& Statens offentliga utredningar ww 19971124 w Kommunikationsdepartementet

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin

Andrakammarsalen, Riksdagen, 1 997-06- 1 6

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1997

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. — En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08—405 10 10 Telefon: 08—405 10 25

ISBN 91-38-20693-5 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN 0375'250X

• Sida 3
•  Original

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin

Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16

Rapport

© IT-kommissionen, 1997

• Sida 4
•  Original

Översikt

Innehåll

InnehåH

Detta dokument innehåller följande:

Inledning

Sammanfattning

Del 1: Referat från hearingen (detaljerad innehållsförteckning)

Del 2: Slutsatser från hearingen

Bilaga: Programmet

• Sida 5
•  Original

Förord

IT—kommissionen arrangerade den 16 juni 1997 en hearing om utvecklingen inom den nya medie— och programvaruindustrin.

Bakgrunden är att denna industri växer mycket snabbt och är på väg att få en allt större betydelse.

Syftet med hearingen var att ta reda på vad som kan behöva göras inom olika områden för att främja en snabb, kraftfull och uthållig utveckling för ett spektrum av sådana verksam— heter i Sverige. Huvudsakliga frågor som belystes var branschens utveckling, kompetensför— sörjning, företagsutveckling samt den internationella marknadsutvecklingen för svenska företag.

IT-kommissionen har genom hearingen velat få ett aktuellt underlag för att kunna ge re- kommendationer till regeringen om lämpliga åtgärder.

I hearingen medverkade 17 inbjudna personer med anknytning till medie— och programva- ruindustrin. Programmet framgår av bilaga. Cirka 200 åhörare var närvarande.

Hearingen anordnades på IT-kommissionens uppdrag av konsulten BG Wennersten som sammanställt denna rapport. Utfrågare under hearingen var konsulterna Britt-Marie Ahr— nell och Ulf Wickbom.

Stockholm i september 1997

Ann—Marie Nilsson kanslichef, IT-kommissionen

Louise Sjöström projektledare

• Sida 6
•  Original

Inledning

Ann-Marie Nilsson, IT-kommissionen:

”Hur ska den nya växande industrin få ännu bättre fart?”

Medverkande

IT är viktigaste tillväxtområdet

Globalisering & konvergens

Vad kan vi göra för bättre fart?

Ann-Marie Nilsson är kanslichef för IT-kommissionen.

IT—kommissionen har som en av sina huvuduppgifter att ge råd till regeringen i alla de avseenden som kan bidra till att stärka Sverige som en lT—producerande och IT- användande nation.

Sveriges möjligheter till utveckling och tillväxt ligger i att vi fortsättningsvis förädlar, ska— par nya produkter och tjänster, att vi utvecklar nya företag och nya strukturer.

En Väl utvecklad IT- industri och en hög grad av IT—användning i samhället, i företag, or- ganisationer och offentlig sektor är en förutsättning för social utveckling och industriell tillväxt under de kommande åren. IT är i särklass det viktigaste tillväxtområdet.

Två stora trender ger förutsättningarna; dels globaliseringen, dels teknikkonvergensen.

Goda telekommunikationer skapar ett allt större oberoende av tid och rum. Man arbetar och möts oberoende av tid och plats. Vi kan göra det utan att mötas fysiskt. Vi kan arbeta på distans. Handel med information och informationstjänster känner inga gränser, speci— ellt om varorna också kan distribueras över nätet.

Mycket tjänsteproduktion kan göras precis var som helst i världen, där det är bäst och billigast. Det kan gälla programvaruutveckling, forskning, rådgivning, informationstjänster, försäljning, bank och försäkring. Programmerare eller helpdesk—personal kan sitta praktiskt taget var som helst. De kan finnas i Roslagen, Estland eller Indien — var som helst där arbetskraften är tillräckligt kvalificerad och där det finns goda telekommunikationer.

Den andra trenden rör tekniken själv. Vi är i en tid då tele, data och media konvergerar. Å ena sidan handlar det om innehåll, å andra sidan om kommunikation, d v 5 hur vi distri— buerar innehållet. Konvergensen kommer att ge (och ger redan i viss mån) nya möjligheter till utveckling.

Detta är startpunkten för en ny växande IT—industri, den nya lT—industrin. Sverige har under de senaste två åren blivit en snabbt växande region när det gäller den nya medie- branschen. Det är företag som är specialiserade på digitala interaktiva medier, multimedie- program, CD—ROM—produktioner och produktioner för interaktiv digital TV. Det är inte minst tjänsteprodukter och design av webb-platser på Internet och företagsinterna intranät. Därtill kommer spelindustrin och hela den övriga programvaruindustrin kring Internet- utvecklingen. Allt detta är redan på gång.

Frågan vi ställer är vad som går att göra ytterligare för att den nya medie— och programva— ruindustrin i Sverige ska ta ännu bättre fart.

Får företagen den kompetens de behöver för att kunna utvecklas bättre? Hur industrialise— rar vi denna begynnande programvaruindustri? Hur kan de nya företagen orka med att exportera sina produkter och nå en större marknad? Hur är det möjligt att stärka allmänna företagsvillkor för sådan verksamhet som inte alltid passar i traditionella organisatoriska strukturer.

• Sida 7
•  Original

I hearingen framkom att

Sammanfattning

Sverige har börjat få en snabbt växande medie— och programvaruindustri. Det bildas många nya företag med inriktning på utveckling och försäljning av datorprogramvara, multimedieproduktioner och nya tjänster på Internet. Det affärsmässiga intresset för In- ternet och liknande teknik har växt kraftigt de senaste två-tre åren och är en av de stora drivkrafterna bakom den nya företagsamheten. En annan central faktor är att programvara som sådan börjar komma in i praktiskt taget alla verksamheter och produkter. Det mesta gestaltas i programvara på ett eller annat sätt och programvara är nyckeln för att skapa konkurrensfördelar. Därför är trycket mycket starkt inom programutvecklingsområdet - programvara måste produceras allt snabbare till ett lägre pris och med högre kvalitet.

Företagen i industrin är som regel relativt små och flertalet har betydande expansionspla- ner, inte sällan avser de växa tre-fyra gånger inom ett par år. Efterfrågan på utvecklings- tjänster och produkter är inom vissa områden synnerligen stor och det kan vara svårt att hinna med att tillfredsställa marknaden. Inom andra områden kan det å andra sidan vara svårt att snabbt nå marknaden som ännu inte är tillräckligt mogen.

Ett viktigt hinder i utvecklingen är de generella svårigheter som finns att hitta kvalificera- de medarbetare. Utbildningssystemet får kritik för att inte tillräckligt snabbt och effektivt ge människor de kunskaper och kompetenser som efterfrågas i medie— och programvaruin- dustrin. Påfallande ofta rekryterar företagen självlärda med gott resultat.

Trots den unikt snabba tillväxten och den många gånger starka efterfrågan, är lönsamheten i företagen inte överväldigande. Entreprenörema ser svårigheter i att rätt kunna riskfinan— siera verksamheten. Att på sunda grunder ordna ett för många medarbetare viktigt delägar- skap är mycket i svårt Sverige, jämfört med t ex hos konkurrenterna i USA. Regelverket kring småföretagen upplevs av industrin som att det måste förenklas och förbättras. Även om många förutsättningar är goda i Sverige för att bedriva medie- och programvaruföre- tag, är det lätt att få bättre nettovillkor genom att flytta utomlands eftersom det i bran- schen är en utpräglat internationell arbetsmarknad. Det gäller såväl enskilda medarbetare som den som vill starta företag. Det kan leda till en viss flykt från Sverige om inte villko- ren blir mer konkurrenskraftiga.

Ett utbrett synsätt i industrin är att Sverige snabbt borde investera i en ny digital in— frastruktur. Det finns en allmän förväntan att staten ska ta initiativ. Det skulle kunna ge ett värdefullt lyft för vården, skolan, administrationen och handeln bland mycket annat och vara allmänt arbetsmarknadsbefrämjande. Medie— och programvaruindustrin skulle med en sådan investering få betydligt starkare förutsättningar för expansion såväl inom som utanför Sverige.

Värdefullt för branschen är också att få fram en tydligare vision vart Sverige vill vara på väg i den IT—relaterade utvecklingen. För forskningens och kompetensutvecklingens skull behöver de idag splittrade resurserna samordnas och inriktas på lämpligt sätt och det är något som kan vara avgörande för hela branschens utveckling på sikt.

Ett problem för branschens småföretag är att många arbetar med ungefär samma saker och det kan bidra till en svag och osäker utveckling. Genom att finna olika samarbetsformer kan företagen nå fördelar, utan att för den skull sätta konkurrensen ur spel. Inte minst genom Internets expansion börjar förutsättningarna för ökad samverkan bli goda.

Många av företagen har stora problem att effektivt nå ut på marknaden. Här behövs olika typer av insatser och nytänkande. De olika organisationer som brukar stödja entreprenöri- ella verksamheter anses inte passa medie- och programvaruindustrins behov särskilt väl.

• Sida 8
•  Original

__griimtne'rnrrmå .-'.-_ u-l .M'Jlirlif- _.: ""--|l-.' in:-mibr r'hsrnhir. " .'ifl'" :— .'. r'.-r:r .r.'—..-...a nagnrmnll ,:urr._-;1_J_..—i:r:'.|.. ”Jur. r'.'|- -F-"|"'l|l.:!':-:-||" 319711? ut"]!i'r C ""|__' f_"l'r-n ! turnén-431 Hmmm: ':: *0_|_="":l"||—l_i=f-uuql__ajl.=_______1'__':' åt:-:F- -"- gnäll-'? rF-J'A'bm älv-___u _ruf'l-u wa. ! ”'i"— ___.__________________ —l-':i!-J-='!|-..L-.'-'lbl-=luc -:|."|'.1_..-____.___. _

hjälm .'|.: min,:ln ..1 ut."-|. rl': .::—"' lin...-193 " . ___.____ .-.—. ci..:r|:- :...:ar'... '1|l;|."ill.'3.hl:l.r':|f'fl.a|n'si.r Wii—.H. -'=.|.l ..'. "ll-:.....J ! __||...|| .. .'|1.1|.l.E-r,mni

u'l'h' éiuhllag'n_i||1u'='-|._-t;m:l ...||.-' L.:'. 'II ||.ll'l' |.- |_'- |'.-: :...-:rr__|:;E|ll:.'r.- _. _ i:: ”mind 'm- ..1.:.|.-j||.".|ti:u.- ml. .:..1.- Irin- :l.' .:|::|..'.' .1.l' 'qlqnaulr' '? _ ', nam! Hyuga-l..: .lilsrt'l'lm' |'.::u:-.-i-:.:|:ni.m.n|:1nmgmq

Milfl'lJlCl! win-533171 mama.-amana]... |1.-|g'r. ulf! ['.-": radering:-3.519. _ _______ . !!.I'U'mm Lquu' åsar.. namnkunniga :P'aui' ...i" .|..' W:: rul1£__ :- ". _.:;u': ._ __ :.snisrnee:mlnurbulc-r'.*wg:l-'||1.'.rlr:.:'*-l'11-c--.|.f— ..1..-- |. I.M.ilt' '.". ""'|:|.'lrr|;|: nn when'migmimiamälwr -E-flm- mmnknlåndeå'lupllnumuqnm . .-__._,,||:;|;:mnytl'h"r itiqipmipmh-nww 51.11.1111; _1_._||m__.. , muddra! . " .14 '.... utnäm- ...å. mndgniuglillri .rq ;.il- :: .|,_.__.. "" __.______ | :||::.. | :glr'iir tiil "Må—'N' r.-- :ciulln nihhiriliuman m.:ra iiir'liilmr vi:-nämda _'ntatilm- r- ':1' !. lim-_ ':!le alba-..:: . mm...). |||-:|- .ammagnai ::.: .:. it...-_'iz'v -.:.l..';.|.|i:t :. (Ninni Mhmchuf'dn' __|::'-s_|."-lä|_||n'-!'mi:-1 Lii-'I inkl-169115. mat?: ._| . L... :..Il':"""|.- .|."" ' ' "__ '_I._ _.-' _ mrmuuuht.nrg'ihrh-uthui—nnigqimmdnuu'uundmaduumhn|. -.-. _._. .. mnihim annu E-tll': |:. nu:-dubai! 11...an _:tnlhvif- Till!". .:.- ri-tn "nå't. 43:51:11 mall:" : tta-intim m:... 1.1: m |:"le ”Enuma- i.u: -iq .:!1 | "lill-Lh. Jul-r nu:. wir. .-'-g:F..l'71J.| a.m.:auiud nu 5' '.'.:|.. ”när.. gravidas-1:- ldW|'|'._.f.IlliE| . : :- mr.! _'I111IE..'J rit magnum-E' anim. |..'| mmmuinf'kmnumnjn nimi ... . - . _ nämwwM—nmlndmigmed- mg.:wwma... ::..:: _. .. l-_ . an.: . hhnutllF'tL-ELMLTLIEIJJJ'EE I-n mr.. -|_ ::.-i- ...-.; in:-l'uuiidilr'l :..I |||: :i. .nu: ... .. .= . . ...man-e. thi-:iim'liudr 'ullq' DC]- .Wuahmumm Myrmalm. .::LL -

milli'r'irr. ..... :r nu- ' .--.'"- "'.'P *' Fr:: lin -.F:i.l.' mil ::.-' l'l :l m.... lin- mn. ml: .1.- .. ' 'i' ' '.' '.': ' ' |... r."|l ' ' .nu:l]-'-I_'*ISPHJI|IF'Ul5£552 kli-lLETI' :- '_I _.__._'_|'— ._'___.'.. . .' ..-.. — . - _ rr. -::| krig- u ni:..nn-n|:u|-...rl:.|.l:rm:1:.1d fb Warm .' -li' _.i. ai: .'1 l:!" : '75- :l 'l-W'lih' -.J' .. ' |. - r gummi ,.'|'.1';-' utll- lli-ritar: 1.1. ..: ul: ru. mtl.- ..::-....13 nu .- .|ch M -1._.ri nL- .:.Hjm' lML'Tl "" |1' .||" .l'.' 'Ell'f |"!!!th ilj? I 3' '.'th "' :::—fl..": JHH'. "' "Niina-'.' I? H*"| illum—b:: ." l'_' 1lhdannnuhm1mmq -ri:.:. Julian. nluqnmåndnw' ...:w- :... "::..:. ....lr [lan. - .._ - :_.. mc:ni lätt: um Wulff-"b'- gnutta-'twLPHJ if: natur-.||. itil-krabat: '. r. _- ' '- ' _.'-'#." tätast-.net.

| | _-,._r ...'.' ._" .-" ' . . _ . '|'. :J' -.."th kit: r'trllr .grmann._'_..1r:'rrn|qurf.f'.=" r|.1f_.l;'*.. !". :'Lini'ämllllul': rfr! didak-'i'. » "_-1'._ 1.- _ Mm....ailtmamumyml. damur-'ta: .1 rå- -. _ ..Lu..r.::.1.u:..:1-r.-d.'..|.. . ... _ fr:: _ då 321.— rbn utiaqäqnäi- hmtäuu'rlwktldirapu I' _ki-' -='-' ::.»...l... ut:. 55 :wnrl-ul Lif: tr: Embla-fi:: m—dilzrrntl :l'fht_ : skinn:-amg '1'.'r "t'. rum ingår. .- .nu-..: .-.. .-.:=-...-:.....-. --=- _. .._.. ..... _._... WML! tal:-ind: ina. ruhfiruxlå'm 11.71: grind—:l: UI! fl:—ut' u :d] iurlinq MH Mahmud :.?me artikle-uu wii-tt. ria.- gt'n .:: Ilu ..:bid mil rst- minn-31.11 Jada'm' && Eirik Keb' .&11. han? :...i'i'nii' r.. nån-Mmil- F '" "I" "' --"-

thc-5&%%'thmemåla-mm:.wimä'sHu—ln'nmq .. '.'.[J'*"'i'1_F_"1;II_""lE'1"*I.' _..' .'.'-_'|"_. _ . --'|.!d.._-.-l2-|_'-'l t.;

dili: .."-14.145 Li 1113-5311: årlig ål.": MHHIQEHP-i' 'näa'ldn.'_rt.ft—'1:|ll;:- '|me qrrl-"qu Jfr T'!— "' MmmaniWHäMmm mnissg'gggtc nilla :E. aktning-vad! 155.135. ng_ _'_

. _-_—__,r__

.ii'l minä. nad—ati mhjmbnimivmno q _'l'lo album mg :::. tama .:::dmtul'm ::L-

• Sida 9
•  Original

Översikt