Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Upphandling

en miljöfråga

Qñtrüüh

j.

QWÅNVHNQ

å

. n I

w

in ET -- " nr i- ä -

Wi;

SOU

1996:23

Betänkande av och

Upphandling- miljöutredningen

IV

Og

l L

Statens offentliga utredningar

1996:23

Näringsdepartementet

och analys

Kartläggning

av den offentliga sektorns

upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan

Betänkande av Utredningen om karläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av

varor och tjänster med miljöpåverkan

Stockholm 1996

l

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

g

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för densom skall remiss. - svara Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20182-8 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

beslutden24 augusti 1995bemyndigaderegeringenchefenfor Närings- Genom

tillkalla utredareför att kartläggaoch analyseradenoffentliga departementetatt en sektornsupphandling varor och tjänstermedmiljöpåverkan.

av

bemyndigandetförordnadesverkställandedirektörenHeleneWintzell Med stöd av somsärskildutredare.

förordnadesden l november 1995miljökemistKarin Liljelund och Som experter utredare Margareta Anzén-Medin.

Utredningenantog namnetUpphandling-ochmiljöutredningen.

Utredningen överlämnarhärmedsitt betänkande.

Stockholm den7 februari 1996

HeleneWintzell

Sammanfattning

Den offentliga sektornsupphandlingärbetydande.Denstorainköpsmängdenger tyngd miljökrav och medvetetutnyttjad, möjligheteratt påverkamark-

ger, nadensutbud ochtjänsteroch därmedmöjlighet att spelaenroll som

avvaror pådrivare mot ökad miljöhänsyn.

Trots denstoraroll offentlig upphandlingkanspelasaknasendokumenterad överblick över denoffentliga sektornsupphandling.

Dennautredning redovisarenöversiktlig bild avdenoffentliga sektornsupphandling. Även det finnsavsevärdabrister i denbefintliga statistikenger kartlägg-

om ningen ändåtydliga indikationer volymer ochmarknadsandelaroch kan därmed tjäna underlag för att kunnafatta beslutomvarmiljökrav kan och bör ställas.

som

Den offentliga upphandlingenfördelar sig mellanstat,kommuneroch landsting enligt följande: staten105mdkr, kommuner90mdkr, kommunalabolag 55 mdkr och landsting ochlandstingsfiiakommuner29mdkr. Totalt blir denoffentliga upphandlingencirka 280mdkr.

Vår utgångspunktär att allavaror och tjänsterpåverkarmiljön åtminstone någoni utsträckning. Miljökrav kan och bör därför ställasför deflestavaror och tjänster somupphandlasavoffentliga sektorn.

Varor och tjänster där miljökrav ger störst verkan

l uppdragetingår att lyfta fram strategisktviktiga varor och tjänster därmöjligheten och nyttan avatt ställamiljökrav kan bedömasvara allra störst.

Den arbetsmetod valtvi äratt fram längstvå vägarsomkompletterar varandra. Den enabestår avmöjligheternaatt påverkamarknadenmedanden andrafokuserarpå nyttan för miljön. Genomatt kombineraresultatenfår vi ett urval av varor och tjänster där miljökravenbådehar storamöjligheteratt slåigenom marknadenoch ger stormiljönytta. Med dennametodfårvi följandeurval utan inbördes rangordning:

Byggsektom projektering, nybyggnad,ombyggnad,rivning, drift, underhåll, o

hyra av lokalyta

Elektronik datorer/elektroniska produkter och andrakontorsmaskiner .

Energi för uppvärmninginkl el .

Kemikalier .

Livsmedel .

Transporter fordon, bränslefor transporter,transporttjänster,arbetsfordon, .

arbetsredskap

En sammanfattning av utredningens överväganden och förslag

I utredningensuppdragingåratt föreslåenmetod för årlig uppföljning avomfattningenavden offentliga sektornsupphandling.

I ställetför årliga uppföljningar föreslårvi att de statistikuppgiñerutnyttjas -

somNämndenför offentlig upphandlingredannu ärålagdaatt rapporteratill

EU vartannat år. Dessauppgifter gällerupphandlingarbådeöver och under

tröskelvärdena.

Vi föreslåratt miljökraven vid offentlig upphandlinggesstörretyngd genom följandeåtgärder:

Inför kravi myndigheternasregleringsbrevoch i kommunallagensåatt miljö- -

hänsynfår hög status.I dagärflera inköparepassivai miljöfrågor därför att inga krav ställsfrånledningen.

Ledningensengagemangochtyngd i miljöarbetetärcentral. Därför bör t ex

o

kommunledningenge de kommunalainköpamadenstatus,det förtroende och

dethandlingsutrymmesomärnödvändigtt ex genomkompetenshöjningoch utbildning.Entydlig och konsekventmiljöpolicy ger inköpama betydligt starkareställningnär miljökrav ska ställas.

Ökainköpamasstatus att införa kompetenskrav.Kompetenskravenska a genom

gälla upphandlingi enlighetmedLOU och ktmskaperinte baraom att ställa miljökrav utanocksåomatt utvärdera dessa.

Upphandlingunder tröskelvärdenastyrsnationellt. Skapastörreutrymmei

o

LOU för att ställamiljökrav under tröskelvärdena.

En databasmed formulerademiljökrav för varor och tjänstersomkontinuerligt uppdaterasskulleförmodligenunderlättaarbetetbetydligt.

Vi föreslåratt det IT-projekt somdrivs avToppledarforum elektronisk handel -

för kommuner, landstingoch stat sikt inkluderar endatabasmed miljökrav

för olika varor och tjänstersamtendatabasmedförfrågningstmderlag.

Lagenomoffentlig upphandlingger ett handlingsutrymmeför att ställa miljökrav, menmöjligheternaärbegränsade.Vissamiljökrav somoffentligaupphandlareser somangelägnaatt ställa leverantörernaoch derasmiljöarbete,t exvad gäller transporteroch tillverkningsprocessenstrider bl amot LOU och internationella handelsavtal.

Vi föreslåratt regeringeni samarbetemed övriga EU-länderinitierar ett sam- -

arbetei syfteatt klargörareglerommiljöhänsynsåatt motsättningarnamellan

olika regelverkundanröjs.

Vi föreslåratt regeringeni samarbetemed andraEU-länderverkar för att

-

miljökrav kan ställas transportervid offentlig upphandling.

1 Inledning

Denoffentliga sektornsupphandlingärbetydande.Den storainköpsmängdenger tyngd miljökrav och medvetetutnyttjad, möjligheteratt påverkamarkna-

ger, densutbud och tjänsteroch därmedmöjlighetatt spelaenroll sompå-

avvaror drivare ökad miljöhänsyn.Dettakanpåverkanäringslivettill mermiljö-

mot anpassadeprodukter ochprocesser.

Långtgåendekrav miljöanpassningbidrar intebaratill att skyddanaturenochtill ökadlivskvalité.Att kunnatillhandahållamiljöanpassadevaror och tjänsterblir ocksåallt förutsättning för ett konkurrenskraftigtnäringslivgenomatt

mer en miljömedvetenhetenväxerkraftigt bådehoskonsumenteroch konkurrenter i allt fler länder.

Enökad efterfrågan miljöanpassadevaror och tjänster kanleda till att teknik

för produktion, distribution, användningochavfallshanteringmåste och processer förändrasvilket i sintur kan ledatill storastrukturomvandlingari samhället.Förhoppningsviskan dennautveckling styrasmot enökadmiljöanpassningblandannat genommiljökrav vid offentlig upphandling.

l.l Utredningens bakgrund och uppdrag

Trots denstoraroll offentlig upphandlingkanspelasaknasendokumenterad överblick över den offentliga sektornsupphandling.

Dennautredning skakartläggaoch analyseraden offentliga sektornsupphandling

varor och tjänster medmiljöpåverkan.Kartläggningenska sedanligga till grund av för att bedömavilka miljökrav somkan och bör ställasvid offentlig upphandling. Encentral del avkartläggningenärdärför att identifiera för vilka varor och tjänster möjligheternaochnyttan avatt ställamiljökrav är störst.

l utredningsdirektivet1995:114 angesatt uppdraget askaomfatta:

enöversiktlig bild avden offentliga sektornsupphandlingförutom försvaret .

där den kan konsekvenserför miljön insamling statistik offentliga sektornsupphandlingochförslag ommetod

. av om

för årliguppföljning en strategiskanalysi syfte att identifiera för vilka varor och tjänstermöjlig-

-

heternaochnyttan avatt ställamiljökrav är störst

bedömningavvilken roll offentlig upphandlingkan spelaför att driva en mer .

vittgrenad miljöteknisk utveckling

1.2 Avgränsningar

Utredningenredovisarenöversiktlig bild avden offentliga sektornsupphandling.l kartläggningsarbetethar framför allt befintlig statistik utnyttjats, menden har i dag storabrister vad gälleromfattning och speciñcering.

Även det finns avsevärdabrister i statistiken kartläggningenändåtydliga

om ger indikationer volymer och marknadsandelarochkan därmedtjänasomunderlag för att kunna fatta beslutom var miljökrav kanochbör ställas.

Deninternationellautblicken har avgränsatstill denuppgiñsinsamlingsomsker infor Sverigesredovisningtill EU.

1.3 Att ställa miljökrav genom offentlig upphandling

Vad är miljöanpassad upphandling

Det finns olika definitioneravbegreppetmiljöanpassadupphandling.Vi har inte vägt olika definitionermot varandrautani ställetutgått ifråndenbeskrivningsom gesi Naturvårdsverketsrapport Offentlig upphandlingmedmiljöhänsyn Rapport 4508:

Begreppet miljöanpassadevaror är ett relativt begrepp.Det bör i första hand

uppfattassomde relativt sett mestmiljöanpassadeprodukterna, dvs devaror eller tjänster somi förhållandetill andravaror och tjänster medsammaftmktion ger upphovtill minst miljöpåverkan.Enutveckling sker dock ständigt, och det somuppfattassommiljöanpassatidag kan bli ännubättre i morgon.

Beskrivning av praktiskt arbete inom offentlig upphandling i dag

Kravenhar skärpts inköpamaskompetensgenomEES-avtaletsregelverk om offentlig upphandlingochLagenom offentlig upphandlingLOU. Den mycket tydliga och specificeradeanbudsförfrågansomkrävs och svårigheternaatt bedöma och formulera relevantamiljökrav gör det angelägetatt stödja inköpama upphandlama medsåväladekvataarbetsverktygsomerforderlig kunskap.

Bådeinköpare och leverantöreruppgeratt det ärett stort problem att det inte finns enhetligaoch samordnademiljökrav. I dag skermycketdubbelarbeteinom den offentliga sektornvad gäller att formulera och värderamiljökrav. Leverantörerna uppleveratt denstoravariationenavmiljökrav från olika upphandlandeenheter försvagarutvecklingenavmiljöanpassadevaror och tjänster.

Att ställamiljökrav äringen garanti for miljöanpassadupphandling.Hittills har fokus till stor del riktats mot vilka miljökrav somkan ställasoch hur kraven ska formuleras. dennadiskussionI är det lätt att glömma bort vilken betydelsefullroll inköpama har vid utvärderingenavinkomna anbud.

ll

En kompetentoch aktiv inköparekanredani dagstyrainköp och användningi miljöanpassadriktning att rekommenderaenvissprodukt till sinabeställare

genom inom den organisationen.Inköparenharett stort inflytandeatt avgöravilken

egna vikt skaläggasvid miljöanpassningvid valet avprodukt. Det finnsmånga

som andrafaktorer att tahänsyntill, t pris ochbrukamasintresseavmiljöanpassning.

ex Det ärinte ovanligt att eninköpareväljer miljöanpassadeprodukter menatt brukarna föredrardettraditionella sortimentetsommankännerväl till. Det mot-

förhållandetförekommerockså,dvsatt bnikama vill haökadmiljöanpassning satta meninköparen sägernej till exempelavkostnadsskäl.

Brukarnasroll är såledesocksåcentraleftersomde kännerverksamhetenbäst.En miljömedvetenbrukare kan antingenföreslånyaproduktermenframför allt helt

arbetssättför att minskamiljöpåverkan.Genomenfortlöpande dialog mellan nya inköpareoch bmkare kanmiljöanpassadealternativ medgod fimktion introduceras

i verksamheten.

Att bedömavad somärmiljöanpassatochvägadessaegenskapermot övriga önskemålkräver kimskapoch kompetens.Det krävsocksåförmågaatt hålla sig â jour med detomfattandeinformationsflödet inom miljöområdet.Nya och inte sällanmotsägelsefiillauppgifter omvad somärmiljöanpassatpresenterasavolika källor: myndigheter,leverantörer,branschorganisationer,miljöorganisationer,fackoch dagspress.Exempel aktuella hjälpmedelför offentligaupphandlarenär det gäller att ställamiljökrav är:

Kravspecifikationer för sjukvårdsprodukteravförbrukningskaraktär o

Landstingsförbundet och SvenskaKommunförbundet

Kravspecifikationer för kemisk-tekniskaprodukterLandstingsförbundet och

o

SvenskaKommunförbundet

Kravspeciñkationerför upphandlingavlivsmedelLandstingsförbundet,

o

SvenskaKommunförbundet,Försvaretsrrmterialverk,Dagligvaruleverantörers förening, ServiceGrossistemaochCervera

Miljöanpassadkommunalupphandlingi VästernorrlandKommunförbundet

o

Västernorrland

Miljöhänsyn vid inköp Ecolnfo AB .

Bra Kernval för tvätt och rengöring miljöförvaltningama ochvattenverkeni .

Stockholm, Göteborg ochMalmö

Miljöanpassakontoret Naturskyddsföreningen o

Offentlig upphandlingmedmiljöhänsynSNV Rapport4508 .

Kemikalieinspektionensinformation miljöfarliga ämnenKemikalieinspektionens

om listor över icke önskvärdakemikalier begränsningslistan,0B S-listanm är exempel inköpareuppskattathjälpmedeli arbetetmedatt ställamiljökrav.

av Listoma uppfattasocksåha trovärdig adressmeden ansvarigmyndighet som

en garantför fakta ochrelevanturval

Andelen miljömedveten upphandling

Miljömedvetenupphandlingärintenågot okänt begreppinomoffentlig upphandling. Fleraupphandlingarskerredani dag medspecificerademiljökrav i anbudsförfrågan.

Enlandstingsenkätfrån år 1994visadeatt 13landsting ställermiljökrav vid i princip alla upphandling.l tidskriften Kommunaktuellt augusti1995refe-

typer av reradesKommunförbundetsenkätomAgenda 21-arbetei kommunerna.Tidskriftenkonstateradeatt miljöanpassadupphandlingär vanlig att tidningenav utrymmesskälinte tog med det i sinuppräkning avAgenda2l-projekt.

Att detställsmiljökrav ärdock långtifrån någon garanti för att de får genomslag

inkomna anbud.Vi har inte kunnatbedömai vilken utsträckvid utvärderingenav ningmiljökriteriema blir beaktadenär devägsmot t expris, fimktion, leveranssäkerhetm m Men vi vet att mångainköpare och brukareanseratt awägningenär svår.Problemenhandlaroña att avgörahur mycketmiljöanpassningenfår

om kostaoch bedömavilken somärdenmestmiljöanpassadevaran eller tjänsten.

Positiva effekter av entydlig strategi för offentlig upphandling

Syftet medutredningenär att ge engrund för vilka miljökrav somkan ochbör ställasvid offentlig upphandling.Med entydlig strategi for miljömedvetenupphandlinghar den offentliga sektorngodamöjligheteratt påverka marknadeni riktningmot ett långsiktigt hållbart samhälle.Mot bakgrundavovanståenderesonemangbidrar bl aföljande faktorer till detta:

Denoffentliga sektornsupphandlingärbetydande.Den storainköpsmängden o

gertyngd miljökravenochger, medvetetutnyttjad, möjlighet att spelaenroll sompådrivaremot ökad miljöhänsyn.

Offentlig upphandlingkangenomframsyntamiljökrav påskyndaenutveckling

-

där miljöhänsynblir enviktig drivkraft för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Genomatt ställamiljökrav kan manpå sikt bidra till teknikutveck-

ling, innovationer och strukturomvandlingarsombådegynnarsvensktnäringsliv

och ger enhållbartillväxt.

Miljökrav vid upphandling kan bli ett styrmedelsomävenpåverkar

. av envara

produktionenav varan.Där internationellahandelsreglerinte tillåter konkurrenshämmandemiljökrav produktionen kan alltsåmiljökrav produkten ändåindirekt ha betydelse.

Offentlig miljömedvetenupphandlingkanunderlättaför privataföretag att ställa o miljökrav vid sinupphandling.Offentliga sektornkan banaväg för praxis i upphandling kan modell för främstmindre företag.Storaföretaghar

som utgöra en i kraft sinvolym inköpenlättare att självaföra framnyamiljökrav.

av

Från näringslivetfinnsexempel att manönskarseoñentligasektornsom . pådrivare i miljöhänsyn.Tekoindustrin haruppvaktatmiljöministemmedönskan

offentliga sektorn skahävdamiljökrav processerochprodukter vid om att oifentlig upphandling.Tekos motiveringär att miljölagstiñningeni dagär strängareför inhemsktextilproduktion än för importeradevilket snedvrider

konkurrensen.

Flera leverantörervälkomnarmiljökrav eftersomdetger demtillfälle att visaatt derasprodukter klarar högt ställdakvalitetskrav. Det finns flera exempel att högt ställdamiljökrav kanÖkadeninternationellakonkurrenskrañennär även utländskakonsumenterefterfrågarmiljöanpassadeprodukter.

2 Utredningens uppläggning

Vår utgångspunktär att alla ochtjänsterpåverkarmiljön åtminstoneinågot

varor ledråvaruutvinning, tillverkning, distribution, användning,avfallshantering. Miljökrav kanoch bör därför ställasför de flestavaror och tjänstersomupphandlas avoffentliga sektorn.

I uppdragetingåratt lyfta framstrategisktviktiga varor och tjänster därmöjlighetenochnyttanavatt ställamiljökrav kan bedömasvaraallrastörst.

Den arbetsmetodvi valt är att ñam längstvå vägarsomkompletterarvarandra. Den består möjligheternaatt påverka marknadenmedanden andrafoku-

ena av serar nyttanför miljön. Genomatt kombineraresultatenfår vi ett urval avvaror ochtjänster där miljökravenbådehar storamöjligheteratt slåigenom marknaden ochger stor miljönytta.

2.1 Möjligheter att påverka marknaden

Denförstavägeninnebärattvi har utgått frånvaru- och tjänsteområdendär offentlig upphandlinghar storamöjligheteratt påverkamarknaden.De kriterier vi har valt ut för att pekaut dessaområdenär:

de störstaupphandladevolymernainom offentlig sektor i kronor -

områdendär offentlig sektor har storamarknadsandelarrelativt dentotala in- -

köpsvolymeni landeti kronor

Uppgifter somkan besvaradessafrågor har erhållitsvia enkartläggningavden offentliga sektornsupphandling,sevidare avsnitt

Det finns fler faktorer somavgörmöjlighetenattpåverkamarknaden.En svårighet kant ex vara om det saknastekniska eller ekonomiskaresurseratt redanidag kunnapresteramiljöanpassadealternativ. Sådanahinder diskuterasinte i denna utredning därför att vi bedömeratt det i huvudsakär enfråga omnär kravenslår igenom marknaden inte om de skaslåigenom Förvissavaror och tjänstertar

detlängretid att utveckla kostnadseñektivamiljöanpassadealternativ, men erfarenheternahittills har visat att tydliga krav marknadenpåskyndarochger förutsättningarför en sådanutveckling.

2.2 Nyttan av att ställa miljökrav

Denandravägeninnebärattvi utgått liån de störstamiljöhoten, bådenationellt och globalt. Denfråga vi harställtär:

Vilka varor och tjänstersvarartotalt sett för den störstamiljöpåverkan - Av dessavaru- ochtjänsteområdenhar vi valt ut demsomärrelevantaför offentlig upphandling,sevidare avsnitt

2.3 Analys

resultat debådaangreppssättenharvi redovisattvå grupper avvaror och Som av tjänster: därdetfinnsstoramöjligheteratt ställakrav och påverkamark-

engrupp naden med stormiljöpåverkanävenom denoffentliga sektorn

samtengrupp svararför enmindredel.

Detta diskuterarvi vidare i avsnitt där6 vi ocksåredovisarde gruppersomuppfyller bådakriteriernaoch vi mestintressantaatt ställamiljökrav

som anservara vid offentlig upphandling.

VAROR TJÄNSTER

om

MIIÃJÖIPÃVEKKAN

pd..:"i$1izs1ris/ÅK

MEV STÃLLA

MataoKkAv

fâåâiiviiáiwöottyntten

AVEZKA

Air

3 Lagstiftning och övrigt som påverkar offentlig

upphandling

offentlig upphandling LOU 3.1 Lagen om

offentlig upphandlingLOU reglerari stort settall offentlig upphand- Lagen om ling tjänsteroch byggentreprenader.Över de k tröskelvärdenagrundar

avvaror, s sig lagen EG-direktiv. UndertröskelvärdenakanvarjeEU-land utforma sina

bestämmelserförutsatt att dessainte är diskriminerandemot andraländer egna

fria rörlighet över gränserna.l Sverigegäller LOU och ineller hämmarvarornas ternationellahandelsavtalundertröskelvärdena.

Viktiga begrepp

Här följer kortfattad definition begreppenupphandlandeenhet,offentlig upp-

en av handling ochtröskelvärde:

LOU skatillämpas den ärupphandlandeenhet.Till upphandlandeenheter

av som hör statligaoch kommunalaverk och myndigheter,landstingoch kommuner.Som upphandlandeenheterräknasävenvissaoffentligt ägdabolag, stiftelseroch föreningar. Vissaprivata företagärupphandlandeenheterinomförsörjningssektorema el, vatten,transporterochtelekommunikation.

Upphandling ska skenär skattemedelanvändsför att införskaffa envara,tjänst ellerbyggentreprenad.Upphandlingenska skei konkurrensoch avslutasgenom avtal. Upphandlingenundertröskelvärdet skagörasenligtett avtvå förfaranden,

k förenklad upphandlingellerdirektupphandling.sistnämndaförfarande antingens får användasnär upphandlingenäravlågt värde ellerom det finnsandrasynnerliga skäl.Vad ärlågt värdevarierar. För Regeringskanslietsdel har detfastställts

som att medlågt värde två basbelopp.Varje enskildmyndighetansvararsjälvför

avses att beslutaomvad somavsesmedlågt belopp.

Upphandling över tröskelvärdenskaannonserasi Europeiskagemenskapernas oñiciella tidning, EGT Oñicial Journal. Syftetär attgöradetmöjligt för alla tänkbaraleverantöreratt vetskapomkommandeochgenomfördaupphandlingar

att handelnöver gränsernauppmuntrasochunderlättas.Gällandetröskelvärden

i LOU. De ärför närvarandejanuari 1996 för varor och tjänster 1,6 anges miljoner kronor och för byggentreprenaderdrygt 40miljoner kronor.

LOU ger handlingsutrymme med begränsningar

LOU den offentliga sektornmöjligheteratt ställamiljökrav vid upphandling,

ger förutsatt attdessainte innebärgodtycklig diskrimineringellerett förtäckt importhinder.

Miljökrav måste,liksom andrakriterier upphandlarevill använda,tydligt specificerasi anbudsförfrågan,ommöjligt angesi rangordningoch motsvarandegradi tillmätasbetydelsevid utvärderingen.

I defall det finnsharmoniseraderegler i EU genomeuropeiskastandardereller dylikt för ett visstvaruområdebegränsasmöjligheternaatt ställamerlångtgående krav ändessaregler.

Vi kan konstateraatt LOU ger ett handlingsutryrnmeför att ställamiljökrav, men ännusålängeärinköpamasklmskaperoch erfarenheteromhur långtgående miljökrav somkan ställasbegränsad.

Nämnden för offentlig upphandling

Nämndenför offentlig upphandlingNOU är enstatlig myndighetsom ahar till uppgift att:

setill att LOU och GATT-överenskommelsenefterlevs .

arbetaför eneffektiv offentlig upphandling - . spridainfonnation

samla och bearbetauppgifter för statistikändamål o o övervakautvecklingenavoffentlig upphandlinginomEU och GATT

Nämndenpåpekar, medhänvisningtill gällandehandelsavtaloch EGs upphandlingsdirektiv att det knappastfinnsnågramöjligheter för närvarandeatt t exställakrav på:

kortaretransportsträckor, spårbundnatransportereller andrakrav begräns- -

ning avavgasutsläpp o lokalt produceradelivsmedeleller andravaror eller tjänster

tillverkningsprocesser o

produktion, t ex av "grön" -

Ytterst ärdet EG-domstolensomtolkar omolagliga handelshinderföreligger vid upphandling.Hittills ärdet fall avoffentlig upphandlingoch miljökrav somhar gått till prövning i domstol.

Enligt EG-direktiven omoffentlig upphandlingska Sverigevarje årlämna statistikuppgifteromupphandlingaröver tröskelvärdenaför varje upphandlandeenhet, bl aska antal och värdeanges.

Uppgifter skaocksålämnasomdet totala värdetavupphandlingarunder tröskelvärdenafördelat varor, tjänster och entreprenader.

I NOUs uppgifter ingåratt svaraför att dennastatistik blir insamladoch levererad till EG-kommissionen.

3.2 Handelsavtal

I Agenda21 slåsfastatt miljöpolitik ochhandelspolitikömsesidigtskastödjavarandrai strävanatt uppnådet målet för enhållbarutveckling. Sverige

gemensamma

aktivt i detinternationellasamarbetetsompågårinomGATT i fortsättagerar ningeninom WTO, OECD ochUNCTAD. Syftetäratt åstadkommalösningar

gör miljöpolitik ochhandelspolitikömsesidigtstödjande. dagI ärGATTsom avtalet begränsningnär miljökrav ska ställas produktionen eftersomkrav

en enligt avtaletendastfår ställas produkter.

3.3 Behov ökad miljöanpassning offentlig upphandling

av av

Under år har samhälletgivit mångasignaleromvikten avökad miljöhänsyn.

senare Diskussionen miljökrav vid offentlig upphandlingskasesmot bakgrundav den

om allmännasträvanmot ett samhälleligtkretsloppstänkandesombl auttrycks i foljande dokument:

I förarbetettill LOU iproposition omofentlig upphandling1992/93:88 anges följande i kap 2.8. Prövning anbud:jag vill i dettasammanhangbetonavikten

av

att miljöhänsynvägs i all offentlig upphandling...Enmiljömedvetenoffentlig av upphandlingkan därför enmycket storbetydelsefor att stimuleratill miljöanpassadproduktutveckling...

Kretsloppspropmitiønen 1992/93: 180 pekar på den stimulansför miljöanpassad produktutveckling det innebärommiljökrav i ökadutsträckning ställsvid offentlig upphandling.Här sägsatt enupphandlandeenhetbör kunna ställasärskilda miljökrav inte baraför varor utan ocksåför byggentreprenaderochtjänstert ex inom transportsektom.

Kretsloppsdelegalionemrapport 3, 1994 pekar miljöanpassningsom ennödvändig utvecklingslinje för att företagenskakunnakonkurrera framgångsrikt marknaden.Här påpekasocksåatt den kommunalaupphandlingenharmöjligheter att ställamiljökrav devaror ochtjänstersomköps in.

GATT: GeneralAgreements TariñsandTrade,on etthandelsavtalmellanmerän100

staterochdärävenu-länderingår.

WTO: WorldTradeOrganisation,eñerträderGATTsedan1995

OECD: Organisation Economicfor CooperationandDevelopment,enorganisation

för ekonomisktsamarbetemellanindustriländer. UNCTAD: UnitedNationsConference Tradeandon Developement,ettFN-organför handelochutveckling

Naturvårdsverkethar i samrådmedNämndenför offentlig upphandling ochKemikalieinspektionenredovisatrapportenOffentlig upphandling med miljöhänsyn Rapport 4508. Rapporteninnehållerbl aengenomgångavmiljöpåverkan for en rad olika produktgrupper. Dennainformation har vi använtsomunderlagvid de prioriteringar somgörsi avsnitt rapporten gesockså exempel hur olika verksamheterarbetarmedoffentlig upphandlingsamtderaserfarenheter.

I rapportenfinns även utförlig genomgångavLOU ur miljöperspektiv samt

en övrig lagstiftning med relevansför möjligheternaatt ställamiljökrav vid offentlig upphandling.

Rapportenkonstateraratt detkvarstår mycket arbeteför att enmiljöanpassad offentlig upphandling.Blandannatbör mångasommöjligt samarbetaoch ställa likartadekrav för att öka efterfrågan miljöanpassadeprodukter. Leverantören har då ocksålättare att anpassasinaprodukter efter kraven.Det konstaterasockså att berördamyndigheterkommeratt fortsätta arbetetframöver bl aenligtföljande:

Kontinuerliga uppdateringarmåstegörasi form avhandböckereller faktablad o

eftersomdet ständigt sker förändringar miljösidan.

Kunskapsnivånför upphandlaremåstehöjasvad gäller miljöfrågor. Utbildning .

måstegenomföras.

Arbetet måsteocksåinriktas att sålångt sommöjligt skapaen samsyninom o

den offentliga sektorn och undvika dubbelarbete.I arbetetbör äveningåsamarbetemed näringslivet. Det ärviktigt att ta till vara och spridaerfarenheterfrån olika verksamheters

-

arbetemedmiljöanpassadupphandling. Utifrån det arbetesomgörs regeringensuppdrag medatt ta fram statistik

-

inom den offentliga sektornmåstearbetetframöveräveninriktas att förbättra

befintlig statistik samtförsökagöra uppföljningaravhur arbetetfortskrider. Arbetet bör ocksåligga till grund for framtida prioriteringar.

Kartläggning den offentliga sektorns

av

upphandling

4.1 Genomförande av kartläggningen

Kartläggningenhar i förstahandinriktats att uppskattavolymer i kronor av

och tjänsterinom offentlig upphandling.För ett antalområdenmedstor olika varor betydelseför miljön har vi dessutomsamlat uppgifter omdenoffentligaupphandlingensandelaravden svenskamarknaden.

Källor

Vi harframför allt använtföljandekällor: StatistiskacentralbyrånSCB, Nämnden for offentlig upphandlingNOU, RiksrevisionsverketRRV, SvenskaKommunförbundetoch Landstingsförbundet.

Under 1995har SCB uppdragavNOU sammanställtstatistik för 1994över upphandlingsavtal kommuner,landstingochstatligamyndig-

somhar tecknatsav heter/bolag.Statistikuppgiftemahar delsgälltupphandlingövertröskelvärdena, delsupphandlingundertröskelvärdenaenbartför försörjningssektoremaenligt EGsdirektiv 93/38. Uppgifternautgör Sverigesupphandlingsstatistiktill EUkommissioneni Bryssel.

Uppgifterna upphandlingöver tröskelvärdenahar SCBhämtatüån det data-

om baseradesystemetTender Electronic Daily, TED. I databasenTED registrerasde uppgifter somlämnasavdeupphandlandeenheternatill Europeiskagemenskapens tidning EGT Official Journal enligt krav i LOU. All upphandlingöver tröskelvärdenaskaredovisastill EGT och blir därmedregistreradei TED.

SCBharävensamlat uppgifter omupphandlingundertröskelvärdenaför försörjningssektoremavia enkättill kommuneroch landstingsamttill offentliga

en myndigheteroch företagsomärbranschkodadeinom försörjningssektorema.

Brister i statistiken

SCBframhålleratt den sammanställdastatistikenharstorabrister. Framför allt är bortfallet oacceptabelthögt, dvsmångaupphandlandeenheterrapporterarinte sina upphandlingartill EGT. Även enkätundersökningenvisar brister i form avlåg svarsfrekvens.

Kommandeårs redovisningarbedömsavNOU bli avbättre kvalitet delsgenomatt den offentliga sektornskimskap omdenyaupphandlingsreglemaenligtLOU ökar, delsgenomatt rutinerna för vad somskaredovisasförbättras.Införandet avelektronisk handelinom den offentligasektornväntasocksågeväsentligtenklarerutineroch förbättrade möjligheter att tillförlitlig statistik, sevidareavsnitt7.3

Utvalda exempel

För att pröva de uppgifter vi erhållit omtotalvolymer kommuneri och landsting har vi valt någraupphandlandeenhetersomexempelför att seommönstretfor den totala upphandlingenbekräftasi de enskildaenheterna.

Vad gäller statliga myndigheterärverksamheternamycket varierandeoch enstaka exempelsägerinte mycket omdentotala statligaupphandlingen.Detta har fått bekräñatgenomde uppgifter vi ahar erhållitom upphandlinginom Rikspolisstyrelsenoch Vägverket. Därför redovisarvi inga exempelñån statliga myndigheter.

4.2 Den offentliga upphandlingens omfattning

Den offentligasektornstotala upphandlingavvaror och tjänsteräri dagmycket svårattuppskatta. Tillgänglig statistik underskattarden totala upphandlingenberoende a att:

mångakommuner, landstingoch statligamyndigheterinte har överblick över -

sinaupphandlingaroch kan inte redovisatotalsiffror bl adärför att mångainköp

görslokalt

enskildaenheterinom offentlig sektor i vissafall upphandlarmed egnaanslag,

-

t exforskningsanslag,vilket inte redovisas centralt insamladstatistik

TiH detta kommeratt offentlig upphandling,i betydelsenupphandlingmed allmännamedel,ävensker inom kommunalaoch statligabolag. I dennautredning har vit exhaft svårigheteratt fram uppgiñer omupphandlinginom statligabolag.

Kostnademaredovisasolika beroende om manbedriver verksamhetinternt eller köper tjänstenexternt.Entransporttjänstlevererastill exempeli regelav enextern entreprenör.Då ingår drivmedlet itjänsten. Drivmedlet synsdärmedinte i redovisningen.Om transporttjänstenbedrivs internt köps drivmedelseparattill transporternaoch det redovisasocksåseparat.Därmed kant extvå kommuner konsumeralika mycket drivmedelmed detframgårinte avderasredovisning.

Ett annatexempel svårighetenatt uppskattaoffentlig upphandlingrör landstingen. Enligt StatistiskÅrsbok för landsting1995ärlandstingenstotala upphandling 29 miljarder kronormdkr. FemlandstingÖstergötland, Jönköping, Malmöhus,Norrbotten och Stockholm angerenupphandlingsvolym sammanlagt20 mdkr, vilket ärnära70 % avlandstingenstotala upphandling 29 mdkr. Dessa fem landstingmotsvarartillsammanscirka 40 % avbefolkningen.Med detta resonemangskulle de resterande21 landstingen,sommotsvarardrygt 60 % av befolkningen,endastsvaraför 30 % avden totala upphandlingenvilket ärosannolikt.

Ytterligare exempel beskrivnabrist i statistikenfinnsi enutredning

ett ovan

Statskontoretutförde uppdrag regeringenför att kartläggastatligverksom av samhet upphandlasi konkurrens.Det inkom endastsvartiån 25 % av

som myndigheterna.Det mycket storabortfallet förklarasmedatt mångamyndigheter inte har redovisning sinverksamhetsommöjliggör enenkeluppskattningav

en av hur mycket tjänster upphandlas.Källa: Åtgärderför ökadkonkurrensinom

som denoffentliga sektorn,Statskontoret1994:265.

Svårighetemaatt rättvisandebild omfattningenavdenoffentliga sektorns

en av upphandlingärsåledesstora.Att i dagförsöka angeentotalsiñra för offentlig upphandlingärenligtvår bedömningvanskligt. Det kartläggningsarbetesomdenna utredning innefattartyder dock att totalsifiian liggerhögreändenuppskattning

200-250 mdkr i Naturvårdsverketsrapport Offentlig upphand-

ca som anges ling medmiljöhänsyn Rapport 4508.

4.3 Kartläggning av volymer

Staten

Enligt undersökninggjord avRRV upphandladestatenbudgetåret92/93för

en cirka 105mdkr. Upphandlinginom statligabolagärinte medräknad.Av finansstatistiken, statsbudgetensutfall, framgåratt de 105mdkr fördeladesig enligt följande diagram

Bild l: Upphandling inom staten1992/93exkl statliga bolag

Varor Investeringar

20%

27%

Tjänster

53%

Eftersomde statliga bolagensupphandlingarinte ärmedräknadeär det totala beloppet för statensupphandlinghögre än 105mdkr. RRV harocksålämnatuppgifter omde störstaupphandladevaru- ochtjänsteområdena1991/92.

24 Tabell 1: Största upphandladevaru- och tjänsteområdena91/92inom staten

Information saknasomnärmarespeciñceringavuppgiñema. RRV har inte gjort någonsenareuppföljning. Kommuner Enligt Kommunförbundetuppgick år 1993Sveriges286kommunersupphandling av varor och tjänstertill cirka 85 mdkr. Bild 2: Kommunernasupphandling 1993 Entreprenader

20% Material

32%

Tjänster

48%

25 Tabell 2. Destörsta upphandladevaru- och tjänsteømrådenainomkommunerna under 1993

År 1994 enligt Kommunförbundetdentotala upphandlingenav varor och

var tjänster för kommuner och kommunalabolag 145mdkr. Av detta svaradekommunernaför 90 mdkr och de kommunalabolagenför 55 mdkr.

Exempel."Hofors kommun

Hofors kommun har valts somexempelfor att visa hur upphandlingsfördelningen kan seut i enenskildkommun. Vi har anledningatt tro att de flesta kommuner upphandlari stort liknandevaror och tjänster eftersomderasverksamheterjämfört medstatenärrelativt likartade. Variationer kan framför allt tänkasfinnas mellan små-och storstadskommuner.

Hofors kommunupphandlarför drygt 100mkr. Upphandlingenför kommunen inklusivekoncembolagär cirka 200mkr ochfördelar sigenligtföljande: Tabell 3. Upphandling av varor och tjänsteri Hofors kommun

Främmandetjänster:färdtjänst,övrigpersontjänst,tvättkostnadermm 11,4 Anläggningsmaterial:kemikalier,asfalt,sand,trävaror,gipsskivormm 9,1 Diversefrämmandetjänster:databehandling,konsultarvodem rn 8,7 Fastighetskostnader 8,6 Förbmkningsinventarierochförbmmingsmaterial:möbler,datorerm m 5,6

Exempel:Storstadskømmun

Det hadevarit önskvärtatt ävenkunnapresenteraett exempelñån enstorstadskommun. Tyvärr kan vi integöradeti dagsläget grundavofullständig statistik.

I Göteborgsstad,somhar ett egetupphandlingsbolag,genomförsför närvarande enundersökningav samtligaleverantörskonton,dvs allautbetalningarsomskett under 1994och 1995till leverantörer.Undersökningenkommer att redovisaupphandlingsvolymeroch vilka leverantörersomanlitatsavolika förvaltningar och bolag, dvs hela kommuneninkluderas.Resultatetska enligtplanernavara klart i mars1996.

Landstingen

Landstingensupphandlingav varor och tjänsteruppgick 1993till 26 mdkr, enligt Statistisk årsbokför landsting l995 meduppgifter somhar sammanställtsav Landstingsförbundet.Av de26 mdkr svaradevaror för 10mdkr och tjänsterfor 16 mdkr. Med tillägg avdetre landstingsñiakommunernaGöteborg,Malmö och Gotland, somocksåär sjukvårdshuvudmän,uppgår siffran till ca29 mdkr.

statistikmetoderärdetsvårtatt göra uppdelningmellanvaror, Med nuvarande en entreprenader.Det skiljer siglrån landstingtill landstingvilka tjänster tjänster och inräknadei deupphandlingssummorsomlandstingen ochentreprenadersomär landstingredovisarsinaentreprenadersomtjänsteupphandlingar. uppger. Vissa redovisarsinaentreprenaderseparatellerhar egnabolag somgör tjänste- Andra upphandlingar,t exgenomfastighetsbolag.

Landstingsförbundetorde 1994 enkättmdersölcningblandsamtligainköpen sansvarigai landstingenför uppfattning hur upphandlingsvolymeni att en om kronor fördelarsig olika ochtjänsterhossjukvårdshuvudmännen.Samtvaror sjukvårdshuvudmänsvarade enkäten ettersomsvarenvarierademycket liga men kvalitet rapporteradesaldrig uppgiñernavidare. Av materialetframgick att många i har samladinköpsorganisationochdärför inte harnågonöverblick landstinginte en

över sinainköp.

enkätenvisar ändåföljandehuvudsakliga ochtjänsteområdeni Resultatetav varurangordningefterupphandladevolymer i kronor:

Upphandling varor och tjänsterhos sjukvårdshuvudmännen: av

Medicinskt material - Livsmedel - Inventarier .

i Hjälpmedelför handikappade a Läkemedel - Bränsle o Kontorsmaterial - Hushåll ochrengöring -

Dennaredovisningvisar att medicinsktmaterial,hjälpmedelför handikappadeoch

läkemedel naturligaskälär storposti landstingensbudget.Ovriga produktav en områdenöverensstämmermedde somredovisatsför statoch kommun.

Exempel: Stockholmsläns landsting

I syfte ävenblandlandstingenkunnapresenteraexempelvaldesStockholms att länslandsting.StockholmslänslandstingSLL ärdenstörstaupphandlandeen-

hetenblandlandstingenoch motsvarari folkmängdnära20 %avbefolkningen.

Upphandlingeninom SLL uppgick 1994till 14mdkrexklusive Storstockhohns

lokaltrafik.

28 Upphandlingenfördelar sig enligt följande: Tabell 4: Upphandling av varor och tjänster inom Stockholmsläns landsting

Stockholmslänslandstinghar tillsatt enutredningom materialförsörjning inom landstinget.Utredningenskabl utforma förslag till policy och riktlinjer för lands-a tingets upphandling.Liknande utredningarpågår inom flera landsting.Detta tillsammansmed dengenomgångsompågår ainom Göteborgs stadvisar att det ävenfinnsett lokalt behov bättre överblick över de upphandlingar

av som genomförs.

Tecknade avtal 1994

Ytterligare enbild avden offentliga upphandlingen sammanställning

gesav en som SCB har gjort avde avtalsomstat,kommuner och landstingtecknade1994. Uppgifterna gäller avtal övertröskelvärdena.Avtalslängdemagäller 1-3 åroch gäller därför inte enbart 1994.

SCBs sammanställningger följande rangordningmellande olika produktområdena där l angerdenstörstavolymen.Rutamarkeradmed s att inget avtal har

- anger tecknatsunder 1994.

29 Tabell 5: Tecknadeavtalför varor under 1994 i rangordning

- Tabell6: Tecknadeavtal för tjänster under1994i rangordning

underhåll

Tjänsterföravloppsrening,sophantering.sanering 4 -

ochliknande

Resultat av total offentlig upphandling

Offentlig upphandlingsomenligtvår kartläggninguppgårtill minst 280 mdkr fördelar sig mellanstat,kommuner och landstingenligt följande:

Bild 3. Offentlig upphandling -fördelning mellan stat,kommunoch landsting

Landstingochlandstings

fria kommuner10%

Kommunala

bolag

20%

Kommuner

32%

Uppgifterna upphandlingensstorlekärtroligen i underkant enligt tidigare resonemang.Dessutomärmed all sannolikhetett antal statligaoch landstingsägdabolag inte medräknade.

Varor och tjänstersom svararfor storavolymer inom offentlig upphandlingär utan rangordning:

Byggentreprenader o - Elektronik datorer/elektroniska produkter och andrakontorsmaskiner o Fastighetsförvaltning

Hyra avlokaler ochmark -

Kemikalier och kemiskaprodukter .

Kontorsmaterial och inredning .

Livsmedel . o Medicinsk utrustning, material och läkemedell

Social-, hälso- och sjukvårdstjänster o

Transporter

Utbildning, kurser och konferenser -

l SålängelagenomdetaljhandelmedläkemedelharnugällandelydelsemåstesjukvårdshuvudmännenköpasinaläkemedelfrånApoteksbolaget,vilketinnebär LOUatt inteärtillämplig

läkemedel.

4.4 Kartläggning av marknadsandelar

defall den offentligasektornstår for stor del densvenskamarknadenaven I en av

det ökademöjligheteratt vinnagehörfor miljökrav. Vi varugrupp eller tjänst ger

därför detmotiverat undersökadenoifentligaupphandlingensmarkhar ansett att

antalområden.Vi har begränsatundersökningentill områden nadsandelarinom ett medbetydandemiljöpåverkanochtill områdensomvi harhañ möjlighet att

uppgifter Förval viktiga områden miljösynpunkt,sevidare avsnitt 5.5.

om av ur

De områdenvi framför allt harundersöktärföljande:

energifor uppvärmning -

transporterfordon ochbränslen jordbruk livsmedel -

byggsektorn -

Energi för uppvärmning avlokaler

Denoffentliga sektornsandelavlandetsanvändningavenergiför uppvärmning av

lokaler exkl bostäder for 92/93 varenligt SCB:

Tabell 7. Energiför uppvärmning av lokaler 92/93

Energislag Totalt i landet Andeloffentlig för-

Twh valtning

6 48 % fjänvärme 13 55 ry., olja 7 57 % ved, flis, gas 1 - Total uppvärmdyta ca26 ca54 %

Transporter Tabell 8: Innehavavfordon och motorredskapi landet 1994enligt SCB Fordon och motorredskap Totalt i landet Andel offentlig för-

antal valtning

Tabell 9: Inköp avfordonsbränsle landeti 1993enligt SCB

Jordbruk

Offentlig upphandlingsvararför 35% avinköpenavlivsmedeltill storhushålli Sverige.Den totala marknadenuppgårtill 17mdkr. Uppgiñema ärhämtadefrån Storhushållsguiden 1995, utgiven avJordbruketsStorkök AB.

Byggsektørn

Den offentliga sektornstat, kommuneroch landsting svararlör närvarandeför cirka 50 % avnybyggnadsvolymeni Sverigesom totalt är 100-110 mdkr. Staten svararför 30 %varav Vägverket och Banverketsvararför enstor andel

Projekteringavbyggnaderoch anläggningarupphandlaslör 13mdkr per år totalt i landet.Den offentligaupphandlingensvararför cirka hälften. Upphandling

av underhållavbyggnaderoch anläggningaruppgårtill cirka 80 mdkr per år

varav offentlig sektor svararfor cirka hälften.

Uppgifter om den offentliga sektornsmarknadsandelar byggsektornhar erhållitsav av SverigesArkitekt- och lngenjörstöretagsförening.

Områden där uppgifter om marknadsandelar saknas

Vi saknaruppgifter denoffentligasektornsmarknadsandelarfor flera avde

om områdendär storavolymerupphandlas.Detgällerblandannat:

Elektronik datoreryelektroniska produkteroch andrakontorsmaskiner .

lokaler ochmark o Hyra av

Kemikalier -

Kontorsmaterialochinredning .

Transpomjänster o

Utbildning, kurser ochkonferenser o

Medicinskutrustning,material ochläkemedel .

Social-,hälso- ochsjukvårdstjänster -

Vad gällermedicinskutrustning,material ochläkemedelsamtsocial-, hälso- och

sjukvårdstjänsterantarvi att denoffentliga sektorndominerarmarknadeni

Sverige.

Slutsatser

Offentlig upphandlinghar stor andelavdensvenskamarknadenfor bl aföljande

en

och tjänstermedstorbetydelsefrånmiljösynpunkt: varor

Energi för uppvärmning .

Byggsektorn o

Livsmedel .

Marknadsandelen liten förär fordon och motorredskapsamtför bränsleför

a

transporter

5 Kartläggning områden där nyttan av att ställa av

miljökrav är störst

5.1 De allvarligaste miljöhoten

Underlagför enbedömningavvilka varor och tjänstersomärstrategisktviktiga ñån miljösynpunkt måstebaseras enrad awägningar. Enmotivering att pekaut enspeciellproduktgrupp kanvara att detrör sigom enerkänt miljöfarlig produkt. Alla aktörer somkan göraeninsatsför att minimeramiljöpåverkanbör göradet.

Det ärsvårtatt med säkerhetprioritera de allvarligastemiljöhoten.Den förteckningsomfinnspubliceradi Naturvårdsverketsrapport Nationella miljömål- förteckningöver mål för miljöarbetetbeslutadeavriksdag och regering Rapport 4398,februari 1995 kan tjänasomvägledning.Listanupptarföljande 13miljöhot:

Växthuseffekt klimatpåverkande gaser Stöming avozonskiktet Försurningavmark, vattenrn m Fotokemiskaoxidanter/marknäraozon Tätortemas luftföroreningar och buller Övergödning och mark avvatten Påverkangenommetaller Påverkanavorganiskamiljögifter Introduktion och spridningavfrämmandeorganismer Nyttjandet avmark ochvattensomproduktions- och försörjningsresurs . Exploateringavmark ochvattenför bebyggelse,anläggningaroch infra- . struktur Anspråk särskiltvärdefullaområden . Brutna kretslopp,avfall och miljöfarliga restprodukter . 5.2 Angelägna varor och tjänster ur miljösynpunkt

Utifrån ovanståendelista och följandeunderlaghar vi valt ut devaror och tjänster somdetär mestangelägetur miljösynpunktatt ställamiljökrav på.

Det finns i dagenrik dokumentationi forskningsrapporter,utredningarm m om vilka aktiviteter i samhälletsombidrar till miljöhoten. Några viktiga rapporterav betydelseför offentlig upphandlingärföljande:

RapportenForskning och utveckling för bättre miljö SNV Rapport 4514-8 . pekar bl aut följande områdendär detärsärskilt angelägetatt åstadkommaen snabbteknisk utveckling för miljöanpassning:elektronik, byggmaterialoch byggteknik samtfordon, arbetsmaskineroch arbetsredskap.

NaturvårdsverketsrapportEutroñering avmark,sötvattenochhav SNV - Rapport4134 jordbruket för 90 % avnedfalletavdet reduce-

angeratt svarar rade kväveti Sverige.Trafik, energi,industri ochjordbruk är destörstakällorna

till kväveutsläppilandet, 46 kton kväve år 1993. Av dessautsläppsvarar

per jordbruket för meränhälften.

Transporterna for mycket stor del dentotala miljöbelastningen.Att . svarar en av transportsektomsrelativa bidrag till miljöstömingamaförväntasöka konstateras

i regeringensproposition riktlinjer for enkretsloppsanpassadsam-

a om hällsutvecklingProp 1992/93:180.

I EUsfemtemiljöhandlingsprogramfinnssärskildaavsnittomklimatpåverkan . och försurning.Energisektom fem samhällssektorersomspelar

angessomen av

avgöranderoll för möjligheternaatt lösamiljöproblemen. en

Närahälften emissionema växthusgaserkanhärledasfrån energisektorn,

av av enligtuppgifter i Hur ska Sverigemå år 20207 SNV Rapport4104.

Mot bakgrundavovanståendeuppgiñer ochkartläggningenavdenoffentliga

sektornsupphandlinganservi följandevaror och tjänster utaninbördesrang-

ordning varamestangelägnaur miljösynpunkt.

-

Byggsektom . Energiför uppvärmninginkl el o Elektronik datorer/elektroniska produkter ochkontorsutrustning - Kemikalier och kemiskaprodukter . Livsmedel . Transporterfordon inkl arbetsfordonoch arbetsredskap,bränslefor transporter o ochtransporttjänster

6 Analys av offentlig upphandling ur miljösynpunkt

6.1 Inledning

I utredningensuppdragingåratt lägga fram förslag varor och tjänster där möjligheternaochnyttan avatt ställamiljökrav är störst.

Hittills har vi använttvå vägar.Dels har vi valt ut varor och tjänster där offentlig upphandlinggenomsin volym/marknadsandelhar stor möjlighet att påverkamarknadenmot ökad miljöanpassning.Delshar vi utgått från relevantamiljöhot och valt de produktområdensomhar störstrelevansfor dessa.

I dettaavsnitt knyter vi ihop debådaangreppssättenmed avsikt att väljaut områdendär bådemöjligheternaatt påverkagenomatt ställamiljökrav ochnyttanur miljösynpunkt är störst.

6.2 Varor och tjänster med stor möjlighet att påverka marknaden

En anledningatt lyña framenspeciellproduktgrupp kanvara att offentlig upphandlinghar enstor delavden svenskamarknadenelleratt upphandlingengäller storavolymer. l ensådansituation kan miljökrav hån offentliga sektorn förväntas nå goda resultat för att fram miljöanpassninghos produktgruppen.

Även i situationerdär offentlig upphandlinginte har någondominerandeställning kan den offentliga sektornsupphandlinghastor betydelse.Exempelviskan den offentliga sektornvara denstörsteenskildeinköparen,trots att upphandlingenär enliten andelavdentotala mängdeninköp avproduktgruppen.

Ivissa fall kan offentlig upphandlingutnyttja lyskraften hosett rrestigeprojekf somfinansieraseller delñnansieras offentlig sektor tillav att ställamiljökrav produktgrupper och tjänstersomupphandlastill projektet. Inte heller här ärdet nödvändigtatt den offentliga sektornärenstor upphandlareavproduktgruppen eller tjänsteområdet.Dengoodwil det innebäratt medverkai ett uppmärksammatprestigeprojekt kangöraleverantörer/producenterintresseradeavatt uppfylla miljökrav för att komma med i projektet.

I dennautredning har vi koncentreratoss områdendär denoffentliga sektorn svararlör en stormarknadsandeloch/ellerenstorvolym i kronor.

där möjligheterna och nyttan av att ställa 6.3 Varor och tjänster

miljökrav är störst

övergripandebedömningkombinerasdebådavägarnastora För att åstadkommaen volymer/marknadsandelarrespektivestoramiljöhot, seavsnitt 2.3.

uppgifternai avsnitt 5 vi att nyttanavatt ställamiljökrav Mot bakgrundav anser for följande ochtjänsterutan inbördesrangordvid upphandlingär störst varor

ning:

projektering, nybyggnad,ombyggnad,rivning,drift, underhåll, Byggsektom o hyra avlokalyta datorer/elektroniska produkter ochandrakontorsmaskiner Elektronik - Kemikalier . Livsmedel . arbetsfordon, Transporterfordon, bränsleför transporter,transporttjänster, o arbetsredskap Energiför uppvärmninginkl el -

Byggsektorn

och anläggningssektompåverkarmiljön flerasätt.Avfallshantering, Byggmaterialval och energieffektivitetstår i dagi fokus.Aven kemikalie-och material-

val vid drift ärviktigt ñån miljösynpunkt.

angeläget redaniprojekteringsskedet lägga stor vikt vid miljöfrågoma. I Det är att projekteringenbeskrivsfunktioner, byggsystemochofta materialtyperför etterfoliande byggentreprenader.Det har ocksåblivit allt vanligareatt rivningar inför

störreombyggnaderprojekteras.

Elektronik datoreryelektroniska produkter och andra kontorsmaskiner

Elektronikprodukter påverkarmiljön framför allt vid användninggenomenergiförbrukning. Somavfallorsakarprodukternai mångafall utsläppavmetalleroch

organiskamiljögifter.

Målet för energihushållningi landetharinte nåtts.Enbetydandedelavenergielförsörjningtill elektroniskaprodukter. Mer energisnåla användningenutgörs av produkter behöverutvecklas.

Kemikalier

Kemikalier kan orsakabetydandelångsiktigaskador människorochmiljö giftiga, svåmedbrytbaraochackumulerasi levandeorganismer. genomatt vara

Under dennarubrik ingårbl färger, lim, lacker, rengöringsmedel,bekämpnings-a medel och kemikalier till reningsverk.Produkternapåverkarmiljön ñamfor allt genomutsläpptill luft ochvattenvid användningoch tillverkning. För området disk-,tvätt- och rengöringsmedel miljöhänsynär i dag vanligt vid offentlig upphandling.

SNVsrapport Nationella miljömål- förteckningöver mål för miljöarbetet beslutadeavriksdag och regering SNV Rapport4398 angeratt stabilaorganiska och miljöskadligaämnen sikt inte skaförekommai miljön. Det framgår också att användningen tungmetallerav sikt skaawecklas eller minskaskraftigt.

Livsmedel

Inom landstingoch kommunerärlivsmedelenstor delav dentotala upphandlingen. Framställningavlivsmedelpåverkarmiljön negativtfrånjordbruksproduktion till distribution och avfallshantering.Störstamiljöhotet ärövergödningenavhav och vattendragp g a läckageavkväve och fosfor. Användningav bekämpningsmedeloch handelsgödseltillför miljögiñer vid odling.

Transporter

Transporterärförknippademed allvarlig miljöpåverkan.De påverkar miljön främst genombidrag till växthuseffekten,övergödning,försurning och spridningav miljögiñer.

Fordon påverkar miljön vid tillverkning, driñ och avfallshantering.Driñen svarar för dendominerandemiljö- och resursbelastningen.

Den offentligasektorn stårvisserligenför enliten del landetstotala fordonspark av ochavdentotala förbrukningen bränsleför transporter.Men den miljöpåverkan av somorsakasavfordonstrafik ärsåstor att varje kostnadseffektivinsatsär angelägenför att minimeradennapåverkan.Många arbetsfordonoch arbetsredskap saknarhelt avgasrening.

Bränsleför transportergäller bådeför vägtransporteroch flyg. Miljöpåverkanär omfattandedelsgenomanvändningavicke förnyelsebarråvara dels utsläpp genom till luft avkoldioxid och kväveföreningarvid användning.

Energi för uppvärmning

Energi för uppvärmningärvid sidanavtrafiken ett destörstamiljöproblemen. av All energiproduktionpåverkarmiljön mereller mindre. Det handlarbl a om klimatpåverkanavfossila bränslen,avfallsproblemvid användning kärnkraft och av utbyggnadav älvar.

Andra viktiga områden

miljön i någonutsträckning.Även om områdenai Alla varor och tjänsterpåverkar detviktigt ställamiljökrav äveninom övriga omavsnitt 6.3bör prioriteras är att denoffentligasektornhar storamarknadsandelaroch dårråden.Framförallt där medhar lättareatt påverkamarknaden.

Det gäller blandannatföljandeområden:

Medicinskutrustning,materialochläkemedel o Social-, hälso- ochsjukvårdstjänster . Läkemedel . Kontorsmaterialochkontorsinredning - Utbildning,kurser ochkonferenser -

kan och bör ställas vid offentlig upphandling 6.4 Miljökrav som

vid upphandling oftast krav självaprodukten varan eller Med miljökrav avses formulerat vissaämneninte får förekommaiprodukten eller tjänsten, t ex att förpackningeller halten olikaingåendeämneninte får överskridavissa dess att av värden. Men miljökrav kanocksåinnebärakrav leverantörensegetmiljöarbete.

I det följande kommerbådaaspekternaatt diskuteras.

Krav på produkten varor och tjänster

Miljökrav bör allaandrakrav vid upphandling enklaatt utvärdera,enkla som vara hanteraoch lätta förstå för bådeinköpareoch leverantörer.När detgäller att att miljökrav produkter diskuterasmiljömärkningaravolika slag.Miljömärkning är ett verktyg syftar till att vägledaoch informerainköpareochkonsumenterom som produkter har relativt lågmiljöbelastning.Miljömärkningen kan därmed som en stimuleranäringslivetatt miljöanpassaproduktutvecklingen.

De kommandemiljömärkningsstandardemainom ISO 14000-arbetetomfattartre

former avsystem:

Tabell 10: Kommandemiljömärkningsstandarder inomISO 14000

Typ Miljömärkningmedsymboler,t exSIS-Svan,Naturskyddsföreningens-Falk,Tysklands-BlåängelellerEUsblomma. Typ ll: Företagens miljöuttalandenmedsymboler.t exandel egna förnybararåvarorelleråtervinningsbamet. Typ lll: Miljövamdeklarationer.t exEPP,EnvironmentalProduct Profiles.Syftetär attlämnainformationomen produkts påverkanunderheladesslivscykel.

Typ I-märkningen,somärlätt att tolka, riktar sig framför allt till vanliga konsumenter.Kriterierna för märkningenhar ocksåanväntsvid offentlig upphandling. Att ställakrav svenskmärkningärkonkurrensbegränsandeeftersomdet diskriminerar utländskaleverantörermenatt ställakrav att kriterierna skauppfyllas ärkorrekt.

Typ IH-märkningenäri huvudsaktänkt att kunna användasavinköpareinom industrin och den offentliga sektorn. Miljövarudeklarationer skage information om produktensmiljöeñekter avbetydelseoch inte uppskattagränsvärdensommiljömärkningengör. Detta ställerstorakrav inköpamaatt kunnavärderaolika miljöeffekter menger ocksåstörrefrihet vid bedömningen.

Exempelpå miljökrav produkter är att de ska:

ha lång livslängd . - användaett minimumavenergi,vattenoch kemikalier vid användning

kunna återanvändaseller återvinnas -

ge sålitet avfall sommöjligt o

innehålla komponenterunderlättar avfallshantering o

inte innehållamiljöfarliga komponenter .

Vid formulering avmiljökrav är det naturligtvis viktigt att inte hindrautvecklingen med alltför låsta krav. Enkravspecifikationbör därför avslutasmedtillägget eller annanlikvärdig lösning Det finns mångaexempel att miljöfarliga produkter har ersattsavhelt nyametodermedavsevärtmindremiljöpåverkan.

Krav på leverantören

I takt medatt miljövänlighet har blivit ett konkurrensmedelinom mångabranscher har kraven ökat tillverkare/produceuter/underleverantöreratt kunnadokumenteraegetmiljöarbete och miljöanpassadtillverkning. Det finns ett stort behov avenhetligainternationellaregler för miljöarbetet i företag och organisationer.

Ett omfattandearbetepågårmedatt ta fram eninternationell standardför miljöledning, ISO 14001,somväntas stor genomslagskraft.nom EU finns förordningenom miljöstyming och miljörevision, EMAS Eco Managementand Audit Scheme.

För att bli certifierad/godkändenligtnågot avdessasystemkrävsatt företaget uppfyller enrad villkor somrör miljöarbetet.Företagetskat exhaenuttalad miljöpolicy, entydlig organisationoch ansvarsfördelningoch ett dokumenterat arbetssättsomsäkerställeratt verksamhetenbedrivs i enlighetmedpolicyn. Miljöarbetetskadessutomredovisasoch kontinuerligt förbättras.

införa någonform miljöledningssystemär mycket Intressetfrån näringslivetatt av

längeframför allt destörreföretagen.Inommånga stort.Detta gäller ännu mindreföretag ärkunskapenännuofullständigomvad ett miljöledningssystem innebäroch det finns osäkerhet huruvidade instrumentsomhittills finns

en om framtagnakan ochbli kostnadseffektivaför denegnaverksamheten.

anpassas

dagslägetär det inte möjligt för offentligaupphandlareatt ställakrav att leve- I

ska registrerade/certifierade.Endastett företagi Sverigeärgodrantörerna vara känti dagenligt EMAS. Standardenför miljöledningssystemISO 14001ärännu inte beräknastasi bruk undersenaredelenav 1996.

antagenmen

bör också tilläggas för upphandlingutanför EU-ländemaärdetinte heller Det att möjligt för denoffentliga sektornatt ställakrav godkännnandeenligt EMAS.

förhindras internationellahandelsregler Sverigeförbundit sig att följa. Det av som

problem medEMAS är att godkännandetär relaterattill denegnanatio- Ett annat nellamiljölagstiftningen somi mångafall kan hamycketlåg krav.

Denpositiva möjlighetenäratt offentlig upphandlingkanutnyttja dekrav som ställs företag för EMAS-registrering/ISO 14001-certifiering,dvskrav likvärdigt systemmedmiljöpolicy, organisationoch ansvarsfördelning,dokumenterat

arbetssättoch redovisningavmiljöarbetet.

Somtidigare nämntsunderavsnitt3.1 ärdet i daginte ärmöjligt att ställa miljökrav Det ärinteheller möjligt att

leverantörenstransporter av envara. ställakrav på lokalt odladelivsmedel.Detta stridermot en avEUsgrundtankar, nämligen fria rörlighet. Dettaärmycketnegativtur miljösynpunktefter-

varomas

transporterna ärett avvåra storamiljöproblem som

Dettaharuppmärksammatsi rapport ñån EEA i KöpenhamnEUs miljöbyrå

en inför EU-kommissionensrevision EUsfemtemiljöprogram. Rapportenfast-

av ställer kraven den fria rörlighetenärett hot mot miljön. sevidare förslag i

att avsnitt 7.4.

7 Utredningens överväganden och förslag

7.1 Metod för uppföljning av offentlig upphandling

utredningens uppdrag ingåratt föreslåenmetod för årliguppföljning avomfattningenavden offentliga sektornsupphandling.Enregelbundenåterkommande uppföljning kanvaravärdefullt exför att överblick överupphandladevolymer somunderlagför att utvärderauppställdamiljömål.

Enligt EU-direktiven omoffentlig upphandlingär Sverigeålagtatt lämnastatistik om den offentliga sektornsupphandlingarbådeöver och undertröskelvärdenatill EU. NOU är den myndighetsomhar i uppdragatt lämnadessauppgifter. De uppgifter somhar lämnatshittills harhalt storabrister, seavsnitt

NOU bedömeratt kommandeårsredovisningarblir avbättre kvalitet delsgenom att den offentliga sektomskunskapom denya upphandlingsreglemaenligt LOU ökar, delsgenomatt rutinernaför vad somskaredovisasförbättras. Införandet av elektronisk handelinom denoffentliga sektornväntasocksågeväsentligt förbättrademöjligheteratt tillförlitlig statistik, sevidare avsnitt 7.3.

Istället för årligauppföljningarföreslårvi att de statistikuppgifter utnyttjas som -

NOU redannu är ålagdaatt rapporteratill EU vartannat år. Dessauppgifter gäller upphandlingarbådeöver och under tröskelvärdena.

Det kan ocksåvaraintressantatt överblick över de totala inköpen, dvsäven information ominköp utanför upphandling.Ur miljösynpunkt kan detvara av intresseatt sehur miljökrav beaktasvid dessainköp.

Inför en sådankartläggningärdet angelägetatt göra enbedömningavkostnader och nyttan.

Vi föreslåratt SCB,omdet kan motiverasavkostnadsskäl,fåri uppdragatt -

göra enkartläggningav offentliga inköp utanför upphandlingsrutineroch centralaavtal.En kartläggningavdessainköp kan vara avintresseur miljösynpunkt.

Gemensam vokabulär

I dag förekommer olika terminologier vid upphandlinginom den offentliga sektorn under tröskelvärdena,A11upphandlingunder tröskelvärdenaborde redovisas,enligt CPV-nomenklaturenCommon ProcurementVocabulary, precissomupphandling över tröskelvärdena,Det skulle förenklauppgiftshanteringenom alla använder sammaindelningsgrunder att detgår att fram relevant statistik.

Vi föreslår all upphandlingredovisasenligtCPV-nomenklaturen att -

7.2 Hur den offentliga upphandlingens roll kan stärkas

offentliga upphandlingenspåverkan marknadeni miljöanpassadriktning är Den den skullekunna Det behövs enhetligaochtydliga inte stor som vara. mer miljökrav och ökadframförhållning,dvstydliga signaleromkommande en färdriktning inom offentlig sektor. På såsättfår producentemaett ökatincitament att styraproduktionsprocesser,varor och tjänster mot en mer miljöanpassadut-

veckling.

Miljökraven vid offentlig upphandlingbörkunnaökasgenomföljandeåtgärder:

Inför krav i myndigheternasregleringsbrevoch i kommunallagen att miljö- . hänsynfår hög I dagärflera inköparepassivai miljöñågor därför att status. inga krav ställsfrån ledningen.

och tyngd i miljöarbetetärcentral.Därför bört ex - Ledningensengagemang kommunledningen dekommunalainköparnadenstatus,detförtroende och ge dethandlingsutrymme ärnödvändigtt exgenomkompetenshöjningoch som utbildning. En tydlig ochkonsekventmiljöpolicy somantagitsavledningenför inköparnabetydligt starkareställningnär miljökrav enupphandlandeenhetger ska ställas.

Ökainköpamas att införakompetenskrav.Kompetenskravenska - statusgenom gällaupphandling i enlighetmedLOU och kunskaperinte baraomatt ställa miljökrav utan ocksåomatt utvärderadessa.

Upphandling undertröskelvärdenastyrsnationellt. Skapastörre utrymmei o LOU för att ställa miljökrav undertröskelvärdena.

7.3 IT som hjälpmedel för att ställa miljökrav

Inköparehar längeefterlyst enklahjälpmedelför att kunnaställamiljökrav samt förenklautvärderingen.Kravenhar dåstörremöjligheteratt bli enhetligaoch samordnade.Handböckerärförmodligeninte denbästaformenför ett dynamiskt område detta där snabbochkontinuerlig uppdateringmåstekunnaske. som en

Endatabasmed formulerademiljökrav för varor och tjänstersomkontinuerligt uppdaterasskulleförmodligenunderlättaarbetetbetydligt. Databasenbör ha myndighetsauktoritet, det ärinte nödvändigtatt myndigheten/emasköter men detpraktiska arbetetmedatt skapadatabasenellerunderhålladen.Databasenbör

äveninnehålla mallar för att underlättautvärderingen.

Detborde intresseför landetsoffentligaupphandlareatt kunnahämtaidéer vara av från databasmedförfrågningsunderlaginklusivemiljökrav somutarbetatsav en offentligaupphandlare.

Toppledarforums projekt Elektronisk handel för kommuner, landsting och

stat

Elektronisk handelär ett samarbetsprojektmellan SvenskaKommunförbundet, Landstingsförbundetoch Statskontoretmed syfteatt införa elektronisk handel EH inom den offentliga sektorn.Inomloppet avtre år skaden offentliga sektorn ha gåttöver till att handlaelektroniskt.Det antasattden offentliga sektornär omfattandeatt den inomen snarframtid ävenlockar med sig enväsentlig delav näringslivettill att handlaelektroniskt.

EH ersättermanuellapappersbaseraderutiner medelektroniska.Det gäller främst beställningar,fakturahantering,anbudoch liknande.När den offentliga sektorn övergårtill EH kommer givetvis krav att ställas leverantörernaatt övertill EH.

EH kan ocksåbli en språngbrädaför svensktnäringslivgenomatt svenskaföretag lättare får tillgång till internationellamarknader.Det gällerinte minstden offentliga upphandlingeninom EU somidagärvärd 5 400mdkr.

Vi föreslåratt detIT- projekt somdrivs avToppledarforum sikt inkluderar -

endatabasmed miljökrav för olika varor och tjänstersamtendatabasmed för-

frågningsunderlag

7.4 Hinder i lagar och avtal

Många offentliga förvaltningar och företag har antagitenmiljöpolicy och ett miljöprogram En central del i dessa miljökrav vidär upphandling.Sådanakrav minskardenegnaverksamhetensmiljöpåverkaneftersomvalet produkter på-

av verkar utsläpp till luft ochvatten samtavfallshantering.

Flera offentliga förvaltningar och företag ställer ocksåkrav leverantörernaoch derasmiljöarbete.Det kan gälla miljökrav tillverkning produkterna,

av transporteroch ett kvalitetssäkratdokumenterategetmiljöarbete.Dessakrav strider mot LOU och internationellahandelsavtal.

Däremotserdetut att varatillåtet att ställamiljökrav tillverkning och kvalitetssäkringavmiljöarbetetom dessafinns angivnai internationellastandardereller annaneuropeisköverenskommelset ex enligt denkommandestandardenför miljöledning ISO 14000och EU-förordningen EMAS. Det verkar som om EG-regelverken innehållerenmotsättning dessaområden.

Vi föreslåratt regeringeni samarbetemed övriga EU-länder initierar ett -

samarbetei syfteatt klargöra reglerommiljöhänsyn att motsättningarna mellan olika regelverkundanröjs.

Att ställamiljökrav transporterstridermot en avEUs grundtankar,nämligen varomasfria rörlighet. Detta ärmycket negativtur miljösynpunkt eftersom transporternaär ett avvåra storamiljöproblem

Vi föreslår regeringeni samarbetemedövriga EU-länderverkar för att

att -

miljökrav kanställas transportervid offentlig upphandling.

8 Konsekvenser

Regeringenhar i direktiv till samtligakommittéer och särskildautredarebegärt särskildredovisning regionalpolitiskaochjämställdhetspolitiskakonsekvenser

av

utredningen.Enligt vår bedömningharförslageni dennautredninginte några av sådanakonsekvenser.

LITTERATUR Economicrestructuring and industrial policy in Sweden.1995.NäringsdepartementetsStruktursekretariat. Elektronik och elektroniskaprodukter. Förutsättningar för producentansvar. 1995.Naturvårdsverket.Rapport 4394. Elektronisk handelför kommuner,landsting ochstat. 1995.Toppledarforum, Svenskakommunförbundet,Statskontoret. Energi och miljö. Underlagsrapport till aktionsprogram. 1993.Naturvårdsverket. Rapport 4204. Energistatistikför småhus,flerbostadshus och lokaler. 1992-1993.SCB. Environmentin the EuropeanUnion. 1995.EUsmiljöbyrå EEA. EU, EES och miljön 1994.EG-konsekvensutrednjngen.SOU 1994:7. Forskning och utvecklingför bättremiljö. 1996.Naturvårdsverket.Rapport 4514-8. Kommunernasfinanser, räkenskapssammarzdragför kommuner. SCB. l0.Kretslopp ett hopp. 1994.Kretsloppsdelegationen.Rapport 1994:3.

- 11.Lagenomoffentlig upphandling LOU. SFS 1993:1468 12.Miljöanpassakontoret. 1995.Baltscheffsky.Naturskyddsföreningen. l3.Miljön i Sverige tillstånd och trender WIS T. Eutrojiering av mark, söt-

vattenoch hav. 1993.Naturvårdsverket.Rapport 4134. l4.Miljän i Sverige tillstånd och trender Å/IIST. Försurning ett evigt

- problem, eller finns det hopp 1992.Naturvårdsverket.Rapport 4 l 32. l5.Miljön i Sverige tillstånd och trender MIST. Långlivade organiska ämnen

och miljön. 1993.Naturvårdsverket.Rapport 4136. 16.Miljön Sverige tillstånd och trender MISD. Marknärai ozonoch andra

oxidanter miljön.i 1993.Naturvårdsverket.Rapport 4133. 17.Miljön Sverige tillstånd och trender MIST. Metallerna och miljön.i 1993.

- Naturvårdsverket.Rapport 4135. 18.Miljön som resurs. 1995.NäringsdepartementetsStruktursekretariat.Aktuellt omnäringspolitik och ekonomi 1995:2.

l9.Miljävarudeklarationer. 1995.StatensNaturvårdsverk,Kretsloppssekretariatet.Rapport.

20.Möjligheterna att utvidgasystemet frivillig miljästyning och miljörevision om EMAS. 1995.Naturvårdsverket.

.Nationella miljömål förteckning övermålför miljöarbetet beslutadeavriks- 2l dag och regering. 1995.Naturvårdsverket.Rapport4398.

22.Nordisktsamarbetsprojektomutveckling och testningav miljöindikatorer i industrin. 1995.Industrüörbundet.Nyhetsbrev 1995:6.

23.0jfentlig upphandling medmiljöhänsyn. 1995.Naturvårdsverketi samarbete medKemikalieinspektionenoch Nämndenför offentlig upphandling.Rapport 4508.

24.Ofentlig upphandling. 1992.Regeringensproposition 1992/93:88.

25.Riktlinjerför lcretslappsanpassadsamhällsutveckling. 1993.Regeringens en proposition 1992/93:l80.

26.Rollfördelning och samarbetevid lcretsloppsprincrpensgenomförandeoch tillsubstitutiomprincipen. 1995.Statskontoret. lämpning av

27.Statistiskårsbokför landsting. 1995.Landstingsförbundet.

28.Storhushållsguiden.1995.Jordbruketsstorkök AB, Dagligvaruleverantörers förbund

29.SvanenochBlomman miljömärkningem organisation i Sverige. 1995. - Statskontoret.

30.Trading with theenvironment.Ecology, Economics,Institutions and Policy. 1995.Andersson,Folke ochNyström

3l Underlagför utveckling miljöledningssysteminomstatsförvaltningen. 1995. av . Statskontoret.

32.Upphandling och miljö helhetssyn,MAFOS 1993.En studiefokuserad - en offentlig sektor. Institutionen for Teknisk Logistik, LundsTekniskaHögskola. Rapport 93:05.

33.Åtgärderför ökad konkurrensinom den statliga sektorn. 1994.Statskontoret.

34.Årliga energibalanser. 1992-1993.StatistiskacentralbyrånSCB.

PERSONER SOM HAR LÃMNAT INFORMATION TILL UTREDNINGEN

ProgramchefCarl-GunnarHanaeusoch byråassistentAnita Norling, Befolkning ochregioner/Offentlig ekonomi, SCB Jurkand JohanSvedberg,NOU Kansliråd Eskil Nord, Finansdepartementet Avdelningsdirektör Ylva Reinhardt,Naturvårdsverket JuristEva Sveman,hälso- ochsjukvårdsavdelningen,Landstingsförbundet JuristLotta Ricklander och UpphandlingsexpertBengt 0 Renberg,Svenska kommunförbundet SektionschefHansEkman,civilrätt, KF ProjektledareAnnika Nörgård,DLF Miljöchef Tommy Stenergardoch ekonom ElsaAndreassonHofors kommun VD Göran K Johansson,Göteborgs Stad Inköpschef Grethel Enbom,Norrbottens länslandsting InköpschefKristian Silverberg,Malmöhuslänslandsting MiljösamordnareGunnarBerg,Landstingeti Jönköpingslän Ekonom Annika Hjertqvist, Landstingeti Östergötland Ekon drJonasLeñler, StrategiskDatautvecklingAB Miljökonsult Torvald Jacobsson,Miljöstrategi AB Civilingenjör Bengt O. Andreasson,Arkitekt Ingenjörsföretagen Byrådirektör AgnetaLönnkvist och revisionsdirektörBo Hillman, RRV Byrådirektör Björn Olsson,Rikspolisstyrelsen Vägingenjör Hardy Wikström, Vägverket

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanwhurgardet U. . Samverkansmönsteri svenskforskningsr . finansiering.U. Fritidi förändring. . Omkönochfördelningavfritidsresurser.C. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför . regeringskonferensen1996.UD. Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta . pelareinförregeringskonferensen1996.UD. EttårmedEU.Svenskastatstjänstemäns . erfarenheteravarbetetiEU. UD. Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och . säkerhetspolitikinförrcgeringskonferensen.UD, Batteriernaenladdadfråga.M. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m.K. . 10.Forskningför varvardag.C. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför . tvávochtrchjuligamotorfordon.K. Kommunerochlandstingmedbetalningssvárigheter.Fi. ,Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. .Budgetlag- regeringensbefogenheter finansmaktensområde.Fi. Unionför badeöstochväst.Politiska.rättsliga . ochekonomiskaaspekter EU:sav sjätte utvidgning.UD. Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar. 4 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga rättigheteri EU.UD. 17.Bättretrafikmedväginformaiik.K. 18,Totalförsvarspliktigam95,Förslagomjobb/studier eftermuek,bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar.Fö. Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs bedömningarinförregeringskonfercnscn1996. UD. 2. Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. U. 2 Reformochförändring.Organisationoch . verksamhetvid universitetochhögskolorefter 1993årsunivcrsitets-ochhögskolereform.U, 2N Inflytandepåriktigt Omeleversrätttill . inflytande.delaktighetochansvar.U. w,Kartläggningochanalys denav offentligasektorns upphandlingavvarorochtjänstermed miljöpåverkan.N.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Näringsdepartementet Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför Kartläggningochanalys denoffentligasektorns

av regeringskonferensen1996.4 upphandlingavvarorochtjänstermed Politikomrádenunderlupp.FrågoromEU:sförsta miljöpåverkan.23 pelareinforregeringskonferensen1996.5 Ettår medEU.Svenskastatstjänstemäns Civildepartementet erfarenheter arbeteti EU.6av Fritid i förändring. Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och Omkönochfördelning fritidsresurser.

av 3 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Forskningför vårvardag.10 Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav Miljödepartementet utvidgning.15 Batterierna fraga.

- enladdad 8 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga rättigheteri EU. 16 Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs bedömningarinförregeringskonferensen1996.19

Försvarsdepartementet Totalforsvarspliktigam95.Förslag jobb/studierom eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar.18

Kommunikationsdepartementet Omjärnvägenstrañkledningm.m.9 EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför två-ochtrehjuligamotorfordon.l 1 Bättretrafikmedväginformatik.17

Finansdepartementet Kommunerochlandstingmedbetalningssvårigheter.12 Budgetlagregeringens- befogenheterpå ñnansmaktensområde.14

Utbildningsdepartementet Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1

- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning.20 Reformochförändring.Organisationochverksamhet vid universitetochhögskolorefter1993års universitets-ochhögskolereform.21 Inflytande riktigt Omelevers tillrätt

inflytande,delaktighetochansvar.22

Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn.13

FRITZES

POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX08-205021,TELEFON08-6909090

ISBN 91-38-20182-8

ISSN 0375-250X