Hälso- och sjukvården

lT-KOMMISSIONEN ' 15 .

• Sida 16
•  Original

Kommunikationsnätverken

16 ' IT-KOMMISSIONEN

• Sida 17
•  Original

lT-KOMMISSIONEN ' 17

• Sida 18
•  Original

Näringslivet

18 ' lT-KOMMISSIONEN

• Sida 19
•  Original

Forskningen om IT

IT-KOMMISSIONEN ' 19

• Sida 20
•  Original

20 ' lT-KOMMISSIONEN

• Sida 21
•  Original

Andra viktiga områden

De användningsområden som vi här har diskuterat är natur— ligtvis långt ifrån de enda som är av betydelse när det gäller användningen av IT. Tvärtom berör teknologin varje del av tillvaron på ett ofta genomgripande sätt. I denna första analys har IT—kommissionen emellertid valt att fokusera på några användningsområden av särskilt stor betydelse och aktualitet.

Vi vill emellertid också peka på några ytterligare områden av uppenbart intresse.

Regional utveckling är ett område där Sveriges geografi ger särskild anledning att utnyttja IT. Rikets glesa bebyggelse och stora avstånd skapar extraordinära behov av distansöver- bryggande teknik. Denna, tillsammans med en telelag som säkerställer tillgänglighet för infrastrukturen i landets samtliga delar, ger förutsättningar för en betydande IT—användning inom många verksamheter. Post— och Telestyrelsen är tillsyns- myndighet för telelagen och skall verka för en behovs— och funktionsanpassad tillämpning av densamma.

Behovet av IT utanför storstadsregionerna är tydligt. Där avstånden är stora är det jämförelsevis viktigare att utveckla nya former för att hålla kontakt. IT kan i glesbygderna skapa kommunikationsvillkor som i väsentliga hänseenden ger dessa bygder utvecklingsmöjligheter jämförbara med landet i övrigt.

Arbete på distans med användning av modern teleteknik är av stort intresse. Distansarbete kan spara energi, genom att många arbetsresor kan visa sig bli onödiga då arbetsuppgifter kan utföras i närmiljön eller i närheten av bostaden. Samtidigt begränsas sådan nedsmutsning av miljön som täta arbetsresor bidrar till. Distansarbete ger också individen stör— re möjligheter att välja bostad och livsmiljö.

Den svenska kulturpolitiken syftar bl.a. till att stödja svenskt kulturskapande och till att möjliggöra för alla i Sverige att få del av kulturella upplevelser och det svenska kulturarvet. Genom IT kan kulturskapare och kulturinstitutioner lättare nå publiken. Det blir lättare att orientera sig i museernas och arkivens rika samlingar. IT kan också ge upphov till helt nya möjligheter för konstnärligt skapande. Det finns emellertid också en risk för att den multinationella kulturindustrins dominans förstärks ytterligare genom uppbyggnaden av världsomspännande informationsnätverk. De kulturpolitiska åtgärderna bör anpassas till båda dessa förutsättningar.

TÄNK OM... man som förälder kunde

stanna hemma hos sina sjuka barn när det behövs, men ändå få nästan allt det gjort som man skulle gjort på arbetsplatsen.

lT-KOMMISSIONEN ' 21

• Sida 22
•  Original

VISSTE DU

ATT. . . på en CD- ROM-skiva

ryms motsva- rande 275 000 A4-sidor text.

22 ' IT-KOMMISSIONEN

IT spelar en betydelsefull roll i rumbu'llipluneringen. I ett antal tillämpningar av IT är den geografiska eller rumsliga dimensionen av betydelse. Det gäller landskapsinformation, lägesbestämning med användning av satellitteknik m.m. En omvandling av allmänna kartor till digitala kartdatabaser pågår. Därmed möjliggörs uppbyggnad av geografiska informations— system, vilka kan spela en viktig roll såväl för förvaltningens och utbildningens användning av IT, som för en utvidgad pri— vat tjänsteproduktion. Dessa system kan dessutom vara värde— fulla i många olika tillämpningar, som t.ex.:

- stöd för totalförsvaret

- kommunal planering - fastighetsförvaltning - navigering i luften, till sjöss och på land - räddningstjänster

— turistinformation

- statistik

Fastighetsdatasystemet utgör en samlad resurs vad gäller fastig— hetsinformation. I systemet ryms rutiner dels för ajourhåll- ning av uppgifter om indelning i fastigheter, ägare (lagfarter), inteckningar, planer och andra markreglerande bestämmelser, adresser m.m., dels för utnyttjande av information inom olika samhällssektorer.

Informationteknologin öppnar nya möjligheter att skydda miljön. I flera avseenden kan användning av IT främja hus- hållande med fysiska resurser. En förbättrad miljö kan också åstadkommas med hjälp av en effektivare miljöövervakning. Det är angeläget att sådana möjligheter tas till vara. Det är också viktigt att utnyttja de möjligheter tekniken erbjuder som hjälpmedel för miljöplanering i stort.

Miljöövervakning i såväl regionala som internationella per— spektiv förbättrar möjligheterna till gränsöverskridande samar— bete, vad gäller tillståndsbeskrivningar, bedömning av miljö- mässiga hotbilder och planering av åtgärder. Sverige har interna- tionellt sett en hög kompetens inom området miljöövervak- ning. Det är av största vikt att detta kunnande inte bara under- hålls utan även vidareutvecklas. För förverkligande av höga ambitioner inom detta område förutsätts både god datateknik och effektiv telekommunikation.

Den information som hanteras inom miljövården kan delas in på följande sätt:

— miljöinformation/miljödata - ärendeinformation - stödinformation

• Sida 23
•  Original

Statens Naturvårdsverk (SNV) har tillsammans med länssty- relser och kommuner ansvar i dessa sammanhang. En ökad decentralisering av miljöarbetet tillämpas för närvarande.

Datasystemet KRUT (kalkning och försurningskontroll, recipientkontroll, utloppskontroll av miljöfarlig verksamhet) utgör ett värdefullt redskap i länsstyrelsernas miljövårdsarbete. En aktiv vidareutveckling av såväl detta system som andra informationssystem inom miljövården pågår hos berörda myndigheter.

En vidareutveckling av IT—redskap för tillämpningar inom miljö- och planområdet kan spela en viktig roll för ett fram— gångsrikt och resurssnålt miljöarbete.

För att användningen av IT skall nå fullt ut i det svenska samhället är det nödvändigt att ta hänsyn även till användare med särskilda behov. För att handikappade skall kunna använda tekniken på sätt som är likvärdigt med andra användares, krävs särskild teknisk anpassning. För olika handikapp finns tekniska kommunikationsmöjligheter där förstärkningar och omvandling till speciella inmatnings— och presentationsformat (konstgjort tal, punktskrift m.m.) kommer till användning.

IT utgör något av en revolution för många handikappade, i och med att kontaktmöjligheter och uttrycksformer kan vidgas till för dessa användare nya dimensioner. Det är viktigt att de nya möjligheterna uppmärksammas, och att för ändamålet anpassad ny teknik utvecklas. Eftersom sådan teknik ofta kan användas av många, skapas samtidigt möjligheter för svenska företag att internationellt föra ut produkter inom områden där Sverige av hävd intagit en framskjuten position. Ett särskilt program rörande IT—insatser för handikappade skall genomföras.

En omfattande utveckling och användning av IT äger rum inom totalförsvaret. En långsiktig strategi har fastställts för inriktning och samordning av försvarsmaktens verksamhet inom området. Datasäkerhetsfrågornas vikt och inriktning mot en öppen systemmiljö kännetecknar den aktuella utveck— lingen.

Samverkan mellan civila och militära system på teknisk nivå är eftersträvansvärd i flera sammanhang. Även ur totalförsvarets synvinkel är det väsentligt att ha en stark IT—industri i landet.

lT-KOMMISSIONEN ' 23

• Sida 24
•  Original

• Sida 25
•  Original

Bakgrunden

• Sida 26
•  Original

26 ' IT-KOMMISSIONEN

De nya omvärldsvillkoren

Stora förändringar i människors levnadsvillkor och i samhällets uppbyggnad har skett under det senaste århundradet. Föränd- ringstakten kommer med stor sannorlikhet att accelerera ytterligare.

Två omständigheter är särskilt betydelsefulla, nämligen den ökade internationaliseringen och IT:s genombrott. Till— sammans förändrar dessa nya omvärldsvillkor i grunden förut- sättningarna för livskvalitet och välståndsutveckling överallt och inte minst i ett land som Sverige. Exemplen härpå är många.

De europeiska integrationssträvandena skapar ett alltmer gränslöst Europa. Denna utveckling är inte bara ekonomiskt och kulturellt värdefull, utan ger också nya förutsättningar för stabilitet och fred. Efter järnridåns fall öppnas ånyo möjligheterna för ett framtida handelsområde runt Östersjön.

Kinas utveckling mot marknadsekonomi, tillsammans med de sydostasiatiska ländernas snabba industrialisering och till- växt, leder såväl till ökad konkurrens på världsmarknaden som till öppnandet av enorma exportmarknader.

Den tekniska utvecklingen, främst inom informations— och kommunikationsområdet, är både en förutsättning för och en pådrivande kraft i internationaliseringen och globaliseringen av ekonomi, handel, vetenskap och kultur.

På det nära planet märks förändringarna inte minst i barnens och ungdomarnas värld. Skolan har inte längre monopol på undervisning. Filmer, tv-spel, musikvideo och datorer förändrar barns och ungdomars relation till omvärlden på ett sätt som många vuxna har svårt att förstå. De nya möjligheterna kan utnyttjas för att bredda och fördjupa ungas kunskaper och förståelse för den komplexa tillvaro som kommer att möta dem.

Övertygande skäl talar för att en faktor — kunskapen — mer än någon annan kommer att prägla den framtid som väntar i en mer internationaliserad och snabbt föränderlig värld. Det märks redan genom att kunskapsinnehållet i produktionen ökar och genom en tilltagande snabbhet i kunskapsutveck- lingen. Kunskapsbehoven blir samtidigt mer komplexa. Gamla gränser mellan etablerade ämnesområden rivs ner.

Det förtjänar emellertid samtidigt att understrykas att allt inte förändras bara för att mycket gör det. Den kulturella iden— titeten blir viktigare både för tryggheten och som redskap för att

• Sida 27
•  Original

När såväl kapital som teknik och människor blir alltmer och allt snabbare globalt rörliga kommer den lokala kompetens- och kunskapsmiljöns styrka att bli viktigare för det enskilda landets välståndsutveckling och dess medborgares levnadsvill- kor. Förmåga och kompetens att klara den snabba förändrings- takten blir mera betydelsefull.

Som vi just pekat på är den framväxande IT en del av de förändrade omvärldsvillkoren. Kvardröjande gränser mellan länder och folk bryts effektivt igenom med teknikens hjälp. IT är samtidigt en del — kanske t.o.m. den viktigaste — i den arsenal av redskap som behövs för att framtiden skall kunna mötas framgångsrikt.

Vi är övertygade om att en långsiktig satsning på en bred användning av IT är en förutsättning för att de svenska kom- petens- och kunskapsmiljöerna skall bli attraktiva och dyna— miska. Det är också bara härigenom som konkurrenskraft och framväxten av nya jobb kan främjas.

Sverige är förvisso inte ensamt om att ägna IT ett välmoti- verat intresse. I flera andra länder finns ett motsvarande enga— gemang. Program med varierande form finns för insatser.

Utvecklingen i USA har de senaste åren spelat stor roll för uppmärksamhet på IT—Området i många länder. 1993 antog kongressen "The National Information Infrastructure Act (NII)”. Den utgör riktlinjen för en nationell kommunika- tions- och informationssatsning som avser att göra det möj- ligt för människor att enkelt få tillgång till information och att kunna kommunicera med varandra säkert och effektivt på många olika sätt, och till en låg kostnad. Satsningarna bygger på ett omfattande industriellt engagemang. Från federalt håll genomförs en bred rättslig nydaning.

Inom den Europeiska Unionen (EU) har intensiteten ifråga om aktiviteter inom området ökat markant det senaste året. Under ordförandeskap av EU-kommissionären Martin Bangemann har nyligen en rapport arbetats fram, som presen- terar en rad förslag till framför allt en rättslig nyordning, med avreglering som mest kännetecknande drag. Förslag till insatser av tillämpat slag finns dessutom. Här berörs bl.a. frå— gor om informationsstöd till innovativ industri, distansut- bildning, distansarbete, telemedicin, väginformatik och dis- tribuerad samhällsinformation. Det Europeiska Rådet ställde sig vid sitt möte på Korfu i juni 1994 bakom rapporten.

TÄNK OM... var och en på elektronisk väg direkt kunde få besked och uppgifter av alla myndig- heter.

IT-KOMMISSIONEN ' 27

• Sida 28
•  Original

lnformationsteknologins mOjligheter

28 ' lT-KOMMISSIONEN

IT:s genombrott kommer att revolutionera människors vardag och levnadssätt. Överraskningarna kommer att bli många när det gäller den specifika riktning som utvecklingen tar. Några av de mer allmänna linjerna kan emellertid skönjas.

På samma sätt som en gång tryckpressen, läskunnigheten och telefonen, men för den delen också ångmaskinen, järnvä— gen, bilen och flyget, öppnar IT helt nya möjligheter att snabbt kommunicera, utbyta och utnyttja information, men också att utveckla ny kunskap. Liksom industrisamhällets tämjande av nya energikällor blev en hävstång för den mänsk- liga muskelkraften är modern IT en hävstång för den mänsk— liga hjärnan — och, rätt använd, för det mänskliga förnuftet och visheten. IT ger människans förmåga vingar.

IT är inte enbart — eller ens främst — en ersättningstekno- logi, som gör det lättare, snabbare och effektivare att göra sådant som redan görs idag. Den är istället en teknologi som möjliggör nya sätt att vara, nya sätt att arbeta och nya sätt att mötas och umgås.

Tekniken är mångfacetterad. Datorer och datakommunika— tion används i alltfler företeelser och produkter. Nya medie— former uppstår t.ex. i anknytning till att radio, tv, telefoni, interaktiv video och elektroniska tidningar expanderar. Dessutom skapas nya lagringsformer med alltmer imponeran— de prestanda.

I likhet med de tidigare informationsrelaterade genom- brotten kommer — som vi just understrukit — IT att i grun— den förändra vårt sätt att leva och arbeta. Dess effekter är i första hand kulturella eller samhälleliga.

Viktigast är att IT:

. ökar människors förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra

. ökar människors möjligheter att tillägna sig, utnyttja och bearbeta existerande information och kunskap

. ökar människors möjlighet till problemlösning och förmåga att utveckla ny kunskap

I mer tekniskt hänseende kan förändringen beskrivas på så sätt att

• Sida 29
•  Original

tele-, data-, text- och ljud—, men även televisions—, kabel- och radioteknologierna integreras och smälter samman till en ny gemensam informations- och kommunikationsteknologi.

Det är viktigt att poängtera att teknologin emellertid endast är ett redskap, ett medel, för att i högre grad kunna förverkliga värden av individuellt och mer samhälleligt slag.

För individen vill vi peka på följande:

. förbättrad livskvalitet, bl.a. genom kontakter som ökar möjligheterna att arbeta när och var man själv önskar, men också genom kontakter med ett ökat och mer varierat utbud av kultur, information, förströelse och underhållning

. stärkt kundmakt och valfrihet på marknaden genom till— gång till fler informationskällor och större jämförelse— möjligheter

. ökade möjligheter att starta och expandera företagsamhet på grund av låga investeringströsklar och tillgång till större marknader

. högre kvalitet och större snabbhet i såväl varu- som tjänste— produktionen

. större demokratisk insyn i den Offentliga verksamheten och

ökad tillgång till Offentlig information TÄNK OM___ din egen läkare . tillgång till en ny, mer problemorienterad utbildnings- kunde få a"

pedagogik, som integrerar bild, ljud och text i elevens individuella takt och som möjliggör mer flexibla, stimule- rande och effektiva undervisnings— och utbildningsformer i

den specialist- hjälp som

skola och högre utbildning behövs medan undersökningen . möjligheter att utbilda sig på enklare sätt hela livet genom pågår. användning av distansteknik

På samhällsnivå menar vi att nya möjligheter kan förväntas genom:

. större flexibilitet och kostnadseffektivitet i såväl privat som offentlig verksamhet

. mer likartade förutsättningar för olika regioner genom att fysiska avstånd får minskad betydelse

. ökad Växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt avlägsna regioner

' IT-KOMMISSIONEN - 29

• Sida 30
•  Original

30 ' IT-KOMMISSIONEN

. ökad närhet till nya kunder och förbättrade marknadsförings— möjligheter på nya marknader för svenska, inte minst mindre, företag

. ett mer innovativt näringsliv

. en mindre resurskrävande och mer flexibel Offentlig sektor till följd av nya arbets- och organisationsformer

. förbättrad tillgång till hjälpmedel och allmän samhällsservice för handikappade och andra med särskilda behov

. ökad stimulans för skolelever att se sammanhang, dra slut- satser och lösa problem

. förbättrade utbildningsformer för invandrare, vuxen- studerande och andra grupper med särskilda behov

. bättre miljö genom effektivare resursutnyttjande och genom minskade fysiska transporter

. vidgat kulturellt utbud och nyskapande och ett bättre tillvaratagande av existerande kulturskatter

. en vitalare samhällsdebatt och en mer levande och öppen demokrati

. förbättrade möjligheter att sprida samhällsinformation, t.ex. om gällande rätt, via tjänster för persondatorer i bostäder samt via medborgarkontor

Användning av kraftfulla datorer medger dessutom verklig— hetsnära simuleringar. Sådana simuleringar kan användas t.ex. för utbildning och för träning av katastroffall samt i farliga mil— jöer. Exempel på sådana områden där simulering redan idag är ett ovärderligt verktyg är utbildning av piloter i flygsimula- torer, komplicerade ”elektroniska” medicinska kirurgiska in- grepp i simulerade miljöer, ekonomiska katastrofsituationer m.m. De elektroniska nätverken, t.ex. Internet, har skapat ett stort antal formfria, virtuella organisationer med olika intresse- inriktningar. De flesta av dessa är av informell karaktär. Det virtuella universitetet finns redan de facto även om det inte har en formell status. Detta kommer att ha traditionella uni- versitet som ”noder” med dessas lärare och studenter. Det virtuella universitetet använder ett internationellt elektroniskt nätverk som kommunikationsmedel. Kursmaterial finns på nätverket. För första gången kommer universitet och högskolor därmed att få reell konkurrens på kursnivå. I motsats till

• Sida 31
•  Original

konventionell distansundervisning, som är relativt passiv i förhållandet mellan lärare och studenter sinsemellan, kommer det virtuella universitetet att ha en interaktiv karaktär genom att utnyttja multimediateknik.

Det virtuella universitetet kommer inte att ersätta det reella universitetet men kommer att kunna vara ett viktigt komplement till detta.

De effekter av en bred användning av IT som vi här har antytt pekar på att det med hjälp av den nya tekniken kommer att bli möjligt att utveckla välståndet och levnadsvillkoren. Livs- kvaliteten kan höjas för alla.

Det är väsentligt att de möjligheter som nu öppnas tas till vara så fort det går. I ett globaliserat och snabbt föränderligt samhälle skapas därmed en stor konkurrensfördel.

Samtidigt finns det naturligtvis också risker och problem med en ny teknologis genombrott. Det är viktigt att inte enbart film VISSTE D U och spel, utan även information och kultur av bredare och ATT... mer kvalificerat slag görs tillgängligt i informationsnätverken. det finns fler

Lagstiftningen, liksom etablerade levnadsmönster och sociala datorer per institutioner, är inte alltid i takt med de nya villkor som tek- niken skapar. Mer allvarligt är emellertid att den nya IT i sig kan vara förknippad med särskilda avigsidor.

Utifrån det individuella perspektivet torde de integritets— problem som kan uppstå om IT missbrukas vara av särskild land. betydelse.

Det finns också en fara i att alla individer inte anser sig kunna eller vilja lära sig använda IT. Vidgade kunskapsklyftor kan uppstå genom att en ny sorts ”analfabetism” utvecklas, även om breda informationsåtgärder vidtas och allt mer lättanvända program görs tillgängliga.

Utifrån ett samhälleligt perspektiv är den ökade sårbarhet som följer av att grundläggande samhälliga funktioner är beroende och uppbyggda av elektroniska datasystem ett uppenbart problem. En rad säkerhetsaspekter aktualiseras. Den nyligen beslutade utredningen om radion och telvisionen vid krig och krigsfara skall t.ex. behandla problemen med kabel— TV—nätens sårbarhet.

Sårbarhetsriskerna skall emellertid inte överdrivas. I flera avseenden kan samhällets sårbarhet begränsas med hjälp av IT.

Den risk för kulturdominans som ligger i att flertalet program, databaser och användargränssnitt, än så länge, nyttjar engelska som språk är värd att uppmärksamma. Incitamenten för att utveckla svenskspråkig programvara är på många användar- områden svaga. Den svenska marknaden är och förblir begränsad.

IT, i kombination med de övriga stora omvärldsförändring- arna, kommer också att påverka arbetslivet radikalt. Nya branscher och arbetstillfällen kommer att skapas och växa snabbt, medan arbeten sannolikt kommer att försvinna inom

lT-KOMMISSIONEN ' 31

invånare i Sverige än i något annat

• Sida 32
•  Original

andra områden. Samtidigt kommer arbetets organisation att förändras i grunden, sannolikt så att företag och organisationer blir allt mindre men samverkar allt mer.

Den typ av arbetsuppgifter som framförallt kommer att försvinna är de monotona och rutinartade uppgifterna. Tidigare lågkvalificerade arbetsuppgifter, t.ex. inom vård och handel, kommer emellertid att kunna ges ett rikare innehåll.

De spänningar sådana omvandlingsprocesser ofta resulterar i skall inte underskattas. Det största hotet mot sysselsättningen är emellertid inte den nya tekniken utan den gamla. Att komma på efterkälken i den teknologiska utvecklingen är ett av det största hoten mot en positiv framtid i Sverige. Vårt land kan aldrig konkurrera med låglöneländer vad avser arbetsin- tensiv produktion utan måste ha styrkan i högre produktivitet via automatisering, flexibilitet och utveckling av kunskapsin- tensiva branscher.

De nya och annorlunda sätt att arbeta och leva som framtiden utlovar ställer krav inte bara på rörlighet och förändringsför- måga, utan också på möjligheter för alla till kompetensut— veckling och individuell växt. Först därigenom kan var och en känna en angelägen trygghet i förändringen.

Det är vår övertygelse att bokstavligen alla långsiktigt har TÄNK OM... mycket att vinna på att utnyttja de möjligheter som den nya

IT . .. _ man själv fick Innehar

skapa sin egen TV-kanal. Bara de

program man själv vill se och vid de tidpunkter man själv vill.

32 ' lT-KOMMISSIONEN

• Sida 33
•  Original

Sveriges förutsättningar och utgångsläge

Sveriges förutsättningar för att fort nå en bred användning av den nya IT är förhållandevis goda. Vårt lands utgångsläge är i flera avseenden bättre än andra länders. Inom vissa områden tillhör Sverige redan utvecklingens spjutspetsar. Sverige är samtidigt stort och glest befolkat, vilket skapar särskilda kommunikationsbehov.

För att den nya IT:s potential skall kunna utnyttjas och en bred användning uppnås inom olika samhällssektorer och arbetsområden måste fem väsentliga förutsättningar fungera väl tillsammans:

. Kommunikationsnätverken (kablar och växlar i telenät, kabel—tv och datanät samt standardiserade tjänster i näten)

. Tillgången till terminaler och datorer (inklusive bankomater, avancerade telefoner etc)

. Tillgången till användarprogram och informationsutbud (program, multimedia, databaser, information etc)

. Lagstiftningen (upphovsrätt, avtalsrätt och annan civilrätt, offentlighet och sekretess, datasäkerhet och integritetsfrågor)

. Användarnas kompetens och intresse (utbildning, teknik- vänlighet, förändringsvilja etc)

I fråga om kommunikationsnätverken och tillgången till terminaler och datorer står sig Sverige väl i ett internationellt perspektiv. I vissa fall är vårt land världsledande. Mycket återstår emellertid, kanske främst när det gällerstandardisera— de tjänster i näten och tillgången till datorer i skolväsendet.

Något sämre är det i fråga om användarnas kompetens och intresse, kanske framför allt inom utbildningssystemet, medan teknik— och datavänligheten i samhället i stort samti- digt torde vara en tillgång.

I fråga om lagstiftningen hävdar sig Sverige relativt väl vid en internationell jämförelse. Inom det rättsliga området finns likväl stora problem såväl i Sverige som i flertalet andra län- der. Förenklat kan sägas att användningen av den moderna IT inte kan bli vare sig effektivare eller bättre än vad gällande rätt medger.

lT-KOMMISSIONEN ' 33

• Sida 34
•  Original

34 ' lT-KOMMISSIONEN

Utbudet av information och användarprogram är än så länge begränsat, inte minst på nätverken. Ett mer användar- vänligt utbud av program, särskilt på svenska, är en förutsätt- ning för en bred användning av IT.

Alla fem förutsättningarna måste vara väl utvecklade och stärka varandra för att åstadkomma den kritiska massa av aktiva användare som behövs för att göra utvecklingen själv- genererande. Mycket återstår ännu för att detta tröskelvärde skall vara uppnått.

Kommunikationsnätverken Sverige befinner sig idag i frontlinjen när det gäller de fysiska kommunikationsnätens infrastruktur för tele—, data- och bild- överföring. Denna tätposition måste bibehållas och stärkas för att Sverige på detta område skall kunna ta tillvara alla de möjligheter som ny teknik successivt öppnar. Det sker bäst genom att stimulera och underlätta för alla kategorier av användare i hela landet att utnyttja IT.

Vid en internationell jämförelse har Sverige ett väl utvecklat kommunikationsnätverk. Historiskt har tjänster såsom exem- pelvis telex, fax, mobiltelefon, personsökare etc. också snabbt tagits till vara. Nyttjandegraden, t.ex. mått som antal minuter telefonsamtal per invånare, är relativt hög. Konkurrensen ökar dock från stora utländska operatörer med skyddad hemma—

marknad. Kommunikationsnätverken består av ett nätverk av nätverk, som i allt högre utsträckning överför tal, bilder och data på samma kablar och genom samma växlar. Stommen i nätet är det vanliga telefonnätet, det som dagligen används för att ringa på. Detta har gradvis byggts ut och moderniserats. I Sverige finns idag över 3000 mil fiberoptisk kabel. Ytterligare närmare 1000 mil byggs f.n. varje år, huvudsakligen av Telia, men också av Banverket, Svenska Kraftnät och flera energiverk.

Det är idag enkelt att koppla trafik mellan olika nät. Den faktiska kostnaden är i stort sett oberoende av avståndet, tack vare den i praktiken obegränsade kapaciteten hos de fiberop— tiska kablarna. En anpassning av teletaxorna till den faktiska kostnaden pågår.

Sedan snart 20 år pågår en radikal förnyelse av telenätet, digitaliseringen inklusive AXE-utbyggnaden. Denna medför större flexibilitet, möjliggör nya tjänster (Plus—tjänster) och lägre underhållskostnader, men inte i sig någon högre dataka— pacitet på telelinjen. Digitaliseringen är emellertid det stora, dyra och nödvändiga steget för den fortsatta utvecklingen. Idag har drygt 70 procent av alla abonnenter i vårt land AXE— anslutning, en siffra som ökar med över en procentenhet per månad.

Telia har nyligen aviserat att alla abonnenter skall ha AXE

• Sida 35
•  Original

före 1997 års utgång. Parallellt med digitaliseringen förstärks de tunga stråken i telenätet med fiberoptiska kablar, som i praktiken har oändlig kapacitet.

ISDN är en teknik för att behålla den digitala signalen ända ut till telefonjacket. Med ISDN kan dataöverföringskapaciteten ökas tillräckligt för att överföra en Stillbild på någon sekund och för överföring av rörliga bilder med begränsad kvalitet. ISDN är idag tillgängligt i hela landet. Kostnaden är emel- lertid hög. Bara några tusen abonnemang har ännu tecknats.

Teleföretag i USA och Sverige testar f.n. teknik som skall medge överföring av rörliga bilder med fullgod kvalitet på det vanliga telenätet. Upp till fyra tv-kanaler och minst ett telefonsamtal skall kunna överföras samtidigt. Kostnaden för installation beräknas bli några tusenlappar per hushåll. Utbyggnaden skulle kunna ske omkring 1997-2005. Visionen är att allt det som idag erbjuds i radio, tv, tidningar, tidskrifter och böcker skall finnas i multimediabibliotek och kunna sändas ut vid beställning. Den enskilde skulle därigenom kunna styra sitt tv-tittande.

Abonnenter med behov av hög datakapacitet kommer i allt större utsträckning att anslutas direkt med optisk fiber som medger överföringshastigheter av många miljarder bitar per sekund. Det finns teknik för att effektivisera själva telenätet, (t.ex. ATM och SDH). Det kommer att leda till lägre taxor, men i övrigt inte påverka användaren.

Utöver telenäten pågår en utveckling för att höja funktionen hos kabel-tv näten för att medge telefoni, dataöverföring och på sikt multimediatjänster. Även de lokala datanät som finns i företagen utvecklas till allt större nät, på vissa orter hela stadsnät. Dessa nät kommer också att kunna erbjuda hela spektrat av data-, tele- och tv-tjänster.

Tekniken utvecklas snabbt och det är därför vanskligt att sia om exakt när genombrotten kommer och vad de kommer att kosta. Den bedömning som idag kan göras är att konkur- rensen driver på investeringarna och att beloppen ligger Väl inom ramen för teleföretagens investeringsbudgetar. Det finns här inget som tyder på behov av statliga insatser under över- blickbar tid.

Den nya svenska telelagen från 1993 är en av de mest flexibla i världen. Den rymmer egentligen bara två villkor: att alla nät måste kunna samverka på tekniskt och kommersiellt sunda villkor samt att alla stora aktörer måste bidra till socialt beting- ade kostnader, t.ex. för handikappade och boende i glesbygd. Genom den nya lagen ges internationellt sett goda förutsätt- ningar för stimulerande konkurrens informations-, tele- och dataföretagen emellan. Ett av telelagens syften är att söka säkra att datatjänster görs tillgängliga för alla företag till skäliga kostnader.

TÄNK OM... du själv kunde bestämma vilka avdelningar som morgon- tidningen skall bestå av.

IT-KOMMISSIONEN ' 35

• Sida 36
•  Original

36 ' lT-KOMMISSIONEN

Alla som bor i Sverige har idag tillgång till minst tre marksända tv—program och minst fyra radioprogram. Cirka två-tredjedelar av hushållen är anslutna till kabelnät, normalt med kapacitet för ett trettiotal tv-program. Det pågår försök med digitala ljudradiosändningar och med tv-distribution i telenätet.

IT—tjänster kommer att levereras via telenätet, via kabel—tv, radio, satellit eller på något annat sätt som ännu inte är känt. Det finns i Sverige inga rättsliga begränsningar mot att leve— rera en viss typ av information, t.ex. tv—bilder, via något visst medium, t.ex. telenätet. I ett flertal andra länder finns där— emot ännu denna typ av begränsningar.

De ofullkomligheter i fråga om nätverken som först och främst kan identifieras kan hänföras till i första hand påfarterna till huvudnäten, inkluderande standardiserade tjänster inom näten. Väsentligt i detta sammanhang är införandet av hög- hastighetsväxlar för framtida tillämpningar.

En förutsättning för att användningen av IT skall kunna öka är att användare fritt skall kunna Välja mellan standardiserade produkter och tjänster från olika leverantörer. Standardisering av information, datorer och kommunikation är nödvändigt för att utbyte av information skall kunna ske. För användare innebär standarder ökad valfrihet och möjlighet till bättre konkurrens vid upphandling. För IT—industrin är det viktigt att kunna påverka standardiseringsprocessen och att kunna utveckla nya produkter, samtidigt som standardiseringsarbetet fortskrider. Standardiseringen bör dock inte drivas så långt att den tekniska och den kommersiella utvecklingen hämmas.

Staten har flera roller i förhållande till Standardiseringen. Staten är bl.a. regelskapare genom lagar och förordningar och kan föreskriva att standarder skall följas, staten är användare av standard genom sin upphandlingsverksamhet, staten har ett övergripande ansvar för medborgarnas säkerhet varvid standarder är ett viktigt redskap och staten har slutligen ett ansvar för att resurssvaga standardiseringsintressenter (småfö— retag, konsumenter m.fl.) får tillgång till resultaten från stan- dardiseringsarbetet. I Europa—samarbetet har den svenska sta- ten därutöver ett ansvar för att argumentera för svenska intressenters ståndpunkter.

Starka användargrupper har idag stort inflytande på stan- dardiseringen inom datorområdet. Öppna system har blivit ett begrepp som innebär att produkter från olika leverantörer fungerar tillsammans. Sämre ställt är det på telekommunika- tionsområdet där standardiseringsprocesserna idag nästan helt sker på leverantörers och operatörers villkor. Det kan finnas skäl att staten i sin användarroll initialt tar ett större ansvar inom detta område.

• Sida 37
•  Original

Tillgången till terminaler och datorer Det totala antalet persondatorer i Sverige kan uppskattas till cirka 1.25 miljoner. Det gör Sverige till ett av världens allra mest datortäta samhällen.

Ungefär 15 procent, eller 600 000, av de svenska hemmen har persondatorer. Förra året skaffade 200 000 hushåll datorer, vilket kan ställas i relation till en total försäljning på cirka 320 000 persondatorer.

Även inom den statliga verksamheten ökar tillgången till persondatorer snabbt, medan bildskärmsterminalerna minskar. Från 1990 till 1992 mer än fördubblades antalet persondatorer hos de civila myndigheterna, från 25 300 till 53 500. Fler— talet är anslutna till lokala nät. Utvecklingen är likartad inom försvaret.

Inom den civila statsförvaltningen ökade antalet arbets— platser med datorstöd (persondatorer, arbetsstationer och bildskärmsterminaler) med 21 procent budgetåret 1991/92. Totalt innebär detta att nära 70 000 arbetsplatser hade datorstöd år 1992 .

När det gäller andra samhällsektorer saknas för närvarande uppgifter om tillgången till datorer och terminaler. Använd- ningen av IT varierar stort mellan olika samhällsområden.

Tillgången till datorer i skolundervisningen, mätt som antal elever per dator, varierar, enligt Skolverkets undersökningar, markant mellan skolformerna. Tillgången är lägst i grundskolan där i genomsnitt 38 elever delar på en dator. I den kommunala gymnasieskolan är tillgången till datorer betydligt bättre — tio elever delar på en dator. Motsvarande siffror för landstingens gymnasieskola och särskolan är 20 respektive åtta elever per dator.

Datortätheten är högst i glesbygdskommuner, 23 elever per dator, och lägst i storstäder, 54 elever per dator.

Datorerna är idag Oftast placerade i s.k. datasalar, vilket leder till begränsad tillgänglighet i normala undervisnings— situationer. Knappt en tredjedel av grundskolans datorer ingår i ett lokalt nätverk, medan knappt hälften av datorerna i den kommunala gymnasieskolan ingår i ett sådant.

Lärarnas tillgång till datorer varierar också mellan skolfor- merna. Tillgången till lärardatorer är lägst i särskolan och grundskolan, med 29 respektive 27 lärare per dator, och högst i landstingens gymnasieskola, med fem lärare per dator.

Totalt finns 51 000 undervisningsdatorer och 6 500 lärar— datorer i grund- och gymnasieskolan.

Möjlighet till extern datakommunikation finns i störst utsträckning i den kommunala gymnasieskolan och minst i särskolan och grundskolan.

Liksom i skolan varierar tillgången till datorer inom den högre utbildningen starkt mellan de olika lärosätena och dis-

TÄNK OM... männinskor i skilda delar av världen med teknikens hjälp kunde spela schack med varandra, eller musicera tillsammans.

lT-KOMMISSIONEN ' 37

• Sida 38
•  Original

38 ' IT-KOMMISSIONEN

ciplinerna. En generell iakttagelse är att användningen av IT är mest utvecklad inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Statistiken över IT—användningen är emellertid ännu bristfällig.

Många olika typer av redskap eller maskinutrustning kan numera användas för att kommunicera med datasystem. Själva ”datorn" avdramatiseras allt snabbare. Det mest natur— liga kommunikationshjälpmedlet är alltjämt telefonen. Sverige är världens mest telefontäta land, och också det land som i högst utsträckning använder mobiltelefoni.

En rad olika former av datorer eller terminaler finns idag för att komma i kontakt med datasystem. Televisions— apparaten kan i ökande grad fungera som presentationsskärm för datoriserad information. Text—tv, som i Sverige är spritt till närmare två miljoner bostäder, kombineras med telefoni till att utgöra det första verkligt spridda interaktiva datame- diet. Med hjälp av knapptryckningar på telefonen kan datorn bakom text-tv sändningarna då lägga ut de texter och bilder som beställs av den enskilde konsumenten.

När både televisionen och radion digitaliseras, ökar möj— ligheterna att forma kombinationsmedier starkt. Medie- integrationen ökar.

Det bör understrykas att vad vi här har redovisat om till- gången på datorer säger en del om vilka möjligheter att utnyttja IT som finns, men långt ifrån allt. Att datorer fak— tiskt finns innebär inte att de också utnyttjas eller att det finns tillräckligt med program för att göra användningen intressant.

Tillgången till användarprogram och informationsutbud

Det är viktigt att kommunikationsnäten fylls med ett värde— fullt innehåll som är attraktivt för många. Finns efterfrågan kommer nätverken och datortätheten att kunna växa inom många områden utan offentlig inblandning. Likaledes kommer intresse och motivation för nödvändig utbildning att uppstå spontant bland barn, ungdomar och vuxna. Användningen driver på investeringarna i kommunikationsnätverk och annan infrastruktur.

Flera tecken tyder, som nämnts, på att tillgången till användarprogram och informationsutbud, inte minst på svenska, är begränsad. Tillgången på statistik som beskriver program— varuläget i Sverige är emellertid bristfällig.

Ett av tecknen på att utbudet än så länge är relativt begränsat är att endast c:a 20 procent av hushållen har kommunikations— program i sina persondatorer. Hela 80 procent har däremot ordbehandlingsprogram.

• Sida 39
•  Original

Enligt uppgifter från SCB (”Data om informationsteknologi i Sverige 1993") utgörs hälften av den svenska marknaden för databaser on—line av finansiella tjänster.

Av betydelse är att Sverige är ett litet språkområde, där de flesta av dagens aktiva datoranvändare behärskar engelska. Det är svårt att skapa det utbud av program och textinnehåll på svenska som krävs för en bred spridning till hela folket.

Uttryckt på annat sätt ser den kritiska massa av aktiva användare som behövs för att göra utvecklingen av användar- program självgenererande annorlunda ut i ett litet land som Sverige än i många andra länder.

Det är sannolikt film och spel — företrädesvis på engelska — som först kommer att bjudas ut på allmänhetens marknad i ökande utsträckning. För att en IT—användning av bredare och mera långsiktigt slag skall kunna uppstå behöver emellertid också sådant som allmän samhällsinformation, statistik, medicinsk information, offentlig information, uppslagsverk, tidtabeller, utbildningsprogram, elektronisk post m.m. göras brett tillgängligt.

Den offentliga sektorns databaser kan i ökad utsträckning göras tillgängliga också som bas för en ökad tjänsteproduktion. Det gäller t.ex. geografisk information som kan användas för nya typer av vädertjänster. Ett vidgat tjänsteutbud rörande lokal trafikinformation, Sportresultat, bankaffärer, biljett- och platsbokning, reseinformation, matrecept, annonstidningar, tips o.s.v. skulle också påskynda användningen. Kvalitet i utbudet är angeläget.

Rättsordningen

Det rättsliga utgångsläget för en expansion av kommunika- tionssystem och IT—tillämpningar i Sverige är förhållandevis gott. I vissa hänseenden är lagstiftningen modernare än i många andra länder. I andra hänseenden är den emellertid inte utformad med beaktande av de spörsmål som IT aktualiserar.

Alla utvecklade länder upplever för närvarande likartade svårigheter genom de krav på en snabb anpassning av rätts— reglerna som utvecklingen av IT ger anledning att ställa.

Svårigheterna skiljer sig från rättsområde till rättsområde. När det gäller t.ex. persondataskyddet innebär gällande svensk lagstiftning inte sällan ett väsentligt hinder för användningen av IT. Svårigheterna har att göra både med problemet att säker- ställa ett fullgott integritetsskydd och behovet av att hnna former för en rättslig reglering som inte i onödan spärrar vägen för önskvärda användningar av IT.

På upphovsrättsområdet är det omvittnat att mediesam- mansmältningen och användningen av datorlagrade verk ställer krav både på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen.

M

&

TÄNK OM... Stillers och Sjöströms filmer, och hela den övriga svenska filmskatten, skulle kunna beställas direkt till den egna TV-

' apparaten.

IT-KOMMISSIONEN ' 39

• Sida 40
•  Original

40 ' lT-KOMMISSIONEN

Stöld av dataprogram är dessvärre idag inte ovanligt. I straff— rättsliga sammanhang leder nya möjligheter att manipulera information till problem med brottsrubriceringar, brotts- utredningar m.m.

I vissa avseenden har Sverige, som nämnts, en modern lag- stiftning. Detta gäller t.ex. den nya telelagen. I andra avseenden är lagstiftningen äldre, exempelvis datalagen. Den förra bygger på en reglering av det tidigare de facto telemonopolet. Sverige framhålls ofta som ett rättsligt föregångsland just vad gäller liberalisering för att möjliggöra konkurrens både för nät och tjänster.

Större tveksamhet omger datalagen. Lagen antogs 1973 och speglar en syn på datorer och databaser som härrör från en annan teknikkultur. I början av 1970-talet var den förhärskande uppfattningen att varje innehav av ett datoriserat personregister skulle tillståndsbeläggas. Så skrevs också datalagen. Data- inspektionen fick med åren allt fler tillståndsärenden att hantera.

Successivt har datalagen förändrats, i och med att antalet personregister ökat kraftigt. Flera utredningar har också arbetat med de rättsliga förändringar som en förändrad verklighet påkallar, senast Datalagsutredningen. Förslag i dess betänkande 1993 har emellertid inte lett till förverkligande, med hänvisning till läget inom EU. Slutligt ställningstagande till aktuellt data— skyddsdirektiv har där ännu — sommaren 1994 — inte tagits.

Även om regeringen i proposition 1993/94:217 föreslår vissa ändringar i datalagens räckvidd, finns mycket kvar att förändra med hänsyn till den snabba spridningen av data- och kommunikationstekniken. En utredning, som just tillsatts, skall arbeta fram förslag rörande användning av elektroniska anslagstavlor samt rörande hantering av elektroniska dokument inom både förvaltning och näringsliv.

Kvar finns den omfattande frågan om huruvida reglering av personregister o.dyl. bör göras beroende av på vilket medium registrering eller lagring sker. Eventuellt behövs en rättslig reglering av personregister Oberoende av på vilket medium de lagras. En sådan medieoberoende integritetslag skulle emeller- tid kräva svårpreciserade definitioner och bli vidsträckt till sin tillämpning. Det skulle då också finnas skäl att se över och samordna de övervakande myndigheternas uppgifter och roller inom detta område.

Överväganden har inletts rörande det rättsliga regelbehovet för sådana former för elektronisk kommunikation som benämns Electronic Data Interchange (EDI). Det är här fråga om helt automatiska meddelandesändningar mellan datasystem inom företag och myndigheter. Avtalsrättsliga regler för meddelande- växling samt rörande formkrav kan bli aktuella.

Skyddet av intellektuella äganderätter blir alltmer kompli-

• Sida 41
•  Original

cerat när verk kan kopieras så enkelt som i samband med överföring på datanät. En intensiv internationell diskussion pågår inom området. De upphovsrättsliga frågor som berörs i detta sammanhang kan komma att visa sig lika svåra som väsentliga för främjandet av en vidsträckt användning av IT.

För IT—rätten som helhet gäller att många juridiska begrepp och regelsammanhang måste ses på ett nytt sätt. Frågor om t.ex. elektroniska dokument skär tvärs genom traditionella rättsregel— Områden, frågor om rätten till information aktualiserar upp- hovsrätt, informationsfrihet, konkurrensfrågor, integritetsskydd o.s.v.

Även om problemen är många och stora inom lagstiftningens område, är situationen i Sverige inte sämre än i andra länder. Sverige har också vid en internationell jämförelse en snabb lagstiftningsprocess, vilket gör det möjligt att skapa konkur— rensfördelar om dessa frågor prioriteras. Det gäller i synnerhet om utvecklade former för att förnya lagstiftningen i en mera öppen process utnyttjas. Sverige kan också ha goda möjlighe— ter att utöva ett positivt inflytande på rättsprocessen inom EU.

Den geografiska placeringen får mindre betydelse med modern IT. Spridning av barnpornografi skulle t.ex. kunna bedrivas från länder med en mycket tolerant inställning till sådan verksamhet. Exemplet visar på betydelsen av att få till stånd internationella överenskommelser om användningen av IT. Sådana överenskommelser bör också omfatta länder i tredje världen.

Användarnas kompetens och intresse

Användarnas kompetens, intresse och engagemang för att utnyttja den redan tillgängliga tekniken är idag det största hindret för ett riktigt brett utnyttjande av IT. Likväl är användning inom många samhällssektorer relativt stor.

De datorer som finns i de svenska hemmen används, enligt gjorda enkätundersökningar, i 53 procent av fallen för arbete, till 16 procent för privata bestyr och till 13 procent för barnens intressen. Endast 13 procent hade köpt datorn för att spela.

Andelen datoranvändare skiljer sig väsentligt åt mellan olika delar av arbetsmarknaden. Enligt tillgängliga uppgifter (från SCB:s ”Datorvanor 1990”), använde 1990 t.ex. endast tio procent av de sysselsatta inom jord— och skogsbruket datorer i sitt arbete, jämfört med närmare 90 procent av de sysselsatta inom bank- och försäkringssektorn. Över hälften, 58 procent, av de statlig anställda använde datorer i sitt arbete jämfört med endast 14 procent inom kommuner och landsting. Företagare använde vid denna tid i mindre utsträckning datorer än såväl statligt som privat anställda, men i större utsträckning än kommunalt anställda.

TÄNK OM...

man kunde få utlandssamtal direktöversatta medan man talar.

lT-KOMMISSIONEN ' 41

• Sida 42
•  Original

IIIIII|||II||IIIIIIIIII|III

TÄNK OM...

alla som ville kunde få visningar hemma på TV:n av lägenheter och hus till salu.

42 ' lT-KOMMISSIONEN

Det fanns också skillnader mellan mäns och kvinnors användning av IT år 1990. Av de statligt anställda männen använde 54 procent datorer i arbetet mot 64 procent av kvin- norna. Motsvarande uppgifter för anställda inom kommuner och landsting var 22 procent för männen och 13 procent för kvinnorna. Av de privat anställda var det 36 procent av män- nen och 46 procent av kvinnorna som använde datorer i arbe— tet. Inga skillnader fanns i användningen mellan manliga och kvinnliga företagare.

Totalt sett använde 1,5 miljoner, eller var tredje förvärvs— arbetande, IT (datorer eller datautrustning) i sitt arbete. Av dessa gjorde en miljon det dagligen.

Man använde också datorn på olika sätt inom de Olika arbetsmarknadssektorerna. Inom staten var terminalsystem, ord/textbehandling, tekniska system och informationssökning vanligt, medan privat anställda i större omfattning arbetade med terminal, typ kassa, administrativa system, styrsystem och tekniska system. För företagare svarade administrativa system den mest frekventa användningen.

En fjärdedel av alla datoranvändare uppgav att de hade otillräckliga kunskaper för sina dåvarande dataarbetsuppgifter. Vanligast var det inom kommuner och landsting att de anställda ansåg sig ha otillräckliga kunskaper.

Inom många områden finns det öar av aktiv användning av IT, t.ex. i undervisningen i skolan. Utvecklingen har på många håll varit starkt individberoende och är därmed sårbar.

De flesta gymnasieskolor har, enligt Skolverket, använt datorn i undervisningen åtminstone sedan mitten av 1980-talet. I grundskolan används datorn främst inom svensk— och special- undervisningen. Inom gymnasieskolan/komvux dominerar datakunskap och yrkesämnena. På denna nivå används således inte datorerna lika ofta som i grundskolan i kärnämnena svenska, främmande språk och matematik.

Långt ifrån alla lärare använder datorn i undervisningen. Vid 90 procent av skolorna är det högst hälften av lärarna, Oftast färre, som använder datorn minst en gång i veckan i sin undervisning. Många lärare saknar utbildning om användning av IT i undervisningen

Att användarnas kompetens och intresse att nyttja den nya IT ökar inom utbildningsområdet är av strategisk betydelse för att utveckla såväl kommunikationsnätverken som informationen och programutbudet.

Sammantaget är Sveriges förutsättningar, i ett internationellt perspektiv, att ta tillvara den nya IT:s möjligheter goda. Dessa förutsättningar finns det alla skäl att utnyttja.

• Sida 43
•  Original

Den informationsteknologiska industrin

Sverige har en omfattande och framgångsrik industri inom ett brett spektrum av IT—området. Att denna industri ges fortsatt goda utvecklingsmöj ligheter är av stor betydelse för Sveriges förutsättningar att ta till vara de möjligheter som IT erbjuder. En stark expansion och ökad sysselsättning inom detta område spås dessutom av eniga internationella bedömare.

Det är numera också en självklarhet att så gott som alla företag, oberoende av bransch, måste ha egen, och hela tiden ökande, kompetens inom IT—Området för att kunna konkurrera framgångsrikt.

Genom att upprätthålla och vidareutveckla inhemsk industriell kompetens och produktion inom IT—området skapas goda exportmöjligheter samtidigt som förmågan att inom landet dra nytta av och brett utnyttja framtida IT—landvinningar säkerställs.

Starkast är av tradition svenska företag inom systemområdet, inklusive systemprodukter. Spetsindustrier, såsom Ericsson, har inom i första hand telekommunikationsområdet nått globala framgångar. Via mobiltelefonin går nu denna utveckling vidare mot multimedia och bredbandskommunikation.

Att ett fortsatt gott samarbete mellan dessa företag och forskningsinstitutionerna inom universiteten och högskolorna upprätthålls är av största betydelse för det svenska kompe— tensmiljöernas dynamik och konkurrenskraft.

Med en hårdnande internationell konkurrens är det samtidigt sannolikt på programvarusidan som möjligheterna för nya svenska företag att etablera sig är störst. Tröskeln för inträde är i allmänhet lägre på dessa marknader än på hårdvaruområdet. Tjänstemarknaden är dessutom kraftigt växande och ofta mycket lönsam. Här finns plats för utveckling av nya svenska intresseområden.

I takt med programvaruindustrins mognad, bl.a. i form av ett ökat produktutbud och standardsättningar, ses också en klar tendens att i större utsträckning köpa färdiga programvaru- komponenter snarare än att göra egenutveckling. En ökad återanvändning av programvarukomponenter kan också förväntas. Det ger programvaruindustrin en större marknads— potential, då de interna dataavdelningarna får en mera konkurrensutsatt position. Man kan också notera en ökad tillämpningsorienterad programvaruverksamhet.

IT-KOMMISSIONEN ' 43

• Sida 44
•  Original

TÄNK OM...

man kunde fråga kund- vagnen var en viss vara finns i affären.

44 ' IT-KOMMISSIONEN

Det allmänna intrycket i ett europeiskt perspektiv är, enligt Sveriges Verkstadsindustrier, att Sverige kompetensmässigt sett har en bra position vad gäller programvaruteknologi, både som producent och som användare av programvara.

Programvaruindustrin har dock ännu inte etablerats som en egen, väldefinerad, bransch. Än så länge saknas en internationellt konkurrenskraftig tjänsteindustri på IT—området i Sverige

Att Sverige blir ett föregångsland även inom dessa områden är en viktig förutsättning för hela IT—industrins utveckling. I samspelet mellan tjänste—, program- och teknologiutveckling kan en starkt dynamisk utveckling förväntas uppstå. Utöver mer gängse utvecklingslinjer kan det t.ex. också röra arbets- miljön i vid mening samt nya organisationer för företagsamhet. På motsvarande sätt bör svensk programvaruindustri kunna dra nytta av de krävande och avancerade användare som återfinns i Sverige.

Uppenbart är att fler nyetableringar behövs inom IT- tjänstemarknaden. De små och medelstora företagens möjlig— heter att dra nytta av den ökade efterfrågan, såväl i Sverige som utomlands, på användarprogram och information bör särskilt kunna stimuleras.

Sverige bör inom EU och OECD verka för att internationell konkurrens inom IT—Området utvecklas på lika villkor.

• Sida 45
•  Original

Statens uppgift

Utveckling mot en bred användning av IT inbegriper många aktörer. Den väsentligaste drivkraften är enskildas — människor och företag — intresse för att dra nytta av teknikens möjligheter för att förbättra tillvaron eller konkurrensmöjligheterna.

Staten, men också landstingen och kommunerna, kan emellertid bidra till att användningen och utvecklingen av IT sker snabbare, och på ett sätt som tillgodoser flera behov.

Statens långsiktiga uppgift skiljer sig inte på detta område från andra områden. Denna uppgift är att tillse att:

. stabila och funktionsdugliga rättsregler utvecklas och upprätthålls

. utbildningssystemen ger nödvändig kompetens

. forskningen bidrar till att skapa ny kunskap inom området

. rent infrastrukturella aspekter beaktas och tillgodoses

. förutsättningarna för företagande, arbete och boende säkerställs i alla delar av landet

. den administration som behövs är billig och effektiv

Statens uppgift är inte att ersätta eller att tränga ut de mark- nader och det entreprenörskap som finns, och som kommer att tillväxa, för information, program, datorer, terminaler och kommunikationsnätverk.

Det är samtidigt viktigt att understryka att alla individer och alla typer av verksamhet i Sverige måste ges tillgång till IT på rimliga villkor. Med dagens snabba utvecklingstakt skulle t.ex. avsaknaden av goda tele- och datakommunika- tionsmöjligheter kunna innebära att glesbygden eller de mindre och medelstora företagen kommer efter.

På IT—området betyder detta i det kortare perspektivet för det första att staten så snabbt som möjligt bör söka utveckla verksamheter för att fullgöra sina långsiktiga uppgifter. Detta betyder först och främst att direkta hinder för utvecklingen bör undanröjas, vare sig dessa hänför sig till den rättsliga situationen, till utbildningssituationen, till kunskaps—

lT-KOMMISSIONEN ' 45

• Sida 46
•  Original

4»)

TÄNK OM...

alla elever i skolan hade omedelbar tillgång till muséernas kulturskatter i multimedia.

46 ' lT-KOMMISSIONEN

utvecklingen, till de infrastrukturella aspekterna eller till administrationen.

För det andra kan staten i ett övergångsskede ha en upp- gift att verka pådrivande och vara ett föredöme för att påskynda en utveckling som förr eller senare kommer av sig själv i samhället i stort. Skälet härför är att man bedömer att det inte finns tid att vänta med att införa ny IT.

Den statliga uppgiften är här således temporär. Likväl kan den vara av stort värde för att åstadkomma den kritiska massa, lokalt och nationellt, av aktiva användare som behövs för att efterfrågan skall bli tillräckligt stor för ett mer avancerat utbud av information, program, multimedia, databaser o.dyl. Att så sker också på det svenska språket har, som nämnts, dessutom ett betydande kulturellt värde.

I denna ledarskapsuppgift ingår att sätta fokus på IT och bedriva upplysningsarbete om dess möjligheter, men också att peka på goda exempel och förebilder. Dessa kan vara av flera slag:

. faktiskt existerande goda exempel inom och utom det offentligas eget ansvarsområde

. nystartade och tidsbegränsade s.k. ”fyrtornsprojekt” vars syfte är att demonstrera den nya teknikens möjligheter

De senare bör först och främst bedrivas inom statens eller det offentligas eget ansvarsområde. Insatser inom skola och utbildning är av särskild betydelse för främjandet av en bred användning av IT i samhället. Att tillse att den offentliga administrationen i allmänhet effektiviseras och datoriseras, och därmed själv använder IT internt och i kontakter med medborgarna, är också en uppenbar statlig uppgift. Även regional utveckling kan främjas med statliga åtgärder.

Fyrtornsprojekten bör samtidigt väljas ut med tanke på deras synlighet och spridningseffekter till det övriga samhället.

Därutöver kan det emellertid också tänkas att statligt stöd bör utgå till särskilt angelägna och ljusstarka fyrtornsprojekt utanför det offentligas eget ansvarsområde. Exempel kan vara åtgärder i syfte att främja en bredare IT—användning inom små- och medelstora företag, i synnerhet i glesbygd, samt åtgärder för att utveckla särskilda kommunikationsredskap för handikappade.

Stödet bör i dessa fall endast ges till projekt med mycket högt nyttovärde. Om och när denna nytta realiseras, bör åter— betalning av pengarna dessutom kunna ske, så att ytterligare projekt kan finansieras.

• Sida 47
•  Original

Det fortsatta arbetet

IT—kommissionens uppdrag är att främja en bred användning av IT. Som vi framhållit tidigare är det yttersta syftet att möj- liggöra en höjd livskvalitet för alla och ett utvecklat välstånd.

Rapporten Informationsteknologin — Vingar åt människans förmåga är en första redovisning av kommissionens bedömningar. Vissa av rekommendationerna är av ett sådant slag att de omedelbart kan föras vidare för slutgiltiga ställningstaganden. Andra rekommendationer kan kräva ytterligare preciseringar av kommissionen i ett senare skede eller av berörda departement och myndigheter.

Den i augusti 1994 bildade stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har ansvaret för de medel som riksda- gen avsatt för främjande av en bred användning av IT.

Kommissionens fortsatta arbete kommer att läggas upp på följande sätt:

. Arbetet med analyser och bedömningar av behovet av konkreta insatser på andra områden än de som vi redovisat i denna rapport fortsätter. En ny redovisning planeras till

december 1994.

. Uppföljning av föreslagna åtgärder ägnas stor uppmärk— samhet. Insatser görs för att stimulera synligheten hos existerande goda exempel och nystartade projekt. Preciseringar och kompletteringar på de områden vi nu har behandlat kan samtidigt bli aktuella.

. För att bredda diskussionerna ordnas en samling med informationsteknologiintressenter hösten 1994. Vid detta tillfälle redovisas utvecklingsläget på vissa centrala användningsområden. Utrymme ges också för diskussion inför kommissionens andra redovisning i december 1994.

lT-KOMMISSIONEN ' 47

• Sida 48
•  Original

Kommissionens sammansättning

Statsminister Carl Bildt (ordförande) Direktör Hans Iwan Bratt, LKD Universitetskansler Stig Hagström, Kunsleridmbetet

Näringslivschef Gunnar Hedborg, Näringilivicentrum, Arvidsjaur Statsrådet Börje Hörnlund, Arbetimurknudidepurtementet Sjukhuschef Mora Kallner, L'o'wenrtrömrku sjuk/auiet Statsrådet Reidunn Laurén, justitiedepurtenzentet

Direktör Martin Leimdörfer, I nduitri-Muternutik AB Kanslichef Ann—Marie Nilsson, STATTEL—delegutionen Statsrådet Mats Odell, Kommunikutionidepurtenzentet Skolchef Hans-Inge Persson, Sko/kontoret i Eslöv Direktör Lars Ramqvist, LM Ericson Professor Peter Seipel, Institutet för ruttiinformutik, Stockholm; universitet Direktör Olof Stenhammar, OM Gruppen Vice verkställande direktör Monica Ulfhielm, Dialog Statsrådet Per Unckel, Utbildningidepurtementet Statsrådet Per Westerberg, Näringidepurtementet, Statsrådet Anne Wibble, Finunsdepurtementet, Företagare Håkan Widborg, Tele Talk Affe'zritelefoni AB

Till kommissionen är också fil. lic. Tomas Ohlin knuten.

48 ' lT-KOMMISSIONEN

• Sida 49
•  Original

• Sida 50
•  Original

Vingar åt människans förmåga är den första rapporten från regeringens kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin (IT—kommissio- nen). Den innehåller förslag och riktlinjer inom ett flertal användarområden. Kommissionen hävdar att det är just användningen av IT som bör stå i fokus för lT-utvecklingen. Ambi- tionen är att Sverige senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin.

Kommissionen lämnar förslag till åtgärder inom utbildningsområdet, det rättsliga området, den offentliga förvaltningen, hälso- och sjukvården, kommunikationsnätverken, näringslivet och forskningen. Insatser förordas även rörande den regionala utvecklingen

och för de handikappade. Kommissionen hävdar att den framgång som kan nås bestäms av den grad med vilken det blir möjligt att stimulera enskilda människor att ta tillvara de möjligheter lT Öppnar.

INFORMATIONSTEKNOLOGI-KOMMISSIONEN 103 33 Stockholm, Telefon växel: 08—763 10 00, Telefax: 08-723 11 92, E-mail: itk©utb.gov.se

ISBN 91 -38-1 3777-1 ISSN 0375-250X