Kartläggning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

av Rolf Johansson, Peter Brose och Lars Emanuelsson Korsell

1. Tre undersökningar om konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

3LUTSATSER

De slutsatser som kan dras av de tre genomförda undersökningarna är följande.

1. Konstnärerna är i inkomsthänseende en oenhetlig grupp. Det är förhållandevis stora inkomstskillnader mellan grupperna. För den i storlek dominerande gruppen bildkonstnärer, är den genomsnittliga bruttoinkomsten 98 500 kronor. vilket kan jämföras med författare/ översättare med 174 000 kronor och skådespelare (teater) med 194 000 kronor.

2. Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster än befolkningen i övrigt (17 procent lägre).

3. Många konstnärer, främst bland egenföretagarna, har mycket låga inkomster. Den fjärdedel bland bildkonstnärerna som har de lägsta inkomsterna, redovisade bruttoinkomster på under 40 000 kronor. Även den fjärdedel av de formgivande konstnärerna, tecknarna/illustratörerna, fotograferna och författarna/översättarna som redovisade de lägsta inkomsterna, ligger på en låg nivå.

• Sida 6
•  Original

4. De egenföretagande konstnärerna är i mycket hög utsträckning beroende av sidoinkomster från annan verksamhet än den konstnärliga näringsverksamheten. Mätt i belopp är således sidoinkomsterna huvudinkomst och inkomsterna från den konstnärliga rörelsen biinkomst.

5. Mer än hälften av konstnärerna har eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med den yrkesarbetande delen av befolkningen i övrigt som ligger på drygt tio procent. Utbildningsnivån är således mycket hög och inom vissa yrkesgrupper synnerligen hög.

6. De egenföretagande konstnärerna redovisar lägre bruttoinkomster än näringsidkare i allmänhet.

7. Det finns tecken som tyder på att de konstnärliga egenföretagarna enbart i begränsad utsträckning utnyttjar de möjligheter till resultatreglering som skattesystemet medger. Det kan i sin tur tyda på att konstnärerna upplever skattesystemet som komplicerat och därför inte fullt ut tillämpar regelverket.

8. Konstnärer med de lägsta inkomsterna får förhållandevis låg ersättning från arbetslöshetskassa.

9. Undersökningarna ger vid handen att de egenföretagande konstnärernas ekonomiska situation bör undersökas och analyseras ytterligare, bl.a. för att kunna bedöma behovet av regelanpassningar inom skatte- och bidragssystemen och möjligen också när det gäller socialförsäkringarna.

1.1. Inledning

Enligt direktiven skall Konstnärsstödsutredningen (Dir. 1996:80) undersöka de konstnärliga och litterära egenföretagarnas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden. Syftet är att få fram en realistisk bild av konstnärernas situation i detta hänseende som kan ligga till grund bl.a. för att ta fram förslag om utformningen av ett generellt stöd.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen skall utreda förekomsten av passivt och aktivt arbetsmarknadspolitiska stöd till konstnärerna (Dir. 1997:58).

Enligt direktiven för Konstnärsstödsutredningen är det också av betydelse att undersöka i vilken omfattning konstnärerna har sidoinkomster. Bakgrunden är att många konstnärer uppges vara beroende av sidoinkomster. Detta är en realitet även i seriös konstnärlig verksamhet och bland etablerade högskoleutbildade konstnärer.

Konstnärsstödsutredningen har därför genomfört olika undersökningar för att besvara de nämnda frågorna om främst konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi. En av undersökningarna

• en-

• Sida 7
•  Original

kätundersökningen

• har skett på uppdrag av både Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den konstnärliga arbetsmarknadspolitiken. De olika undersökningarna är följande:
• Statistiska centralbyrån, SCB, har på Konstnärsstödsutredningens uppdrag sammanställt registeruppgifter om konstnärernas verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden.
• SCB har vidare genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den Konstnärliga arbetsmarknadspolitiken för att dels få en kompletterande bild över konstnärernas villkor, dels för att närmare få belyst hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tillämpats avseende konstnärerna.
• En undersökning har gjorts av de egenföretagande konstnärernas intäkts- och kostnadsförhållanden utifrån deras bokföring som den registrerats i skattemyndighetens taxeringsdata.

En undersökning liknande den sistnämnda, där bl.a. egenföretagande konstnärers intäkts- och kostnadsposter jämförs med andra näringsidkares bokföring, har tidigare aldrig företagits i landet.

De genomförda undersökningarna har varit ett underlag för Konstnärsstödsutredningens överväganden om vilken metod som är lämpligast när det gäller att stödja konstnärlig verksamhet. Resultatet av undersökningarna har använts även på ett mer tekniskt plan vid konstruktionen av utredningens alternativa förslag om ett generellt stöd genom en s.k. inkomstförstärkning. Det gäller inte minst utformningen av inkomstprövningen samt beräkningen av kostnaden för det alternativa systemet med inkomstförstärkning.

De tre undersökningarna kommer i det följande att redovisas var för sig. Undersökningarna redovisas och kommenteras också i respektive betänkande.

Begreppet konstnär

I texten används av förenklingsskäl begreppet konstnär. Här avses både arbetstagare och egenföretagare som arbetar inom följande yrkesområden; bildkonstnärer, formkonstnär, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, författare m.fl. Vidare ingår personer i de konstnärliga yrkesgrupperna som är arbetslösa, föräldralediga m.m.

När det är av betydelse för analysen anges när det är fråga om arbetstagare respektive egenföretagare. Egenföretagarna redovisar sin inkomst från den konstnärliga verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Inget hindrar att vissa inkomster av olika skäl kan be-

• Sida 8
•  Original

traktas som ersättningar som skall redovisas i inkomstslaget tjänst. Det centrala för undersökningen är att det förekommer inkomster från näringsverksamhet. Arbetstagare redovisar sina förvärvsinkomster enbart i inkomstslaget tjänst. Även här ingår arbetslösa m.fl.

2. SCB:s undersökning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi

3AMMANFATTNING

Av undersökningen om konstnärernas ekonomiska förhållanden framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten för år 1995 uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor. Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20

• 64 år.

Bruttoinkomsten var under 40 000 kronor för 25 procent av bildkonstnärerna. Det bör då anmärkas att bildkonstnärerna också är den största yrkeskategorin bland de konstnärer som ingår i undersökningen.

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort. Någon förenklat ligger ungefär lika många manliga och kvinnliga konstnärer på samma inkomstnivåer upp till en årsinkomst på 160 000 kronor. Därefter ökar männens andel i de överstigande inkomstklasserna. Tendensen är att andelen kvinnor blir lägre i takt med stigande inkomstklasser.

I konstnärsyrkena uppgår andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärerna är mest representerade bland formkonstnärer, dansare och sångare. De manliga konstnärerna dominerar bland tonsättarna, kompositörerna och jazz/ folk/rock.

Konstnärerna har en mycket hög utbildningsnivå där 47 procent har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid jämfört med drygt 10 procent för befolkningen i övrigt. Den högsta utbildningsnivån har instrumentalister, där 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

• Sida 9
•  Original

Bland bildkonstnärerna och de formgivande konstnärerna har inte mindre än 51 procent högre utbildning, vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga inkomster.

2.1. Inledning

Ett syfte med undersökningen är att redovisa antalet yrkesverksamma konstnärer i olika yrkesgrupper, nämligen bildkonstnärer, formgivare, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, instrumentalister, jazz/folk/rock, sångare, dansare, teater, film, författare/översättare och dramatiker. En uppdelning har gjorts för varje yrkesgrupp i manliga och kvinnliga konstnärer.

Vidare skall undersökningen visa inkomstförhållandena i de olika yrkesgrupperna, även med fördelningen på män och kvinnor.

Undersökningen redovisar också utbildningsnivån hos konstnärerna i de nyss angivna konstnärsyrkena.

Slutligen innehåller undersökningen uppgifter om förekomsten av stöd i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd, som utgetts till konstnärer i olika inkomstskikt.

Undersökningen bygger på inkomstuppgifter som avser inkomståret 1995. Vid undersökningstillfället var inkomstuppgifterna från detta år de mest aktuella uppgifterna i inkomstregistret. Då statistiken i huvudsak är baserad på deklarationsmaterial medför detta en fördröjning på två år eftersom 1995 års deklarationsuppgifter taxeras först år 1996 (1996 års inkomster har nyligen taxerats). Bedömningen är att det resultat som redovisas i undersökningen också är giltigt för 1997 års inkomstförhållanden. Förändringarna mellan åren bedöms därför ha varit måttliga.

2.2. Metoder för undersökningen

Ett grundläggande problem med registerundersökningen var att avgränsa målpopulationen, dvs. de yrkesverksamma konstnärerna. Folkoch bostadsräkningens register innehåller yrkeskoder, men dessa avser förhållandena år 1990 och får därför anses vara inaktuella. Dessutom är de inte tillräckligt specificerade för undersökningens ändamål. Konstnärsorganisationernas medlemsregister kunde också vara en möjlig väg. Som regel finns de emellertid inte tillgängliga med personnummer på datamedium. Av tids- och kostnadsskäl var det inte genomförbart att använda dessa register. Till detta kommer att de självklart inte omfattar

• Sida 10
•  Original

konstnärer som står utanför de konstnärsorganisationer utredningen hämtat register från.

Av dessa skäl valdes i stället en annan metod. Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som ansöker om olika typer av stipendier och bidrag. En överenskommelse har gjorts med registerhållarna om att få utnyttja dessa register i den aktuella studien. Tillstånd har också givits av Datainspektionen.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgifter om personer som under femårsperioden 1991

• 1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller uppgifter om ansökningar under åren 1995 och 1996.

Emellertid kan samma person ha ansökt om bidrag både från Konstnärsnämnden och Författarfonden, eller ansökt hos samma fond vid flera tillfällen. När det s.k. undersökningsregistret byggdes upp har följaktligen sådana dubblettfall rensats bort. Sökande från projektgrupper har också tagits bort.

Efter dessa rensningar omfattade urvalsregistret totalt 13 460 personer. Det finns naturligtvis konstnärer som inte ansökt om stipendier eller bidrag under den aktuella tiden och därför inte omfattas av undersökningen. Det troliga är dock att det i dessa fall främst rör sig om personer som är nyexaminerade från konstskolorna eller några enstaka väletablerade konstnärer. Å andra sidan ingår i undersökningen enstaka personer som upphört med sin konstnärliga verksamhet.

Av de 13 460 konstnärerna som ingår i undersökningen kan 5 035 personer räknas som egenföretagare. Denna uppgift har vi fått fram genom att undersöka vilka konstnärer som redovisat inkomst från näringsverksamheten på s.k. SRU-bilagor (Standardiserade Räkenskapsutdrag, jfr avsnitt 4). Det bör då anmärkas att ett mindre antal konstnärer som redovisar inkomst av näringsverksamhet underlåter att ge in SRU-bilagor.

För samtliga personer som ingår i undersökningsregistret har inkomstuppgifter från inkomstregistret insamlats. Det förstnämnda registret innehåller också koder för olika yrkesgrupper. Därför kan vissa tabeller med uppgifter avseende samtliga konstnärer redovisas. Detta görs i avsnitt 3.3.1 nedan.

För att mer detaljerat kunna redovisa de konstnärliga yrkesutövarens ekonomiska förhållanden var det nödvändigt att komplettera undersökningen med vissa enkätfrågor. Uppgifterna från enkätundersökningen redovisas i avsnitt 3.

För att lättare kunna göra jämförelser med SCB:s inkomststatistik används här två inkomstbegrepp som används av SCB (bruttoinkomst resp. disponibel inkomst).

• Sida 11
•  Original

2.3. Undersökningen med kommentarer

Totalt omfattar undersökningen 13 460 personer, varav 70 är arkitekter. Arkitekterna har inte tagits med i tabellerna. 53 procent var män och 47 procent var kvinnor.

Tabell 1. Skillnader i bruttoinkomst mellan olika redovisningsgrupper uppdelat på kön.

I % av antal efter kön

Genomsnittlig bruttoinkomst

Antal i popula-

Män Kvinnor Samtliga

Män Kvinnor Samt-

liga

tion

Bildkonstnärer 52 48 100 102,2 94,4 98,5 3 857 Form konstnärer 23 77 100 114,6 98,4 102,1 1 456 Tecknare, illustratörer

46 54 100 149,6 130,8 139,4 341

Fotograf

68 32 100 135,3 116,0 129,0 826

Tonsättare

92 8 100 165,0

.

157,5 162

Kompositörer 82 18 100 167,0 155,1 164,9 470 Instrumentalist 62 38 100 220,4 166,6 199,8 656 Jazz/folk/rock 78 22 100 157,1 137,9 153,7 616 Sångare 39 61 100 221,2 179,1 195,6 438 Dansare 25 75 100 166,0 150,2 154,2 495 Teater 46 54 100 204,8 184,1 193,6 1 555 Film 65 35 100 162,7 142,8 155,7 668 Författare, översättare

62 38 100 182,9 159,8 174,0 1 752

Dramatiker 65 35 100 183,4 157,4 174,4 98

Samtliga

53 47 100 153,0 129,5 141,9 13 390

Av tabell 1 framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701). Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20

• 64 år. Bruttoinkomsten är summan av samtliga förvärvsinkomster samt positiva kapitalinkomster.

Av tabellen framgår andelen män respektive kvinnor inom varje yrkesgrupp. Totalt uppgick andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärernas andel är högst bland formkonstnärer, dansare och sångare. Beträffande kvinnor verksamma som tonsättare räcker inte antalet observationer till för att

• Sida 12
•  Original

redovisa den genomsnittliga inkomsten. Tonsättare domineras av män (92 procent).

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort.

När det gäller inkomstnivåerna i de olika yrkesgrupperna har bildkonstnärerna den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten (98 500 kronor), följt av formgivare (102 100 kronor). Dessa grupper ligger betydligt under författarna och översättare (174 000 kronor). De högsta genomsnittliga bruttoinkomsterna har instrumentalisterna (199 800 kronor) och sångarna (195 600 kronor).

Mellan grupperna finns stora inkomstskillnader. I en del fall beror det på att det finns enstaka personer som har jämförelsevis höga inkomster. I tabell 2 görs därför en jämförelse mellan medianvärden i de olika grupperna.

Tabell 2. Genomsnittlig bruttoinkomst för år 1995 fördelad på olika grupper.

Genom-Nedre Median Övre Variations snitt kvartilen kvartilen bredden

(0,25) (0,50) (0,75) (0,75-0,25)

Bildkonstnärer

98,5 39,2

91,6 141,0

101,8

Form konstnärer 102,1 43,0

92,1 143,5

100,5

Tecknare, illustratörer

139,4 73,4 132,0 191,2

117,8

Fotograf

129,0 60,5 123,2 176,9

116,4

Tonsättare

157,5 74,1 152,8 224,0

149,8

Kompositörer

164,9 113,3 155,9 213,0

99,7

Instrumentalist 199,8 142,4 204,7 264,2

121,8

Jazz/folk/rock

153,7 114,1 158,2 198,0

83,9

Sångare

195,6 138,5 199,3 245,2

106,7

Dansare

154,2 111,7 156,9 194,1

82,4

Teater

193,6 143,2 183,2 233,7

90,5

Film

155,7 80,8 143,9 214,9

134,1

Författare, översättare

174,0 90,5 159,7 240,9

150,4

Dramatiker

174,4 106,7 161,6 223,2

116,5

Samtliga

141,9 70,5 133,9 196,2

125,7

• Sida 13
•  Original

De yrkesgrupper som redovisas i tabellerna är förhållandevis små. En vanlig invändning är därför att den genomsnittliga inkomsten (jfr tabell 1) väsentligt kan påverkas av enstaka personer med höga inkomster. Därför är det enligt mångas bedömning det s.k. medianvärdet eller medianen ett mer rättvisande mått på inkomsten än den genomsnittliga inkomsten. I tabell 2 redovisas därför även medianvärdena. Det betyder att för varje grupp har samtliga inkomsttagare sorterats efter inkomstens storlek. Medianen är förenklat uttryckt inkomsten för den inkomsttagare som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen. På varje sida finns sedan lika många inkomsttagare.

I inkomstjämförelser mellan grupper redovisas ofta inte enbart medianen (50 procent) utan även gränserna för den nedre (25 procent) respektive övre kvartilen (75 procent). I tabellen kan utläsas även den s.k. variationsbredden mellan den nedre och övre kvartilen, som är ett grovt mått på inkomstfördelningens utseende.

Av tabell 2 framgår att medianinkomsten för samtliga konstnärer uppgick till 134 000 kronor, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bruttoinkomsten som uppgick till 142 000 kronor (tabell 1). Vi ser att för de flesta yrkesgrupperna är medianinkomsten lägre än den genomsnittliga bruttoinkomsten. Några undantag finns dock; det gäller olika grupper av musikutövare samt dansare.

Den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten har bildkonstnärerna. Genomsnittsinkomsten för denna grupp var bara omkring 70 procent av inkomsten för samtliga grupper. Medianinkomsten uppgick till omkring 92 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna under 40 000 kronor. Även de formgivande konstnärerna uppvisar samma mönster som bildkonstnärerna med en medianinkomst på 92 000 kronor och en nedre kvartil på 43 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomsterna

• övre kvartilen
• ligger inkomsterna klart lägre än för andra grupper, nämligen 141 000 kronor respektive 143 000 kronor.

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 60 000 kronor för fotografer och till 73 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotograferna medianinkomst var 123 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas var 132 000 kronor.

I övrigt uppvisar samtliga andra yrkesgrupper högre genomsnittliga bruttoinkomster och medianinkomster. Det finns emellertid några grupper där den nedre kvartilen uppvisar låga inkomster. Det gäller tonsättare med 74 000 kronor, filmare med 81 000 kronor och författare/översättare med 90 000 kronor.

• Sida 14
•  Original

De grupper som uppvisar de högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 205 000 kronor, sångare med 199 000 kronor och teater med 183 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också de högsta inkomsterna i övre kvartilen med 264 000 kronor respektive 245 000 kronor. Härefter kommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 241 000 kronor i övre kvartilen.

Variationsbredden är störst för författare och tonsättare. För dessa yrkesgrupper uppgår till den omkring 150 000 kronor. Denna siffra kan jämföras med variationsbredden för bildkonstnärerna, som uppgår till 102 000 kronor. Slutsatsen är därför att spridningen av inkomster är stor bland författarna och tonsättarna medan bildkonstnärerna har en jämnare inkomstfördelning.

• Sida 16
•  Original

Tabell 3. Antal inom varje grupp fördelade efter utbildningsnivå

Utbildning Förgym-Förgym-Gymnasial Gymnasial Efter Efter Forskar-Samtliga Antal i saknas nasial nasial utbildning utbildning gymnasial gymnasial utbildning population

utbildning utbildning högst längre utbildning utbildning kortade 9 (10) år 2-årig än 2 år kortare 3 år än 9 år eller än 3 år eller

motsva-

längre

rande

Bildkonstnärer

4

2

4

15

12

100 3 857

Form konstnärer

3

1

3

15

12

100 1 456

Tecknare, illustratörer 2

1

6

16

16

Fotograf

4

1

7

23

24

Tonsättare

5

.

2

6

6

12 100

Kompositörer

1

1

11

15

19

Instrumentalist

4

0

3

8

6

Jazz/folk/rock

4

2

10

23

15

Sångare

4

0

2

7

12

Dansare

8

8

17

26

Teater

3

1

5

13

17

100 1 555

Film

4

0

6

12

19

Författare, översättare 3

1

3

9

10

10 100 1 752

Dramatiker

3

6

8

21

Samtliga

4

1

5

14

14

100 13 390

• Sida 17
•  Original

Tabell 3 visar utbildningsnivån hos medlemmarna i de olika yrkesgrupperna. Av tabellen framgår att 47 procent av konstnärerna har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid. Av hela befolkningen, från 25 års ålder, har drygt 10 procent genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid (Statistisk årsbok 97, tabell 408). Utbildningsnivån är således mycket hög bland konstnärerna.

Vissa yrkesgrupper uppvisar en synnerligen hög utbildningsnivå. Det gäller instrumentalister, där inte mindre än 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

Tabell 4. Andel män och kvinnor i respektive inkomstklass fördelade efter bruttoinkomst.

Brutto-% av antal efter kön

Samtliga Antal i

inkomst Män Kvinnor Samtliga bruttopopulation

inkomst

-40 50

50

100

14,1

2 144

40- 80 48

52

100

61,6

1 739

80- 100 46

54

100

90,3

932

100-120 44

56

100

109,8

1 068

120-140 50

50

100

130,1

1 170

140-160 50

50

100

149,9

1 195

160-180 53

47

100

169,8

1 063

180-200 56

44

100

189,4

872

200-220 56

44

100

209,7

757

220-240 59

41

100

229,8

610

240-260 64

36

100

250,0

445

260-280 67

33

100

269,8

335

280-300 70

30

100

288,9

280

300-320 74

26

100

309,0

160

320-340 69

31

100

328,8

152

340-360 65

35

100

350,0

129

360-380 70

30

100

370,3

69

380-400 73

27

100

390,8

45

400-

71

29

100

513,1

225

Samtliga 53

47

100

141,9

13 390

Av tabell 4 framgår skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor. För årsinkomster upp till 160 000 kronor är det ungefär lika många män som kvinnor som har bruttoinkomsterna till den nivån. I varje inkomst-

• Sida 18
•  Original

skikt är andelen kvinnor som regel något större. Det är också upp till denna inkomstnivå som flertalet konstnärer befinner sig (62 procent). När bruttoinkomsterna överstiger 160 000 kronor är andelen män hela tiden större än andelen kvinnor och växer med stigande inkomster. Exempelvis uppgick andelen kvinnor, som redovisade inkomster på mellan 160 000

• 180 000 kronor, till 47 procent medan andelen kvinnor med inkomster över 400 000 kronor uppgick till 29 procent.

Tabell 5. Bruttoinkomst, disponibel inkomst bidrag, m.m. per komsum tionsenhet, samt i genomsnitt. Hushåll sorterade efter bruttoinkomst per konsumtionsenhet.

Grupp Brutto-Disponibel Barn-Bostads- Social-Totalt

inkomst inkomst bidrag, bidrag bidrag arbets-

flerbarns-

marknads-

tillägg

stöd

1 4 226 25 676 1 019 2 543 8 843 774 2 21 535 37 175 2 168 3 798 4 831 4 260 3 37 589 47 097 2 830 4 416 3 307 7 940 4 50 554 52 415 2 988 4 086 2 600 12 010 5 61 238 61 022 2 503 3 261 1 705 12 983

6 70 236 62 957 3 118 3 022 1 404 14 736 7 79 614 66 907 3 003 2 614 735 17 030 8 88 485 71 494 2 755 2 143 484 20 508 9 97 340 76 519 2 719 1 729 484 21 267

10 106 348 81 543 2 562 1 399 270 23 078

11 115 073 86 122 2 216 1 118 388 22 958 12 124 404 91 636 1 950 941 255 28 579 13 133 340 97 222 1 607 897 568 27 437 14 143 559 103 271 1 570 854 131 24 709 15 154 922 110 065 1 440 351 207 23 214

16 168 213 118 866 1 143 381 90 16 884 17 184 165 128 224 992 353 37 16 066 18 206 900 142 002 706 285 23 12 999 19 241 415 162 643 662 117 8 7 688 20 345 068 218 283 471 97 43 5 056 Genomsnittligt per konsumtionsenhet (samtliga 20 grupper):

121 724 92 064 1 921 1 720 1 320 16 009

Genomsnitt

227 342 172 732 5 744 3 676 1 953 26 574

• Sida 19
•  Original

Av tabell 5 framgår bruttoinkomst och disponibel inkomst för hushåll.

Om hushåll i olika inkomstklasser skall jämföras med varandra måste man ta hänsyn till hushållens storlek. En teknik som är vanlig i detta sammanhang är att ta hänsyn till försörjningsbördan. Konsumtionsenhet är ett begrepp som används för omräkning av disponibel inkomst för att jämförelser mellan olika typer av hushåll skall bli mer rättvisande. För varje familjeenhet beräknas en totalvikt. Viktsystemet bygger på en konsumtionsskala som Socialstyrelsen rekommenderar. För år 1995 var vikterna följande.

1 vuxen 1,16 2 vuxna 1,92 barn 0-3 år 0,56 barn 4-10 år 0,66 barn 11-17 0,76

I undersökningen finns även uppgifter om förvärvsinkomster hos och bidrag till konstnärernas hushåll. Härigenom kan, enligt den definition som SCB använder, en disponibel inkomst beräknas. För att beräkna den disponibla inkomsten måste även bidrag ingå, eftersom dessa höjer konsumtionsutrymmet. Den disponibla inkomsten är härigenom den inkomst som finns kvar för konsumtion eller sparande sedan skatter betalats.

Hushållen som redovisas i tabell 5 är sorterade efter bruttoinkomsten för hela hushållet. Hushållen har delats in i 20 lika stora grupper. Det är de grupper som anges i den vänstra kolumnen. Av raden längst ner i tabellen 5 framgår att den genomsnittliga disponibla inkomsten var 173 000 kronor. Det är ungefär samma genomsnittliga belopp som gäller för samtliga hushåll (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701).

Samtliga uppgifter i tabell 5 utom sista raden redovisas per konsumtionsenhet. Av tabell 5 kan utläsas att bruttoinkomsten var lägre än den disponibla inkomsten i de fyra grupperna med lägst inkomst. Därefter var bruttoinkomsten större. Av enkätuppgifterna (avsnitt 2 Fråga 13) framgår att antalet barn i genomsnitt är något större i dessa grupper än i genomsnitt. Det betyder att försörjningsbördan är något större. I stort är slutsatsen att den genomsnittliga disponibla inkomsten inte är väsentligt lägre än för andra hushåll. Ett skäl är inkomster i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd. Ett annat skäl är att den disponibla inkomsten tar sikte på hushållet och att det helt enkelt finns ytterligare en person med inkomster. Av tabellen kan även utläsas storleken på bidragen och stöden.

• Sida 20
•  Original

Tabellen visar också att det finns en kraftig variation när det gäller bruttoinkomster och disponibla inkomster på hushållsnivå. Det är många konstnärer som har mycket låga bruttoinkomster och disponibla inkomster.

Det totala arbetsmarknadsstöd som betalas ut uppgår i genomsnitt till 26 000 kronor, vilket är ett högt belopp.

Tabell 6. Genomsnittlig taxerad förvärvsinkomst för år 1995 fördelad på olika grupper.

Genom- Nedre Median Övre Variationssnitt kvartil kvartil bredd

(0,25) (0,50) (0,75) (0,75-0,25)

Bildkonstnärer

84,9 28,1 76,5 125,6 97,5

Form konstnärer

88,0 34,1 78,2 129,0 95,0

Tecknare, illustratörer 127,8 69,8 122,0 181,6 111,8 Fotograf 118,3 55,5 113,6 166,3 110,8 Tonsättare 136,1 58,0 124,6 198,4 140,4 Kompositörer 142,1 90,3 139,6 187,6 97,3 Instrumentalist 169,0 118,3 173,8 226,3 108,1 Jazz/folk/rock 126,7 89,1 129,8 165,0 75,9 Sångare 168,3 115,2 171,7 215,6 100,4 Dansare 138,4 98,9 141,0 176,2 77,3 Teater 173,3 127,1 166,5 212,4 85,3 Film 140,6 71,2 132,0 197,2 126,0 Författare, översättare 156,6 79,4 145,7 217,4 138,0 Dramatiker 152,8 77,7 137,7 206,5 128,8

Samtliga

124,7 58,0 118,3 175,8 117,8

Tabell 6 visar den taxerade förvärvsinkomsten fördelad på de olika yrkesgrupperna.

Det finns anledning att studera inkomstskillnaderna även när det gäller den taxerade förvärvsinkomsten. Den taxerade förvärvsinkomsten används vid inkomsttaxeringen och utgörs av summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag, dvs. i förekommande fall avdrag för pensionssparande i form av pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande, periodiskt understöd och avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet.

Som framgår av tabellen var den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 125 000 kronor. För befolkningen i övrigt var för

• Sida 21
•  Original

åldersgrupperna 20

• 64 år den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 166 000 kronor.

Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten är för bildkonstnärerna 85 000 kronor, vilket motsvarar 68 procent av den genomsnittliga inkomsten för de konstnärliga yrkesgrupperna. Det är bildkonstnärerna som har den lägsta genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten följt av formgivningskonstnärerna, 88 000 kronor.

Medianinkomsterna för dessa båda yrkesgrupper är klart lägre än de andra konstnärliga yrkesgrupperna, 76 000 kronor respektive 78 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna så låga som 28 000 kronor respektive 34 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomster

• övre kvartilen
• ligger inkomsterna också klart lägre än för andra grupper, nämligen 126 000 kronor respektive 129 000 kronor.

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 55 000 kronor för fotografer och till 70 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotografernas medianinkomst var 114 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas 122 000 kronor. Även tonsättarna har låga taxerade förvärvsinkomster, särskilt i den lägre kvartilen med 58 000 kronor.

De grupper som uppvisar den högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 174 000 kronor, sångare med 172 000 kronor och teater med 167 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också höga inkomsterna i övre kvartilen med 226 000 kronor respektive 245 000 kronor. Här tillkommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 217 000 kronor som gräns för övre kvartilen.

• Sida 22
•  Original

Tabell 7. Vissa taxeringsbegrepp i genomsnitt och fördelad på 20 grupper efter taxerad förvärvsinkomst. Andel av belopp fördelat år 1995.

Grupp Inkomst

av tjänst

Näringsverksamhet

Aktiv Passiv

Avdrag för pensionsförsäkr.

Taxerad förvärvsinkomst

Inkomst av kapital

Beskattningsbar inkomst

Summa statlig och kommunal skatt

Slutlig skatt

1 0,1 0,0 0,0 0,5 0,0 4,1 0,0 0,0 0,3 2 0,2 0,6 0,5 1,6 0,2 6,2 0,0 0,0 0,4 3 0,8 1,9 2,3 2,3 0,7 8,5 0,4 0,4 0,9 4 1,3 3,7 4,1 2,4 1,4 6,9 1,0 1,0 1,4 5 1,9 5,3 4,3 3,0 2,0 5,2 1,7 1,6 1,9 6 2,7 3,5 1,2 2,9 2,6 4,7 2,2 2,1 2,3 7 3,0 5,1 3,5 2,8 3,1 4,2 2,7 2,6 2,8 8 3,6 4,3 2,2 3,5 3,6 4,5 3,3 3,1 3,2 9 4,1 4,7 0,5 4,0 4,1 3,4 3,7 3,5 3,6

10 4,4 5,7 0,9 4,1 4,5 3,7 4,2 4,0 4,1 11 5,0 4,5 4,2 4,5 5,0 4,0 4,7 4,5 4,5 12 5,5 4,7 1,6 4,8 5,4 4,1 5,3 5,0 5,0 13 5,9 4,1 3,5 3,8 5,8 3,7 5,8 5,5 5,5 14 6,3 4,9 4,4 5,2 6,3 3,3 6,3 6,0 5,9 15 6,8 5,6 1,2 6,5 6,8 3,7 6,9 6,5 6,5 16 7,5 5,1 1,5 6,4 7,4 3,6 7,7 7,3 7,0 17 8,1 6,2 4,3 8,9 8,0 5,5 8,5 8,0 7,9 18 8,8 8,2 8,5 8,9 8,9 5,2 9,4 9,0 8,7 19 10,3 7,3 15,0 11,2 10,1 8,2 10,8 11,3 10,9

20 13,7 14,6 36,3 12,7 14,1 7,3 15,3 18,6 17,2

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Genomsnitt:

116373 11794 297 1294 124782 5045 108074 35057 40980

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister.

Tabellen visar de tre olika inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Inkomst av näringsverksamhet är indelad i aktiv respektive passiv näringsverksamhet. Med aktiv näringsverksamhet avses att den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Passiv näringsverksamhet är den motsatta situationen, t.ex. fastighetsförvaltning, arrendeinkomster. Eftersom konstnärlig verksamhet som redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet typiskt sett baseras på arbete är den genomsnittliga

• Sida 603
•  Original

inkomsten av passiv näringsverksamhet mycket litet. Den genomsnittliga inkomsten av aktiv näringsverksamhet, knappt 12 000 kronor, förefaller låg. Förklaringen är att tabellen innehåller hela populationen konstnärer, dvs. även arbetstagarna, vilket får till följd att inkomsten slagits ut även på arbetstagarna.

Vidare framgår avdrag för pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande, som uppgår till i genomsnitt 1 300 kronor, vilket får anses vara ett lågt belopp. Numera är inkomst av kapital ett separat inkomstslag. Av tabellen kan utläsas storleken på den beskattningsbara kapitalinkomsten.

Tabell 8. Ersättning i samband med arbetslöshet.

Grupp Ersättning för arbetslöshetskassa

Kontant arbetsmarknadsstöd

Övrig arbetsmarknadsutbildning

Arbetslivsutveckling

Ersättning vid ALU

1

0,0

0,8

0,5

0,3

0,1

2

0,1

1,5

1,2

0,5

0,0

3

0,7

6,7

3,4

0,9

0,3

4

1,0

9,6

6,5

2,6

0,8

5

1,5 13,4

6,7

3,2

1,0

6

2,1 16,4

7,2

11,0

2,2

7

3,5 14,9

5,9

9,8

2,7

8

5,8 12,0

8,4

10,0

7,8

9

8,4

7,5

6,7

4,3

12,2

10

9,2

5,7

8,6

8,3

9,7

11

10,6

3,5

7,7

7,2

14,9

12

11,7

1,8

7,7

5,0

13,6

13

10,9

2,1

6,4

11,8

10,9

14

10,4

1,4

7,0

9,3

10,9

15

7,5

0,9

5,2

6,5

4,0

16

5,3

1,0

3,0

3,5

2,9

17

4,6

0,1

3,3

0,2

3,5

18

3,1

0,4

3,1

2,9

1,7

19

2,3

0,1

0,6

2,5

0,3

20

1,4

0,1

0,9

0,0

0,3

100,0 100,0 100,0

100,0

100,0

Genomsnitt

15355

778 2466

603

2081

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister

• Sida 604
•  Original

Av tabell 8 framgår olika arbetsmarknadspolitiska stöd och åtgärder. Konstnärerna är indelade i 20 grupper, efter taxerad förvärvsinkomst, där det är lika många konstnärer i varje grupp. Av tabellen framgår att grupperna med de lägsta inkomsterna får en liten del av stöden och åtgärderna. Det är också i de inkomstlägena som många egenföretagande konstnärer befinner sig. Tabellen visar således profilen på de angivna stöden och åtgärderna, dvs. att de är inriktade mot arbetstagare. De egenföretagande konstnärerna befinner sig således utanför en stor del av det arbetsmarknadspolitiska skyddsnätet, där främst a-kassa spelar en stor roll, vilket också framförts från konstnärshåll.

Tabell 9. Skillnader i konstnärlig inkomst och annan inkomst mellan olika grupper av konstnärligt verksamma.

Konstn.ink. inom näringsverksamhet

Övrig inkomst

Antal i populationen

Bildkonstnärer

11 237

82 741

2 879

Keramiker

18 559

57 276

310

Konsthantverkare

24 465

73 379

452

Textilkonstnär

11 220

73 340

476

Tecknare, illustratörer

56 080

76 627

211

Fotograf

31 916

85 106

487

Tonsättare

28 512

135 270

95

Kompositörer

18 747

140 271

170

Instrumentalist

10 336

187 504

78

Jazz/folk/rock

18 182

113 371

124

Sångare

26 546

157 403

30

Dansare

15 782

117 850

46

Teater

31 874

172 273

224

Film

41 395

112 513

235

Författare, översättare

53 040

121 741

811

Dramatiker

53 239

111 856

32

Samtliga

23 120

93 778

6 661

Tabellen visar de egenföretagande konstnärernas inkomster av näringsverksamhet med konstnärligt arbete och övriga inkomster från förvärvsarbete. Med övriga inkomster avses inkomst av näringsverksamhet från arbete som inte är av konstnärlig art och inkomst av tjänst, det sistnämnda med både konstnärlig och inte konstnärlig inriktning.

• Sida 605
•  Original

När det gäller sångare, dansare och dramatiker är antalet observationer få. De redovisade uppgifterna är därför mycket osäkra.

Tabellen bygger på antaganden om relationerna mellan konstnärliga och icke konstnärliga inkomster. Vidare bygger tabellen på ett antagande att det alternativa utredningsförslaget om inkomstförstärkning genomförs, vilket betyder att bidraget har en stimulerande effekt som något ökar antalet egenföretagande konstnärer. Tabellen visar förhållandet år 1998.

Om tabellen, med hänsyn till de gjorda förbehållen, ger en rättvis bild av de egenföretagande konstnärernas inkomstsituation visar den att konstnärerna i mycket hög grad är beroende av sidoinkomster. Inkomsterna av konstnärlig näringsverksamhet ligger på en mycket låg nivå, i genomsnitt 23 000 kronor, medan sidoinkomsterna i realiteten är huvudinkomster och uppgår i genomsnitt till 94 000 kronor. Vi får således en bild av den typiske egenföretagande konstnären; det är en person som i mycket begränsad utsträckning kan leva på sin konstnärliga rörelse utan i betydande omfattning är beroende av sidoinkomster.

3. Enkätundersökning

3AMMANFATTNING

Av undersökningen framgår att den största konstnärliga yrkesgruppen är bildkonstnärer (30,6 procent) och att övriga yrkesgrupper är små. De största grupperna efter bildkonstnärerna är författare (9,6 procent), konsthantverkare (9,3 procent) och skådespelare (7 procent).

Tabellen visar andelen konstnärer som är egenföretagare respektive anställda i enkätundersökningen samt i vad mån arbetena har konstnärlig inriktning eller inte.

Arbete i egen regi med konstnärligt arbete 32.4 Arbete i egen regi med annat 4.6 Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete 20.6 Anställning med anknytning till konstnärlig arbete 21.5 Arbete utan anknytning till konstnärlig kompetens 16.2 Inget svar 4.7 Totalt 100.0

• Sida 606
•  Original

Enligt tabellen är drygt hälften av konstnärerna verksamma huvudsakligen med konstnärligt arbete. Merparten av dessa är egenföretagare (32,4 procent).

Av undersökningen framgår att inte mindre än 87 procent av konstnärerna varit konstnärligt verksamma mer än fem år.

Av enkäten framgår vidare att det var 42 procent som utövade konstnärlig verksamhet i den utsträckning de önskade. Däremot önskade 54 procent utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete av privatekonomiska skäl.

Sidoinkomster är en betydelsefull inkomstkälla. Bland rörelseidkarna arbetade samtliga konstnärer med annat än konstnärligt arbete. De flesta arbetade mindre än tio timmar i veckan (32,1 procent) eller mellan 11

• 20 timmar i veckan (33,6 procent). men en inte obetydlig grupp arbetar 21
• 30 timmar i veckan med icke konstnärligt arbete i egen firma (18,6) och 15, 7 procent mer än 30 timmar i veckan

När det gäller arbetslöshet var inte mindre än 46 procent arbetslösa eller utan inkomst under år 1995. Av dessa fick 70 procent stöd i någon form.

De hårda villkoren för konstnärerna innebär att 34 procent hade övervägt att lämna sitt konstnärlig yrke. I 70 procent av fallen var det dålig privatekonomi som medförde att yrket var under omprövning.

När det gäller inkomsternas storlek ansåg 65 procent att år 1995 var ett normalt år. Av de som inte ansåg att år 1995 kunde kategoriseras som ett normalår ansåg ca 60 procent att det var ett sämre år.

Olika stöd spelar en stor roll för konstnärerna. Enbart 17,5 procent av konstnärerna hade inte fått något stöd. De mest frekventa stöden kommer, förutom från arbetsmarknadspolitiken, från Konstnärsnämnden (32,7 procent) och Sveriges författarfond (14,9 procent).

Sammanfattningsvis ger enkätundersökningen en bild av att konstnärerna ofta har stora ekonomiska problem.

3.1. Inledning

På uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen genomförde SCB under hösten 1997 en enkät i syfte att få en kompletterande bild över konstnärernas förhållanden. Urvalet för enkätundersökningen var ett s.k. proportionellt stratifierat urval, som omfattade totalt 3 050 personer. Dessa personer ingick i urvalsregistret för den ovan nämnda undersökningen om verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden. Man kan säga att för dessa personer gjordes en fördjupad undersökning.

• Sida 607
•  Original

Bortfallet på enkäten uppgick till 33 procent. Bortfallet kan i vissa fall ha en snedvridande effekt på undersökningsresultatet. I detta fall har vi emellertid haft möjlighet att analysera bortfallet. En sådan analys görs.

Slutsatsen av denna är att undersökningsresultaten kan användas.

3.2. Enkätundersökningen

Fråga 1: Har Du varit konstnärligt verksam hittills under 1997?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 129 6.2 1 Ja 1822 86.9 2 Nej 145 6.9 Samtliga 2096 100.0

Fråga 2: Inom vilket av nedanstående konstnärliga yrken är du huvudsakligen verksam?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 77 3.7 1 Bildkonstnär (skulptör, målare m.m.) 641 30.6 2 Konsthantverkare 194 9.3 3 Tecknare, illustratör 58 2.8 4 Fotograf 112 5.3 5 Tonsättare 46 2.2 6 Kompositör 28 1.3 7 Instrumentalist 90 4.3 8 Sångare 58 2.8 9 Musiker/Sångare 100 4.8 10 Dansare, koreograf 56 2.7 11 Skådespelare 147 7.0 12 Regissör (film, teater, TV) 51 2.4 13 Scenograf, dramaturg, dekoratör m.m. inom scenområdet

48 2.3

14 Filmare 34 1.6 15 Författare 202 9.6 16 Översättare 45 2.1 17 Dramatiker 20 1.0 18 Annat 89 4.2 Samtliga 2096 100.0

• Sida 608
•  Original

Fråga 3: Hur många år har Du varit konstnärligt yrkesverksam?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 88 4.2 1 Mindre än 5 år 192 9.2 2 5-10 år 449 21.4 3 11-20 år 670 32.0 4 Längre än 20 år 697 33.3 Samtliga 2096 100.00

Kommentar: Ca 87 procent i urvalet har varit konstnärligt verksamma mer än 5 år, 33 procent längre än 20 år.

Fråga 4.1: Antal skattefria stipendier eller bidrag

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget belopp 95 17.5 1 Ett 411 75.6 2 Två 38 7 Samtliga 544 100.00

Kommentar: 544 angav att de hade fått skattefria stipendier eller bidrag för konstnärlig verksamhet. 95 angav inget belopp hade fått medel från två håll 38 personer.

• Sida 609
•  Original

Fråga 4.2: Procentuell fördelning av skattefria stipendier och bidrag

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget belopp 95 17.5 1 Sveriges författarfond 81 14.9 2 Konstnärsnämnden 178 32.7 3 Konstakademien, Musikaliska Akademien, Svenska Akademien

12 2.2

4 Landsting/Kommun 37 6.8 5 Annat ej skattepliktigt stipendium/bidrag

141 25.9

Samtliga 544 100.0

Kommentar: Konstnärsnämndens bidrag svarar för 33 procent av stöden.

Fråga 5.1: Arbete i egen regi/rörelse med konstnärligt arbete?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Mindre än 10 tim/vecka 206 15.6 2 11-20 tim/vecka 297 22.5 3 21-30 tim/vecka 244 18.5 4 Mer än 30 tim/vecka 574 43.5 Samtliga 1321 100.0

Fråga 5.2: Arbete i egen regi/rörelse med annat än konstnärligt arbete?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Mindre än 10 tim/vecka 45 32.1 2 11-20 tim/vecka 47 33.6 3 21-30 tim/vecka 26 18.6 4 Mer än 30 tim/vecka 22 15.7 Samtliga 140 100.0

• Sida 610
•  Original

Fråga 5.3: Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Mindre än 10 tim/vecka 71 14.3 2 11-20 tim/vecka 81 16.4 3 21-30 tim/vecka 57 11.5 4 Mer än 30 tim/vecka 286 57.8 Samtliga 140 100.0

Fråga 5.4: Verksamhet i annat arbete med anknytning till min konstnärliga kompetens?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Mindre än 10 tim/vecka 156 32.7 2 11-20 tim/vecka 129 27.0 3 21-30 tim/vecka 71 14.9 4 Mer än 30 tim/vecka 121 25.4 Samtliga 477 100.0

Fråga 5.5: Anställning i annat arbete utan anknytning till mitt konstnärliga arbete?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Mindre än 10 tim/vecka 71 22.0 2 11-20 tim/vecka 99 30.7 3 21-30 tim/vecka 47 14.6 4 Mer än 30 tim/vecka 106 32.8 Samtliga 323 100.0

Kommentar: 1 943 personer var under år 1995 verksamma med konstnärligt arbete eller annat arbete. 92 procent hade inte lämnat tolkningsbart svar. Av tabellen framgår antal arbeten. 40 procent hade två eller fler arbeten, vilket framgår av tabellen nedan.

• Sida 611
•  Original

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4

Inget svar 92

1 Ett arbete 1114 60.2 2 Två arbeten 632 34.1 3 Tre arbeten 94 5.1 4 Fyra arbeten 6 0.3 5 Fem arbeten 5 0.3 Samtliga 1943 100.0

Fråga 5: Sammanfattning

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4

Inget svar 92 4.7

1 Arbete i egen regi med konstnärligt arbete 629 32.4 2 Arbete i egen regi med annat än konstnärligt arbete

90 4.6

3 Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete

401 20.6

4 Anställning med anknytning till konstnärlig kompetens

417 21.5

5 Arbete utan anknytning till konstnärligt kompetens

314 16.2

Samtliga 1943 100.0

Fråga 6.1: Utövade Du under år 1995 konstnärlig verksamhet i den omfattning Du önskade?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4

Inget svar 83 4

1 Ja 873 41.7 2 Nej 1140 54.4 Samtliga 2096 100.0

Kommentar: 42 procent utövade konstnärlig verksamhet i den omfattning de önskade. Däremot önskade 54 procent att utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete

• Sida 612
•  Original

av privatekonomiska skäl (jfr fråga 6.2). 20 procent uppgav annan orsak.

Fråga 6.2: Om Nej, vilken var den viktigaste anledningen?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4

Inget svar 20 1.8

1 Tvingades ta annat arbete av privatekonomiska skäl

539 47.3

2 Bristande efterfrågan/arbetsmarknadsskäl 354 31.1 3 Annan orsak 227 19.9 Samtliga 1140 100.0

Fråga 7.1: Var Du arbetslös/utan inkomst någon gång under år 1995?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 95 4.5 1 Ja 970 46.3 2 Nej 1031 49.2 Samtliga 2096 100.0

Kommentar: 46 procent var arbetslösa någon gång under år 1995, 970 var enligt enkätsvaret arbetslösa. Av dessa fick 683 någon form av stöd. Det är ca 70 procent. 254 har svarat Nej på frågan, dessa fick inget stöd.

• Sida 683
•  Original

Fråga 7.2: Typ av arbetslöshetsstöd

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Arbetslöshetskassa 334 48.9 2 KAS 45 6.6 3 Utbildningsbidrag 60 8.8 4 Beredskapsarbete 67 9.8 5 Arbetsplatsintroduktion 3 0.4 6 Anställning med rekryteringsstöd 8 1.2 7 Utbildning 28 4.1 8 ALU 70 10.2 9 Starta eget-bidrag 13 1.9 10 Annat 55 8.1 Samtliga 683 100.0

Kommentar: Ersättning från arbetslöshetskassa var vanligaste stödformen. Av de som fick stöd fick 49 procent ersättning från arbetslöshetskassa.

Av tabellen nedan framgår hur många som var föremål för en eller flera åtgärder i samband med arbetslöshet.

För ca 25 procent gjordes mer än en åtgärd.

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 En åtgärd 509 74.5 2 Två åtgärder 150 22.0 3 Tre åtgärder 20 2.9 4 Fyra åtgärder 3 0.4 5 Fem åtgärder 1 0.1 Samtliga 683 100.0

• Sida 684
•  Original

Fråga 7.1: Ersättning från arbetslöshetskassa

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 38 8.1 2 14 dagar - 1 månad 48 10.3 3 2 - 3 månader 133 28.4 4 Mer än 4 månader 249 53.2 Samtliga 468 100.0

Kommentar: Av de som fick stöd från arbetslöshetskassa så fick 53 procent stöd för längre period än 4 månader.

Fråga 7.2: KAS

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 8 11.0 2 14 dagar - 1 månad 8 11.0 3 2 - 3 månader 25 34.2 4 Mer än 4 månader 32 43.8 Samtliga 73 100.0

Fråga 7.3: Utbildningsbidrag

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 13 15.7 2 14 dagar - 1 månad 32 38.6 3 2 - 3 månader 25 30.1 4 Mer än 4 månader 13 15.7 Samtliga 83 100.0

• Sida 685
•  Original

Fråga 7.4: Beredskapsarbete

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 1 1.4 2 14 dagar - 1 månad 3 4.2 3 2 - 3 månader 31 43.7 4 Mer än 4 månader 36 50.7 Samtliga 71 100.0

Fråga 7.5: Arbetsplatsintroduktion

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.6: Anställning med rekryteringsstöd

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.7: Utbildning

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 6 18.8 2 14 dagar - 1 månad 11 34.4 3 2 - 3 månader 5 15.6 4 Mer än 4 månader 10 31.3 Samtliga 32 100.0

Fråga 7.8: ALU

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 3 4.0 2 14 dagar - 1 månad 6 8.0 3 2 - 3 månader 23 30.7 4 Mer än 4 månader 43 57.3 Samtliga 75 100.0

• Sida 854
•  Original

Fråga 7.9: Starta eget-bidrag

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.10: Annat

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Enstaka dagar 9 16.4 2 14 dagar - 1 månad 4 7.3 3 2 - 3 månader 12 21.8 4 Mer än 4 månader 30 54.5 Samtliga 55 100.0

Fråga 7: Nej, fick inget stöd

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 1 Nej 254 96.9 2 Inget svar 8 3.1 Samtliga 262 100.0

Fråga 8: Blev du anvisad annat arbete av arbetsförmedlingen under sådana perioder?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 52 5.4 1 Ja 64 6.6 2 Nej 854 88.0 Samtliga 970 100.0

• Sida 1697
•  Original

Fråga 9: Har Du någon gång övervägt att lämna Ditt konstnärliga yrke?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 79 3.8 1 Ja 720 34.4 2 Nej 1297 61.9 Samtliga 2096 100.0

Kommentar: 34 procent har övervägt att lämna sitt yrke. Främsta skälet som anges är att privatekonomin tvingade personen till detta övervägande. Det gällde ca 70 procent.

Fråga 9: Om Ja, vilken var den viktigaste anledningen?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 14 1.9 1 Privatekonomin tvingar mig 499 69.3 2 För små möjligheter att utvecklas konstnärligt

77 10.7

3 Annat nämligen 130 18.1 Samtliga 720 100.0

Fråga 10: Har arbetsförmedlingen någon gång informerat Dig om möjligheterna till byte av yrke?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 157 7.5 1 Ja 242 11.5 2 Nej 1697 81.0 Samtliga 2096 100.0

• Sida 1698
•  Original

Fråga 11: Var år 1995 ett normalt inkomstår för Dig?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 97 4.6 1 Ja 1305 62.3 2 Nej 694 33.1 Samtliga 2096 100.0

Fråga 11: Om Nej, var nivån på Din inkomst under år 1995 högre eller längre jämfört med andra år?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 16 2.3 1 Högre 253 36.5 2 Lägre 425 61.2 Samtliga 694 100.0

Fråga 12: Har Du konstnärlig högskoleutbildning?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 80 3.8 1 Ja 1179 56.3 2 Nej 837 39.9 Samtliga 2096 100.0

Kommentar: 57 procent hade konstnärlig högskoleutbildning.

Fråga 13: Är Du ensamstående eller gift/sammanboende?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 67 3.2 1 Ensamstående 692 33.0 2 Gift/sammanboende 1337 63.8 Samtliga 2096 100.0

• Sida 1699
•  Original

Fråga 14: Har Du barn som bor i Ditt hem?

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4 0 Inget svar 76 3.6 1 Ja 1018 48.6 2 Nej 1002 47.8 Samtliga 2096 100.0

Kommentar: Tabellen visar antal barn i de familjer som hade barn.

Svarsalternativ Antal Procent 1 2 3 4

4

1 Ett 265 26.1 2 Två 165 16.3 3 Tre 283 27.9 4 Fyra 106 10.5 5 Fem 96 9.5 6 Sex 32 3.2 7 Sju 49 4.8 8 Åtta 1 0.1 9 Nio 13 1.3 10 Tio 4 0.4 Samtliga 1018 100.0

• Sida 1700
•  Original

3.3. Skillnaden mellan bortfall och medverkande

Medverkande respektive bortfall i enkäten har följande inkomster:

Bruttoinkomst + medverkande 142 000 kronor

- bortfall 151 000 kronor

Tjänst - medverkande 117 000 kronor

- bortfall 125 000 kronor

Inkomst av närings-- medverkande 13 000 kronor verksamhet - bortfall 13 000 kronor

Bortfallsgruppen har något högre genomsnittlig inkomst. Beträffande bidrag som utbetalades var inte skillnaden särskilt stor mellan medverkande och bortfall. T.ex. hade medverkande i genomsnitt 25 000 kronor i arbetsmarknadsstöd(summan av alla arbetsmarknadsåtgärder). För bortfallet var motsvarande belopp 27 000 kronor. Vi har inga skäl att anta att det finns skillnader mellan medverkande och bortfall som väsentligt snedvrider tolkning av resultat.

3.4. Teknisk rapport

3.4.1. Inledning

Enkätundersökningen genomfördes under hösten 1997. Ansvarig för denna var Brita Karlberg vid Statistiska centralbyrån. Den tekniska beskrivningen som ingår, bygger helt på den tekniska rapport som Brita Karlberg sammanställt. Den tekniska rapporten redovisas i det följande.

I denna rapport görs en teknisk beskrivning av enkätundersökningen Konstnärliga yrkesutövares inkomst- och arbetsvillkor. Undersökningen är genomförd av SCB på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

• Sida 1701
•  Original

3.4.2. Population och urval

Register för urvalsdragning m.m.

Målpopulationen utgörs av yrkesverksamma konstnärer. Att finna en lämplig urvalsram utan alltför stor resursinsats är svårt. Exempelvis innehåller Folk- och bostadsräkningens register yrkeskoder, men dessa avser år 1990 och anses därför inaktuella. Fackliga organisationers medlemsregister skulle kunna utnyttjas, men de finns inte alltid tillgängliga på datamedium. Den tid som står till utredningarnas förfogande tillåter inte heller att en urvalsram byggs upp med utgångspunkt från befintliga register.

Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som söker/erhåller olika typer av stipendier och bidrag. De två utredningarna har kommit överens med registerhållarna att utnyttja dessa register i den nu aktuella studien. Datainspektionen har och givit sitt tillstånd till detta.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgift om personer som under en femårsperiod 1991

• 1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller sökande åren 1995 och 1996. Dessa register kallas fortsättningsvis ”sökanderegister”.

Urvalsregister, stratifiering m.m.

Samma person kan ha sökt bidrag från både Konstnärsnämnden och från författarfonden och vid flera olika tillfällen. Vid uppbyggnaden av urvalsregister har sökanderegister rensats från dubletter. Dessutom har sökande för projektgrupper tagits bort. Urvalsregistret omfattar då totalt 13 460 unika personnummer.

Sökanderegistrena innehåller koder för olika yrkesgrupper/genrer. I registret från Sveriges författarfond kan följande beteckningar förekomma:

f = fackförfattare kj = kulturjournalist ö = översättare u = barn- och ungdomsförfattare fot = fotograf te = tecknare 700 = dramatiker Beteckning saknas = person som inte debuterat.

• Sida 1702
•  Original

Urvalsregistret innehåller 15 grupper av olika genrer samt en grupp utan beteckning.

Yrkesgrupp/genre

Antal

AR=arkitekt

70

BK=bildkonstnär

3 837

KE=keramiker

334

KH=konsthantverkare

604

TK=textilkonstnär

518

TI=tecknare

341

FO=fotograf

826

TO=tonsättare

162

KO=kompositör

470

IN=instrumentalist

656

JF=Jazz/folk/rock

616

SÅ=sångare

438

DA=dansare

495

TE=teater

1 555

FI=film

668

Beteckning saknas

1 850

(bl.a. Författarfondens register)

• Sida 1703
•  Original

I samband med urvalsdragningen har små grupper slagits samman och följande stratifiering är gjord:

Stratifieringsvariabler

Variabel

Grupp nr Förklaring

Kön

1

Man

2

Kvinna

Yrkesgrupp/ 1 AR=arkitekt, BK=bildkonstnär genre 2 KE=keramiker, KH=konsthantverkare TK=textilkonstnär

3 TI=tecknare 4 FO=fotograf 5 TO=tonsättare 6 KO=kompositör 7 IN=instrumentalist 8 JF=Jazz/folk/rock 9 SÅ=sångare 10 DA=dansare 11 TE=teater 12 FI=film 13 Författarfondens registerbeteckningar med författare, dramatiker etc. eller uppgift saknas

Vi får totalt (2 x 13) = 26 strata. Syftet med stratifieringen är att förbättra precisionen, det vill säga reducera ”felmarginalen”, för viktiga redovisningsgrupper.

Urval

Urvalet för enkätundersökningen är ett proportionellt stratifierat urval som omfattar totalt 3 050 personer. Vid urvalsdragningen har en indelning skett i strata efter yrkesgrupp/genre och kön. Inom strata har ett obundet slumpmässigt urval dragits.

• Sida 1704
•  Original

Antal personer i population och urval fördelade efter strata

Strata Population Urval

Män

101

2056

466

102

332

75

103

156

35

104

558

126

105

149

34

106

387

88

107

405

92

108

481

109

109

171

39

110

124

28

111

714

162

112

434

98

113

1143

259

Kvinnor 201

1 871

424

202

1 124

255

203

185

42

204

268

61

205

96

22

206

0 0 (sammanslaget med 205)

207

251

57

208

135

31

209

267

61

210

371

84

211

841

191

212

234

53

213

707

160

Totalt

13 460

3 050

Aktuella namn- och adressuppgifter för urvalspersonerna har hämtats från registret för rikets totala befolkning. Uppgifter saknades då för 107 personnummer. För dessa kan personnummer vara felaktiga, personerna är inte längre mantalsskrivna i Sverige, de kan ha avlidit etc.

• Sida 1705
•  Original

3.4.3. Genomförande

Mätmetod

Undersökningen genomfördes med postenkäter, se bilaga. Omkring en vecka efter utskicket fick samtliga urvalspersoner ett så kallat ”tackoch påminnelsekort”. Två till tre veckor efter första utskicket skickades ytterligare en påminnelse med en ny enkät till de personer som ännu inte svarat.

Följebrev

Samtliga urvalspersoner fick i samband med enkäten ett följebrev som beskrev undersökningen syfte, innehåll m.m. Se bilaga.

Fältarbetsperiod

Fältarbetet genomförde huvudsakligen under oktober 1997. Insamlingen avslutades 17 november.

3.4.4. Bortfallsredovisning och resultat av fältarbetet

I nedanstående tablå redovisas undersökningens bortfall.

Bortfallsredovisning

Antal

Procent

Urval

3 050

100,0

Övertäckning

14

0,5

Bortfall

1 002

32,9

därav initialt bortfall

107

3,5

ej identifierbara svar

48

1,6

• Sida 1706
•  Original

Övertäckningen utgörs av de personer som meddelat att de inte är yrkesverksamma konstnärer eller som inte varit det på flera år (kod 23 och 24, se nedan).

Det initiala bortfallet på 107 personer är de personnummer som inte matchar mot registret över rikets totala befolkning. Detta kan bero på att personnumren i urvalsramen är felaktiga, att personerna inte är bosatta i Sverige, att de är avlidna etc.

Av de inkomna svaren var 48 ej identifierbara. Dessa svar finns registrerade och har då löpnummer som börjar med 9 000. Uppgifter från andra register kan däremot inte kopplas till de svaren.

Bortfallet om det definieras som alla som ej lämnat identifierbart svar, uppgick totalt till 33 procent.

Resultatet av fältarbetet redovisas nedan.

Resultat av fältarbetet

Antal

Procent

Urval

3 051

Initialt bortfall

107

Utsända enkäter

2 944

100,0

Inkomna svar

2 082

70,7

därav ej identifierbara svar

48

Följande

KODER för svar och bortfall har använts:

11 Inkommet svar 15 Postretur 22 Utomlands 23 Ej konstnärligt verksam på flera år 24 Har inte konstnärligt yrke 53 Blanketten insänd men utan svar 54 Ej tid att svara 55 Inte intresserad 66 Vägrar

Bortfallet kan vara en störande felkälla i undersökningen. Det går inte att bortse från att skillnaderna kan vara betydande mellan bortfallet

• Sida 1707
•  Original

och de svarande då det gäller de undersökta variablerna. Man brukar i detta sammanhang tala om bortfallets snedvridande effekter (se avsnitt 3.4.5).

3.4.5. Estimation (Viktning av urvalet)

Vikterna baseras på uppgifter från urvalet och kända polulationstotaler. Vikterna har beräknats enligt den stratifiering som gjordes vid urvalsdragningen.

Bortfallet hanteras med s.k. ”rak uppräkning” inom strata. Detta innebär att vi antar att bortfallet har samma egenskaper som de svarande inom strata. Varje individ tilldelas en vikt som gäller för samtliga variabler i undersökningen. Vikterna (W) har beräknats enligt följande sätt:

N

h

W

h

= ___

m

h

där, N

h

är antalet individer i populationen i stratum

h

m

h

är antalet individer som svarat i urvalet (inklusive övertäckning)

i stratum

h.

Individer som är bortfall tilldelas vikten noll.

Samtliga skattningar som redovisats är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppkommer i undersökningen. Osäkerheten uppstår redan i försöket att avgränsa populationen. Bortsett från detta orsakas osäkerhet i skattningarna genom att exempelvis endast ett urval undersöks (urvalsfel), svar saknas från personer som ingår i urvalet (bortfallsfel) och frågor och svar kan ha missuppfattats vilket leder till felklassificeringar (mätfel).

För att göra en bedömning av felens betydelse skiljer man på slumpmässiga fel och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet

• ”felmarginal”
• hos resultaten och systematiska fel påverkar (snedvrider) resultaten i en viss riktning vilket leder till en överskattning eller underskattning.

• Sida 1708
•  Original

Slumpmässiga fel

Den slumpmässiga osäkerheten som beror på urvalsfel och slumpmässiga mätfel kan uttryckas i form av ett konfidensintervall, som beräknas med hjälp av skattningens medelfel. Ett 95-procentigt konfidensintervall för en skattning bildas genom:

skattning

± 1,96 ^. (medelfelet för skattningen).

Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett 95procentigt konfidensintervall menas att det

sanna värdet i 95 av 100

ligger inom dess gränser, om andra fel än slumpfel är försumbara. Det är praxis att tillämpa 95-procentiga konfidensintervall när man uttalar sig om statistiskt säkerställda skillnader. Det är möjligt att utifrån kända uppgifter beräkna kondfidensintervall för skattade resultat. Med hjälp av dessa kan man fastställa om skillnader i resultat mellan olika undersökningsgrupp är signifikanta eller lika gärna kan bero på ”slumpen”.

Systematiska fel

Bortfall och mätfel är vanligtvis de felkällor som i första hand orsakar systematiska fel. För att förhindra mätfelens omfattning har datamaterialet genomgått olika granskningsåtgärder. SCB har dock ingen mer specifik uppfattning om eventuella mätfels omfattning eller effekter för denna undersökning. För detta krävs någon form av evalveringsstudie (till exempel återinterjvustudie).

4. Undersökning av konstnärernas näringsverksamhet

4.1. Syfte och underlagets begränsningar

Syfte och informationsunderlag

I detta avsnitt jämförs konstnärers inkomster och kostnader inom den konstnärliga näringsverksamheten med vad som gäller för övriga näringsidkare, samt mellan olika kategorier av konstnärlig verksamhet. Syftet är att försöka identifiera likheter och skillnader mellan konstnärlig och övrig näringsverksamhet, samt vad som skiljer mellan olika konstnärliga verksamheter. Detta görs med utgångspunkt från Riks-

• Sida 1709
•  Original

skatteverkets taxeringsdata och SRU- (Särskilt räkenskapsutdrag) information. Data avser taxeringsåret 1996, dvs. gäller 1995 års inkomster och kostnader. SRU-informationen började samlas in från och med räkenskapsåret 1992. Materialet är således i en uppbyggnadsfas. Detta innebär att en del ”barnsjukdomar” för registerinformationen kvarstår. Bortsett från dessa ”barnsjukdomar” är registerdata bland de bättre informationskällorna för att genomföra den tänkta jämförelsestudien.

Underlagets begränsningar

Det datamaterial som utredningen fått ta del av är summariskt rättat, t.ex. är korrigeringar som enskilda handläggare gjort under taxeringsarbetet inte tillfullo överförda till datamedia. Således återfinns både grova felstansningar, felskrivningar och logiska felaktigheter (t.ex. ej korrigerade felsummeringar). Av erfarenhet från denna typ av data återfinns största delen av felaktigheterna hos näringsidkare som ej gör årsbokslut (dvs. N1 taxerare). Majoriteten av de konstnärliga näringsidkarna finns hos denna kategori (se nedan för fördelning mellan näringsidkare utan [N1] och med [N2] årsbokslut). De tidsbegränsningar som funnits för sammanställningen av informationen har ej tillåtit ett rättningsarbete. Därför har enbart de iögonfallande (stora) felaktigheterna korrigerats. Detta innebär att de redovisade siffrorna kan innehålla små felaktigheter.

Materialet består av taxeringsdata från 4 326 N1 och 1 000 N2 näringsverksamheter med konstnärlig inriktning. Efter justeringar av materialet där vissa observationer exkluderats återstår ett material av 5 035 personer med inriktning mot konstnärlig näringsverksamhet. Bland de observationer som exkluderats återfinns de i tabell 1 och 2 redovisade näringsidkare som haft bruttoinkomster¹ från jordbruk och fastighet, vilket är 2,6 respektive 2,0 procent av näringsidkarna haft. Summa bruttoinkomster av jordbruk och fastighet var för dessa individer ca 59,2 miljoner kronor. Kvarvarande observationer redovisar enbart bruttoinkomst av ”rörelse”. Detta betyder dock inte att vi kan vara säkra på att bruttoinkomsterna från ”rörelsen” enbart kommer från den konstnärliga verksamheten. Då all enskild näringsverksamhet taxeras såsom en enda verksamhet innebär det att inkomster från annan näringsverksamhet som konstnären, utöver den konstnärliga, bedriver

¹ Med bruttoinkomster menas inkomster från försäljning och utfört arbete, samt övriga inkomster i verksamheten förutom finansiella inkomster (t.ex. räntor). Hänsyn till kostnader är således inte taget.

• Sida 1710
•  Original

samlas till en bruttoinkomst av rörelse. Det finns inga möjligheter från taxeringsdata att särredovisa konstnärlig och annan näringsverksamhet. Dock kan vissa poster i SRU-informationen ge oss vissa indikationer på att även annan rörelse än konstnärlig verksamhet redovisas i materialet. Exempel på detta diskuteras nedan.

4.2. Jämförelse mellan konstnärlig och övrig enskild näringsverksamhet

Bruttoinkomster i verksamheten

Med ovanstående reservationer jämförs i detta avsnitt näringsidkare med konstnärlig respektive icke konstnärlig verksamhet. Tabell 3 redovisar bruttoinkomster för konstnärlig och icke konstnärlig verksamhet, dvs. i den sistnämnda gruppen ingår alla enskilda näringsidkare. Dessa inkomster delades in i intervaller för att ge en översiktsbild av fördelningen av bruttoinkomster. Denna fördelning är återgiven i figur 1. Näringsidkare med konstnärlig inriktning har summa bruttoinkomst av näringsverksamhet på ca 555 miljoner kronor medan enskild näringsverksamhet har summa bruttoinkomster av näringsverksamhet på ca 148 miljarder kronor. Inkomstfördelningarna för båda typer av näringsidkare är skeva med tonvikt mot de lägre inkomstskikten; dock är det fler näringsidkare med konstnärlig inriktning som har låga inkomster jämfört med enskilda näringsidkare i stort. Enda undantaget från denna övervikt av lägre bruttoinkomster för konstnärerna är för gruppen näringsidkare med inga inkomster alls. Medianinkomsterna ligger för konstnärerna på 0 kronor medan de för enskild näringsverksamhet i övrigt ligger på ca 46 000 kronor. Huruvida de skillnader som visas i figur 1 är statistiskt signifikanta kan dock inte utläsas.

Överskott respektive underskott av verksamheten

Bilden blir dock något annorlunda när man ser på fördelningen över rörelseöverskott², tabell 4 och figur 2. Bilden över fördelningarna av rörelseöverskott från konstnärlig och enskild näringsverksamhet uppvisar mycket små skillnader. Båda fördelningarna är skeva mot de lägre

² Rörelseöverskott definieras som bruttoinkomster plus finansiella inkomster minus kostnader och bokföringsmässiga avsättningar. Blir resultatet positivt har näringsidkaren ett rörelseöverskott som skall tas upp till beskattning på dennes självdeklaration under rubriken inkomst av näringsverksamhet. Blir resultatet negativt uppstår rörelseunderskott.

• Sida 1711
•  Original

skikten. De skillnader som dock finns skulle med stor sannolikhet ej vara statistiskt signifikanta, varvid slutsatsen skulle vara att fördelningarna är lika. Summa rörelseöverskott från enskild näringsverksamhet är 15,5 miljarder medan summan för konstnärlig verksamhet är 127,8 miljoner kronor. Snittsiffrorna av rörelseöverskott ligger dock högre för konstnärerna än för hela gruppen näringsidkare. Medianöverskottet för konstnärer ligger på ca 21 000 kronor medan den för näringsidkare i stort ligger på ca 12 000 kronor. Ett tänkbart skäl till att medianöverskottet hos konstnärerna är högre än i populationen näringsidkare skulle vara ett lägre utnyttjande av resultatutjämnade åtgärder. För att få klarhet i dessa frågor behövs en fördjupad analys av avsättningarna till periodiseringsfonder, expansionsmedel och räntefördelning.

I tabell 5 redovisas rörelseunderskott för konstnärlig verksamhet och enskild näringsverksamhet. Denna jämförelse visar på samma tendenser som jämförelsen av bruttoinkomster. Dock är skillnaderna något större vid jämförelsen av underskott. Konstnärlig verksamhet har en kraftig samling av underskotten i de lägre skikten. Summa rörelseunderskott inom enskild näringsverksamhet är 11,5 miljarder kronor medan konstnärlig verksamhet har summa underskott på 69,9 miljoner kronor. För de näringsidkare vars verksamhet gått med underskott ligger medianunderskottet för konstnärer på ca 21 000 kronor. För enskild näringsverksamhet ligger medianunderskottet på ca 16 000 kronor.

Översiktsbilden visar att konstnärer till övervägande del har lägre bruttoinkomster än hela gruppen näringsidkare. Konstnärernas näringsöverskott har dock samma fördelning över näringsöverskotten som populationen enskild näringsverksamhet. Vad gäller underskotts fördelning skiljer sig dock konstnärerna mer uttalat från gruppen näringsidkare.

• Sida 1712
•  Original

4.3. Jämförelse mellan olika konstnärskategorier

I detta avsnitt jämförs olika konstnärskategorier på grundval av deras näringsuppgifter i SRU-materialet. Konstnärerna har delats upp i följande kategorier:

Bildkonstnärer

Antal 2 218

Keramiker, Konsthantverkare samt Textilkonstnärer (KKT)

908

Tecknare

161

Fotograf

375

Tonsättare

75

Kompositörer

129

Instrumentalister, Jazz/Folk/Rock samt Sångare (IJS)

159

Dansare och Teater (DT)

186

Film

185

Översättare

88

Dramatiker

22

Författare

529

Då enskilda grupper är små, framför allt gruppen dramatiker, kommer deras resultat att återges men kommenteras sparsamt.

Bruttoinkomster för olika konstnärsgrupper

Tabellerna 6 till 9 redovisar konstnärskategoriernas fördelning på bruttoinkomst. Dessa fördelningar uppvisar i stort samma mönster som visades i figur 1. Högst

summa bruttoinkomster uppvisar de största

grupperna, bildkonstnärer, keramiker, konsthantverkare samt textilkonstnärer (KKT) och författare. Summan för dessa grupper är 166, 82 respektive 83 miljoner kronor. Dock ligger bildkonstnärer på låga medel- respektive medianinkomster. Samma mönster uppvisar KKT gruppen. Författarna visar en högre bruttoinkomst i median och medeltal än båda de föregående grupperna (108 000 respektive 157 000 kronor). Jämnast fördelning av bruttoinkomster har översättare. Denna grupp redovisar en median- och genomsnittsinkomst på 149 000 respektive 173 000 kronor. Störst spridning av bruttoinkomsterna har kategorierna instrumentalist, jazz/folk/rock samt sångare (IJS) och film. Dessa båda kategorier visar en spridning på 318 000 för IJS och 410 000 för film. Även deras median- och medeltals siffror visar på en

• Sida 1713
•  Original

mycket ojämn fördelning av bruttoinkomsterna inom dessa båda grupper.

Summa utgifter/kostnader för konstnärsgrupperna

Verksamhetens utgifter redovisas i tabellerna 10 till 13. I utgiftsposten döljer sig utgifter för varor och material, legoarbeten och underentreprenörer, utgifter för arbetskraft samt övriga utgifter. Finansiella utgifter eller avskrivningar på inventarier, maskiner eller byggnader är dock inte inkluderade i denna post. Utgiftsfördelningarna uppvisar samma skevhet i fördelningen av utgifter som för inkomsterna. Det är i de lägre utgiftsskikten de flesta näringsidkare befinner sig. Den största spridningen av utgifter återfinns, precis som för bruttoinkomsterna, i konstnärskategorierna IJS (270 000) och film (386 000). Lägst spridning av utgifterna redovisas av kategorierna översättare, tecknare och författare, 61 000, 82 000 respektive 98 000 kronor. Lägst utgifter verkar kategorin översättare ha, då dess median- och medeltals siffror är 30 000 respektive 52 000 kronor. Men även grupperna bildkonstnärer, tonsättare och kompositörer verkar ha en något lägre utgiftsnivå än övriga grupper. Summa utgifter är, inte oväntat, störst för de största grupperna, dvs. bildkonstnärer, KKT och författare. Dock finns en misstanke om datafel för gruppen KKT. Då denna grupp uppvisar en summa på utgifterna i samma storleksklass som deras summa på bruttoinkomster väcks misstanken om informationsfel.

Jämförelse av överskott och underskott i verksamheterna.

Rörelsens överskott redovisas i tabellerna 14 till 17. Störst summa överskott återfinns i grupperna KKT (17,6 miljoner), bildkonstnär (25,5 miljoner) och författare (29,6 miljoner). Författarna är också bland de tre grupper med det högsta genomsnittliga överskottet. De övriga två grupperna är tecknare och översättare (den senare gruppen har median- och medelvärden på 73 000 respektive 94 000 kronor). Lägst median- och medelvärde återfinns i kategorierna bildkonstnärer och IJS. Rörelseunderskott redovisas i tabellerna 18 till 21. Fördelningsbilden varierar kraftigt mellan kategorierna. De värdemässigt största underskotten visas av kategorierna författare (4,4 miljoner), fotograf (5,2 miljoner), KKT (11,7 miljoner) och bildkonstnärer (40,8 miljoner). Lägst underskott, samt även lägst genomsnittliga underskott, återfinns hos IJS (1,2 miljoner totalt och medianvärde på 12 000 kro-

• Sida 1714
•  Original

nor). Kategorier med lägre underskott representeras av mycket få observationer, varvid deras uppgifter svårligen kan bedömas.

Jämförelse av enskilda kostnadsposter

Fortsättningsvis kommer jämförelsen mellan konstnärskategorierna att ske på statistik från utvalda kostnadsposter från SRU-informationen. Dessa poster redovisas för varje konstnärsgrupp. För varje post anges summa, medelvärde, median, standardavvikelse samt andel inom kategorin som uppgett värde för SRU-posten. Utvalda kostnadsposter (utgiftsposter) är varor och material, utgifter för hyrda lokaler, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, kostnad för hyra eller leasing av maskiner och inventarier, kostnad för reparation och underhåll av maskiner och inventarier, kostnad för företagsförsäkringar, kostnad för frakt, transporter eller resor, avskrivningar på maskiner och inventarier. Avsättning respektive uttag från upphovsmannakonto samt saldo från kontot anges tillsammans med periodiseringsfondsavsättning och premie för pensionsförsäkring i förvärvskällan för näringsidkaren. Avslutningsvis redovisas också ränteinkomster samt ränteutgifter. Dessa redovisningar görs per konstnärskategori i tabellerna 22 till 33.

Material, lokal, förbruknings och kontorsmaterial

De kategorier som har de högsta kostnaderna för varor och material är KKT (14,6 miljoner), fotografer (16,5 miljoner) samt bildkonstnärer (33,4 miljoner). Utav dessa har kategorin fotograf en mediankostnad på ca 19 000 kronor. Lägsta kostnaden för varor och material i rörelsen har kategorin översättare (555 000 kronor). Kostnadsbilden för lokaler ser nästan ut på samma sätt. Gruppen fotografer har en kostnad på 6,5 miljoner kronor, medan situationen för KKT och bildkonstnärer är 10,7 respektive 27,8 miljoner kronor. Högst mediankostnad har fotografer (9 800), men bildkonstnärerna har nästan lika mycket (9 500). Lägsta totalkostnaden för lokaler har tonsättare (502 000 kronor) medan IJS har en mediankostnad på noll kronor. Även för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har grupperna bildkonstnärer och KKT den högsta totalkostnaden. Dock har KKT-gruppen den högre mediankostnaden av dessa två konstnärsgrupper. Högst mediankostnad för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har dock två andra grupper, nämligen tecknare och tonsättare.

• Sida 1715
•  Original

Hyra, leasing samt reparation och underhåll av maskiner och inventarier

Det är enbart för ett fåtal individer inom varje konstnärsgrupp det finns uppgifter om kostnader för hyra eller leasing av respektive reparationer och underhåll av maskiner och inventarier. Dessa grupper är fotograf, kompositör, IJS, dans och teater (DT), film samt vad gäller reparationer och underhåll tonsättare. Alla dessa kategorier har dock en mediankostnad för dessa två kostnadsposter på noll kronor. Nästan hälften av fotograferna har betalt in till företagsförsäkringar. Inom övriga kategorier är andelen mindre.

Frakt, transport samt resor

KKT (4,6 miljoner), författare (5,5 miljoner) och bildkonstnärer (13,3 miljoner) är de kategorier med den högsta totalkostnaden för frakt, transport och resor. Sett till medianvärdet blir kostnadsbilden annorlunda. De tre kategorierna med högst mediankostnad är tonsättare (3 800), författare (4 000) och film (5 500). Lägsta kostnaden för denna SRU-post har kategorierna IJS och kompositörer. Avskrivningar på maskiner och inventarier uppges till största del av kategorierna film, fotograf och tonsättare. Bland dessa kategorier har fotograferna den högsta totalkostnaden (3,7 miljoner) medan tonsättarna har den högsta mediankostnaden (9 800). Lägsta andelen uppgivna värden har gruppen bildkonstnärer (37,3 procent), dock har dessa individer inom kategorien en total kostnad på 4,4 miljoner kronor.

Upphovsmannakonto och periodiseringsfond

För avsättningsposterna upphovsmannakonto och periodiseringsfond uppkommer vissa frågetecken. Avsättning till upphovsmannakontot utnyttjats mycket sparsamt av alla konstnärsgrupperna. Detsamma gäller för innestående medel på upphovsmannakontot, där avsättningarna varit små under en lång tid. Mest innestående medel har kategorierna författare (3,0 miljoner fördelat på 3,6 procent av författarna) och bildkonstnärer (15,4 miljoner fördelat på 3,9 procent av bildkonstnärerna). Den senare gruppens totala insatta medel på kontot kan dock vara en överskattning. Periodiseringsfondsavsättning utnyttjas även det av en liten andel individer inom varje kategori. Störst andel återfinns hos översättare (36,4 procent) och tecknare (38,5 procent). Dock används denna form betydligt mer än avsättning till upphovsmannakonto som intäktsutjämning över åren.

• Sida 1716
•  Original

Upphovsmannakonto är emellertid inte någon allmän resultatreglerande möjlighet som står samtliga konstnärsgrupper till buds. Det krävs att avsättningen gäller upphovsrättsliga intäkter. Fotografer undantas uttryckligen. Det betyder att utövande konstnärer som musiker och skådespelare inte kan utnyttja upphovsmannakonto. Det är bildkonstnärer och författare som företrädesvis är aktuella. Det ställs även krav på att intäkterna skall på visst sätt vara högre jämfört med tidigare års upphovsmannaintäkter. Vidare måste de avsatta medlen sättas in på bankkonto. Alla dessa förbehåll kan vara en förklaring till att upphovsmannakontot inte synes användas i alltför stor utsträckning.

Pensionsförsäkring samt ränte inkomster och utgifter

Avdrag för premie till pensionsförsäkring i förvärvskällan är mycket sparsamt utnyttjat. Detta kan till viss del avspegla åldersfördelningen inom konstnärskategorin. Yngre människor tänker inte i första hand på pensionsförsäkring. Finansiella inkomster och utgifter förekommer även det mycket sparsamt. De tre kategorierna med den största förekomsten av finansiella inkomster är film (34,6 procent), fotograf (36,3 procent) samt tecknare (39,1 procent). Kategorierna för finansiella utgifter är de samma, dock i en något annan ordning. Av dessa grupper har kategorin film de största sammanlagda finansiella inkomsterna medan kategorin fotograf har den största finansiella utgifterna.

4.4. Värdefull insikt genom fördjupad analys

För att sammanfatta ger konstnärlig verksamhet som helhet lägre bruttoinkomster än vad som gäller alla enskilda näringsidkare. Samtidigt uppvisar de nästan samma fördelning av rörelseöverskott som övriga näringsidkare (se figur 2). Konstnärernas underskott skiljer sig dock mycket från den totala gruppen. Underskotten är generellt lägre än för enskilda näringsidkare i allmänhet.

För olika konstnärskategorier finns såväl skillnader som vissa likheter mellan grupperna. Inkomstfördelningen är i stort sett lika för alla konstnärsgrupper. Dock har bildkonstnärer den högsta totala inkomsten medan författare har den högsta genomsnittliga inkomsten. Lägsta kostnaden har översättare medan kategorierna IJS och film har den största kostnadsspridningen inom gruppen. Högsta genomsnittliga kostnaden för varor och material har gruppen fotografer. Så är även fallet för lokalkostnaderna, men för denna kostnadspost har bildkonstnärer och tecknare nästan lika stora kostnader.

• Sida 1717
•  Original

Lågt utnyttjande av vissa kostnadsposter kan ge indikationer om annan verksamhet än konstnärlig verksamhet. Eftersom näringsidkaren redovisare hela sin verksamhet i SRU- och taxeringsinformationen kan den konstnärliga verksamheten inte helt särskiljas från den övriga verksamheten.

Avslutningsvis skall sägas att redan denna översiktliga analys av materialet ger en intressant inblick i konstnärers näringsverksamhet. Olika kostnadsbilder ges för flera olika konstnärsgrupper. Det vore mycket önskvärt att materialet fick analyseras grundligare, så att en utförligare beskrivning av konstnärernas näringsverksamhet kan ges. Detta skulle medföra att problembilden för konstnärerna kan beskrivas tydligare.

• Sida 1718
•  Original

Information från Konstnärsverksamhet

4ABELL  )NKOMSTER FR¥N JORDBRUK

Brutto inkomst

Antal Procent

0

5135 97,6

0 - 25.000

52

1,0

25.000 - 50.000

24

0,5

50.000 - 100.000

12

0,2

100.000 - 500.000

36

0,7

500.000 - 1.000.000

1

0,0

1.000.000 -

3

0,1

Summa:

5263 100,1

Summa (Kr)

15 246 212

Medeltal

2 897

Median

-

Standardavvikelse

44 890

4ABELL  )NKOMSTER FR¥N FASTIGHET

Brutto inkomst

Antal Procent

0

5156 98,0

0 - 25.000

34

0,6

25.000 - 50.000

15

0,3

50.000 - 100.000

18

0,3

100.000 - 500.000

22

0,4

500.000 - 1.000.000

4

0,1

1.000.000 -

14

0,3

Summa:

5263 100

Summa (Kr)

43 916 592

Medeltal

8 344

Median

0

Standardavvikelse

142 783

• Sida 1719
•  Original

Tabell 3. Information från Konstnärer

Brutto inkomster Kkr Antal

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

0

531

10,5

21,8

0 - 20

1067

21,2

18,3

20 - 40

712

14,1

8,6

40 - 60

473

9,4

5,8

60 - 80

311

6,2

4,4

80 - 100

313

6,2

3,5

100 - 150

482

9,6

6,8

150 - 200

347

6,9

4,8

200 - 250

202

4,0

3,4

250 - 300

156

3,1

2,6

300 - 350

114

2,3

2,1

350 - 400

75

1,5

1,8

400 - 450

59

1,2

1,5

450 - 500

32

0,6

1,4

500 - 600

55

1,1

2,3

600 - 700

35

0,7

1,7

700 - 800

19

0,4

1,3

800 - 900

12

0,2

1,1

900 - 1.000

7

0,1

0,9

1.000 - 10.000

33

0,7

5,7

10.000 - 50.000

0

0,0

0,1

50.000 - 100.000

0

0,0

0,0

100.000 -

0

0,0

0,0

Summa:

5035 100,0

99,9

Summa (Kr)

555 370 887 148 200 000 000

Medeltal

110 302

248 936

Median

0

45 670

Standardavvikelse

208 792

2 770 401

• Sida 1720
•  Original

Figur 1

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

0

0 - 20

20 - 40

40 - 60

60 - 80

8 0 - 100

10 0 - 150

15 0 - 200

20 0 - 250

25 0 - 300

30 0 - 350

35 0 - 400

40 0 - 450

45 0 - 500

50 0 - 600

60 0 - 700

70 0 - 800

80 0 - 900

90 0 - 1 .00 0

1 .00 0 - 1 0 .0 00

1 0 .0 0 0 - 5 0 .0 0 0

5 0 .0 00 - 10 0. 0 0 0

10 0. 0 0 0 -

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

• Sida 1721
•  Original

4ABELL  )NFORMATION FR¥N +ONSTN¤RER

Rörelse överskott Kkr Antal

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

0

371 12,7

18,8

0 - 20

1077 36,9

38,1

20 - 40

455 15,6

11,2

40 - 60

285 9,8

7,4

60 - 80

194 6,6

5,8

80 - 100

131 4,5

4,4

100 - 150

215 7,4

7,5

150 - 200

97

3,3

3,7

200 - 250

62

2,1

1,9

250 - 300

16

0,5

0,6

300 - 350

5

0,2

0,3

350 - 400

5

0,2

0,1

400 - 450

3

0,1

0,1

450 - 500

0

0,0

0,1

500 - 600

1

0,0

0,1

600 - 700

2

0,1

0,1

700 - 800

0

0,0

0,0

800 - 900

0

0,0

0,0

900 - 1.000

0

0,0

0,0

1.000 - 10.000

0

0,0

0,0

10.000 - 50.000

0

0,0

0,0

50.000 - 100.000 0

0,0

0,0

100.000 -

0

0,0

0,0

Summa:

2919 100,0

100,2

Summa (Kr)

127 800 000 15 540 000 000

Medeltal

43 782

41 646

Median

20 588

12 259

Standardavvikelse

60 491

214 555

• Sida 1722
•  Original

Figur 2

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0

0

0 - 2 0

20 - 4 0

40 - 6 0

60 - 8 0

80 - 10 0

100 - 15 0

150 - 20 0

200 - 25 0

250 - 30 0

300 - 35 0

350 - 40 0

400 - 45 0

450 - 50 0

500 - 60 0

600 - 70 0

700 - 80 0

+KR

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

• Sida 1723
•  Original

4ABELL  )NFORMATION FR¥N KONSTN¤RER

Rörelse underskott Kkr Antal Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

0 - 20

1015 47,9

56,2

20 - 40

579 27,3

16,0

40 - 60

231 10,9

8,5

60 - 80

115 5,4

4,8

80 - 100

66 3,1

3,5

100 - 150

68 3,2

4,6

150 - 200

24 1,1

2,2

200 - 250

7

0,3

1,2

250 - 300

6

0,3

0,7

300 - 350

7

0,3

0,4

350 - 400

1

0,0

0,3

400 - 450

1

0,0

0,2

450 - 500

0

0,0

0,2

500 - 600

1

0,0

0,3

600 - 700

0

0,0

0,2

700 - 800

0

0,0

0,1

800 - 900

0

0,0

0,1

900 - 1.000

0

0,0

0,1

1.000 - 10.000

0

0,0

0,4

10.000 - 50.000

0

0,0

0,0

50.000 - 100.000

0

0,0

0,0

100.000 -

0

0,0

0,0

Summa:

2121 99,8

100,0

Summa (Kr)

69 895 981 11 500 000 000

Medeltal

32 954

51 382

Median

20 944

15 677

Standardavvikelse

41 971

697 261

• Sida 1724
•  Original

Tabell 6

Kategori Bildkonstnär

Keramiker, Konsthantverkare,

textilkonstnär

Tecknare

Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

282 12,7 90 9,9 14 8,7

0 - 20

593 26,7 192 21,1 15 9,3

20 - 40

369 16,6 151 16,6 20 12,4

40 - 60

228 10,3 85 9,4 8 5,0

60 - 80

138 6,2 74 8,1 8 5,0

80 - 100

133 6,0 58 6,4 6 3,7

100 - 150

178 8,0 93 10,2 21 13,0

150 - 200

111 5,0 57 6,3 20 12,4

200 - 250

62 2,8 29 3,2 12 7,5

250 - 300

37 1,7 24 2,6 5 3,1

300 - 350

26 1,2 16 1,8 12 7,5

350 - 400

19 0,9 9 1,0 3 1,9

400 - 450

8 0,4 9 1,0 3 1,9

450 - 500

5 0,2 6 0,7 1 0,6

500 - 600

6 0,3 3 0,3 6 3,7

600 - 700

11 0,5 3 0,3 4 2,5

700 - 800

2 0,1 3 0,3 2 1,2

800 - 900

2 0,1 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 3 0,3 0 0,0

1.000 - 10.000

8 0,4 3 0,3 1 0,6

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

2218 100,1 908 99,8 161 100,0

3UMMA +R	

165 880 000 82 329 674 27 558 471

-EDELTAL

74 788

90 671

171 170

-EDIAN

31 346

43 958

119 420

3TANDARDAVVIKELSE

190 566

134 803

185 706

• Sida 1725
•  Original

Tabell 7

Kategori

Fotograf Tonsättare Kompositör

Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

36 9,6 3 4,0 11 8,5

0 - 20

58 15,5 13 17,3 24 18,6

20 - 40

36 9,6 10 13,3 21 16,3

40 - 60

24 6,4 8 10,7 14 10,9

60 - 80

16 4,3 4 5,3 10 7,8

80 - 100

25 6,7 3 4,0 7 5,4

100 - 150

40 10,7 14 18,7 10 7,8

150 - 200

27 7,2 6 8,0 12 9,3

200 - 250

19 5,1 2 2,7 3 2,3

250 - 300

18 4,8 3 4,0 6 4,7

300 - 350

15 4,0 2 2,7 4 3,1

350 - 400

11 2,9 2 2,7 2 1,6

400 - 450

7 1,9 2 2,7 1 0,8

450 - 500

7 1,9 0 0,0 0 0,0

500 - 600

14 3,7 1 1,3 1 0,8

600 - 700

7 1,9 0 0,0 1 0,8

700 - 800

3 0,8 1 1,3 0 0,0

800 - 900

2 0,5 1 1,3 1 0,8

900 - 1.000

2 0,5 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

8 2,1 0 0,0 1 0,8

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

375 100,1 75 100,0 129 100,3

3UMMA +R	

69 286 847

9 831 301 14 061 287

-EDELTAL

184 765

131 084

109 002

-EDIAN

93 000

78 037

51 804

3TANDARDAVVIKELSE

260 524

164 817

156 401

• Sida 1726
•  Original

Tabell 8

Kategori

Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock,

Sångare Dansare, Teater

Film

Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

18 11,3 24 12,9 23 12,4

0 - 20

32 20,1 33 17,7 19 10,3

20 - 40

20 12,6 15 8,1 13 7,0

40 - 60

22 13,8 18 9,7 15 8,1

60 - 80

10 6,3 12 6,5 12 6,5

80 - 100

13 8,2 12 6,5 15 8,1

100 - 150

14 8,8 9 4,8 13 7,0

150 - 200

8 5,0 20 10,8 14 7,6

200 - 250

5 3,1 13 7,0 13 7,0

250 - 300

7 4,4 8 4,3 10 5,4

300 - 350

1 0,6 6 3,2 3 1,6

350 - 400

2 1,3 1 0,5 7 3,8

400 - 450

2 1,3 2 1,1 6 3,2

450 - 500

1 0,6 2 1,1 5 2,7

500 - 600

2 1,3 2 1,1 4 2,2

600 - 700

0 0,0 2 1,1 4 2,2

700 - 800

0 0,0 2 1,1 5 2,7

800 - 900

1 0,6 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 1 0,5 0 0,0

1.000 - 10.000

1 0,6 4 2,2 4 2,2

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

159 99,9 186 100,2 185 100,0

3UMMA +R	

18 063 740 27 873 268 39 456 821

-EDELTAL

113 608

149 856

213 280

-EDIAN

48 714

64 542

89 761

3TANDARDAVVIKELSE

317 509

253 675

410 190

• Sida 1727
•  Original

Tabell 9

Kategori Översättare Dramatiker Författare Brutto inkomster Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

3 3,4 1 4,5 26 4,9

0 - 20

3 3,4 3 13,6 82 15,5

20 - 40

6 6,8 1 4,5 51 9,6

40 - 60

9 10,2 6 27,3 41 7,8

60 - 80

3 3,4 4 18,2 24 4,5

80 - 100

5 5,7 3 13,6 30 5,7

100 - 150

15 17,0 2 9,1 71 13,4

150 - 200

16 18,2 0 0,0 53 10,0

200 - 250

5 5,7 1 4,5 37 7,0

250 - 300

13 14,8 0 0,0 25 4,7

300 - 350

3 3,4 0 0,0 25 4,7

350 - 400

4 4,5 0 0,0 15 2,8

400 - 450

0 0,0 1 4,5 19 3,6

450 - 500

0 0,0 0 0,0 5 0,9

500 - 600

2 2,3 0 0,0 13 2,5

600 - 700

0 0,0 0 0,0 3 0,6

700 - 800

0 0,0 0 0,0 1 0,2

800 - 900

0 0,0 0 0,0 5 0,9

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 1 0,2

1.000 - 10.000

1 1,1 0 0,0 2 0,4

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000 0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

Summa:

88 99,9 22 99,8 529 99,9

Summa (Kr)

15 188 735

2 942 623 82 898 524

Medeltal

172 599

133 756

156 708

Median

149 142

98 712

108 250

Standardavvikelse

150 100

121 213

172 716

• Sida 1728
•  Original

Tabell 10

Kategori Bildkonstnär

Keramiker, Konsthantverkare,

textilkonstnär

Tecknare

Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

55 2,5 36 4,0 10 6,2

0 - 20

407 18,3 150 16,5 23 14,3

20 - 40

636 28,7 244 26,9 32 19,9

40 - 60

414 18,7 176 19,4 20 12,4

60 - 80

224 10,1 98 10,8 21 13,0

80 - 100

145 6,5 60 6,6 15 9,3

100 - 150

197 8,9 73 8,0 24 14,9

150 - 200

69 3,1 30 3,3 6 3,7

200 - 250

20 0,9 13 1,4 2 1,2

250 - 300

13 0,6 8 0,9 2 1,2

300 - 350

11 0,5 4 0,4 5 3,1

350 - 400

6 0,3 3 0,3 0 0,0

400 - 450

8 0,4 3 0,3 0 0,0

450 - 500

2 0,1 4 0,4 0 0,0

500 - 600

4 0,2 1 0,1 0 0,0

600 - 700

1 0,0 1 0,1 1 0,6

700 - 800

1 0,0 1 0,1 0 0,0

800 - 900

0 0,0 2 0,2 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 1 0,1 0 0,0

1.000 -

5 0,2 0 0,0 0 0,0

3UMMA

2218 100,0 908 99,8 161 99,8

3UMMA +R	

138 390 000 82 329 674 12 224 345

-EDELTAL

62 395

90 671

75 928

-EDIAN

40 404

43 958

54 014

3TANDARDAVVIKELSE

108 291

134 804

81 740

• Sida 1729
•  Original

Tabell 11

Kategori

Fotograf Tonsättare Kompositör

Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

20 5,3 2 2,7 19 14,7

0 - 20

44 11,7 13 17,3 27 20,9

20 - 40

60 16,0 28 37,3 20 15,5

40 - 60

41 10,9 9 12,0 15 11,6

60 - 80

43 11,5 5 6,7 13 10,1

80 - 100

32 8,5 6 8,0 10 7,8

100 - 150

42 11,2 7 9,3 15 11,6

150 - 200

32 8,5 2 2,7 4 3,1

200 - 250

18 4,8 1 1,3 1 0,8

250 - 300

13 3,5 0 0,0 0 0,0

300 - 350

6 1,6 0 0,0 1 0,8

350 - 400

6 1,6 0 0,0 1 0,8

400 - 450

4 1,1 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 1 1,3 0 0,0

500 - 600

5 1,3 0 0,0 2 1,6

600 - 700

2 0,5 0 0,0 0 0,0

700 - 800

3 0,8 1 1,3 1 0,8

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 -

4 1,1 0 0,0 0 0,0

3UMMA

375 99,9 75 99,9 129 100,1

3UMMA +R	

46 062 790

4 912 731

8 520 724

-EDELTAL

122 834

65 503

66 052

-EDIAN

72 455

35 407

38 067

3TANDARDAVVIKELSE

185 905

105 996

105 688

• Sida 1730
•  Original

Tabell 12

Kategori

Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock,

Sångare Dansare, Teater

Film

Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

15 9,4 16 8,6 14 7,6

0 - 20

52 32,7 43 23,1 26 14,1

20 - 40

19 11,9 34 18,3 28 15,1

40 - 60

22 13,8 21 11,3 22 11,9

60 - 80

13 8,2 19 10,2 21 11,4

80 - 100

10 6,3 11 5,9 11 5,9

100 - 150

12 7,5 19 10,2 26 14,1

150 - 200

4 2,5 7 3,8 11 5,9

200 - 250

7 4,4 4 2,2 6 3,2

250 - 300

2 1,3 1 0,5 4 2,2

300 - 350

2 1,3 0 0,0 7 3,8

350 - 400

0 0,0 3 1,6 0 0,0

400 - 450

0 0,0 2 1,1 2 1,1

450 - 500

0 0,0 0 0,0 1 0,5

500 - 600

0 0,0 0 0,0 1 0,5

600 - 700

0 0,0 2 1,1 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 1 0,5

800 - 900

0 0,0 2 1,1 1 0,5

900 - 1.000

0 0,0 1 0,5 1 0,5

1.000 -

1 0,6 1 0,5 2 1,1

3UMMA

159 99,9 186 100,0 185 99,9

3UMMA +R	

12 089 338 17 604 714 25 660 395

-EDELTAL

76 034

94 649

138 705

-EDIAN

27 194

39 996

61 239

3TANDARDAVVIKELSE

270 281

206 406

385 685

• Sida 1731
•  Original

Tabell 13

Kategori Översättare Dramatiker Författare Rörelse utgifter Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

1 1,1 1 4,5 23 4,3

0 - 20

28 31,8 4 18,2 137 25,9

20 - 40

21 23,9 6 27,3 111 21,0

40 - 60

17 19,3 4 18,2 61 11,5

60 - 80

5 5,7 2 9,1 47 8,9

80 - 100

3 3,4 3 13,6 37 7,0

100 - 150

5 5,7 1 4,5 41 7,8

150 - 200

5 5,7 1 4,5 28 5,3

200 - 250

1 1,1 0 0,0 13 2,5

250 - 300

1 1,1 0 0,0 10 1,9

300 - 350

1 1,1 0 0,0 9 1,7

350 - 400

0 0,0 0 0,0 6 1,1

400 - 450

0 0,0 0 0,0 1 0,2

450 - 500

0 0,0 0 0,0 1 0,2

500 - 600

0 0,0 0 0,0 1 0,2

600 - 700

0 0,0 0 0,0 1 0,2

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 2 0,4

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

88 99,9 22 99,9 529 100,1

3UMMA +R	

4 545 012

1 126 228 38 585 697

-EDELTAL

51 648

51 192

72 941

-EDIAN

29 747

37 852

39 034

3TANDARDAVVIKELSE

61 444

45 101

98 180

• Sida 1732
•  Original

Tabell 14

Kategori Bildkonstnär

Keramiker, Konsthantverkare,

textilkonstnär

Tecknare

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

174 17,5 58 11,6 10 7,6

0 - 20

438 44,0 186 37,1 26 19,8

20 - 40

164 16,5 107 21,4 16 12,2

40 - 60

93 9,3 58 11,6 8 6,1

60 - 80

54 5,4 31 6,2 19 14,5

80 - 100

27 2,7 21 4,2 12 9,2

100 - 150

32 3,2 25 5,0 22 16,8

150 - 200

10 1,0 10 2,0 11 8,4

200 - 250

2 0,2 3 0,6 6 4,6

250 - 300

1 0,1 0 0,0 1 0,8

300 - 350

0 0,0 1 0,2 0 0,0

350 - 400

0 0,0 1 0,2 0 0,0

400 - 450

0 0,0 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

1 0,1 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

996 100,0 501 100,1 131 100,0

3UMMA +R	

25 501 414 17 616 293

9 774 343

-EDELTAL

25 604

35 162

74 613

-EDIAN

11 676

21 317

66 686

3TANDARDAVVIKELSE

37 787

44 567

65 274

• Sida 1733
•  Original

Tabell 15

Kategori

Fotograf Tonsättare Kompositör

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

25 10,4 3 5,6 10 10,5

0 - 20

75 31,3 22 40,7 47 49,5

20 - 40

31 12,9 10 18,5 18 18,9

40 - 60

33 13,8 5 9,3 4 4,2

60 - 80

18 7,5 5 9,3 5 5,3

80 - 100

9 3,8 2 3,7 4 4,2

100 - 150

24 10,0 4 7,4 4 4,2

150 - 200

9 3,8 0 0,0 1 1,1

200 - 250

14 5,8 2 3,7 1 1,1

250 - 300

1 0,4 1 1,9 1 1,1

300 - 350

0 0,0 0 0,0 0 0,0

350 - 400

0 0,0 0 0,0 0 0,0

400 - 450

1 0,4 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

240 100,1 54 100,1 95 100,1

3UMMA +R	

13 343 774

2 483 830

2 866 816

-EDELTAL

55 599

45 997

30 177

-EDIAN

31 376

24 962

10 107

3TANDARDAVVIKELSE

67 433

59 242

48 155

• Sida 1734
•  Original

Tabell 16

Kategori

Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock,

Sångare Dansare, Teater

Film

Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

24 20,3 16 11,9 17 12,7

0 - 20

66 55,9 51 37,8 35 26,1

20 - 40

9 7,6 20 14,8 25 18,7

40 - 60

3 2,5 11 8,1 9 6,7

60 - 80

3 2,5 9 6,7 9 6,7

80 - 100

6 5,1 5 3,7 7 5,2

100 - 150

2 1,7 10 7,4 14 10,4

150 - 200

3 2,5 4 3,0 9 6,7

200 - 250

2 1,7 6 4,4 6 4,5

250 - 300

0 0,0 2 1,5 2 1,5

300 - 350

0 0,0 0 0,0 0 0,0

350 - 400

0 0,0 1 0,7 1 0,7

400 - 450

0 0,0 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

118 99,8 135 100,0 134 99,9

3UMMA +R	

2 815 258

6 604 811

8 299 070

-EDELTAL

23 858

48 925

61 933

-EDIAN

4 332

21 234

33 459

3TANDARDAVVIKELSE

46 715

70 417

74 359

• Sida 1735
•  Original

Tabell 17

Kategori Översättare Dramatiker Författare Rörelse överskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0

2 2,5 8 40,0 32 7,7

0 - 20

10 12,5 3 15,0 113 27,2

20 - 40

10 12,5 2 10,0 42 10,1

40 - 60

14 17,5 1 5,0 45 10,8

60 - 80

5 6,3 0 0,0 35 8,4

80 - 100

4 5,0 4 20,0 34 8,2

100 - 150

17 21,3 0 0,0 57 13,7

150 - 200

11 13,8 1 5,0 29 7,0

200 - 250

4 5,0 0 0,0 15 3,6

250 - 300

2 2,5 0 0,0 5 1,2

300 - 350

0 0,0 1 5,0 4 1,0

350 - 400

0 0,0 0 0,0 1 0,2

400 - 450

1 1,3 0 0,0 1 0,2

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 2 0,5

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

80 100,2 20 100,0 415 99,8

3UMMA +R	

7 505 311

1 360 754 29 628 425

-EDELTAL

93 816

68 038

71 394

-EDIAN

73 062

31 567

50 691

3TANDARDAVVIKELSE

78 356

89 399

81 673

• Sida 1736
•  Original

Tabell 18

Kategori Bildkonstnär

Keramiker, Konsthantverkare,

textilkonstnär

Tecknare

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 - 20

541 44,2 218 53,4 21 70,0

20 - 40

362 29,6 114 27,9 5

16,7

40 - 60

152 12,4 36

8,8 1

3,3

60 - 80

68

5,6 14

3,4 0

0,0

80 - 100

40

3,3 10

2,5 0

0,0

100 - 150 37

3,0 7

1,7 2

6,7

150 - 200 11

0,9 6

1,5 1

3,3

200 - 250 3

0,2 1

0,2 0

0,0

250 - 300 3

0,2 0

0,0 0

0,0

300 - 350 5

0,4 1

0,2 0

0,0

350 - 400 1

0,1 0

0,0 0

0,0

400 - 450 0

0,0 0

0,0 0

0,0

450 - 500 0

0,0 0

0,0 0

0,0

500 - 600 0

0,0 1

0,2 0

0,0

600 - 700 0

0,0 0

0,0 0

0,0

700 - 800 0

0,0 0

0,0 0

0,0

800 - 900 0

0,0 0

0,0 0

0,0

900 - 1.000 0

0,0 0

0,0 0

0,0

1.000 - 10.000 0

0,0 0

0,0 0

0,0

10.000 - 50.000 0

0,0 0

0,0 0

0,0

50.000 - 100.000 0

0,0 0

0,0 0

0,0

1.000 -

0

0,0 0

0,0 0

0,0

3UMMA

1223 99,9 408 99,8 30 100,0

3UMMA +R	

40781812

11743358

790115

-EDELTAL

33346

28783

26337

-EDIAN

22469

18178

11570

3TANDARDAVVIKELSE

39380

42388

38843

• Sida 1737
•  Original

Tabell 19

Kategori

Fotograf Tonsättare Kompositör

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 - 20

58 42,3 11 52,4 16 47,1

20 - 40

33 24,1 3 14,3 9 26,5

40 - 60

19 13,9 1 4,8 4 11,8

60 - 80

9 6,6 3 14,3 2 5,9

80 - 100

4 2,9 0 0,0 1 2,9

100 - 150

11 8,0 2 9,5 1 2,9

150 - 200

3 2,2 1 4,8 1 2,9

200 - 250

0 0,0 0 0,0 0 0,0

250 - 300

0 0,0 0 0,0 0 0,0

300 - 350

0 0,0 0 0,0 0 0,0

350 - 400

0 0,0 0 0,0 0 0,0

400 - 450

0 0,0 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

137 100,0 21 100,1 34 100,0

3UMMA +R	

5 233 338

826 237

1 100 797

-EDELTAL

38 200

39 345

32 376

-EDIAN

23 558

19 007

21 423

3TANDARDAVVIKELSE

38 138

46 032

38 371

• Sida 1738
•  Original

Tabell 20

Kategori

Instrumentalist, Jazz/Folk/Rock,

Sångare Dansare, Teater

Film

Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 - 20

25 61,0 36 69,2 23 45,1

20 - 40

9 22,0 9 17,3 11 21,6

40 - 60

3 7,3 4 7,7 7 13,7

60 - 80

2 4,9 1 1,9 5 9,8

80 - 100

0 0,0 1 1,9 1 2,0

100 - 150

0 0,0 0 0,0 2 3,9

150 - 200

0 0,0 0 0,0 0 0,0

200 - 250

1 2,4 0 0,0 1 2,0

250 - 300

1 2,4 0 0,0 0 0,0

300 - 350

0 0,0 0 0,0 1 2,0

350 - 400

0 0,0 1 1,9 0 0,0

400 - 450

0 0,0 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

41 100,0 52 99,9 51 100,1

3UMMA +R	

1 213 435

1 495 596

2 124 089

-EDELTAL

29 596

28 761

41 649

-EDIAN

12 016

14 203

20 736

3TANDARDAVVIKELSE

54 610

60 217

55 870

• Sida 1739
•  Original

Tabell 21

Kategori Översättare Dramatiker Författare Rörelse underskott Kkr Antal Procent Antal Procent Antal Procent

0 - 20

5 62,5 1 50,0 60 52,6

20 - 40

3 37,5 0 0,0 21 18,4

40 - 60

0 0,0 0 0,0 8 7,0

60 - 80

0 0,0 1 50,0 7 6,1

80 - 100

0 0,0 0 0,0 9 7,9

100 - 150

0 0,0 0 0,0 5 4,4

150 - 200

0 0,0 0 0,0 1 0,9

200 - 250

0 0,0 0 0,0 1 0,9

250 - 300

0 0,0 0 0,0 2 1,8

300 - 350

0 0,0 0 0,0 0 0,0

350 - 400

0 0,0 0 0,0 0 0,0

400 - 450

0 0,0 0 0,0 0 0,0

450 - 500

0 0,0 0 0,0 0 0,0

500 - 600

0 0,0 0 0,0 0 0,0

600 - 700

0 0,0 0 0,0 0 0,0

700 - 800

0 0,0 0 0,0 0 0,0

800 - 900

0 0,0 0 0,0 0 0,0

900 - 1.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

1.000 - 10.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

10.000 - 50.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

50.000 - 100.000

0 0,0 0 0,0 0 0,0

100.000 -

0 0,0 0 0,0 0 0,0

3UMMA

8 100,0 2 100,0 114 100,0

3UMMA +R	

131 766

87 109

4 368 329

-EDELTAL

16 471

43 554

38 319

-EDIAN

16 781

43 554

18 776

3TANDARDAVVIKELSE

9 745

40 129

50 570

• Sida 1740
•  Original

Tabell 22

+ATEGORI "ILDKONSTN¤R  OBS	

Kostnader (utgifter)

Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 33 420 531 15 068 4 258 80 388 67,1 Utgifter för hyrda lokaler 27 784 062 12 527 9 504 14 899 75,5 Förbruknings- material 11 601 993 5 231 1 059 11 005 59,2 Kontorsmaterial 3 121 880 1 408 359 3 258 63,2 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 809 373 364 -2 407 8,6 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 558 347 252 -1 480 11,4 Företags- försäkringar 1 551 373 699 -1 860 32,6 Frakt, transporter och resor 13 315 015 6 003 2 538 11 988 74,6 Avskrivningar på maskiner o inv. 4 374 797 1 972 -7 239 37,3

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 2 785 310 1 256 -

10 492 2,6

Insättning till Upphovsmannakonto 2 424 163 1 094 -

13 872 1,2

Upphovsmannakonto saldo 15 359 942 6 925 -148 620 3,9 Periodiseringsfonds avsättning 5 678 631 2 560 -10 462 13,3 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 1 411 306 636 -5 059 6,2

2¤NTOR

Ränte inkomster

310 177 140 -

1 096 8,9

Ränte utgifter

2 540 696 1 145 -

8 540 12,0

• Sida 1741
•  Original

Tabell 23

+ATEGORI +ERAMIKER +ONSTHANTVERKARE 4EXTILKONSTN¤RER  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 14 611 567 16 092 6 138 34 396 74,9 Utgifter för hyrda lokaler 10 734 098 11 822 7 186 16 508 71,1 Förbruknings material 4 342 720 4 783 1 395 9 119 65,1 Kontorsmaterial 1 835 806 2 022 692 4 752 71,0 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 293 058 322 -2 525 5,9 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 461 484 508 -1 757 19,7 Företagsförsäkringar 1 083 981 1 194 -2 364 48,1 Frakt, transporter och resor 4 618 512 5 086 2 283 8 851 74,2 Avskrivningar på maskiner o inv. 2 680 487 2 952 486 6 683 55,3

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 501 660 552 -

6 972 1,1

Insättning till Upphovsmannakonto 347 454 383 -

5 388 0,8

Upphovsmannakonto saldo 5 401 418 5 949 -141 525 1,4 Periodiseringsfonds avsättning 4 052 297 4 463 -12 827 21,1 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 1 057 497 1 164 -4 097 13,8

2¤NTOR

Ränte inkomster

414 321 456 -

5 096 19,5

Ränte utgifter

1 921 073 2 116 -

8 202 24,6

• Sida 1742
•  Original

Tabell 24

+ATEGORI 4ECKNARE  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 2 009 221 12 480 5 321 19 539 67,7 Utgifter för hyrda lokaler 2 365 523 14 693 9 612 17 726 74,5 Förbruknings- material 1 028 392 6 388 2 011 12 974 64,6 Kontorsmaterial 563 037 3 497 1 310 5 539 75,2 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 164 222 1 020 -5 470 9,3 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 41 018 255 -688 20,5 Företags- försäkringar 132 683 824 -2 328 44,1 Frakt, transporter och resor 997 126 6 193 2 500 8 362 78,3 Avskrivningar på maskiner o inv. 826 367 5 133 825 9 696 56,5

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 12 000

75 -

946 0,6

Insättning till Upphovsmannakonto 284 532 1 767 -12 496 2,5 Upphovsmannakonto saldo ----0,0 Periodiseringsfonds avsättning 2 495 347 15 499 -28 050 38,5 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 397 922 2 472 -6 934 21,7

2¤NTOR

Ränte inkomster

142 862 887 -

4 877 39,1

Ränte utgifter

141 841 881 -

4 138 26,7

• Sida 1743
•  Original

4ABELL 

+ATEGORI &OTOGRAF  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 16 492 600 43 980 18 942 87 508 78,1 Utgifter för hyrda lokaler 6 463 051 17 235 9 836 21 010 76,8 Förbruknings- material 3 108 509 8 289 1 200 18 258 61,3 Kontorsmaterial 1 050 892 2 802 1 132 5 610 81,1 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 871 604 2 324 -12 431 22,7 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 429 788 1 146 -2 899 36,3 Företags- försäkringar 635 045 1 693 -3 125 49,9 Frakt, transporter och resor 4 069 740 10 853 3 405 27 627 77,9 Avskrivningar på maskiner o inv. 3 696 932 9 858 5 457 13 705 72,5

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 49 808

133 -

1 736 0,8

Insättning till Upphovsmannakonto 365 487 975 -

11 798 1,3

Upphovsmannakonto saldo 253 877 677 -

11 033 0,5

Periodiseringsfonds avsättning 3 181 615 8 484 -

20 026 25,3

Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 504 605 1 346 -

6 764 13,3

2¤NTOR

Ränte inkomster

131 208 350 -

1 588 36,3

Ränte utgifter

876 801 2 338 -

7 423 36,3

• Sida 1744
•  Original

Tabell 26

+ATEGORI 4ONS¤TTARE  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material

734 166 9 789 -

32 104 26,7

Utgifter för hyrda lokaler

501 820 6 691 4 000 10 252 68,0

Förbruknings- material 501 843 6 691 1 894 11 225 68,0 Kontorsmaterial 329 386 4 392 1 842 6 672 78,7 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 20 250 270 -1 768 6,7 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 51 646 689 -1 688 30,7 Företags- försäkringar 92 828 1 238 -2 785 34,7 Frakt, transporter och resor 559 917 7 466 3 815 9 547 66,7 Avskrivningar på maskiner o inv. 1 062 653 14 169 9 856 15 187 80,0

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 30 000

400 -

3 464 1,3

Insättning till Upphovsmannakonto 237 252 3 163 -

14 096 6,7

Upphovsmannakonto saldo 58 360

778 -

6 250 2,7

Periodiseringsfonds avsättning 465 174 6 202 -

19 382 26,7

Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 90 019 1 200 -

4 753 12,0

2¤NTOR

Ränte inkomster

22 963

306 -

2 380 14,7

Ränte utgifter

103 622 1 382 -

6 297 14,7

• Sida 1745
•  Original

Tabell 27

+ATEGORI +OMPOSIT¶R  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 1 870 676 14 501 -49 772 44,2 Utgifter för hyrda lokaler 1 164 740 9 029 4 000 16 264 57,4 Förbruknings- material 759 840 5 890 -14 474 45,7 Kontorsmaterial 158 090 1 226 275 2 345 54,3 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 74 247 576 -2 222 14,7 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 88 081 683 -2 110 26,4 Företags- försäkringar 97 670 757 -1 619 28,7 Frakt, transporter och resor 740 094 5 737 -13 540 49,6 Avskrivningar på maskiner o inv. 1 111 675 8 618 2 000 14 753 59,7

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 15 104 117 -

1 330 0,8

Insättning till Upphovsmannakonto 265 061 2 055 -13 086 3,1 Upphovsmannakonto saldo 196 791 1 525 -10 120 2,3 Periodiseringsfonds avsättning 839 923 6 511 -15 978 31,8 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 76 483 593 -2 678 6,2

2¤NTOR

Ränte inkomster

66 847 518 -

2 727 24,8

Ränte utgifter

159 853 1 239 -

5 052 17,8

• Sida 1746
•  Original

Tabell 28

+ATEGORI )NSTRUMENTALIST *AZZ&OLK2OCK 3¥NGARE  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 2 489 548 15 658 -50 486 35,2 Utgifter för hyrda lokaler 1 054 257 6 631 -12 613 46,5 Förbruknings- material 860 713 5 143 1 028 9 854 56,0 Kontorsmaterial 248 952 1 566 389 3 062 61,0 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 113 855 716 -2 725 12,6 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 124 733 784 -1 982 28,9 Företags- försäkringar 92 679 583 -1 510 28,3 Frakt, transporter och resor 1 047 467 6 588 559 18 842 53,5 Avskrivningar på maskiner o inv. 1 156 682 7 275 1 893 11 798 57,9

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto

-

-

-

-

0,0

Insättning till Upphovsmannakonto 118 780

747 -

9 420 0,6

Upphovsmannakonto saldo 52 438

330 -

4 157 1,3

Periodiseringsfonds avsättning 879 728 5 533 -20 172 23,9 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 133 284 838 -3 140 9,4

2¤NTOR

Ränte inkomster

66 669

419 -

2 649 25,8

Ränte utgifter

104 016

654 -

2 662 17,0

• Sida 1747
•  Original

Tabell 29

+ATEGORI $ANSARE 4EATER  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 2 923 564 15 718 1 734 46 793 53,2 Utgifter för hyrda lokaler 2 669 074 14 350 3 544 33 450 55,4 Förbruknings- material 763 108 4 103 364 9 123 54,3 Kontorsmaterial 573 127 3 081 1 392 5 802 73,7 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 213 573 1 148 -7 772 15,1 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 95 356 513 -1 871 22,0 Företags- försäkringar 116 515 626 -1 820 26,3 Frakt, transporter och resor 1 490 934 8 016 2 316 16 944 64,0 Avskrivningar på maskiner o inv. 670 444 3 605 764 7 292 54,3 Avsättningar Uttag från Upphovsmannakonto 212 368 1 142 -8 361 3,2 Insättning till Upphovsmannakonto 466 800 2 510 -29 412 2,7 Upphovsmannakonto saldo 59 475 320 -4 361 0,5 Periodiseringsfonds avsättning 1 134 573 6 100 -15 022 25,8 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 275 420 1 481 -5 899 10,8 Räntor Ränte inkomster 66 207 356 -1 721 28,5 Ränte utgifter 205 490 1 105 -6 758 21,5

• Sida 1748
•  Original

Tabell 30

+ATEGORI &ILM  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 7 475 579 40 409 1 035 249 600 53,5 Utgifter för hyrda lokaler 1 925 165 10 406 4 000 16 186 64,9 Förbruknings- material 1 743 522 9 424 2 500 25 297 65,9 Kontorsmaterial 634 625 3 430 1 422 6 210 74,1 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 497 875 2 691 -13 898 20,0 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 152 127 822 -3 379 24,9 Företags- försäkringar 208 060 1 125 -3 606 33,0 Frakt, transporter och resor 2 428 003 13 124 5 518 30 199 79,5 Avskrivningar på maskiner o inv. 1 503 422 8 127 2 654 17 859 66,5

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 99 253 537 -

4 088 2,7

Insättning till Upphovsmannakonto 310 800 1 680 -

16 798 1,6

Upphovsmannakonto saldo 309 745 1 674 -

16 211 2,7

Periodiseringsfonds avsättning 2 211 848 11 956 -

25 523 34,1

Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 249 290 1 348 -

4 288 14,1

2¤NTOR

Ränte inkomster

164 909 891 -

2 991 34,6

Ränte utgifter

209 962 1 135 -

3 123 32,4

• Sida 1749
•  Original

Tabell 31

+ATEGORI VERS¤TTARE  OBS	

Kostnader (utgifter)

Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material

555 348 6 311 -

22 708 21,6

Utgifter för hyrda lokaler

702 234 7 980 4 000 12 079 77,3

Förbruknings- material 230 471 2 619 754 4 251 55,7 Kontorsmaterial 314 845 3 578 1 226 5 195 76,1 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 13 014 148 -871 6,8 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 37 086 421 -1 364 17,0 Företags- försäkringar 83 865 953 -2 967 28,4 Frakt, transporter och resor 438 783 4 986 1 906 8 583 65,9 Avskrivningar på maskiner o inv. 298 209 3 389 1 538 5 147 59,1

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto

-

-

-

-

0,0

Insättning till Upphovsmannakonto

-

-

-

-

0,0

Upphovsmannakonto saldo 83 127 944 -

6 371 2,3

Periodiseringsfonds avsättning 1 234 103 14 024 -

31 711 36,4

Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 358 313 4 072 -

11 282 25,0

2¤NTOR

Ränte inkomster

24 151 274 -

1 043 21,6

Ränte utgifter

58 045 660 -

2 591 15,9

• Sida 1750
•  Original

Tabell 32

+ATEGORI $RAMATIKER  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material

36 153 1 643 -

3 723 27,3

Utgifter för hyrda lokaler

183 294 8 332 5 374 8 610 68,2

Förbruknings- material 54 111 2 560 -

4 349 31,8

Kontorsmaterial

98 763 4 489 1 614 5 582 81,8

Hyra el. leasing av maskiner o inv.

8 808

400 -

1 179 13,6

Reparation o underhåll på maskiner o inv. 2 722

124 -

531 13,6

Företags- försäkringar 6 857

312 -

630 27,3

Frakt, transporter och resor 179 911 8 178 3 775 10 567 77,3 Avskrivningar på maskiner o inv. 94 463 4 294 3 081 5 006 77,3

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 203 020 9 228 -

33 835 9,1

Insättning till Upphovsmannakonto 62 501 2 841 -

13 325 9,1

Upphovsmannakonto saldo 1 770 265 80 467 -193 647 22,7 Periodiseringsfonds avsättning 259 104 11 777 -24 307 40,9 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 55 730 2 533 -6 262 18,2

2¤NTOR

Ränte inkomster

41 725 1 867 -

6 255 27,3

Ränte utgifter

8 347

379 -

1 605 18,2

• Sida 1751
•  Original

Tabell 33

+ATEGORI &¶RFATTARE  OBS	

Kostnader (utgifter) Summa Medelvärde Median

Standard avvikelse

Utnyttjande

Andel

Varor och material 8 229 368 15 556 -44 030 38,4 Utgifter för hyrda lokaler 4 512 521 8 530 4 000 13 739 61,8 Förbruknings- material 2 281 363 4 313 750 9 967 55,4 Kontorsmaterial 1 961 357 3 708 1 669 6 561 76,0 Hyra el. leasing av maskiner o inv. 351 368 664 -4 666 7,8 Reparation o underhåll på maskiner o inv. 193 002 365 -1 155 20,8 Företags- försäkringar 429 758 812 -3 517 28,0 Frakt, transporter och resor 5 518 368 10 432 3 971 16 862 72,0 Avskrivningar på maskiner o inv. 2 578 843 4 875 1 798 9 191 63,1

!VS¤TTNINGAR

Uttag från Upphovsmannakonto 678 510 1 283 -18 652 2,1 Insättning till Upphovsmannakonto 583 663 1 103 -10 526 1,7 Upphovsmannakonto saldo 2 960 098 5 596 -48 123 3,6 Periodiseringsfonds avsättning 5 825 473 11 012 -24 479 33,5 Pensionsförsäkrings- premie i förvärvskällan 1 321 815 2 499 -6 854 20,2

2¤NTOR

Ränte inkomster

191 556

362 -

1 780 24,8

Ränte utgifter

971 375 1 836 -12 246 23,8

Bilaga