Rosor av betong : en antologi till delbetänkandet Att växa bland betong och kojor - om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden [från Storstadskommittén]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Wu u i . u

.A 5 h. n

ROSOR AV BETONG

En till äelbetän/ennäet

antologi

Att växa bland oc/J barns och

betong kajor - om ungdomars uppväxtvillkor

i storstäderna: utsätta områden.

NLUom STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR WW 1997:62 STORSTADSKOMMITTEN

SOU och DS kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och DS Fritzes, Offentliga Publikationer, av svarar

uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress:

Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Tel 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Stadsrådsberedningen, 1993. -En liten broschyr underlättar arbetet för den 5/24 på remiss. som som :vara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten 105 53 Stockholm Fax 08-790 09 86 Tel 08-405 24 81

ISBN 91-38-20581-5 ISSN 0375-250X

Tryckt hos Gotab 1997

Omslag Ö formgivning: Anders Körling

INNEHÅLL

FÖRORD5

VÅRBY GÅRD 11

SKÄRHOLMEN 15

EN SYDSVENSK FÖRORT 22

ROSENGÅRD 41

GÅRDSTEN 59

DIKTER är skrivna barnen z Gårdsten vilket också får avsluta antologin.

av

"JAG HADE T.EX. HÖRT ATT DET FINNS MöRDARE, vALDTAKTsMAN, TJUVAR, KNARKARE OCH ATT DET FINNS MÅNGA INVANDRARE PÅ ROSENGÅRD. KNARKARE FINNS vAR SOM HELST. MEN FOLK TRoR ATT ALLA KNARKARE SOM BOR I MALMÖ FINNS | ROSENGÅRD. DET FINNS MÅNGA |NvANDRARE PÅ ROSENGÅRD OCH DET AR BRA ATT MAN LÄR SIG oM FLERA KULTURER ÄN SITT EGET. MAN KÄNNER slc. TRYGC. HÄR PÅ ROSENGÅRD. /../. JAG HAR MÅNGA KOMPISAR HÄR. JAG BEHÖVER ALDRIG KÄNNA MIG ENSAM ELLER UTANFÖR."

FÖRORD

rader härintill är hämtade från berättelse Amran i vill visa

Dessa en av Rosengård som

det finns bakom klichén miljonprogramsområdena.

att en annan verklighet om

Vi Amran och 70 andra barn och olika sätt har medver-

möter omkring ungdomar som

kat med i Storstadskommitténs antologi Rosor betong SOU 1997:62.

bidrag av

i Storstadskommitténs i betänkande kartlägga och synlig-

Antologin ingår uppdrag att ett

barns och levnads- och i storstädernas miljonprogramsområden

göra ungdomars uppväxtvillkor

eller stadsdelar, har valt kalla dem.

utsatta som att

Vi valde därför försöka barn och ungdomar själva beskriva sin livssituation och

att att

sina framtidsdrömmar. i Malmö stad, och i Skärholmen, Stockholms

Ungdomar Rosengård,

medverka i lät inte vänta sig. Vi ñck in 24 berättelser

stad, inbjöds att antologin. Responsen

antal dikter. Vi fick kontakt med förskolan i Gård intres-

och ett Ringblomman Vårby som var

låta sina barn i fem års åldern arbeta med två Mitt bostadsområde och serade av att teman "Mina framtidsdrömmar" under veckor. Barnen berättade, ritade och fotograferade med ett par

Vi fick också kontakt med Marianne Ohlander, etnolog och Bodil Rasmusson,

engångskamror.

socionom. Båda med erfarenhet barn i stadsdelar. Marianne Ohlander stor av utsatta genom-

förde vårt uppdrag projekt med två skolklasser i Gårdsten, Göteborg.

ett

Temat för detsamma för förskolan Ringblomman. Ohlander har

projektet var som sam-

manställt, sammanfattat och kommenterat elevernas berättelser i Hej, det är

reportaget som bor i Gårdsten. Bodil Rasmusson berättar i sin sina erfarenheter från forskningsuppsats om

Barn i bostadens bedrivs vid i Lund. Rasmusson har

projektet grannskap som Socialhögskolan

studerat för mellanstadiebarn i förort. Hon har särskilt

vardagstillvaron en sydsvensk uppmärk-

barnens aktiviteter, kamratkontakter och rörelsemönster i bostads-

sammat tidsanvändning,

området.

medverkande i för innehållet i sina Från Storstads- Samtliga antologin ansvarar själva bidra kommitténs sida är illustrerad med och foto-

görs inga ställnin Antologin teckningar

från barnen i Vårby Gård, Gårdsten och den förorten. Barnens och grafier sydsvenska ungdomarnas berättelser och dikter har inte redigerad vad gäller stavning eller språk.

Håkan Svärdman, kommittésekreterare, och Lena Thornberg, kanslisekreterare har för

ansvarat planering och sammanställning antologin.

av

har varit till och i vårt arbete med betänkandet "Att växa bland Antologin stor nytta glädje

och SOU 1997:61. Vår den också kan medverka till disbetong kojor förhoppning är att en kussion uppmärksammar barns och ungdomars egna resurser, möjligheter och styrka.

som

Kerstin Alnebratt

iStorstadskommittén Ordförande

Här skajag arbeta närjczg blir stor

á/z/á am

ma/x

DET ÄR KVÄLL I GÅRDSTEN

JAc. TITTAR UPP GENOM MITT FÖNSTER. DET ÄR NYMÅNE. DEN ÄR sA NÄRA MEN ÅNDA 5A LÅNGT IFRÅN. STJÄRNORNA LIGGER PÅ DEN MÖRKA HIMLEN SOM ETT LAKAN UNDER MANEN. STJÄRNORNA BILDAR OCKSÅ MÖNSTER. KVÄLLEN ÄR VACKER. MEN NU MÅSTE JAG ÅTA upp MINA MACKOR.

Marlene Lopes, 6B

MINA FRAMTIDSDRÖMMAR OM VÅRBY GÅRD

Intervjuer med 5-åringarpå förskolan Ringblornman i Vårby Gård

gjorda ao personalen

Vad tycker Du göra i Vårby Gård Ebru: Pizzeria, det tycker jag är roligt eller bli dagis-

om att

fröken. Nicolas: Leka hemma, leka i stora parken Vårby parken. Firar: Köra bil, jobba med bilar.

Poian: Gå till Vara i och leka hem- Ramazan: Pizzeria. Georgios gör pizza och jag

museum. ett rum

Bygga koja i skogen eller till Tippen. Titta serverar. rum. en

ishockey, till Globen.

l/assir: Bada i simhallen eller i sjön. Gå till Gröna Kommer Du kvar i Vårby Gård

att stanna Lund. gården eller hem till kompis.

Vara ute en Inne vill jag titta barnprogram i TV eller gol- Nicolas: Ja

sopa vet.

Poian: Nej, jag vill Hytta till Norrköping, där har jag Ebru: Leka i min gård eller till parken. Vara mina och där är det bättre.

grannar hemma, leka med min lillebror, rita, leka med mina leksaker och dockvagn. Yassir: Ja

Firar: Åka rutschkana, i Vårby parken, Eløru: Nej, för jag ska till dagis.

gunga, vara rita, titta TV, åka till Skärholmen, köpa

äta mat, skor och hamburgare. Firar: Ja

Ramazan: Gå till McDonalds, Tippen, Ramazan: Ja

vara uppe

hem till Georgios och med mina kusiner, bada

vara i badkaret, titta TV.

Observation gjord den 6:e november 1996

Vad vill Du med Du blir stor Poian vill leka med frisörsakerna. Poian och Yassir har

jobba när

byggt koja i lekrummet dit de tar lite frisörsaker in.

en Nicolas: Jag vill bli polis. William, Ebru och Ramazan har också byggt

en egen

koja.

Poian: Jag vill spela med datorer.

Firar: Jag Yassir är storebror. Poian är

är mamma, Yassir: Jobba SL. Då kan jag köpa och Vi har ingen för han har dött. Han

mat storasyster. pappa leksaker. därför kommer han inte hem.

är ar g

William: Vilken fin koja, jättefin. Poiarz: Jag och William ska leka.

Poian: Visst är det fint. Ramazan: Ingen kommer.

Wlliam: Jag måste hem Firar: Jag skall till McDonalds. nu.

Poian: He J då, ha det så bra. Min storebror ller år, .Nicølaw Det går mycket till McDonalds. pengar jag måste hitta Jag har nycklar dit. en present.

Ebru: Här har Du Jag ska också handla. Ramazan: Det här är tallrikar pekar klossar. pengar.

Hrar: Om dricker mycket så får i huvu- Abru: Vi kan låtsas det tallrikar. man man ont att är det. Yassir: Får jag ta Dina glasögon Yassir: Vill Du dricka sprite Poian: Nej, jag fick dem min av mamma. Wlliam: Hej Vad gör Du för något mamma. mamma I kommer jag igen. Jag och häl- Ramazan: Ingen kommer och hälsar hos morgon var oss. sade hos Firar, Poian och Yassir. Firar: Jag måste ha 50 kronor.

Ebru: Varför det

Firar: Jag måste till McDonalds.

Ebru: Låt mig städa.

Ramazan: Vad dom förstör.

Ebru: Det inte dem. Det jag. var var

Firar: Vart ska jag gå Ebru: Gå vart Du vill.

Pøian: Nu ska till McDonalds.

Ebru: Vänta mig. Vi ska tillsammans.

Pøian: Ja, väntar. Pirat: Ja, då går allihopa.

men

Poian: Yassir, Ramazan, William och jag går tillsam- Ebru: Vi kommer när ni har gått. mans.

Firar: Ge mig till hamburgare. Ebru: Du kvar vänder sig till Ramazan och

pengar stanna

städar. Wlliam: Vad äckligt.

Yassir: När kommer Du Poian: Jag väntar Ramazan.

PÅ STRANDEN

JAG SER EN TJEJ PÅ STRANDEN. JAG GÅR FRAM OCH TAR HENNE

I HANDEN. v1 LEKER I SANDEN. HON ÄR SÅ SKÖR. 5A MJUK SOM SMÖR. HON ÄR SÖT SOM HONuNc.. HON ÄR KÄRLEKENS

KONUNG.

Mounia øc/J Cbristoün 6B

W

fn/M

JK u

SKÄRHOLMEN

UPPVÄXT | SKÄRHOLMEN

J

tyckte det ganska växa i Skärholmen när jag mindre,

ag vara roligt att upp var men nu när jag är 15 år så är det ganska svårt bo här för kan aldrig säker kvällarna för

att man vara

när helst så kan bli några utlänningar bara vill bråka anledning.

som man nerslagen av som utan För varje dag så är det minst bråk och det är inte det roligaste för nästa gång kan det min

ett vara lille bror ligger där och förblöder. Skärholmen har gjort så mina föräldrar har skilt sig,

som att

för min ville inte bo kvar här för hon tyckte det himla Humm området det

mamma var ett men tyckte inte min så dem skilde Mina kompisar dricker och röker braj. känner

pappa sig. Jag en

förra året jag knarka hellre dör jag än prövar knark, knarkar han och

som sa aldrig men nu det är inte så kul för min bästa kompis håller också göra han. har

att samma misstag som Jag

själv druckit och rökt bara vanliga ciggareter och inte braj. Jag vill komma nånstans i livet

men

så jag har slutat att göra inbrott, dricka och röka. Jag kommer bli nått förhoppningsvis. Min

att

och min klassföreståndare vill jag ska plugga kock linjen Globen jag inte pappa att men vet

jag vill. Mina drömmar ha bra förhållande med tjej och eventuelt skaffa barn

om är att ett en

med henne. Föresten det felet med Skärholmen är det byggs så mycket och det stängs

att ut att

så många Fritidsgårdar, skolor och Det är bara ungdommar drabbas. För

dagishem. som

någon vecka så bråkade min kompis och i Vårberg och det inte det roligaste

sen en annan var att titta för både två blödande när bråket slut. Sen åkte min kompis och den andre till

var var

och där fick min kompis den andres hand och sätta den sin Då

Bredäng pussa mot panna. var hanns rykte förstört. När jag mindre ungefär 8-9 år så jag och min kusin jagade några

var Vart av

18 för äldade i skogen, dem hotade de skulle döda

åringar att oss att oss.

A1/ bott i Skärholmen hela sitt liv!

en som

Skärholmen runt hela världen är vi alla lika, ändå olika.

men

Dilam Karaoglu

SKÄRHOLMEN

Förorterär bra. Man har inte bara storstadsliv bio, fotbolls-

med och ishockeymatcher,

discon, fester och också lite landliv med fin Vi har

mer utan mer natur. skogar att promenera

sjöar med stränder bada i och sola vid, lite fotboll, brännboll

att ängar att springa på, spela eller

vad får lust med. Allt är nära och stad. man natur Många jag känner har bara Skärholmen är Kurva med IKEA eller trott att Kungens ett ställe med De har hela Skärholmen. Naturen: ett stort centrum. aldrig sett badet, ängarna,

skogsstigarna allt sånt.

På är det så kul kunna hundra till och lite fotboll med

somrarna att meter ängen spela

några kompisar eller till basketplan och köra lite basket eller till standen med

ner jogga ner

vovven och solnedgången, kanske dopp eller träffa några där och ha liten

se ta ett kompisar en

grillkväll.

I

m g

Skärholmen, bara kickers vissa. är förbedömande Skärholmen, och

tror Många om Vårberg

andra förorter. "Usch vilket ställe" eller tänker vissa. De har träffat alla här, de

säger aldrig vet

inte, de har "bara hört".

"KICKERS"

Alla ni kallar vissa "kickers" ni vad det är. Människor och slår andra,

som vet som går ut ner det är vad det är, så kalla inte alla ni med märkeskläder eller taita och för

ser jeans märkeströja

kickers.

Anonym

HUR DET ÅR ATT VÄXA UPP EN FÖRORT.

I

J

tycker det är skönare bo i förort än i När ska i så hamnar

ag att en stan. man ut stan

rätt i trafiken. Men i förort finns det åtminstone lite Det finns i man en natur att röra sig stan också då måste åka bit för komma till där det finns det

men man en att platsen natur. Okej,

kanske finns lite att göra i förort och då går några stycken och och lever rövare. Men

en super det är bara för politikerna inte behöver fritiden. De

att tycker att något att göra stänger

fritidsgådar och allt möjligt och påstår behöver saker för Men där

att stan mer ungdomarna.

finns det redan mycket göra. Vi har Politikerna verkar det bra det

att ingenting. tycka är som

är. Men de De har varit i förort och ändå sitter de och

vet ingenting egentligen. aldrig någon

snackar skit. De verkar i förorterna och ska slå dem så fort

tro att ungdomarna är galningar ner de kommer i närheten. Det är helt fel tänkt. Och när ska i i

man börja någon gymnasieskola

stan och man säger att gått i skola i förort blir de tveksamma. Då vill de helst

man en en genast

inte ska i den skolan. För då de ska till och skolan ska

att man tror att man vara problem

dåligt rykte. Och dessutom år det bara några håller och och lever rövare. De Hes-

som super

bor i förort är hur trevliga helst. Och inte det inte finns såna i ta som en som säg att stan som

och håller på. För det finns det

super

Marie 8C Öster/aølmsskolzzn

"BETONG ROSEN"

Rosorbetong eller guld Vad väljer du Man kan tycka att det är självklart

av rosor av väljer guld, är i förorten är det inte lika självklart. Det skulatt man rosor av men man uppvuxen välja bort sina vänner, välja bort sin familj eller byta bort sitt liv. vara som att som att t.o.m. Det är här lär sig vännerna betyder än för byter bort sin bästa vän man att mer framgång, vem fin karriär Där vännen är bilden någon, helst i Skärholmen så mot en ute ur Fråga vem som

skulle svaret "Rosor betong". En Vän delar hela sitt liv med kan lite svårt

vara av som man vara

att hitta igen.

Av Anna Danielsson, 7C Linda Lewandowska, 7C

"BETONGBARNEN"

Skärholmenär inte så dom flesta även fast det börjar bli och

toki som tror mer mer bråk. Man skulle inte vilja Hytta till landet eller Östermalm. Här är mitt ställe. Det är många

väljer inne i något gymnasium, bara för här fått dåligt rykte.

som att stan att gymnasiet

Men själv väljer väl något inne

man i stan.

Regeringen borde väl ändå lite förorterna, så ungdomarna kan lite

satsa mera att satsa mera skolan och bli något i framtiden. Här, här lär sig handskas med livet.

man att riktigt

Au Anna Danielsson, 7C Ö Linda Lewandowska, 7C

SKÄRHOLMEN

Detär bara sak är bra med Skärholmen: och min mamma

en som Jag A1/ Mikael Elf

SKÄRHOLMEN

Skärholmenär ganska OK, allt behöver finns nära. Skärholmen

man ganska - centrum är ganska det finns många affärer bäst alla affärer är Gottoken. Gottoken är godis

stort av en

affär har väldigt mycket och förut låg den utanför Vårberg. På Gottoken kostar det

som godis

5.50 kr hg. Och dom har godis inte är lösvikt.

som

Nu ska jag rabbla alla affärer i Skärholmen Stadium, Newsport, McDonald,

upp centrum:

Intersport, Gottoken, Rabbit, Your, Ur Penn, Åhlens, Hemköp, Vivo, Expert, entill Expert,

o.

Rino, Indiska, Tobak, Pressbyrån, till Pressbyrå, till Tobak, Zoo, Teknikmagazinet, Mix

en en

skivor, UFF, Guldfund, Barbrinks Guld, Albrekts Guld, Grandbazar, nån bokaffär, Systembola-

Apoteket, Optekarn, Optipern DM sko, Skohornet, Body shop, Passagen, Stor Liten,

get, o.

Gallerix, Kiks, ÖB, Oskarsons, H M,

Map, Kappahl, Myrorna, Loppis, o. Cyckelringen, Jysk

beddlager, Vennisage, Begravningsbyrån, Nordbaken, Posten, Axlå, Video Center, Mattafären,

Thorn, Interflora Interflora Panduro hobby, Folktandvården, Twili-

Quickbarn, Elvisning,

Fitta och Torget det dom Hesta.

var

Martin Wnbmnt, 7 C

FAKTA

Skärholmareär: Snygga, starka, smarta, tuffa och kaxiga.

Stockholmare kan: Ta sig i baken, kuk, slicka röv, astma,

suga

snacka gammaldags svenska och kaxiga.

vara

Göteborgare kan: Inte göra någonting.

Småländare kan: Prata konstigt.

Anonym

JAG SER

JAG SER BARN MED BANAN,

GER KRAM TILL EN GAM. SOM JAG SER DJUR OCH NATUR SOM EN ROLIG FIGUR. MEN DET GÖR VÅL ALLA, ELLER HUR Mansoor P/Jarzivong, 6B

VARDAG | EN SYDSVENSK FÖRORT

Tre nio-åriga barn berättar

Bodil Rasmusson av

INLEDNING

Om det inte bodde snälla människor på Tallvägen skul-

nog ingen vilja bo kvar.

Det år skönt att det bor många invandrare i Back/vaga

så slipper man känna sig ensam.

Invandrare bittarpå allt skit.

På Lindvågen bor bara snabbar.

På Tallvägen år alla bus fiøla. Det år gula tegelste-

fiila

nar. Tur att Gud skapadeandra länder oe/J städer.

jag år mycket stolt bo i Back/vaga.

över att

Det bår år bra lekplats för kan göra många börjar hand. Genom lekar, aktivien man röra sig ute egen saker, så kan göra saker på olika sätt det inte år i med kamrater, i med man fast teter, samvaro möten ungdotillför det oeb så. Så kan göra saker och kända och okända och i relation man tusen som man mar vuxna - inte ska oeb så. till den de lärdomar tillva-

fysiska miljön gör nya om

rons olika aspekter och dimensioner. Det är ett annat Utsagorna är några exempel hur barn i 9-l0-årsål- slags lärande än det sker i skolan eller hemmet. som dem uttrycker sig den fysiska och sociokulturella Det därför intressant studera barnens

om är att uppfatt-

miljön i en sydsvensk förort, här kallad Backhaga. De ningar den j/siska oeb sociala miljön i bostadsområav har hämtats från och från intervjuer med det / bostadskvarteret. Vilka aspekter i

uppsatser bostadsmiljön är

barn inom för forskningsprojekt Barnen i viktiga barns och hur kommer deras

ramen ett ur perspektiv

bostadens grannskap sedan år tillbaka till deras olika som ett par uppfattningar uttryck genom utsagor bedrivs vid Socialhögskolan i Lund. Barnens direkt

uppfattningar hänger ihop med deras

sätt att upptäcka och använda sig de möjligheter av som erbjuds i förortens grannskap. I fokus för mitt SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR intresse finns barnens

följaktligen även vardagstillvaro

deras tidsanvåndning, aktiviteten kamratkontakter och Barn i 9-lO-årsåldern tillbringar mycket tid i det nära rärelsemänster. i

grannskapet och det är också i dessa åldrar de Studien handlar således barn informanter som om som om

kultur. för området den höga andelen invånare med

sina miljövillkor, sin vardagstillvaro och egen är

utländsk härkomst. Ett 80-tal nationaliteter finns Eftersom barn länge betraktats osäkra kunskapssom

metodutveckling representerade. 1995 17 0/0 befolkningen

källor i forskningssammanhang år var av

utländska medborgare, i kommunen helhet

ytterligare viktigt syfte med mitt avhandlings- som var

ett

det möjligt i motsvarande siffra Andelen socialbidragstagare är arbete. Vilket slag av kunskap är att

olika något högre än i kommunen i övrigt. 1994 hade 9 °/0 kontakter med barn och genom undersöknings-

andel familjer i Backhaga socialbidrag mot 6 %

metoder i av

i kommunen helhet. I 1996 5 °/0 i stadssom mars var

delen arbetslösa 4 °/0 i kommunen helhet. mot som

MILJÖN

Platsen för undersökningen miljonprogram- BARNEN

är ett av

bostadsområden i södra Sverige. Det är byggt mets

90-talet. I skolan blandas barnen från de olika delområdena 60-0ch 70-talen och kompletterat Områ-

med och och från familjer med olika nationaliteter och sociodet är förortsområde ca 9000 invånare ett

och ekonomiska förhållanden. Representation denna innehåller Hera olika bebyggelse upplåtel- av typer av

mångfald viktigt kriterium när jag valde den

seformer flerfamiljshus med hyresrätt respektive var ett

skolklass utgjort min undersökningsgrupp. I klasbostadsrätt, radhus och villor. De skilda bebyggelsety- som

finns 28 barn i ålder ändå med finns samlade i olika delområden med varieran- sen samma men perna Området varierande erfarenheter och perspektiv tillde fysiska och sociala förutsättningar. många

för och Några är födda och området och inrymmer generösa och välskötta ytor park varon. uppvuxna

har bott i hus i hela sitt liv, andra har flyttat

grönområden. Gårdarna i Herfamiljshusområdena är samma

traditionella lek- inom området eller kommit inflyttande från andra rymliga med plats inte bara för den

och i Sverige. Andra har med sig bilder och erfaplatsen även för gräsmattor, träd platser utan uppvuxna

och renheter från platser i mindre Asien, Japan, Island, det

buskage, sittgrupper och slingrande gång- cykel-

och i forna Jugoslavien eller Västindien. Några har kommit vägar. Det finns tennisbanor, lekplatser gott om

stadsdels- Hyktingar, andra tillhör familjer invandrat området finns även två bygglekplatser samt som som

till Sverige arbetsmarknadsskäl 60-talet och bad och bibliotek. I finns det vanligtvis av centrum som

piz- ytterligare är barn till gäststuderande. De barn karaktäriserar förortstorg ICA och Konsum, ett par ett -

bank, kommundelskon- kan betecknas andra generationens invanzeria, frisör, konditori, post, som som

drare har ofta bott i Sverige i hela sitt liv, har och kyrka. Området har tidvis betraktats som ett men tor

från i ändå inte sällan direkt anknytning till föräldrarnas problemområde och till och rapporteras mass-

hemländer och hemorter, där de ibland besöker släk-

skadegörelse, ökande ungdomskriminalitet

media om

lika entydigt tingar och vänner. Dessa olika referensramar påverkar och bränder, ryktet är inte längre men Karaktäristiskt deras uppfattningar det område de negativt när området nybyggt. givetvis om som som var

bor Barnen har också olika familjeförhållanden. nu De flesta bor tillsammans med syskon och båda sina biologiska föräldrar, några barn bor tillsammans

men

SKOICVN

med och bor tidvis hos och .

mamma ett par mamma tidvis hos Majoriteten bor i flerfamiljshus,

pappa. men även radhus- och villabarn finns representerade. De allra flesta går hem själva efter skolans slut, endast

ett fåtal hade plats fritidsklubb eller fritidshem.

FORSKNINGSMETODER

Barnen har skrivit sitt bostadsområde,

uppsatser om skrivit dagböcker, tecknat sina favoritplatser och foto-

graferat i Jag har intervjuat samtliga barn för

grupp. sig genom promenader i området och samtal i hemmet samt i smågrupper. I de individuella intervjuerna upprättade karta för varje barn, där markera-

en de viktiga platser, kamraters boplatser och barnets rörelsemönster. På så sätt fick jag tillgång till kunskap

r

varje barns olika livssfärer även barnens kol- bus om men

lektiva uttryckssätt, umgängesformer och innehållet i

deras kultur.

egen

huvudsakligen från beskrivningar och bedöm-

vuxnas

ningar vad karaktäriserar bra barnmiljö.

av som en NÅGRA TEORETISKA Eva-Lis Bjurmans studie Om barn och barn. Om UTGÅNGSPUNKTER barns olika vardag, utkom 1981, utgjorde sin

som

tid pionjärarbete författaren utgick från

ett genom att Förorten barnmiljö har oftast beskrivits med barns beskrivningar sin kultur och vardag i

som egna av negativa förtecken utifrån faror, hinder dess bris- olika bostadsområden höghus- respektive vil-

samt typer av ter spänning och stimulans. Boktitlar från 70-talet labebyggelse. Tyvärr fortsatte varken hon själv eller Barnen och betongen Insulander, 1975 och Man några efterföljare med liknande studier och det saknas bara sig helt enkelt Gordon 8CMolin, 1972 därför mycket kunskap barns perspektiv

anpassar om egna

frammanar bilder storskaliga, trista, barnovänliga sin närmiljö.

av

betonggetton. Dessa beskrivningar utgår emellertid

blicken även för det kan uppfattas positivt

som som

och utvecklande i miljön.

Begreppet utvec/elingsuppgzj beskriver hur människan

under hela livet, i olika åldrar, möter olika tankemäs-

siga, sociala och känslomässiga utmaningar i tillvaron.

Det är uppgifter måste lösas för att människan

som att

ska kunna fungera samhällsvarelse och

som mogna

människa. För barnen i min undersökninggrupp

som

är det viktiga utvecklingsuppgifter lära sig klara sig

att

hand efter skolans slut, utveckla kamrat-

egen att

kontakter, skaffa sig insyn i och ungdoms-

att vuxen-

världen, utvidga sitt revir i den fysiska miljön och

att

att utveckla sin förmåga i olika fritidsaktivite-

typer av

ter. Utgångspunkten är barns strävan efter kompe-

att

tens är en viktig drivkraft i deras utveckling. Frågan är

hur olika inslag i miljön hindrar eller befrämjar denna

kompetenssträvan.

Begreppet miljöerbjudanden eller meningserbjudanden har perceptionspsykologen J J Gibson

myntats av

och använts och vidareutvecklats bl.a. pedagogik-

av

forskare. Det beskriver den vilken

process genom Genom att låta barnen mina vägvisare och meningsfulla aspekter omvärlden framträder för

vara genom av att undersöka vad erbjuder mening, spänning och individen. Det handlar både upptäcka olika

som om att trygghet i miljön barnens perspektiv, vill jag möjligheter och aktivt använda dem. Vilket erbju-

sett ur att syn något annat än det förgivettagna. Jag dande någon eller använder, avgörs inte bara

av vuxna ser av

barnen i första hand aktörer, medskapare tillgängliga erbjudanden också

ser som som utan av personens

sin sociala verklighet och i mindre grad intentioner. Olika individer olika miljöerbjuav egen som antar föremål för fostran och åtgärder. Begreppet danden, skapar mening och utnyttjar de möjligheter

vuxnas barnpenpektiu d att försöka världen erbjuds exempelvis i bostadsområde olika

v s se genom som ett barnets ögon, är därför centralt i mitt arbete. Men sätt och utifrån olika sociala situationer, intressen,

per-

även andra teoretiska begrepp utvecklingsuppgzf sonliga förutsättningar och preferenser. Ett mina

som av ter, afbrdzznces miljöerbjudanden, meningsskapande första intryck, också blivit bestående, är de olik-

- som 00/9 /eompetenssträuan hjälper till öppna forskar- heter finns mellan barnen i detta avseende. Men

att som

det är naturligtvis också så de har mycket vissa uppgifter har ändrats för försvåra igenkän-

att gemen- att samt, de delar många intressen, umgås med varandra nandet enskilda individer.

av och lever i fysiska omgivning. I detta

samma sammanhang är barns kultur ett viktigt begrepp, kan deñ- Lina

som nieras de kulturprocesser och kulturprodukter Lina skrev kort, informativ innehöll

som en uppsats, som barn har tillsammans inblandning. enbart positiva omdömen.

utan vuxnas

Mitt bostadsområde TRE BARNPORTRÄTT- På vårt område år det roligt. Vi bar lekplatser. Vi spelar LINA, SAMlR OCH HÅKAN tennis på på tennisplanen. jag leker på

sommaren mest

min gård. Det år ganska roligt att bo här; på områ-

men De tre porträtt här presenteras bygger i första detfinns inte så många barn. Det år roligt att bo i Back-

som

hand barnens teckningar i baga tyckerjag.

uppsatser, samt utsagor enskilda intervjuer. Barnens är ñngerade och

namn

Till fogade hon illustration tittade jag på Östen direkt. Sen gickjag oeb badade. Sen

uppsatsen en som ett detaljrikt och exakt sätt visar Linas närmaste låste jag lite till. Når klockan 20.00 tittade jag på

grann- var

skap med hus, gårdar, uteplatser, parkeringar, tennis- Esters testamente. Det var faktiskt jättebra. Det var för-

plan När hon ritade sina favoritplatser hon sta avsnittet. Efter det gick jag oeb mig. Innan jag

m. m. var mycket engagerad och fyllde två Hon ritade somnade låstejag Agnes Cecilia.

papper.

flera platser utomhus lekplatser, cykelvägar, den

-

gården och parkområde. Att spännande filmer är det bästa Lina vet. Det egna ett se

beror på vad jag år på får bumör, ibland kan det

vara Jag tittade på Kärlek ombord... aetionflmer, det beror på, ibland jag på skråekflmer.

ser Lina bor tillsammans med och lillebror i

sin mamma

fyrarumslägenhet i Herfamiljshus. Pappa bor i Mamman vill inte gärna Lina hem kompisar

en en att tar

stadsdel i stad och Lina besöker honom när hon inte själv är hemma. Hon år rädd att vi ska annan samma ofta. Hon har bott i området i bostad sedan gora såna busiga grejor, säger Lina. Hennes framtids-

samma hon två år och hon har inga minnen från någon dröm är bli olis: det bar a velat ånda a

var att P J g sen J g var

boplats. Husen är fina, tycker hon, de liten, eller detektiv. Det år ånnande eor ån t ex annan men mer s gr behöver målas. Inomhus, hemma, har Lina mängd att jobba sköterska eller nåt sånt.

en som aktiviteter, ofta i ensamhet. Hon tycker att titta

om TV och ägnar sig ofta åt detta timmar varje Det roligare Förr...

ett par var dag, särskilt vintern. På brukar hon Lina är fritidshem alla dagar i veckan utom en,

sommaren vara hos farmor eller så bor hon och i hon skulle vilja sluta. Hon har varit fritis i

mormor, mamma men husvagnen vid kusten och där finns ingen TV. En år och allt är välbekant och uttjatat. Hon vill

av snart tre Linas dagböcker illustrerar väl hur hon kan tillbringa ha fri tid till förfogande för med kompi-

mer att vara

eftermiddag hemma. En gång i veckan går hon kommunala musiken ensam sar.

skolan och spelar flöjt, det vill hon sluta med: jag

men Direkt efterskolan gick jag bem. Når jag kom bem åt jag ville sluta efterförra terminen men så var jag tvungen två smörgåsar ocb drack vatten. jag tittade på Kärlek att den bår terminen också. Det år inte roligt. Lina Ombord. Det bandlar kryssning. Dom jobbar tycker att ute, mamma vill inte att Lina

om en som om vara men där beter julia, Duck kommer jag inte ibåg fler ska själv när inte hon är hemma. Lina känner att

sen ut

Programmet år jättebra. Sen gick jag in på mitt hon skulle kunna klara sig själv hand, namn. egen men

oeb på band. jag lyssnade på fembanden. är orolig för någonting ska hända henne. rum satte mamma att Medan jag lyssnadepå det låste jag Fem säker skatt. Men omkring dom år snälla och Lina

en grannarna runt Den boken år jättebra. jag bemma .sjalv för min har aldrig blivit skrämd någon gång när hon varit ute.

var

åkte till Under tiden tittade jag på Dår bor dom gamla, dom år snålkt. Vi dom blommamma ner stan. gav Sunes Den år rått så bra. jag pyssladeockså lite fiir vi bade får mycket blommor, då fek vi godis. Ett

sommar. mor

Sen satte jag mig oeb skrev på skrivmaskin. Sen lite mystiskt inslag i grannskapet utgörs en gubbe grann. av

som möter vår promenad tillsammans i området. skulle vilja bo någon stans. Nej jag vill ho här,

annan Han är jättekonstig med hunden hela tiden. Når han är hon. Eller hos min firmor för hon har så nära till

svarar ute med den, kan han låta den göra saker skogeneller hos min för hon har sjätomt. Det är

en massa som mormor egentligen inte hundarna får göra. Ett spännande inslag bättre hos för då kan jag göra grejor

att vara mormor som jag uppfattar att Lina önskar att det fanns jag inte får göra. Sist jag där gick jag harfzta i

mer av. som var Lina berättar också gemensamhetslokal gräset. Sen gick vi barfotapå ratsehkanan när det

om en som var finns några hus bort. Där kan ha fester och det är kallt. Det är roligt göra saker inte får. Hos

man att man mormöjligt för barnen dit och spela spel. På golvet kan klättra på träd oeh klättra på

att mor man mer app finns schackbräde. Barnen kan själva dit taken och på lekplatserna kan klättra på taken

ett stort man upp eftermiddagarna de vill. och leka Fångarna på fortet". Men spela tennis är

om att

fortfarande roligt, det kan göra tennisplanen i

man Det var roligare förr är ett genomgående i närheten.

terna intervjun med Lina. Nu när är stor har inte

man man så mycket att göra, säger hon. Det positiva hon Linas problem år att hon inte har någon kompis all-

som skrivit i hon tillbaka i intervjun. Det är deles i närheten, i det lilla grannskapet. Trots hon

uppsatsen, tar att

inte roligt längre. Hennes beskrivningar bristen några fysiska hinder kan cykla och till kompi-

nu av utan

möjligheter för utomhusaktiviteter illustrerar i andra delområden upplever hon det det

sar som att

denna uppfattning. Hon visar mig liten pulkabacke är jåttelångt till kompisar. Att miljön både kan upple-

en som var jätterolig när jag var mindre. När och tas i anspråk olika sätt beroende sinnes-

man var vas liten det lätt att hitta spänning: Vi har sån stämningen och år eller med

var en om man ensam en rutsehkana där borta, är rätt så stor. Så gick jag kompis framgår Linas beskrivning skolvägen.

som av av uppför den. Min stod där horta oeh snackade jag går alltid till och från skolan varje dag.

mamma samma vag med nån.. sågick jag uppför den. ja, och jag på Det bara 2-3 minuter och till skolan. Men jag

sen satte tar om mig den skidan och hade jag nästan fått på mig den har sällskap med nån kan det tio minuter. jag har

ena ta en andra skidan... så åkte jag lång vag, jag går i zie-zae mellan husen. Den går

ner. som

jag när jag är på dåligt humör. På den lite längre vägen Lina leker ibland intilliggande lekplats med kan det ibland kännas lite otäckt vintern när det är

en en yngre pojke. När besöker lekplatsen tillsammans mörkt, särskilt där träden växer över vägen. demonstrerar hon hur hon brukar sitta taket lekhuset och förklarar det är bra i klätter- Lina visar mig det finns möjlighet klättra i tråd

att att repet att att

ställningen är sönder för då är det mycket svårare att ta och bygga kojor i det lilla grannskapet. Det gjorde

sig upp. Man har tröttnat på lekplatserna, dom är inte så hon ofta förr, har slutat. Det är inte så roligt

men

roliga. Det skulle klätterställningan höga. Dom längre. Men leta efter nyckelpigor kan fortfarande

vara mer att kunde göra Mer grejor skulle det finnas. Dom kul: ja, när det blir den 1 april letar

mer. vara sen efter kunde komma med grejor. Jag frågar Lina hon nyckelpigor och allting sånt, det brukar oi göra.

nya om

Jag brukar busiga grejor... kan önska kom från Finland ja, eller

testa man att pappa

Mamma Lina för miljön Tallvägen och vill Island eller nåt sånt där.

varnar

inte Lina går dit: Dår bor döm flesta kan va lite

att som

trgjçz.Så det på första maj, då det nån føk Lina måste lämna det kvarteret när hon ska hälsa

var var som egna

spricka z huvet, några bade små/lt flaska z sina kompisar, Johanna, Lotta och Malin. Viktiga en sexor en

bavetpå kille. Mamma vill inte jag ska dit, det platser är kiosken vid torget och stadsdelsbadet. Det är

en att

år invandrare gör såna grejor. Men Lina är med badet med mycket annat. Mamma vill inte

mest som som

inte rädd, hon har varit dom flesta ställena. Hon hon ska dit så ofta. Men badet är en av Linas

att

har lärt känna området cykelturer tillsammans favoritplatser. Hon beskriver hon först inte kunde

genom att

med också utforskningar simma alls, hon håller att ta ett sim-

mamma, men genom men att nu

hand. Hon har positiv inställning till invan- märke heter kandidaten. Badet är viktig egen en som en

drare i synnerhet till klasskamraterna från andra län- mötesplats där kan leka och ha kul: Vi /øadesåna

man

der. Det år kal med klasskamrater fån olika länder. ankor, jag satt z mitten och den satt z mitten sjönk

som

Ibland kan lite avundsjuk dem opp når dom andra sjönk ner.

man t o rn vara

Ibland kan det roligt till bygglekplatsen,

vara att att dit och det händer nåt, eller bara klappa grise om sarna. Den ligger andra sidan vägen är bäst. som Personalen bryr sig gör mer, mer.

En favoritsysselsättning busigagrejor, fast

är att testa jag inte får. Ibland kan och spissapå nån, så är man det roligt ibland när dom upptäcker Leka detektiv en. utan att dom vet om det. a, brukar jag och mina sen

kompisar... följde efterdom på 15. Såföljde

nummer vi eñer dom såfck vi också... sepå teater

Samir Samir skrev kort med enbart negativa en uppsats

omdömen gården och lekplatsen där.

om

ag bor på Tallvägen i lägenhet.jag tycker det är

en att

tråkigt. Utanför är en gård med lekplats. På lekplatsen

fnns sandlåda, tre och rutchkana. Framför en gungor en huset är det gräsmatta. Det är tråkigt på lekplatsen, en jag leker nästan alltid inne hos min kompis. Mitt hus

har tre våningar och är gult tegel.

av

Uppsatsen har illustrerats med teckning föreen som ställer huset där Samir bor. Samirs favoritplatser är

badet och bygglekplatsen. ankomsten till Sverige

vill han först inte gärna svara. Åh, jag kommer inte ihåg. Han byter snabbt samtals- I Sverige kan känna sig ämne när jag frågar lite hur det såg där han man närmre ut Samir bor tillsammans med båda sina föräldrar och bodde i Irak. Åh jag kommer inte ihåg. Han

byter

två äldre bröder i fyrarumslägenhet i flerfamiljs- också snabbt samtalsämne han en ett när svarar på min fråga hus. Han kom till Sverige flykting för 2 år familjen kom direkt till Skåne eller de bodde som ca om om sedan. Familjen bodde först i de andra delområ- någon först. fo, jag det, det har ett av annanstans tror jag dena i stadsdelen och har bott i sin nuvarande bostad glömt, jag inte det jag har vet var längesen. inte varit på ca ett och ett halvt år. När jag frågar honom hur Konsum på länge jag går alltid till badet så det där, om utan det såg ut där han bodde i Irak och han bodde vid ICA. Längre fram i intervjun Samir uttryck för var ger att

han har hemska minnen från Irak, han helst vill till centrum. Vi stannar där och tar liten paus. Man att en glömma, och han känner sig i Sverige. ja, hår blir lite svettig. Samir längtar efter att cykeln, att trygg som det battre, jag tycker åndå mitt land. Sverige han blivit lovad. Det år roligt, då skajag cykla.jag ska år men om det år roligare. cykla till stan och kanske kåpa nånting. Det år roligt att mest, ha cykel. Samir har kompis bor vid samma en en som Samir tillbringar mycket tid inomhus, framförallt vin- gård, ibland umgås han med sina bröder och ibland tertid. Han tittar TV och video och spelar dataspel med klass-kamrat bor i villaområdet. en som tillsammans med kompis. Han har önskan en en om bo i med många roliga saker. På När talar ger Samir plötsligt uttryck att ett rum sommaren om sommaren brukar han måla och teckna tillsammans med bröder- för mycket positiv uppfattning och positiva uppleen De brukar sitta balkongen. Samir vill bli buss- velser. På år det jättekul Man har mycket att na. sommaren chaufför när han blir och drömmer köpa göra. På Backarna brukar vi och grilla. Det år stor om att Volvobil. många manniskor där. där finns kusiner, kompisar, en och det år jätteroligt. Vi brukar grilla fsk och grannar Här finns klättra... kött. Och vi barn brukar spelafotboll och boll. Alltid

ingenstans att

Samir i uttryck enbart för negativa tjejerna mot killarna. gav uppsatsen uppfattningar, han vidhöll i intervjun. Det är tråkigt som gården tycker han, det finns ingenting göra. En slår barn... att som Hår ingenting ingenstans klättra. Når Samir har inte så mycket säga människorna i år att göra, att att om bodde på Lindvågen dar tråd jag kunde klätt- grannskapet, han har hört talas slår finns som men om en som Hår jinns ingen klåtterstållning. Men under vår barn. En jag inte känner, dom pratar om. Han ra som som promenad utomhus visar han mig plommonträden slår bara barn, han iir dum mot barn, säger dom. Det är gården och förklarar de är betydelsefullt inslag i svårt tolka Samir uppfattar detta som ett att ett att om

miljön. Plommonen dom år jåttegoda. På skolgård skrämmande eller som ett spännande inslag i miljön.

en alldeles i närheten finns klätterställning och bas- Han känner sig i området och har inte blivit en en trygg ketkorg och dit går Samir ganska ofta när han är skrämd någon gång när han varit hand. ute egen utomhus.

Samir tycker djur och spännande filmer med djur

om Samir får inte åka till centrala staden själv, har för På bygglekplatsen finns grisar, som Samir tycker är men övrigt inga regler och restriktioner för hur långt han gulliga. Han berättar fåren finns ute i hage om som en får hand. Ändå rör han sig inom ganska vid byggen och kan mata egen ett sommaren som man begränsat område utomhus. På hans karta markerade våg till skolan. Han berättar ett tillfälle när det var om hans springrunda till och in och karneval eller kulturdag i Backhaga: dom hade elecentrum ut ett en

gårdar Tallvägen. Når jag iir med mina kompi- fznt, en riktig elefant.

par leker och springer långt iväg Vi brukar springa sar,

När talade djur under intervjun kom in bröd, dricker bon dricker bela tiden.

om sen vatten... vatten ämnen honom associationer till hemlandet. jag tyckte det roligt leka med ankan. jag bade

som gav var att Han berättar livfullt sina husdjur och promenader också duoa. Den flög upp i raket oeb upp på lampan.

om en i parken. Säger att han tycker mycket parker och Men utefnns det ingenting oeb göra i Irak, inne år

om men muséer. det roligt. jag bade också svart bona. Når jag var åtta

en

det finns många tråd En gång bade jag liten anka år eller når vi skulle slappa benne oeb springa

en sex efter

riktig anka, alltså jag bade trånat den så den går fler benne.. varje gång slapper benne så benne en ger mat. mig jag går, den gjorde jag jag bade den i

var som sa, många år. På byggen finns kontakten med djuren vik-

som en jag boll på ocb tråna den oeb når jag gick i parken tog tig faktor tycks Samirs kärlek till djur,

som svara mot jag med ankan så går ban efter mig bela tiden. Så bar kommer fram i berättelsen från hemlandet och i

som jag också haft bönor jag också brukade leka med. jag beskrivningar vilka TV-program han tycker

som av om.

tycker så mycket såna smådjur, ankor sån liten Även badet finns meningserbjudanden och möjlig-

om - en anka gul jag kommer ibåg. jag bade också hona heter aktiv. jag bar klarat kilometermårket, oeb

en - en att vara

jag bade trånar, så brakade jag, den tyckte mycket år jag på 5-kilometersmårket. Vi brukar hoppa dyka som na om ris så gjorde den... oeb slå volter under vattnet. Ankor tycker bröd Först åter bon sån liten

mest om en

Håkan Datorn är bra och det är kul med trädgård...

egen Jag trivs... Håkan har ritat sin dator hemma sina favo-

som en av Håkans är lite längre än Linas och Samirs och ritplatser. När han är inomhus tillbringar han del

uppsats en han är också positiv i sin inställning till miljön tid med spela spel vid datorn. Det år hra

mera ensam att en i bostadsområdet. plats på när har tråkigt. Han visar mig

att vara man

datorn och demonstrerar sina färdigheter. Mitt bostadsområde Hej jag har i villa. jag trivs här. jag går mycket och Vi har precis köpt sån hårddisk på 42 megahite, så

en badar på ett had heter Valfisken.jag har två syskon, har vi inte kommit på hur lägger in spelen och så.

som man jag går i bra skola. Mitt hus är gult och vi har i inde- Det försöker jag klura ut. jag är såpass duktig såjag kan

en

lade gårdar. jag hor på Lillvägen 48. Det jinns mycket lägga in spelen jag kan inte dom ochfungera. Det

men ute och inne. Vi har nära till afär, bank, apotek och går och spela ändå, måste stoppa i alla dis-

men man konditori, tandläkare jag tränar basket. Det är ketter och sånt och vissa spelhar 4 disketter. Såjag hade

m. m. roligt för jag har många kompisar. Det fnns ett hugospeldet har jag kvar, det fungerar inte. Det

en massa men roliga lekplatser,jag har också trädgård jag går på på 8 disketter. Det är sönder jag brukar spela

en en var nu. hra, trist skola. Det trista med skolan är att det själv. Man kan välja ska player eller

men om man vara en jinns inget att göra. Det roliga med skolan är att jag har två player och sånt. Till vissa spelgår det bara att ha

en

hra klasskamrater. Vi har plommontråd, äppelträd och player. Vissa spel den första playern är jättelätt den

päronträd i våran trädgård med joystick, annars ska man ha eller nåt sånt, det

mus

är jättesvårt. Som framgår uppsatsen bor Håkan i villa tillsam-

av mans med båda sina föräldrar och syskon. Han har Högspänning och Tecknade pärlor hör till bott här sedan han år, då familjen flyttade hit Håkans favoritprogram när han tittar TV. Han för-

var sex från stadsdel i Lund. Han gör jämförelser klarar han inte tycker titta vålds- och

en annan att om att mellan de båda stadsdelarna och konstaterar att det är actionfilmer. Nej det är inte roligt heller. jag får inte lov bättre i Backhaga än där han bodde tidigare. Det är och skulle inte vilja heller. Han har uppfattningen att roligt här. Här är mycket större och kan cykla. Man det kan negativt för mycket den

man vara att se typer av upptäcker alltid nåt nytt. Det bästa med området är filmer. Det har han kompisars beteende.

att sett det är såstort. Det sämsta är att det finns så barn att leka med förutom klasskamraterna. Här finns det Trädgården är bra plats att leka när är

en man

kan önska sig. Håkans enda önskemål är hemma, tycker Håkan. Han visar mig stolt bärbuskar mesta man

lite större trädgård. Hans favoritplatser är den och träd. Han tycker det är positivt kommundelsen egna att datorn och stadsdelsbadct med "Kalles kiosk". kontoret ordnar med hämtning trädgårdsavfall. Nu

av

hade vi sån tur, vi klippte våra träd dom blommar

nu

och så visste vi inte hur vi skulle transportera alla tjocka

och smala till containern längre bort. Så skrev H: Nej inte kycklingben, fågelben och sånt. Det kan

grenar se dom i kommundelstidningen att bara behövde ut hur helst. Ibland år dom böjda, jättebojda.

man som lägga alla kvistar ovanför trädgården. Så kom dom och Ibland år dom alldeles raka och så. hämtade det. Det låter lite mystiskt

Dom år helt konstiga. Man aldrig dom och

ser Men Håkan har mycket göra än spela sånt nästan. En gång hade dom ett litet barn i 2-

annat att att dataspel, titta TV och leka i trädgården. Han trä- årsåldern.

basket i idrottshallen i centrala staden och är också Det kan va lite mystiskasaker hår också nar med i När jag frågar honom han ändå

scouterna. om hinner och leka med kompisar han: Ar du intresserad sånt, kan lite mystiskt

vara ute svarar av som va

Oja, mycket, mycket. ja ibland försöker jag ta reda på

Försöker du va detektiv Håkan vill bli forskare när han blir och forska ja

stor om dinosaurer. Lyckas du då

Ibland Grannarna är snälla... Håkan tycker mycket och tillbringar Man måste ta chans för att riskera sig ibland...

om att vara ute en ganska mycket tid utomhus, ofta lämnar han det Håkan har vidsträckt aktionsradie. Föräldrarna

men en ger lilla grannskapet och sig ut upptäcktsfärder, honom tillåtelse att ute ett timmar han

ger vara par om inte sällan cykel. Han har ingen kompis vid talar vart han ska. Han har inga andra restriktio-

ensam om den gården, kryper igenom för hur långt han får lov att eller cykla. I årskurs

egna men om man ett ner buskage kommer till Håkans klasskamrater. 4 började han åka till stan hand eller tillsam-

man en av egen Han känner Hera och tycker att dom år med kompisar. Men säger samtidigt att når man

av grannarna mans snålla. En gång när han glömt sin nyckel gick han in ska åka till stan och handla nånting, känner man sig

ner till bredvid, har extranyckel. Men den inte heller riktigt trygg. Hans cykelturer går i olika rikt-

grannen som en hade trillat bakom kylskåpet så de kunde inte hitta ningar kors och tvärs över hela området. jag cyklar på

ner den. Men jag fck semlor därinne och så. Håkan berät- lite gupp och sånt. Cyklar och hoppar lite på hopp och

det också kan hända mystiska saker i sånt, backe kor nerför och sånt. Det kan hända tar om att grann- en man skapet. att han hittar spännande saker. Han cyklar ibland till H: Det år rått märklig fzmilj dår. jag vet inte vad den gamla soptippen, är övervuxen och fun-

en som nu

dom heter, det år två gamla Dom år ute park och strövområde. Håkan har hittat

men par. gerar som

och cyklar ibland och handlar och så kastar dom från soptippen gamla stolar och sånt. Han har

rester

ut såna små, små ben. Man kan hitta i också hittat lekplats långt borta och ett solur.

en massa en

sandlådan och så.

Kycklingben eller... Under sina cykelturer i området gör han iakttagelser

skola. En gång när han och Mats cyklade förbi skolan såg de att det alldeles rökfyllt i korridor. Når

var en

röken hade försvunnit där massa tidningspapper

var en Det dock inte så eldsvåda de måste

var en stor att ringa efter brandkåren.

Han gör också iakttagelser vad ungdomar har för

av sig. Sen år det vissa gång går omkring. Så dom

som tar

och slår sönder ruta, så springer dom. Så en sten en sum-

dom cykel så springer dom lite till och eldar par en sen dom container så springer dom lite till. Så går

upp en dom hem klockan 10 på kvällen. Föräldrarna bryr sig inte nånting. Så år det mycket.

om

Håkan det kan lite otäckt vissa stäl-

menar att vara len och dom hotar och sånt blir skakis. Men

om man jag cyklar på vissa ställen så upptäcker jag att det kan

va lite otäckt och så jag dår kan lite otäckt, det

vet att va kan lite damma killar och sånt år där.

va som

vad sker bland ungdomar och och han Men han beskriver också hur han ibland spionerar av som vuxna har också gjort del både lite skrämmande ungdomsgängen för att vad händer. ja, man en men sam- se som tidigt spännande erfarenheter. En gång blev han måste klara och måste våga lite. Man måste

av man skrämd när han skulle hem till kompis kväl- chansen eller gömma sig nånstans i buskarna. Man en ta len. måste chans bara för att riskera sig ibland. Men

ta en det beror situationen. Ibland kan det klokt att

vara Det rått mörkt för vi hade hår och kollat på sticka iväg eller undvika att bli inblandad. Man stickvar vatt Disney. Så kom på jag kunde över hos ska låta bli att ta efter. Om dom sager kan du att sova er, man honom så vi det och då klockan åtta. Så gick inte krossa den såfår du inte sticka". Man ska inte fck var rutan hem hårzfiån halv nio, så gick vi vid skolan. Så göra det åndå. Man gör det inte. jag brukar cykla dit satt några fitlleguhhar där och skrek jävla småungar" och når jag nåt gång. Det låter konstigt det gör jag

ser men höll på och kastade ölhurkar så vi hlev jåtteråd- ihland. Man vill pröva och ska hli anefteross se, se om man da. Vi sprang dårifån. måld till polisen.

Håkan känner också till heter Ove, går i Håkan har också uppfattning att det fnns vålen som som en om femman eller fyran. Han brukar och elda på vår digt mycket tjuvar på Dzllvågen.

Hur vet du det Slangbellor och blåsrörskrig.

. . I-I: ja, jag vet inte, det bara är det. jag har fått höra Vi brukar ha slangbellor och blåsrörskrig och sånt och

det. skjuta ärtor på Sen gömmer bakom varann. oss ste-

Av kompisar eller vuxna Så har vi cyklopöga skydd för ögonen. Så narna. som

H: Alla vet det, och pappa och sånt skjuter bara överallt. vuxna, mamma

alla vet det. jag jättar det inte. Det fnns nästan

bara tjuvar på Tallvägen. Så är det bor på Vi sitter ofia i den kojan där och kastar äpplen på såna en som

Iallvägen har motorcykel Här på den gatan cyklar förbi. Dom år så bra för dom buskarna dom som som

får köra i 30 så kommer han hår och kör i tappar aldrig löven, så kan det går inte man man se ut men

I 00 varv eftervarv och så. att in. En gång så cykla sån förbi, så kasta vi se en neger

Men du tycker det verkar lite otäckt där sånt äpple. Det jag kasta. Så vände han ett var som om

H: ja, det är inte så otäckt där mitt på dan som..och på cykeln och skrek akta jag ska döda er" ha, ha. er,

hör så när fröken frågar vad vi gjort i helgen, man

så vissa på Hcl/vägen säger att dom har blivit jaga- jag och Erik vi kasta äpplen på barnvagn. Så kom vi en

de avfullegubbar och sånt. då så hade hon gömt sig i buskarna Hon ut mamman.

kom och fråga var jag bodde. Så jag jag bodde då sa var

I samtal med Håkan och hans kompis Joel får jag i lägenheterna där borta, i 35 Det inte. Så gick

fnns

beskrivningar och berättelser hur det är att palla hon dit och kolla, det så dumt ha, ha. om var

sockerbetor, kasta lerbollar från kojan, skjuta med

slangbella och ha blåsrörskrig. ja det är jättespännande, speciellt dom jagar Det

om en.

är kul och han är dum eller så. En gång kasta vi se om

Vi pallade sockerbetor... på en gång till då jävlar. Sen kom han tillen som sa

Efter Eriks party sååkte så vi Erik ochjag och baks, han hade varit och handlat på ICA. Så korn han sprang , några andra killar och Agnes till bondens åker och drog tillbaks så kasta oel igen så korn han in och börja leta

upp massa sockerbetor och sånt till vår koja, så kom ha, ha. ja så kasta jag på hans cykel så skrek han en en

bonden då. Han riktigt förbannad Vi bara gång till, då jävlar" så kom han tillbaks och så kasta jag var .. sprang. ja det är jättespännande. Det är kul att palla gång till, så han på Så slängde han bort en fick armen.

grejor på en bondgård. cykeln och sprang in i buskarna och började leta.

Vi slängde lerbollar på hjulen... Håkan ägnar sig mycket år iaktta människor och att

En gång så satte jag Erik och Sune i buskarna händelser i grannskapet. Han tycks uppleva oss, en trygg- , och gjorde såna lerbollar och slängdepå bilar körde het i försöka kategorisera människor i dumma som att

förbi. Vi prickade bara hjulen. Det lät så häftigt och snälla. Man dom är dumma eller snälla, vet om

"splas . dom kan göra hysseller dom är lugna. om om

i

Håkan har också funderingar kring invandrarna i och sånt. Det spelar ingen roll, bara dom år snälla. Dom området. Invandrare kommer oftafrån jugoslavien och skalle lagga med det där, dom kan sig läxa.

av en

där år det krig... så tror dom det år likadant hår, Dom flesta år rått dumma. Om ska kunna lita på

att man vilket det inte år... och då gär dom i Bosnien och någon måste kanna dom väldigt val. Mycket val

som man bryr sig inte ifall dom krossar ruta för det år åndå och leka mycket med dom med dom i klassen. Man

om en som krig. Och så kanske kan dom göra det hår också. Så har känner liksom mycket.

varann dom massa krig i huvudet, så härjar dom skjuta lite

en

KONKLUSIONER

Några de teman återkommer i de här

av som presen-

terade barnens vardag är: tillbärigbet/jødrankring a/etivitet, spänning, nyggbet/øtryggbet/räøisla, ris/etagande, /74ndlinggåibet/expansiønsmájlig/aeter.Ord barnen

som själva ofta använder är roligt och tråkigt. Det finns dagar i barnens tillvaro präglas ensamhet och

som av

så vill passivitet framför TV:n och dataspelet. om Men det finns också dagar fyllda med äventyr, spänning, lek och umgänge med kompisar eller

samvaro med vuxna.

Olika barn och utnyttjar förortens miljöerbjudan-

ser den mängd olika sätt. Deras kommunikation i

en

och med närmiljön sker i ett komplicerat samspel

mellan individuella, sociokulturella och fysiska fakto-

De olika individerna tacklar sina utvecklingsupprer. gifter varierande sätt. Karaktäristiskt och gemensamt för Lina och Håkan är att de är trygga och förankrade i bostadsområdet. De känner miljön väl med alla dess brister och möjligheter. Deras nyñkenhet tonårs- och vuxenvärlden är påfallande. Genom lekar, som går ut att speja, och spio-

spana nera, försöker de förstå vad händer och inblick

som i livssfärer. De söker spänningen och stimulansen

nya framförallt i den sociala miljön, Håkan finner

men också spänningsmoment och utmaningar i den fysiska erbjuds i bostadsområdet och hans utvecklings-

som miljön. Här ñnner inte Lina längre något meningsfullt uppgift består kanske främst i etablera sig i

att en och knappast Samir heller. Lina tillfredställer sitt kamratgrupp och finna trygghet och förankring.

att behov spänning i utsträckning TV och För honom är det tillgång kunna känna

av stor genom en stor att

böcker. För Samir är denna utvecklingsuppgift inte trygghet, slippa rädd för kriget. Bygglekplat-

att vara lika påtaglig. Han har inte förankring i är viktig plats för honom. Genom djuren där rycks

samma grann- sen skaper sina båda kamrater. Han tycks fortfarande han ha funnit något viktigt något

som - som svarar mot ett hålla med orientera sig vilka möjligheter psykologiskt behov med anknytning till hans erfaren-

att om

heter från hemlandet. På badet får han utlopp för sin smak och dofter utvecklar de känslan för vad som är

fultoch fint. De tolkar budskapen förmedlas

kompetenssträvan. som

arkitektur och landskapsarkitektur och lär sig genom utifrån funktionalistiskt stil- utnyttja platser och miljöer talar till barn. I den Förorten planerades ett som ideal. Med till barnen fanns psykologen Stina sociokulturella miljön sker lärandet bl.a. lek

hänsyn genom

Sandels och arkitekten Hans Wohlins forskningsresul- och med kamrater, och risker, samvaro att testa ta i planerarnas medvetande. Sandels forskning möten med snälla och dumma, grannar, ungdotat om barns trafikbeteende och Sandels och Wohlins personal badet, bygglekplatsen, biblioteket gemen- mar,

undersökningar närmiljöns betydelse för och lyssna, iaktta och spionera.

samma om etc., genom att

små barn, banbrytande sin tid. Den kunskap,

var de ideal och den barn präglade 60- och Den variationen i barns sätt att använda miljön, syn som stora

70-talens planering sig uttryck i Backhaga i de och olika menings- och miljöerbjudanden

tar att se anta trafiksepareringen, de olika gör det svårt entydigt säga vad är barnens

rymliga gårdarna, typerna att som

lekplatser närlekplatser och kvarterslekplatser och bästa. Däremot vill jag hävda vikten att söka ytterav av de I det område jag studerat ligare kunskap barnen själva och finna stora grönytorna. som genom att finns väl utbyggd närservice och det gång vägar för barn inflytande över utformningen av en som en att ge

byggts för barnen bygglekplatserna har ännu den närmiljön. Med djupare kunskaper om

upp t.ex. egna inte drabbats ekonomiska nedskärningar. Allt detta barns uppfattningar och sätt att ta i anspråk miljön, av

tillgångar 9-10-åringarnas perspektiv. För kan förgivettaganden förortens negativa

är sett ur vuxnas om övrigt vill jag försiktig med värdera miljön. De sidor och innehållet i barns kultur omvärdevara att nyanseras finns där fastlagda och bestående, Förorten har negativa inslag också fysiska fysiska ramarna ras. men samtidigt sker hela tiden förändringar i den socio- och sociala värden är viktiga i barnens vardag. men som kulturella miljön. Och det är enligt min mening inte möjligt värdera det frikopplat från det andra. På i relation till bostadsmiljön finns i att ena samma sätt som Barns lärande sker både i relation till fysiska och socio- vuxenvärlden farhågor barn slutat leka och att om att kulturella miljöfaktorer. barns kultur är död. Min undersökning har visat att

barns kultur lever barn leker och umgås ett sätt - I den fysiska miljön sker lärandet bl.a. lek och vuxenvärlden önskar och barn alltid gjort, genom som som aktiviteter. Barnen utvidgar rörelser i det fysis- än i konkurrens med TV, video och datorer. genom om

ka sina kunskaper vad fungerar och

rummet om som inte fungerar, det finns platser att gömma sig var

när leker dunkgömme, kan cykla och

man var man springa och röra sig trafikrisker, det finns utan var något roligt och meningsfullt att göra. Genom sinnes-

upplevelser plocka frukt och blommor, känna som att

Q i . .. i i .. V

. 6ø,;. -

L v . i" u v. i .az 4., v

ATT KUNNA FLYGA Ä

ATT KUNNA FLYGA

MELLAN

MoLNEN

VORE ALLT BRA.

ATT SVÄVA OCH BARA SLAPPNA

Av

VORE OCKSÅ BRA.

ATT LÄGGA SIG MELLAN MOLNEN

OCH BARA SJUNKA.

DET VORE ALLT BRA.

TÄNKER JAG I MLN DRÖM.

5A

Marlene Lopes, 6B

ROSENGÅRD

BO OCH VÄXA UPP PÅ ROSENGÅRD ATT J

har växt skulle aldrig kunna flytta härifrån. Det finns så många

ag upp Rosengård. Jag

olika kulturer här så känner hemma. Ibland kan det svårt för vissa respekterar inte man sig vara

dom mulatt, känner här

dom svarta, själv är jag en av svarta. Jag är men jag mig som svart Det lätt förstå det svenska ibland är det lite invecklat. Hemma

Rosengård. är att språket, men

både svenska och måst är det svenska. Vissa säger det är ett mixat pratar jag engelska, men att

här invandrare och kommer till så märker

språk Rosengård, men när man är Rosengård man

inte det. år över jag bor Det snackas så mycket struntprat om

Jag väldigt stort att Rosengård.

det här. känner här, det jag. I och med att det bor

Rosengård, men är jättebra Jag mig trygg gör

så olika sorter här så har och alla försvarar varandra. Dom Hesta

många man många kompisar

svenskar härifrån för det snackas så området. Jag kommer

flyttar att mycket struntprat om nog här blir äldre, för det bo här. mina år också att bo när jag är jättebra att Många av kompisar sven-

ska och dom trivs också här. I bland när säger jävla till mig så undrar jag

jättebra någon neger

och hur är mulatt och kommer förbli det

dem vet vad är en neger ser ut. Jag att

om neger

och har med det så ska dom inte lösa det med mig. Det är inget fel med svarta,

någon problem

dom också människor och ska bli behandlade människor. När jag med mina vänär som pratar

så tänker inte dom är är mitt liv och kommer förbli det, tills jag

ner att jag färgad. Rosengård

dör BÄST.

Rosengård är

Hälsningar Mimmi klass 6 E på Rosengårøisskoløzn/

ROSENGÅRD

Hej Jag är här. Jag inte hur det är bo har hit för

ny vet att Rosengård. Jag flyttat att jag har kusiner här i Rosengård.

När börjar i skolan blir det lite svårt är det bättre. skulle

man men nu Jag tycker att man prata lite svenska inte så mycket för då glömmer sitt Därför mera men att man eget språk. tycker jag att man ska prata mera sitt eget språk.

Jag har träffat människa kan svenska, han har sitt

en som perfekt perfekt engelska men glömt

eget språk. Om inte mixat språk då skulle svenska och kanske

man pratar man prata perfekt eng-

elska då skulle kanske sitt det finns inte det finns faror här

man glöma språk. Jag tror några

Rosengård. Jag tycker att det skulle bo lite svenskar här. Kanske skulle det lite

mera vara lungahär i skolan då. inte hur det är bo Därför inte Men re Jag vet att som vuxen. att jag är vuxen.

om jag skulle vara tror jag det skulle bli bra.

vuxen HE DÅ

Amel

ATT BO OCH VÄXA UPP PÅ ROSENGÅRD

har bott i Rosengård i 1 år. När skulle Hytta hit till hade hört så

jag Rosengård jag

mycket skitsnack Rosengård och jag trodde de hade hört hade hört

om att jag var sant. Jag t.ex.

att det finns mördare, våldtäktsmän, tjuvar, knarkare och det finns invandrare

att många

Rosengård. Knarkare finns helst. Men folk alla knarkare bor i Malmö finns

var som tror att som

i Rosengård. Det finns invandrare och det bra lär Hera kul-

många Rosengård är man sig om

turer än sit Man känner sig här Det finns så eget. trygg Rosengård. många som pratar samma språk som jag och har kultur jag, så behöver inte rädd. Man känner samma som man vara sig i sitt hemland. Inte precis nästan. Det är från för

som men många som flyttar Rosengård, vara

Och för det finns så många invandrare. Jag att alla säger så mycket struntprat om Rosengård. att

behöver känna eller utanför. har många kom-

har många kompisar här. Jag aldrig mig ensam Jag

också svenska är ifrån

pisar från olika länder, jag har många kompisar. Rosengård toppen

men

Malmö. Om nån inte svenska åker till där, det bara bor svenskar. andra delar t.ex. som är ett av

stirrar Dom tittar hur klär Dom säger vad är det Man går gatan och alla en. man sig.

Men de dom har problem. Men här

fär stil Han eller hon har verkligen problem. är som stora

så. Hår får alla hur dom vill. Folk bor här borde

Rosengård är det ingen som gör se ut som

försvara kanske ska kvar här bryr mig inte vad folk tycker

Rosengård. Jag som vuxen. Jag om

ändå bo och de kommer alltid.

Rosengård, jag är stolt över att Rosengård jag

om

A11:Ammn 6 E

VÄXA PÅ ROSENGÅRD ATT BO OCH UPP

J

6 alltså har bott här i 6 år, alltså hälf-

flyttade till Rosengård när jag år gammal, jag

ag var

liv. trivs här och tänker lämna mitt favoritområde Rosengård. Ibland när ten mitt Jag aldrig av

hälsar i brukar känna mig lite eftersom det finns

t.ex. några vänner Lindängen jag ensam

där. brukar kalla sådana områden för "döda områden liv. Jag är stolt

så invandrare Jag utan

bussen då bor Då berättar

när jag är busshållplatsen och väntar någon frågar var jag

t.ex.

i känner här i Rosengård brukar jag

jag stolt att jag bor Rosengård Jag mig mycket trygg

du inte rädd, får du inga mardömmar berätta för dem, då börjar de att fråga en massa t.ex. är

saker. Ibland svenska med mina föräldrar med mina syskon och fåniga pratar jag men en massa

brukar alltid svenska.

jag prata

En Rosengårdbø

Zalmz Elalaria klass 6 E

Røsengårdskokzni Malmö Sverige

MIN BERÄTTELSE OM ROSENGÅRD

ROSENGÅRD ÄR MITT LIV

J

är född i När fem år

ag Rosengård. jag var ungefär började jag dagis. Det var ganska

roligt, jag fick många Efter år i Annelunds förskola. Där

kompisar. några började jag fick jag

kompisar som talade mitt hemspråk och andra lärde deras turkiska.

kompisar. Jag mig språk

Mina dagar gick som ett rinnande Efter år i Annelundsskolan. Alla elever

vatten. ett började jag eller barn gick i förskolan skulle till och klass i Annelundsskolan. Våra lärare som en samma

hette Elisabet och Lena. Åren så fort. Vi blev äldre och äldre. Vi slutade

gick trean. Jag ville inte

börja en ny skola kallades Värnerydénskolan. Där fick lärare hette Gunel och

som jag nya som Catarina. När ñck lära känna dem så de lika snälla man var som Elisabet och Lena. Värnerydénskolan bra skola. och till var en mycket Jag sju kompisar var skolpoliser gatan utanför sko-

lan två i veckan. Man kom i tonnåren och

morgonen gånger upp snart var det dags att till

högstadiet. Jag skulle börja i sjuan vilken skola det skulle bli visste inte. ele-

snart men jag Många

och lärare från korn till vår skola och sina skolor.

ver högstadieskolor repesenterade Jag tyckte

Rosengårdsskolan bra skola. Efter veckor så det sommarlov bada-

var en några var äntligen. Jag

de nästan varje med mina kusiner och Ibland

dag kompisar. brukade ut till vår gård,

egen

satt och solade och pratade för det Den så fort. i

oss mesta. sommaren gick Jag började Roseng-

årdsskolan, träffade Mina i andra skolor

nya kompisar. gamla kompisar började till exempel

Agustenborg, Apelgård och Stenkula. Det bara och från

var jag en tjej Värnerydénskolan som

började i fick lärarinna till klassförståndare hette Eva Petrov.

Rosengårdsskolan. Jag en som Min

klass ganska Alla skrek i varandra lektionerna. klas-

vara stökig. munnen 7a var den värsta

sen i Rosengård. Men är den den bästa i Snart så det

nu Rosengårdsskolan. var sommar igen. Vi

åkte till med När kom tillbaks så hade skolan. semester familjen. jag vecka kvar till

en Jag

skulle börja i åttan med lärare. Min lärare ñck i

nu en ny gamla jobb Värnerydénskolan som

högstadielärare till sjuorna. En har flyttat till vår klass och fem har från vår

ny tjej flyttat ut

klass. Snart är det vi är i veckor. jul, lediga ca tre Sen börjar ett nytt år 1997.

En anonym 8 a

ROSENGÅRD

är roligt bo Jag har bott Rosengård ett halvt år. När jag flytta-

Det att Rosengård.

de hit det har bott med svenskar jag två år så det blev en

såg ut som ett flyktingläger. Jag sen var

överraskning för mig att bara bo med utlänningar jag är själv utlänning, men man vänjer sig.

När har slutat skolan så till kompis och bestä-

man en vardag, ta t.ex. en fredag ringer man en

när ska träffas. När det är så går dit och inte bara den kompis utan fem, mer man dags jag ser

andra snälla. Alla är lika snälla. De håller och är inte kaxiga och stödiga. Sedan

sex hemligheter

till disco eller hem till dem. De till killar de eller kän-

går något någon av ringer några som

så har fest hemma. Man har skitkul med alla särskilt dom har rolig humor.

ner kompisar som

De berättar historier så skrattar bara den. Vi hittar lekar alla leker.

roliga att man som som När klockan vid midnatt så hem. dörren och får mina föräldrar. De

är går jag Jag öppnar syn

skriker och skäller varför är och har varit. De blev rädda för min del,

om att jag sen var jag egen

det skulle hända hem eller bli misshandlad, kidnappning och sånt. Mina

att t.ex. något vägen

föräldrar har så måste ha oskulden kvar när gifter och många andras en annan religion att OSS.

ROSENGÅRD

har bott sedan liten. bor i med mina föräldrar

Rosengård jag var Jag en lägenhet

och mina I den där bor finns det bara 3 barnfamiljer. Den barnfa-

småsyskon. trappan jag ena

är och finns det 2 andra. Dem andra är turkisk familj den andra vet jag

miljen sen ena av en

inte. Min bor liten bit ifrån har shyssta kompisar. Jag och mina kompisar mormor en mig. Jag

och discon och På finns det del killar. Till

går stan går mycket mer. Rosengård en snygga

min och hans kompisar, jag vill inte nämna några Ibland är det

exempel egen pojkvän namn.

tråkigt. Jag har råkat för hel del saker, jag vill inte tala vad för saker. Det händer ut en men om

del roliga saker, det finns discon och fester med En del

en som att att man går kompisar. av

mina kompisar och själv går Rosengårdsskolan. bra skola. Man jag Rosengårdsskolan är en

har Shyssta kompisar, Shyssta lärare, det finns del stökiga elever. Dom eleverna

men en stökiga

dom skriker och springer runt och bråkar. Lektioner är jättetråkiga mattematiken och

som kemin och engelskan. Min klassföreståndare har i och Han är rätt så bra. Men

jag matte fysik.

han kan tråkig. Jag har två kompisar jag umgås med i skolan. Det är Senada

vara som som pre-

cis har flyttat hit och Zana jag har gått i klass med sedan Både Senada och

som samma sexan. Zana kan berätta allt för. Dom till Vi är 3-4 °/0 svenskar.

man säger ingenting någon. högst Själv

är jag svensk. tycker det är ha utlänska

Jag roligt att kompisar. Jag gick VärnerRydén när jag

gick i Sen i 7-an till då jag går i 8-an gick jag Rosengårdsskolan.

sexan. nu

Anonym 18/11 1996

HUR DET VAR ATT FLYTTA HIT J

flyttade hit för 3 veckor från litet samhälle. Där det hade

ag sen ett var tråkigt men jag många kompisar, både svenskar och invandrare. Det roligt träffa dom hade var att men man

inget roligt ställe träffas än hemma hos ville till stad och den

att någon. Jag Hytta en slippa

tråkiga hålan. Det svåraste lämna mina När min kom hit då fick

var att kompisar. familj hjälp

några från Bosnien. Det väldigt snällt dom Vi lärde känna av var av att hjälpa oss. några persofrån Bosnien och de minst år äldre än När

ner var ett jag. jag gick ut såg jag aldrig några sven-

skar. Bara invandrare. tyckte inte det för är invandrare. kände

Jag att var tråkigt att jag själv Jag

mig hemma här i Rosengård än i det samhälle där bodde innan. I skolan det lätt mer jag vara att kompisar. Alla här är vänliga och de vill lära känna andra De är också

personer. hjälpsamma.

Särskilt Linda och Zana går i min klass. Nu vill bara ska

som jag att jag några kompisar som

bor nära mig så att jag kan träffa dom ofta. Här i Rosengård har alltid

man någonstans att

med Kanske i affär eller disco. Det är också bra. Här finna många trevli-

kompisarna. någon

människor vill lära känna och många killar. ga som jag gärna snygga

Senada

ROSENGÅRD

är med bråck också där nästan alla känner varandra.

Rosengården plats men en plats

Det snackas skit överallt i Malmö, från sida. Polisen säger

mycke om Rosengård mest polisens

är plats bo och inte är sant, mest pratar dom att Rosengård en dålig att en massa annat som

I ñnns frididsaktiviteter, till exempel: fotboll, kung-

om Rosengårdsskolan. Rosengård en massa

fu, handboll, fritidsgårdar har mycke bra kompisar jag kan prata med dom brottning, osv. Jag

vad helst berätta allt inte kan berätta hemma mina hemligheter jag vet att jag kan

som jag om

lita dom. Det finns också kille är honom kan också lita det finns

en som cigenare man på,

inte så killar kan lita han är snäll alla känner honom tycker

många man på, mycke som om

honom han dom besta killarna Det finns också andra killar Rosen-

är en av Rosengård.

kan lita dom flesta killar och tjejer är snälla Rosengårdsskolan. Mina tjej-

gårdsskolan man

dom och mycke dem. Vi ställer alltid

kompisar är jättesnälla bryr sig om mig jag bryr mig om

för varandra dom flesta i är jätte bra

upp pricis som ungdomarna Rosengård. Rosengårdsskolan

skola med Prices alla skolor i I alla skolor finns ele-

många möjligheter. som runt om Rosengård.

från hela världen. I är nästan alla invandrare. Det är därför svenskar från Oxie och

ver Rosengård

Limhamn rädda i Om har än halva Sverige hört talas

är att vara Rosengård. Rosengård mer om.

Till alla svenskar i Oxie och Limhamn inte rädd komma till det är inte så far-

var att Rosengård

ni Och till alla i inte allt skit ni hör eller läser.

ligt som tror. Sverige tro om Rosengård som

det besta bo i Malmö eller nån i Sverige, tycker jag. Bra

Rosengård är platsen att annanstans men inte bra.

Anonym

RABI OCH ROSENGÅRD

N

är jag 10 år gammal Hyttade jag och min familj till Rosengård RG. När vi Hyt-

var

tade till kände nästan bara kompisar kommer från land

Rosengård jag som samma som jag Palestina. Sen när gick med mina arabiska kompisar lärde jag känna andra från olika län-

jag

der. Jag bodde i Örtagårdsområdet. Då I skolan skötte jag fram till Med

var jag lugn. mig sexan.

mina arabiska kompisar började jag brottning. Vi bodde i Örtagårdsområdet i år, Hyt-

tre sen

tade bakom Rosengårdsskolan. Nu 1996/97 har jag bott bakom skolan i och

ungefär ett ett

halvt år. När jag flyttade bakom skolan tränade jag nästan Då började jag ofta till

aldrig. att

Rosengårds fritidsgård TOTTES. Där alltid många folk.

var

En dag korn det kille till mig och min kompis han kunde med honom till

en frågade om följa

hans morfar för hämta Då vi: är trötta. Då hand: Snälla Då vi:

att pengar. sa "Nej sa sa Ja, då, det skall fort. När det framför Då den här

men gick var en gubbe oss. såg man

killen springa emot gubben. Då frågade jag killen han väg. Han Titta och

var var sa: spar-

kade ner den gamle gubben och tog hans plånbok. Där fanns inga Jag och min

pengar. kompis

Din idiot varför sparka du Då han han behövde Vi till honom

sa: ner gubben sa att pengar. sa

att inte göra det. Nej, jag skall göra det svarade han.

om aldrig om

Några dagar efteråt behövde jag keps. killen han hade keps han ville

en Jag frågade om en sälja.

Då han han inte hade det. Sen han: "Vi slår gubbe så får du Då

sa att sa ner en en keps. gick

jag med honom och slog käring och inte gubbe och tog Jag ñck till

ner en pengarna. pengar

keps. Men under tiden det jag osäker. det fast jag inte ville.

en gjorde var Jag gjorde

Sen fick den killen lapp hem polisen för de skulle förhöra honom. Han till polisen

en av att sa att jag och min kompis hade varit med. Då fick jag lapp hem för förhöras. erkände allt

en att Jag jag hade gjort. Efter förhören jag hem och med mina föräldrar och snackade. Då

gick satte mig

min till mig: Tänk någon hade slått eller din hade du blivit glad

sa pappa om ner mig mamma, då Nej jag. Han varför det. Då ville ha Han

sa frågade mig jag gjorde sa jag att jag en keps.

Om jag hade haft så det hade räckt så hade du fått.

sa: pengar

En vecka efter förhöret kom killen fram till mig och jag ville med honom till

frågade om följa

Rosengårds centrums parkering och slå sönder bil och radion och sälja den. Då

en ruta en ta

jag till honom: Nej har slutat med sånt. Han till "Din mes Då jag till

sa jag sa mig: djävla sa

honom: Låt du det. Ska du med Sen slutade

mig vara en mes om tycker tvinga mig att följa

jag att med honom och gick med andra kompisar inte har problem. När gick med

som jag dem så slutade jag med att göra problem. Jag började från början.

upp om

Nu har jag börjat brottning. Jag tränar dagar i veckan. Jag bor fortfarande bakom

tre

Rosengårdsskolan. Jag trivs inte där jag bor för det är för smutsiga Dom kissar och

att trappor. kastar skräp. Det luktar över hela trappan. Men är det bra. Men min tänker flyt-

annars mamma

ta tillbaka till Örtagårdsområdet. Nu går jag aldrig till RG fritan för jag vill inte riskera

att

hamna i problem eller bråk. När Hyttade till RG det förstördes,

jag var mycket som t ex rutor togs alltid sönder i RG-centrum och i alla skolor i Rosengård. De rånade Då kände

mycket. jag

ingen dem rånade eller slog sönder Sen polishuset kom till så har de

av som rutor. Rosengård blivit lugnare. Vad jag vet så har alla tröttnat att sitta inne i polishuset så det är därför de håller I stället för dom slåss eller förstör så har de flesta i

sig lugna. att grejer Rosengård börjat

med droger.

Rabi Elmugmbi

MIN FRAMTID

-EN FÖRE DETTA VÄRSTING

hade tänkt dra vad fan skulle det Fått käften så har fått käf-

att men hjälpa. man

Vilket liv fan har hamnat. Är detta vad ni kallar jorden. Inte för jag hade tänkt

ten. var jag att beskriva mig själv något måste ni veta.

men

Jag är 151400 timmar gammal närmare 15 år. Coolt va

född med humör. Kanske för är född i Ett Freek är min lil-

Jag är ett jävla att jag lejonet. stort

blå Två bröder har min farsa också till. Men dom är skit coola.

lasyster, större lyckats krångla

Men Min STOPP. Det får med dom

Nog om familjemedlemmarna. en glömd. morsa. vara nog

Men det tack dom jag hade tänkt dra.

nu. var Vare som Dörrklockan med till Ett polare, från

ringde dags att tagga ut polarna stan. gäng trogna Människorna. Dom vita och dom känner kilo-

svarta samt gula stan säger att igen oss en

avstånd. Klädda i Levis och Adidas kom gående gågatan. Vi hade respekt och alla

meters människor åt sidan kände lika jag känner mig när jag står svart och gul

gick man sig stor som

fotbollsplanen och blickar den ljsblå himmelen.

upp Men tänk så liten är Man kommer inte in någonstans, än när blir

man egentligen. mer man

inkastad i sån där blå och vit bil där det står POLIS.

en

svensk invandrare, svartskallar och blattar till polare, dom kallas så. Har jag

Jag som men

hjälpt dig från svarskalle ställe kommer jag.

nu, ett

Som svenskt problem barn blatteskola har jag ändå plugg lyckats banka till mig

ett en utan 3,6 i betyg. Men det är lugnt Sommarlov så nian väntar mig.

nu

MER OM FAMI

Skit i samhället där bor Värre i insidan villan äger. Förra ägarna flyttade efter famil-

men av

jebråk. Det har vi också gjort lyckats knyta igen. Men den tiden har det

men samman senaste varit Jag lovar bråkandan sitter i väggarna.

tapeten igen. att

Jag femton min bror dom där djävla lägger last min och farsa. Det är

arton tonen stor morsa bland det gjort min och jag glidit ifrån varandra. Min farsa har också i

annat som att morsa tre

veckor varit långt ifrån så långt jag aldrig trodde jag skulle kunna förlåta honom. Efter

mig att

att ha stuckit så han gjorde och alla dumma saker han gjorde innan han stack. Så kom han

som

tillbaka efter tre veckor. Efter skit jobbiga veckor hemma med och lillasyster. Ja, hem

tre mamma

kom han fredag. Vi åt min smörgåstårta jag gjort min plats. Jag och min lilla

en prao sys-

ñck varsin björn med litet kort till. På kortet där nalle Tre ord bety-

ter ett var en som sa: som

der så mycket: Jag älskar Dig Pappa.

Nu har jag farsa igen. För i alla fall under dom veckorna han borta dom två skit

en tre var var jobbiga. Jag så jävla rädd för honom. HAN, min han inte då.

var pappa var Ni kanske har fattat. Det min farsa fick käften. Det har fått för och varit för-

var av jag jag

av en men

i alla fall inte och träna. Nå vad gick det dagar det klippt igen. Tisdag vilken

tre sen var natt

natt inget att komma ihåg ändå kommer minnas. Lördag flyttade Onsdag

men att mamma. tog

min brosa studenten. Torsdag det skolavslutning.

var

Tiden min borta den bästa tiden länge. Men det gick två veckor flyttade

mamma var var sen

hon hem igen. Ärligt talat trodde jag inte ett dugg det och halva vägen det har

men gav nu

varit "bra till och från i två veckor. I mellan har jag till henne jag har

retat mig tusen men

hållit i skinnet och exploderat när såg på. mig igen annan

Att jag kan känna saker det är Redan för halvt år sedan började jag skriva

mig sant. ett om

våra problem.

Mamma jag år ledsen

En ledsam da år aldrig bra.

Det år inte lönt att brå/za, för z/mje minut bråkar man

förlorar man dom sextio sekunderna

den /eunde haft.

av glädje man

Gråta måste man det kunde men varit glädje tårar

ska alltid bli så blöt

Varför man

något gär så ont. ao som

Jag har skrivit dikter så jag kunnat göra bok tjockare än Koranen. Jag har skrivit så många

en

dikter hela skulle kunna torka i häcken med dom. Men inte enda

att Sveriges befolkning sig en

människa än min pojkvän har fått läsa dom. mer

Mina ögon

Mina bar tindrat

ogon

Mina lappar har lett

gråten i mitt

men hjärta /aar ingen sett.

Nu när jag tänker tillbaka så jag mig skit mycket, varför har bränt alla min dikter.

ångrar jag

Dom kunde varit minne. Inte för jag vill komma i håg allt tråkigt hänt. Men som ett att som

del saker har så djupa spår kommer glömma det. Det handlar då

tyvärr, en satt att jag aldrig att Att kunna ÄLSKA, GLÖMMA OCH FÖRLÅTA. Det kan skit

om familjen. vara jobbigt men

har i alla fall locket och försöker för varje dag morgondagen och göra den bått-

jag lagt sen

re än gårdagen.

MER OM KOMPISAR

Vadå kompis. Polare vill jag kalla dom. Kompis klasskompis eller nått liknande. En polare

år en

är sådan med varenda dag. En sådan polare inte kan Jag har del

en man pratar man vara utan. en

sådana polare alltid år med. Vi drar och badar åker skridskor vintern.

som jag sommaren Spelar fotboll. disko. Vi gör allt, har det skit ballt.

Taggar

För polare och kompisar jag min pojkvän älskar till Vi har bråkat och har

utom som jag tusen. varit katt och råtta älskar varandra ändå. som men

Ett

par

Ett ska kunna gråta tillsammans.

par

Kunna dela ock med varandra.

glädje sorg

Kunna skratta i/øop.

Kunna bråka i sekunden och att

ena såga

hatar varandra. man Men i nästa sekund måste kunna hålla man om varandra 00/7 såga älskar varandra. att man Detta kar ock oz älskar varandra.

gjort fortfarande

Vi /øar varit tillsammans z 10 månader nu.

Både svenska och utländska är bra. Min pojkvän är invandrare älskar varandra

polare men

ändå. Livsglädjen ändå inte

hänger färgen.

BARN DOMENS TI D

Jag blickar tillbaka barndomens tid. Välkommen till världen min när gled

sa morsa jag ut. Men inte fan visste jag att det ..jag skulle växa

var upp.

Redan treåring jag med brorsan. Sprang i Adidas jympadojor

som var ute gården omkring

och skit cool. Stackars invandraren där bodde bara invandrar Min

var gården, en familj.

morfar bodde kutta till honom i bland.

samma gård, upp

Som fyraåring blev jag Vi packade och Vi har bott i villan sedan dess. När

stora syster. drog. nu

stack, stack också dom andra svenskarna Kommer du till gården så finns det

gården. idag

inte enda svensk kvar.

en I ett villa område vårt så lär fort känna Runt hel park bor där bara

som man grannarna. en tur-

kar. En med tio hus bor där bara Men även där bor invandrare så är

gata Jugoslaver. om många

det alltid och fridfullt där. Jugoslaverna är sådana bott här sedan Men sko-

lugnt som länge. runt

lan bland alla grå smutsiga och luktar gör där också. Det är där dom bor.

betonghus, äckliga,

Dom invandrare kommit hit från dom kalla världen över. svenska kan dom

som nu krigen Ingen

och jobb får dom.

inga

M E R OM S KO LA N

Med alla i skolan trivs bra. En skola med 2 % svenskar är inte lätt. Alla vill

kompisar man vara

lika coola alla. Adidas är modet på skolan. Lite när alla kommer klädda

som töntigt samma sätt. Men alla är inte lika dom andra det finns dom går omkring i UPP-kläder. Man

som ser

skillnad rika och fattiga.

SOMMARLOVET KOM sitter här i ersonal å min arbets lats. Det är månda och a har vecka ust nu Ja g P rummet P P g J g en

kvar jobba. Just funderar jag på:

att nu

Ett liv TRO, HOPP OCH IQIRLEK utan

lever då

man

Ingen har svaret Gud här inte

frågan

jag vill ba ett svar

men

Orden TRO, H OPP OCH KÄRLEK

har betydelse mig /i/ea så

stor för ÄZSIQI, GLÖMZWA OCH FÖRLÅ TA.

Nu har det tid detta skrevs det urklipp från min bok

gått en mycket lång sen var nämligen ett

jag skrev när jag 15 år. var sitter här och stolt Att växa sånt jobbigt ställe och

Idag jag är jävligt över mig själv. upp ett

med dom med inte redan död. För när jag fem-

kompisar jag umgicks är jag glad att jag vore var

nära fel. Så fel det skulle ha drabbat både kropp och själ, familj och

ton var jag att trampa att

släkt och allra skulle det ha drabbat hade sån blev kår och helt

mest mig själv. Jag tur att jag

Den killen föll för drömkillen i mitt liv. När vi började

galen. som jag verkligen pladask var just

och lära känna varandra han i vilka jag och vilka spår jag följde och det var

umgås såg gäng gick

han drog mig hela skiten.

som ur mina bästa varandra i skiten. har träffat många kompisarna

Många av kompisar drog ner Jag av

i En del har klarat bra och bildat familj. En del kommer aldrig att

dag. verkligen sig annan

-

komma skiten. Dom är och åker bara in och kåken hela tiden. måste

ur galna ut Jag nu avslöja för jag är och bor det är R O S E N GÅ R D

er var uppvuxen var jag

jag har börjat mitt liv och kommer avsluta det.

förhoppningsvis att

Mina dagar just går åt tänka på min lilla individ inuti och min är förlo-

nu att mig. Jag pojkvän

vade och skall ha barn till när jag fyller 25.

nu sommaren

Efter att allt det är avklarat skall jag väl fortsätta fotboll och Mc

spela jobba. Jag jobbar nu

Donalds efter mammaledigheten skall jag söka jobb HSCM eller i någon leksaks-affär.

men

älskar ha kontakt med människor. Och älskar barn. Helst små barn.

Jag att jag

En före detta värsting

GÅRDSTEN ÄR GRYMT.

DET STÅR NÅGRA POJKAR OCH BRÅKAR. DE SPRINGER OCH GÖR SÖNDER, DE RETAS, DE ÄR 5A GRYMMA. JAG STÅR DÄR OCH TITTAR EN STUND, SEN GÅR JAG TILL SKOGEN. SÄTTER MIG PÅ EN STEN, LYSSNAR PÅ FÅGLARNA. JAG SÄGER: GÅRDSTEN ÅR BRA ÅNDÅ

juremzl Caceres, 6B

ÅR VI SOM BOR | GÅRDSTEN

HELDET

Rapport från lågstadiek/ass och mellanstadieklass i Gårdsten en en Marianne Oblander av

MARLENES BERÄTTELSE

är föddes 1984 alltså är jag 12 år.

Hej jag en tjej som

heter Marlene och har bott här i Gårdsten i 8 år. Det är för jag gillar Gårdsten så

Jag nog

mycket.

föddes i ställe heter Sauvinsent i mitt hemland Cap Verde. Cap Verde är Jag ett som ett par öar nära Canarieöarna.

som ligger

Verde väldigt fattigt land.

Cap år ett

På Verde bode i hus. min Edelmina min Tony och min

Cap ett stenbyggt Jag mamma pappa

bror Viktor och vår hund. Det hund vit under hakan. Den oftast ute

var en svart som var var

våran brukade klappa den och leka med den.

terras. Jag När bara några månader så skildes min och min pappa. jag var mamma Min till 3 år. blev ledsen då. månader

mamma flyttade Sverige, när jag var Jag väldigt Några

min också till U.S.A. Då blev ännu ledsen för jag hade senare Hyttade pappa men jag mer att inga föreldrar nära mig över huvudtaget.

Men hade min storebror Viktor. Men fick inte bo i hus min bror ñck bo

jag samma utan hos min bror. mammas

När och halvt år så åkte och min bror till Sverige. Min hade flyt-

jag var fyra ett jag mamma

hit till Gårdsten till Saffransgatan.

tat I till Gårdsten hade inga vänner. Inte förrän jag började dagis fick

början när jag flyttade jag

minns fösta min skulle lämna mig dagis för hon skulle jobba. jag vänner. Jag gånger mamma

och ville inte hon skulle lämna mig. När hon gick så fortsate jag att gråta.

Jag började gråta att

ville inte för usel. Och när skulle och leka så satt jag oftast

Jag äta jag tyckte maten var ut för Men sedan de ville leka med dem. Jag förstod inte så

mig själv. började fråga mig om jag

bra svenska och kunde inte heller så bra korn överens väldigt bra.

jag prata men

Tiden och blev bättre och bättre svenska och jag ñck och kompisar.

gick jag mer mer

Den bästa kompisen ñck flicka hette Charlotte. Vi är fortfarande bästisar.

jag var en som

En då hemma hos henne kom min Hon stressad för

dag jag var mamma. var väldigt jag

hade glömt att jag skulle börja skolan. Som hade inte alla kommit. När kom in i

tur var jag

klassrummet så kom det fram kvinna visade mig jag skulle sitta. Hon hon hette

en som var sa att

Katarina och skulle bli min fröken. och nervös. Eftersom åren

Jag satte mig ner var väldigt gick

lärde och lärde skriva, läsa och räkna. Allt tack Katarina.

jag mig mer mer. Jag mig vare

Så beskriver toZvårzgJYic/easina minnen fån deförsta åren z hemlandet och hur det hände: flytta till Sverige och

en att

mäta och inlemmas i den hembygden, Gårdsten.

nya

UPPDRAGET kom i början 1970-talet och där det bor 6.400 av ca människor. Invånarna i Gårdsten kommer från många

I slutet våren Storstadskommittén kontakt med ställen i världen. 75% befolkningen är invandrare av tog av projektet Framtidens Gårdsten" i Göteborg för eller har invandrarbakgrund och det bor ovanligt att höra vi ville medverka med kapitel i kommit- mycket barn och ungdomar i området. De flesta husom ett tens delbetänkande åarns och ungdomars hållen bor i hyreslägenheter, som ägs av allmännyttan. om uppväxtvillkor i storstädernas bostadsområden. En mindre andel bor i bostadsrätter i lägenheter Saffutsatta Betänkandet skulle dels traditionellt och Timjansgatan eller radhus, eller i privatägpresenteras i ett ransbetänkande, antologi, där barnen själva har da radhus Malörts- och Pimpinellagatan. dels i en

ordet. Till skillnad från tidigare eländesrapporter från

dessa bostadsområden ville i denna utredning ha Bebyggelsen i Gårdsten ligger två bergskammar man positiv Man ville synliggöra styrkan, möjlig- med dal emellan. I västra Gårdsten är husen placeen ansats. en heterna och finns hos alla dessa rade gårdar Peppar- och Kanelgatan och i resurserna som unga runt stora människor, beskriva barnens och ungdo- östra Gårdsten ligger de varsin sida kilomegenom att om en liv också visa deras drömmar terlång gågata Muskot- och Salviagatan. I väster marnas i nuet, men upp och visioner. finns dels höga loftgångshus, dels låga hus med tillhö-

rande lägenhetsträdgårdar. I öster ligger det höghus

Vårt dra blev öra skolre till sidan och låghus den andra. Lekplatser u g att g ett Porta ge anto- ena gatan idelen. Vi skulle Väla stadieklass åk 3 finns både gårdarna i väster och flera ställen 8 l ut en 8 och mellanstadieklass åk 6 i Gårdsten skulle den långa gatan i öster. en som jobba med Mitt liv i Gårdsten och "Mina två teman: drömmar framtiden". Det meningen bar- Dalen ursprungligen välskött naturpark med om var att var en skulle sina berättelsen i den form fotbolls- och tennisplan, lekplatser och störnen presentera som ett par en och bäst dikter, teckningar, parklek Vitpepparn hade djurhållning och passadevar en uppsatser, re - som - foton och sedan skulle binda bar- café. Numera är Dalen tämligen förvildad och all etc - att samman ett material med kommentarer och sammanfatt- verksamhet Vitpepparn är nedlagd. Gårdstens tre nens ningar. skolor är placerade i Dalen.

Framtidens Gårdsten och Gunnareds stadsdelsför-

valtning har bidragit till finansieringen projektet. BARNEN

av

Två klasser åk 3 i Långmosseskolan och åk 6 i Gård- - GÅRDSTEN stensskolan har bidragit med material till detta avsnitt. Klasserna har arbetat flera sätt med sina två

Gårdsten stadsdel i nordöstra Göteborg till- De har gjort stadspromenader, tittat diabilär en som teman.

der, diskuterat, skrivit och ritat. Sexorna har många svenska barn, dels för den varit samlad

uppsatser att dessutom enkät vad de gör friti- under alla år. Dessa barn har alltså bott

svarat en om länge i områden. det, det är bara fåtal flyttat eller tillkommit.

ett som

Ovanligt många bor också i radhusområdet Mal- I den undersökta går 24 barn. Ett dem har

trean av örtsgatan. svenska föräldrar, tre har svensk och utländsk

en en förälder och är invandrare från sammanlagt 11 Vi har alltså låtit 43 barn berätta

resten om sin verklighet,

länder. Alla lever med båda sina föräldrar sina liv, i Gårdsten. Vi medvetna inte

utom tre är om att man och i drygt två tredjedelar familjerna har minst förbehåll kan generalisera utifrån detta lilla

av en utan mateförälder arbete. De flesta har bott länge i Gårdsten. rial, och det inte heller meningen. barns

är Men varje Alla pratar hjälplig svenska, de har svårt erfarenhet är verklighet, och den

men att en är sann. uttrycka sig i skrift.

Vi börjar med att låta barnen beskriva sin

ett par av I går 19 elever. är helsvenskar, har levnadshistoria. Berättelserna redigerade vad gäl-

sexan sex en en är svensk och utländsk förälder och är invan- ler stavning och språk. Vi hade tänkt

en resten ursprungligen

drare från 13 länder. Två tredjedelar lever med båda ändra alla och vissa fakta för barnens

namn att skydda sina föräldrar och i knappt två tredjedelar familjer- integritet, klassläraren i åk 6 menade hennes

av men att na är det minst en person som har arbete. Lika många elever skulle bli mycket besvikna deras berättelser

om har även gått i klass under hela sin skolgång. förvanskades, och hon sig för detta.

samma tog ansvaret De flesta behärskar svenska språket relativt bra. Den

här klassen är ovanlig i Gårdsten, dels för där går så

att

MAGNUS BERÅTTELSE

är svensk 12 år har bott hela sitt liv i Gårdsten.

Magnus en pojke på som

4 år 1984 föddes Östra ñck heta och bodde

Den mars jag sjukhuset. Jag Magnus

där bor jag än har bror heter Niklas, och min och pappa

Malörtsgatan, idag. Jag en som mamma

heter Carin och Jan-Erik.

När 5 år förskola. hade kompisar i förskolan går i

jag var började jag kyrkans Jag många som

vår klass Efter förskolan det 1-6 skola. När jag bör-

nu. började jag Långmosseskolan var en

i så blev 1-3 skola i stället.

jade trean Långmosse en

Nästa år så skola heter Gårdstensskolan, det elever

började jag en annan som var samma

lärare hade haft sedan ettan.

samma som --- När i hade många kompisar. Det var

jag gick ettan tyckte jag att skolgården var stor men jag

i min klass i förskolan Olof, Andres och Elin. De går i min klass många som gick t.ex. Kolja, fortfarande.

Gårdstenskolan bra skola det finns och jag känner många.

är en basketplan, Fotbollsplan

det är inte så Det är sällan bråk. Jag skulle aldrig vilja flytta.

Jag gillar Malörtsgatan skräpigt.

På fritiden med mina och Nu jag i 6:an Gårdstensskolan

går jag mest kompisar pratar. går och är störst mellanstadiet.

har i Dalsland. Jag en sommarstuga På har vi snälla och känner de flesta.

Malörtsgatan grannar

ASTRITS BERÄTTELSE

Amir är køsøvo-alban. Han är 12 år och har bott större delen sitt liv i Gårdsten.

av

J

föddes i Kosovo i huvudstaden Pristina. bodde där i 6 mån sedan vår

ag Jag flyttade

familj till Sverige eftersom där det och vi hade där.

var lugnt, släktingar

Det tog 3 år uppehållstillstånd.

oss att

Men innan dess så tänkte vår flytta till Canada eller Zeland för det

familj att Nya att tog

så lång tid att uppehållstillstånd. Men så fick uppehållstillstånd.

Vi stannade i Angered.

Vi flyttade till Peppargatan och bodde där i åtta år sedan till och där bor

flyttade Malörtsgatan

fortfarande. När jag 7 år började jag i första klass. Det träffade

var var pirrigt. Jag nya kompisar.

De bor Malörtsgatan fortfarande. Nästan allihopa kvar i vår klass.

går

När jag fyllde 9 år fick min första cykel med växlar. Det växlar den.

jag var tre

Det då flyttade till är

var MalörtsgatanDet roligt Malörtsgatan.

På Malörtsgatan är det radhus. Alla känner alla. Det brukar städdagar gång våren och hösten. Efteråt får hur

vara en en gång man mycket

mackor och saft vill.

man

Om jag hade flyttat hade jag blivit ledsen. För har haft mina i 6 år.

jag kompisar

Men det är bra att bo i Gårdsten alla är snälla. Vi har haft lärare i 6 år.

samma

Hon är jättesnäll.

MANSOORS BERÄTTELSE

Mansoor tok/årig pojke L405.

är en som /eommerfiån

12 år sedan föddes och liten i Laos. Han föddes den 21

en busig gullig pojke sep-

tember 1984. Han blev döpt till Mansoor har bott med min hittills bara

Phanivong. Jag mormor

för min och har lämnat föddes. När skulle åka till kom

att mamma pappa mig när jag Sverige jag ihåg att jag somnade i där väskor.

en vagn man lägger

Först bodde jag i Bispgården i Jämtland och i Göteborg. fotboll och sen Jag gillar att spela

går i Gunnilse IS. Det ganska bra

är ett fotbollslag.

När jag flyttade till Gårdsten det och bra miljö här och bråkade. Men

var en ren ingen nu har Gårdsten blivit tvärt Det i alla fall. Bara för det är invandrare barn

om. tycker jag att många

och Jag är muslim och går i Gårdstenskola. äter Ibland är det

vuxna. Jag vegetarisk mat. god mat

och ibland är det inte god i bamba. tycker invandrabarnen för

mat Jag att skrapar ner mycket.

På fritiden spelar jag fotboll, leker med mina kompisar och äta

springer. Jag gillar att godis.

Annars gör jag mina läxor. Hemma leker jag med min kusin eller så städar mitt bru-

jag rum. Jag kar också läsa i mina gamla böcker. också baka kakor och Mormor hon

Jag gillar att paj. säger att

gillar mina kakor och paj. Jag blir glad när hon säger så.

-fu m, .

Uppsatserna föregående sidor berättelser i finns också nästan alltid kompisarna. De värden

är som man

skulle kunna beskriva många gårdstens- uppskattar bäst är det är och fm, 10 Malolika varianter att rent barns levnadshistoria. De svenska barnen beskriver örtsgatan det är lugnt 10 och där finns fin

en att att

i hemlandets kända kultur, medan 6. Att det finns bra lekmöjlzg/øetereller går att

självklar trygghet natur

invandrarbarn uttryck för den osäkerhet de utöva är också viktigt, särskilt för de barmånga ger sport yngre

upplevt i mötet med det landet. Vi också 8+3.

nya anar nen smärtsamma erfarenheter uppbrott från familj,

av släktingar, vänner, från allt är känt och vant. Vi

som läser från krigshärjat eller fattigt hem- SÅ HÅR TYCKER MAN I ÅK

om flytten ett

land, framkomsten till Sverige med år väntan och

av

innan det slutliga beskedet kommer får Jag tycker Peppargatan för jag har ett träd oro man om som

-

Sverige har blivit det hemlandet, Gårdsten jag gilar och kompis heter Sivan. Hon är jätte stanna. nya en som

hembygden. snäl och jag käner nästan alla. den nya

Men olikheter mellan de svenska, svensk- Jag tycker Malörtsgatan är bra för att det är

trots stora att en födda och invandrarbarnen vad gäller deras bakgrund gård, för kan cykla och kan

stor gort att man man

kultur, språk så har barnen i oka pulka det är backe, åker fort kan

uppväxt, religion, en stor man man - - Gårdsten förvånansvärt likartade tankar och värde- leka snödbålskrik.

ringar när det gäller vad är bra och dåligt i boen-

som

"jag tycker muskot bra fat den är fint. Jag har

demiljön. om

kampser heter kani och min lan.

som tara moster

Vi ska ställa några frågor till eleverna i de båda

nu klasserna och låta dem sin vilka värden Hej jag tycker Malörtsg. är bra för att det är fint

ge syn som att

viktigast i bostadsområdet och sedan lite och de kastar inte plast och plastmugar är resonera rent paper, kring detta. och Saffrans är inte heler dum faktist darför att jag

bor där och mina kompisar bor där också.

MITT GÅRDSTEN "Jag tycker Kanelgatan för jag har kopis där

om att en

hon är snäl hon har liten syster hon är so söt. Jag

en Var i Gårdsten tycker du bäst vara vill bo till Kanelgatan."

om att

Sammanlagt har 35 elever av 43 i båda klasserna

skrivit detta. 18 dem tycker rad- I malörtsgatan är det bra därför det är fin natur

om av som svarat att att husområdet vid eller delar det den och många kommpisar bor där och luft och

Malörtsgatan av är som rent

bästa platsen i Gårdsten. Viktigast för de allra flesta är många träd.

kompisarna 28, och där tycker bäst där

man om vara,

Jag tuker att det är bra gård för där bår mycket när jag är där så är jag med mina klass-

men att men

kapisar och mina kusiner och för det är fint kamrater. Jag tycker där för det fin mena att om att vara att är där. Jag bor timijan." och ñna hus och snällt folk.

natur

"Jag tycker att Malörts är fint för det är snälla män- På min gård i Muskotgatan trivdes jag jättemycket

att niskor där och det för allihopa är snälla och i husen för alla kände alla och alla snälla och trevliga

att att var så är det två våningar upp." varandra så brukar sitta bän-

mot t.ex. grannarna

ken utanför tvättstugan och dricka kaffe och till-

prata

sammans och jag tycker det är trevligt när trivs

man OCH SÅ HÄR SVARAR BARNEN I ÅK 6: tillsammans i stället för bråka.

att

Jag tycker om att vara Malörtsgatan liten Jag tycker flera olika ställen beroende

en om att vara lekpark med trähus kan leka Där bru- vilket humör jag är på. Ibland tycker jag

gungor, man om att kar jag med kompisar och leka jage och Malörtsgatan, Muskotgatan eller Saffrans

prata gunga, vara lite andra lekar. Ofta brukar jag cykla där, ibland vill jag

gatan. men

bara Jag inte riktigt varför jag tycker

promenera. vet Det är så lungt där och fint där. de platserna, jag känner mig

om att var men

hemma där Det är ett ställe kallar China. Det är park

som en med sand nästan överallt. Det finns lite klätterställ- Jag tycker där vid Vitpepparen. Många

om att vara ningar där, kan sitta på. Jag brukar sitta och gånger brukar jag cykla där vid Vitpepparen. Jag tyck-

som man prata med mina kompisar där. Jag tycker det är mycket roligt där för det och

om att vara er att är tyst stort där för det är fint ställe. Man kan bara sitta där och vackert.

att ett och lata sig.

Var i Gårdsten tycker du inte att vara

om Jag tycker att det bästa stället i Gårdsten är berg 32 43 har Salviagatan, är del den

ett av svarat. som en av ovanför Saffransgatans busshållplats. Jag gillar sitta långa gågatan i östra Gårdsten, får flest negativa

att där med mina två bästisar för kan när bussen omdömen. Det handlar främst där finns för

man se om att komer eller när bilar åker för och så kan mycket barn, det är bråkigt och och skräpigt.

man se otryggt vilka människor går för eller vilka sitter Men också andra delar Gårdsten får liknande kri-

som som av vid busshållplatsen. Och sak ingen går tik, liksom Dalen och området kring Vitpepparn.

en annan är att

upp dit så det är väldigt lugnt.

Otryggbet bråk, farligheter, taskiga kompisar, rasister,

Jag tycker om att lite överallt, jag tycker det fyllegubbar, även mörkrädsla, det är oc/J skrä-

var men att fizlt är finast Malörtsgatan. Jag brukar inte där så pigt eller det inte några kompisar är de fakto-

vara att fnm

ständigt återkommer i barnens negativa inte speciellt förtjust i Muskotgatan heller, jag är rer som men omdömen de platser de inte tycker Och ofta där, så jag har vant mig. om om. otrygghet i olika former nämns mest. Det finns inget ställe i Gårdsten där jag inte tycker eller rädd för. Det är inte så roligt om att vara vara ARGUMENT FRÅN BARNEN I ÅK från Peppargatantill Malörtsgatan kvällen. att Jag är inte rädd för jag har bott i Gårdsten hela mitt Jag tycker salvia dåligt för det är tonvis med liv, jag kan nästan alla jag känner nästan alliatt är att gator, marken. Och godis Pap- hopa. Nej, jag har inte varit med något. soppor en massa papper. om perskojar lacken där under låsnat. Det träd som som är vissna och pinnar överalt marken. Det är tråkigt "Jag tycker inte om att vara i Vitpepparn mycket inte får ha städ-dag malörts gatan. för det brukar rasister där. Men det är mest att man som att vara kvällen och lördagar. Jag tycker inte Vitt för där har några kasom peppar glas och nån spring då kan ramla och slå Jag tycker inte Salviagatan särskilt mycket bara tat om man om sig och det luktar och det tiker jag inte om. för det är ganska skräpigt där och jag nästan allatt ser bråkar där. tid barn som Jag tucker inte salvia bara för att det är falit det om fins mödare såm dödar barn och vöcksna och det Hns Jag tycker inte så mycket att vara i dalen. Ibland om några döma barn också i gårdsten såm också kniv. är det så tyst att blir rädd Det ligger så mycket man glassplitter överallt. Det går fyllebuntar där lite över- Jag tycker Timian dåli bara för bråkar. allt. Det värsta jag är att i dalen kvälatt att nora vet ensam larna. Jag har inte varit med något särskilt där, om "Jag tycker det är faligt till vitpepar för de jag tycker det är kusligt ändå. att att att men att det finns fölegöbar där och alla är fula säger att garage

och äkliga smutiga. Jag tycker inte om att vara Kanelgatan där vi

o Slingan. Det finns inga kompisar där och det ser lite Jag tycker inte safrangatan och lilsalvia för jag har konstigt något sätt. Där Kanelgatan finns om ut inga kapisar. många människor inte gillar invandrare. En gång som skulle jag cykla till Kanelgatan. Det några killar var cyklade för bi. De många fulla ord. De korn som sa I ÅK 6 TYCKER ELEVERNA 5A HÄR: nästan efter mig. Därför jag inte gillar där." att vara

Jag gillar inte Salviagatan. Där är skräpigt och gapigt

och skrikigt. Där finns inte lugnt ställe. Jag är nog ett

SAMMANFATTNING sA HÄR SKRIVER NÅGRA AV BARNEN

OM SKOLAN: Om jämför de positiva och negativa värden

man som barnen har beskrivit, så att det är vissa kvali- När jag börgade första klass kände jag mig blyg. Vi

ser man téer är särskilt viktiga i ett bostadsområde. Det lärde bokstäver läsa räkna och skriva. På

som oss att rastergäller sociala kontakter, trygghet, det ska brukade jag och mina klasskamrater leka jage,

att vara rent na och och finnas fin Denna vad bygga kojor och springa överallt.

snyggt natur. syn

är väsentligt kom fram vid Hera tillfällen vid Vi hade jättebra fröken vi fortfarande har kvar. som - en som stadspromenaderna, i diskussionerna, i intervjuerna. Vi ville ha henne kvar och lyckades med det. Nu Detta är kvalitéer även de vi har intervjuat har växt och går i 6:an."

som vuxna

tycker är viktiga.

Då gick jag i 1:a klass i Römosseskolan. Jag blev Radhusområdet Malörtsgatan är allra finast mobbad varje dag. I början 2:an ramlade jag

anser av ner en majoritet barnen, även de inte bor där. Där från taket. Sedan dess kan jag inte springa lika långt

av som är lugnt och fridfullt, människorna är snälla, husen är och lika snabbt jag kunde innan jag bröt benet.

som låga, det finns mycket och där är och Två veckor efter jag hade börjat 2:an bytte jag skola

natur rent snyggt. I båda klasserna finns det Hera barn bor till Långmosseskolan. Jag började i klass 2B. Där

som

denna gata, vilket gör att även de andra barnen haft fanns världens bästa fröken." ärenden dit.

"Att byta klass kan kännas lite konstigt. Man är inte Vad tycker du skolan med det. Jag hur det är byta klass. Jag

om van vet att vet Det är eleverna i åk 6 har skrivit detta och det för jag har gått skola i Danmark, Norge och här

som om de trivs i skolan. Många har gått i klass från i Sverige. Nu går jag skola i Gårdsten. Gårdstens-

samma första årskursen och känner stor trygghet i klassamva- skolan. Gårdstensskolan tycker jag är en bra skola. Jag

De har haft lärare under alla år frö- tycker Gårdstensskolan är rolig skola, därför ron. samma - en att en att ken de trivs med och tycker dem och jag känner har bra kompisar.

som som om att man engagerar sig i dem. En fröken respekterar sina

som elever och fått dem att respektera henne och hennes När jag började i den här klassen jag väldigt

nya var roll arbetsledare. I klass med barn från så blyg. Jag ville inte göra något fel första dagen för jag

som en många, sinsemellan främmande kulturer, är det viktigt trodde i så fall skulle de mig för det

att reta resten av

i klassrummet skapa Klass- läsåret. Nu har jag märkt det här att gemensamma normer. att var en toppenrummet är barnens arbetsmiljö där de tillbringar klass. Killar inte tjejer och tjejer och killar kan

en retar stor del sin dag och den atmosfär skapas där, tillsammans bli retade."

av som vara rasterna utan att den inställning till arbete, medmänniskor och sig själva är något de för med sig ut i livet.

som

Vad gör du på din fritid och det är fint väder ringer jag till min kompis Tony de här barnen deltar i eller ringer jag till min kompis Leo. Är det fult väder Det är inte många av som någon organiserad fritidsverksamhet. Några är med i går jag till fritidsgården och spelar biljard eller spelar fotboll eller någon form idrott, deltar jag dator hemma. På kvällarna läser eller skriver jag annan av ett par i den nystartade verksamhet Unga Örnar bedriver och motocross. Motorcyklar är min specialisom om mc i området och någon enstaka spelar ett instrument. tCt. Det är kompisarna och det sociala umgänget som den delen fritiden. Man umgås också På min fritid brukar jag med mina kompisar. Jag upptar största av vara med familjen och del barn hjälper till i hemmet har hund. Det skotsk Highlander Terrier. en en är en småsyskon, handla, laga Några Den är 6 år och heter Vipp. Det är vad säger till genom att passa mat. man har för rutinerna i hemmet skall honom. Egentligen har han ett långt namn, ett riktigt ett stort ansvar att fungera. adelsnamn. Varje dag när jag kommer hem från skolan, jag honom kopplet, och går med tar ut Det är barnen i åk 6 berättar: honom. När jag kommer hem igen tar jag ett glas som På min fritid brukar jag gymnastik 2 i veck- och gör läxorna. När jag är färdig sticker jag till ggr vatten

måndagar och onsdagar det är kul. mina kompisar.

an

Jag har gått i saker fotboll, basket, På min fritid är jag med kompisar. Vi brukar spela en massa t.ex. ishockey, konståkning, schack, pingis, biljard, hand- basket. Jag bakar väldigt mycket för jag älskar att laga boll, bandy, simning. På fritiden jag för det allt möjligt och jag älskar hemkunskap. Ibland så gör är mesta med Annie, Andres, Astrit, Magnus och Olof. Jag jag hela familjen. Då blir de glada. ute mat

har utegångsförbjud ungefär 3:e vecka. Då får jag

var nöja mig med titta tv." Vad vill du bli när du blir stor att När barnen berättar sin framtid skiljer det naturom Nu jag 12 år och har jämt fullt Jag har många ligtvis mycket de fantasifulla treorna och de mer är upp. kompisar och tycker jag spelar gitarr realistiska om att vara ute, sexorna. också. Just säljer jag jultidningar och böcker, det är nu roligt. Jag brevväxlar med Jenny. Många i åk 3 hade aldrig allvar tänkt sin framtid och de har också givit Hera varierande alternativ När vi hemma brukar jag titta och jag bru- eller ändrat sig helt mellan de olika tillfällen som är tv kar cykla och lyssna musik eller brukar jag rita eller ämnet varit En pojke vill vid det tillfäluppe. t ex ena hjälpa min Min brukar göra tårta let bli författare och skriva hemlandet Somalia, mamma. syster om ibland. gång tänker han i stället bli Kung Fu-lärare, för nästa kunna försvara sig. En flicka väljer mellan att bli att Jag har rätt många kompisar. När jag kommer hem doktor, fröken eller vakta hästar. Några pojkar som

intill varandra blev yrken, så undersökningen i optimistiska, så är

satt sugna samma stort sett var därför finns det 4 poliser med schäferhund, piloter äldre ungdomar med klart pessimistiska tre som pratat och flera sysslar med bilförsäljning bland inför sina framtidsutsikter. som treans drömyrken. En pojke och flicka vill bli läkare, det en är de enda valt arbeten kräver kvalisom som en mer ficerad utbildning. LÅGSTADIEBARNENS DRÖMMAR OM

FRAMTIDEN

Sexorna har lite genomtänkta yrkesval och sprid-

mer ningen är större. Stundtals finns det också I åk 3 finns ännu inga begränsningar i framtidstron. en argumentering för varför väljer visst yrke. Man Här är några exempel vad barnen vill bli: man ett

väljer utifrån nuvarande specialintressen t.ex.

motor-

crosslärare, fotbollsproffs, gymnastiklärare, för Jag vill jobba byga hus. Man i skolan för

att moste

vill hjälpa fattiga och sjuka 4 vill bli läkare, för jobba. Man jag vill jbba i Spanien.

man att moste praoa. är djurintresserad 2 veterinärer, 1 ridlärare, 1 jag vill skriva Rymden. jag Ska jobba i Sverge i 3 att man om zoolog, 1 zooaffär eller för att yrket lockar är bra o som ar.

betalt. Att tjäna mycket tycker är viktigt

pengar man det gäller även barnen i åk Ett asiatiska barn Jag vill bli djurskötare i bårås. par ser realistiskt sin framtid, den vill ha affär med ena en asiatiska matvaror i småstad där det inte är så "Jag vill bli doktor det är bra doktor min en stor att vara om konkurrens, och den andra vill bli kock blir sjuk då kan jag jöra hene frisk det är bra en restau- suster att i Stockholm och skicka hem till sin fatti- doktor." rang pengar vara ga familj. Flera barnen både pojkar och flickor av - skriver också de tänker gifta sig och skaffa barn. "Jag vill bli pilot måste lära sig hur flyger att man man

Familjen och familjebildning är viktigt, de flesta lever flygplanet och måste lära sig vad alla knappar gör

man idag i hela familjer med båda föräldrarna. inte vet." om man

Vid diskussionerna visade flera barn för eller i "Jag vill bli Polis ha shäfer hund. och måste en oro en man varje fall medvetenhet det kan svårt i Polis skolan. Jag går i Takvando och vill en om att vara att tränar. Jag arbete. Många har erfarenhet arbetslösa föräl- bli rik och folck och specielt till de fatiga av ge pengar drar. När tittade bilder från grekisk så folcket. Jag vill bli kändis och berömd." en sa vara t ex någon som en positiv kvalitet att "där har alla nog jobb. Denna är också skönjbar i del Jag vill jobba i godisafär och doktor och fröken. Jag oro en av uppsatserna. Oron ökar med åldern, närmre kom- vill bo i svärjä och jobba i svärjä. man den tid då måste bestämma sig för mer man yrkesutbildning och yrkesval. Medan barnen i den här "Jag vill jobba med kläder i afär. Jag vill Jobba i en en

modafär vill afärcn M E LLAN STADI E BA RN E NS D RÖMMAR

i stan. Jag äga själv. jag vill bli författare. jag vill skrva Afrika. jag vill OM FRAMTI D E N

om

sällja VLVO.

I åk 6 har barnen skrivit där de berättar

uppsatser om "Jag vil joBa i LiseBerg. Och i afcr och min sitt drömyrkc och fantiserar hur det kommer att

en. mama om och Pappa jobar Dom ska siuvta jobct noGra kännas jobba pilot, läkare eller skådespelare.

snart om att som vekor. ag vil Ha eN Bilfirma Min Har stedfir-

pappa

jag vil Bo i staN. ma.

A F FÅ R S MA N

D

et är pojke bor i Gårdsten. Hans dröm jobb är affärsman. Han det verkar en som sa

vara spännande. Hans frågade varför. Då svarade han bara för kan och

mamma att man jobba tjäna själv. Jag vill inte jobba i stad. Bara för det är konkurrenser där. pengar en stor att stora Jag

vill i småstad. Det roll i vilket land det är. I småstad finns det ibland

jobba en spelar ingen en

inte asiatisk affär, kommer ha asiatisk affär. Det ska nästan bara finnas thai-

en men jag att en

ländska eller laotiska i den. Därför kan lite thailänska bara för har det

varor att jag att jag som har bestämt inte med affären så ska konditor,

hemspråk. Jag mig om jag lyckas jag vara en som

jobbar med tårtor och gör födelsedags-tårtor. Bara för baka kakor, och tår-

att jag gillar att pajer

Of.

MIN DRÖM ADVOKAT

som

N

är jag liten drömde modell det inte blir så.

var jag om att vara men jag antar att Nu tänker bli advokat. tänker försöka hålla fast vid det för bra och

jag att Jag att man tjänar

jag vill gärna kunna försörja min familj. Men advokat är rätt så

att vara ett stort ansvar men sam-

det i

tidigt är roligt.

Att sitta domstol och kunna människor med förhålande, kriminalitet

uppe en hjällpa m.m.

tycker är bra.

gag

Jag vill gärna utbilda mig i U.S.A. eftersom skall flytta dit till min

jag pappa.

Jag vet att det kan ta till 5 år utbilda till advokat den risken.

upp att men jag tar För att har dröm så skall hålla fast vid den. man en man Förut tänkte bli advokat för inte det intressant. Men jag aldrig att att jag tyckte att var nu när jag har blivit äldre tänker och min framtid. jag mer mer Jag väl det är

antar att viktigt.

Något finns det säkert inte komma med det

som jag att tycka om jobbet.

men inget eller ingen är perfekt.

I och för skulle bli jag vill ha något kunna falla tillbaka ifall

sig jag vilja sångerska men att

det inte funkar.

Men har så skall det väldigt bra för mig i framtiden, hoppas jag.

jag tur

FOTBOLLSPROFFS

vill fortsätta i Gunnilse tills jag blir 13-14 år.

Sen kanske jag blir proffs i blåvitt.

hoppas någon i Milan, Parma, Juventus eller Roma mig spela,

Jag att ser så jag blir köpt något lag i Italien. att av

När jag har blivit köpt och bor i Italien så vill jag ha fru med två barn och

en

de ska bli proffs som jag.

Jag vill bo i Milano och vara proffs.

Jag vill ha bil och bo i villa i skogen.

en en nere

MI N FRAMTI D som LÄKARE

har alltid tänkt när jag kommer bli läkare.

att

Når blir tänker bli läkare i min framtid, för jag vill skaffa och hjälpa folk

jag stor jag att pengar

de Om vill då vill i mitt land Irak för i Irak blir folk

när år sjuka. jag jobba jag jobba eget att

När läkare lår menniskans kropp. Jag vill också jobba i

mycket sjuka. man år man sig mer om

U.S.A. för skafar och jobb. När vill bli läkare skall utbilda sig

att man mer pengar mer man man år till lär hur ska har drömt jag har varit läkare.

sju man sig man göra. Jag många gånger om att

Det är också lite svårt tills lär bli läkare. Jag har varit sjuk många gånger. Då skulle man sig att Man fick dra för stå i kön. det för

jag till sjukhuset. ett nummer att Jag tyckte var roligt att

förut. Men det stå i kön. liten jag för

jag var liten nu tycker jag att år tråkigt att Jag var tyckte

det fanns leksaker leka med. Sen läkaren in till låkarerummet. Det

att ropade mig. Jag gick

mycket och flnnt. Då bli läkare. När bodde i mitt land var stort började jag tycka om att jag eget

fröknarna hela tiden du kommer bli läkare. blev När fröknarna till

sa att Jag jätteglad. sa mig.

Jag kännde är läkare Men tänkte så här kommer bli

mig som om jag på riktigt. jag om jag att

läkare kommer bli

jag att mycket glad."

NÄRJAC. BLIR EGEN FÖRETAGARE

N

är jag öppnar zooaffär så ska och affärslokal en jag köpa en massa djur hyra en stor

där den ska ska kaniner, hamstrar, råttor, Ödlor, hundar, katter och dansmöss.

vara. Jag köpa Jag

ska ha kaninerna i trälåda. Råttorna ska i burar och hamstrarna och dansmössen

en stor vara

likaså. Ödlorna ska i terrarium. Hundarna och katterna ska i bak-

vara ett vara inhägnader på gården. Det ska bli bra affär med djur och tillbehör. Det ska affär. Det ska

en vara en halvbillig

vara öppet alla dagar 1049.30, på hegerna ska det öppet 10-15.00. ska ha stöldlarm vara Jag ett i dörren. vill ha affären har i eller i Stockholm. Det bara för bor och

Jag Göteborg är att jag är

född här därför vill här i

jag stanna Sverige.

EN DAG som FRITI DSFRÖKEN

ligger kullen och tittar på molnen. moln liknar fritids

Plötsligt ser jag ett som ett

med en massa barn Jag fantiserar mig in i hur det skulle fritidsfröken. kom-

vara om jag var Jag till fritidset kl. 7.00 och låser och sakta dörren. Där inne finns tuschmer upp öppnar en massa

bollar, böcker och andra leksaker. Det inte innan det kommer barn och

pennor, dröjer länge ett

ett till och till. Till sist har alla skulle komma kommit och sitter och äter frukost. När

ett som

de och borster sina tänder med tandborstarna de med. Sen de till skolan och då

som tagit går

blir det alldeles tyst. Jag går långsamt ut till köket. Dät ost-macka och kaffe. tar jag en en kopp

Sedan får städa lite och torka borden. Strax därefter kommer till fröken och

jag av en säger hej

och tycker har städat fint. Sedan hon i köket och lite kaffe. Sedan sitter och

att jag går ut tar pratar vad ska hitta under Vi bestämmer för ska När

om dagen. oss att göra en utflykt.

barnen kommer så har redan packat allt. Vi talar ska till

om att göra en utflykt slottskogen

ligger i den fina staden bor Alla blir och det.

som Göteborg som upphetsade börjar prata om

Nu ska iväg. Nu är framme. Alla barnen och leker medan sitter och

ge oss springer vuxna njuter Kristina fröknarna barnen det dax för Vi och av naturen. en av ropar att är mat. äter

sedan går hem till fritidset Vi och barnen leka. Vi i

igen. vuxna packar upp börjar sätter oss

en soffa och vilar och pratar medan alla barnen och leker. Nu är de dax för de Hes-

springer runt

ta barnen hem. Deras väntar säkert dom. Nu det bara två barn kvar. De att mammor år är

syskon och bor gård jag. dom hem till Då blir deras

samma som Jag följer sig. mamma glad. Äntligen är den här dagen över. är trött och utmattad så och

Jag jag lägger mig sover en gång.

När jag vaknar och solen lysa in så tänker för det Trött

ser jag mig själv: Nej, nu börjar igen. som jag är lägger jag mig och igen. Jag idag för Då kommer sover tar ledigt säger jag mig själv. någon

och ringer dörren. Det är Linda och Martin hem De undrar inte

som jag följde igår. om

kan sällskap till fritids. De tittar med sina trofasta så kan inte

ta på mig ögon jag säja nej. Okej,

säger jag jag ska bara ta mig först. Nu börjar suck.

en ny jobbig dag.

JAG V|LL BLI OPTI

vill inte bli något där måste så busschaufför,

man stressa mycket, som t.ex. om man är

försenad, så måste köra snabbare, och då kanske missa

man man en hållplats...

Visst, visst det är lång det kostar med böcker och så,

en utbildning, nog mycket men skulderna

kan betala med sin lön, 16.000/månaden. man ca Jag har hört hel del lönen får för del och får en om man en yrken, som optiker man hög lön, men som sagt var det är ganska lång också, 3 år.

- en utbildning ca

18 år senare: Rrrrr Jäsp, åh vad jag är trött...

Älskling, vi måste

upp

in i duschen och blir mört när får skvätt i ansiktet. Jag hoppar pigg som en jag en vatten

Klockan är halv

Nu måste snabba i frukosten och lite kaffe, hej då och sätter mig

jag mig. Jag slänger mig säger

i bilen.

Jag kör till jobbet Blic Odinsplatsen.

- Det i receptionen, så jag ställer mig där. är tomt

Snart kommer det in liten flicka med sin mamma.

en

Mamman lämnar fram från flickans Skolsköterska, har skrivit hon behöver kon-

en lapp som att

trollera synen.

Hon 0,5-0,6.

ser

Glasögon.

Rosa

får stund och efter och så får

Hon runt och titta barnavdelningen en mycket om men,

hon sina efterlängtade rosa bågar.

Snart kommer dam in och undrar hennes linser är färdiga. Klockan är 12 och det

en elegant om

för lunch, och då kommer min Anne in och undrar ska sätta

är dags just arbetskompis om oss

cafe. och kaffe, och vi vad vi ska i hel-

ett Jag tar stor ostsmörgås en kopp pratar om göra en gen.

Efter lunch in i labbet och glasögon. Nästa rast sätter jag mig bara

går jag gör färdigt några par

och drömmer mig bort... ner Jag väcks mina drömmar att telefonen ringer. ur av

Hon undrar och tid för synundersökning. Måndag 11.00.

om dag en

Då kommer det, det är fredag, så jag ska fest hos min gamla klasskamrat

jag genast ihåg Mounia. Efter åker hem i ilfart och inför festen. Jag mig

jobbet jag gör mig iordning tar en

och skor.

lång, svart klänning högklackade

När till festen så våra klasskamrater också är där, bl.a. min

jag kommer ser att många av gamla

amla bästis Elin, för tiden är historic rofessor.

g som nu P På hela kvällen nästan än minnen.

gör inget annat återupplivar gamla

När jag kommer hem mitt i så är dödstrött, så och

natten jag jag går lägger mig en gång.

Den drömmer a när a 12 år och skrev ville tiker...

natten l g om l g var en u PP sats om att a bli o P

l g Rrrr

MITT uv VETERINÄR

som

N

efter 6 års har blivit veterinär Blå

u utbildning jag äntligen Stjärnan.

Jag ska börja jobba i När skulle och tänkte inte skulle

morgon. jag sova låg jag att jag vilja

jobba i något land för då kan bli

annat man sjuk av djuren.

När jag vaknade åkte till jobbet.

jag

Jag blev chef liten klinik.

en

Jag fick bra betalt 40 000kr/ mån.

runt

En dag opererade katt den hade den.

jag en cancer, tyvärr dog Man kunde inte rädda den. Den tänkte nästan sluta fortsatte. En

dagen jag men jag gång nat-

ten fick jag åka till och

zoo operera ett lejon.

Det gick bra det tid innan blev bra.

men tog lång lejonet

Efter det öppnade klinik kaladde för Vård och Hälsa. anställde

jag en egen som jag Djur Jag fyra

personer de hette Björn, Frasse, Brage och Nisse.

De duktiga och snälla. Det gick bra för vi räddade Vi blev kända och

var oss många djur.

omtyckta människorna och

av djuren.

Vi hade stor djurmatfabrik hette Matt för dit Den finns i där bor.

en som djur. Göteborg Sen

levde jag lyckligt i med min fru och mina barn.

Göteborg

JAG SER EN

MANGA STÄLLEN

l GARDsTEN FINNS

ATT vARA PÅ. MEN HELST AR JAG DAR JAG BOR. JAG SER EN NLGGER. HAN ÄR HELT SVART. JAG ÅR HELT VlT.

VAD SPELAR DET FÖR ROLL MEN v| GAR I VÅR STAD OCH TAR EN LEMONAD. ÄNDÅ ÄR LIKA BÄR.

VI som

ÄR SOM DET ÄR. JAG LYCKLIG

Annie Strand, 6B

GÅRDSTEN

GÅRDSTEN ÅR BRA. BARN SKRATTAR OCH ÅR GLADA. GÅRDsTEN HAR MÅNGA GATOR SOM HAR MÅNGA NAMN. GÅRDsTEN ÅR VACKERT. DET FINNS MÅNGA POLACKER. GÅRDsTEN ÅR NÄSTAN SOM LANDET MEN DET FINNS INGEN GRIS

Minh Tho Trinb, 6B

GYMNASTlKLÅRAREl

P vaknar så hör komma. Mamma säger till mig att jag ska

å morgonen när jag jag posten

tittar i brevlådan så det brev det står gymnstik på. Jag blir hämta den, när jag ligger ett som men

tänka det min tränare det skuloch undrar vad det är. Sen kom jag att att var som sa att

glad

in i mitt river brevet och det står: komma brev. Jag blir lite nervös. Jag går rum, upp ett

Hej

Vi från Göteborgsgymnasterna vill ha dej som tränare

snälla kom och lär mycket och bli vår tränare. oss mer

Hälsningar: Gäteborgsgymnasterna

ska dit och dem. Jag åker direkt. tänker liten stund bestämmer jag mig. Jag hjälpa Jag en sen

eller vänster är det du är Annie det är

Äntligen här Undrar jag ska till höger hej som

om

framme. Blunda Titta, vad barn Skall jag träna alla dem

jag. Kom med här. Nu är vi mycket

bestämt det Vår chef här. Han tycker du är bra och

vill du inte det vem har att

men

Vad vill du vi ska med Annie Vi kan vell

kunna lära visst det ska bli ett nöje. att börja oss.

innan, heter Annie och det ni vell. presentera oss jag vet

ni hämta 10 och stötmata ni lägger Nu har alla presenterat sig. Nu kan st mator en som ovan-

ni det hämtar ni och 2 tjockmattor, sen en plint sätt på. OKEY När har gjort en trampets st

hämtar musiken. Vi 40 barn här och delar då börjar med igång medans jag är st upp oss

vill, så 20 ni skall ha KM

tjugo stycket gör mattan vad du tar jag st trampetsen som vet

det efter Annie. Ja. Vad gör du efter har tränat jag tränar

men tar uppvärmningen. - -

för ska kunna lära På så börjar med ljushopp korn igen

själv i gymnastik att jag er. trampetsen

Nu är klockan halv 9 måste sluta. Ni har varit

BRA Lina bra tar en rundar mattan. sen

får vår lärare. Det med. Annie Annie Ja, det är

Annie hoppas du vara hoppas jag

jätteduktiga.

anställer JA.JA. Vad kul bar-

är chef över och jag dig som gymnastiklärare. jag som gymnstiken kommer bli jätteglada. Så blev jag gymnastiklärare.

nen att

SLUT

R l DS K O LA N

H efter och år fär-

jag heter Elin och är 23 år. Jag har äntligen nu, många långa gått

min ridlärareutbildning Strömsholm slott. digt Det har varit tid med mycket jobb och långa dagar, det har också varit mycket kul och

en men

har fått kompisar. För 2 veckor sedan köpte jag hus.

jag många ett

Det ñnt i alldeles mellan och Småland. 200

ligger väldigt skogen, gränsen Västergötland

meter bort ligger liten lin badsjö.

en

Det 500 bort från huset. Bredvid huset är det stor plätt kal

går en ganska stor väg ca meter en

mark. Runt huset finns det härliga grässlätter. omkring stora

Det här stället kostade förstås massvis med så det skulle bra med ett jobb. Jag har pengar, vara hela förra veckan. Det är i dessa tider!

belägrat arbetsförmedlingen omöjligt att jobb

Efter och bestämde mig för ridskola

några låånga trååkiga dagar jag att starta egen

Jag började genast planera, mäta och ringa runt.

Just ska jag snickarna ska göra den sista ñnputsningen allt

nu ringa

SENARE

allt stallet med 18 boxar, ridhus och Nu ska jag leta efter häs-

Äntligen är färdigt, padock, hagar

tar, nog tror svara

Nu har 18 hästar och väntar bara elever. Men de kommer väl jag stora små.Jag några snart.

är lite jobbigt rida 18 hästar 2 gånger varje dag

Hoppas jagDet att

Ett år senare... Åh, vad det är Nu har Hera hundra elever. Både och barn. De är jätteduktiga

härligt jag vuxna

Hästarna har bra, och 3 månader är det ska föla. Jag är jättenyfiken anpassat sig om ett sto som

vad det ska bli.

Här fort förbi, sak är säker. tänker aldrig sluta tycka hästar

går dagarna men en Jag om

BO KVAR ELLER FLYTTA barn tycker dessa kvalitéer är viktiga för trivseln. att Hur det då ut i Gårdsten ser En fråga vi ställde till barnen de vill bo som var om kvar i Gårdsten när de blir Svaret blev de Gårdsten fungerar bra för barnen, stora. att många sätt men allra flesta tänker flytta någon En del vill där finns naturligtvis också problem. För mindre barn annanstans. tillbaka till sina hemländer, andra vill flytta in till är stadsdelen bra och plats. Bilftia områden stan en trygg eller bo i småstad. Flera vill Hytta utomlands, gärna närmast husen, många lekplatser, med lekkamen massor till USA där hoppas kunna jobb och tjäna närhet till fin och badmöjligheter man rater, natur som-

mycket pengar. Lusten att flytta tycks inte hänga ihop Men skräp och fimpar lekplatserna, kattpiss

maren. med trivs eller har göra med i sandlådorna och glassplitter de finaste ställena i om man utan att drömmar något annorlunda, äventyret framti- Dalen minskar användbarheten och skapar irritation. om om den.

Men några vill bo kvar och skriver så här: Finast i Gårdsten är radhusområdet Malörtsgatan,

där finns det lekkamrater och där bor bara snälla män- Jag skulle aldrig vilja flytta från Gårdsten för alla är så niskor och inga rasister, där är alltid och rent snyggt snälla några familjer och så är det aldrig skräpigt och fin finns i både trädgårdar och skogen utan natur straxt där. intill. Så tycker nästan alla barn med och som pratat det är naturligtvis viktigt ha i åtanke, när funatt man I 6 år har och tjatat ska Hyt- derar över hur skall göra Gårdsten till mamma pappa om att man resten av det blir aldrig Och det är väl bra det, för attraktivt bostadsområde. ta, men av. ett jag har ingen större lust flytta. Jag trivs i Gårdsten, att här finns många mina kompisar." När barnen blir större, utökar sitt revir och börjar leka av utan tillsyn, så blir hoten Her. Skolbarnen beskriver Gårdsten är ställe med olika kulturer och natjo- hur de blivit skrämda bråkiga ungdomar, rasister ett av ner. I Gårdsten har jag bott i hela mitt liv och skulle och fyllegubbar och de vantrivs med den stundtals

inte vilja Hytta till ett annat ställe. För i Gårdsten har skräpiga omgivningen. Även de mindre barnen har

jag alla mina kommpisar." erfarenheter ha blivit jagade eller inputtade i av att taggiga buskar. Och de berättar starka bröder om som

tränar kampsporter och uppträder lugnande

som ATT VARA BARN I GÅRDSTEN beskydd. Att det viktigt kunna försvara får är att sig

lära sig tidigt.

man Är Gårdsten ett bra område växa i att upp Det som värderas högst i ett bostadsområde är positi- Den sociala miljön med alla kompisarna är den största va sociala kontakten trygg/Jet, att det är 00/7 tillgången i Gårdsten, det är alla eniga Och där rent snyggt om. oc/J att detfnns fn natur i närheten. Både och kompisarna Hnns, där trivs Barnen i den här vuxna man.

åldern klagar inte heller brist sysselsättning. i alla dessa barn umgås och leker se motsatsen som Tvärtom, det finns lekplatser och ställen där med varandra från alla världens hörn. Kommer den gott om det går spela bandy eller åka roller-scates eller sitta generationen barn växer i Gårdsten att unga som upp och med bästisen. Gårdsten är bra för barn, för idag tolerant än sina föräldrar prata att vara mer dom finns det att göra, som en 18-åring massor uttryckte sig. Det blir äldre och längtar SKOLAN är när man efter någonstans bortom vuxenvärlden, det är då att Gårdsten inte räcker till, vill sitta cafe till- Vi har inte diskuterat skolan och skolmiljön med lågnär man med sina disco, stadieklassen. Men har vid flera tillfällen sammans vänner, är väg att sexorna utveckla identitet. uttryckt sin positiva inställning till skolan, en egen spontant fröken och den klassen. Gårdstensskolan har ett egna blandat rykte. Men de barn pratade med positivar OM INVANDRARE OCH RASISTER till skolan. De tyckte visserligen att skolmiljön var va

stökig särskilt högstadiet och klagade gamla och

- - De många nationaliteterna har blandad slitna skolmateriel. På fråga i enkäten vad de man en en om till. Ett barn kan å sidan det helst skulle vilja gjorde för barnen i Gårdsten, inställning ena säga att att man bor alldeles för många invandrare i Gårdsten, å andra så det Hera Köp skolbäcker/ var t ex som sa: nya sidan bästis med liten Hicka från Somavara en svart lia. Det svårt den invandrarfientliga Det positiva intryck fick den undersökta mellanär att avgöra om av attityden något barnen har med sig hemifrån stadieklassen och dess lärare, tycker understryker är - om de de hört sina föräldrar säga hur viktigt det är med bra skola och engagerade upprepar argument - en samtidigt den verkligheten i själva verket är lärare för barnens välbefinnande och möjlighet att som egna positivt mångkulturell. I intervjuer med äldre ungdo- klara sig vidare i samhället. I synnerhet i områden som har gång gång mött förvånar oförstående Gårdsten. Detta är självklarhet det vet men mar ett en - när frågat invandrare, olika nationaliteter den är ändå värd att ständigt poängteras. om etc. Jag vet inte vad du jag tänker inte så om mina menar, kompisar. Jag frågar aldrig vilket land de kommer

ifrån. BARNEN SOM RESURS

Men invandrarñentlighet och rasism finns i Gårdsten Barnen är Gårdstens största tillgång. De är en tillgång

och ingrediens skymtar fram gång gång i bara finnas till. En gård med lekande barn är en som genom att barnens berättelser. Det kan gälla vissa platser de inte skänker glädje och upplevs många äldre som trivav tycker på, eftersom där bor människor sam. om att vara inte tycker invandrare, folk kastat glåp- Men barnens och energi är också tillgång. En som om som krafl en

ord efter dem eller jagat dem. Samtidigt kan också tillgång används alldeles för lite. Medan de vuxna som

%" f i

..-o .-..

:v.V

klagar det och det andra och ofta tycker allt miljö. Ge barnen arbetsuppgzfleri Gårdsten, så

ena att egen fler

ska fixas bostadsföretagen och samhället, finns det kommer de rädda sin och

av att vara mer om miljö sätta

kraft, lust och vilja själv itu med saker och ting större värde på den. Och hela området blir då finare

att ta

hos barnen. Varför får inte ha städdagar Salvia- till glädje för alla. Genom arbeta tillsammans

att över

de har Malört Det skulle jätte- ålders- och kulturgränserna lär de sig också respekgatan, som vara att

roligt. Barnen Hera exempel hur de skulle vilja varandra.

gav tera

medverka och hjälpa till för göra fint i Dalen, i

att

garagen osv. Gemensamt arbete för sak Man får inte heller glömma barnen viktig

en gemensam att är en

ingen främmande inför. brobyggare mellan de olika kulturerna. var resurs som

Både direkt de möts och blir vänner med

genom att

Det finns exempel hur Stadsdelsförvaltningen till- varandra beskrivit och indirekt

som ovan genom att

sammans med bostadsföretagen och fritidsledarna föräldrarna träffas lekplatsen, dagis och

senare ordnar sommarjobb Fixarna -för högstadiebarn i föräldramöten i skolan och

- förhoppningsvis

Gårdsten. Man städar, lagar utemöbler och målar graf- utvecklar positiva relationer till varandra.

ñtti i de stora fula Arbetena är mycket

garagen. popu-

lära och visar hur viktigt det är låta barn och Och då kanske Her vill kvar både barn och

att stanna

ungdom vara med och för och forma sin i hembygden Gårdsten.

ta ansvar vuxna -

DIKTER

skrivna barnen i Gårdsten

av

JAG HÅR SITTER JAG. HÅR ÅR JAG l GÅRDSTEN. HÅR ÅR JAG I SKOLAN NU. HÅR HAR JAG MINA KOMPISAR. HÄR GÅR JAG RUNT I GÅRDSTEN. PROMENAD HÅR TRIVS JAG BÄST I LILLA JAG PROMENERAR I GÅRDSTEN. GÅRDSTEN. JAG GÅR TYST FÖR MIG SJÄLV.

SKOLEN SKINER PÅ MITT ANSIKTE. Andrés Back, 6B

BLADEN RASSLAR oCH PRASSLAR

I MINA ÖRON. ATT VARA LYCKLIG FÅGLARNA KVITTRAR som OM LYCKLIG ÅR JAG DE SJUNGER. so/vx BOR HÅR I GÅRDSTEN. SÅ ÅR DET ATT PROMENERA LYCKLIG ÅR JAG HÅR I GÅRDSTEN som HAR MIN FAMILJ. Marlene Lopes, 6B LYCKLIG ÅR JAG som ÅR FRÅN KAP VERDE. Marlene Lopes, 6B

GÅRDsTEN

JAG SER FOLK GÅENDE PÅ GATORNA. JAG SER OCKSÅ sKATORNA. ALLA HÄLSAR PÅ vARANDRA. JAG FORTSÄTTER ATT

vANDRA. JAG SER EN MAROCKAN. OCH EN FRÅN IRAN SOM GÅR MED EN JAPAN. JAG SER FOLK FRÅN OLIKA LÅNDER. DE HÅLLER VARANDRAS HÄNDER. JAG SER ALLT OCH ALLA. JAG BORJAR ATT TRALLA. JAG SER ALLA SOM HÄR BOR, NÅR DE GÅR RUNT MED SINA NYA

SKOR. GÅRDsTEN MED ALLA KRYDDIGA GATOR. MED ALLA VACKRA SKATOR. DET ÅR HÅR JAG VILL LEvA I DET VACKRA GÅRDsTEN. Mounia Ec/øebbati, 6B

FRÅN MITT FÖNSTER

BARNEN SKRIKER OCH SKRATTAR.

DET KOMMER TvÅ TANTER

MED HOGA HATTAR.

DE SKRATTAR OCH LER.

MEN sÅ KOMMER JAG.

vAD HÄNDER DÅ

Magnus 6B

nam n,

L|VET IBLAND |BLAND ÄR JAG LEDSEN. |BLAND ÄR JAG GLAD. IBLAND FÅR JAG CHOKLAD. IBLAND JAG LIDER. IBLAND FÅR JAG CIDER. IBLAND HAR VI GÅSTER. IBLAND GÖR JAG GESTER. 5A ÄR LIVETS GÅNG HÄR | GÅRDSTEN.

GÅRDSTEN

C/aristofêr Kusk/ski, 6B

GÅRDSTEN

DET LÅTER TORRT OCH TRÅKIGT

MEN EGENTLIGEN ÅR TORRT OCH TRÅK|GT

DET SISTA MAN KAN SÄGA OM GÅRDSTEN

NÄR MAN HAR BOTT HÄR HELA SITT LIV.

INTE FÖR ATT JAG HAR GJORT DET

MEN NÄSTAN

72172121Mezei, 6B

GÅRDSTEN GÅRDSTEN ÄR BRA. JAG VILL INTE FLYTTA IFRÅN GÅRDSTEN. JAG VILL ATT VI SKA STANNA HÄR. JAG HAR EN KATT MEN INGEN HATT. JAG TYCKER oM GÅRDSTENSSKOLAN JAG VILL INTE LEVA ENsAM, JAG VILL LEVA MED MIN FAMILJ. Saman Maleki, 6B

GÅRDSTENS-DIKT

GÅRDSTENS-SKOLAN ÄR BRA.

GÅRDSTENS-SKOLAN HAR BRA LÄRARE.

GÅRDSTENS-SKOLAN HAR SÖTA FLICKOR.

GÅRDSTENS-SKOLAN LÄR ELEVER MATTE OCH SVENSKA.

GÅRDSTENS-SKOLAN HAR OLIKA MÄNNISKOR.

GÅRDSTENS-SKOLAN HAR JAPANER, MAROCKANER,

SOMALIER, BOSNIER, IRANER, ARABER OCH SVENSKAR.

Fadi Hammude/ø, 6B

BRAND BRAND | HAND, BRAND | TAND, BRAND l BEN, BRAND PÅ SCEN. BRAND KAN VARA FARLIG, oM INTE MAN ÄR VARLIC.. 5A TA DET FÖRSIKTIGT,

ÄR JAG SJÄLV DET VIKTIGT. Leonard 6B Ac. ÅR EN POJKE MED KOMPISAR.

von Dupy,

JAG ÄR EN POJKE MED LEKAR.

JAG ÄR EN POJKE MED FAMILJ.

JAC. ÄR EN POJKE SOM GILLAR

VANILJ.

ROSOR ÄR RÖDA OCH VIOLER BLÅ,

MEN HUSEN | GÅRDSTEN ÄR GRÅ.

JAG ÄR EN POJKE SOM BORI

GÅRDSTEN.

Kolja Sarøø, 6B

EN DAG I GÅRDSTEN TILL GÅRDSTEN JAG TAR BUSSEN, MAMMA GER PAPPA AVSKEDSPUSSEN. JAG GÅR MED MIN MAMMA TILL AFFÄREN. VI KÖPER BRA SAKER FÖR VI TÄNKER PÅ ATMOSFÄREN. SEDAN GÅR VI HEM ÖVER BROAR OCH GATOR. PÅ ETT TAK SITTER NÅGRA KRAXANDE SKATOR. PAPPA HAR GÅTT TILL SITT JOBB. NÅGRA SPARKAR FOTBOLL OCH GÖR EN LOBB. NÄR VI KOMMER HEM ATER vI MAT. JAc. LÄGGER MIG SEDAN LIVET I GÅRDSTEN FÖR JAG AR LAT. I GÅRDSTEN ÄR MAN GLA Annika S/eånrot, 6B VARENDA DAZ

LIVET GÅR SOM EN DANS.

I GÅRDSTENS-VÄNSKAPENS LAND.

BLAND BLIR MAN OSAMS.

IBLAND BLIR MAN SAMS.

5A ÄR LIVET I GÅRDSTEN

Olof 6B

UTSEENDE VARFÖR AR ALLA SA UTSEENDEFIXERADE MAN KAN INTE RA FÖR, ATT MAN SER UT SOM MAN GÖR NÅGRA HAR LÅNGA NASoR, RÖTT HÅR OCH LANGA TAR. ANDRA HAR SMA NASoR, SVART HÅR OCH SMA TÅR. MEN JAG HAR JU EN UNDERLIG NÄSA, FÖR ALLA LJUST HAR OCH SToRA TAR GÅRDSTEN AR TILL FÖR ALLA.

6B HÅR KAN ALLA BO. Yknia Mezei,

HAR AR DET BRA VARJE DAG.

HÅR FINNS HUS OCH

GOTT oM SKOG

SoM MAN KAN c.A l

OCH LEKA

GÅRDSTEN ÄR TILL FÖR ALLA,

INTE BARA FÖR JAG.

Mikael Kublin, 6B

GÅRDSTEN I GÅRDSTEN BOR STORA OCH SMÅ. I GÅRDSTEN KAN DU STRYK FÅ. IGÅRDSTEN ÄR DET LÅNGT FRÅN STAN, NU SER JAC. EN ALBAN. I GÅRDSTEN LEKER JAG MED AMALIA. VI RETAR FOLK FRÅN SOMALIA I GÅRDSTEN KOMMER 73:ANS BUSS, MED DEN KAN DU FÅ SKJUTS. I GÅRDSTEN FINNS EN SKOLA, DEN KAN MAN INTE SPOLA. I GÅRDSTEN BOR MINA KOMPISAR. IGÅRDSTEN BOR JAG.

C/aristofârlfudelski, 6B BARNEN | GÅRDSTEN

ETT BARN RAMLAR OCH SLÅR SIG.

BARNET BARA sKRATTAR OCH LER.

BARNEN BLIR BARA FLER OCH FLER.

GÅRDSTEN ÄR FULLT Av BARN OCH

VUXNA SOM HAR ROLIGT.

GÅRDSTEN EN DEL AV SVERIGE.

Astrid Fazlzjaj, 6B

:fäst-a i

. nns

.

;m . 5:56 Sffocilçgiötm.

m m... 47 91:91,l IEIQEQON. os-A-sço 98-699919g