Sverige i EU - makt, öppenhet, kontroll : sammanfattning av ett seminarium i september 1995 : en rapport från EU 96-kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i a.

Öcc Söt.

l

Statens offentliga utredningar WW 1995:130

W Utrikesdepartementet

EU

Sverige i -

makt, öppenhet, kontroll

Sammanfattning av ett seminarium

i 1995

september

En rapport från EU 96-k0mmittén Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Denna skrift, SOU 1995:130.är kostnadsfri. Den kan ävenerhållas från sekretariatet för Europainformation Box 161 21, 103 23 Stockholm tel: 08-700 14 98, 020-250 000 fax: 08-20 69 27

Det publicerade materialet får återgeshelt eller delvis, gärnamed uppgifter om källan.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20114-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Förord

Enligt MaastrichtfördragetskaEU-ländemaunder 1996sammankallaenkonferens med företrädare för medlemsländemasregeringar. Konferensen ska undersöka vilka bestämmelseri fördraget behöverändrasför att de mål somstår angivna

som där ska kunna uppfyllas. Den här översynenav Fördragetskaägarum med sikte

att EU ska utvidgas med ett antal länder som vill bli medlemmar, främst i Central- och Östeuropa.

Den parlamentariska EU 96-kommittén har tillsatts av regeringen för att arbeta med två huvuduppgifter: dels låta görautredningaromviktigare sakfrågorsomkan komma att behandlasunder regeringskonferensen,dels stimulera den offentliga debatten kring konferensenshuvudfrågor och ge företrädare för olika åsikter tillfälle att argumenteraför sina uppfattningar.

Inom för den arbetsuppgiftenger kommittén ut en skriñserie med

ramen senare information och bakgrundsanalyser av olika frågor inför 1996 års regeringskonferens.Följande skrifter harhittills givits ut:

EU:s regeringskonferens en lägesrapport - -

EU:s regeringskonferens hearing med organisationsföreträdare, - Röster om debattöreroch forskare SOU 1995:77

regeringskonferensen1996 institutionemas rapporteroch - EU om synpunkter i övriga medlemsländer SOU 1995:80

EU-kandidater 12 länder somkan bli EU:s nya medlemmar SOU - - 1995:83

Ett utvidgat EU möjligheter och problem. Sammanfattningav en hearing i - augusti 1995. SOU 1995:101

Medborgarnas EU frihet och säkerhet Frågor om unionenstredje pelare - inför regeringskonferensen1996. SOU 1995:102

Omvärld, säkerhet,försvar. Frågor om EU:s andrapelare inför regeringskonferensen1996. SOU 1995:111

En viktig del EU 96-kommitténs arbete med att stimulera debatten inför

av regeringskonferensenär att arrangeraseminarieroch hearingar. Denhär rapporten sammanfattar ett seminarium hölls den 28 september 1995 om svenska

som erfarenheter i EU. Texten har sammanställts av kommitténs sekretariat pressekreterare AndersBolling.

Stockholm i december1995

Björn von Sydow Ordförande i EU 96-kommittén

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Del Maktbalans Likvärdigheten mellan medlemsländernarubbas inte Viktigt hålla isär formellt och informellt inflytande

Utvecklingen går Sverigesväg

INLEDNING

EU 96-kommitténs seminarium Sverige i EU makt, öppenhet,kontroll hölls

den 28 september 1995 Stockholm Globe Hotel. Tanken var att, förutom att rent allmänt förmedla svenska EU-aktörers erfarenheter från de första nio månaderna medlemskap, ge en inblick i de institutionella frågorna, som

av kommer att haenframträdandeplatsunderregeringskonferensen1996kommittén planerar till början av 1996 en särskild hearing, då de institutionella och konstitutionella frågornabehandlasmer ingående.

Brett deltagande

Deltagare var främst svenskarepresentanterfrån EU:s institutioner. Det enda undantaget domstolen.Den lägrerättsinstanseni EU, förstainstansrätten,var

var emellertid representeradi form av svenskadomarenPernilla Lindh. Ministerrådet

EU-minister Mats Hellström, och Christian Leffler från Sveriges företräddes av ständigarepresentationvid EU berättadeomerfarenheterav arbeteti Coreper de

ständigarepresentanternaskommitté ochandraarbetsgrupperunderministerådet.

-

Frånkommissionenkom ChristerAsp och från revisionsrättenJan0 Karlsson. De svenskamyndighetersomdeltar i dets.k.kommittologiförfarandet representerades

Monica Widegren frånkonkurrensverket.PerGahrton, BengtHurtig och Anna av Kinberg företräddeEuropaparlamentet.

Dessutomdeltogjournalisterna EwaHedlund, Eva Spira och Christoph Andersson under det passsom handladeom öppenhetoch insyn.

Öppet kvällsmöte

Som brukligt efter EU 96-k0mmitténs arrangemang hölls kvällen efter seminarietett offentligt mötei sammalokaler. Allmänheten hadedär möjlighet att ställa frågor om desvenskaEU-linjerna till politiker från samtligariksdagspartier.

Del Maktbalans

Likvärdigheten mellan

medlemsländerna rubbas inte

Det finns en vanligt förekommande syn på EU som brukar kallas cykelteorin, som går ut på att projektet måste hålla styrfart hela tiden för att inte ramla omkull. let här måste ha kommits på av någon som saknar erfarenhet av cykling. Alla somcyklat vet att det går att bromsa ner farten och även stanna då och då.

S51inledde Christer Asp, chef för Anita lradins kabinett i kommissionen. det första passetunder seminariet. llan användemetaforen för att påpekaatt det går att styra lill i nya riktningar. institutionerna áir verktygen för vad medlemsländernavill åstadkomma.ansågAsp.

Montesquieu inte inblandad

Han sadesig inte riktigt tycka om rubriken för sin programpunkt, Maktbalansen mellan EU ochmedlemsländernaochmellan institutionerna. Ordet maktbalansfor tankarnatill kalla kriget. tyckte Asp. Snarare ärdet frågaom relationerna mellan institutionerna.

EUzsuppbyggnad har aldrig byggt Montesquieusmaktdelningslära.Strukturen saknar motsvarighet annat håll i världen. De ursprungliga medlemsländerna valde att ett begränsatantal områden lägga delar av sin suveränitet i en gemensamkorg. Sedanharsamarbetetundan för undan vuxit påbredden.

Hade man valt Montesquieus modell hademan nog fått bestämmasig för en federalstatsbildning engång. liG-länderna valdeen modell somkunde hantera den ökande internationaliseringen allt fler områden, sadeAsp.

Tre element

Kabinettsehcten riktade sig på tre element i EU-samarbetet sini redogörelse: likvärdigheten, effektiviteten och inflytandet.

liGlilU-samarbctet har alltid byggt samarbetemellan likvärdiga parter. Detta förhållande kommer inte att ändras under den förestånderegeringskonferensen, menade Asp. Tydligast tyckte hanatt likvärdigheten tar sig uttryck i det faktum att ändringar i fördraget de grundläggandereglerna kräver enhällighet.

- -

Ett annatuttryck för likvärdighetenär, enligt Asp, medlemsländernasinsikt om att samarbetetbara kan fungeraomden specifika vikten mellan demjämnasut, vilket sker i fördelningen av röster i ministerrådet. Asp betonadesamtidigt att det är mycket sällandessarösterbehöver användas.Man försöker hitta kompromisser, där parterna är likvärdiga. l det löpande arbetet lyssnar man på varandras

argument. Denna likvärdighet i det dagliga arbetet kommer inte att rubbas.

Oerhörd effektivitet

I fråga om EU:s effektivitet intog Asp en ståndpunkt inte ofta hörs i debatten.

som Mitt intryck är att samarbetetär oerhört effektivt. Det är förvånande

att man lyckas så brasom man gör, med tanke på alla de olika åsikteroch utgångspunkter somfinns. Hanvaremellertid enig med demsom menaratt frågan effektivitet

om alltmer kommer att hamna i centrum fler medlemsländersomtillkommer.

Påverkan inleds tidigt

Hur inflytandet framställningens tredje element fungerar i EU kan bara

- - man lära sig inifrån, menadeAsp. Jag hadesammaintryck första dagenjag klev in i ministerrådet som när jag första gången klev in i kommissionen:

som utanförståendehade svenskarföre medlemskapetmycket lite insikt

i hur man påverkar beslutsprocessen även om kände till sakfrågorna och de olika

ståndpunktema.

Asp poängteradestarkt vikten av att vara med i beslutsprocessenpå ett tidigt stadium.När förslagenhamnar i kommissionens kollegium är de redan omgivna av en ram, som skapatspå tjänstemannanivå.Däreftertar detrunt en vecka innan kommissionsledamötema fattar beslut. Under denna vecka kan den politiska inriktningen på förslagetförändras i grunden,även om ramenfinns kvar. hävdade Asp. I detta skedemåsteman alltså vara med för att ha ett verkligt inflytande.

Mangrann uppslutning

Christer Asp berättade vidare att det blir en livlig debatt kring nästan varje dagordningspuktnärkommissionsledasmöternasammanträder.Ledamöternasluter upp i stort sett mangranttill mötena varje onsdag,eftersom devet att man måste vara där för att utöva inflytande.

De somförespråkarettminskat antal kommissionsledamöter,såatt inte varje land får minst en representant,saknar insikt i hur utformningen av förslag går till, menadeAsp. Ländemasrepresentanterbryter olika erfarenheteroch kunskapermot varandra.Det äri EU:s institutioner de enskilda ländernakan komma till insikt om att det finns bättre lösningar i andra länder hur smärtsamtdettaän kan vara.

-

Brett bevakningsområde

Avslutningsvis berättadekabinettschefAsp att bararunt20 procent av hansarbete ägnas Anita Gradins särskilda områden, d.v.s. rättsliga och inrikes frågor och kampenmot förskingring av EU:s medel. Restenav tiden går till att bevaka kommissionens övriga områden. Så arbetar också de andra kabinetten.

För att skaffa sig kunskaper lyssnar kabinettet då och då på vad organisationer, regering och riksdag i Sverigeharatt sägai olika frågor. Men naturligtvis tar man inga instruktioner från Stockholm. Vi kan lika gärnaringa till Washington eller Pekingoch be om råd om vi vill. Vi arbetar inte i någotmonolitiskt vakuum.

hålla isär formellt och

Viktigt informellt inflytande

Närvaron, kanske dagligen, är avgörande för att ha en möjlighet att påverka i kommissionen. Det sade Monica Widegren från Konkurrensverket: internationella sekretariat.

Widegren,somtalade undersammapasssom Christer Asp, berättadehur svenska myndigheter kan utöva inflytande över EU-arbetet. Som representant för Konkurrensverket deltar hon själv i de kommittéer och arbetsgrupper i kommissionensomarbetarmedkonkurrensfrågor EU-nivå ett av de områden

där medlemsländernaöverlåtit stor beslutanderättåt EU.

För en stor del av frågorna inom konkurrensområdethar ministerrådetdelegerat rätten att fatta beslut till kommissionen, som för detta ändamål tillsatt särskilda kommittéer. Detta beslutsförfarandebrukar kallas kommittologin.

Många myndigheter i en

Detärviktigt att förståatt kommissionenärenmångfassetteradinstitution, menade Widegren. Den innehålleröver 20 generaldirektorat, somvart och ett nästankan sessom en separatmyndighet. Det liknar inte precis svenskmyndighetskultur.

Enligt Widegren måsteman hålla isär det som sker formellt och det som sker infonnellt när man diskuterar medlemsländemasinflytande.

Det formella samarbetet är det som är lättast att få grepp om. På konkurrensområdetär reglernagedignaoch väl inarbetade.instruktionernatill hur artikel 85 och 86 i Romfördraget ska följas är t.ex. 33 år gamla en särskild Förordningfrån 1962.

Det är sagt att kommissionen ska handläggasina ärendeni närasamarbetemed medlemsstaterna,berättadeWidegren.När denrådgivandekommitté somhon själv brukar sitta i yttrar sig i konkurrensärendenhar alla medlemsländersammatyngd.

Lyhörd lobbyism

Informell påverkan kan man bl.a. utöva genom de tillfälliga arbetsgruppersom bildas för olika frågor och somär mycket vanliga. Min erfarenhetär att ett nytt medlemslandharmycketatt lärasignär det gäller det informella inflytandet, sade Widegren. Det gäller att utveckla sin lyhördhet och sin beredskapatt insupa nya erfarenheter. menadehon. Att bli bättre på lobbyism.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Språkfrågan besvärlig

Under den efterföljande frågestundenställdesinledningsvis Christer Asp inför två frågor, som blir allt aktuellare i takt med att EU utvidgas: hur många officiella språk kan unionen ha, och hur många ledamöter kan kommissionen ha utan att effektiviteten drabbas

Att bygga ut kommissionen ytterligare behöver inte nödvändigtvis innebäraen hemsko på effektiviteten, sadeAsp. Ska ett medlemsland kunna påverka på kommissionsstadietmåstedet ha en egenledamot.

Språkfråganär besvärlig, men den måstetas upp till överläggning snart,menade Asp. l dagskamani ministerrådetkunna tala sitt egetspråk. framtiden kanI man kanske skäraner antalet muntligen användaspråkdär till tre eller fem, resonerade Asp. Det stora problemet gäller den skriftliga översättningenav regler som ska införas i medlemsländemaslagstiftning. Därärdet nödvändigt att allt översättstill alla språk.

Risk för k0rrid0rmygel

Siv Holma, Vänsterpartiets ledamot i EU 96-kommittén, undrade om inte betoningenpå infonnellt inflytande i kommissionenkunde leda till alltför mycket lobbyverksamhet och korridomtygel. De formella vägarna behövs för demokratins skull, menadeHolma.

På det svaradeChrister Asp att det formella inflytandet helt enkelt är något man får genom att varamed i EU. Behovetav informella pâverkansvägarkommer sig av att det härrör sig om klassiskaförhandlingssituationer.Det är inte möjligt att säga nej till allt. Då marginaliserasman. Bra argument ger ett konstruktivt samarbete.

Monica Widegren instämde: Just genomatt komma med goda argument, att ha bestämt sig för vad man ska driva för fråga och genomatt alltid medverka, vara aktiv, kan man inflytande. Något korridormygel rör det sig inte om, enligt Widegren.

Subsidiaritet med i bedömningen

Någon frågade också hur kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen sedan denna fördragsfástesi Maastricht.

Arbetet medatt bedömaalla nya förslag utifrån subsidiaritetenhar kommit i gång, berättade Christer Asp. Kommissionen ska nu både motivera varför ett visst förslag läggs och förklara vilket sätt det blir bättre genom en gränsöverskridandelösningängenomatt varje land beslutar for sig. Asp påpekade att det europeiska projektet visserligen ska användas till att lösa gränsöverskridandeproblem, men att dessai och för sig inte alltid behövervara stora.

Del Öppenhet och inflytande

Process mot ökad har inletts

insyn

Ett vanligt argument mot ökad öppenhet i EU är att detta skulle få negativa konsekvenser for effektiviteten. En sådan konflikt mellan öppenhet och effektivitet tror jag inte finns, sade Christian Leffler från Sveriges EUrepresentation i Bryssel. Han inledde passet om öppenhet och inflytande i institutionerna.

Leffler hävdade öppenhetentvärtom ärnödvändigpåsikt for att stärkaEU, och

att denkommer främja effektiviteten nämligennär allasomär inblandade

rentavatt i beslutsprocessenblir medvetnaom att resultatet av deras arbete kommer att granskashela vägen.

Medborgarnasinflytande bör kommatill uttryck flera nivåer i EU-samarbetet, ansågLeffler: nationell nivå, Europaparlamentet,genomolika former

genom

direktkontakt med övriga institutioner. Allt detta kräver ett stort mätt av av insyn.

Ett durkslag

Leffler menade, liksom många andra gör, att EU i förhållande till andra internationella organisationerär relativt öppet, ett institutionaliserat durkslag. information läcker ibland ut i störreomfattning än i länder som är kända för sin öppenhet. Men det är viktigt att skilja mellan den formella öppenhetenoch de informella läckagen. Den fakiska öppenhetsomfinns i dag behöverkodifieras.

Den formella insynenär ännuinte särskilt stor även om det kanskeinte är så

illa vi vanligen tror. Medvetenhetenom att frågan är viktig sprider sig

som snabbt, berättade Leffler. Startskottet för den pågåendeprocessen mot ökad öppenhet Danmarksnej i denförstafolkomröstningenom Maastrichtfördraget.

var Fråganbehandladesunder toppmötenai Birmingham och Edinburghhösten1992, och därefter har den varit ett återkommandetema.

I december 1993 beslutade ministerrådet s.k. uppförandekod att

genom en allmänheten skulle ha största möjliga tillgång till EU-handlingar. Denna regel fortas emellertid i viss utsträckning de möjligheter till undantag som finns,

av möjligheter dessutomenligt Leffler hittills givits en vid tolkning. Men

som attityden är väg att ändrashär.

Framsteg i kommissionen

Kommissionenuppvisar flera exempel framsteg,tyckte Leffler:

Alla förslag som läggsfram offentliggörs. -

Förslagenföregåsoña s.k.vit- eller grönböcker,där deallmännariktlinjerna - av och målen presenteras.eller hearingar.

En lista över vilka förslag planeras upprättas regelbundet. Den finns - som

dessutom inlagd på Internet.

Mindre än en sjättedelav dem sombegärtut handlingar från kommissionen har nekats.

Känsligt i ministerrådet

I ministerrådet är det däremot svårare bådeobjektivt och subjektivt att uppnå

- öppenhet, menadeLeffler. Öppenheti kommissionenhandlar till störstadelen

om ren handlingsoffentlighet. Ministerrådetsarbeteharmerkaraktärenav förhandling, och att offentliggöra papper under pågående process där skulle i många medlemsstatersögon sessomförhandlingsoffentlighet.

Hur skadligt vore det då med öppenheti ministerrådetsförhandlingar Skulle

man beslutaom total öppenhetfinge korridorsuppgörelser, trodde Leffler. En

mer framkomlig väg menadehanvore att försöka finna begränsadlösning, där

en mer respekt visas för diverse länders önskemål om att inte offentliggöra alla överväganden.

Leffler tyckte att man även från svensk sida måste försöka sätta sig in i andra länderssyn öppenhetsfrågoma.Han sadesig förvånadöver hur direkta,

vara operativa och konstruktiva diskussionernaär under arbetet i ministerrådet och andra EU-institutioner jämfört med andra internationella organ. Oron hos vissa länder över att en ökad öppenhet skulle omöjliggöra denna direkthet och konstruktiva andaär genuin, enligt Leffler.

Viktigt steg

Den uppförandekod som beslutades 1993 innebar trots sina brister att EU-

- ländema för första gångenenadesom att ett slagsöppenhetsprincipska gälla i de gemensammainstitutionerna. Avslag på begäranom att få ut handlingar måste motiveras. Även tillämpningen enligt svensk inte är tillräckligt bra är

om syn detta ändåett viktigt steg, menadeLeffler.

Riktad informationtill

pressen

Även Ewa Hedlund, EU-journalist i Bryssel, beskrev kontrasten mellan den faktiska öppenheten och vad allmänhet och journalister formellt kan få veta i EU-organen. Hon kallade den rådande hållningen en sluten läckagepolitik.

Inställningen till öppenhetvarieraren hel del mellan medlemsländerna.Efter det extra toppmötet på Mallorca i september1995 valde tre regeringscheferatt tala direkt med joumalistema efter första dagensöverläggningar, Sveriges,Danmarks och Finlands, berättadeHedlund. Se, vilken öppenhet, var reaktionen i andra länder.

Svenskajournalister är fostrade i offentlighetsprincipensanda.De jobbar i

som Bryssel får dock ställa in sig på andra villkor. Det läcker från EU-organentill

journalister, men läckagenär ofta selektiva, sadeHedlund. De som har intresse av att läcka kan välja ut vilka medier de tycker är mest lämpliga att få del av informationen.

olika öppenhet Olika organ -

Den mestslutna institutionenärdomstolen.Detärkanskeinte såkonstigt, menade Hedlund, eftersom det är mycket skriftväxling mellan domstolen och parternai pågåendemål. Ibland hålls emellertid öppnahearingarmed parterna.Hedlund bad nyligen att få ut protokollet från en sådanhearing den gällde fallet mellan tidningen TheGuardian ochministerrådetom möjlighetenatt få ut handlingar från rådet. Men domstolen ville inte lämnaut handlingen.Den hadehemligstämplats, trots att själva hearingenvarit offentlig.

l ministerrådet vet journalisterna oftast vad som försiggår, enligt Hedlund, eftersomuppgifter läckerut. Honjämförde med situationennärarbetsmarknadens parter i Sverige förhandlar. Man har intresseav att släppaut olika sakerunder förhandlingarnas gång. Allt fler av ministerrådetsdebatterhålls nu inför öppna dörrar. Våren 1995fattadesett beslut om att huvuddelenav debatternaska vara öppna vilka framgår dock inte av beslutet.

-

Europaparlamentet är denöppnasteinstitutionen. Det är såöppetatt man ibland blir förvirrad och osäker över vad som pågår, sade Hedlund. Parlamentets utskottsmöten är öppna för dem som fått en inbjudan. Dessutomhålls ett otal presskonferenser,briefmgar m.m.

Rörigt utan diarier

Var och när upplever då EU-joumalister i Bryssel stängdadörrar Hedlund tog bl.a. upp följande exempel:

Protokollen från ministerrådet,när det fungerar som lagstiñare, är fortfarande inte tillgängliga, även om dettaär under diskussion.

Kommissionens interna arbeteär slutet. -

De mängderav pappersom trots allt är öppnahos kommissionenär ofta svårtillgängliga ändå,eftersomman inte förstår språket.

Det finns inga diarier, vilket gör det rörigt för journalisterna. Man måste naturligtvis veta att ett dokumentfinns för att kunna få tag i det.

Det är inte ovanligt att kommissionen håller en presskonferensom ett lagförslag utan att själva förslaget finns tillgängligt för journalisterna. Förklaringen är oña sprâkforbistringen. Det faktum att EU-joumalistema till såstor del måsteförlita sig på muntliga källor är ett stort problem, ansågHedlund. Det är oerhört viktigt att ha skriftliga underlag.Annarskanjournalisterna intesjälvständigtgöraanalyser och dra slutsatser.

Positiva signaler

Trots allt finns positiva signaler, sammanfattadeEwa Hedlund. Hon nämnde särskilt ministerrådets öppna debatter och reflexionsgruppens inför regeringskonferensen 1996 genomgångarefter varje möte ett stort framsteg jämfört med Maastrichtförberedelserna. Hon berättade också att Sveriges representationregelbundet går igenom med svenskajournalister vad som står dagordningen.

SJF: EU

Öppenhetstest av långt efter

Sverige

De två journalisterna Christoph Andersson, tidningen Journalisten, och Eva Spira, Statstjänstemannen, har en tid arbetat med att undersöka den nya öppenheten i EU:s organ och jämfört den med situationen i Sverige. De presenterade tillsammans under seminariet några av sina resultat.

Christoph Anderssonberättadeförstatt Svenskajoumalistförbundet gjorde ett stort Öppenhetstesti Sverige i våras,vilket gav ett beklämmanderesultat. Exempelvis förekom hemligstämpling avEU-dokumentredani myndighetersoch departements diarier. Men det har blivit bättresedandess, sadeAndersson. Allmänheten kan t.ex. i dag gå igenom EU-handlingar hos statsrådsberedningeni för ändamålet

en upprättad datatenninal.

Papper om polissamarbete

I de bådajournalisternas jämförande undersökning begärdede ut 20 handlingar angåendedet framtida gemensammapolisorganetEuropol, dels hos ministerrådet

i enlighet med den uppförandekod som beslutades1993 se ovan, dels hos justititedepartementet och rikspolisstyrelsen.

Ministerrådet lämnade i förstaomgångenut två av de begärdahandlingarna, plus ett brev på franska, berättade Andersson. Journalisterna överklagade. Efter en månad släpptes ytterligare två handlingar, medan 16 förblev hemliga med hänvisning till den allmänna säkerheten.

Från det svenskajustitiedepartementetoch rikspolisstyrelsen fick Andersson och Spira emellertid helt eller delvisut 18avde önskade20 handlingarna;två var helt hemligstämplade, fyra var delvis hemliga.

Diskussioner om personuppgifter

Vad var det då ministerrådet inte ville lämna ut Enligt Andersson rörde de hemliga handlingarna bl.a. diskussioneromhur enskilda ska till väga för att få ut uppgifter om sig själva i Europols planeradegemensammaspaningsregister. Andra hemliga papper handladeom vad Europol överhuvud taget ska syssla med.

Andersson konstateradeatt svenskarhar större insyn än journalister och andra medborgarei andra medlemsländer.En kollega påtyska Der Spiegel höll på att trilla av stolen när han fick höraom möjligheterna i Sverige.

Dyr domstolsprocess

Efter avslagen i ministerrådetgick de bådajournalisterna vidare till EU:s domstol forstainstansrätten. De fick där beskedetatt for att domstolen ska ta upp fallet och undersöka ministerrådet borde lämna ut fler handlingar, måste de

om företrädasav advokat. En advokat kostarstorapengar.Det är alltså vad man

en måsteha for att ut 16 handlingarom Europol, som fått ut i Sverige. Vilka vanliga medborgarehar möjlighet att driva dennaprocess undradeAndersson.

Olika rättskulturer ska enas

Eva Spira redogjorde därefter kort for innehållet i delar av den mellanstatliga Europol-konventionen, bl.a. principernafor upprättandetavspaningsregistret,som ska vara tillgängligt for polismyndigheternaöver hela EU.

Spirapåpekadeproblemenmedatt såmångaolika rättskultureroch olika principer för dataskydd ska i dessa regler. Hon var särskilt kritisk mot

enas gemensamma

punkt i principerna for spaningsregistret,som säger att uppgifter inte får en

kan ställa Europol i dålig dager. Enligt Spira kommer den komma ut som svenskadatalagen att behöva ändrasmed anledning av bestämmelsernakring spaningsregistret.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Olika bedömningar inom kommissionen

En representantför Jordensvännerberättadeatt även han hañ problem att få ut handlingar i enlighet med uppförandekoden i detta fall handlingar från

kommissionen ozonlagretsuttunning.Han undradeom detär såatt olika delar

om av kommissionen kan göraolika bedömningar.

Ytterligare frågor ställdes om huruvida införandet av diarier i kommissionen möjligen skulle förbättra kvaliteten informationen och om hur Sverige agerar i de fall som beskrivits av Anderssonoch Spira.

Diarier skulle förbättra kvaliteten

De olika delarna av kommissionen ska inte göra olika bedömningar i öppenhetsfrågor,tyckte Ewa Hedlund. Fast det är nog så i verkligheten. Hon trodde vidareatt diarier skulle ökainformationens kvalitet. De skulle göraatt man fick överblick över kontinuiteten i EU-arbetet.

Också Christian Leffler menadeatt hanteringenavhandlingar borde vara enhetlig inom kommissionen,menpåpekadeatt manvalt endecentraliseradhandläggning. Han passadepåatt framföra den svenskauppfattningen inför regeringskonferensen 1996 att huvudprincipen om allmänhetenstillgång till handlingar bör införas i EU:s fördrag.

Borde kanske ligga i första pelaren

Angående Europol sadeLeffler att det, såvitt han visste, är medlemsstaterna

som avgör vilka uppgifter som ska lämnas till det gemensammaspaningsregistret.I övrigt ansåghanatt fallet Europol visar att polissamarbetetkanske borde ligga i EU:s första pelare, där alla befintliga regler om öppenhet och alla kontrollfunktioner finns. Men att sägaatt Europol-konventionen skulleha kommit till i tysthet vilket Anderssonoch Spiravar inne på tycker jag är märkligt. Det står om detta samarbetei Maastrichtfordraget.

SvenskaJoumalistförbundets förfrågningar har redan lett till förbättringar i EUzs öppenhet, hävdade Leffler vidare. En konkret förbättring är att alla som begärut handlingar hädanefter ska få svarpå samma språk som de själva använt. Det pågåren utvecklig här. Ländernakommer långsamttill insikt omatt det inte är så farligt att lämna ut handlingar, och att hemlighållande kanske leder till större tråkigheter än öppenhet.

Pernilla Lindh, Sveriges representanti förstainstansrätten, kommenterade kon uppgifterna om att det krävs advokat för att överklaga avslag begäran att

om få ut handlingar. Hon berättadeatt man numerakan få rättshjälp i domstolen,och att kravet på advokat dessutomär under omprövning.

Del 3. Det politiska läget

Utvecklingen går Sveriges väg

Sverige har kunnat påverka EU under de snart nio månader vi varit medlemmar. Främst gäller det inom miljö-, jämställdhets- och öppenhetsfrågorna. Det sadeEU-minister Mats Hellström under seminariet. Hellström citerade bl.a. den brittiska tidningen Financial Times, som i en analys skrivit att de nya medlemsländernas inflytande är subtilt, men slående.

De påverkansområdenHellström nämndeärtre av Sverigesparadomrâden i EUarbetet. Han sade sig vara relativt nöjd med utfallet i dessa frågor, även om erfarenheternanär det gäller öppenhetenärblandade, menatt utvecklingen trots allt går Sverigesväg.

Öppenhet står inte mot effektivitet

Hellström berättade att nu arbetar med att få ministerrådets protokoll

man offentliga. Han vände sig, liksom Christian Leffler, emot att man oña ställer effektiviteten mot öppenheten.Det är ett argumentsom på ytan är bestickande,

enligt mig har mycket lite för sig. Varför skulle effektiviteten öka och men som beslutenbli bättre färre individer somtar del av underlagettill beslutet

En kulturkrock Hellström upplevdesombekymmersamärskillnaden mellan

annan svensk mötestradition och det sätt vilket ministerrådets möten sköts. EUministern sadesig förvånadöver bristen effektivitet i allmännarådet det

vara ministerråd där utrikesministrarnamöts. Man blandar högt och lågt. Det är inte precis någon PR-konsult som gjort agendan

Gemensamt skäl till lågt valdeltagande

Det låga deltagandet i valet till Europaparlamenteten och en halv vecka före seminariet hadeflera skäl, det fannsen gemensamfaktor för dem somvalde

men att inte rösta,menadeHellström: manuppleverEU somnågonting långtborta,som knappastberör själv. Inför regeringskonferensennästaårville Hellström betona

en vikten att EU:s fördrag blir mer relevantför medborgarna.Frågor som berör

av allmänhetenärbl.a. miljö, kampenmot brottslighetenoch denfria rörligheten över gränserna.Vi får nu mer och mer stöd från andramedlemsländerför att ta upp sådanahär sakfrågor.

Söker brett underlag för positioner

Varfor betonar då Sverige inte de institutionella frågorna mer Vi tycker i regeringen att positionerna i de institutionella frågorna ska, precis som när det gäller grundlagsfrågor,vara grundadepåenbred debattmellan olika ståndpunkter i landet, sade Hellström. När det gäller sakfrågoma, som miljö, jämställdhet, kampenmot arbetslösheten,tror vi att vi redan har ett brett stöd i Sverige.

I frågaom EU:s utvidgning sadeEU-ministem att Sverige inte kommer att sväva på målet: det är en avgörande fråga. Vi hade inte varit EU-medlemmar

nu om inte muren fallit. Därför kan inte nu sägatill ländernai öst att jo, det är bra att ni har demokrati och så,men ni är för fattiga för att komma med i EU.

Men en utvidgning kommer naturligtvis att kräva Förändringari EU, inte bara

av de institutionella spelreglerna,utanocksåav den gemensammajordbrukspolitiken och strukturfondema. 1999upphör den nuvarandebudgetplanen,vilket innebär att jordbrukspolitiken måstesesöver då i vilket fall somhelst.

Späckad dagordning

Hellström visade på hur full EU:s dagordning kommer att bli kring 1997-98 i det

närmaste allt sammanfaller. Sex månader efter regeringskonferensen ska medlemskapsforhandlingarinledas med kandidatländema.Ungefär samtidigt ska EMU:s första beslut om att inleda den tredje fasen fattas och budgeten ska omförhandlas. Dessutom ska samtliga EU:s parlament under samma period godkänna eller avslå slutreslultatet av regeringskonferensen.Detta scenario går inte att planläggapå förhand.

För att inte denna föreståendemass-förändring blir ett moment 22 att inga

beslut fattas, eftersom manmåstevänta in andra beslut först krävsett omfattande

analytiskt arbete, menade Hellström. Regeringskonferensen måste i alla fall på något sätt det blir den viktigaste uppgiften underlätta för kommande

- - en utvidgning av EU.

EFTERFÖLJANDE DISKUSSION

Redovisar regeringen röstning

StephenLindholm från Svenskajoumalistförbundet undradeom Sverige avvaktar andra medlemsländers hållning i öppenhetsfråganoch om regeringen avser att presenterakonkreta förslag till ändringar i fördraget när det gäller öppenhet. En annanfråga ställdesom huruvida regeringenslöfte från före folkomröstningenatt alltid redovisa hur den röstat i ministerrådet, oavsett andraländer gör det,

om gäller.

Regeringen ska tillsammans med riksdagen undersökaom Sverige kan föreslå konkreta fördragsändringarom ökad öppenhet,svaradeMats Hellström. Angående omröstningama i ministerrådet sadehan att alla omröstningarnumerai praktiken offentliggörs, och att Sverige arbetaremot den enfaldiga regel fortfarande

som möjliggör ett hemlighällande. Självklart ska vi alltid offentliggöra hur vi har röstat.

Folkomröstning ingen självklarhet

Är Hellström beredd att verka för att hålla en folkomröstning om resultatet av regeringskonferensen undrade någon. Det är svårt att veta på förhand om resultatet regeringskonferensenkräver folkomröstning, svaradeEU-ministem.

av en Tänk också på sak: arrangerarfolkomröstningar om utfallet av olika

en mer förhandlingar, desto längretid kommer det att ta att integrera EU-arbetet i vårt land. Man måstetänka sig för två gångerinnan man bestämmersig för att ha en folkomröstning.

Del 4. Rättslig och finansiell kontroll

Domstolen för

viktig rättsskyddet

Pernilla Lindh är svensk domare i EU:s förstainstansrätt en institution som

tillkom i slutet 1980-talet för att avlasta domstolen. Lindh inledde sitt

av anförande på seminariet med att betona hur viktigt det är för EUmedborgarnas rättsskydd att de båda rättsliga institutionerna finns.

Domstolen framställs ofta somEU:s rättsskipandeinstans.Lindh menadeatt detta är en sanning med modifikation. Länderna har också kommit överens om reglerna. Däremot tolkar domstolen EU:s regler när dessakommit till som politiska kompromisser vilket de ofta har.

-

Alla fall i domstolen och förstainstanrättenberedsmycket noga,berättadeLindh.

god rättslig kontroll. Denna noggrannhetberor till stor del på att Det sker en domslutenblir prejudicerande de ingår i EUzssamladeregelverk, sommed ett

franskt 0rd brukar kallas EU:s acquis.

Synpunkter från lillebror

Domstolenhar skrivit rapportinfor regeringskonferensen1996.Även lillebror

en förstainstansrätten har kommit med vissa bidrag till diskussionerna. Lindh redovisadenågraav rättenssynpunkter:

Rättenbehöver fler anställda man har fler fall än domstolen,men mindre - personalstyrka.

Det förslag lagts fram om regionaladomstolar i EU är dåligt, eftersom - som det då finns risk att man bryter den enhetligarättstillämpningen inom unionen.

Av skäl vore inte heller specialdomstolari EU någon bra lösning. - samma

Fler domare kan bli problem

Vid en utvidgning avEU ansågLindh att detvorebra medett utökatantal domare i förstainstansrätten,eftersom olika mål där avgörs inom olika avdelningar. I domstolen kan det däremotbli problem, menadehon, eftersomhuvudregeln där är att målen avgörs i plenum, d.v.s. med samtliga domarenärvarande.

Det kan bli svårt att döma med 25 domarei rummet, sadeLindh. Samtidigt ökar förstås legitimiteten med en domare per land. Det blir ett problem för politikerna att lösa.

Svårt i enskilda

granska EU-utgifter

länder

En stor skillnad mellan Sverige och EU när det gäller finansiell kontroll är det dubbelkommando, det parallella system som finns fdr att kontrollera utbetalningar av pengar. Om inte en financial controller godkänner en utbetalning kan den i princip inte äga rum. Det berättade Jan O Karlsson, Sveriges representant i revisionsrätten.

Den externakontrollen av hur EU:s pengaranvändsäger rum i revisionsrätten. inrättad 1977. Dessförinnan skedde kontrollen huvudsakligen i de enskilda medlemsländerna.Granskningenomfattar heladengemensammabudgetenoch alla organ utom Europeiskainvesteringsbanken,ElB.

Utbetalning sker inte centralt

l-luvudproblemetför revisionsrättenär att 100procentav inkomsternakommer från och 80 procent av utbetalningarnasker i de enskilda medlemsländerna.För att revisionen ska fungera på ett bra sätt krävs alltså en sammanjämkning av medlemsländernaskontrollsystem, menadeKarlsson.

Han ansågocksåatt en ökadeffektivitet kräver ökadöppenhet.Redovisningenav utbetalningar i medlemsländernaska ske öppet, och man ska ha möjlighet att utkräva ansvar.

Vill bli institution för hela EU

Även Jan O Karlssonredovisadeendel av vad hansinstitution har for synpunkter inför regeringskonferensen:

Revisionsrättenbehövererkännassom en institution för hela unionen. inte bara för EG d.v.s. även agerainom utrikes- och säkerhetspolitikenoch de rättsliga och inrikes frågorna.

Revisionsrättenmåstekunna gå vidare med ärendentill domstolenom den inte annat sättkan genomförasinakontroller.

Finansiering av återuppbyggnad

Enligt Karlssons personligauppfattning måsterevisionsrätten kunna kontrollera utbetalningarna inom den gemensammautrikes- och säkerhetspolitiken. Han exemplifierade med fallet Mostar i Hercegovina, vars återuppbyggnad EU finansierar.

Karlsson hadeocksåsynpunkter domstolensroll: den måstekunna agerainom tredje pelaren, de rättsliga och inrikes frågorna. samma sätt som inom det traditionella EEG-samarbetet.menade han. Särskilt nu när man flaggat för förenkling av EU.

Del Politisk kontroll

Öppen församling med

språkbekymmer

Som representanter för vad sompå seminariet kallats den politiska kontrollen i EU deltog två ledamöter och en politisk sekreterare från Europaparlamentet. De inledde med var sin redogörelse för vad de upplevt som bra respektive dåligt i församlingen.

Bengt Hurtig från vänsterpartiettyckte attenpositiv sidaärdet starkaengagemang för frågor mänskliga rättigheter, demokrati och miljö som märkts i det

om parlament blev invalt i juni 1994. Innan dess, då det rådde en knapp

som konservativ majoritet, var detsämrebeväntmed intressetför dessafrågor, menade Hurtig.

Sen dagordning

En de negativa sakernaär parlamentetsdagordning, ansågHurtig. Den

av mer bestämsmycket sent,vilket ärproblematisktom manförberettett visst anförande. Det kan ofta bli ganska hårda diskussionerom dagordningen. Ett annat stort problem hannämndeär de mångaspråken:dokumentfinns inte alltid översattatill svenska,och deöversättningar finns äribland dåliga. Hurtig trodde samtidigt

som att det förekommer alltför lite av reaktioner från politikerna till översättama.

Omröstningarna underparlamentetsSessionerär vidare en komplicerad historia, tyckte Bengt Hurtig. Ofta användss.k. split vote,då det är svårtatt greppavad de förslag innebär just är föremål för omröstning.Ändringar sker in i det sista,

som och det är lätt att rösta fel. Jag är glad att Europaparlamentetinte har så stor makt när t.ex. röstar igenom en knarkliberal resolution.

man

ldeologiskt samarbete

PerGahrton, miljöpartiet, förde främst fram tre punkter på den positiva sidan:

Parlamentetär internationell arbetsplats,med allt vad det innebärav utbyte - en

erfarenheteröver gränserna.Man samarbetari första hand med ideologiska av vänner.

Det finns en stor förståelseför miljöfrågomas betydelse. -

Församlingenär öppen öppnareän riksdagen.Vårt förslag att införa en - svenskoffentlighetsprincip i EU antogsrakt av, utan diskussion,av rättsutskottet.

Också Gahrtonplacerademångfaldenavspråkpå detnegativakontot. Hanmenade att det är självklart att alla EU-språk skavara officiella, men när detta ställs mot strävan att göra ett gott politiskt arbeteblir ekvationenolöslig för ledamöterna: Man måste kunna minst tre-fyra språk för att hängamed.

Han gav exempel på vansinniga översättningar han hört och

sett, som ñskepolitik för det romanskaPESC gemensam utrikes- och säkerhetspolitik; liknar de romanskaspråkens0rd för fisk, och drog slutsatsenatt språkproblemet är olösligt.

Federalistisk inriktning

Europaparlamentetdominerasavväldigt federalistiskastämningar, enligt Gahrton. Han sadesig ha uppfattatatt den inställning sområderär att neutralitet ochmilitär alliansfrihet är ett svekmot unionen. Även funktionalistiska EG-anhängare

mer borde sedessastämningari vitögat.

Gahrton tog vidareupp fråganom de ersättningarparlamentarikernafår för arbete och resordet pågick i mediernaendebattomdettavid tidpunkten för seminariet. Det är helt OK att man får bra med pengar för att göra sitt jobb. Däremot ska man inte kunna välja att i första hand berika sig sin parlamentspost, sadeden miljöpartistiske parlamentsledamoten.

Agendan borde begränsas

Anna Kinberg är politisk sekreterare för den moderata partigruppen i Europaparlamentet. Hon bekräftade mycket av det negativa som de båda föregåendetalarnasagtom arbetsförhållandena:detärrörigt och kaotiskt ibland

har ledamöternainför en omröstning inte ensfått dagordningeneller underlaget till det de skaröstaom. Parlamentet borde begränsasin agendaoch inte rösta

om avlägsna frågor somt.ex.Östtimor, sadeKinberg. Det för övrigt åsikt

var en som deladesav Per Gahrton.

Samtidigt är parlamentetett viktigt politiskt torg, menadeKinberg. Hit kommer alla med inflytande förr eller senare.Det är viktigt, tyckte hon, att de olika nationella parlamentenhåller kontakten med ledamöternai Europaparlamentet,så att de kan hängamed i den politiska debatteni Europa.

Kinberg sade sig också uppskatta den informella dialog som äger rum mellan partigruppema i parlamentet och kommissionen. Dialogen ger en viss insyn i arbetet med att lägga fram förslag. Moderaternavill emellertid att initiativrätten i EU ska ligga kvar hos kommissionen,påpekadehon.

Demokratin kräver större engagemang

Bengt Hurtig anslöt sig till vad Kinberg sadeom de nationella parlarnenten: han ansågatt de överhuvud taget måsteengagerasig mer i EU-processemaför att samarbetetska få demokratisk legitimitet.

Den federalistiska lösningen på problemen med bristande engagemang och bristande demokratisk legitimitet är att så här dåligt är det bara så länge Europaparlamentetinte har verklig makt, sadePerGahrton.Han tyckte däremot själv att det är de nationella parlamentensom måstevara mer på hugget. EUnämnden måste tänder

Gemensamma parlamentsval

Parlamentsrepresentantemafick en fråga om huruvida det vore bra att hålla

val till Europaparlamenteti stället för separata val i varje gemensamma medlemsland, Gahrton kluven i frågan. En fördel han från sin

som nu. var politiska ståndpunkt kunde att ett sådantsysternskulle ge fler gröna i

se var parlamentet.De båda övriga var skeptiska.

En fråga gällde de språkproblemalla berättatom. Hur skaman lösa dem

annan De att det är oacceptabeltur demokratisk synvinkel att det ska

tre var ense om krävas kunskaper i flera språk för att kunna bli ledamot i Europaparlamentet. Någon i publiken föreslog att man skulle övergå till att bara använda sig av

engelska.Gahrton menadeatt en sådanlösning är helt utesluten.

Ersättningar sesöver

Parlamentsledamötemasersättningar, framför allt de som utgår för resor, togs också till diskussion. Enligt Bengt Hurtig har de väl generösareglerna nu

upp uppmärksammatsoch är föremål för översyn.Parlamentetsekonomi är ansträngd

de ökadekostnadernaför tolkning, sadeHurtig. PerGahrton sade nu, delvis p.g.a. sig att de svenskaledamöternasinsemellankankommaatt enasom någotslags

tro moralisk kod for hur reseersättningarnaska hmiteras.

Hur ska detextremt lågaValdeltagandettill nästaEuropaparlamentsval

man upp 1999 Enligt Bengt Hurtig förestår en gigantisk folkbildningsuppgift. Han var kritisk mot desvenskajoumalisterna,somhanmenadeinte kanEU-frågorna. När ska de börja skriva sakfrågomaoch inte om ledamötemasreseersättningar

om

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. .ÄlvsäkerhetK. . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. Allmänbehörighetför högskolestudier.U. . r- . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . - . Lángtidsutredningen1995.Fi. .SambandetRedovisningBeskattning.Ju. . - Várdcnssvåraval. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . .

slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av S. .GruntlvattenskyddM.

Muskövarvetsframtid.Fö. Effektivarestyrningochrättssäkerhet

. . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättighetcrochbodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. .,Översyn skattebrottslagen.av Fi. 48.EG-anpassadekörkortsregler.K.

.Nyakonsumentregler.Ju. 49.Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. .MervärdesskattNyatidpunkterför 50.Kunskapslägetkârnavfallsomrádet1995.M.

redovisningochbetalning.Fi. 5l. Elförsörjningiofred.N.

Analys Försvarsmaktensav ekonomiFö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu.av

Ny Elmarknad Bilagedel.N,+ 53.Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. Könshandeln.S. 54.Fastighetsbildningengemensamuppgiftför stat

- .Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M.

.Homosexuellprostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A. .Konsti offentligmiljö.Ku. 56.Förmånerochsanktioner

.Ett säkraresamhälle.Fö. - utgifterför administration.Fi.

.Utan stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets-

Staden vattenutanvatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U. . .Radioaktivaämnenslår jordbrukut i Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om

- .Brist elektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältiiiomsocialtjänsten.S.

.GasmolnlamslárUppsala.Fö. .OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi .Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekter modeller,finansiering

- Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S.

.Underhållsbidragochbidragsförskott, .Kvinnofrid.DelA+B. S.

DelA ochDelB. S. .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ EttrenatSkåne.M. 28.Lagenomvissainternationellasanktioner ..Översynavskattereglemaför stiftelserochideella

- enöversyn.UD. föreningar.Fi. 20.Civilt brukavförsvaretsresurser .Klimatförändringari trañkpolitiken.K.

regelverken.erfarenheter.helikoptrar.Fö. .Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M.av Polisensanvändning övervakningskamerorav vid

. 31.Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU.M. förundersökning.Ju.

32.lT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. Naturgrusskatt,.m.m.Fi.

. Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. .IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideellskadavidpersonskada.Ju. .BetaltjänsteLFi.

34.Kompetensför strukturoinvandling.A. Allmännakommunikationerför alla K.

. - 35.Avgifterinomhandikappomrâdct,S. BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

. 36.Förmåner sanktioneroch ensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U.

- Fi. .Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37.Vartdagligablad stödtill svenskdagspress.Ku, tlyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.

- 38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- Fö.

yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolagför servicetill universitetoch

39.SinneretlcctionsonSwedishLabourMarket högskolorm.m.U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi.

Nágrautländskaforskaressyn svensk I .Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.A. arbetsmarknadspolitik,A. 76. Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens 108.Nyellag.N.

hearingmedorganisation 109.Likvärdigutbildning lika villkor. U. debattörerochforskare.UD. ll0. Viljanattvetaochviljanattförstå-

78.Den svenskarymdverksarnheten.N. Kön,maktochdenkvinnovetenskapliga 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U. 80.EU omregeringskonferensen1996 l l Omvärld,säkerhet,försvar.

institutionernasrapporter FrågoromEU:sandrapelareinförregerings-

-

synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. konferensen1996.UD.

- 81.Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom ll2. Svensksjöfart näringför framtiden.

-

rättsligtbistånd.Ju. + Bilagor.K. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och 113.Friståendegymnasieskolor.U.

Dennisöverenskommelserna.K. 114.Indirekttobaksreklam.S. 83.EU-kandidarer12ländersomkanbli EU:s 115.Nylagomeuropeiskaföretagsräd.A.

-

nyamedlemmar.UD. llöJämställdhetettmåli utvecklingssamarbetet.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. l17.J0rdbrukochkonkurrensjordbruketsställningi

- 84.Kulturpolitikensinriktning i konhet.Ku. svenskocheuropeiskkonkurrensrätt.Jo.

- 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktiga95. Enrn utvärderingavde 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas 87.Försäkringsrörelsei förändring3. Fi. socialaochekonomiskasituationunder 88.Denbrukademångfalden.Del l+2. Jo. gmndutbildningen.Fö. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi. ll9. Ändringar hyresförhandlingslagen.i 90.KämavfallochMiljö. M. Hyresgästinflytandcvidombyggnadm.m.Ju. 91.Ettreformeratstraffsystem.Dell-lll. Ju. 120.TVochutbildning.U. 92.EGrsarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför IZLRiksdagen,regeringenochforskningen.U.

detsvenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept.S. 93.Omprövning statligaåtaganden.Fi. 123.Subsidiaritetsprincipeni EU.UD.

av 94.Personalavveckling,utbildningochbeskattning. 124.Ettreformerathovrättsförfarande.Ju.

Fi. 125.Finansiellverksamheti krisochkrig.Fi. 95.HälsodataregisterVárdregister.S. l26.Kostnaderför denstatligaassistansersättningen.S.

- 96.Jordensklimatförändras.Enanalysavhotbild 127.FramtidacentralEuropainformation.UD.

ochglobalaátgärdsstrategier.M. 128.Kulturegendomarochkulturföremál.KU. 97.Miljöklassning snöskotrar.M. 129.Enstyrandekrigsorganisation.Omavsiktemamed

av 98.1990-taletsbostadsmarknad LEMO-reformen.FÖ.

förstautvärdering.N. 130.Sverigei EU makt,öppenhet,kontroll.

- en - 99.SMHI:sverksamhetsformK. Sammanfattningavettseminariumi september 100.Hållbarutvecklingilandetsfjällomräden.M. 1995.UD. l0l.Ett utvidgatEU möjligheterochproblem.

-

Sammanfattningenav hearingi augustiI995.

UD. 102.Medborgarnas frihetochsäkerhet

EU -

Frågoromunionenstredjepelareinförregerings-

konferensen1996.UD. 103.Föräldrarisjälvförvaltandeskolor.U. 104.Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.Fi. 105.Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad

konkurrensneutralitetvid offentligprissättning

m.m.N. 106.Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella

företag.Fi. 107.Avbytarverksamhetensorganisationoch

finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet lT-kotntnissionensarbetsprogrant199596.[68] Muskövarvetsframtid.[6]

Analys Försvarsmaktensav ekonotni.[13] Justitiedepartementet Ettsäkraresamhälle.[19] Pettsionsräitigheterochltodelning.[8] Utan stannarSverige.[20] Nyakonsumentreglcr.[ll] Stadenpåvattenutanvatten.[21] IT ochverksamhctsförnyelseinomrättsväsendet. Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.[22] Förslagtill nyasantverkansformer.[32] Brist elektronikkotnponenter.[23] Ersättningför ideellskadavid personskada.[33] GasmolnlamslárUppsala.[24] SambandetRedovisningBeskattning.[43] Civilt brukavförsvaretsresurserA

- Aktiebolagetsorganisation.[44] regelverken,erfarenheter,helikoptrar.[29] Tvángsmcdelenligt27och28kap.RB Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.[53] saintpolislagen.[47] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Godtrosförvêirv stöldgods[52]av flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72] Näringslivetstvistlösning.[65] Totalförsvarspliktiga95, Enutvärdering dem av Polisensanvändning övervakningskamerorav vid totalförsvarspliktigztsmedinflytandcochavderas förundersökning.[66] socialaochekonomiskasituationunder Vårdnad,boendeochutngänge,[79] grundutbildningen.18] Ny rattshjälpslagochandrabestämmelserom Enstyrandekrigsorganisation.Omavsikternamed rättsligtbistånd.[81] LEMO-reformen.[129] Ettreformeratstraffsystein.Del1-111.[91]

Socialdepartementet Ändringari hyrestörhaittllingslagen. Hyresgästinllytandevid ombyggnadman.[119] Várdenssvaraval. Ettreformerathovrättsförfarande.[124] slutbetänkandePrioriteringsutredningen.av [5]

Könshandeln.[15] Utrikesdepartementet Socialtarbete prostitutionenSverige.[16]

mot i Lagenomvissainternationellasanktioner Homosexuellprostitution.[17]

enöversyn.[28] Underhållsbidragochbidragsförskott, e RösteromEU:sregeringskonferens Del ochDelA B. [26]

.

hearingmedorganisationsföretrâidare,debattörer Avgifterinomhandikappomrâdet.[35] e ochforskare.[77] Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-om EUomregeringskotttcrensett1996 rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58]

institutionernasrapporter Ohälsoförsäkring Samhällsekonomioch -

synpunkteri övrigamedlemsländer.[80] olikaaspekter modeller,finansiering - - EUkandidater 12ländersomkanbli EU:s ochincitament.[59] nyamedlemmar.[83] Kvinnofrid.DelA+B. [60] EttutvidgatEU möjligheterochproblem. Dokumentationochsocialtjânstregister.[86]

- Sammanfattning hearingi augusti1995.[101]aven llälsodataregisterVárdregister.[95]

- MedborgarnasEU frihetochsäkerhet indirekttobaksreklam.14]

- Frågoromunionenstredjepelareinförregerings- Reform recept.[122] konferensen1996.[102] Kostnader denstatligaassistansersättningen.för [126] Omvärld,säkerhet,försvar. Frågor Kommunikationsdepartementet

omEU:sandrapelareinförregeringskonferensen1996.[lll] Samordnadochintegreradtågtrafik Jämställdhet måli utvecklingssamarbetet.ett [116] Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] Subsidiaritetsprincipeni EU. [123] Ãlvsäkerhet.[40] FramtidacentralEuropainformation.[127] FramtidsanpassadGotlandstrañk.[42] Sverigei EU makt,öppenhet,kontroll. EG-anpassadekörkortsregler.[48]

- Sammanfattningavettseminariumi september1995. Klimatförändringari trafikpolitiken.[64] [130] Allmännakommunikationerför alla [70]

-

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansieringslösningarför Göteborgs-och Jordbruksdepartementet

Dennisöverenskommelserna.[82]

Denbrukademångfalden.Del l+2. [88] SMl-[lzsverksamhetsform[99]

Avbytarverksamhetensorganisationoch Svensksjöfart näringför framtiden.

- finansiering.[107] + Bilagor.[112]

Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi-

Finansdepartementet svenskocheuropeiskkonkurrensrâtt.[117]

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.- [3] Arbetsmarknadsdepartementet

Lângtidsutredningen1995.[4]

ArbctsföretagEnnymöjlighetförarbetslösa.[2] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] -

Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Översyn skattebrottslagen.av [10]

Kompetensför strukturomvandling.[34] MervärdesskattNyatidpunkterför

- Somerellections Swedishon LabourMarket redovisningochbetalning.[12]

Policy.[39] Förmånerochsanktionerensamladredovisning.[36]

- Någrautländskaforskares påsvensksyn Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49]

arbetsmarknadspolitik.[39] Förmånerochsanktioner

Effektivarestyrningochrättssäkerhet

utgifterföradministration.[56] - i asylprocessen.[46] Översyn skattereglemaav för stiftelserochideella

Ettsamlatverksamhetsansvarasylärenden.för [55] föreningar.[63]

Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75] Naturgnisskatt,m.m.[67]

Arbetetill invandrare.[76] Betaltjänster.[69]

EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför Uigenhetsdata.[74]

detsvenskaregelsystemet.[92] Försäkringsrörelsei förändring [87]

Ny lagomeuropeiskaföretagsrád.[115] Svenskari EU-tjänst.[89]

Omprövning statligaåtaganden.av [93] Kulturdepartementet

Personalavveckling.utbildningochbeskattning.[94]

Konsti offentligmiljö.[18] Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.[104]

Vårtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella -

Kulturpolitikensinriktning.[84] företag.[106]

Kulturpolitikensinriktning i korthet.[84] Finansiellverksamheti krisochkrig. [125] -

Tjugoårskulturpolitik1974-1994.[85]

Utbildningsdepartementet Kulturegendomarochkulturföremál.[128]

YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial- Näringsdepartementet

yrkesutbildning.[38]

Ett renodlatnäringsförbud.[1] Allmänbehörighetför högskolestudier.[41]

NyElmarknad Bilagedel.[14]+ Förslagomettinternationelltflygsäkerhets-

Elförsörjningi ofred.[51] universitetiNorrköping-Linköping.[57]

DensvenskaRymdverksamheten.[78] BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerfor

1990-taletsbostadsmarknad antagningtill Universitetochhögskolor.[71]

- enförstautvärdering.[98] Ettaktiebolag servicetill universitetför och

Konkurrensi balans.Åtgärder ökadför högskolorm.m.[73]

konkurrensneutralitetoffentligprissättningvid m. m. Föräldrari självförvaltandeskolor.[103]

[105] Likvärdigutbildning likavillkor. [109]

Nyellag.[108] Viljanattvetaochviljanattförstå

- Kön,maktochdenkvinnovetenskapliga

utmaningeni högreutbildning.[110]

Friståendegymnasieskolor.[113]

TV ochutbildning.[120]

Riksdagen,regeringen forskningen.och [121]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.[27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassningavbensin.[30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapslägetkärnavfallsomrádet1995.[50] Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

ochkommun.[54] EttrenatSkane.[62] KärnavfallochMiljö. [90] Jordensklimatförändras.Enanalysavhotbild ochglobalaátgârdsstrategier.[96] Miljöklassning Snöskotrar.av [97] Hållbarutvecklingi landetstjällomráden.[100]

B

åäakbg

HW