SOU 1994:118

Vingar åt människans förmåga

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

åt människans

Vingar

förmåga

1%:

Statens offentliga utredningar

w w

1994:118

Statsrådsberedningen

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

åt människans

Vingar

förmåga

Betänkande IT-kommissionen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsänd-

ningar SOU och Ds Fritzes, Offentliga Publikationer, på

av svarar

uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Formgivning och produktion: Studio K Tryck och Alfa Print ja.. é

repro: ;q c Omslagsfoto: Nike Karl-Roland SchröterBildhuset.

Stockholm 1994 ISBN 91-38-13777-1

ISSN O575-250X

VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA

lnnehåü

° 5 sid

lnledning

° människans åt

Vingar förmåga

- våra rekommendationer sid6

första

° 25 sid

Bakgrunden

De omvärldsvillkoren nya lnformationsteknologins möjligheter Sveriges förutsättningar och utgångsläge Den informationsteknologiska industrin Statens uppgift

° 47

Det arbetet sid

fortsatta

Inledning

Regeringen tillkallade den 17 1994 vi behandlar. Vi har likväl stannat för att

mars en kommission för främja bred användning använda den, och låter den syfta på brett

att en ett

informationsteknologin i Sverige, spektrum möjligheter och metoder att

av som ett av medel höja livskvaliteten och öka vårt lands utveckla och förmedla kunskap.

att internationella konkurrenskraft. Kommissionen Det är också viktigt poängtera att tek-

att

har tagit Informationsteknologi- nologin endast är redskap, medel, för

namnet ett ett kommissionen IT-kommissionen. i högre grad kunna förverkliga värden

att av

Statsministern är kommissionens ordförande, individuellt och samhälleligt slag. IT-

mer

medan utbildningsministern för den utvecklingen kommer i grunden förändra

svarar att löpande samordningen kommissionens våra samhällen och levnadsmönster.

av arbete. I kommissionen ingår ledamöter De förslag kommissionen framför i denna

som

flertal statsråd rad framträdande vänder sig till bred krets motett samt en rapport en av

företrädare för näringslivet, utbildningen, tagare. Det gäller regering och riksdag, förvaltningen och samhället i övrigt. landsting och kommuner, företag och enskilda.

Kommissionens arbete är inriktat på att Det är kommissionens förhoppning att förslagen främja användningen informationsteknologin. skall stimulera till diskussion och till konkreta

av Det innebär fokus riktas användarna insatser från dem de berör.

att mot

än tillverkarna, applikationerna Rapporten överlämnas till regeringen

snarare mot mot som

än infrastrukturen. har möjlighet direkt omsätta de förslag snarare mot att

Med bred användning informations- hör hemma inom dess ansvarsområde i

en av som teknologin stimuleras emellertid också handling. Kommissionens rekommendationer

nödvändiga infrastrukturella investeringar, i denna ligger samtidigt till grund för

rapport

liksom de producenter är verksamma på de förslag till stimulansåtgärder kom-

som som det informationsteknologiska området. missionen samtidigt föreslår stiftelsen för

att

I denna IT-kommissionen kunskaps- och kompetensutveckling bidrar

rapport presenterar den analys och de visioner, mål och riktlinjer med finansiering till.

ligger till grund för kommissionens arbete. Kommissionen fortsätter sitt arbete, som nu

Kommissionen föreslår åtgärder och initiativ inte minst för vinna bred anslutning för

att på antal områden. Många aktörer IT-användningen inom alla samhällssektorer.

ett stort berörs. Av detta följer att när kommissionen i Vår framgång kommer att bestämmas i

av sina förslag uttalar något skall ske har vilken grad vi förmår stimulera enskilda

att detta skiftande innebörd. Det kan gälla ett människor att ta tillvara de möjligheter IT åliggande, avsikt eller helt enkelt lämplig öppnar.

en en väg att uppnå ett visst mål.

Låt redan inledningsvis konstatera att

oss

informationsteknologi eller den Stockholm i augusti 1994 termen -

vanliga förkortningen IT har svagheter För I T-,êømmixsiønen

- som

benämning hela det omfattande område Carl Bildt en

IT-KOMMISSIONEN °5

VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA

Våra rekommendationer

första

Människans förmåga att växa och utvecklas är hennes styrka.

Rätt utnyttjad ger IT vingar åt denna förmåga. Det är vingar att lyfta och att överbrygga avstånd med. Det är vingar att

förverkliga ouppnåeliga ambitioner med, vingar

annars som kan revolutionera både vardag och arbetsliv.

Genom IT:s genombrott förändras människors och länders

villkor i grunden. Avstånden minskar. Samarbetet får

nya verktyg. Gränser länderna emellan bryts till förmån för ett

ner fritt flöde vetande. Ekonomins internationalisering under-

stryks ytterligare.

IT skapar möjligheter såväl för individen för

nya som samhället. Den ökar möjligheterna kommunicera och

att att samarbeta, att ta till och utnyttja information och kunskap,

vara att lösa problem och att utveckla kunskap. Den öppnar

ny nya sätt att vara, arbeta, mötas och umgås.

Dessa möjligheter berör varje samhälls- och livsområde och

varje människa. Men de avgör också Sveriges framgång i ett allt

sammanvävt världssamfund. Vår position ledande mer som en välståndsnation kommer i framtiden ännu än idag hänga

att mer

med förmågan att utnyttja snabb kunskapsutveckling

samman en och sörja för effektiv informationsförsörjning. Inte minst måste

en Sverige utnyttja varje medel för att väga de nackdelar

upp som ligger i långa geografiska avstånd till marknader och händelse-

centra. Detta är speciellt viktigt i dagens ekonomiska läge.

TÄNK Genom IT kan hela vårt land utvecklas i bättre balans. OM... Med den minskade betydelsen fysiska avstånd kan varje

alla i unga

bygds rika förutsättningar bli till styrka. För den

gemensam

skolan skulle

enskilde förbättras möjligheterna till studier, arbete och för-

ha tillgång till

kovran oberoende tid och Förutsättningen härför är

av rum.

datorer och blir

att grundläggande kommunikationsmöjligheter tillgäng-

möjlighet att liga likvärdiga villkor i alla delar landet.

av direkt- En vision detta slag ligger till grund för den framtid IT-

av kommissionen avteckna sig. I delar finns den redan idag,

kontakt med ser

mitt i det svenska samhället. all världens

Vi uppfattar IT ett redskap, ett tekniskt hjälpmedel

som som

kunskap.

i sig självt inte gör verklighet några visioner. För att detta

av skall ske krävs det medvetenhet möjligheterna, klart

om beskrivna mål och uthålligt arbete många.

Målen för utvecklingen den tekniken och dess olika

av nya

användningar vill vi formulera på följande sätt:

6 0IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 Sverige skall samhälle där modern IT hjälper

vara ett till att höjd livskvalitet för alla och ett utvecklat

ge välstånd. Den skall kunna utnyttjas överallt och

av alla, inte bara de särskilt kunniga. Det kommer att

av medföra betydande omställning arbetsformer och

en av livsmönster. Betraktad detta sätt blir IT i framtiden

lika naturlig och sedan länge varit.

som pappret pennan

Den teknologin skall utnyttjas för informations-

nya

och kunskapssökning, för utbildning, för konst och

vetenskap, för företagande och samhällsservice. IT skall

höja kvaliteten inom fler områden än Linderhållning,

film och spel. Den svenska kulturens och det svenska

VISSTE DU

språkets ställning skall i denna informationsprocess

ATT... värnas särskilt.

över 30

miljo-

IT har direkt avgörande betydelse för den svenska människor

ner ekonomins konkurrenskraft. Därför måste de i Sverige kan kommuni-

verksamma företagen och deras anställda bästa

ges med

cera

möjliga förutsättningar för utnyttjandet IT. De

elektronisk

mindre och medelstora företagens behov bör i detta

post via det

sammanhang särskilt Lippmärksammas. De svenska

nät-

och skall interna- globala

kompetens- kunskapsmiljöerna vara

tionellt attraktiva och Det verket

dynamiska. är därigenom

fler och Litvecklingsbara arbeten kan skapas. Internet. som mer

För förverkliga dessa mål och göra det snabbt krävs det

att - -

att många medverkar. lT:s utveckling och tillämpning angår

alla. I första hand är det på marknaden från mötet mellan

stora och små användare och teknikens utvecklare kraf-

- som

i brett IT-utnyttjande måste hämtas. Kommandon och ten ett regleringar kan inte klara uppgiften.

Ett brett utnyttjande IT förutsättning inte bara för

av är en att dagens uppgifter skall kunna skötas bättre, utan också

och framför allt för skapa möjligheter för

- att nya typer av verksamhet. Genom tekniken ändras arbetets organisation i

grunden, troligen så att företag och organisationer blir allt

mindre och fler samverkar allt Utvecklingen går

men mer. från centralt styrda hierarkier mot decentraliserade nätverk.

Statens roll, liksom kommunernas och landstingens,

är att stimulera och stödja, att undanröja hinder, att föredöme.

vara Drivkraften måste emellertid ligga i varje människas person-

liga behov

och engagemang.

Skolan bygger människors kunskaper, också

upp unga men deras och beteenden. Det sätt till kun-

vanor nya att ta vara skaperna, IT ytterst utgör, måste växa och spridas

som ur -

IT-KOMMISSIONEN 07

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

vidare från skolans miljö och arbetsformer. -

IT kan inom undervisningen medverka till utveckling

undervisningsmetoder i skolan och på distans, i

av nya - ung-

domsutbildningen likaväl i det livslånga lärandet

som - som är starkare än motsvarande förändring många andra områden.

Om skolan och undervisningen förstahandsuppgift i

är en

strävan göra Sverige till framträdande ITen gemensam att en användare kommer åtgärder inom lagstiftningen strax därefter.

Rättsordningen måste utvecklingsmöjligheter åt IT och

användningen denna. Den skall samtidigt och

av ge ramar förutsättningar. Den skall skydda värden vilka inte får trädas

förnär, som personlig integritet och säkerhet, men utan att

vara förmyndarmässigt begränsande.

Ett tredje område där staten har ett särskilt för att ansvar

IT:s möjligheter tillvaratas är inom den offentliga förvaltningen.

Denna skall effektiv för rätt förvalta det uppdrag vara att medborgarna anförtrott den, också öppen, del men en av en

vital demokrati. Den offentliga förvaltningens utnyttjande

OIIOI av

IT skall ett föredöme för andra. vara

Inom dessa tre områden utbildningen, rättsordningen

och den offentliga förvaltningen liksom ifråga infra-

TÄNK - om

OM...

strukturen och det rättsliga regelverk är förutsättningen

som

alla våra

för dennas utveckling, ligger Sverige i dag långt framme

i ett skolor och internationellt Detsamma kan flera

perspektiv. sägas om

företag via andra områden. Det vårt land utgångsläge, ger ett gott men dataskärm därför inte anledning slå sig till Den strategi vi vill att ro. utveckla söker ta till både vårt goda utgångsläge och de

kunde direkt vara

speciella, delvis unika förutsättningar just Sverige har. Här

till som

tillgång

finns anledning att notera att Sverige har telelag

en som universitetens

garanterar tillgång till telekommunikationstjänster i hela landet.

bibliotek och

I det följande vi åtgärder på områden vi idag

anger som avancerade bedömer särskilt som viktiga. Vi har valt att göra det område

laboratorier. för område, med inte bara vad borde

angivande av som uppnås

också några vägar till målen. Fokus sätts på IT:s utan av användning, därför att det är vår övertygelse att det är genom stimulera denna teknikens verkliga genombrott bäst att som

främjas. Vingarna lyfter bara de brukas.

om Ett måste följas noggrant. De här föreslagna program upp

åtgärdernas genomförande och resultat skall rapporteras årligen.

8 0IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

och

Utbildningen forskningen

Vad skall uppnås

O Alla elever i skolan skall lära sig använda IT. På så sätt kan

undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och

inlärningen förbättras. Därmed frigörs kreativiteten hos både lärare och elever. Det ökade möjligheter till

ger

personlig utveckling och framgång i yrkeslivet.

O Samtliga universitet och högskolor skall ligga i frontlinjen när det gäller utnyttja IT för att främja utbildningen

att och forskningen inom alla discipliner. Alla studenter skall kunna använda IT. Lärare och forskare skall med hjälp

av datorer kunna kommunicera såväl nationellt interna-

som tionellt. Forskare med behov särskilt kraftfull bearbet-

nings- och dataöverföringskapacitet skall kunna tillgång

ges till sådan. Det elektroniska universitetet skall Her till-

gång till kunskap.

mer

O IT skall integrerat hjälpmedel inom utbildningen

vara ett i alla kurser och ämnen, naturvetenskapliga och tekniska, likaväl humanistiska och estetiska.

som

0 Flickors intresse för användning IT skall särskilt

av stimuleras och utvecklas. Kvinnor skall kunna utnyttja IT i minst utsträckning som män.

samma

O IT skapar möjligheter för alla elever. Den skall

nya utnyttjas för att ta tillvara varje elevs talang och för att

stödja elever med särskilda behov, handikappade.

t.ex.

O Genom distansutbildning med hjälp IT skall såväl

ungdoms- vuxenutbildningen, den högre utbildningen

som

och den kontinuerliga kompetensutvecklingen förstärkas.

Hur skall detta ske

O Kommuner, skolor, universitet och högskolor har ansvaret

för att användningen IT i undervisningen främjas och

mål sätts för hur detta skall ske. att upp

IT-KOMMISSIONEN - 9

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Varje kommun skall utarbeta strategi för IT-användningen

en och dess utbyggnad i skolan. Rektor har för

samma ansvar den skolan.

egna

0 En nationell aktion genomförs för stimulera alla

att

kommuner och skolor till bred IT-användning. I aktionen

en bör utvecklare och leverantörer IT, läromedels-

staten, av förlag med flera samverka. Aktionen introduceras hösten 1994 och genomförs under 1995. En särskild organisation skall sättas för att aktionen kraft.

upp ge

O Ett nationellt Internet-anknutet informationsnätverk skol-

datanätet skall upprättas. Tjänster hög kvalitet knyter

av som

alla skolor med varandra, också med universamman men

siteten och högskolorna, skall erbjudas nätet. Tjänsterna

inom nätverket skall kunna nås från varje klassrum, också på lågstadiet. Kontakter med bibliotek och olika kulturinstitutioner underlättas därmed.

C Lärarna skall ges möjlighet att kunna fungera

som

IT-användningens föredömen inom alla utbildningsformer. Fortbildning lärare, med och för användning IT, är

av av

nödvändig.

O Lärarutbildningarna skall nyutexaminerade lärare

möjlighet att visa vägen i fråga användning IT i

om av undervisningen. Berörda universitet och högskolor skall

utveckla distansutbildning med hjälp IT för redan

av verksamma lärare.

O För att lärarna skall kunna arbeta med IT i tillräcklig

omfattning fordras att alla lärararbetsplatser i skolan och

inom den högre utbildningen är försedda med tillgång till

väl avpassade datatjänster.

O Utvecklingen elektroniskt tillgängliga läromedel skall

av främjas. Den svenska kulturens och det svenska språkets ställning skall därvid hävdas. Läromedlen behöver kunna användas i alla klassrum och vid lärararbetsplatserna. Det ställer krav lokala datanät.

O Varje universitet och högskola skall ha heltäckande plan

för utveckling IT-användningen.

O Studenter skall ha god tillgång till datorer. Student-

bostäder skall ha elektroniska kommunikationsmöjligheter.

10 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Inom forskarutbildningen skall alla studenter göras

förtrogna med IT:s användning och möjligheter. Rådgivning och hjälp IT-specialister skall finnas tillgänglig för alla

av forskare.

0 En fortsatt uppgradering universitetsdatanätet SUNET

av skall genomföras. De mindre och medelstora högskolornas anslutning till SUNET skall förbättras. Alla studenter skall ha tillgång till SUNET. Forskarnas behov datakraft skall

tillgodoses.

O När 30 procent Europas universitet och forsknings-

av institutioner 1997 enligt den Europeiska Unionens EU mål skall anknutna till ett gemensamt forskningsnät-

vara verk skall alla svenska universitet och högskolor med.

vara

O Distansutbildning med hjälp IT skall främjas, bl.a.

spridning information pedagogiska och

genom av om

tekniska möjligheter och genom synliggörande av goda

exempel. Genom statlig upphandling tjänster för

distansutbildning i en form som främjar utveckling av

samarbete mellan skolor, universitet och högskolor skall regeringen sitt stöd till utvecklingen distansteknik.

ge av

Rättsordningen

Vad skall uppnås

O Lagstiftningen skall vara utformad att användningen

av IT inte onödigtvis hindras eller kompliceras. Allmänna krav

rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd den enskildes

integritet skall uppfyllas.

O Genom ett väl förankrat rättsligt regelverk, spelregler

samt i övrigt, kan ett allmänt förtroende och dynamisk

utveckling för IT skapas och kompetensen höjas.

O Med stöd IT skall det rättsliga regelverket göras

av mer

överblickbart. Medborgarna skall beredas goda möjligheter

IT-KOMMISSIONEN - 11

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

att finna och använda information lagar och

förordningar med anknytande rättskällor.

Hur skall detta ske

O En övergripande kartläggning skall genomföras lagstift-

av ningen med sikte på att klargöra sambanden i stort mellan

rättsliga regleringar och IT. Därvid skall även uppmärk-

samhet ägnas åt problem skär traditionella

som genom rättsområden och behov fördjupade studier problem

av av

där juridik teknik bl.a. på standardiserings-

och vävs samman, området. Nödvändiga förändringar skall successivt kunna genomföras under de tre närmaste åren.

0 De avtalsrättsliga och upphovsrättsliga områdena skall särskilt

över. Ett nära internationellt samarbete söks för att ses

främja internationell reglering. Målet skall

en vara att nya

rättsregler skall införas inom tre år.

Or Inställningenhos arbetsmarknadens parteritill distansarbete

och andra förändringar i arbetslivet IT skall

genom

klargöras och berörd lagstiftning över.

ses

En datalag skall utarbetas. Aktiva initiativ skall därvid tas

för påverka den rättsliga utvecklingen inom EU.

att Förberedelserna för den lagen skall inledas redan nu.

nya

O En utredning tillsätts för frågor bl.a. etermediers och

om andra mediers förhållande till tryckfrihetsförordningen

nya

och yttrandefrihetsgrundlagen. Utredningen skall vara

färdig med förslag under 1995.

O En utredning med uppgift att utarbeta förslag till sådan rättslig reglering kan behövas i samband med inrät-

som tandet s.k. elektroniska anslagstavlor och för använd-

ningen elektroniska dokument inom både förvaltningen

av och näringslivet har tillsatrs. Den skall redovisa sina förslag senast i november 1995.

O Kontakterna med rättsliga inom EU skall vidareut-

organ vecklas, bl.a. med den rådgivande rättsliga institutionen

inom IMPACT-programmet.

O Regeringen har ansvaret för att det nödvändiga lagstiftningsarbetet kommer till stånd.

12 0IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Förvaltningen

Vad skall uppnås

O Den offentliga förvaltningen skall effektiv och

vara ge en god service. Offentlig förvaltning skall ett föredöme vara IT-användare. Rationellare arbetsrutiner skall förbättra som servicen och administrationskostnaderna.

pressa

O Medborgarnas och företagens kontakter med myndigheter

och offentlig verksamhet skall enklare och annan vara mer öppna. IT:s möjligheter att främja allmänhetens insyn i förvaltningen skall tillvaratas. Höga krav på informationssäkerhet skall därvid beaktas. Den personliga systemens

integriteten skall värnas.

O Alla offentliga skall utnyttja de möjligheter IT

organ som ger. Det inbegriper kunna och besvara elektronisk att ta emot och ha möjligheter att söka information i databaser. post

Därmed främjas elektronisk ärendehantering.

0 Handläggningen offentliga ärenden skall ske snabbare. I av många fall skall tidsåtgångerna halveras. Det kräver ett i

grunden nytt sätt att arbeta. Därigenom kan de offentliga förvaltningsutgifterna minskas.

O Elektroniska kommunikationsmöjligheter med organ i EU skall etableras för göra det europeiska förvaltningssam-

att arbetet effektivare. Förvaltningen bidrar därmed till att förverkliga den inte marknaden.

O Den offentliga upphandlingen skall ske på ett sådant sätt

att ökad användning standarder, helst internationella,

främjas.

Hur skall detta ske

O Ett handlingsprogram skall genomföras för främja

att

utvecklingen arbetssätt användning IT i den

av nya genom av

offentliga förvaltningen. Därvid skall såväl rationaliseringsvinster uppnås ökad öppenhet främjas. Tekniska

som en lösningar kan användas även inom näringslivet skall som eftersträvas. Programmet genomförs under tre år.

IT-KOMMISSIONEN - 13

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 Programmet för främja IT-utnyttjandet utarbetas och

att förnyas successivt berörda aktörer gemensamt inom av

förvaltningen. Alla förutsätts göra åtaganden och aktivt

bidra med insatser för genomförandet.

egna

O Ett samlat för förnyelse regeringskansliets

program av

informationsförsörjning skall genomföras. Riksdagen,

departementen och förvaltningsmyndigheterna måste

kunna kommunicera effektivt med varandra. Reforme-

ringen genomförs under en begränsad tidsperiod.

O En kartläggning skall genomföras de författningsmässiga

hinder från rent verksamhetsmässiga utgångspunkter

som

föreligger för kunna utnyttja IT och därmed förnya

att

förvaltningens organisation och arbetsformer. Reglerna

om arkiv skall samtidigt över. ses

O Medborgare och företag skall ökade praktiska möjlig-

ges heter att ta emot, lämna och söka elektroniskt lagrad offentlig information på standardiserat sätt och på rimliga

ekonomiska villkor. Elektroniska blanketter skall göras

tillgängliga. Offentliga elektroniska anslagstavlor skall

upprättas.

O Offentliga publikationer offentlig information

och annan

skall göras tillgänglig i databaser. Det gäller även offentlig

information från EU.

O Myndigheter skall utveckla informationstjänster för

persondatorer i bostäderna. Tjänsternas innehåll skall vara

enhetligt och lätt tillgängligt.

O Offentlig information skall på. enkelt sätt göras

ett

tillgänglig för äldre, samt på likvärdigt sätt tillgänglig

vara för människor med funktionshinder.

O De offentliga biblioteken skall utnyttjas för information

att

samhällsfrågor, också t.ex. litteratur, konst

om men om

och musik, elektroniskt skall kunna nå alla. Översättnings-

tjänster för offentlig information skall finnas på de

stora

invandrarspråken.

O Genom medborgarkontor skall medborgare och myndigheter

med IT:s hjälp kunna närmas till varandra.

O Regeringen har det yttersta ansvaret för förnyelsen den av

14 - IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

offentliga förvaltningen. En nära samverkan mellan stat,

kommun och landsting är nödvändig. Enskilda myndigheter,

kommuner och landsting har det omedelbara för den

ansvaret

egna användningen av IT.

Hälso- och

sjukvården

Vad skall uppnås

O Offentliga och privata vårdgivare skall att utnyttja

genom IT kunna erbjuda vård hög kvalitet. Effektivitet och hög

av produktivitet skall främjas. En bättre vård och ökad säkerhet skall därigenom kunna åstadkommas med beaktande

hänsyn till den personliga integriteten.

O Medicinsk rådgivning med stöd dataöverföring och

m.m. av effektiv användning IT, s.k. telemedicin, skall göra det lät-

snabbt erbjuda kvalificerad vård i alla delar landet. tare att av

Hur skall detta ske

behövs vad gäller IT-användning på olika nivåer

O En samsyn inom hälso- och sjukvården för att undvika isolering och

kommunikationsproblem.

O Databaser med hög informationskvalitet och tillförlitlighet, rörande bl.a. terminologi och nomenklatur, bör skapas för att förbättra de medicinska besluten på samtliga nivåer inom

hälso- och sjukvårdsorganisationerna.

O Former för systemsamverkan bör utvecklas för att

möjlighet till ett säkert och effektivt informationsutbyte,

bl.a. ökat utbyte elektroniska dokument.

genom ett av

O System för datorstödd, förebyggande och rådgivande hälso-

vård, riktad direkt till allmänheten, och anpassad även för äldre och handikappade, bör utvecklas för avlasta vård-

att givare enklare vårdspörsmål. Vård i hemmet bör underlättas med hjälp tillämpad telekommunikation., i

IT-KOMMISSIONEN ° 15

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

O Medarbetarna inom de vårdgivande bör ökad

organen ges

utbildning i medicinsk informatik, information, rådgivning

och tekniskt stöd för att främja bred användning IT.

en av Det kan ökat för samtal och omvårdnad.

ge utrymme

0 Finansiärerna vården, liksom tillsynsmyndigheterna, bör

av bygga databaser för att därur kunna skaffa den

upp

information de behöver vårdproduktion, vårdresultat,

hälsoläge för befolkningen och vårdens tillgänglighet.

Kommunikationsnätverken

Vad skall uppnås

O Kommunikationsnätverken skall sådan kvalitet

vara av en att Sverige kan hävda ledande position när det gäller

IT-användningen.

0 Effektiva elektroniska kommunikationsmöjligheter skall

ñnnas tillgängliga för såväl medborgare företag.

som

Tillgången till nödvändig dataöverföringskapacitet i alla

delar Sverige skall säkerställas för att möjliggöra

av en

tillräckligt bred användning IT.

Hur skall detta ske

C Genom att främja bred användning IT ökas efterfrågan

en av på tjänster och kommunikationsformer inom nätverken.

nya

Det stimulerar till angelägna investeringar.

O En fortsatt hög investeringstakt i fasta och mobila nätverk för

användning IT måste upprätthållas. Kommunikations-

nätverken är aldrig färdigbyggda.

O Tele-, radio- och tv- samt konkurrenslagstiftningen skall

bidra till att företagen på marknaden investerar i kostnads-

effektiva tekniker kan samverka i ett nätverk nätverk

som av och till att tjänsterna blir effektivt konkurrensutsatta och

därmed tillgängliga till låga priser.

16 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOM M ENDATION ER

O Staten skall säkerställa att kommunikationsmöjligheter

av god kvalitet och till rimliga priser erbjuds i landets alla delar. Det huvudsakliga medlet för detta är fri och öppen

konkurrens, kompletterad med telelagens krav.

O Genom upphandling nättjänster för den offentliga sektorns

behov skall konkurrens och kostnadseffektiva kommunika-

tionslösningar för hela landet främjas.

O Vid fördelning av för befintlig teknik på

frekvensutrvmme

radio- och tv-näten skall hänsyn tas till framtida marknader och introduktion av mer effektiva sändnings- och

kommu-

nikationsformer. e i i

O Goda kommunikationsmöjligheterskall skapasfför handi-

kappade och andra med speciella behov. Ett särskilt

program

denna inriktning upprättas.

med

O Ett nationellt katalogsystem för alla användare tele- och

IT-tjänster bör utvecklas, gärna den berörda branschen i

samverkan med statliga myndigheter.

O Teknisk Standardisering är yttersta vikt för att nätverken

av skall kunna samverka. Användarnas medverkan i standar-

diseringsarbetet måste öka. Standardiseringsarbetet bör i effektiviseras och äga med bästa möjliga internationella

rum rnarknadskontakt.

O Staten skall i den internationella standardiseringen medverka

till att Öka möjligheterna med elektroniska id-kort

att

den individ eller aktör kommunicerar.

identifiera som

Möjligheter att utnyttja elektroniskt och juridiskt bindande

signaturer och sigill skall utvecklas. Staten skall stimulera

utveckling och spridning sådana system

av genom egen användning. Detsamma bör gälla för andra stora användare.

O Investeringarna i kommunikationsnätverken skall göras

företagen på marknaden. Regeringen för att de

har ansvaret nödvändiga ramvillkoren och infrastrukturella förutsättningarna utvecklas och övervakas och hänsyn till

att tas

speciella intressen och medborgargrupper. Genom

upphandling skall staten härutöver främja en utveckling i eftersträvansvärd riktning.

IT-KOMMISSIONEN 17

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Näringslivet

Vad skall uppnås

O Ett utvecklingsvänligt företagsklimat skall säkerställa att IT vinner nödvändigt insteg i alla företag. snabb

investeringstakt främjar introduktionen teknik.

av ny

O Genom förbättrad informationsförsörjning skall såväl

en varu-

tjänsteproducerande företags effektivitet, innovations-

som

förmåga och konkurrenskraft stärkas. Därigenom skapas

ökad tillväxt och fler arbeten. Företagens möjligheter att utnyttja och utöka sina nätverk kontakter måste goda.

av vara

0 Företagande med hjälp IT kan bedrivas oberoende

av mer av

geograñska avstånd. I annorlunda organisationsformer skapas förutsättningar för ett stärkt entreprenörskap inom

nya

områden. IT kan sin förmåga tekniskt överbrygga

genom att avstånd i tid och bli ett viktigt stöd för regional

rum

utveckling.

Hur skall detta ske

0 En hög kunskapsnivå och en effektiv IT-användning i hela

det svenska samhället verkar främjande också för näringslivets

utveckling.

O Forskning och utveckling teknik för distansarbete skall

av ny

genomföras, inte minst för pröva möjligheterna att skapa

att

arbetstillfällen i glesbygd. Fackliga, arbetsrättsliga och

nya

försäkringsmässiga förutsättningar för distansarbete är särskilt

väsentliga. Dessa skall klarläggas och berörda problem åtgärdas.

O Utveckling kommunikationsnätverk och databaser för

av teknik- och kunskapsspridning skall främjas för att förbättra företags och entreprenörers tillgång till information om

finansieringsmöjligheter, offentlig upphandling, universitetens

och högskolornas forskningsresultat, patent, entreprenörer,

underleverantörer, geografiska data, fastighetsregister, m.m.

O Möjligheterna för företag att utveckla teknisk och kun-

skapsmässig beredskap för kunna sammanlänka sina

att produktionssystem med motsvarande hos affärs-

system

18 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOM M EN DATION ER

skall främjas. Sådant samarbete är särskilt viktigt partners för de små och medelstora företagen.

O Former för nätverksbyggande och utbildning i informationsteknologianvändning i mindre och medelstora företag

skall utvecklas. En undersökning skall genomföras för att identiñera hinder för utökad och effektivare IT-användning

en hos olika kategorier mindre och medelstora företag. Större

av och etablerade företag bör fungera för små

som mentorer

och nya företag.

O Utvecklingen av integrerade elektroniska marknadsplatser

skall främjas. På dessa marknadsplatser skall varor och tjänster kunna utbjudas, avtal slutas, betalning ske och

tjänster levereras.

C Den offentliga sektorns databaser skall i ökad utsträckning

göras tillgängliga för användas i företagens tjänste-

att

produktion.

O Kontakter mellan näringslivet och universitet och högskolor måste främjas. Elektroniska nätverk binder

som samman företagen med universitet och högskolor skall utvecklas för

att främja kunskapsutbytet.

O Andelen svenska företag deltar i EU:s industriella

som forskningsprogram inom IT-området bör öka.

Forskningen

Vad skall uppnås

O Den svenska IT-forskningen skall liggai fronten såväl när det

gäller utvecklingen som tillämpningen och användningen

IT. av

0 De svenska kompetensmiljöerna skall bland de attrak-

vara tivaste i världen för utveckling och etablering innovativ

av IT-industri.

IT-KOMMISSIONEN 019

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

0 IT-forskningen skall medverka till att goda kunskaper

tillämpning IT sprids inom näringslivet och till det

av övriga samhället.

Hur skall detta

ske

O En översyn och kraftsamling befintliga offentliga

en av insatser för forskning och utveckling inom IT-området skall genomföras. Resultatet översynen redovisas i

regeringens forskningspolitiska proposition 1996.

0 Insatser inom forskningsrådens, sektorsorganens och andra

myndigheters forsknings- och utvecklingsarbete bör i ökad utsträckning inriktas mot IT, t.ex. vad tillämpning av gäller

multimedia, samverkansteknik; biblioteks- och iinforma-i

för p

tionsvetenskap, rättsinformatik, samt teknik utveckling

av tjänsteföretag. i i i i

O Hittills prioriterad forskningom basteknologiier,

mikroelektronik, systemteknik, kommunikation och

produktionskonstruktionsteknik skall kompletteras med i

forskning rörande olika former användning IT;

av av

0 Behovet ett helhetsperspektiv och koppling till ekonomisk,

arbetsmiljöorienterad, beteendevetenskaplig och pedagogisk

forskning samt till konstnärligt utvecklingsarbete skall

beaktas. Studier hur den regionala utvecklingen påverkas

taxesättning och olika typer investeringsalternativ

av av

är angelägna. o

O En ökad andel svenska forskare inom EU:s för

program IT-forskning skall eftersträvas för att säkra bättre tillgång

en till de resultat kommer fram i dessa Risker

som program.

för projektkonflikter skall uppmärksammas.

O Spridning av befintlig kunskap och nya forskningsresultat för bred användning IT skall ingå integrerad del

en av som en av nya forskningsprojekt inom IT-området. Kontakter med

de mindre företagen skall särskild prioritet.

ges Universitetens

och högskolornas, inte minst de nyas, roll i utvecklingsarbetet skall särskilt uppmärksammas.

O Lättillgängliga former, såsom Internet-anknutna databaser, för bred spridning såväl svenska utländska

en av som

forskningsresultat inom det informationsteknologiska

området skall utvecklas.

20 ° IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Andra områden

viktiga

De användningsområden vi här har diskuterat

som är natur-

ligtvis långt ifrån de enda är betydelse när det gäller

som av

användningen IT. Tvärtom berör teknologin varje del

av av tillvaron på ett ofta genomgripande sätt. I denna första analys

har IT-kommissionen emellertid valt fokusera några

att

användningsområden särskilt stor betydelse och aktualitet.

Vi vill emellertid också peka på några ytterligare områden

av uppenbart intresse.

Regional utveckling är ett område där Sveriges geografi ger

särskild anledning att utnyttja IT. Rikets glesa bebyggelse

och stora avstånd skapar extraordinära behov distansöver-

av bryggande teknik. Denna, tillsammans med telelag

en som säkerställer tillgänglighet för infrastrukturen i landets samtliga

delar, förutsättningar för betydande IT-användning

ger en inom många verksamheter. Post- och Telestyrelsen är tillsyns- TÄNK OM...

myndighet för telelagen och skall verka för behovs- och

en man som

funktionsanpassad tillämpning densamma.

av kunde

förälder

Behovet IT utanför storstadsregionerna är tydligt. Där

stanna hemma avstånden är stora är det jämförelsevis viktigare att utveckla

hos sina sjuka

former för hålla kontakt. IT kan i glesbygderna skapa nya att

barn när det

kommunikationsvillkor i väsentliga hänseenden dessa

som ger

bygder utvecklingsmöjligheter jämförbara med landet i behövs, men

övrigt. ändå nästan

Arbete på distans med användning modern teleteknik allt det

av gjort

är stort intresse. Distansarbete kan energi, att

av spara genom skulle

som man

många arbetsresor kan visa sig bli onödiga då arbetsuppgifter

gjort på

kan utföras i närmiljön eller i närheten bostaden.

arbetsplatsen.

Samtidigt begränsas sådan nedsmutsning miljön täta

av som arbetsresor bidrar till. Distansarbete också individen stör-

ger

möjligheter att välja bostad och livsmiljö.

Den svenska ;êuturpøizzken syftar bl.a. till stödja svenskt

att

kulturskapande och till att möjliggöra för alla i Sverige att

del kulturella upplevelser och det svenska kulturarvet.

av Genom IT kan kulturskapare och kulturinstitutioner lättare

nå publiken. Det blir lättare att orientera sig i och

museernas arkivens rika samlingar. IT kan också upphov till helt

ge nya

möjligheter för konstnärligt skapande. Det finns emellertid

också risk för den multinationella kulturindustrins

en att

dominans förstärks ytterligare uppbyggnaden

genom av

världsomspännande informationsnätverk. De kulturpolitiska åtgärderna bör till båda dessa förutsättningar.

anpassas

IT-KOMMISSIONEN 021

VÅRA FÖRSTA REKOMMEN DATION ER

IT spelar betydelsefull roll i .rambødlsplaneringeøn I ett

antal tillämpningar IT är den geografiska eller rumsliga

dimensionen betydelse. Det gäller landskapsinformation,

lägesbestämning med användning satellitteknik En

av m.m.

omvandling allmänna kartor till digitala kartdatabaser pågår.

Därmed möjliggörs uppbyggnad geografiska informations-

system, vilka kan spela viktig roll såväl för förvaltningens

och utbildningens användning IT, för utvidgad pri-

av som en

vat tjänsteproduktion. Dessa system kan dessutom värde-

vara

fulla i många olika tillämpningar,

som t.ex.:

stöd för totalförsvaret -

kommunal planering

VISS TE DU -

fastighetsförvaltning

ATT. - . . till land

navigering i luften, sjöss och på

CD- -

på en

räddningstjänster

- ROM-skiva

turistinformation ryms motsva- statistik rande 275 000

A4-sidor text. Fastighetsdatasystemet utgör samlad vad gäller fastig-

en resurs

hetsinformation. I systemet rutiner dels för ajourhåll-

ryms

ning uppgifter indelning i fastigheter, ägare lagfarter,

av om

inteckningar, planer och andra markreglerande bestämmelser,

adresser dels för utnyttjande information inom olika

m.m., av samhällssektorer.

Informationteknologin öppnar nya möjligheter att skydda miljön. I Hera avseenden kan användning IT främja hus-

hållande med fysiska En förbättrad miljö kan också

resurser.

åstadkommas med hjälp effektivare miljöövervakning.

av en

Det är angeläget att sådana möjligheter tas till Det är också

vara.

viktigt utnyttja de möjligheter tekniken erbjuder

att som

hjälpmedel för miljöplanering i stort.

Miljöövervakning i såväl regionala som internationella per-

spektiv förbättrar möjligheterna till gränsöverskridande

samar-

bete, vad gäller tillståndsbeskrivningar, bedömning miljö-

mässiga hotbilder och planering åtgärder. Sverige har interna-

tionellt sett hög kompetens inom området miljöövervak-

ning. Det är största vikt detta kunnande inte bara under-

av att

hålls utan även vidareutvecklas. För förverkligande höga

ambitioner inom detta område förutsätts både god datateknik

och effektiv telekommunikation.

Den information hanteras inom miljövården kan delas

som

in på följande sätt:

miljöinformationmiljödata

ärendeinformation -

stödinformation -

22 0IT-KOMMISSIONEN

VÅRA FÖRSTA REKOMMENDATIONER

Statens Naturvårdsverk SNV har tillsammans med länsstyrelser och kommuner i dessa sammanhang. En ökad

ansvar

decentralisering miljöarbetet tillämpas för närvarande.

Datasystemet KRUT kalkning och försurningskontroll, recipientkontroll, utloppskontroll av miljöfarlig verksamhet utgör värdefullt redskap i länsstyrelsernas miljövårdsarbete.

ett En aktiv vidareutveckling såväl detta system andra

av som

informationssystem inom miljövården pågår hos berörda

myndigheter.

En vidareutveckling lT-redskap för tillämpningar inom

av miljö- och planområdet kan spela viktig roll för fram-

en ett

gångsrikt och resurssnålt miljöarbete.

För att användningen IT skall nå fullt i det svenska

av ut samhället är det nödvändigt att ta hänsyn även till användare med särskilda behov. För att handikappade skall kunna använda tekniken på sätt är likvärdigt med andra användares,

som krävs särskild teknisk anpassning. För olika handikapp finns

tekniska kommunikationsmöjligheter där förstärkningar och

omvandling till speciella inmatnings- och presentationsformat konstgjort tal, punktskrift m.m. kommer till användning.

IT utgör något revolution för många handikappade, i

av en

och med att kontaktmöjligheter och uttrycksformer kan vidgas

till för dessa användare dimensioner. Det är viktigt de

nya att nya möjligheterna uppmärksammas, och att för ändamålet anpassad teknik utvecklas. Eftersom sådan teknik ofta kan

ny användas många, skapas samtidigt möjligheter för svenska

av företag att internationellt föra ut produkter inom områden där

Sverige hävd intagit framskjuten position. Ett särskilt

av en program rörande IT-insatser för handikappade skall genomföras.

En omfattande utveckling och användning IT äger

av rum

inom rotaförsvaret. En långsiktig strategi har fastställts för

inriktning och samordning försvarsmaktens verksamhet

inom området. Datasäkerhetsfrågornas vikt och inriktning

mot öppen systemmiljö kännetecknar den aktuella utveck-

lingen.

Samverkan mellan civila och militära teknisk nivå

system är eftersträvansvärd i Hera sammanhang. Även totalförsvarets

ur synvinkel är det väsentligt att ha stark IT-industri i landet.

IT-KOMMISSIONEN 023

INFORMATIONSTEKNOLOGIN

Bakgrunden

BAKGRUNDEN

De omvärldsvillkoren

nya

Stora förändringar i människors levnadsvillkor och i samhällets uppbyggnad har skett under det århundradet. Föränd-

senaste ringstakten kommer med stor sannorlikhet att accelerera

ytterligare. Två omständigheter är särskilt betydelsefulla, nämligen

den ökade internationaliseringen och IT25 genombrott. Till-

förändrar omvärldsvillkor i grunden förutsammans dessa nya sättningarna för livskvalitet och välståndsutveckling överallt och inte minst i ett land Sverige. Exemplen härpå är

som

många. De europeiska integrationssträvandena skapar ett alltmer

Europa. Denna utveckling är inte bara ekonomiskt

gränslöst

och kulturellt värdefull, också förutsättningar för

utan ger nya stabilitet och fred. Efter järnridåns fall öppnas ånyo möjligheterna för framtida handelsområde runt Östersjön.

ett

Kinas utveckling marknadsekonomi, tillsammans med

mot de sydostasiatiska ländernas snabba industrialisering och tillväxt, leder såväl till ökad konkurrens på världsmarknaden

till öppnandet enorma exportmarknader.

som av

Den tekniska utvecklingen, främst inom informations- och

kommunikationsområdet, är både förutsättning för och

en en

pådrivande kraft i internationaliseringen och globaliseringen

ekonomi, handel, vetenskap och kultur.

På det nära planet märks förändringarna inte minst i barnens

och ungdomarnas värld. Skolan har inte längre monopol

Filmer, tv-spel, musikvideo och datorer förändrar

undervisning.

barns och ungdomars relation till omvärlden på ett sätt som

har svårt förstå. De möjligheterna kan många vuxna att nya

utnyttjas för bredda och fördjupa kunskaper och

att ungas förståelse för den komplexa tillvaro kommer att möta

som dem.

Övertygande skäl talar för faktor kunskapen mer

att en - än kommer prägla den framtid väntar i

någon annan att som en

internationaliserad och snabbt föränderlig värld. Det mer

märks redan kunskapsinnehållet i produktionen

genom att

ökar och tilltagande snabbhet i kunskapsutveck-

genom en

lingen. Kunskapsbehoven blir samtidigt komplexa.

mer Gamla gränser mellan etablerade ämnesområden rivs

ner.

Det förtjänar emellertid samtidigt att understrykas att allt

inte förändras bara för mycket gör det. Den kulturella iden-

att titeten blir både för tryggheten och redskap för

viktigare som att

26 0IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

sortera de ökade informationsmängderna.

När såväl kapital teknik och människor blir alltmer som och allt snabbare globalt rörliga kommer den lokala kompetens-

och kunskapsmiljöns styrka att bli viktigare för det enskilda landets välståndsutveckling och dess medborgares levnadsvillkor. Förmåga och kompetens klara den snabba förändrings-

att

takten blir betydelsefull.

mera Som vi just pekat på är den framväxande IT del de en av förändrade omvärldsvillkoren. Kvardröjande gränser mellan

länder och folk bryts effektivt igenom med teknikens hjälp.

IT är samtidigt del kanske den viktigaste i den en - t.o.m. arsenal redskap behövs för framtiden skall kunna av som att

mötas framgångsrikt.

Vi är övertygade långsiktig satsning på bred

om att en en IT för TÄNK oM-n

användning av är en förutsättning att de svenska kom-

petens- och kunskapsmiljöerna skall bli attraktiva och dyna- och var en på miska. Det är också bara härigenom konkurrenskraft och

som elektranisk

framväxten jobb kan främjas.

av nya direkt

väg

Sverige är förvisso inte ägna IT välmotiensamt om att ett

kunde

verat intresse. I Hera andra länder finns motsvarande ett enga-

besked och

gemang. Program med varierande. form finns for.. . insatser. Utvecklingen i USA har de åren roll för uppgfter senaste spelat stor

uppmärksamhet på IT-området i länder. 1993 alla mYnchg

många antog

kongressen The National Information Infrastructure Act heter.

NII. Den utgör riktlinjen för nationell kommunikaen

tions- och informationssatsning göra det möj-

som avser att ligt för människor enkelt tillgång till information och att att kunna kommunicera med varandra säkert och effektivt

många olika sätt, och till låg kostnad. Satsningarna bygger

en på omfattande industriellt Från federalt håll ett engagemang.

genomförs bred rättslig nydaning.

en Inom den Europeiska Unionen EU har intensiteten ifråga

om aktiviteter inom området ökat markant det året. senaste Under ordförandeskap EU-kommissionären Martin av Bangemann har nyligen rapport arbetats fram, en som presen-

terar rad förslag till framför allt rättslig nyordning,

en en

med avreglering kännetecknande drag. Förslag till

som mest insatser tillämpat slag finns dessutom. Här berörs bl.a. fråav informationsstöd till innovativ industri, distansutgor om

bildning, distansarbete, telemedicin, väginformatik och dis-

tribuerad samhällsinformation. Det Europeiska Rådet ställde

sig vid sitt möte på Korfu i juni 1994 bakom rapporten.

IT-KOMMISSIONEN 27

BAKGRUNDEN

Informationsteknologins möjligheter

IT:s kommer revolutionera människors vardag

genombrott att

och levnadssätt. Överraskningarna kommer att bli många när

det gäller den specifika riktning som utvecklingen tar. Några

allmänna linjerna kan emellertid skönjas. av de mer

På samma sätt som en gång tryckpressen, läskunnigheten

och telefonen, för den delen också ångmaskinen, järnvämen bilen och flyget, öppnar IT helt nya möjligheter att gen, snabbt kommunicera, utbyta och utnyttja information, men också utveckla kunskap. Liksom industrisamhällets att ny

energikällor blev hävstång för den mänsktämjande av nya en

muskelkraften är modern IT hävstång för den mänsk-

liga en

och, rätt använd, för det mänskliga förnuftet

liga hjärnan

och visheten. IT människans förmåga vingar. ger IT är inte enbart eller främst ersättningstekno- - ens - en gör det lättare, snabbare och effektivare att göra

logi, som

sådant redan görs idag. Den är istället en teknologi som som möjliggör sätt sätt arbeta och sätt att nya att vara, nya att nya mötas och umgås. Tekniken är mångfacetterad. Datorer och datakommunikation används i alltfler företeelser och produkter. Nya medieformer uppstår i anknytning till radio, tv, telefoni, t.ex. att interaktiv video och elektroniska tidningar expanderar.

Dessutom skapas lagringsformer med alltmer imponeran-

nya

de prestanda.

I likhet med de tidigare informationsrelaterade genom-

brotten kommer vi just understrukit IT att i grun- - som den förändra vårt sätt leva och arbeta. Dess effekter är i att första hand kulturella eller samhälleliga.

Viktigast är att IT :

O ökar människors förmåga kommunicera och samarbeta att med varandra

O ökar människors möjligheter tillägna sig, utnyttja och

att bearbeta existerande information och kunskap

C ökar människors möjlighet till problemlösning och förmåga

att utveckla kunskap ny

I tekniskt hänseende kan förändringen beskrivas så sätt att mer

28 IT-KOMM|SS|ONEN

BAKGRUNDEN

tele-, data-, text- och ljud-, även televisions-, kabel- och

men

radioteknologierna integreras och smälter till

samman en ny informations- och

gemensam kommunikationsteknologi.

Det är viktigt poängtera teknologin emellertid endast att att

är ett redskap, ett medel, för i högre grad kunna förverkliga

att värden individuellt och samhälleligt

av mer slag.

För individen vill vi peka på följande:

O förbättrad livskvalitet, bl.a. kontakter ökar

genom som möjligheterna att arbeta när och själv önskar, var man men också kontakter med ökat och varierat genom ett mer

utbud kultur, information, förströelse och

av underhållning

C stärkt kundmakt och valfrihet på marknaden tillgenom gång till fler informationskällor och större

jämförelsemöjligheter

O ökade möjligheter och expandera företagsamhet

att starta

grund av låga investeringströsklar och tillgång till större

marknader

O högre kvalitet och större snabbhet i såväl tjänstevaru- som

produktionen

C större demokratisk insyn i den offentliga verksamheten och

ökad tillgång till offentlig information TÄNK

OM,

din läkare

egen

O tillgång till problemorienterad utbildnings-

en ny, mer

kunde a

pedagogik, som integrerar bild, ljud och text i elevens

den specialist-

individuella takt och flexibla, stimule-

som möjliggör mer

rande och effektiva och hjälp som

undervisnings- utbildningsformer i

skola och behövs medan

högre utbildning

undersökningen

O möjligheter att utbilda sig på enklare sätt hela livet

genom pågår.

användning av distansteknik

På samhällsnivå Vi kan förväntas

menar att nya möjligheter

genom:

O större flexibilitet och kostnadseffektivitet i såväl privat som offentlig verksamhet

O mer likartade förutsättningar för olika regioner genom att fysiska avstånd får minskad betydelse

O ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i

geografiskt avlägsna regioner

IT-KOMMISSIONEN - 29

BAKGRUNDEN

C ökad närhet till kunder och förbättrade marknadsföringsnya marknader för svenska, inte minst mindre,

möjligheter nya

företag

innovativt näringsliv

C ett mer

C mindre resurskrävande och flexibel offentlig sektor en mer

till följd arbets- och organisationsformer

av nya

C förbättrad tillgång till hjälpmedel och allmän samhällsservice för och andra med särskilda behov

handikappade

C ökad stimulans för skolelever sammanhang, dra slutatt se

och lösa problem

satser

C förbättrade utbildningsformer för invandrare, vuxenstuderande och andra med särskilda behov grupper

C bättre miljö effektivare resursutnyttjande och

genom minskade fysiska transporter genom

C kulturellt utbud och nyskapande och ett bättre

vidgar tillvaratagande existerande kulturskatter

C vitalare samhällsdebatt och levande och öppen en en mer demokrati

C förbättrade möjligheter sprida samhällsinformation, att

gällande rätt, via tjänster för persondatorer i

t.ex. om

bostäder samt via medborgarkontor

Användning kraftfulla datorer medger dessutom verkligav hetsnära simuleringar. Sådana simuleringar kan användas t.ex.

för och för träning katastroffall i farliga mil-

utbildning av samt

jöer. Exempel på sådana områden där simulering redan idag är

ovärderligt verktyg är utbildning piloter i Hygsimula-

ett av

komplicerade elektroniska medicinska kirurgiska in-

torer,

i simulerade miljöer, ekonomiska katastrofsituationer m.m.

grepp De elektroniska nätverken, t.ex. Internet, har skapat ett stort antal formfria, virtuella organisationer med olika intresse- De flesta dessa informell karaktär. Det

inriktningar. av är av

virtuella universitetet finns redan de facto även det inte om har formell Detta kommer ha traditionella unien status. att versitet noder med dessas lärare och studenter. Det som virtuella universitetet använder internationellt elektroniskt ett nätverk kommunikationsmedel. Kursmaterial finns på som nätverket. För första gången kommer universitet och högskolor därmed reell konkurrens på kursnivå. I motsats till att

30 IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

konventionell distansundervisning, är relativt i

som passiv

förhållandet mellan lärare och studenter sinsemellan, kommer det virtuella universitetet ha interaktiv karaktär att en genom att utnyttja multimediateknik. Det virtuella universitetet kommer inte ersätta det att reella universitetet kommer kunna viktigt men att vara ett

komplement till detta.

De effekter bred användning IT vi här har av en av som antytt pekar på att det med hjälp den tekniken kommer bli av nya att möjligt att utveckla välståndet och levnadsvillkoren. Livskvaliteten kan höjas rör alla. Det är väsentligt att de möjligheter öppnas till som nu tas

så fort det går. I globaliserat och snabbt föränderligt

vara ett samhälle skapas därmed konkurrensfördel. en stor Samtidigt finns det naturligtvis också risker och problem med VISSTE DU en ny teknologis genombrott. Det är viktigt att inte enbart film och spel, även information och kultur bredare och ATT... utan av mer kvalificerat slag görs tillgängligt i informationsnätverken.

det finns fler

Lagstiftningen, liksom etablerade levnadsmönster och sociala

datorer

per

institutioner, är inte alltid i takt med de villkor teknya som invånare

niken skapar. Mer allvarligt är emellertid den IT i sig att nya

Sverige än i

kan förknippad med särskilda avigsidor. vara Utifrån något annat det individuella perspektivet torde de integritetsland. problem kan uppstå IT missbrukas särskild som om vara av

betydelse.

Det finns också fara i alla individer inte sig kunna en att anser

eller vilja lära sig använda IT. Vidgade kunskapsklyftor kan

uppstå genom att sorts analfabetism utvecklas, även en ny om breda informationsåtgärder vidtas och allt lättanvända mer

program görs tillgängliga.

Utifrån ett samhälleligt perspektiv är den ökade sårbarhet

som följer att grundläggande samhälliga funktioner är

av beroende och uppbyggda elektroniska

av datasystem ett uppenbart problem. En rad säkerhetsaspekter aktualiseras. Den

nyligen beslutade utredningen radion och telvisionen vid om krig och krigsfara skall t.ex. behandla problemen med kabel- TV-nätens sårbarhet. Sårbarhetsriskerna skall emellertid inte överdrivas. I Hera avseenden kan samhällets sårbarhet begränsas med hjälp IT. av Den risk för kulturdominans ligger flertalet som i att program,

databaser och användargränssnitt, än så länge, nyttjar engelska

som språk är värd uppmärksamma. Incitamenten för att att utveckla svenskspråkig är på många användarprogramvara områden Den svenska marknaden är och förblir begränsad. svaga. IT, i kombination med de övriga

stora omvärldsförändring-

kommer också påverka arbetslivet radikalt. Nya arna, att branscher och arbetstillfällen kommer skapas och växa att snabbt, medan arbeten sannolikt kommer försvinna inom att

IT-KOMMISSIONEN ° 31

BAKGRUNDEN

andra områden. Samtidigt kommer arbetets organisation att

förändras i grunden, sannolikt så företag och organisationer

att blir allt mindre samverkar allt mer. men Den arbetsuppgifter framförallt kommer att typ av som försvinna är de och rutinartade uppgifterna. monotona

lågkvaliñcerade arbetsuppgifter, inom vård och Tidigare t.ex.

handel, kommer emellertid kunna rikare innehåll. att ges ett De spänningar sådana omvandlingsprocesser ofta resulterar i skall inte underskattas. Det största hotet mot sysselsättningen är emellertid inte den tekniken den gamla. Att nya utan

komma på efterkälken i den teknologiska utvecklingen är ett

det största hoten positiv framtid i Sverige. Vårt land av mot en kan konkurrera med låglöneländer vad arbetsin-

aldrig avser tensiv produktion måste ha styrkan i högre produktivitet

utan

via automatisering, flexibilitet och utveckling av kunskapsin-

tensiva branscher. De och annorlunda arbeta och leva framtiden nya sätt att som utlovar ställer krav inte bara rörlighet och förändringsför-

måga, också på möjligheter för alla till kompetensut-

utan veckling och individuell växt. Först därigenom kan och var

känna angelägen trygghet i förändringen.

en en

Det är vår övertygelse bokstavligen alla långsiktigt har

att

mycket vinna på utnyttja de möjligheter som den nya

TÄNK att att OM. IT innebar. ..

man själv fick

skapa sin egen

TV-kanal.

Bara de

program man själv vill se

och vid de

tidpunkter

själv vill.

man

32 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Sveriges och

förutsättningar utgångsläge

Sveriges förutsättningar för att fort nå bred användning

en av den IT är förhållandevis goda. Vårt lands i

nya utgångsläge är

Hera avseenden bättre än andra länders. Inom vissa områden

tillhör Sverige redan utvecklingens spjutspetsar. Sverige är

samtidigt stort och glest befolkat, vilket skapar särskilda kommunikationsbehov. För att den IT:s potential skall kunna utnyttjas och nya en bred användning uppnås inom olika samhällssektorer och

arbetsområden måste fem väsentliga förutsättningar fungera

väl tillsammans:

C Kommunikationsnätverken kablar och växlar i telenät, kabel-tv och datanät standardiserade tjänster i näten samt

O Tillgången till terminaler och datorer inklusive bankomater, avancerade telefoner etc

O Tillgången till användarprogram och informationsutbud

program, multimedia, databaser, information etc

O Lagstiftningen upphovsrätt, avtalsrätt och civilrätt,

annan

offentlighet och sekretess, datasäkerhet och integritetsfrågor

O Användarnas kompetens och intresse utbildning, teknik-

vänlighet, förändringsvilja etc

I fråga kommunikationsnätverken och tillgången till om terminaler och datorer står sig Sverige väl i internationellt ett perspektiv. I vissa fall är vårt land världsledande. Mycket återstår emellertid, kanske främst när det

gällerstandardisera-

de tjänster i näten och tillgången till datorer i skolväsendet. Något sämre är det i fråga användarnas kompetens och om intresse, kanske framför allt inom utbildningssystemet, medan teknik- och datavänligheten i samhället i samtistort

digt torde tillgång.

vara en

I fråga om lagstiftningen hävdar sig Sverige relativt väl vid

en internationell jämförelse. Inom det rättsliga området finns likväl problem såväl i i flertalet andra länstora Sverige som der. Förenklat kan sägas användningen den moderna IT att av inte kan bli sig effektivare eller bättre än vad

vare gällande rätt medger.

IT-KOMMISSIONEN e33

BAKGRUNDEN

Utbudet information och användarprogram är än så av inte minst på nätverken. Ett användar-

länge begränsat, mer

utbud särskilt svenska, är förutsättvänligt av program, en

ning för bred användning IT.

en av Alla fem förutsättningarna måste väl utvecklade och vara stärka varandra för åstadkomma den kritiska att massa av aktiva användare behövs för göra utvecklingen självsom att Mycket återstår ännu för detta tröskelvärde

genererande. att skall uppnått.

vara

Kommunikationsnätverken

befinner sig idag i frontlinjen när det gäller de fysiska

Sverige

kommunikationsnätens infrastruktur för tele-, data- och bild- Denna måste bibehållas och stärkas för

överföring. tätposition

Sverige detta område skall kunna tillvara alla de att ta teknik successivt öppnar. Det sker bäst

möjligheter som ny

stimulera och underlätta för alla kategorier genom att av användare i hela landet att utnyttja IT. Vid internationell jämförelse har Sverige väl utvecklat en ett kommunikationsnätverk. Historiskt har tjänster såsom exem-

telex, fax, mobiltelefon, personsökare etc. också snabbt

pelvis

till Nyttjandegraden, mätt antal minuter tagits vara. t.ex. som telefonsamtal invånare, är relativt hög. Konkurrensen ökar per dock från utländska operatörer med skyddad hemmastora marknad. Kommunikationsnätverken består nätverk nätverk, av ett av i allt utsträckning överför tal, bilder och data på

som högre

kablar och växlar. Stommen i nätet är samma genom samma

det telefonnätet, det dagligen används för ringa

vanliga som att

Detta har gradvis byggts och moderniserats. I Sverige

på. ut

finns över 3000 mil fiberoptisk kabel. Ytterligare närmare

idag

1000 mil byggs f.n. varje år, huvudsakligen Telia, men av också Banverket, Svenska Kraftnät och Hera energiverk. av Det enkelt koppla trafik mellan olika nät. Den är idag att faktiska kostnaden i oberoende avståndet, tack är stort sett av

den i praktiken obegränsade kapaciteten hos de fiberop-

vare tiska kablarna. En teletaxorna till den faktiska

anpassning av

kostnaden pågår. Sedan 20 år pågår radikal förnyelse telenätet, snart en av inklusive AXE-utbyggnaden. Denna medför

digitaliseringen

flexibilitet, tjänster Plus-tjänster och

större möjliggör nya

underhållskostnader, inte i sig någon högre dataka-

lägre men

telelinjen. Digitaliseringen är emellertid det stora,

pacitet på

och nödvändiga för den fortsatta utvecklingen. Idag

dyra steget har alla abonnenter i vårt land AXEdrygt 70 procent av siffra ökar med över procentenhet per

anslutning, en som en

månad. Telia har aviserat alla abonnenter skall ha AXE

nyligen att

34 0IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

före 1997 års utgång. Parallellt med förstärks

digitaliseringen

de tunga stråken i telenätet med fiberoptiska kablar, i som

praktiken har oändlig kapacitet.

ISDN är teknik för behålla den digitala ända

en att signalen ut till telefonjacket. Med ISDN kan dataöverföringskapaciteten

ökas tillräckligt för överföra stillbild sekund

att en på någon

och för överföring rörliga bilder med kvalitet.

av begränsad

ISDN är idag tillgängligt i hela landet. Kostnaden är emellertid hög. Bara några abonnemang har tecknats. tusen ännu Teleföretag i USA och Sverige f.n. teknik skall testar som

medge överföring av rörliga bilder med fullgod kvalitet på

det vanliga telenätet. Upp till fyra tv-kanaler och minst ett telefonsamtal skall kunna överföras samtidigt. Kostnaden för

installation beräknas bli några tusenlappar hushåll. per Utbyggnaden skulle kunna ske omkring 1997-2005.

Visionen är att allt det idag erbjuds i radio, tidningar,

som tv, tidskrifter och böcker skall finnas i multimediabibliotek och

kunna sändas ut vid beställning. Den enskilde skulle därigenom

kunna sitt tv-tittande. styra Abonnenter med behov hög datakapacitet kommer i allt av större utsträckning att anslutas direkt med optisk fiber som

medger överföringshastigheter av många miljarder bitar

per sekund. Det finns teknik för effektivisera

att själva telenätet,

t.ex. ATM och SDH. Det kommer leda till att lägre taxor, men i övrigt inte påverka användaren. Utöver telenäten pågår utveckling för funktionen en att höja hos kabel-tv näten för medge telefoni, och

att dataöverföring

på sikt multimediatjänster. Även de lokala datanät finns som i företagen utvecklas till allt större nät, på vissa hela TÄNK OM... orter stadsnät. Dessa nät kommer också kunna erbjuda hela

att du kunde

sjäjv

spektrat av data-, tele- och tv-tjänster.

bestäm m a Tekniken utvecklas snabbt och det är därför

vanskligt att

vilka

sia exakt när genombrotten kommer och vad de kommer om kosta. Den kan konkur- avdelnmgar att bedömning som idag göras är att

rensen driver investeringarna och beloppen väl 50m mOrgOn att ligger inom för teleföretagens investeringsbudgetar. Det finns tidningen Ska

ramen här inget tyder på behov insatser under bestå som av statliga över- av. blickbar tid.

Den svenska telelagen från 1993 är de flexibla nya en av mest i världen. Den egentligen bara två villkor: alla rymmer att nät måste kunna samverka på tekniskt och kommersiellt sunda villkor alla aktörer måste bidra till socialt samt att stora betingade kostnader, för handikappade och boende i

t.ex. glesbygd.

Genom den lagen internationellt förutsättnya ges sett goda ningar för stimulerande konkurrens informations-, tele- och

dataföretagen emellan. Ett telelagens syften är söka säkra

av att

att datatjänster görs tillgängliga för alla företag till skäliga

kostnader.

IT-KOMMISSIONEN 035

BAKGRUNDEN

Alla bor i Sverige har idag tillgång till minst tre som marksända och minst fyra radioprogram. Cirka j tv-program i hushållen är anslutna till kabelnät, normalt

två-tredjedelar av

med för trettiotal Det pågår försök kapacitet ett tv-program. med ljudradiosändningar och med tv-distribution i

digitala

telenätet. kommer levereras via telenätet, via kabel-tv,

IT-tjänster att

satellit eller sätt ännu inte är känt. radio, på något annat som

Det finns i Sverige inga rättsliga begränsningar mot att leve-

viss information, tv-bilder, via något visst

rera en typ av t.ex. medium, telenätet. I flertal andra länder finns därt.ex. ett emot ännu denna typ av begränsningar. De i fråga nätverken först och

ofullkomligheter om som

främst kan identifieras kan hänföras till i första hand påfarterna till huvudnäten, inkluderande standardiserade tjänster inom i detta sammanhang är införandet hög-

näten. Väsentligt av hastighetsväxlar för framtida tillämpningar.

för användningen IT skall kunna öka

En förutsättning att av

användare fritt skall kunna välja mellan standardiserade är att produkter och tjänster från olika leverantörer. Standardisering

information, datorer och kommunikation är nödvändigt

av information skall kunna ske. För användare för att utbyte av innebär standarder ökad valfrihet och möjlighet till bättre konkurrens vid upphandling. För IT-industrin är det viktigt

kunna standardiseringsprocessen och att kunna

att påverka utveckla produkter, samtidigt som standardiseringsarbetet

nya fortskrider. Standardiseringen bör dock inte drivas så långt den tekniska och den kommersiella utvecklingen hämmas. att Staten har flera roller i förhållande till standardiseringen.

Staten är bl.a. regelskapare lagar och förordningar och

genom kan föreskriva standarder skall följas, är användare att staten

standard sin upphandlingsverksamhet, staten har

av genom för medborgarnas säkerhet varvid

ett övergripande ansvar

standarder är viktigt redskap och staten har slutligen ett ett

standardiseringsintressenter småfö-

ansvar för att resurssvaga konsumenter m.fl. får tillgång till resultaten från stanretag,

dardiseringsarbetet. I Europa-samarbetet har den svenska sta-

därutöver för för svenska ten ett ansvar att argumentera

intressenters ståndpunkter. Starka användargrupper har idag stort inflytande stan-

inom datorområdet. Öppna system har blivit ett

dardiseringen

innebär produkter från olika leverantörer

begrepp som att

tillsammans. Sämre ställt är det telekommunika-

fungerar

tionsområdet där standardiseringsprocesserna idag nästan helt

sker leverantörers och operatörers villkor. Det kan finnas

på

skäl i sin användarroll initialt tar ett större ansvar att staten inom detta område.

36 °IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Tillgången till terminaler och datorer

Det totala antalet persondatorer i Sverige kan uppskattas till cirka 1.25 miljoner. Det gör Sverige till världens allra ett av mest datortäta samhällen. Ungefär 15 eller 600 000, de svenska hemmen procent, av har persondatorer. Förra året skaffade 200 000 hushåll datorer, vilket kan ställas i relation till total cirka

en försäljning

320 000 persondatorer.

Även inom den verksamheten ökar

statliga tillgången till

persondatorer snabbt, medan bildskärmsterminalerna minskar. Från 1990 till 1992 än fördubblades antalet persondatorer mer hos de civila myndigheterna, från 25 300 till 53 500. Fler-

talet är anslutna till lokala nät. Utvecklingen är likartad inom försvaret. den TÄNK OM... Inom civila statsförvaltningen ökade antalet arbets-

platser med datorstöd persondatorer, arbetsstationer och männinskor i

bildskärmsterminaler med 21 budgetåret 199192. procent skilda delar av

Totalt innebär detta nära 70 000 arbetsplatser hade att världen med datorstöd år 1992.

teknikens

När det gäller andra samhällsekrorer saknas för närvarande

hjälp kunde

uppgifter om tillgången till datorer och terminaler. Använd-

spela schack

ningen IT varierar mellan olika samhällsområden. av stort

Tillgången till datorer i antal med varandra, skolundervisningen, mätt som

elever per dator, varierar, enligt Skolverkets undersökningar, eller musicera

markant mellan skolformerna. Tillgången är lägst i grundskolan tillsammans. där i genomsnitt 38 elever delar på dator. I den kommunala en

gymnasieskolan är tillgången till datorer betydligt bättre tio

elever delar på dator. Motsvarande siffror för

en landstingens

gymnasieskola och särskolan är 20 respektive åtta elever per dator. Datortätheten är högst i glesbygdskommuner, 2 3 elever per dator, och lägst i storstäder, 54 elever dator. per Datorerna är idag oftast placerade i s.k. datasalar, vilket

leder till begränsad tillgänglighet i normala undervisningssituationer. Knappt tredjedel grundskolans datorer

en av ingår i ett lokalt nätverk, medan knappt hälften datorerna av

i den kommunala gymnasieskolan ingår sådant.

i ett Lärarnas tillgång till datorer varierar också mellan skolformerna. Tillgången till lärardatorer är lägst i särskolan och

grundskolan, med 29 respektive 27 lärare dator, och

per

högst i landstingens gymnasieskola, med fem lärare dator.

per Totalt finns 51 000 undervisningsdatorer och 6 500 lärar-

datorer i grund- och gymnasieskolan.

Möjlighet till extern datakommunikation finns i störst

utsträckning i den kommunala gymnasieskolan och minst i särskolan och grundskolan.

Liksom i skolan varierar tillgången till datorer inom den högre utbildningen starkt mellan de olika lärosätena och dis-

IT-KOMMISSIONEN 037

BAKGRUNDEN

ciplinerna. En generell iakttagelse är att användningen av IT

utvecklad inom de tekniska och naturvetenskapliga är mest områdena. Statistiken över IT-användningen är emellertid j

ännu bristfällig. olika redskap eller maskinutrustning kan

Många typer av användas för kommunicera med datasystem. j numera att Själva datorn avdramatiseras allt snabbare. Det mest natur-

liga kommunikationshjälpmedlet är alltjämt telefonen.

Sverige är världens telefontäta land, och också det land mest i högst utsträckning använder mobiltelefoni. som En rad olika former datorer eller terminaler finns idag av för komma i kontakt med datasystem. Televisionsatt

kan i ökande grad fungera som presentationsskärm

apparaten för datoriserad information. Text-tv, i Sverige är spritt som till närmare två miljoner bostäder, kombineras med telefoni till utgöra det första verkligt spridda interaktiva datameatt diet. Med hjälp knapptryckningar telefonen kan datorn av bakom sändningarna då lägga de och bilder text-tv ut texter beställs den enskilde konsumenten. som av När både televisionen och radion digitaliseras, ökar möjligheterna forma kombinationsmedier starkt. Medieatt

integrationen ökar.

Det bör understrykas vad vi här har redovisat tillatt om gången på datorer säger del vilka möjligheter att en om utnyttja IT finns, långt ifrån allt. Att datorer faksom men tiskt finns innebär inte de också utnyttjas eller att det att

finns tillräckligt med för göra användningen

program att intressant.

till och

Tillgången användarprogram

informationsutbud

Det är viktigt kommunikationsnäten fylls med ett värdeatt fullt innehåll är attraktivt för många. Finns efterfrågan som kommer nätverken och datortätheten att kunna växa inom

många områden offentlig inblandning. Likaledes kommer

utan intresse och motivation för nödvändig utbildning att uppstå

bland barn, ungdomar och Användningen

spontant vuxna. driver på investeringarna i kommunikationsnätverk och infrastruktur. annan Flera tecken tyder, nämnts, på tillgången till som att

användarprogram och informationsutbud, inte minst svenska,

är begränsad. Tillgången på statistik beskriver

som program-

varuläget i Sverige är emellertid bristfällig.

Ett tecknen utbudet än så länge är relativt begränsat av att är endast 20 hushållen har kommunikationsatt cza procent av i sina persondatorer. Hela 80 procent har däremot program

ordbehandlingsprogram.

38 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Enligt uppgifter från SCB Data informationsteknologi

om i Sverige 1993 utgörs hälften den svenska marknaden för av databaser on-line finansiella tjänster. av

Av betydelse är Sverige är litet språkområde, där de

att ett flesta dagens aktiva datoranvändare behärskar Det

av engelska.

är svårt skapa det utbud och textinnehåll att av program på

svenska krävs för bred spridning till hela folket. som en Uttryckt på annat sätt den kritiska aktiva ser massa av användare behövs för göra utvecklingen användarsom att av program självgenererande annorlunda ut i ett litet land som Sverige än i många andra länder.

Det är sannolikt ñlm och spel företrädesvis på engelska - först kommer bjudas på allmänhetens marknad i som att ut ökande utsträckning. För bredare och

att en IT-användning av

mera långsiktigt slag skall kunna uppstå behöver emellertid

också sådant allmän samhällsinformation, statistik,

som

medicinsk information, offentlig information,

uppslagsverk,

tidtabeller, utbildningsprogram, elektronisk göras

post m.m.

brett tillgängligt.

Den offentliga sektorns databaser kan i ökad utsträckning

göras tillgängliga också bas för ökad tjänsteproduktion.

som en Det gäller t.ex. geografisk information kan användas för som

nya typer av vädertjänster. Ett vidgar tjänsteutbud rörande

lokal trafikinformation, Sportresultat, bankaffärer, och

biljettplatsbokning, reseinformation, matrecept, annonstidningar, tips skulle också påskynda användningen. Kvalitet i

o.s.v.

utbudet är angeläget.

TÄNK OM...

Rättsordningen

Stillers och Det rättsliga utgångsläget för expansion kommunika-

en av

Sjöströms

tionssystem och IT-tillämpningar i Sverige är förhållandevis

filmer, och

gott. I vissa hänseenden är lagstiftningen modernare än i

många

hela den

andra länder. I andra hänseenden är den emellertid inte utformad med beaktande de IT aktualiserar. övriga svenska

av spörsmål som

Alla utvecklade länder upplever för närvarande likartade filmskatten,

svårigheter de krav på snabb rätts- skulle kunna genom en anpassning av reglerna som utvecklingen av IT ger anledning att ställa. beställas

Svårigheterna skiljer sig från rättsområde till rättsområde.

direkt till den

När det gäller persondataskyddet innebär svensk t.ex. gällande

TV-

egna

lagstiftning inte sällan ett väsentligt hinder för användningen

apparaten.

av IT. Svårigheterna har göra både med problemet säkeratt att

ställa ett fullgott integritetsskydd och behovet finna

av att former för rättslig inte i onödan en reglering som spärrar vägen

för önskvärda användningar IT. av På upphovsrättsområdet är det omvittnat mediesamatt

mansmältningen och användningen datorlagrade verk ställer

krav både på rättsskyddet och på rättighetsadministrationen.

IT-KOMMISSIONEN 039

BAKGRUNDEN

Stöld är dessvärre idag inte ovanligt. I straff-

av dataprogram rättsliga sammanhang leder möjligheter att manipulera

nya

information till problem med brottsrubriceringar, brotts-

utredningar m.m.

I vissa avseenden har Sverige, nämnts, modern lagsom en Detta gäller den telelagen. I andra avseenden

stiftning. t.ex. nya äldre, exempelvis datalagen. Den förra bygger är lagstiftningen reglering det tidigare de facto telemonopolet. Sverige

en av

framhålls ofta rättsligt föregångsland just vad gäller

som ett för möjliggöra konkurrens både för nät och

liberalisering att

tjänster.

Större tveksamhet datalagen. Lagen antogs 197 5 omger och på datorer och databaser härrör från en speglar en syn som teknikkultur. I början 1970-talet den förhärskande annan av var

uppfattningen varje innehav ett datoriserat personregister

att av

skulle tillståndsbeläggas. Så skrevs också datalagen. Data-

fick med åren allt Her tillståndsärenden att hantera.

inspektionen

Successivt har datalagen förändrats, i och med att antalet ökat kraftigt. Flera utredningar har också arbetat

personregister med de rättsliga förändringar förändrad verklighet

som en

Datalagsutredningen. Förslag i dess betänkande påkallar, senast

1993 har emellertid inte lett till förverkligande, med hänvisning till inom EU. Slutligt ställningstagande till aktuellt data-

läget

har där ännu 1994 inte tagits.

skyddsdirektiv sommaren -

- Även regeringen i proposition 1993942217 föreslår om

vissa ändringar i datalagens räckvidd, finns mycket kvar att

förändra med hänsyn till den snabba spridningen data- och av kommunikationstekniken. En utredning, just tillsatts, som skall arbeta fram förslag rörande användning elektroniska av rörande hantering elektroniska dokument

anslagstavlor samt av inom både förvaltning och näringsliv.

Kvar finns den omfattande frågan huruvida reglering av om o.dyl. bör göras beroende vilket medium

personregister av

eller lagring sker. Eventuellt behövs rättslig

registrering en

oberoende vilket medium de

reglering av personregister av

lagras. En sådan medieoberoende integritetslag skulle emellertid kräva definitioner och bli vidsträckt till sin

svårpreciserade

Det skulle då också finnas skäl över och

tillämpning. att se

samordna de övervakande myndigheternas uppgifter och roller inom detta område. Överväganden har inletts rörande det rättsliga regelbehovet för sådana former för elektronisk kommunikation benämns som Electronic Data Interchange EDI. Det är här fråga helt om

automatiska meddelandesändningar mellan datasystem inom och Avtalsrättsliga regler för meddelandeföretag myndigheter.

rörande formkrav kan bli aktuella.

växling samt Skyddet intellektuella äganderätter blir alltmer kompli-

40 0IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

cerat när verk kan kopieras så enkelt i samband med som överföring på datanät. En intensiv internationell diskussion

pågår inom området. De upphovsrättsliga frågor berörs i

som detta sammanhang kan komma visa sig lika svåra att som

väsentliga för främjandet vidsträckt användning IT.

av en av

För IT-rätten helhet gäller många juridiska begrepp

som att

och regelsammanhang måste på ett nytt sätt. Frågor

ses om t.ex. elektroniska dokument skär tvärs traditionella rättsregelgenom områden, frågor rätten till information aktualiserar om upp-

hovsrätt, informationsfrihet, konkurrensfrågor, integritetsskydd

o.s.v. Även och inom

om problemen är många stora lagstiftningens

område, är situationen i Sverige inte sämre än i andra länder. Sverige har också vid internationell jämförelse snabb en en

lagstiftningsprocess, vilket gör det möjligt skapa konkur-

att rensfördelar dessa frågor prioriteras. Det gäller i

om synnerhet

om utvecklade former för förnya lagstiftningen i att en mera öppen process utnyttjas. Sverige kan också ha goda möjligheter att utöva ett positivt inflytande rättsprocessen inom EU.

Den geografiska placeringen får mindre betydelse med modern IT. Spridning barnpornografi skulle kunna bedrivas

av t.ex. från länder med mycket tolerant inställning till sådan en verksamhet. Exemplet visar på betydelsen till stånd av att internationella överenskommelser användningen IT. om av Sådana överenskommelser bör också omfatta länder i tredje världen.

Användarnas och intresse

kompetens

Användarnas kompetens, intresse och för engagemang att den redan tekniken det TÄNK OM...

utnyttja tillgängliga är idag största

hindret för riktigt brett utnyttjande IT. Likväl är kunde ett av man användning inom många samhällssektorer relativt

stor. utlandssamtal

De datorer finns i de svenska hemmen används, enligt som direktöversatta

gjorda enkätundersökningar, i 53 procent fallen för arbete,

medan man

till 16 för privata bestyr och till 13 för barnens procent procent talar. intressen. Endast 13 hade köpt datorn för spela. procent att Andelen datoranvändare skiljer sig väsentligt åt mellan

olika delar arbetsmarknaden. Enligt tillgängliga uppgifter

av från SCB:s Datorvanor 1990, använde 1990 endast tio t.ex.

procent av de sysselsatta inom jord- och skogsbruket datorer i sitt arbete, jämfört med närmare 90 de sysselsatta

procent av

inom bank- och försäkringssektorn. Över hälften,

58 procent, de statlig anställda använde datorer i sitt arbete jämfört med av endast 14 inom kommuner och landsting. Företagare procent använde vid denna tid i mindre utsträckning datorer än såväl

statligt som privat anställda, men i större utsträckning än

kommunalt anställda.

IT-KOMMISSIONEN 041

BAKGRUNDEN

Det fanns också skillnader mellan mäns och kvinnors användning IT år 1990. Av de statligt anställda männen av använde 54 datorer i arbetet 64 procent kvinprocent mot av Motsvarande uppgifter för anställda inom kommuner norna. och landsting 22 för männen och 13 procent för var procent kvinnorna. Av de privat anställda det 56 mänvar procent av och 46 kvinnorna använde datorer i arbenen procent av som Inga skillnader fanns i användningen mellan manliga och tet.

kvinnliga företagare.

lillllllllllllllillllllllll

Totalt använde 1,5 miljoner, eller tredje förvärvssett var arbetande, IT datorer eller datautrustning i sitt arbete. Av

TÄNK OM... dessa miljon det dagligen. gjorde en

Man använde också datorn olika sätt inom de olika

alla som ville

arbetsmarknadssektorerna. Inom staten var terminalsystem,

kunde

ordtextbehandling, tekniska systern och informationssökning

visningar

vanligt, medan privat anställda i större omfattning arbetade

hemma på

med terminal, kassa, administrativa system, styrsystem typ TV:n av och tekniska För företagare svarade administrativa system. lägenheter och den frekventa

system mest användningen.

hus till salu. En fjärdedel alla datoranvändare att de hade av uppgav

otillräckliga kunskaper för sina dåvarande dataarbetsuppgifter.

Vanligast det inom kommuner och landsting att de anställda var

ansåg sig ha otillräckliga kunskaper.

Inom många områden finns det öar aktiv användning av av

IT, i undervisningen i skolan. Utvecklingen har många

t.ex. håll varit starkt individberoende och är därmed sårbar. De flesta gymnasieskolor har, enligt Skolverket, använt datorn i åtminstone sedan mitten 1980-talet.

undervisningen av

I grundskolan används datorn främst inom svensk- och special-

undervisningen. Inom gymnasieskolankomvux dominerar

datakunskap och yrkesämnena. På denna nivå används således inte datorerna lika ofta i grundskolan i kärnämnena som svenska, främmande språk och matematik. Långt ifrån alla lärare använder datorn i undervisningen. Vid 90 skolorna är det högst hälften lärarna, procent av av oftast färre, använder datorn minst gång i veckan i sin som en

undervisning. Många lärare saknar utbildning om användning

av IT i undervisningen

Att användarnas kompetens och intresse att nyttja den nya

IT ökar inom utbildningsområdet strategisk betydelse för

är av utveckla såväl kommunikationsnätverken informationen att som

och programutbudet.

Sammantaget är Sveriges förutsättningar, i internationellt

ett

perspektiv, tillvara den IT:s möjligheter goda.

att ta nya Dessa förutsättningar finns det alla skäl att utnyttja.

42 ° IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Den industrin

informationsteknologiska

Sverige har omfattande och framgångsrik industri inom en ett brett spektrum IT-området. Att denna industri fortsatt av ges

goda utvecklingsmöjligheter är stor betydelse för Sveriges

förutsättningar att ta till de möjligheter IT erbjuder.

vara som En stark expansion och ökad sysselsättning inom detta område spås dessutom eniga internationella bedömare. av Det är numera också självklarhet så alla en att gott som företag, oberoende bransch, måste ha och hela tiden av egen, ökande, kompetens inom IT-området för kunna konkurrera att

framgångsrikt.

Genom att upprätthålla och vidareutveckla inhemsk industriell kompetens och produktion inom IT-området skapas

goda exportmöjligheter samtidigt som förmågan att inom landet

dra och brett utnyttja framtida

nytta av IT-landvinningar

säkerställs. Starkast är tradition svenska företag inom systemområdet, av

inklusive systemprodukter. Spetsindustrier, såsom Ericsson,

har inom i första hand telekommunikationsområdet nått

globala framgångar. Via mobiltelefonin går denna utveckling

nu vidare multimedia och bredbandskommunikation. mot Att ett fortsatt samarbete mellan dessa företag och gott

forskningsinstitutionerna inom universiteten och högskolorna

upprätthålls är av största betydelse för det svenska kompe-

tensmiljöernas dynamik och konkurrenskraft.

Med hårdnande internationell konkurrens är det samtidigt en

sannolikt på programvarusidan möjligheterna för

som nya svenska företag etablera sig är störst. Tröskeln för inträde att är i allmänhet lägre på dessa marknader än på hårdvaruområdet. Tjänstemarknaden är dessutom kraftigt växande och ofta mycket lönsam. Här finns plats för utveckling svenska av nya intresseområden.

I takt med programvaruindustrins bl.a. i form

mognad, av ett ökat produktutbud och standardsättningar, också klar

ses en

tendens att i större utsträckning köpa färdiga

programvaru-

komponenter snarare än att göra egenutveckling. En ökad

återanvändning av programvarukomponenter kan också

förväntas. Det programvaruindustrin större marknadsger en

potential, då de interna dataavdelningarna

får en mera

konkurrensutsatt position. Man kan också ökad

notera en

tillämpningsorienterad programvaruverksamhet.

IT-KOMMISSIONEN ° 43

BAKGRUNDEN

Det allmänna intrycket i europeiskt perspektiv är, enligt

ett Sveriges Verkstadsindustrier, att Sverige kompetensmässigt

har bra vad programvaruteknologi, både sett en position gäller

producent och användare programvara. som som av har dock ännu inte etablerats en

Programvaruindustrin som

väldeñnerad, bransch. Än länge saknas internationellt egen, en

konkurrenskraftig tjänsteindustri på IT-området i Sverige

Att blir föregångsland även inom dessa områden

Sverige ett

viktig förutsättning för hela IT-industrins utveckling. I är en

samspelet mellan tjänste-, och teknologiutveckling

program- TÄNK OM...

kan starkt dynamisk utveckling förväntas uppstå. Utöver

en man kunde kan det också röra arbets-

mer gängse utvecklingslinjer t.ex. kund- i vid mening organisationer för företagsamhet.

fråga miljön samt nya

På motsvarande sätt bör svensk programvaruindustri kunna dra

vagnen var en

de krävande och avancerade användare återfinns viss nytta av som

vara finns

i Sverige.

i affären.

Uppenbart Her nyetableringar behövs inom IT-

är att

tjänstemarknaden. De små och medelstora företagens möjlig-

heter dra den ökade efterfrågan, såväl i Sverige som att nytta av utomlands, och information bör särskilt

användarprogram

kunna stimuleras.

bör inom EU och OECD verka för internationell

Sverige att

konkurrens inom IT-området utvecklas på lika villkor.

44 - IT-KOMMISSIONEN

BAKGRUNDEN

Statens

uppgift

Utveckling mot bred användning IT inbegriper många

en av aktörer. Den väsentligaste drivkraften är enskildas människor och företag intresse för att dra nytta teknikens möjligheter - av för förbättra tillvaron eller konkurrensmöjligheterna. att Staten, också landstingen och kommunerna, kan men

emellertid bidra till användningen och utvecklingen IT

att av sker snabbare, och på sätt tillgodoser Hera behov. ett som

Statens långsiktiga uppgift skiljer sig inte på detta område

från andra områden. Denna uppgift tillse är att att:

O stabila och funktionsdugliga rättsregler utvecklas och

upprätthålls

C utbildningssystemen nödvändig kompetens

ger

O forskningen bidrar till skapa kunskap inom

att ny området

0 rent infrastrukturella aspekter beaktas och tillgodoses

O förutsättningarna för företagande, arbete och boende

säkerställs i alla delar landet av

O den administration behövs är billig och effektiv som

Statens uppgift är inte att ersätta eller tränga de markatt ut nader och det entreprenörskap finns, och kommer som som

att tillväxa, för information, datorer, terminaler och

program, kommunikationsnärverk.

Det är samtidigt viktigt understryka alla individer

att att och alla typer verksamhet i Sverige måste tillgång till av ges

IT på rimliga villkor. Med dagens snabba utvecklingstakt

skulle avsaknaden goda tele- och datakommunikat.ex. av tionsmöjligheter kunna innebära glesbygden eller de mindre att och medelstora företagen kommer efter. På IT-området betyder detta i det kortare perspektivet för det första att staten så snabbt möjligt bör söka utveckla som

verksamheter för fullgöra sina långsiktiga uppgifter. Detta

att betyder först och främst direkta hinder för utvecklingen att bör undanröjas, sig dessa hänför sig till den

vare rättsliga situationen, till utbildningssituarionen, till kunskaps-

IT-KOMMISSIONEN °45

BAKGRUNDEN

utvecklingen, till de infrastrukturella aspekterna eller till administrationen. För det andra kan staten i ett övergångsskede ha en uppgift verka pådrivande och föredöme för att att vara ett

påskynda utveckling förr eller kommer sig

en som senare av själv i samhället i Skälet härför är att bedömer att stort. man det inte finns tid vänta med att införa IT. att ny Den statliga uppgiften är här således temporär. Likväl kan den värde för åstadkomma den kritiska vara av stort att massa, lokalt och nationellt, aktiva användare behövs för att av som efterfrågan skall bli tillräckligt stor för ett avancerat mer utbud information, multimedia, databaser o.dyl. av program, Att så sker också det svenska språket har, nämnts, som dessutom betydande kulturellt värde. ett I denna ledarskapsuppgift ingår att sätta fokus på IT och

bedriva upplysningsarbete dess möjligheter, också

om men peka på goda exempel och förebilder. Dessa kan vara att av

flera slag:

O faktiskt existerande goda exempel inom och utom det offentligas eget ansvarsområde . . . . . . . . . . .

O och tidsbegränsade s.k. vars

TÄNK OM. nystartade fyrtornsprojekt

syfte demonstrera den teknikens möjligheter ar att nya

alla elever 1

skalan hade eller det

De bör först och främst bedrivas inom statens senare omedelbar offentligas ansvarsområde. Insatser inom skola och eget

ti utbildning är särskild betydelse för främjandet bred

tillgång av av en

användning IT i samhället. Att tillse att den offentliga muséernas av i i i i administrationen i allmänhet effektiviseras och datoriseras,

kulturskatter i

och därmed själv använder IT internt och i kontakter med multimedia. också Även

medborgarna, är en uppenbar statlig uppgift. regional utveckling kan främjas med statliga åtgärder. Fyrtornsprojekten bör samtidigt väljas med tanke

ut deras synlighet och spridningseffekter till det övriga samhället. Därutöver kan det emellertid också tänkas statligt stöd att

bör utgå till särskilt angelägna och ljusstarka fyrtornsprojekt

utanför det offentligas ansvarsområde. Exempel kan eget vara

åtgärder i syfte främja bredare IT-användning inom

att en

små- och medelstora företag, i synnerhet i glesbygd, samt åtgärder för utveckla särskilda kommunikationsredskap

att

för handikappade.

Stödet bör i dessa fall endast till projekt med mycket ges högt nyttovärde. Om och när denna realiseras, bör åternytta betalning dessutom kunna ske, så att ytterligare av pengarna projekt kan finansieras.

46 - IT-KOMMISSIONEN

Det arbetet

fortsatta

IT-kommissionens uppdrag främja bred

är att en användning

IT. Som vi framhållit tidigare är det syftet möjav yttersta att liggöra en höjd livskvalitet för alla och utvecklat välstånd. ett

Rapporten Informationsteknologin Vingar åt människans

förmåga första redovisning kommissionens bedömningar.

är en av

Vissa rekommendationerna är sådant slag de

av av ett att omedelbart kan föras vidare för slutgiltiga

ställningstaganden.

Andra rekommendationer kan kräva ytterligare preciseringar

kommissionen i skede eller berörda av ett senare av departement

och myndigheter.

Den i augusti 1994 bildade stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har ansvaret för de medel riksdasom

gen avsatt för främjande bred användning IT.

av en av Kommissionens fortsatta arbete kommer läggas på att upp

följande sätt:

O Arbetet med analyser och bedömningar behovet av av konkreta insatser på andra områden än de vi redovisat som i denna fortsätter. En redovisning till rapport ny planeras december 1994.

O Uppföljning föreslagna åtgärder ägnas uppmärk-

av stor samhet. Insatser görs för stimulera synligheten hos att

existerande goda exempel och nystartade projekt.

Preciseringar och kompletteringar på de områden har

vi nu behandlat kan samtidigt bli aktuella.

O För att bredda diskussionerna ordnas samling med en

informationsteknologiintressenter hösten 1994. Vid detta

tillfälle redovisas utvecklingsläget på vissa centrala

användningsområden. Utrymme också för diskussion

ges inför kommissionens andra redovisning i december 1994.

IT-KOMMISSIONEN ° 47

Kommissionens sammansättning

Statsminister Carl Bildt ordförande Direktör Hans Iwan Bratt, LKD Universitetskansler Stig Hagström, Kanslersambetet

Näringslivschef Gunnar Hedborg, Naringslivscentrum,

Arvidsjaur Statsrådet Börje Hörnlund, Arbetsmarknadsdepartementet

Sjukhuschef Mora Kallner, Läwenstrámséa sjukhuset Statsrådet Reidunn Laurén, Justitiedepartementet

Direktör Martin Leimdörfer, Industri-Matematik AB

Kanslichef Ann-Marie Nilsson, STATTEL-delegationen

Statsrådet Mats Odell, Kommunikationsdepartementet

Skolchef Hans-Inge Persson, Skokontoret i Eslöv Direktör Lars Ramqvist, LM Ericsson

Professor Peter Seipel, Institutet för rattsinformatilz,

Stockholms universitet Direktör Olof Stenhammar, OM Gruppen Vice verkställande direktör Monica Ulfhielm, Dialog

Statsrådet Per Unckel, Utbildningsdepartementet Statsrådet Per Westerberg, Naringsdepartementet, Statsrådet Anne Wibble, Finansdepartementet, Företagare Håkan Widborg, Tele Talk Affarsteläøni AB

Till kommissionen är också ñl. lic. Tomas Ohlin knuten.

48 - IT-KOMMISSIONEN

Vingar åt människans förmåga är den första rapporten från regeringens

kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin lT-kommissio-

nen. Den innehåller förslag och riktlinjer inom ett flertal användarområden. Kommissionen hävdar att det är just användningen bör stå i fokus för IT-utvecklingen. Ambiav som tionen är att Sverige senast år 201 O skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta

spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin.

Kommissionen lämnar förslag till åtgärder inom utbildningsområdet, det rättsliga

området, den offentliga förvaltningen, hälso- och sjukvården, kommunikationsnätverken,

näringslivet och forskningen. Insatser förordas även rörande den regionala utvecklingen

och för de handikappade. Kommissionen hävdar att den framgång som kan nås bestäms den grad med vilken det blir möjligt att stimulera enskilda människor att ta tillvara av

de möjligheter IT öppnar.

INFORMATIONSTEKNOLOGI-KOMMISSIONEN 103 33 Stockholm, Telefon växel: 08-763 10 OO, Telefax: 08-723 1 1 92, E-mail: itk@utb.g0v.se

ISBN 91 -38-1 3777-1 ISSN 0375-25OX