställa” antagna volymer förutsätts ett ökat inköp

av ämnen.

• Sida 45
•  Original

9.1 .3 Personalförändringar De förutsatta personalförändringama exklusive extrapersonal kan förenk- lat beskrivas på följande sätt:

Personer Anställda vid årsskiftet 1991/1992 55 Avgår: Motsvarande f d utbildningsavdelning 4 Bortfall mäss och förläggning 4 —8 47 Resursanpassning på övriga enheter sammantaget —5 I beräkningarna förutsatt antal 42

Kommittén har grundligt prövat olika vägar för att undvika övertalighet bland Hundskolans personal. Kommittén har dock tvingats konstatera att en viss personalanpassning nedåt måste anses nödvändig, eftersom en kostnadseffektiv verksamhet inte kan inrymma nuvarande storlek på per- sonalkostnadema. En konkret bemanningsplan i termer av funktioner bör upprättas snarast.

1 ett något längre perspektiv bör dock möjligheterna till expansion vara relativt goda, vilket då ånyo kan komma att erfordra viss resursförstärk- ning. Denna bör emellertid vara baserad på en redan ”säkerställd” ex- pansion.

9.1 .4 Resultat 1 992/1 993

Mkr Intäkter enligt ovan 22,3 Kostnader enligt ovan —22,0 Resultat efter finansiella poster 0,3

• Sida 46
•  Original

Slutsats

Resultatbedömningen utmynnar sålunda i att om ovan redovisade åtgär- der och insatser genomförs på ett kraftfullt och effektivt sätt, är ett posi- tivt resultatutfall för räkenskapsåret 1992/ 1993 realistiskt att uppnå för det nya aktiebolaget.

Vad gäller de närmaste två åren därefter bör en fortsatt resultatförbättring på uppskattningsvis 0,5 Mkr per år ligga inom möjligheternas gräns, främst tack vare:

* viss volymökning som resultat av en aktivare och flexiblare mark- nadsföring och differentierat utnyttjande av hundmaterialet, * fortsatt kostnadseffektivisering,

* bättre utnyttjande av den potentiella resurs som en effektivare fo- dervärdsorganisation utgör.

• Sida 47
•  Original

10. Mark, lokaler och investeringar

10.1. Befintliga byggnader och mark

Som antytts ovan förfogar Hundskolan i dag över ett mycket stort markområde, ca 55 hektar, och ett 20-tal byggnader med en total lokalyta om ca 6 000 m2.

För den fortsatta verksamheten bör Hundskolan koncentrera sin verk- samhet till ett minimum, vilket ger såväl betydande ekonomiska som ar- betsmässiga fördelar. Dessutom bortfaller i skisserat förslag mäss och förläggning m rn, vilket givetvis kraftigt minskar erforderlig lokalyta.

Markbehovet har uppskattningsvis antagits till ca 65 000 m2, vilket kan bedömas ha ett pris på ca 2:- — 2:50 kr/m2, dvs totalt ca 150 tkr.

Beträffande befintliga byggnader inom skisserat område bedöms föl- jande behov, omfattande ca 3 000 m2 golvyta:

Ekonomibyggnad Dressyrhall A—stallet

ll—stallet (."-stallet D-stallet

Sophus

Som tidigare påpekats är byggnaderna huvudsakligen av mycket enkelt slag och dessutom gamla och i dåligt skick. B-stallet som renoverades för ca fem år sedan, utgör dock ett undantag. Ett realistiskt överförings- värde för ifrågavarande byggnader bedöms på basis av karaktär och standard utgöra ca 1 650 tkr.

Sammanfattningsvis skulle sålunda följande förvärvas från nuvarande ägaren, Byggnadsstyrelsen:

Pris (tkr) Mark, ca 65 000 m2 150 Byggnader, ca 3 000 m2 golvyta 1 650 Totalt 1 800

• Sida 48
•  Original

10.2. Initialinvesteringar

Det s k valpstallet är som tidigare framhållits i klart undermåligt skick för sitt ändamål, såväl i fråga om teknisk standard och finish som vad av- ser arbetsmiljö, vilket gör att en ombyggnad eller upprustning inte kan anses meningsfull. En nybyggnad av ett valpstall - eventuellt i två bygg— nadskroppar - måste därför betraktas som nödvändig.

Överslagsberäkningar ger vid handen att investeringskostnaden för ett valpstall, inklusive erforderliga personal- och laboratorieutrymmen, och totalt omfattande ca 600 m2, skulle uppgå till ca 4,8 Mkr.

För investeringskostnaden påräknas dock ett väsentligt regionalpolitiskt stöd, vilket också delvis redan utlovats.

Beträffande de byggnader som förvärvas från Byggnadsstyrelsen erfordras vissa ombyggnader för att möjliggöra den förutsatta, koncentre- rade dispositionen av lokalerna. I samband härmed bör viss upprustning av lokalerna till acceptabel arbetsmiljö och standard i övrigt göras. Totalt bedöms dessa investeringskostnader uppgå till storleksordningen 4,5 Mkr. Även här beräknas ett väsentligt investeringsbidrag kunna påräk— nas.

I det resultatöverslag som redovisats ovan, har lokalkostnadema beräk- nats med utgångspunkt från vad som här förutsatts beträffande överta- gande av mark och byggnader samt initialinvesteringar.

• Sida 49
•  Original

11. Överföringsvärden från myndigheten 11.1 Tillgångar

11.1.1 Omsättningstillgångar Omsättningstillgångama utgörs till helt avgörande del av kundfordringar samt varulager, som består av hundar, dels hos fodervärdar och dels un— der dressyr.

Vad gäller kundfordringar (2,5 Mkr per 1991-06-30) bör dessa överföras från myndigheten till det nya aktiebolaget till bokförda värden per överföringstidpunkten efter nedskrivning enligt sedvanliga regler.

Det förutsätts att hittills tillämpade värderingsregler för varulager - bland annat tidigare avstämda med Riksrevisionsverket - tillämpas också i det kommande och sista bokslutet för myndigheten Hundskolan i samband med överföringen till det nya aktiebolaget.

Därvid uppkommande bokfört värde, som sannolikt blir något högre än per 1991-06-30 (1,8 Mkr) på grund av Rikspolisstyrelsens förskjutning av uttaget av Skyddshundar, bör utgöra överföringsvärde till aktiebolaget.

11.1.2 Anläggningstillgångar .anläggningstillgångama i myndigheten visade per 1991-06—30 följande värden:

Mkr Hundar för avelsändamål 0,9 Maskiner och inventarier 1,8 Totalt 2,7

Hundar för avelsändamål avskrivs under en period av fem år från ett anskaffningsvärde på normalt 20 tkr. Överföringsvärdet från myndighe- ten bör vara bokfört värde efter sedvanlig avskrivning.

• Sida 50
•  Original

Maskiner och inventarier per 1991-06-30 fördelar sig på följande huvud- poster:

Mkr Avskrivningstid Fordon 0,3 5 år Databas HS 0,7 5 år RPS-förläggning 0,6 10 år Övrigt 0,2

1,8

Av dessa tillgångar bör RPS-förläggningen inte tas över av aktiebola- get, eftersom detta är en förläggningstillgång och dessutom ligger utan- för det för Hundskolan tilltänkta framtida området.

Övriga maskiner och inventarier bör övertas av aktiebolaget till bok- fört värde efter vederbörlig ytterligare avskrivning.

11.2 Skulder

11.2.1 Kortfristiga skulder Från de kortfristiga skuldema bör brytas ut skulden till Riksgäldskonto- ret, som per 1991-06-30 uppgick till ca 5,6 Mkr netto. Denna skuld, som per överföringstidpunkten från myndigheten, sannolikt kommer att vara väsentligt högre, förutsätts att i ett första steg i enlighet med intentio- nerna i proposition 1991/92z25 ersättas av ett särskilt statligt lån på erfor- derligt belopp, men bör på sikt omläggas till en marknadsmässig, nor- mal långfristig upplåning.

Övriga kortfristiga skulder bör övertas av aktiebolaget till bokförda värden, om inte annat följer av särskilda omständigheter.

11.2.2 Långfristiga skulder Här förelåg per 1991-06-30 endast C Malmqvists donation för utbild- ning av ledarhundsdressörer, som bör överföras till aktiebolaget till bok- fört värde.

• Sida 51
•  Original

12. Tentativ balansräkning och kapitalisering av aktiebolaget

12.1 Tentativ balansräkning Med utgångspunkt från vad ovan framhållits angående överföringsvär— den rn m mellan myndigheten och det nya aktiebolaget kan följande ten- tativa och komprimerade initialbalansräkning för bolaget uppställas - med uppskattade värden (grova tal) per överföringstidpunkten ”våren 1992”:

Mkr

Likvida medel 1,5 Kundfordringar 2,5 Varulager (hundar) 2,0 S:a omsättningstillgångar 6,0 Hundar för avelsändamål 1,0 Maskiner och inventarier 0,9 Byggnader 1,65 Mark 0,15 1,8 S:a anläggningstillgångar 3,7 Summa tillgångar 9,7 Kortfristiga skulder 2,2 Långfristigt finansierings- och kapitaliseringsbehov 7,5 Summa skulder och eget kapital 9,7

• Sida 52
•  Original

12.2 Finansierings- och kapitaliseringsbehov Som framgår av ovanstående initialbalansräkning kan det sammanlagda behovet av extern finansiering och eget kapital bedömas till storleksord- ningen 7,5 Mkr.

De tillkommande investeringarna för nytt valpstall och ombyggnader förutsättes låne- och bidragsfinansieras vid aktuell tidpunkt.

En soliditet på ca 20 procent kan bedömas både nödvändig och lämplig, vilket ställer ett krav på eget kapital (aktiekapital plus reservfond) på 2,0 Mkr.

Återstående, externt finansieringsbehov uppgår sålunda till 5,5 Mkr.

Beloppet ifråga är också den lånemedverkan som Hundskolan behöver för att betala den köpeskilling som med redovisade förutsättningar skall erläggas av aktiebolaget (köparen) till staten (säljaren) enligt följande:

Mkr Förvärv av omsättningstillgångar — Kundfordringar 2,5 — Varulager 2,0 4,5 Förvärv av anläggningstillgångar — Hundar för avelsändamål 1,0 — Maskiner och inventarier 0,9 — Fastigheter 1,8 3,7 Köpeskilling brutto 8,2 Avgår: Övertagande av kortfristiga skulder —2,2

Köpeskilling netto (att betala) 6,0

• Sida 53
•  Original

Köpeskillingen betalas av aktiebolaget på följande sätt:

Mkr Utnyttjande av ”överskott” i egen lik- viditet (inbetalt eget kapital 2,0 minus förutsatt likviditet 1,5) 0,5 Lån 5,5 6,0

Av proposition 1991/92:25 framgår att ”staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande denna köpeskilling” (bilaga 4, sid 12).

Aktiebolaget bör alltså påkalla hos staten att erhålla ett dylikt särskilt lån på 5,5 Mkr - eller rätteligen det belopp som med överföringstid- punktens definitiva siffror blir aktuellt. Detta innebär samtidigt - om man bortser från att beloth skall anpassas - att Hundskolans nuvarande stat- liga kredit hos Riksgäldskontoret kommer att hos aktiebolaget ersättas av en annan statlig kredit, nämligen det särskilda lånet från staten i sam- band med betalning av köpeskillingen.

När detta statliga lån skall arnorteras - i varje fall om det skall på en gång återbetalas - uppstår ett extemt, marknadsmässigt upplåningsbehov för aktiebolaget.

Man kan därvid inte utesluta att aktiebolaget kan få svårigheter att ställa egna tillräckliga, bankmässiga säkerheter för lånet. Behov av någon form

av extern säkerhet - ägarborgen eller liknande - för del av upplåningen kan då bli aktuell.

• Sida 54
•  Original

Mot ovanstående bakgrund beräknar vi aktiebolagets initiala, långfristiga finansiering och kapitalisering enligt följande, som tillsammans med kortfristiga skulder på 2,2 Mkr utgör passivsidan i initialbalansräk- ningen:

Mkr Långfristiga skulder Lån från staten 5,5 Eget kapital Aktiekapital 1 ,65 Reservfond 0,35 2,0 Summa långfristiga skulder och eget kapital 7,5

Det bör observeras att initialbalansräkningens värden är approxirnativa och att definitiva värden kan fastställas först vid överföringstidpunkten.

• Sida 55
•  Original

13. Aktiebolagets ägarstruktur

Som framgår av proposition 1991/92:7 (sid 6) förutsätts ombildningen av Hundskolan från myndighet till aktiebolag ägarrnässigt ske på så sätt, att möjlighet ”öppnas för fler ägare än staten att ingå i bolaget”. Samtidigt markeras att ”staten kommer att inneha aktiemajoriteten i bolaget...”.

En ur marknadsmässig, operativ och styrelsemässig synpunkt eftersträ- vansvärd ägarkrets torde vara en blandning av stat, kommun, anställda och övriga intressenter.

Mellan ägarna bör någon form av ägaröverenskommelse upprättas, som ger riktlinjer för ägarnas roll inbördes och till bolaget samt grundprinci- per för hantering av uppkommande överskott eller underskott i aktiebo- laget m m.

• Sida 56
•  Original

14. Aweckling av myndigheten statens hundskola

14.1 Underskott i verkskapitalet Per 1991-06-30 redovisade Hundskolan ett rörelsemässigt underskott i verkskapitalet på 3,5 Mkr.

För budgetåret 1991/1992 beräknar myndigheten enligt redovisning i anslagsframställning för budgetåret 1992/1993 ett underskott i verksam- heten för det förstnämnda budgetåret på 2,4 Mkr före anslag.

Med utgångspunkt från den gångna delen av budgetåret och bedömning av återstående del, kan det emellertid inte uteslutas att underskottet för hela budgetåret 1991/1992 kan komma att bli inte oväsentligt större, om verksamheten pågår i myndighetsforrn till budgetårets slut.

Det ackumulerade underskottet i verkskapitalet per 1992-06-30 skulle därmed komma att uppgå till ca 6 Mkr eller mera.

Något beaktande av här ifrågavarande underskott har inte gjorts vid be- räkningarna avseende etablering av det nya aktiebolaget för Hundskolan.

14.2 Myndighetens arkiv Arkivet, tillhörigt myndigheten statens hundskola, faller under Riksar- kivets överinseende.

Det förutsätts här att som brukligt vid dylika förändringar, staten genom Riksarkivet eller annan myndighet, i särskild ordning träffar avtal med det nya aktiebolaget, som ger detta tillgång på ett praktiskt sätt till alla allmänna handlingar, som erfordras för att aktiebolaget på bästa sätt skall kunna bedriva sin verksamhet.

14.3. Tidpunkt för övergång från myndighet till aktiebolag

Från nuvarande utgångspunkter bedöms 1 maj 1992 vara en realistisk tidpunkt för överföring av verksamheten vid Hundskolan från myndighet till aktiebolag.

• Sida 57
•  Original

15. Kommitténs slutsatser

Organisationskommittén konstaterar, att Hundskolans genomsnittliga underskott, exklusive anslag, under den senaste tioårsperioden uppgått till ca 5 Mkr per år, motsvarande en ”intäktsbrist” på ca 24 procent, samt att storleken i underskott gör att förbättringsåtgärdema måste sättas in ”på alla fronter”.

En effektivare organisation med renodling av verksamheten i divisio- nerna Ledarhundar, Skyddshundar och Sökhundar bedöms som nödvän- dig, liksom att kommittén anser att en kraftfull ledning av såväl förän- dringsarbetet som det operativa arbetet framdeles är av avgörande bety- delse.

Den övergripande framtida målsättningen sammanfattar kommittén sålunda, att bolagiseringen av Hundskolans verksamhet bör syfta till att förena:

* Fortsatt verksamhet av i huvudsak nuvarande karaktär med koncen- trerad inriktning på produktion av tjänstehundar.

* Genom avel, samarbete med andra hunduppfödare och inköp av dressyrämnen kontinuerligt trygga tillgången inom landet på tjäns- tehundar, varvid särskilt skall beaktas tillfredsställande tillgång av ledarhundar för synskadade samt vikten av övrig, angelägen för— sörjning av tjänstehundar.

* Tillvaratagande, sammanhållning och utveckling av den unika kompetens inom området tjänstehundar som Hundskolan besitter.

* Krav på lönsamhet för verksamheten som helhet.

* I mån av resurser pröva och utvärdera möjligheter och lämplighet till expansion av verksamheten till närliggande områden avseende exempelvis andra hundtyper och annan hundanvändning, utbild- ningsområdet, dressyr, hundvård etc.

• Sida 58
•  Original

Organisationskommittén understryker vidare:

att

att

att

att att

Hundskolan måste konsekvent eftersträva att marknadsorientera sin verksamhet,

ansträngningar måste göras för att uppnå ett bättre utnyttjande av hundmaterialet genom bl a fördjupat samarbete med kunderna och större flexibilitet vid användningen av hundmaterialet samt prisdif- ferentiering i försäljningsledet,

fodervärdssystemet måste förändras så att incitament uppkommer för fodervärdama att bidra till utveckling av hundarna med avsikt att dessa i större utsträckning än i dag blir godkända för dressyr till färdig tjänstehund,

mäss och förläggning lämpligen bör överlåtas på någon entreprenör,

vad avser utbildningsenheten som temporärt åderlåtits på resurser, denna successivt och snarast bör återskapas - och helst stärkas som stöd till företagets profil som ”Sveriges Hundcenter”.

Kommittén har studerat möjligheterna för Hundskolan om och när posi- tiv resultatnivå kan uppnås och därvid kommit fram till följande slutsats:

Under förutsättning att ovan redovisade åtgärder och insatser genomförs på ett kraftfullt och effektivt sätt, är ett positivt resultatutfall för räken- skapsåret 1992/ 1993 realistiskt att uppnå för det nya aktiebolaget.

Vad gäller de närmaste två åren därefter bör en fortsatt resultatförbättring på uppskattningsvis 0,5 Mkr per år ligga inom möjligheternas gräns, främst tack vare:

*

viss volymökning som resultat av en aktivare och flexiblare mark- nadsföring och differentierat utnyttjande av hundmaterialet,

fortsatt kostnadseffektivisering,

bättre utnyttjande av den potentiella resurs som en effektivare fo- dervärdsorganisation utgör.

• Sida 59
•  Original

Kommittén har i sina överväganden förutsatt bl a: att mark och byggnader kan förvärvas på i princip angivna villkor, att överföring av andra tillgångar från myndigheten sker till bokförda värden,

att skisserad anpassning av personalresursema sker, att eget kapital tillskjutes aktiebolaget med 2 Mkr, att ett särskilt statligt lån ställs till aktiebolagets förfogande motsva- rande del av köpeskillingen vid förvärv av tillgångar. Det är enligt kommittén viktigt att i sammanhanget observera, att före- slagna åtgärder och insatser skall betraktas som en ”helhet” - en splitt— ring därav kan enligt kommitténs uppfattning äventyra ett positivt utfall.

Kommittén har noterat att underskottet i verkskapital i myndigheten sta— tens hundskola, som inklusive underskottet per 1991-06-30 på ca 3,5 Mkr ackumulerat per halvårsskiftet 1992 kan komma att överstiga 6 Mkr, löses i särskild ordning i enlighet med intentionerna i proposition l99l/92125.

Från nuvarande utgångspunkter bedömer organisationskommittén att 1 maj 1992 är en realistisk tidpunkt för överföring av verksamheten vid Hundskolan från myndighet till aktiebolag.

• Sida 60
•  Original

• Sida 61
•  Original

Socialdepartementet

Psykiskt stördas situation i kommunema _en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16]

Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [18] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. [20]

Finansdepartementet

Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Ny mervärdesskattelag.

— Motiv. Del 1.

— Författningstcxt och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [11] Långtidsutredningcn 1992. [19]

Utbildningsdepartementet

Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor ihögskolan. [1]

Konstnärlig högskolcutbildning. [12]

Ledning och ledarskap i högskolan — några perspektiv och möjligheter. [15]

Jordbruksdepartementet Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Kulturdepartementet Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling - en nationell strategi. [7] Civildepartementet Ekonomi och rätt i kyrkan. [9]

Miljö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2]

• Sida 81
•  Original

• Sida 82
•  Original