SOU 1998:86

Utvecklingssamarbete på rättsområdet - Östeuropa

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Genom beslut 12 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att samråda i frågor om utvecklingssamarbete inom rättsområdet.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 27 februari 1997 som ordförande i kommittén f.d. generaltulldirektören Ulf Larsson.

Som vice ordförande förordnades den 10 mars 1997 rikspolischefen Sten Heckscher.

Som ledamöter förordnades den 10 mars 1997 byråchefen Per Colliander, byråchefen Per Bylén, avdelningschefen Birgitta Johansson, numera polisintendenten Maria Lager, byråchefen Kazimir Åberg samt enhetschefen AnnLis Åberg. Den 1 december 1997 förordnades kammaråklagaren Lise Tamm, samma dag entledigades byråchefen Kazimir Åberg.

Som sakkunniga förordnades den 10 mars 1997 kanslirådet Anna Brandt samt departementssekreteraren Pia Stavås. Den 27 oktober 1997 förordnades departementsrådet Peter Strömberg.

Som sekreterare förordnades den 10 mars 1997 numera kanslirådet Ulrik Åshuvud. Som sekreterare förordnades den 27 oktober 1997 förbundssekreteraren Anders Frick, samma dag entledigades kanslirådet Ulrik Åshuvud från sitt uppdrag som sekreterare och förordnades till expert i utredningen.

Härmed överlämnas delbetänkandet Utvecklingssamarbete på rättsområdet – Östeuropa.

Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande från vice ordföranden Sten Heckscher till vilket ordföranden Ulf Larsson samt ledamöterna Per Bylén, Per Colliander, Maria Lager och Lise Tamm har anslutit sig.

Stockholm i juni 1998

Ulf Larsson

Sten Heckscher Per Colliander Per Bylên

Birgitta Johansson Maria Lager AnnLis Ýberg

Lise Tamm

Sammanfattning

Utvecklingssamarbetet på rättsområdet intensifieras

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt samarbetsprogram för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa (prop. 1997/98:70). Enligt det nya programmet, som avser perioden 1999-2001, skall de svenska insatserna inriktas på att underlätta den förestående EU-utvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Dessutom skall Ryssland och Ukraina integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturerna. Med denna inriktning blir rättsområdet ett nyckelområde som prioriteras i utvecklingssamarbetet. Regeringen återkommer även till frågan i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1997/98:150) där man konstaterar att ”Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lettland, Litauen och Polen intensifieras för att påskynda ländernas medlemskap i EU samt för att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten i vårt närområde”.

Samarbetet fram till i dag

Under de sju år som utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa har pågått inom rättsområdet har de svenska kostnaderna uppgått till sammanlagt 63,5 miljoner kronor, varav rättsväsendet svarar för merparten eller ca 50 miljoner. Rättsväsendets insatser är starkt koncentrerade till de baltiska staterna som svarar för 90% av de totala insatserna. Inom rättsväsendet är det Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen som har den mest omfattande verksamheten medan insatserna från Domstolsverket och Riksåklagaren är mer begränsade.

Insatserna under de första årens samarbete hade tonvikt på utrustningsleveranser för att modernisera samarbetsländernas organisationer, främst inom polisområdet. Från 1997 har emellertid insatserna ändrat karaktär och är numera så gott som uteslutande inriktade på kunskapsöverföring och utbildning.

Kommitténs utgångspunkter

Mot bakgrund av innehållet i det nya samarbetsprogrammet är det angeläget att de svenska insatserna på rättsområdet skyndsamt kan öka i Central- och Östeuropa. I samråd med Justitiedepartementet har kommittén beslutat att under våren koncentrera sitt arbete till detta område. Det delbetänkande som nu föreligger behandlar alltså enbart utvecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Kommitténs förslag syftar till att underlätta den nödvändiga ökningen av insatserna, genom att den politiska förankringen förbättras och en organisation skapas för ökad samordning inom rättsväsendet.

Det svenska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har sedan 1989 bedrivits på bred front och ett stort antal myndigheter och organisationer har varit engagerade. Kommittén har haft kontakter med ett antal av dessa, framför allt har vi intresserat oss för hur samarbetet har organiserats och finansierats. Vi har valt att studera sex verksamheter med sinsemellan mycket olikartade sätt att lägga upp arbetet. Erfarenheter och slutsatser från dessa sex exempel har kommittén i lämpliga delar tagit hänsyn i de förslag vi lägger när det gäller den framtida inriktningen av utvecklingssamarbetet inom rättsområdet.

Kommittén har haft ett antal utgångspunkter för sina förslag:

  • Rättsväsendets insatser skall under den kommande programperioden öka i enlighet med riksdagens beslut – grundat på propositionerna 1998:70 och 1998:150.
  • Rättsväsendets samarbete skall i första hand inriktas på de baltiska staterna. Det svenska samarbetet med Polen, Ryssland och Ukraina bör också kunna utvecklas om efterfrågan och resurser finns, men det finns inte utrymme för någon mer heltäckande insats från svensk sida i dessa länder.
  • Rättsväsendets insatser måste vara sammanhållna och bilda en helhet. Detta ställer krav på att Regeringen, framför allt genom Justitiedepartementet, tar ett aktivt ansvar för hur det operativa arbetet fungerar och samordnas. Det innebär också att en samlad bedömning av verksamhet och finansiering måste göras.
  • Rättsväsendet måste få en väsentligt bättre vägledning för sitt arbete under den kommande programperioden. Det måste finnas en tydlig, och med samrbetsländerna gemensam, ram för insatserna. Samarbetet måste ha en politisk förankring såväl i Sverige som i respektive samarbetsland.
  • Regeringens långsiktiga mål är att bygga upp ett reguljärt grannlandssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. De insatser och det stöd som utgår under omvandlingsperioden måste alltså vara

organiserat på ett sådant sätt att de främjar bestående kontakter och ett reguljärt samarbete.

  • Sverige måste öka sitt engagemang i EU:s Phare-program, dels därför att vi faktiskt är delansvariga för verksamheten, dels därför att vi har en möjlighet att få en del av de svenska insatser som pågår finansierade via Phare. Svenska experter från rättsväsendet måste alltså i större omfattning engageras i olika Phareprojekt.

En bättre politisk förankring

Kommittén föreslår att Regeringen, genom Justitiedepartementet, omgående tar initiativ till överläggningar på politisk nivå med samarbetsländerna, i första hand Estland, Lettland och Litauen, i syfte att träffa en bilateral överenskommelse på regeringsnivå avseende utvecklingssamarbetet inom rättsområdet under programperioden 1999-2001. I beredningsarbetet inför en sådan överenskommelse bör myndighetsrepresentanter från Sverige och respektive samarbetsland inom polis, kriminalvård, domstols- respektive åklagarväsende utarbeta handlingsplaner för insatserna under programperioden. Tjänstemän från respektive departement bör diskutera samarbete på lagstiftningsområdet och ägna särskild uppmärksamhet åt att insatserna bildar en helhet som tar hänsyn till hela rättskedjan. I beredningsarbetet ingår att bedöma hur de svenska insatserna kan samordnas med andra länder och vad som bör skötas genom Phare. För att säkerställa att de förslag som arbetas fram också kan finansieras måste Sida delta i beredningsarbetet.

En nytt sätt att arbeta

För att kunna leva upp till den höjning av ambitionsnivån som de bilaterala överenskommelserna kommer att innebära krävs förändringar av arbetsformerna inom rättsväsendets myndigheter. Inom myndigheterna måste utvecklingssamarbetet bättre integreras i den ordinarie verksamheten. För att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts krävs bl.a. att myndigheternas ledningar tar en aktiv del i beslut och styrning av myndighetens medverkan i utvecklingssamarbetet.

För att åstadkomma den helhetssyn som skall prägla det svenska samarbetet inom rättsområdet måste de inblandade myndigheterna och regeringskansliet finna bättre former för samarbete och samordning. Kommittén föreslår därför en arbetsmodell som är avpassad till rättsväsendets speciella förutsättningar.

Vi föreslår att en informell styrgrupp inrättas för utvecklingssamarbetet inom rättsväsendet för programperioden 1999-2001. Ledamöter i gruppen skall vara Generaldirektören/Överdirektören, eller motsvarande, för Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket samt Sida. Regeringskansliet bör dessutom delta i arbetet genom Justitie- och Utrikesdepartementen. En sekreterare/samordnare till stöd för gruppens arbete utses av Justitiedepartementet

Styrgruppens uppgift skall vara:

  • att aktivt delta i beredningsarbetet inför de bilaterala överenskommelserna på regeringsnivå
  • att ansvara för att intentionerna de bilaterala överenskommelserna uppfylls
  • att bedöma huruvida tänkta projekt inom rättsväsendets område ligger inom ramen för de träffade överenskommelserna
  • att främja kompetensuppbyggnaden inom rättsväsendets myndigheter vad avser utvecklingssamarbete och inom Sida vad gäller rättsväsendet samt att bidra till ett erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna
  • att lägga särskild tonvikt vid att de olika insatserna i respektive land inordnas i ett rättskedjeperspektiv
  • att tillsammans med myndigheterna utveckla och öka det svenska engagemanget bl.a. i de Phare-projekt som pågår i samarbetsländerna
  • att främja en bättre samordning mellan de insatser som görs från svensk sida och de som görs från andra länder
  • att identifiera behov av särskilda medel för förstudier eller andra förberedande insatser.

Summary

By order of the Government the Minister of Justice formed a comission for international development cooperation in the legal sector in October 1996.

In May, 1998 the Parliament passed a Government Bill introducing a new programme for development cooperation in Central and Eastern Europe (Gov. Bill 1997/98:70). This new programme, which covers the period 1999-2001, will concentrate on facilitating the forthcoming enlargement of the European Union and, in particular, the accession to the Union of Estonia, Latvia, Lithuania and Poland. Furthermore, it is designed to promote closer integration of Russia and Ukraine into the European cooperation structures. Given this orientation, the legal sector will be a priority area for development cooperation. The Government returns to this theme in its Spring Economic Bill (Gov. Bill 1997/98:150), which notes that “Sweden’s development cooperation with Estonia, Latvia, Lithuania and Poland will be intensified in order to expedite these countries’ accession to the EU and to enhance the rule of law and reduce crime in our neighbouring region”.

Sweden has spent a total of 63.5 million SEK in the seven years during which development cooperation in the legal sector with the countries of Central and Eastern Europe has been in progress, and about 50 million SEK of this has been allocated to the judicial authorities. The contribution of these four authorities has focused mainly on the Baltic states, at which 90 per cent of the programmes have been directed. The National Police Board and the National Prisons and Probation Administration have accounted for the major share of these activities, while the contributions of the National Courts Administration and the Office of the Prosecutor-General have been on a smaller scale.

During the first years of development cooperation the focus was on supplying equipment for the purpose of modernizing the counterpart organizations in the cooperation countries, police organizations in particular. Starting in 1997, however, the thrust of development

cooperation has shifted, and it now focuses almost exclusively on transfer of knowledge and training.

Given the orientation of the new development cooperation programme, rapid intensification of Sweden’s activities in the legal field (justice and home affairs) is essential in the countries of Central and Eastern Europe. The Commission has decided, in consultation with the Ministry of Justice, to concentrate its work during the spring on this area. The present report therefore deals solely with development cooperation with the countries of Central and Eastern Europe. The purpose of the Commission’s proposals is to facilitate the necessary intensification of activities by ensuring broader political support and creating an organization that will improve coordination between the judicial authorities.

Since 1989 Sweden’s cooperation with Central and Eastern Europe has been wide-ranging and has involved a large number of public authorities and other organizations. The Commission has been in contact with several of these and has concentrated on the organization and financing of cooperation. We decided to select six sectors in which the organization differs greatly. The Commission has based its proposals on the future orientation of development cooperation in the legal field on the experience gained from these six sectors.

The points of departure for our proposals were as follows:

  • Under Gov. Bills 1998:70 and 1998:150 the judicial authorities must intensify their operations during the forthcoming programme period.
  • The cooperation efforts of these authorities will focus mainly on the Baltic states. It should also be possible for Sweden to develop its cooperation with Poland, Russia and Ukraine, assuming that there is a demand and that sufficient resources are available, but there is no scope for large-scale Swedish input in these countries.
  • The contribution of the judicial authorities must be based on an integrated approach. This means that the Government, primarily through the Ministry of Justice, must assume effective responsibility for operations and cooperation. It also means that project proposals must be reviewed in a single context.
  • The guidance of the work of the authorities must improve significantly during the forthcoming programme period. There must be a clearly defined, unified implementation framework both in Sweden and the recipient countries, and development cooperation must likewise command political support both in Sweden and among its cooperation partners.
  • The Government’s long-term objective is to build up regular cooperation with the neighbour countries of Central and Eastern Europe. Therefore, the support given under the transitional period must be organized in such a way as to promote lasting contacts and regular cooperation.
  • Sweden must strengthen its commitment to the EU’s Phare programme, not only because we share responsibility for its operations, but also because of the possibility that Phare can cofinance some of the Swedish projects. Consequently, Swedish experts from the judicial authorities must play a more prominent part in various Phare projects.

The Commission proposes that the Government, through the Ministry of Justice, initiates discussions with Sweden’s cooperation partners, above all Estonia, Latvia and Lithuania, with a view to conclude bilateral agreements on a governmental level concerning development cooperation in the legal sector for the programme period 1999-2001. In preparing for such agreements representatives of the police, the Prisons and Probation Service, the National Courts administration and the Office of the Prosecutor-General in Sweden and its cooperation partners should elaborate plans of action for the forthcoming programme period. Officials from the respective ministries of justice should discuss cooperation on legislation and devote special attention to ensuring that projects are integrated into a coherent framework throughout the judicial chain. This preparatory work should also include assessments of ways of coordinating Sweden’s efforts with those of other countries and of the extent to which these efforts should be channelled through Phare. In order to assure the financing of the proposed projects, the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) should participate in the planning phase.

To ensure that the higher level of ambition set by the bilateral agreements can be achieved, the procedures applied by the authorities will have to be modified. They will have to integrate development cooperation more closely into their regular activities. To ensure that sufficient resources are allocated, the managements of the authorities will have to play an active part in decisionmaking and control of the authorities’ participation in development cooperation.

In order to achieve the integrated approach that must characterize Sweden’s cooperation in the legal field, the authorities concerned and the Government Offices will have to find better forms for their cooperation and coordination arrangements. The Commission therefore proposes a working model that is appropriate to the special situation in the law enforcement sector.

We propose that a steering committee be set up for development cooperation in the legal field for the programme period 1999-2001. This committee should consist of the Directors-General (or Deputy Directors-General) of the National Police Board, the National Prison and Probation Administration, the Office of the Prosecutor-General, the National Courts Administration and Sida. In addition, the Government Offices should take part in the committee’s work through the Ministry of Justice and the Ministry for Foreign Affairs. A secretary/coordinator should be appointed by the Ministry of Justice.

The steering committee should be assigned the following tasks:

  • active participation in the preparation of the bilateral agreements
  • responsibility for ensuring that the intentions of these agreements are fulfilled
  • assessments of the projects planned by the authorities as to whether they are consistent with the concluded agreements
  • to promote the build-up of competence within the judicial authorities concerning international cooperation and within Sida concerning the legal sector and also to promote the exchange of experience between the authorities
  • attaching special importance to integrating the projects in the cooperation countries into a coherent framework throughout the judicial chain
  • developing and increasing, together with the authorities concerned, Sweden’s commitment to the Phare projects under way in the cooperation countries
  • promoting a better coordination between the Swedish projects and the projects of other countries
  • to identify the needs for financing of fact-finding missions or other preparatory studies.

1. Uppdraget

Vid regeringssammanträdet 1996-12-12 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att samråda i frågor om utvecklingssamarbete inom rättsområdet.

Av direktiven framgick att kommittén skulle ha till uppgift att:

  • fungera som ett forum för samråd och utbyte av information och erfarenheter vad avser rättsbiståndsinsatser,
  • utforma förslag till och finna former för uppbyggandet av biståndskompetens hos den personal som engageras i rättsbiståndsinsatser,
  • knyta till sig och finna lämpliga samarbetsformer med andra intressenter i Sverige som också är involverade i rättsbiståndsprojekt eller liknande insatser,
  • under det första halvåret genomföra en kartläggning av det samlade svenska rättsbiståndet,
  • även i det löpande arbetet lägga fram förslag till förändringar för att ytterligare förstärka Sveriges roll och kompetens inom rättsbiståndet för beredning i vanlig ordning inom berörda myndigheter och regeringskansliet,
  • kartlägga och öka kännedomen om biståndsfinansiering från andra möjliga finansiärer än de svenska,
  • efter ett års verksamhet lämna en delrapport om kommitténs verksamhet,
  • efter två år, grundat på de erfarenheter man gjort av kommitténs löpande arbete, lägga ett förslag till en långsiktig lösning på organisationen vad avser utbyte av information, samråd, erfarenhetsåtervinning, kompetensutveckling samt förslag till hur en fortsatt samrådsverksamhet skall finansieras.

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt samarbetsprogram för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa (prop. 1997/98:70, bet 1997/98:UU12, rskr. 1997/98:244). Enligt det nya programmet, som avser perioden 1999-2001, skall de svenska insatserna inriktas på att underlätta den förestående EU-utvidgningen och

särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Dessutom skall Ryssland och Ukraina integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturerna. Med denna inriktning blir rättsområdet ett nyckelområde som prioriteras i det svenska utvecklingssamarbetet. Regeringen återkom även till frågan i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1997/98:150) där man konstaterar att ”Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lettland, Litauen och Polen intensifieras för att påskynda ländernas medlemskap i EU samt för att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten i vårt närområde”.

Mot bakgrund av innehållet i det nya samarbetsprogrammet är det angeläget att de svenska insatserna på rättsområdet skyndsamt kan öka i Central- och Östeuropa. I samråd med Justitiedepartementet har kommittén beslutat att under våren koncentrera sitt arbete till detta område. Det delbetänkande som nu föreligger behandlar alltså enbart utvecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Kommitténs förslag syftar till att underlätta den nödvändiga ökningen av insatserna genom att den politiska förankringen av insatserna förbättras och en organisation skapas för ökad samordning inom rättsväsendet

Kommittén har i sitt arbete tagit del av den övergripande utvärderingen av utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa (Ds 1997:75) samt den särskilda utvärderingen av det säkerhetsfrämjande stödet (Ds 1998:30).

I slutbetänkandet, som kommittén avser att lämna i mars 1999, kommer utvecklingssamarbetet inom rättsområdet i övriga delar av världen att behandlas. Likaså kommer kommittén då att behandla vissa övergripande frågor som exempelvis hur biståndskompetensen skall kunna byggas upp hos den personal som engageras i utvecklingssamarbetet.

2. Den svenska politiken

2.1. Övergripande mål

Samarbetet med de nya länderna i Central- och Östeuropa är en viktig del i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige har ett starkt intresse av att främja en demokratisk ock marknadsekonomisk utveckling i regionen. Ökad handel, ökad ekonomisk integration och en intensifierad utrikes- och säkerhetspolitisk dialog med länderna i Central- och Östeuropa syftar ytterst till att främja säkerheten, demokratin och en bärkraftig utveckling i hela Europa.

En nordeuropeisk region som karaktäriseras av stabila politiska förhållanden, fördjupat samarbete på grundval av gemensamma värderingar och ett ansvarsfullt utnyttjande av regionens rika resurser kan bli en stor tillgång för Sverige.

De tidigare samarbetsprogrammen

I det första svenska samarbetsprogrammet, som regeringen initierade hösten år 1989, prioriterades insatser som syftade till en grundläggande politisk och ekonomisk stabilisering. Det fanns vid den tiden en mängd akuta resursbehov och de svenska insatserna koncentrerades på att täcka dessa.

I de nya programmen år 1991 och framför allt år 1995 utvecklades samarbetet både till form och innehåll. Insatserna gick över till mera långsiktiga engagemang och tonvikten låg på kunskapsöverföring och stöd till institutionsuppbyggnad. I det tredje samarbetsprogrammet som antogs av riksdagen i maj 1995 (prop. 1994/95:160) fastställdes målen för det svenska utvecklingssamarbetet med Central- och Österuropa till:

  • att främja en säkerhetsgemenskap
  • att fördjupa demokratins kultur
  • att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
  • att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

I juni år 1996 beslutade också riksdagen att hela utvecklingssamarbetet skulle präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Europaintegrationen i fokus

I maj 1998 antog riksdagen regeringens förslag till nytt samarbetsprogram för perioden 1999-2001 (prop. 1997/98:70, bet 1997/98:UU12, rskr. 1997/98:244). Regeringen konstaterar att de fyra målen för det bilaterala samarbetet fortfarande är relevanta som grund för samarbetet och föreslår därför att de skall gälla även för den kommande programperioden. Samtidigt anser dock regeringen att utvecklingen nu har gått in i ett nytt skede som motiverar en annorlunda betoning av insatserna.

Efter den inledande fasen av stöd till demokratisering och frigörelse och den andra fasen av stöd till institutionsuppbyggnad står vi nu inför en ny fas av EU-utvidgning och en bred Europaintegration. Insatserna under den kommande programperioden skall ha som huvudmål att underlätta den förestående EU-utvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU. Ryssland och Ukraina skall integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturerna.

Regeringen konstaterar också att den genomgripande samhällsomvandling som ägt rum i Central- och Östeuropa har fört med sig betydande problem på vissa områden. Vidgade inkomstklyftor, växande sociala problem och en ökad obalans mellan olika landsdelar gör det angeläget att i ökad utsträckning integrera de sociala frågorna i de svenska insatserna. Den organiserade brottsligheten har dragit nytta av de öppnade gränserna och de förbättrade kommunikationerna vilket gör att brottsbekämpningen bör ägnas fortsatt hög uppmärksamhet.

Samarbete ± inte bistènd

Redan från starten år 1989 har de svenska insatserna i Central- och Östeuropa varit inriktade på samarbete, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Det långsiktiga målet är att bygga upp ett fungerande och reguljärt grannlandssamarbete på alla nivåer. Under den genomgripande omvandlingsprocess som de nya demokratierna i Central- och Östeuropa genomgår har dessa självfallet ett stort behov av stöd från Sverige och andra europeiska grannländer. Det rör sig dock om ett stöd under en övergångsperiod. Det långsiktiga målet är hela tiden, vilket regeringen betonar, ett bestående och reguljärt samarbete grannländer

emellan. Det är först när vi kommit dithän som förutsättningarna finns för att förverkliga visionen om en dynamisk nordeuropeisk region.

Rættsomrèdet prioriteras

En fungerande rättsstat är inte bara en förutsättning för att åstadkomma en demokratisk samhällsutveckling. Rättsstaten med en fungerande och effektiv förvaltning är också en viktig förutsättning för att skapa tillväxt och ekonomisk utveckling.

Regeringen har successivt lyft fram betydelsen av demokrati och mänskliga rättigheter i det svenska utvecklingssamarbetet, oavsett var i världen detta bedrivs. I en skrivelse (skr. 1997/98:76) som behandlades av riksdagen våren 1998 redovisar regeringen strategin för att ytterligare öka insatserna inom detta område. Insatserna för ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter spänner över ett brett fält och berör många samhällssektorer. Det handlar bl.a. om att utveckla det civila samhället med en mångfald av demokratiska organisationer, etablering av fria och oberoende media, effektiva demokratiska institutioner och procedurer som val och parlament samt sist men inte minst att man har en väl fungerande rättsstat.

Rättsväsendet är ett av de områden som regeringen lyfter fram som strategiskt viktigt för att åstadkomma en demokratisk utveckling och en ökad respekt för mänskliga rättigheter. Denna prioritering av rättsväsendets insatser återfinner man också i regeringens proposition angående utvecklingssamarbetet i Central- och Östeuropa (prop. 1997/98:70). Regeringen konstaterar att EU-medlemskapet ställer höga krav på en väl fungerande rättslig infrastruktur och ett effektivt rättsväsende. Därför är insatser på detta område av stor betydelse för kandidatländernas allmänna förmåga att leva upp till de krav som ett EUmedlemskap ställer. Det svenska stödet bör avse såväl rutiner och arbetsätt som attityder och förhållningssätt. Insatserna bör också vara relativt långsiktiga och omfatta hela rättskedjan med ett helhetsperspektiv på rättsproblematiken.

2.2. De ekonomiska ramarna

Sammanlagt har Sverige från och med år 1989 till och med år 1998 avsatt 6,5 miljarder kronor för bilateralt utvecklingssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Sedan Sverige blivit medlem i EU har vi dessutom bidragit till EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa, Phare och Tacis. Medräknat dessa bidrag blir det totala

svenska stödet knappt 7,7 miljarder kronor under perioden. Värt att notera är att insatserna i Central- och Östeuropa ligger utanför biståndsbudgeten.

I årets ekonomiska vårproposition (prop. 1997/88:150) föreslår regeringen en ram för samarbetsprogrammet på 800 miljoner kronor per år för åren 1999-2001, vilket ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Därutöver kommer också Sveriges bidrag till EU:s budget för utvecklingsinsatser i området som hittills varit 335 miljoner kronor per år.

2.3. Kanalisering av anslagen till utvecklingssamarbetet

Utrikesdepartementet har en samordnande roll för utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. Anslagen för det bilaterala arbetet fördelas mellan Utrikesdepartementet, Sida, Svenska institutet samt, från och med år 1998, Östekonomiska institutet. Utöver dessa anslag tillkommer Sveriges bidrag till EU:s program.

Sida ansvarar för den större delen

Av de 800 miljoner som det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa omfattar under år 1998 ansvarar Sida för den större delen eller 500 miljoner kronor. Handläggningen inom Sida sker på en särskild avdelning, Sida-Öst, som bildades år 1995. Sida-Öst övertog då uppgifterna från bl.a. BITS och Swedecorp, och SIDA. Genom denna samordning har möjligheterna ökat till kraftsamling, flexibilitet och effektivitet inom utvecklingssamarbetet.

De verksamheter som finansieras via Sida spänner över ett brett fält. Insatserna omfattar allt från institutionellt stöd på det ekonomiska och sociala området och näringslivsfrämjande insatser till demokratistöd, miljöinvesteringar och insatser för ökad kärnkraftssäkerhet.

Sida utför inget eget lokalt arbete i samarbetsländerna. Tonvikten ligger i stället på förmedling. Utifrån de behov som finns i samarbetsländerna kan Sida hjälpa till med att anskaffa erforderlig kompetens i form av samarbetspartners (myndigheter, institutioner, organisationer, företag). Sida är normalt sett inte kontraktspart. Under förutsättning att Sida beslutar sig för att stödja en insats är det i så fall fråga om en finansiering av ett kontrakt eller avtal som slutits mellan samarbetslandet och en samarbetspartner.

Sidas arbete styrs utifrån de uppdrags- och målformuleringar som fastställts av regeringen i form av regleringsbrev, land- och sektorstrategier samt handlingsprogram. Genom sin lokala kännedom och genom löpande uppföljning och utvärdering har Sida ackumulerat en kunskap som gör det möjligt att styra insatserna på ett effektivt sätt, med den helhetssyn som är nödvändig för allt utvecklingssamarbete.

En viktig uppgift för Sida är också att samarbeta med andra biståndsgivare. Det räcker inte att bedöma de svenska insatserna isolerat. Den helhetssyn som ligger bakom landstrategierna kräver en samordning också med andra biståndsgivare.

Utrikesdepartementet ansvarar för det sækerhetsfræmjande stödet

Drygt 200 miljoner av det bilaterala stödet hanteras inom regeringskansliet. Dessa medel är uppdelade på tre separata anslagsposter; säkerhetsfrämjande stöd, multilateralt stöd samt ett anslag till regeringens disposition. Regeringen fattar beslut i varje enskilt ärende och Utrikesdepartementet svarar för beredningen.

Det säkerhetsfrämjande stödet kan användas för insatser i hela Central- och Östeuropa, men särskild prioritet ges insatser i närområdet, främst i de baltiska staterna men också i Polen och i de nordvästra delarna av Ryssland inklusive Kaliningrad. Insatserna avser stöd för att stärka demokratins och rättsstatens institutioner, bekämpande av icke-militära säkerhetshot som t.ex. organiserad brottslighet och flyktingsmuggling, olaga hantering av vapen och kärnämnen. Inom försvarsområdet prioriteras utbildnings- och rådgivningsinsatser. Stödet samordnas av en interdepartemental arbetsgrupp under ledning av biträdande statssekreteraren i Utrikesdepartementet.

Sedan år 1990 har totalt 300 miljoner utgått i säkerhetsfrämjande stöd. I 1998 års budget anslås 85 miljoner. Huvuddelen av samarbetet har gällt de tre baltiska länderna och omfattar bl.a. stöd till säkerhetspolitisk kompetensutveckling, kust- och gränsbevakning, sjö- och luftfart, polis, tull, civilförsvar och räddningstjänst. Sverige har också bistått de baltiska staterna att bygga upp försvarsmakter under demokratisk kontroll. En del av stödet har använts för att öka de baltiska staternas förmåga att delta i PFF-samarbetet (Partnerskap för fred).

I 1998 års budget finns också ett anslag till multilateralt stöd på 55 miljoner kronor. Inom ramen för det samarbete som bedrivs av internationella organisationer finns det behov av vissa särskilda satsningar. Regeringen vill ha en handlingsfrihet att aktivt kunna stödja angelägna

insatser. Från detta anslag har exempelvis regeringen finansierat Sveriges deltagande i Riga Graduate School of Law.

Slutligen finns en post på 78 miljoner till regeringens disposition. Med hänsyn till den snabba utvecklingen i länderna i Central- och Östeuropa är det nödvändigt att reservera obundna medel. Exempel på insatser som hittills har finansierats över denna post är hantering av radioaktivt avfall i Barentsregionen, EU-relaterade stödinsatser för associationsländerna samt medel till handelshögskolan i Riga.

Regeringskansliets roll som beredningsorgan för det säkerhetsfrämjande stödet kommer att minska. Regeringen kommer att delegera beredning och beslut avseende en del av insatserna till Sida. Regeringen kommer att ta ställning till vilka delar av stödet som skall delegeras samt formerna för detta under år 1998.

EU:s program allt viktigare

Det svenska bidraget till EU:s budget för utvecklingsinsatser i Centraloch Östeuropa har hittills uppgått till 335 miljoner årligen. Det samlade stödet från EU uppgår till mycket betydande belopp och unionen är utan jämförelse den störste givaren i de berörda länderna.

EU-stödet kanaliseras genom de särskilda programmen Phare och Tacis. Phare, som riktar sig till alla de centraleuropeiska länderna, Baltikum och delar av forna Jugoslavien, har en budget på knappt 13 miljarder kronor årligen. Tacis, som riktar sig till länderna inom OSS och Mongoliet, har en årlig budget på drygt 4 miljarder kronor. Merparten av Phares medel, ca 70%, går till direkta investeringsstöd medan ca 30% förutses gå till institutionsuppbyggnad. Ytterligare medel kommer att satsas på kandidatländerna från och med år 2000.

Rätts- och inrikesfrågor är ett av fyra prioriterade områden i det sk. Twinningprogrammet som syftar till att möta kraven i ”Accession Partnership”, dvs. EU:s bedömning av vilka krav som måste uppfyllas för medlemskap.

EU:s program har kritiserats från en mängd olika håll. Kritiken har framför allt gällt den långsamma hanteringen och den låga utnyttjandegraden av medlen. Inte minst från mottagarländerna har man kunnat notera en tilltagande kritik mot omfattande konsultinsatser av kartläggningskaraktär som inte har resulterat i genomförbara projekt.

Från svensk sida har vi, i likhet med många andra, kritiska synpunkter framför allt vad avser Phare. Regeringen kommer därför att verka för att EU:s insatser vidareutvecklas och effektiviseras. Regeringen menar dessutom att det finns anledning till en viss optimism i detta avseende. Sverige har fått genomslag för vissa prioriteringar i

EU:s samarbetsprogram, exempelvis avseende rättsligt- och inrikessamarbete, miljöfrågor, gränsöverskridande samarbete och det ökade engagemanget i Östersjö- och Barentsregionerna.

Regeringens bedömning är att EU-programmen kommer att öka i betydelse. I samband med utvidgningsarbetet kommer framför allt Phare-insatserna att kunna spela en viktig roll och medlemsländerna kommer då också att få ett större inflytande över programmens utformning.

Mot bakgrund av den vikt som regeringen lägger vid europaintegrationen är det nödvändigt att de svenska bilaterala insatserna samordnas bättre med Phare. Det är också regeringens ambition att de svenska engagemangen i Phare-projekten skall öka väsentligt.

3. Insatserna inom rättsområdet

Utvecklingssamarbetet inom rättsområdet utgör volymmässigt en mycket liten andel av det totala svenska stödet till Central- och Östeuropa. I pengar räknat rör det sig om 66 miljoner kronor för hela perioden 1989-1998. Detta skall ställas mot anslaget för det totala svenska bilaterala stödet under perioden som uppgick till 6.500 miljoner. Rättsområdet svarade alltså för en procent av de samlade svenska insatserna.

Kostnaderna är emellertid ett dåligt mått för att värdera insatserna inom rättsområdet. Rättsområdets mycket strategiska betydelse för utvecklingen av demokrati och välstånd går inte att mäta i kronor och ören. Framför allt vore det orimligt att jämföra krona för krona med andra insatser. Ett annat och mera offensivt sätt att uttrycka det är att vi med ganska blygsamma medel, rent kostnadsmässigt, kan uppnå betydande effekter på utvecklingen i ett samarbetsland om insatserna sker inom rättsområdet. En satsning på rättsområdet är m.a.o. strategisk.

Även om kostnaderna är ett trubbigt mått, så kan de ändå vara användbara i en mera avgränsad mening, nämligen om man vill följa utvecklingen av insatserna inom rättsområdet över tiden. Eftersom regeringen så tydligt har fastslagit att insatserna inom detta område skall öka under de kommande åren, är det viktigt att ha någon utgångspunkt att mäta från.

Av de totala insatserna på 66 miljoner inom rättsområdet svarar rättsväsendet för merparten eller 53 miljoner. Kostnaden för den svenska andelen av Riga Graduate School of Law uppgår till 10 miljoner och resterande del av stödet har gått till olika icke-statliga organisationer.

Kunskapsöverföringen ökar

Under de sju år som samarbetet hittills har pågått har rättsväsendets myndigheter genomfört insatser till en sammanlagd kostnad av 53 miljoner kronor. Den verkliga kostnaden ligger ca 14 miljoner högre eftersom myndigheterna först under år 1997 har fått full kostnadstäckning

för sina insatser. I de följande diagrammen har vi dock bortsett från dessa 14 miljoner och redovisar endast de anslag som har utgått från UD och Sida.

5lWWVYlVHQGHWVLQVDWVHULgVWHXURSD

0

2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

WN U

DV+RÅ KVS RPS

Ser man enbart till totalsiffrorna, skulle rättsväsendet snarast ha minskat sitt engagemang under den senaste programperioden. Totalsiffrorna ger emellertid inte en rättvis bild av verksamheten. Under de inledande åren 1992-1996 fanns en mycket kraftig tonvikt på utrustning. Ungefär 70% av polisens totala insatser under denna period bestod av utrustning som exempelvis begagnade bilar, datorer, kriminalteknisk utrustning samt radiokommunikationssystem.

Tonvikten på utrustning var naturlig av flera skäl. I grunden fanns ett mycket stort behov i mottagarländerna, eftersom man vid den tidpunkten led en brist även på de mest elementära områdena. Från svensk sida ville man komma igång snabbt med insatserna och då var det mest effektivt att satsa just på en modernisering av utrustningen. Initialt fanns också en osäkerhet både på mottagarsidan och från svensk sida hur de mera långsiktiga behoven såg ut.

Från och med år 1997 har insatserna ändrat karaktär. De mest skriande bristerna på utrustningssidan förefaller nu ha blivit avhjälpta. Både mottagare och givare har nu börjat tänka mer långsiktigt, och numera är så gott som samtliga insatser inriktade på kunskapsöverföring och utbildning. Det enda undantaget härvidlag är att polisens insatser i Ryssland fortfarande så gott som uteslutande handlar om leveranser av utrustning.

En mera rättvis bild av hur verksamheten har utvecklats över tiden får man alltså om siffrorna rensas för utrustningsleveranser. Kvar blir då de insatser som handlar om kompetensöverföring och kunskapsuppbyggnad, dvs. de personalmässigt mera resurskrävande insatserna som kommer att dominera utvecklingssamarbetet framöver. Som framgår av nedanstående diagram har rättsväsendet nu kommit över uppbyggnadsfasen och under år 1998 ligger insatserna på en väsentligt högre nivå än något tidigare år. Siffrorna för år 1998 avser dessutom enbart de projekt som är beslutade t.o.m. juni månad. En helårsprognos landar ca 3-5 miljoner högre.

5lWWVYlVHQGHWVLQVDWVHULgVWHXURSD

NXQVNDSV|YHUI|ULQJ

0

2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

WN U

DV+RÅ KVS RPS

Helhetsperspektivet saknas

Om man fortfarande håller sig enbart till de insatser som rör kunskapsöverföringen, kan man konstatera att Polisen och Kriminalvården tillsammans svarar för knappt 90% av rättsväsendets engagemang.

5lWWVYlVHQGHWVLQVDWVHULgVWHXURSD

NXQVNDSV|YHUI|ULQJ

RPS 50%

KVS 37%

DV+RÅ

13%

Justitiedepartementet har sedan år 1992 haft löpande kontakter med de baltiska staternas justitie- och inrikesministerier. Initiativ till att de rättsvårdande myndigheterna kunde engagera sig i olika insatser på rättsområdet togs redan år 1992, och tanken var då att det var myndigheterna som skulle vara genomförare.

Regeringen betonar nu inför den kommande programperioden att de svenska insatserna bör omfatta hela rättskedjan med ett helhetsperspektiv på rättsproblematiken (prop. 1997/98:70). Någon sådan sammanhållen insats från rättsväsendet har hittills inte existerat. Med något enstaka mindre undantag har samtliga insatser hittills skett myndighetsvis. Bortsett från en mindre insats i Estland har heller inte Justitiedepartementet varit involverat i samarbetet i någon mer organiserad form, även om man under årens lopp deltagit i ett antal mindre aktiviteter i form av seminarier och rådgivningsinsatser.

Även när man analyserar insatserna myndighetsvis är det i många fall svårt att se någon entydig linje i engagemangen:

  • Polisens största och mest långvariga engagemang är Nordic Baltic Police Academy. Tillsammans med polishögskolorna i de övriga nordiska länderna har den svenska polishögskolan sedan år 1995 bedrivit en omfattande utbildningsverksamhet som är gemensam för de baltiska länderna. I övrigt har polisen genomfört insatser företrädesvis inom områden som immigrationskontroll, narkotika och kriminalteknik. Relativt många av engagemangen är förhållandevis små och utspridda.
  • Kriminalvårdsstyrelsen är den av myndigheterna som hittills har haft den mest strukturerade verksamheten. Det viktigaste skälet är att deras insats bygger på Europarådets kartläggning av hur fängelserna i Baltikum uppfyller internationella konventioner. Med denna kartläggning som bas har KVS sedan år 1995 etablerat ett långsiktigt samarbete mellan s.k. tvillinganstalter i Sverige och de baltiska staterna. KVS har också inlett ett samarbete för att bygga upp en personalutbildning för fängelsepersonal.
  • Domstolsverket inledde ett samarbete med Estland respektive Lettland redan år 1992. Riksåklagaren anslöt till detta samarbete år 1995, då också samarbetet med Litauen inleddes. Insatserna, som främst bestod av seminarier och besöksutbyten, har dock varit av liten omfattning. Den sammanlagda kostnaden under perioden 1992-1996 ligger på ca två miljoner kronor. Från och med år 1996 och fram till våren 1998 har inga insatser gjorts. I juni 1998 slöts avtal om ett samarbete mellan Domstolsverket och Lettland respektive Litauen avseende utveckling av domstolsorganisationen.
  • Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen inledde våren 1998 gemensamt ett samarbete med sina lettiska motsvarigheter avseende narkotikabekämpning. Den första insatsen som ägde rum i juni 1998 omfattade en utbildningsdel och en praktisk del med fallstudier.
  • Justitiedepartementets hittills enda formaliserade insats är ett samarbete med det estniska Justitieministeriet. Det handlar om ett utbyte exempelvis i form av praktiktjänstgöring och rådgivning. Genomförandet har påbörjats under våren 1998. Sida finansierar den inledande fasen med 100.000 kr.

Insatserna i de baltiska staterna dominerar

Rättsväsendets insatser är mycket starkt koncentrerade till de baltiska staterna. Av de 53 miljoner som rättsväsendet totalt har erhållit i anslag sedan år 1992 har 48 miljoner eller 90% avsett insatser i Estland, Lettland och Litauen.

5lWWVYlVHQGHWVLQVDWVHULgVWHXURSD

NXQVNDSV|YHUI|ULQJ

0

2000 4000 6000 8000 10000

B a ltikum

gem ensam t

Estl and

Lettland

Litauen

R yssland

Pol e n

WN U

DV+RÅ KVS

RPS

Rikspolisstyrelsen är den enda myndigheten inom rättsväsendet som över huvud taget engagerat sig utanför de tre baltiska staterna och då rör det sig om enstaka projekt i Polen och Ryssland. Insatserna i Ryssland har hittills enbart handlat om finansiering av utrustning.

Även mellan de olika baltiska staterna finns skillnader. Estland och Lettland har hittills stått för merparten av samarbetsprojekten medan utvecklingen i Litauen varit långsammare. Under år 1998 har dock flera projekt startats i Litauen och det finns skäl att tro på en jämnare fördelning av de framtida insatserna. Merparten av den stora gemensamma kostnaden för de baltiska staterna avser Nordic Baltic Police Academy, den gemensamma utbildningssatsningen från de nordiska länderna inom polisområdet.

4. Svenska erfarenheter

4.1. Myndigheter utanför rättsväsendet

Det svenska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har sedan år 1989 bedrivits på bred front, och ett stort antal myndigheter och organisationer har varit engagerade. Kommittén har haft kontakter med ett antal av dessa för att undersöka i vad mån deras erfarenheter kan vara av intresse för rättsväsendets myndigheter i deras fortsatta arbete. Framför allt har vi intresserat oss för hur samarbetet har organiserats och finansierats. Vi har valt att särskilt studera sex verksamheter med sinsemellan mycket olikartade sätt att lägga upp arbetet. Utgångspunkten har alltså varit att få ett allsidigt underlag; vi har därvid inte beaktat huruvida just dessa sex verksamheters arbetssätt kan anses vara representativa eller ej för det svenska utvecklingssamarbetet i stort.

De sex myndigheter/verksamheter vi studerat presenteras kortfattat nedan, för en fylligare presentation hänvisas till bilaga 1.

Swedish International Projekt Nuclear Safety (SIP)

SIP är en operativt självständig enhet inom Statens kärnkraftsinspektion (SKI). Stödet inom kärnkraftsäkerhetsområdet har hittills till nästan 100% riktats till Ingnalinaverket i Litauen. Totalt har Sverige, via SIP, under perioden 1991-1997 satsat nästan 230 miljoner på att förbättra säkerheten i Ignalina. Insatserna omfattar tre områden.

  • Myndighetssamarbete som syftar till att bygga upp en fungerande kontrollmyndighet och att utveckla det legala ramverket för driften.
  • Industrisamarbete i form av teknikstöd och kunskapsöverföring.
  • Tekniska förbättringar av säkerhetskaraktär i form av anläggningsinvesteringar.

SIP har sammanlagt nio anställda som driver verksamheten, svarar för kontakterna med mottagarna samt sköter de upphandlingar som är aktuella. Övriga delar av SKI är inte involverade i samarbetet.

Anslagen till SIP:s verksamhet kommer från Sida men fastställs av regeringen i Sidas regleringsbrev. Anslagen är baserade på den årliga

budget som SIP presenterar. Den löpande verksamheten med de olika beslut som krävs hanteras helt av SIP.

Statens naturvèrdsverk (SNV)

Inom SNV har ett särskilt Östeuropaprojekt bildats för att hantera utvecklingssamarbetet. Under perioden 1993-1997 har projektet erhållit anslag på sammanlagt 46 miljoner kronor. SNV:s insatser syftar till

  • att stödja mottagarländernas ministerier/myndigheter så att de kan utveckla en effektiv miljöorganisation
  • att stödja länderna i deras arbete för att kunna leva upp till internationella åtaganden
  • att biträda länderna i anpassningen av lagar och förordningar till EU:s krav.

Projektledningen består av ett mindre sekretariat på sammanlagt tre personer. För att genomföra de olika insatserna engageras företrädesvis personal från SNV:s linjeorganisation.

Kostnaderna för SNV:s Östeuropaprojekt täcks av anslag från Sida men fastställs av regeringen i Sidas regleringsbrev. Utbetalningen av anslaget sker årsvis baserat på projektets budget. De löpande besluten i projektet tas i en styrgrupp bestående av de ledande befattningshavarna på Naturvårdsverket samt en representant från Sida.

Generaltullstyrelsen (GTS)

Sedan augusti 1995 bedriver GTS ett utvecklingssamarbete med den lettiska tullen. Projektet förväntas vara slutfört vid halvårsskiftet 1998. Den totala kostnaden har för hela perioden beräknas till 4,5 miljoner kronor. GTS insatser är uteslutande inriktade på utbildning och målet är att bygga upp ett komplett utbildningssystem för de 1800 anställda i den lettiska tullen. Det handlar bl.a. om grundläggande utbildning av tulltjänstemän, utbildning av lärare samt chefs- och ledningsutveckling.

Som grund för samarbetet har Generaltulldirektören på den svenska regeringens uppdrag tecknat avtal med det lettiska finansministeriet i två omgångar. För att genomföra och leda insatserna har en gemensam projektgrupp bildats. Från lettisk sida ingår bl.a. skatteministern och generaldirektören för tullen. Från svensk sida ingår fyra chefer från GTS samt den svenske projektledaren (tullens utbildningschef).

GTS Lettlandsprojekt finansieras via UD:s medel för säkerhetsfrämjande insatser. Medlen har utbetalats till tullen i två omgångar i samband med avtalens undertecknande, då det också har funnits detaljerade projektplaner.

Statistiska Centralbyrèn (SCB)

International Consulting Office (ICO) som är en resultatenhet inom SCB bedriver sedan drygt 15 år en omfattande tjänsteexport. Verksamheten som bedrivs på affärsmässiga grunder har en årlig omsättning på knappa 60 miljoner kronor. Den viktigaste marknaden för ICO är utvecklingsländer i tredje världen, endast en fjärdedel av omsättningen är hänförbar till Central- och Östeuropa. ICO:s engagemang är vanligtvis mycket långvariga eftersom de oftast handlar om institutionsuppbyggnad. I Östeuropa är däremot insatserna kortare och det handlar vanligtvis om delprojekt

ICO:s kansli består av sju personer som hanterar övergripande frågor som marknadsföring, anbudsförfaranden, reseplanering och fakturering. Konsulter för att genomföra de enskilda uppdragen hämtas från SCB:s olika enheter.

ICO lämnar offerter på de insatser som man bedömer vara intressanta, ibland är insatserna direktupphandlade och ibland är det fråga om normal anbudsupphandling. Alla uppdrag är dock biståndsfinansierade. Ungefär 90% omsättningen är betald av Sida medan resterande del kommer från olika internationella biståndsorgan.

Hælso- och sjukvèrdens ásteuropakommittê (áEK)

ÖEK är en ideell förening med ca 30 medlemmar (statliga myndigheter, vård- och personalorganisationer samt enskilda personer med anknytning till svensk hälso- och sjukvård). ÖEK:s insatser är avsedda att vara ett stöd för hälso- och sjukvård samt angränsande sociala verksamheter. Man bedriver också ett psykiatriskt utvecklingsarbete. I Bosnien-Hercegovina bedrivs dessutom ett fysisk, psykiskt och socialt rehabiliteringsarbete.

Hittills har ÖEK inte drivit några egna projekt. Det är i stället de olika medlemmarna (myndigheter, landsting, enskilda läkare) som har stått för utförandet och för detta har man sökt bidrag från ÖEK. Föreningens roll har alltså hittills varit finansiärens. Antalet beviljade bidrag (exkl. Bosnien) för år 1997 uppgick till drygt 300. Flertalet bidrag ligger i storleksklassen 10.000 – 30.000 kronor; genomsnittsbeloppet ligger på knappa 50.000 kronor. Vanligtvis täcker bidragen kostnaderna för resor och logi. Övriga kostnader förväntas medlemmarna stå för själva. Insatserna har alltså hittills ett utpräglat gräsrotsperspektiv där enskilda medlemmar är både initiativtagare och utförare.

ÖEK disponerar ca 20 miljoner kronor på årsbasis. Bortsett från medlemsavgifter på sammanlagt 300.000 kronor är all verksamhet finansierad genom anslag från Sida. Inför varje budgetår inkommer ÖEK med en anslagsframställan där den allmänna inriktningen av

kommande års verksamhet presenteras. Anslaget utbetalas därefter från Sida.

Svensk-Ryska samarbetsprojektet

Sedan år 1992 ger det svenska finansdepartementet ett förvaltningsstöd till de ryska ekonomi- och finansminsterierna. Insatserna är koncentrerade till fem områden: det statliga betalningssystemet, statsskuldförvaltning, statlig revision, skattelagstiftning och uppbörd samt uppbyggandet av ett system för auktorisation och utbildning av revisorer. Samarbetet baseras på överenskommelser med de ryska ministerierna där riktlinjerna dras upp för det kommande året.

Organisatoriskt är projektet en del av Finansdepartementet. Tre personer arbetar från Stockholm med administration, planering och samordning av insatserna. Projektet har också ett permanent kontor i Moskva bemannat med den svenska projektledaren och en handläggare. I det direkta arbetet i olika delprojekt engageras personal från olika myndigheter som exempelvis Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Riksgäldskontoret och Tullverket. Beslut om den övergripande inriktningen av projektet tas i en styrgrupp med företrädare för Finansdepartementet, Utrikesdepartementet, Riksskatteverket, Riksrevisonsverket, Riksgäldskontoret och Sida. Beslut om de enskilda projekten fattas dock av projektledaren.

Kostnaderna för projektet ligger för närvarande på ca 8 miljoner om året. Pengarna kommer från Utrikesdepartementets anslag för samarbetet med Central- och Östeuropa och betalas ut som ett ramanslag, baserat på en detaljerad anslagsframställan.

4.2. Erfarenheter och slutsatser

Trots att de sex verksamheter kommittén studerat representerar vitt skilda områden inom statsförvaltningen och trots att de har valt mycket olikartade sätt att organisera verksamheten, är det ändå tydligt att det finns flera gemensamma erfarenheter som är intressanta att notera.

En gemensam problembild

Utvecklingssamarbetet har efter en trevande inledning utvecklats positivt och insatserna har också hela tiden ökat i samtliga de verksamheter som vi studerat. Engagemanget från samarbetsländerna är stort och man arbetar med att lösgöra sig från sitt gamla arv. Omvandlingsprocessen är genomgripande och berör alla delar av samhället och den

går dessutom snabbt. Det är ofrånkomligt att en sådan omvandling också innehåller problem och hinder av skilda slag. Vi har kunnat notera några hinder som påverkar utvecklingssamarbetet och som dessutom är generella för alla de områden vi studerat och som vi känner igen även från rättsväsendet.

Samarbete bygger inte bara på att parterna har gemensamma utgångspunkter. Det krävs också på ett mer praktiskt plan att man kan bygga upp fungerade personliga relationer för att få kontinuitet i arbetet. Under dessa inledande år av samarbetet har samarbetsländerna, till följd av bl.a. den parlamentariska situationen, haft ett antal regeringsombildningar och därmed personförändringar på ministerposterna. Likaså har ett antal förändringar skett när det gäller myndighetschefer. Självfallet måste ett samarbete stå på egna ben och ha en sådan stadga att det lever vidare även om olika nyckelpersoner slutar, men det är onekligen ett problem för kontinuiteten och tempot i samarbetet när förändringarna sker alltför ofta.

Ett annat problem är den starkt centraliserade, hierarkiska och kontrollerande förvaltningstraditionen. Det gamla sovjetsystemet byggde på att en mycket stor del av besluten togs i Moskva. Ett sådant system leder ofelbart till effektivitetsförluster, men ännu viktigare är kanske de negativa effekterna på arbetsorganisationen och medarbetarnas vilja och förmåga att ta initiativ och ansvar. Det centralistiska arvet, som samarbetsländerna arbetar aktivt för att komma till rätta med, får flera negativa återverkningar på samarbetet. Rent praktiskt tar det både tid och kraft att få fram ett beslut, om även mycket triviala frågor skall bedömas av den högste chefen. Effektförluster uppstår när frågor faller mellan stolar. Ovilja eller oförmåga att ta eget ansvar leder ibland till att frågor går i stå. Om det saknas tydliga instruktioner från högre ort, kan det ibland vara svårt att få ett helhjärtat lokalt och regionalt stöd för olika aktiviteter.

Ett tredje problem är det stora behovet av samordning som i sin tur är en följd av den stora mängden aktörer. Det är inte bara Sverige som vill stödja den angelägna utvecklingen i samarbetsländerna. Flertalet Västeuropeiska länder, EU, Europarådet, USA – alla vill hjälpa till, vilket bl.a. leder till samordningsproblem och överlappande aktiviteter. Problemen med många aktörer är i sannolikt störst för mottagarländerna eftersom samarbete är något som tar tid och kraft från en redan ansträngd statsförvaltning.

Lösningarna likartade

En viktig gemensam nämnare för de myndigheter vi hittills studerat är att de har en solid bas för sitt engagemang genom överenskommelser i en eller annan form med samarbetslandet.

  • Inom kärnkraftsområdet har man mycket precisa anvisningar för arbetet baserat på den säkerhetsstudie som gjordes gemensamt mellan Sverige och Litauen. Man har dessutom ett omfattande internationellt samarbete med ett övergripande regelverk att falla tillbaka på. Uppföljning sker kontinuerligt av internationella kontrollorgan. Via de internationella organ som finns inom kärnkraftsområdet har man dessutom gjort en tydlig arbetsfördelning på givarsidan vilket innebär att Sverige, dvs. SIP, ensamt ansvarar för Ignalinaverket.
  • Naturvårdsverkets arbete baseras på internationella konventioner, bilaterala avtal och en mycket tydlig intern projektpolicy. Varje år förs bilaterala uppföljningsdiskussioner av insatserna. Samordningen av insatserna med andra givare förutsätts ske av samarbetslandet men man för en kontinuerlig dialog i dessa frågor.
  • Tullverket skapade sin egen struktur genom de avtal som träffats med den lettiska regeringen. Uppföljningen sker genom regelbundna möten mellan lettiske skatteministern och generaltulldirektören. Samordningen med andra givare har skrivits in i avtalen. I praktiken har detta medfört att GTS koncentrerat alla sina insatser på utbildningssidan och avstått från andra engagemang.
  • Det svensk-ryska samarbetsprojektet är förankrat på ministernivå både i Sverige och Ryssland. De årliga överenskommelserna lägger fast en tydlig plan för insatserna. Den lokala närvaron i form av det svenska kontoret i Moskva har skapat värdefulla vardagskontakter, inte minst när det gäller samordningen med andra givare.

Även om den formella ramen ser lite olika ut i de olika fallen, har man utvecklat en detaljerad och tydlig plan som är förankrad på politisk nivå i samarbetslandet. Detta har gett en stadga och kontinuitet åt samarbetet som har varit helt nödvändig för framgång. Det ger legitimitet för att ställa krav och det öppnar dörrarna på lägre nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen. Det gör att projekten kan drivas vidare utan tempoförluster, även om ledande befattningshavare slutar och ersätts med nya. Förutsättningarna för en samordning med andra givare ökar dessutom om samarbetet har fastare former. Med den tydliga formella ram som man har givit samarbetet har man alltså på ett rimligt sätt lyckats bemästra de problem som finns.

Organisation och finansiering hænger ihop

Eftersom kommittén har i uppdrag bl.a. att föreslå en långsiktig lösning på organisationen har det varit av särskilt intresse att studera hur andra myndigheter har byggt upp sitt utvecklingssamarbete. I det sammanhanget måste också finansieringen vägas in eftersom de ekonomiska förutsättningarna så tydligt påverkar organisationsstrukturen.

SNV, SIP, GTS, ÖEK och det Svensk-Ryska samarbetsprojektet har samtliga fått anslag som täcker minst ett år. SCB bygger sin verksamhet på en mer affärsmässig grund, vilket innebär att man träffar avtal med Sida om varje enskilt projekt. Så gott som samtliga projekt sträcker sig dock över flera år och då sker också årliga avstämningar av projekten mellan SCB och Sida. I praktiken har alltså SCB en god överblick över intäkterna för det kommande året och därmed också en rimlig planeringshorisont.

Även om tekniken för att ersätta myndigheterna för deras kostnader skiljer sig åt, är ett gemensamt drag att myndigheterna har en planeringshorisont och en tryggad finansiering som sträcker sig över åtminstone ett år. I dessa anslag ligger också ersättning för administrations-, projektlednings- och samordningskostnader. Denna ersättning varierar något, men nivåer på omkring 10% av de totala kostnaderna är vanliga.

Med en tryggad planeringshorisont och finansiering har myndigheterna kunnat bygga upp en mera långsiktig projektorganisation för att hantera samarbetet. Även om det finns skillnader i uppläggningen går det ändå att spåra vissa gemensamma drag.

Naturvårdsverket, Tullverket och det Svensk-Ryska samarbetsprojektet har byggt upp en särskild projektorganisation som övergripande håller samman arbetet, samordnar och sköter kontakterna med mottagarländerna, utvecklar strategier och driver samarbetet framåt. De konkreta insatserna i olika delprojekt genomförs dock av övriga enheter inom myndigheterna. Eftersom det Svensk-Ryska samarbetsprojektet spänner över ett brett område med flera myndigheter inblandade (samtliga myndigheter ligger dock under Finansdepartementet) har man funnit det mest ändamålsenligt att placera projektorganisationen på Finansdepartementet. Principiellt är det dock ingen skillnad på själva uppläggningen.

SIP är avvikande såtillvida att man har byggt upp en särskild organisation som inte bara leder och administrerar utvecklingssamarbetet. SIP är också i högsta grad operativt inblandat i att driva arbetet på plats i Ignalina. Kärnkraftsinspektionens övriga enheter är alltså inte alls är engagerade. Denna uppdelning är en direkt följd av att SKI som

kontrollmyndighet anser att det inte är förenligt med verksamheten att också gå in i drift, projektledning och upphandling av Ignalinaverket.

4.3. Finns det några typiska modeller?

När kommittén har valt att studera de sex verksamheter som beskrivits ovan har vi enbart haft utgångspunkten att få ett allsidigt underlag för att kunna bedöma hur en organisation för rättsområdets insatser skulle kunna se ut. Vi har därvidlag inte beaktat huruvida just dessa sex verksamheter har ett arbetssätt som kan anses vara representativt eller ej för det svenska utvecklingssamarbetet i stort. Vad man kan konstatera är att det finns betydande variationer såväl vad avser organisation som finansieringsmodeller. I stor utsträckning synes skillnaderna vara historiskt betingade.

När utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa inleddes i början av 1990-talet hade inte Sida sin nuvarande organisation. En stor del av den verksamhet som nu leds av Sida-Öst sköttes på den tiden av en egen myndighet (BITS). En betydande del av det utvecklingssamarbete som bedrevs av olika myndigheter var också inledningsvis finansierat direkt från de olika fackdepartementen eller från UD.

Från och med år 1995 avvecklades BITS och verksamheten övergick i det nybildade Sida-Öst. Fackdepartementen avsatte inte längre egna medel till utvecklingssamarbetet utan myndigheternas finansiering kanaliserades nu via Sida eller UD.

Naturvårdsverket och SKI (dvs. SIP) är exempel på myndigheter som ursprungligen var finansierade via de egna fackdepartementens budgetar men som nu får sina anslag via Sida. Tullverket och det Svensk-Ryska samarbetsprojektet under Finansdepartementet är exempel på myndigheter som hela tiden fått sina anslag via UD. SCB har sedan länge fått sina uppdrag och därmed också finansieringen direkt från Sida.

De olika finansiärerna har haft en olikartad syn på hur finansieringen skall läggas upp vilket är en viktig förklaring till de skillnader vi nu ser. En annan förklaring är naturligtvis de olika förutsättningar som gäller inom respektive område.

En generell iakttagelse är att Sida vanligen har en mer ”affärsmässig” relation till de myndigheter som engageras i utvecklingssamarbetet. SCB är därför ett bra exempel hur Sida vanligen arbetar med de svenska myndigheter och företag som är engagerade i biståndsprojekt och utvecklingssamarbete. I den information som Sida tillhandahåller till svenska parter (bilaga 2) beskrivs den arbetsmodell som Sida vanligen tillämpar i Östsamarbetet.

Kommittén har för sin del nöjt sig med att konstatera att det uppenbart finns olika modeller för att finansiera olika myndigheters utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Vi har inte funnit att det finns några principiella hinder för att välja den ena eller andra modellen. Vår utgångspunkt har därför varit att hitta en modell som är avpassad till de förutsättningar som finns för rättsområdet.

5. Slutsatser och förslag

5.1. Allmänna överväganden

Med det nya samarbetsprogrammet för perioden 1999-2001 (prop. 1997/97:70) tar regeringen ett nytt steg i utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. För den del av samarbetet som avser rättsområdet innebär riksdagens beslut med anledning av propositionen en betydande ambitionshöjning. Detta bekräftas också i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1997/98:150) där regeringen uttryckligen säger att utvecklingssamarbetet inom rättsområdet skall intensifieras. Detta får konsekvenser för rättsväsendets insatser, såväl avseende volym och inriktning som arbetssätt och organisation.

Rættsvæsendets insatser mèste öka

Regeringen säger mycket tydligt att rättsområdet, och därmed också rättsväsendets insatser, skall prioriteras under den kommande treårsperioden. Den starka betoningen av Europaperspektivet pekar i samma riktning. Regeringen säger bl.a. ”I allt samarbete med kandidatländerna skall högsta prioritet ges till insatser som underlättar integrationsprocessen i EU.” Eftersom rättsväsendets insatser i sin helhet ligger inom detta högprioriterade område är det kommitténs tolkning att regeringen förväntar sig en märkbar ökning under de kommande åren. Detta har också varit utgångspunkten för kommitténs förslag.

Kommittén ser inga ekonomiska hinder för en kraftig expansion av insatserna på rättsområdet. Nuvarande aktivitetsnivå inom rättsväsendet uppgår till omkring 15 miljoner kronor per år vilket är en ringa del av de sammanlagt 800 miljoner kronor per år som är anvisade i statsbudgeten för utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Även med en flerdubbling av insatserna inom rättsväsendet ser kommittén inte några problem att skapa det ekonomiska utrymmet inom den anvisade totalramen. Restriktionerna är i stället organisatoriska, personella och kompetensmässiga.

De baltiska staterna har högst prioritet

Den grundläggande inriktningen i propositionen som helhet är att de svenska insatserna skall inriktas på att underlätta den förestående EUutvidgningen och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar, samt att Ryssland och Ukraina skall integreras närmare i de europeiska samarbetsstrukturerna. Just när det gäller rättsområdet pekar dock regeringen särskilt ut behovet av ett fördjupat samarbete med Estland, Lettland och Litauen. För rättsväsendets del betyder detta att man skall fortsätta på den redan inslagna linjen, och kommitténs förslag syftar också till att i första hand prioritera dessa länder. Det svenska samarbetet med Polen, Ryssland och Ukraina bör också kunna utvecklas om efterfrågan och resurser finns, men det finns inte utrymme för någon mer heltäckande insats i dessa länder. Kommitténs bedömning är att det svenska rättsväsendet inte har en tillräcklig kapacitet, personellt och kompetensmässigt, för att under den nu aktuella programperioden klara av omfattande engagemang utöver de baltiska staterna.

Rættsvæsendets insatser skall vara sammanhèllna

Som framgått av den tidigare redovisningen har rättsväsendets insatser hittills skett myndighetsvis och de har i regel dessutom varit förhållandevis små och utspridda. Justitiedepartementet har heller inte spelat någon aktiv roll när det gäller konkreta insatser i mottagarländerna.

Det helhetsperspektiv som regeringen vill åstadkomma när det gäller de svenska insatserna inom rättsområdet är enligt kommitténs bedömning en nödvändig förutsättning för ett bra resultat och det har också varit utgångspunkten för våra förslag. Kommittén vill dock betona att helhetsperspektivet måste anläggas på de samlade insatserna i respektive land.

Enligt kommitténs bedömning är det framför allt tre frågor som är viktiga för att åstadkomma ett helhetsperspektiv på rättsväsendets insatser, och detta har också varit utgångspunkten för våra förslag:

  • För det första måste Regeringen, framför allt genom Justitiedepartementet, spela en ledande roll i samarbetet och ta ett aktivt ansvar för hur det operativa arbetet fungerar och samordnas. Ingen av myndigheterna kan rimligen förväntas ta ansvar för något annat än det egna kompetensområdet. Ansvaret för helheten faller på Justitiedepartementet såsom den enda aktören som ansvarar också för lagstiftning och utvecklingen av rättssystemet.
  • För det andra måste en samlad bedömning av verksamhet och finansiering göras. Det krävs alltså någon form av övergripande organisation som är gemensam för hela rättsväsendet.
  • För det tredje måste också finansieringen vara samordnad. Hittills har polisen erhållit sina anslag från UD medan de övriga myndigheterna finansierats via Sida. Regeringen aviserar i propositionen en förändring av handläggningen för en del av det säkerhetsfrämjande stödet. Kommittén har utgått från att denna förändring kommer att innebära att Sida från och med nästa år kommer att ansvara även för det utvecklingssamarbete som hanteras av polisen.

En tydlig ram krævs för att utvecklingssamarbetet skall kunna bedrivas effektivt

En av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete är att det finns en tydlig, och med mottagarländerna gemensam, ram för insatserna. Detta framgick mycket klart när kommittén studerade hur andra myndigheter organiserat sitt arbete (se kapitel 4 samt bilagor).

Hur denna ram är konstruerad spelar mindre roll. I vissa fall handlar det om internationella konventioner eller andra gemensamma åtaganden, i andra fall handlar det om bilaterala överenskommelser. Det viktiga är emellertid att det finns en tydlig formell ram som är förankrad på politisk nivå både hos givare och mottagare. Avsaknaden av en sådan formell ram är sannolikt den viktigaste orsaken till att rättsväsendets insatser hittills varit alltför fragmentariska. Med undantag för Kriminalvårdsstyrelsen, som byggt sina insatser på Europarådets kartläggning av hur fängelserna i de baltiska staterna uppfyller internationella konventioner, saknar de övriga myndigheterna en entydig och klar agenda för sina insatser. Detta har bl.a. resulterat att insatserna ofta haft formen av relativt avgränsade projekt på lokal och regional nivå i samarbetsländerna.

Kommittén konstaterar att uppdraget för rättsväsendets myndigheter inte har varit tillräckligt väl definierat. Ännu tydligare blir bristen på struktur när man ser till helheten. Kommitténs bedömning är att rättsväsendet måste få en väsentligt bättre vägledning för sitt arbete under den kommande treårsperioden. Det krävs helt enkelt en mycket tydligare politisk förankring av samarbetet, och detta är också den mest centrala delen av det förslag kommittén lägger.

Kommittén menar dessutom att förutsättningarna för att åstadkomma en sådan politisk förankring av samarbetet under programperioden är goda. I grunden har vi ett gemensamt intresse med ansö-

karländerna att de så snabbt som möjligt blir medlemmar i EU samt att rättssäkerheten ökar och brottsligheten minskar. För att åstadkomma detta krävs förändringar i ansökarländernas rättssystem, vilka också är nödvändiga för att åstadkomma ekonomisk och demokratisk utveckling. Den gemensamma måttstocken för detta arbete är EU:s regelverk och de rättsprinciper som ligger till grund för unionen. Med denna gemensamma grund bör det vara möjligt att relativt snabbt komma fram till vilka konkreta insatser vi kan göra från svensk sida för att underlätta ansökarländernas anslutning till EU.

Mèlet ær reguljært samarbete

Regeringen säger mycket tydligt att det långsiktiga målet är att bygga upp ett reguljärt grannlandssamarbete på alla nivåer. Denna målsättning ställer enligt kommitténs bedömning särskilda krav på organisationen både på kort och lång sikt. De insatser och det stöd som utgår under omvandlingsperioden måste vara organiserat på ett sådant sätt att de främjar bestående kontakter och ett reguljärt samarbete. Kommitténs förslag avseende organisation och finansiering är utformat med dessa förutsättningar.

Sverige mèste spela en aktiv roll i Phare

Hittills har Phare inte genomfört några direkta insatser inom tredje pelarområdet. Man befinner sig fortfarande på ett förberedande stadium med olika förstudier och fact finding missions. I dessa förberedelser är redan i dag ett antal svenska tjänstemän från rättsväsendet involverade. Utgångspunkten för kommitténs förslag är att Sverige måste öka sitt engagemang i Phare, dels därför att vi faktiskt är delansvariga för verksamheten, dels därför att vi har en möjlighet att få en del av de svenska insatser som pågår, samordnade med och finansierade via Phare. Svenska experter från rättsväsendet måste alltså i större omfattning engageras i olika Phareprojekt. Kommittén lägger inget konkret förslag om hur detta skall gå till utan menar att samordningen måste ske löpande när man bedömer varje enskild insats. Om det finns möjlighet till samordning, måste som huvudregel Pharemedverkan föredras framför bilaterala insatser.

5.2. Utvecklingssamarbete med kandidatländerna

Förslag

Med hänvisning till att förberedelsearbetet inför medlemskapsförhandlingarna nu måste intensifieras bör Regeringen genom Justitiedepartementet omgående ta initiativ till överläggningar på politisk nivå med vart och ett av länderna Estland, Lettland och Litauen, samt i tillämpliga delar också Polen, i syfte att utarbeta ett bilateralt ramverk för utvecklingssamarbetet inom rättsområdet. Arbetet med att ta fram ett sådant ramverk delas in i tre faser.

Sondering

En kontakt tas på politisk nivå med samarbetsländerna för att efterhöra deras intresse av ett mer omfattande samarbete på rättsområdet. Om intresset är ömsesidigt, bör ett beredningsarbete startas omgående och det bör kunna vara avslutat inom tre månader.

Beredning

  • Myndighetsrepresentanter från Sverige och respektive samarbetsland inom polis, kriminalvård, domstols- och åklagarväsende utarbetar handlingsplaner för insatserna under programperioden 1999-2001.
  • Tjänstemän från respektive departement bör diskutera samarbete på lagstiftningsområdet och ägna särskild uppmärksamhet åt att de svenska insatserna bildar en helhet som tar hänsyn till hela rättskedjan.
  • I beredningsarbetet ingår att bedöma hur de svenska insatserna kan samordnas med andra givarländer och vad som bör skötas genom Phare eller andra källor.
  • För att säkerställa att de förslag som arbetas fram också kan finansieras måste Sida delta i beredningsarbetet. Beslut Baserat på det underlag som arbetats fram träffas en bilateral överenskommelse på regeringsnivå för hur utvecklingssamarbetet skall bedrivas under programperioden 1999-2001.

I allt utvecklingssamarbete måste en viktig utgångspunkt naturligtvis vara samarbetslandets behov och önskan att samarbeta med Sverige eftersom det finns många aktörer. Man skulle då kunna göra det enkelt för sig genom att konstatera att de hittillsvarande svenska insatserna kunde tänkas vara en spegling av detta. Sambanden är dock mera

komplicerade än så. Utvecklingssamarbete är framför allt ett samspel, där också givaren ibland måste agera snarare än bara reagera. Kommittén anser därför att Sverige bör ta ett initiativ till en ökning av samarbetet. Med kommitténs förslag att ge samarbetet en fastare form anser vi att det finns stora möjligheter att nå ett bra resultat i enlighet med de allmänna överväganden som redovisats i föregående avsnitt.

Kommittén är medveten om att tre månader kan uppfattas som en kort tid för att utarbeta kompletta överenskommelser. Det viktiga är i och för sig inte huruvida arbetet tar tre eller fem månader. Vad som är viktigt att markera är dock att arbetet måste bedrivas skyndsamt. Anslutningsförhandlingarna ligger trots allt nära i tiden och det kommer att krävas stora ansträngningar från de baltiska staterna för att hinna med de nödvändiga anpassningarna av sina rättssystem. Det förtjänar också att påpekas att utvecklingssamarbetet knappast börjar från noll. Redan nu har rättsväsendet ett antal pågående projekt, och det handlar inte i första hand om att förändra dessa utan snarare om att fylla igen de luckor som finns i samarbetet så att insatserna skapar en helhet.

Arbetet under sommaren och hösten 1998 skall alltså enligt kommitténs förslag resultera i en överenskommelse på regeringsnivå mellan Sverige och vart och ett av de baltiska länderna, samt i tillämpliga delar också Polen. Hur dessa överenskommelser skall betecknas är av underordnad betydelse; det kan möjligen av tidsmässiga och andra skäl vara en fördel om man undviker ordet avtal och i stället använder sig av beteckningen avsiktsförklaring eller gemensam viljeyttring. Det viktiga är alltså inte formen utan innehållet och den tydliga politiska förankringen. Innehållet måste vara tillräckligt precist för att kunna fungera som styrmedel för insatserna, och den politiska förankringen måste till för att ge kraft och stadga åt vardagsarbetet.

Enligt kommitténs uppfattning är det mycket som talar för att utvecklingssamarbetet med Polen skall hanteras något annorlunda inte minst p.g.a. landets utvecklingsnivå. Det är förvisso lika angeläget att få den tydliga styrningen och den politiska förankringen som en bilateral överenskommelse innebär. Kommittén är dock, av rena resursskäl, tveksam till om anslaget skall vara lika brett.

Hittills är det enbart polisen som över huvud taget har genomfört några insatser i Polen. Det rör sig om sammanlagt fyra smärre insatser som samtliga gjordes under år 1997. I två fall var det fråga om leveranser av datautrustning till utredningsenheter för ekobrott och bilstölder. En insats avsåg ett regionalt samarbete i form av traineeutbyte mellan polismyndigheter i södra Sverige och norra Polen. Den fjärde insatsen var ett narkotikaprojekt. Sammanlagt har projekten i Polen kostat 1,7 miljoner kronor.

De övriga myndigheterna inom rättsväsendet har alltså inte bedrivit något samarbete med Polen. Det har helt enkelt inte funnits någon efterfrågan från polsk sida. Detta kan bero på bl.a. att Tyskland och Polen har ett relativt omfattande samarbete. Inom kriminalvården har man exempelvis inom Europarådssamarbetet gjort en arbetsfördelning som innebär att de nordiska länderna prioriterar insatser i Estland, Lettland och Litauen medan exempelvis tyskarna skall prioritera Polen och Ukraina.

Kommitténs sammantagna bedömning är att de svenska insatserna i Polen inte har förutsättningar att bli lika breda och omfattande som insatserna i Estland, Lettland och Litauen. Därför bör man också avvakta med att skissa på en så brett upplägg som kommittén föreslår för de baltiska länderna. Kommittén ser dock, som tidigare nämnts, samma behov av en tydlig ram och en politisk förankring vilket gör att de inledande diskussionerna bör tas på den politiska nivån.

5.3. Utvecklingssamarbete med Ryssland och Ukraina

Förslag

Samarbetet med Ryssland bör bygga på de formella avtal som redan finns mellan länderna och som behandlar bl.a. polissamarbetet och samarbetet mellan Justitiedepartementet och ryska Justitieministeriet inom det rättsliga området. Om intresse finns att vidga samarbetet även till andra delar av rättsområdet, bör Sverige ha en positiv hållning till detta.

Samarbetet inom rättsområdet med Ukraina skall utvecklas i den takt som efterfrågan och de tillgängliga resurserna tillåter.

År 1995 undertecknades ett polissamarbetsavtal med Ryssland på regeringsnivå och år 1996 ett på myndighetsnivå. På rysk sida är inrikesministeriet, riksåklagarämbetet, säkerhetstjänsten och statliga tullkommittén motpart. I samband med president Jeltsins besök i Stockholm i december 1997 anslöts till myndighetsavtalet även ett avtal om valutaexportkontroll, VEK-avtalet som sedermera också resulterat i ett avtal mellan polismyndigheterna. Justitiedepartementet undertecknade också i samband med president Jeltsins besök ett samarbetsavtal med ryska justitieministeriet vilket är ett ramavtal för samarbete inom det rättsliga området.

Det utvecklingssamarbete som hittills pågått mellan Sverige och Ryssland är av begränsad omfattning. Totalt rör det sig om insatser från

polisen för sammanlagt ca 3 miljoner kronor. Dessa insatser rörde sig uteslutande om materialleveranser i form av bilar, datorer och viss kriminalteknisk utrustning. Insatserna gjordes under åren 1995 och 1996 och riktade sig uteslutande till regionala polismyndigheter i S:t Petersburg och Kaliningrad. I övrigt har det svensk-ryska samarbetet haft formen av reguljärt utbyte. Det har exempelvis förekommit ett antal besök och erfarenhetsutbyten, inte bara inom polisen utan också inom domstolsväsendet.

Kommitténs bedömning är att samarbetet med Ryssland bör bygga på de formella avtal som redan finns mellan länderna och som behandlar bl.a. polissamarbetet och samarbetet mellan Justitiedepartementet och ryska Justitieministeriet inom det rättsliga området. Även om dessa avtal inte omfattar insatser som finansieras från utvecklingssamarbetets ram finns det inget som hindrar att avtalen kompletteras med sådana insatser. Om intresse finns att vidga samarbetet även till andra delar av rättsområdet, bör Sverige ha en positiv hållning till detta. Detta gäller inte minst närmare samverkan med det ryska inrikesministeriet som har ansvar för bl.a. polisen.

Hittills har rättsväsendet inte genomfört några insatser i Ukraina. I den mån samarbete kommer att efterfrågas från Ukraina bör Sverige ha en positiv hållning till detta.

Hittills har rättsväsendets utvecklingssamarbete totalt sett varit förhållandevis blygsamt. Ett viktigt skäl till detta är att resurserna, personal- och kompetensmässigt, varit begränsade. När kommittén nu föreslår en kraftig satsning i de baltiska staterna kommer detta att ställa mycket höga krav på rättsväsendets myndigheter. Mot den bakgrunden bedömer kommittén att det skulle vara orealistiskt att också inleda mer omfattande samarbete med Ryssland och Ukraina. Däremot bör det kunna vara möjligt att göra vissa avgränsade insatser om sådana önskemål framställs.

5.4. Organisation och finansiering av utvecklingssamarbetet inom rättsväsendet

Utvecklingssamarbetet bland rättsväsendets myndigheter startade på allvar först år 1992. Den organisation som växte fram för att hantera samarbetet präglades av de krav som då ställdes. Inledningsvis, då en stor del av insatserna bestod av att förse samarbetsländerna med modernare utrustning, var relativt få människor engagerade i verksamheten och den uppfattades som ett ganska avgränsat projekt utan någon

koppling till myndigheternas ordinarie verksamhet. Det sätt som verksamheten finansierades, med beviljande av medel från BITS, Sida och UD för varje enskilt projekt, förstärkte intrycket av att det var fråga om en tillfällig insats som egentligen låg utanför den ordinarie verksamheten.

Utvecklingssamarbetet är något som kommer att vara bestående under ett antal år framöver. Nu handlar det inte längre om några enstaka insatser utan det är fråga om ett omfattande samarbete med kandidatländerna i Östersjöregionen, där det dessutom finns ett inslag av svenskt egenintresse. Denna nya situation ställer också nya och annorlunda krav på organisationen.

Utvecklingssamarbetet måste nu bli en integrerad del av respektive myndighets verksamhet. Den personal som skall delta i de skilda projekten måste hämtas från många olika håll i organisationen och det måste då också finnas en acceptans från medarbetare och chefer på olika nivåer att släppa till den personal som behövs. Det krävs dessutom utbildnings- och utvecklingsinsatser för att klara av de nya arbetsuppgifterna. Eftersom resurserna i takt med besparingar och rationaliseringar blivit allt knappare uppstår lätt en konkurrenssituation. För att kunna lösa detta krävs ett mycket tydligt engagemang från myndighetens ledning som måste ta en aktiv del i beslut och styrning av myndighetens medverkan i utvecklingssamarbetet.

De nya krav som utvecklingssamarbetet ställer på rättsväsendets myndigheter och de allmänna överväganden som redovisats i avsnitt 5.1 bör enligt kommitténs uppfattning också återspeglas i den organisation och de finansieringsformer man väljer. De kriterier som bör vara utgångspunkten för den organisationsform man slutligen väljer är enligt vår uppfattning:

  • att insatserna inom rättsområdet måste ses som en helhet
  • att organisationen skall kunna klara av en ökad insatsvolym med en hög kvalitet
  • att insatserna skall kunna följas upp på ett adekvat sätt
  • att utvecklingssamarbetet måste vara integrerat i myndigheternas verksamheter
  • att ledningen i respektive myndighet tar en aktiv del i arbetet
  • att det skapas förutsättningar för en långsiktig planering.
  • att en samlad bedömning av verksamhet och finansiering kan göras.
  • att kompetensen inom rättsväsendet avseende utvecklingssamarbete respektive Sidas kompetens inom rättsområdet skall kunna öka.

5.4.1. Erfarenheterna från andra områden

I kapitel 4 har kommittén redovisat organisations- och finansieringsformerna för utvecklingssamarbetet inom sex andra områden av statsförvaltningen. Även om dessa exempel sinsemellan uppvisar relativt stora skillnader, kan man ändå dela upp dem i två, principiellt sett, skilda modeller.

Den ena modellen, som man kan kalla för ramanslagsmodellen, representeras närmast av Naturvårdsverket och SIP. Verksamheterna finansieras genom ett årligt anslag som är baserat på den budget som presenterats. Besluten om de löpande insatserna tas sedan inom projekten.

Fördelen med denna arbetsmodell är att ansvaret för utvecklingssamarbetet blir tydligt. De som skall genomföra det praktiska arbetet får också ansvar för resurserna. Modellen anknyter dessutom till vad som är gängse beträffande medelstilldelningen för myndigheternas kärnverksamheter. Den bidrar sannolikt också till att samarbetsinsatserna uppfattas som en självklar uppgift för myndigheterna, och det finns därmed också möjligheter att hitta enkla och smidiga arbetsformer.

En nackdel med ramanslagsmodellen är att den ställer stora krav på myndigheternas kompetens inom helt nya områden. Den sakkompetens man besitter inom det egna ansvarsområdet är självklart en nödvändig, men dock inte tillräcklig förutsättning för att kunna bedriva utvecklingssamarbete med andra länder. Utöver sakkompetensen krävs också erfarenhet och kunskap om de särskilda problem och förutsättningar som är förknippade med sådana insatser. Att bygga upp en sådan kompetens kräver lång praktisk erfarenhet, något som rättsväsendets myndigheter i stor utsträckning saknar.

Den andra modellen, som man kan kalla för Sidamodellen eftersom det är den vanligast förekommande arbetsmodellen inom utvecklingssamarbetet såväl bilateralt som multilateralt, representeras av SCB. Insatserna finansieras av Sida baserat på en framställan från samarbetslandet. Den offerter/projektförslag som är underlag för framställan har den svenska parten utarbetat tillsammans med den berörda myndigheten i samarbetslandet, men det är alltså samarbetslandet som söker finansiering och som äger projektet.

Fördelen med denna modell är att Sida kommer in med sin biståndskompetens och kan bedöma om insatserna är ändamålsenligt upplagda, målstyrda och samordnade med andra länders insatser på ett effektivt sätt. Rollerna som genomförare och finansiär blir också tydligare. Nackdelen sett ur de utförande myndigheternas perspektiv är att man får svårare att överblicka vilka resurser man förfogar över och hur den långsiktiga finansieringen ser ut. Det finns också en risk att utvecklingsverksamheten behandlas mer skild ifrån den ordinarie verk-

samheten eftersom den behandlas separat ur finansieringssynpunkt. Slutligen finns också en risk för en viss byråkratisering.

En gemensam nackdel med bägge dessa arbetsmodeller är att de inte hanterar det som kommittén bedömer vara den mest centrala frågan, nämligen behovet av en sammanhållen svensk insats. Regeringen har tydligt angett att de svenska insatserna inom rättsområdet måste ses som en helhet där rättskedjeperspektivet blir mycket centralt.

Sammantaget gör kommittén bedömningen att ingen av de ovan beskrivna modellerna uppfyller samtliga de kriterier vi ställt upp. Vi anser oss därför inte kunna rekommendera någon av dem under den programperiod som nu är aktuell. I stället måste en lösning sökas som tar tillvara båda modellernas goda sidor och såvitt möjligt undviker deras nackdelar. Skall intentionerna i det av regeringen föreslagna och av riksdagen godkända programmet förverkligas, måste de berörda myndigheterna utveckla ett nära samarbete.

5.4.2. Förslag till organisation och finansiering

Förslag

För att kunna fullgöra det uppdrag som rättsväsendet och Sida har fått av regeringen måste det skapas en arbetsmodell som är avpassad till rättsväsendets speciella förutsättningar. Kommitténs förslag i detta avseende bygger på de förslag vi tidigare presenterat i avsnitten 5.2-5.3, de allmänna överväganden vi presenterat i avsnitt 5.1 samt de kriterier för organisationen vi ställt upp i avsnitt 5.4.1.

Vi föreslår att berörda myndigheter inrättar en informell styrgrupp för utvecklingssamarbetet inom rättsväsendet för programperioden 1999-2001. I gruppen skall ingå generaldirektör eller överdirektör eller motsvarande från Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket samt Sida. Regeringskansliet bör dessutom delta i arbetet genom Justitie- och Utrikesdepartementen. Vi förutser att Justitiedepartementet sammankallar gruppen och utser en sekreterare/samordnare till stöd för gruppens arbete. Gruppen utser ordförande inom sig.

Gruppen bör ha följande arbetsuppgifter:

  • att aktivt delta i beredningsarbetet inför de bilaterala överenskommelserna på regeringsnivå
  • att ansvara för att intentionerna i de bilaterala överenskommelserna uppfylls
  • att bedöma huruvida tänkta projekt inom rättsväsendets område ligger inom ramen för de träffade överenskommelserna
  • att främja kompetensuppbyggnaden inom rättsväsendets myndigheter vad avser utvecklingssamarbete och inom Sida vad gäller rättsväsendet samt att bidra till ett erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna
  • att lägga särskild tonvikt vid att de olika insatserna i respektive land inordnas i ett rättskedjeperspektiv
  • att tillsammans med myndigheterna utveckla och öka det svenska engagemanget i bl.a. de Phare-projekt som pågår i samarbetsländerna
  • att främja en bättre samordning mellan de insatser som görs från svensk sida och de som görs från andra länder
  • att identifiera behov av särskilda medel för förstudier eller andra förberedande insatser. Sekreterarens =uppgift är att bistå Sida och rättsväsendets myndigheter i beredningen av de ärenden som kommer in till styr. Sekreteraren har alltså en nyckelroll som kontaktperson både för rättsväsendets myndigheter och för Sida.

Riksdagens beslut om ett nytt program för utvecklingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa – grundat på propositionerna 1997/98:70 och 150 – innebär en påtaglig ambitionshöjning för rättsområdets del. Detta ställer såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter inom rättsväsendet – men också biståndsorganet – inför en ny situation. Kommittén har i avsnitten 5.2-5.3 redovisat sina förslag till hur ett bilateralt ramverk med berörda länder skall tas fram. Detta, utarbetat under medverkan av myndigheterna, måste ge tydliga riktlinjer för vad som skall uppnås. Regeringskansliet, främst Justitiedepartementet, åläggs ett betydande ansvar.

Det praktiska genomförandet av det program som ramverket innefattar kan dock inte ankomma på regeringskansliet utan måste ske i huvudsak på myndighetsnivån.

Om en höjd ambitionsnivå skall bli verklighet, måste former för samverkan mellan Sida och rättsväsendets myndigheter komma till som garanterar att insatserna ses som en helhet, att samtliga myndigheters ledning gemensamt svarar för planering och genomförande, att onödig tidsutdräkt och administration undviks samt att finansieringen är överblickbar och smidig för de inblandade myndigheterna. Kompetensen från samtliga inblandade myndigheter behövs när insatserna skall planeras och genomföras och det slutliga beslutsfattandet underlättas, om de förberetts i en gemensam högnivågrupp. Styrgruppens

sammansättning är sådan att de bedömningar som där görs blir vägledande för verksamheten.

Genom de bilaterala överenskommelserna får rättsväsendets myndigheter och Sida en tydlig anvisning om vad som skall göras. Då bör det också vara möjligt att anlägga ett helhetsperspektiv på insatserna i respektive land. Rättsväsendets myndigheter skall tillsammans med respektive myndigheter i mottagarländerna utarbeta långsiktiga program för insatserna. Dessa underställs därefter styrgruppen för bedömning innan de överlämnas till Sida för beslut. I normalfallet bör endast ett beslut behövas för respektive land och myndighet under året. Ambitionen är således att komma bort från en resurskrävande hantering av enstaka projekt.

En utgångspunkt är, som regeringen angett i propositionerna 1997/98:70 och 150, att besluten om här aktuella insatser skall fattas av Sida och ej, som nu, av såväl UD som Sida. En sådan lösning bör underlätta att insatserna formas till helhetslösningar. Redan i samband med att de bilaterala överenskommelserna träffas måste Sida – liksom rättsväsendets myndigheter – vara med i diskussionerna. För att säkerställa att det finns finansiella möjligheter att fullfölja överenskommelserna bör Sida avsätta medel för detta och därmed ange den totala kostnadsram som finns för insatser inom rättsväsendet. Denna totala kostnadsram skall emellertid inte specificeras i överenskommelserna med samarbetsländerna.

En annan utgångspunkt är att rättsväsendets myndigheter skall erhålla full kostnadstäckning för de insatser som de genomför inom utvecklingssamarbetets ram. Även kostnaderna för administration, projektsamordning etc skall därvid täckas. Ett riktmärke bör vara att maximalt 10 procent av de samlade insatserna skall kunna användas härtill.

En tredje utgångspunkt är att rättsväsendets myndigheter för att kunna planera och genomföra sin del av utvecklingssamarbetet måste med hänsyn till sina övriga uppgifter ha den långsiktiga finansieringen tryggad. Detta talar för vad kommittén föreslagit om en samlad bedömning av verksamhet och finansiering med deltagande från såväl rättsväsendets myndigheter som Sida.

Beslut om beviljande och utbetalning av medel ankommer på Sida. Genom den föreslagna sammansättningen av styrgruppen och beredningsformerna bör man kunna räkna med att det skall ske friktionsfritt.

I en situation där verksamheten kan förväntas växa väsentligt och när insatserna blir mer långsiktiga och planmässiga och när projekten pågår under en längre tid med betydligt fler människor inblandade, är det väsentligt att utvärdering och kvalitetssäkring blir ett normalt och regelmässigt inslag i verksamheten. De bilaterala avtalen för program-

perioden bör bli föremål för en årlig uppföljning tillsammans med samarbetsländerna för att stämma av att verksamheten utvecklas som planerat och för att säkerställa kvalitén i insatserna. Styrgruppen bör också kunna spela en betydelsefull roll för uppföljning och kvalitetssäkring som är avpassad till rättsväsendets speciella förutsättningar.

Kommittén är medveten om att den föreslagna arbetsmodellen delvis är okonventionell men har övertygelsen att styrgruppen kommer att kunna lösa sina arbetsuppgifter på ett sätt som svarar mot av statsmakterna fastlagda krav om en väsentlig förbättring och expansion av rättsväsendets insatser inom utvecklingssamarbetet med berörda länder i Central- och Östeuropa.

Särskilt yttrande

av vice ordföranden

Sten Heckscher

Till det särskilda yttrandet ansluter sig också ordföranden

Ulf

Larsson =samt ledamöterna Per =Bylên, Per =Colliander, =Maria Lager och Lise Tamm

En fungerande rättslig infrastruktur har avgörande betydelse inte bara för en demokrati och för möjligheterna att hävda mänskliga rättigheter utan även för en gynnsam ekonomisk utveckling i ett land. Det är bl.a. mot den bakgrunden glädjande att rättsligt utvecklingssamarbete numera tillmäts större betydelse än förr. Vad gäller samarbetet med de länder som nu kandiderar för medlemskap i EU får den rättsliga dimensionen särskild betydelse eftersom EU är en gemenskap byggd på juridisk grund som förutsätter att medlemmarnas rättsväsenden och förvaltningar fungerar väl.

I betänkandet utvecklas närmare betydelsen av att våra insatser på detta område får en fastare och mera sammanhållen struktur. Det utan jämförelse viktigaste förslaget i betänkandet är att Sverige med berörda länder skall träffa överenskommelser, med tidsangivelser, om vad som gemensamt skall åstadkommas på det rättsliga området.

På sätt som framhålls i betänkandet måste emellertid genomförandet av dessa överenskommelser i huvudsak ankomma på berörda myndigheter under regeringen, dvs. SIDA och rättsväsendets myndigheter.

En renodlad modell kunde vara att med utgångspunkt från de överenskommelser regeringen träffar ge var och en av rättsväsendets myndigheter distinkta uppdrag och anvisa dem medel för att kunna genomföra dessa. Då riskerar man emellertid att förlora det sammanhålla perspektivet och den nödvändiga biståndskompetensen.

En annan renodlad modell kunde vara att låta SIDA ensam ta hela ansvaret vilket i och för sig inte utesluter ömsesidiga överenskommelser ad hoc med rättsväsendets myndigheter. Men en sådan lösning har också betydande svagheter; ånyo garanteras inte helhetsperspektivet, det finns inga garantier för nödvändiga kunskaper om och erfarenheter från det rättsliga området, och hittills gjorda erfarenheter är inte enbart uppmuntrande.

Det fordras i stället, som kommittén föreslår, särskilda arrangemang för att uppgiften skall kunna lösas på ett planerat och sammanhållet sätt

och med vederbörlig hänsyn till såväl utvecklingssamarbetets som rättsväsendets villkor. Man bör alltså söka sig fram på nya och oprövade vägar.

Hur en fungerande modell skall åstadkommas har, inte utan meningsskiljaktigheter, diskuterats ingående i kommittén. Det har gällt att finna en form som å ena sidan har tillräcklig stadga och klara ansvarsförhållanden men som å den andra är flexibel och tar till vara och för samman de olika myndigheternas skilda kompetens. Detta är inte någon lätt uppgift.

Det bör å ena sidan inte råda någon tvivel om att SIDA är regeringens biståndsmyndighet med ansvar för Sveriges utvecklingssamarbete. Detta har med rätta hävdats från SIDA:s representanter i kommittén. Men för att kunna axla detta ansvar på det nu aktuella området krävs emellertid å andra sidan också en erkänd, aktiv och ansvarsfull roll, och goda arbetsvillkor, även för rättsväsendets aktörer samt en insikt om att SIDA är beroende av detta för att lösa sin uppgift.

Kommitténs förslag om den särskilda styrgruppen är ett försök att, i kompromissens tecken, lösa detta dilemma utan att träda SIDA:s roll för när. Man kan i och för sig hysa tvivel om denna tänkta struktur är tillräckligt fast för att uppfylla de krav som bör ställas på den och om den ger rättsväsendets myndigheter en tillräckligt stark roll och tillräckliga befogenheter för att resultatet av de gemensamma ansträngningarna skall bli tillräckligt bra. Man kan också med fog hävda att hittills ingenting hindrat SIDA från att aktivt söka samråd med rättsväsendets myndigheter på ungefär det sätt som nu föreslås i betänkandet och att det egentligen knappast skulle behövas ett kommittéförslag för att åstadkomma detta.

Det kompromissförslag som nu läggs fram bör emellertid trots detta genomföras.

Angelägna insatser får inte hindras av mindre betydelsefulla meningsskiljaktigheter i formfrågor. Det är hög tid att gå från ord till handling och snabbt få till stånd ett professionellt, väl strukturerat, sammanhållet och väl planerat konkret och målinriktat samarbete på det aktuella området. Och om regeringsöverenskommelser snabbt kan träffas med de berörda länderna, skapas det nödvändiga ramverket. Den lösning vad gäller genomförandet som läggs fram i betänkandet bör därför, trots sin lösliga struktur, nu prövas.

Det är emellertid viktigt för dem som deltar att inse att den uppnådda kompromissen är skör och att besinna de krav på ömsesidig förståelse och respekt som den valda formen, utan formella åtaganden eller åligganden, ställer upp. Det finns en uppenbar risk att arrangemanget annars blir meningslöst och snabbt rinner ut i sanden. Detta skulle allvarligt skada både den sak för vilken formen är avsedd och Sveriges internationella anseende.

Bilaga 1

Utvecklingssamarbete i Central- och Östeuropa – sex exempel

Swedish International Project Nuclear Safety (SIP)

Verksamhet

häìèåìÛàîíäåßìâßî=âÛì=Ûð=îìÛÞãîãéè=éÝâ=èöÞðäèÞãáâßî=ÛææîãÞ=ðÛìãî=ßîî=éçJ ìåÞß=çßÞ=ßîî=éçàÛîîÛèÞß=ãèîßìèÛîãéèßææî=íÛçÛìÜßîß=éÝâ=ßìàÛìßèâßîíïîÜóîßK häìèåìÛàîðßìåßè=ã=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=Üæßð=Þäìàöì=íèÛÜÜî=ßè Ûèáßæäáßèâßî=àöì=âßæÛ=ðäìæÞßèí=íäåßìâßîíçóèÞãáâßîßìK=sãÛ=éæãåÛ=ãèîßìJ èÛîãéèßææÛ=éìáÛè=Ef^b^I=dJOQI=brI=b_oaF=íåßÞÞß=ßè=ÛìÜßîíàöìÞßæèãèá Ûð=íîöÞßî=îãææ=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛK

pðßìãáß=âÛì=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ=åéèÝßèîìßìÛî=íãá=êå=ìßåîéìßì=Ûð=Þßè=îóê=íéç àãèèí=ã=qäßìèéÜóæK=f=ÛèÞìÛ=âÛèÞ=äì=Þß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=ÜßáìäèíÛÞß=îãææ èäìéçìåÞßîK=f=êìÛåîãåßè=âÛì=ÞßîîÛ=ãèèßÜïìãî=Ûîî=íå=áéîî=íéç=íÛçîæãáÛ íðßèíåÛ=ãèíÛîíßì=íßÞÛè=NVVN=âÛì=Ûðíßîî=Þß=Üäááß=ìßÛåîéìßìèÛ=ã=fáèÛæãèÛ=ã iãîÛïßèK=jßÞ=ÜöìäÛè=NVVS=âÛì=ÞéÝå=ßîî=ÛèîÛæ=êìéäßåî=çßÞ=íðßèíå=çßÞJ ðßìåÛè=íîÛìîÛîí=ã=åäìèåìÛàîðßìåßî=ã=péíèéðó=_éì=EpWî=mßîßìíÜïìáF=éÝâ àöìÜßìßÞÛèÞß=íîïÞãßì=êåáåì=ÛðíßßèÞß=ðßìåßî=ã=héæÛK

aßî=íðßèíåÛ=ÜãæÛîßìÛæÛ=íîöÞßî=êå=åäìèåìÛàîíäåßìâßîíéçìåÞßî=ãèæßÞÞßí Ûææîíå=NVVNK=qéîÛæî=âÛì=pðßìãáß=íÛîíÛî=OOU=çãæäéèßì=åìéèéì=ïèÞßì=êßìãéJ Þßè=NVVNJNVVT=ðÛìÛð=VUB=äì=âäèàöìÜÛìî=îãææ=fáèÛæãèÛK=pîöÞßî=âÛì=éìáÛèãJ íßìÛîí=ãèéç=îìß=ÞßæêìéáìÛçW

  • jóèÞãáâßîííÛçÛìÜßîßK=aßîîÛ=ãèèßÜäì=ÜæKÛK=Ûîî=ÜóááÛ=ïêê=ßè=àïèáßJ ìÛèÞß=åéèîìéææçóèÞãáâßî=íÛçî=Ûîî=ïîðßÝåæÛ=Þßî=æßáÛæÛ=ìÛçðßìåßî=àöì ÞìãàîßèK=aßèèÛ=Þßæ=Ûð=íîöÞßî=âÛì=ïîáäéìî=ÝÛ=NRB=Ûð=Þß=îéîÛæÛ=ãèíÛîíßìJ èÛK
  • fèÞïíîìãíÛçÛìÜßîß=çßææÛè=fáèÛæãèÛðßìåßî=éÝâ=ðäíîæãáÛ=àöìßîÛá=àöì îßåèãåíîöÞ=éÝâ=åïèíåÛêíöðßìàöìãèá=íðÛìÛì=àöì=ÝÛ=QMB=Ûð=ãèíÛîíßìèÛ
  • qßåèãíåÛ=àöìÜäîîìãèáÛì=ã=fáèÛæãèÛðßìåßî=íðÛìÛì=àöì=ÝÛ=QMB=Ûð=Þßî îéîÛæÛ=íîöÞßîK

cãèÛèíãßìãèá=Ûð=ÛèæäááèãèáíãèðßíîßìãèáÛì=àöìðäèîÛí=íåß=áßèéç=æãîÛïãíåÛ ßææßì=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=åÛèÛæßìK=pðßìãáß=åÛè=ßçßææßìîãÞ=åîÛ=íãá=àãèÛèíãßìãèá Ûð=ïîìïíîèãèá=íéç=ÜßÞöçí=íéç=ðãåîãá=éÝâ=åéíîèÛÞíßààßåîãð=àöì=íäåßìJ âßîßè=éÝâ=Þäì=ÛèèÛè=àãèÛèíãßìãèá=ãèîß=åïèèÛî=éìÞèÛíK=bîî=ðãææåéì=àöì=íåÞÛè íðßèíå=àãèÛèíãßìãèá=äì=ÞéÝå=Ûîî=æãîÛïßìèÛ=íðÛìÛì=àöì=ÞßæÛì=Ûð=åéíîèÛÞßèK

fèíÛîíßìèÛ=ã=fáèÛæãèÛ=ÜÛíßìÛí=êå=ßè=íKåK=mp^JíîïÞãß=ÞðíK=ßè=áìïèÞJ æäááÛèÞß=íäåßìâßîííîïÞãß=Ûð=Þß=Üäááß=ìßÛåîéìßìèÛ=E_ÛìíßæãèÛêìéäßåîßîFK aßîîÛ=áßì=ßè=çóÝåßî=ÞßîÛæäßìÛÞI=åéèåìßî=éÝâ=æåèáíãåîãá=áìïèÞ=àöì=íÛçJ ÛìÜßîßîK=^ìÜßîßî=çßÞ=Ûîî=âöäÛ=íäåßìâßîßè=àöæäí=âßæÛ=îãÞßè=ïêê=Ûð=ïîðäìÞßJ ìãèáÛì=íéç=ïîàöìí=ãèîßìèÛîãéèßææîK=pðßìãáß=âÛì=ã=iãîÛïßè=ßîî=åééìÞãèßJ ìãèáíÛèíðÛì=àöì=íÛçîæãáÛ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=ÛåîöìßìK=aßî=íðßèíåÛ=íîöÞßî=éçJ àÛîîÛì=éÝåíå=âßæÛ=åßÞäÛè=æÛáíîãàîèãèá=–=Þìãàî=éÝâ=æßÞèãèá=Ûð=ÛèæäááJ èãèáÛìèÛ=–=íäåßìâßîíçóèÞãáâßîßìK=aßîîÛ=îéîÛæÛ=åéèÝßêî=âÛì=ðÛìãî=Ûð=ÛðJ áöìÛèÞß=ÜßîóÞßæíß=àöì=Ûîî=èå=àìÛçáåèáK

^çÜãîãéèßè=äì=Ûîî=Þßî=íðßèíåÛ=íîöÞßî=îãææ=fáèÛæãèÛ=íåÛææ=ÜßÞìãðÛí=ã éàöìçãèíåÛÞ=éçàÛîîèãèá=èäì=Þßî=áäææßì=çäïåðÛìïíãÞÛè=ÞðíK=ïîÜãæÞèãèáI éìáÛèãíÛîãéèíïîðßÝåæãèáI=íäåßìâßîíéìáÛèãíÛîãéèK=eåìÞðÛìïíãÞÛè=ã=àéìç=Ûð àãèÛèíãßìãèá=Ûð=ïîìïíîèãèá=éÝâ=ÛèæäááèãèáíãèðßíîßìãèáÛì=íåÛææ=ÞéÝå íïÝÝßííãðî=ÞìÛí=èßìK=aß=çßÞßæ=íéç=Þå=àìãáöìí=åÛè=ã=íîäææßî=íÛîíÛí=êå=Þß ìóíåÛ=ðßìåßè=ã=péíèéðó=_éì=éÝâ=héæÛK

Organisation

käì=Þß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=êåÜöìäÛÞßí=NVVN=ÜßÞìßðí=ðßìåíÛçâßîßè=íéç ßîî=êìéäßåî=ãèéç=pîÛîßèí=åäìèåìÛàîíãèíêßåîãéè=EphfFI=ðãæåßî=ßàîßìâÛèÞ ðãíÛÞß=íãá=âÛ=ðãííÛ=èÛÝåÞßæÛìK

  • phfWí=âïðïÞïêêáãàî=äì=Ûîî=ÜßðÛåÛ=éÝâ=àöæäÛ=ïêê=íäåßìâßîííîÛèÞÛìÞßè êå=Þß=íðßèíåÛ=åäìèåìÛàîðßìåßèK=jÛè=îóÝåîß=íãá=âÛ=íðåìî=Ûîî=àöìåæÛìÛ éÝâ=àöìíðÛìÛ=Ûîî=çÛè=íÛçîãÞãáî=ÛìÜßîÛÞß=çßÞ=ÛèÞìÛ=íîÛèÞÛìÞí=éÝâ ìßáßæðßìå=àöì=ßîî=ïîæäèÞíåî=åìÛàîðßìåK
  • bèáÛáßçÛèáßî=ã=iãîÛïßè=âÛèÞæÛì=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ=éç=êìéäßåîæßÞèãèá=éÝâ ïêêâÛèÞæãèáK=péç=öðßìðÛåèãèáíJ=éÝâ=åéèîìéææçóèÞãáâßî=âÛì=phf ãèáßè=Þãìßåî=ßìàÛìßèâßî=ãèéç=ÞßííÛ=éçìåÞßèK
  • pÛçéìÞèãèáíìéææßè=ã=iãîÛïßè=ãèèßÜäì=ÜæKÛK=çóÝåßî=åéèîÛåîßì=ãèéç=brI ãèåæïíãðß=ÛèÜïÞ=Ûð=îääèíîßì=EmâÛìßI=qÛÝãíI=b_oaF=èåáéî=íéç=phf èéìçÛæî=ãèîß=âÛì=ÛèæßÞèãèá=Ûîî=äáèÛ=íãá=åîK
  • péç=íäåßìâßîíçóèÞãáâßî=Ûèíåáí=phf=âÛ=êìéÜæßç=Ûîî=ßèáÛáßìÛ=íãá=ã âßæÛ=åßÞäÛè=ÞðíK=äðßè=ã=Þìãàîßè=Ûð=fáèÛæãèÛK

péç=ßè=àöæäÞ=Ûð=Þß=ïêêæßðÞÛ=êìéÜæßçßè=ÜãæÞÛÞßí=Þßè=ã=äïæã=NVVR=pñßÞãíâ fèîßìèÛîãéèÛæ=mìéäßÝî=kïÝæßÛì=pÛàßîó=EpfmFK=pfm=äì=ßè=éêßìÛîãðî íääæðíîäèÞãá=ßèâßî=ãèéç=phfK=f=àéìçßææ=çßèãèá=äì=pfm=ßè=Þßæ=Ûð=çóèJ

Þãáâßîßè=çßè=ã=êìÛåîãåßè=àöìßàÛææßì=åéèîÛåîßìèÛ=çßææÛè=pfm=éÝâ=phf=ðÛìÛ çßíî=ÜßáìäèíÛÞß=îãææ=Þßî=ÛÞçãèãíîìÛîãðÛ=éçìåÞßîK=pfm=ÛìÜßîÛì=çßÞ íäìíåãæÞÛ=ÛèíæÛáI=âÛì=ßáßè=êßìíéèÛæ=éÝâ=ßáèÛ=æéåÛæßìK=pfm=ìÛêêéìîßìÛì éÝåíå=Þãìßåî=îãææ=çãæäöÞßêÛìîßçßèîßî=éÝâ=ÛáßìÛì=íääæðíîäèÞãáî=ã=àöìâåææÛèÞß îãææ=phf=íåðäæ=èäì=Þßî=áäææßì=íääæðÛ=ãèíÛîíßìèÛ=íéç=Þß=ãèîßìèÛîãéèßææÛ åéèîÛåîßìèÛK

pfm=âÛì=åîîÛ=ÛèíîäææÞÛ=íéç=ÛìÜßîÛì=çßÞ=pîéÝåâéæç=íéç=ÜÛíI=ã=iãîÛïßè àãèèí=Þßííïîéç=ßè=âÛæðîãÞíÛèíîäææÞK=jßÞÛìÜßîÛìèÛ=âÛì=ã=íÛçîæãáÛ=àÛææ ßìàÛìßèâßî=àìåè=ïîÜóááèÛÞßè=Ûð=Þßè=íðßèíåÛ=åäìèåìÛàîíãèÞïíîìãè=éÝâ íåæßÞßí=ßè=ðÛèÛ=Ûîî=âåææÛ=íÛççÛè=íîéìÛ=êìéäßåîK=qóèáÞêïèåîßè=ã=pfmWí ðßìåíÛçâßî=æãááßì=êå=ìåÞáãðèãèáI=åéçêßîßèíöðßìàöìãèáI=êæÛèßìãèá=éÝâ ïêêàöæäèãèáK=aß=ßèíåãæÞÛ=êìéäßåîßè=Þìãðí=Ûð=æãîÛïßìèÛ=íääæðÛ=éÝâ=ðÛèæãáßè àãèèí=éÝåíå=åìÛð=êå=ÞßæàãèÛèíãßìãèá=àìåè=æãîÛïßìèÛ=çßÞ=íéç=ßîî=ðãææåéì=àöì Ûîî=pfm=íåÛææ=áå=ãè=çßÞ=íðßèíåÛ=çßÞßæK=pfm=íðÛìÛì=àöì=ïêêâÛèÞæãèáßè=Ûð èöÞðäèÞãáÛ=ðÛìéì=éÝâ=îääèíîßìI=çßè=äì=èéáÛ=çßÞ=Ûîî=Þßî=äì=æãîÛïßìèÛ=íéç äáßì=íääæðÛ=êìéäßåîßè=éÝâ=åéèîìÛåîßè=íåìãðí=éÝåíå=çßææÛè=æãîÛïßìèÛ=éÝâ æßðßìÛèîöìßè=EðÛèæãáßè=íðßèíåÛ=åìÛàîàöìßîÛáFK

pfmWí=åéíîèÛÞßì=àöì=NVVT=ïêêáãÝå=îãææ=RM=çãæäéèßì=åìéèéìK=^ð=ÞßîîÛ ðÛì=Þß=áßçßèíÛççÛ=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=êìéäßåîÛÞçãèãíîìÛîãéè=éÝâ=ìßíéì=QIO çãæäéèßìK

Finansiering och styrning

fèæßÞèãèáíðãí=åéç=ÛèíæÛáßè=àìåè=ra=éÝâ=jãæäöÞßêÛìîßçßèîßîK=jßÞ ÜöìäÛè=NVVR=áåì=êßèáÛìèÛ=ã=íîäææßî=ðãÛ=pãÞÛK=oßáßìãèáßè=âÛì=ÞéÝå=ã=pãÞÛí ìßáæßìãèáíÜìßð=æÛáî=àÛíî=åéíîèÛÞíìÛçßè=àöì=pfmK=f=ðÛìî=àÛææ=íßîî=ïì=pfmWí êßìíêßåîãð=ïîöðÛì=pãÞÛ=ãèáßî=ãèàæóîÛèÞß=öðßì=âïì=çßÞæßè=ÛèðäèÞíK=pfm êìßíßèîßìÛì=ßè=ÜïÞáßî=éÝâ=àåì=ÛèíæÛáßî=ÜßðãæäÛîK=sÛìäß=âÛæðåì=Ûðáßì=pfm ßè=ìÛêêéìî=îãææ=oßáßìãèáßè=éÝâ=ÞßèèÛ=ìÛêêéìî=íåãÝåÛí=äðßè=îãææ=pãÞÛK kåáìÛ=åéèîÛåîßì=çßÞ=pãÞÛ=Þäìïîöðßì=àöìßåéççßì=ßáßèîæãáßè=ãèîßK=pfm âÛì=âßææßì=ãèîß=ïêêæßðî=èåáìÛ=íåÞÛèÛ=ÜßâéðK

pÛççÛèàÛîîèãèáíðãí=åÛè=çÛè=íäáÛ=Ûîî=pfm=ÛìÜßîÛì=çóÝåßî=íääæðíîäèJ ÞãáîI=ãèîß=ÜÛìÛ=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=phfI=ïîÛè=äðßè=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=àãèÛèJ íãäìßè=pãÞÛK=jßÞ=îÛèåß=êå=ðßìåíÛçâßîßèí=íêßÝãßææÛ=åÛìÛåîäì=äì=ÞßîîÛ çåâäèÞÛ=ãèîß=éìãçæãáîK=aßî=àÛåîïç=Ûîî=phf=éÝâ=pãÞÛ=ãèîß=ïîöðÛì=èåáéè íîóìèãèá=ÜßîóÞßì=äï=ãèîß=Ûîî=íîóìèãèáßè=íÛåèÛíK=qðäìîéç=äì=pfmWí=ãèíÛîíßì ïîíÛîîÛ=àöì=ßè=éçàÛîîÛèÞß=éÝâ=èéááìÛèè=ïîðäìÞßìãèá=Ûð=ãèîßìèÛîãéèßææÛ éìáÛèK=fèíÛîíßìèÛ=äì=ðäæÞßàãèãßìÛÞß=áßèéç=Þß=áìïèÞæäááÛèÞß=íäåßìJ âßîíÛèÛæóíßìèÛK=aßî=àÛåîïç=Ûîî=pðßìãáß=áãÝå=ãè=ã=íÛçÛìÜßîßî=îéìÞß=ðäæ=ã êìÛåîãåßè=ãèèßÜäìÛ=åîçãèíîéèß=ßîî=çéìÛæãíåî=åîÛáÛèÞß=Ûîî=éÝåíå=àïææàöæäÛ âßæÛ=êìéäßåîßî=Ûîî=ÛèêÛííÛ=fáèÛæãèÛ=îãææ=ßè=èéìçÛæ=ðäíîæãá=íäåßìâßîíèãðåK

bèæãáî=pfmWí=ßáßè=ïîíÛáé=âÛì=Þß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=àåîî=çóÝåßî=áéÞÛ ðãîíéìÞ=Ûð=Þß=éÜßìéßèÞß=ïîðäìÞßìãèáÛì=íéç=áäéìîíK=aßî=àãèèí=ßîî=ãèîìßííß Ûîî=îãææäçêÛ=pfmWí=ÛìÜßîíçéÞßææ=éÝåíå=èäì=Þßî=áäææßì=ÛèÞìÛ=åäìèåìÛàîðßìå=ã ÖíîK

Problem

må=Þßî=âßæÛ=îÛáßî=Ûèíßì=pfm=Ûîî=íÛçÛìÜßîßî=âÛì=àïèáßìÛî=çóÝåßî=ÜìÛ=çßÞ iãîÛïßèK=aß=êìéÜæßç=çÛè=îìéîí=Ûææî=âÛì=âÛàî=æãááßì=êå=îðå=êæÛèK

må=Þßè=êéæãîãíåÛ=èãðåè=âÛì=çÛè=âÛàî=ðãííÛ=íðåìãáâßîßì=çßÞ=åéèîãèïãJ îßîßèK=jÛè=âÛì=Üóîî=ßèßìáãçãèãíîìÛì=ðãÞ=àæßìÛ=îãææàäææßè=éÝâ=ßèßìáãàìåáéìèÛ âÛèîßìÛí=éÝåíå=êå=ßîî=ÛèîÛæ=çãèãíîßìãßìI=ðãæåßî=âÛì=ðÛìãî=îïèáÛìÜßîÛîK héèîÛåîßìèÛ=çßææÛè=ìßáßìãèá=éÝâ=êÛìæÛçßèî=âÛì=ãèîß=àïèáßìÛî=ÜìÛI=ðãæåßî æßÞÞß=îãææ=Ûîî=Þßè=èóÛ=æÛáíîãàîèãèáßè=åìãèá=åäìèåìÛàîíäåßìâßî=Üæßð=Ûææîàöì éêìßÝãíK=pfmWí=ÜßÞöçèãèá=äì=Ûîî=Þßî=åìäðí=óîîßìæãáÛìß=àöìäèÞìãèáÛì=ã æÛáíîãàîèãèáßè=ðãÞ=ßîî=brJãèîìäÞßK=qìéîí=Ûîî=Þßî=àïèèãîí=êìéÜæßç=âÛì=Þß äèÞå=ðÛìãî=âÛèîßìÜÛìÛ=îÛÝå=ðÛìß=Ûîî=íÛçÛìÜßîßî=äì=íå=îóÞæãáî=êìßÝãíßìÛî ìßÞÛè=ã=ïîáåèáíæäáßîK

bîî=ÛèèÛî=êìéÜæßç=íéç=çÛè=çöîî=âÛèÞæÛì=éç=çßèîÛæãîßîI=ãèãîãÛîãðJ àöìçåáÛ=éÝâ=ÛìÜßîíçéìÛæ=ÞðíK=íäåßìâßîíåïæîïìK=pðßèíåî=íäåßìâßîíJ îäèåÛèÞß=Üóááßì=êå=Ûîî=Þß=ßèíåãæÞÛ=çäèèãíåéìèÛ=ã=åäìèåìÛàîðßìåßè=çåíîß åïèèÛ=àÛîîÛ=Üßíæïî=éÝâ=îÛ=ãèãîãÛîãð=äðßè=ã=íãîïÛîãéèßì=Þäì=Þßî=ãèîß=àãèèí íåìãàîæãáÛ=ãèíîìïåîãéèßìK=aßî=áÛçæÛ=íéðäßîíóíîßçßî=àìäçäÛÞß=åèÛêêÛíî ãèãîãÛîãðJ=éÝâ=ÜßíæïîàöìçåáÛK=pfm=âÛì=Þäìàöì=áäéìî=çóÝåßî=éçàÛîîÛèÞß íÛîíèãèáÛì=êå=éìáÛèãíÛîãéèíJ=éÝâ=æßÞÛìïîðßÝåæãèá=ã=fáèÛæãèÛðßìåßîK

Statens Naturvårdsverk (SNV)

Verksamhet

jãæäöÛìÜßîßî=ã=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=âÛì=äáèÛîí=íîéì=ïêêçäìåíÛçâßî=ã éæãåÛ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=àéìÛK=aßî=àãèèí=Þäìàöì=ßîî=ÛèîÛæ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=åéèJ ðßèîãéèßì=éÝâ=ìãåîæãèäßì=íéç=ðäæ=Üßíåìãðßì=Üßâéðßè=éÝâ=ãèìãåîèãèáßè=Ûð ïîðßÝåæãèáííÛçÛìÜßîßî=ìïèî=ÖíîßìíäöèK=aßííïîéç=âÛì=pðßìãáß=íæïîãî=ÜãJ æÛîßìÛæÛ=çãæäöÛðîÛæ=çßÞ=ìßíêßåîãðß=æÛèÞ=éç=ãèìãåîèãèáßè=Ûð=Þß=íðßèíåÛ ãèíÛîíßìèÛK=^èíðÛìßî=àöì=ãçêæßçßèîßìãèáßè=Ûð=ÞßííÛ=ÛðîÛæ=æãááßì=êå=pksK

aß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=êå=çãæäöéçìåÞßî=äì=éçàÛîîÛèÞß=éÝâ=ßèáÛáßìÛì ßîî=ÛèîÛæ=éæãåÛ=çóèÞãáâßîßìK=phf=éÝâ=ppf=äì=ÛìÜßîÛì=ãèéç=éçìåÞßî=åäìèJ åìÛàîíäåßìâßîK=kïîßå=íîöÞßì=éçÜóááèÛÞßè=Ûð=äæÞìß=éæäßåìÛàîðßìå=íÛçî ÛìÜßîÛì=çßÞ=ßààßåîãðãíßìãèá=Ûð=ßèßìáãÛèðäèÞèãèáK=pir=äì=ßèáÛáßìÛî=ãèéç éçìåÞßî=íåéáíðåìÞJäéìÞÜìïåJçãæäöðåìÞK=dßèéç=pãÞÛ=éÝâ=Þßè=íå ÖíîßìíäöçãæäÛìÞßè=áßí=ßîî=éçàÛîîÛèÞß=íîöÞ=îãææ=éæãåÛ=îóêßì=Ûð=çãæäöJ ãèðßíîßìãèáÛì=àìÛçàöì=Ûææî=èäì=Þßî=áäææßì=ðÛîîßèJ=éÝâ=æïàîðåìÞK=héççïèJ àöìÜïèÞßî=ÛìÜßîÛì=ãèéç=ìÛçßè=àöì=ðäèéìîííÛçÛìÜßîßî=ÜæKÛK=çßÞ=Ûîî=íîöÞäÛ ÛìÜßîßî=çßÞ=^áßèÞÛ=ON=êå=æéåÛæ=èãðåK=kÛîïìðåìÞíðßìåßî=íæïîæãáßè=ÛìÜßîÛì çßÞ=àöìðÛæîèãèáíÜãíîåèÞ=êå=èÛîãéèßææ=èãðåK

cìåè=NVVP=éÝâ=àìÛç=îãææ=íæïîßî=Ûð=NVVT=âÛì=pks=áßèéçàöìî=ãèíÛîíßì=ã _ÛæîãåïçI=èéìÞðäíîìÛ=oóííæÛèÞ=íÛçî=ã=ðãíí=çåè=méæßè=îãææ=ßîî=íÛççÛèæÛáî Üßæéêê=Ûð=QS=çãæäéèßì=åìéèéìK=_ßæéêêíçäííãáî=ïîáöì=ÞßîîÛ=ßè=ìßæÛîãðî ìãèáÛ=Þßæ=Ûð=Þß=íÛçæÛÞß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=çßè=çåæßè=àöì=pksWí íÛçÛìÜßîß=äì=íîìÛîßáãíåî=ðãåîãáÛK

  • Ûîî=áß=íîöÞ=îãææ=çãæöðåìÞíçãèãíîßìãßìLçóèÞãáâßîßì=íå=Ûîî=Þß=åÛè=ïîJ ðßÝåæÛ=ßè=ßààßåîãð=çãæäöéìáÛèãíÛîãéè
  • Ûîî=íîöÞäÛ=æäèÞßìèÛ=ã=ÞßìÛí=ÛìÜßîß=àöì=Ûîî=åïèèÛ=æßðÛ=ïêê=îãææ=ãèîßìèÛJ îãéèßææÛ=åîÛáÛèÞßè
  • Ûîî=ÜãîìäÞÛ=æäèÞßìèÛ=ã=ÞßìÛí=ÛèêÛííèãèá=Ûð=æÛáÛì=éÝâ=àöìéìÞèãèáÛì=îãææ brWí=åìÛðK

^ìÜßîíàöìÞßæèãèáßè=çßææÛè=Þß=íðßèíåÛ=ÛåîöìßìèÛ=àïèáßìÛì=ßèæãáî=pksWí ÜßÞöçèãèá=ÜìÛK=fèíÛîíßìèÛ=åéçêæßîîßìÛì=ðÛìÛèÞìÛ=êå=ßîî=èÛîïìæãáî=íäîî=ã àöìâåææÛèÞß=îãææ=Þß=åéçêßîßèíßì=íéç=ìßíêßåîãðß=çóèÞãáâßî=ÜßíãîîßìK=må=Þßî ãèîßìèÛîãéèßææÛ=êæÛèßî=àãèèí=ãèáßè=ïîîÛæÛÞ=ÛìÜßîíàöìÞßæèãèáK=pks=ÞßæîÛì=ã ìßáßæÜïèÞèÛ=îìäààÛì=ÜåÞß=êå=èéìÞãíå=éÝâ=ßïìéêßãíå=ÜÛíãí=àöì=Ûîî=ïîÜóîÛ ãèàéìçÛîãéè=éç=êåáåßèÞß=éÝâ=êæÛèßìÛÞß=ÛåîãðãîßîßìK=pÛçéìÞèãèáßè=Ûð=Þß éæãåÛ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=ãèíÛîíßìèÛ=æãááßì=ÞéÝå=êå=çéîîÛáÛìíãÞÛèK

rèÞßì=íßèÛìß=Þßæßè=Ûð=NVVT=áßèéçàöìÞßí=ßè=ïîðäìÞßìãèá=Ûð=pksWí ÖíîßïìéêÛêìéäßåî=çßÞ=âääæê=Ûð=îðå=àìãíîåßèÞß=åéèíïæîßìK=rîðäìÞßìãèáßè áÛð=áßèéçáåßèÞß=áéÞÛ=Üßîóá=åî=ãèíÛîíßìèÛK=aßè=ãèèßâåææßì=ðãííßìæãáßè=ßîî ÛèîÛæ=àöìíæÛá=îãææ=àöìäèÞìãèáÛì=çßè=íéç=åéèíïæîßìèÛ=íääæðÛ=ïîîìóÝåßì=ÞßîI íå=äì=Þßî=àìåáÛ=éç=”ÞßîÛæäàöìÜäîîìãèáÛì”K

Organisation

käì=pks=àãÝå=ìßáßìãèáßèí=ïêêÞìÛá=Ûîî=ãèæßÞÛ=ßîî=ïîðßÝåæãèáííÛçÛìÜßîß=ã `ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=ÜãæÞÛÞßí=ßîî=íäìíåãæî=ÖíîßïìéêÛêìéäßåîK=mìéJ äßåîíßåìßîÛìãÛîßî=äì=àöì=èäìðÛìÛèÞß=ÜßçÛèèÛî=çßÞ=ßè=êìéäßåîæßÞÛìßI=ßè âÛèÞæäááÛìß=íÛçî=ßè=ÛÞçãèãíîìÛîöì=êå=TMBK

mìéäßåîíßåìßîÛìãÛîßî=íðÛìÛì=àöì=åéèîÛåîßìèÛ=çßÞ=ìßíê=çéîîÛáÛìæÛèÞ èäì=Þßî=áäææßì=ìÛçÛìèÛ=àöì=ðßìåíÛçâßîßè=ã=àéìç=Ûð=ÜãæÛîßìÛæÛ=êìéáìÛçJ ÞãíåïííãéèßìK=pßåìßîÛìãÛîßî=âÛì=ßè=íîöÞäÛèÞß=éÝâ=ïêêçïèîìÛèÞß=ìéææ=èäì Þßî=áäææßì=Ûîî=âãîîÛ=æäçêæãáÛ=êìéäßåîK=pßåìßîÛìãÛîßî=ÛèíðÛìÛì=ÞéÝå=éÝåíå àöì=ïìðÛæ=Ûð=êìéäßåî=éÝâ=àöìâÛèÞæÛì=àìÛç=êìéäßåîàöìíæÛá=çßÞ=íÛçÛìÜßîíJ æÛèÞßîí=çãæäöçóèÞãáâßî=éÝâ=êéîßèîãßææÛ=êìéäßåîæßÞÛìß=EàöìßîìäÞßíðãí=àìåè kÛîïìðåìÞíðßìåßîFK=bàîßì=ÜßìßÞèãèá=ÜßâÛèÞæÛí=ìßíêßåîãðß=êìéäßåî=ã=Þßè íîóìáìïêê=íéç=àãèèí=àöì=ÖíîßïìéêÛêìéäßåîßîK=dìïêêßèI=íéç=àÛîîÛì=Üßíæïî éç=ÛææÛ=êìéäßåî=íéç=öðßìíîãáßì=NMMKMMM=åìéèéìI=Üßíîåì=Ûð=Þß=æßÞÛèÞß ÜßàÛîîèãèáíâÛðÛìèÛ=êå=kÛîïìðåìÞíðßìåßî=íÛçî=ßè=ìßêìßíßèîÛèî=àìåè=pãÞÛK

käì=ßîî=Üßíæïî=ðäæ=äì=àÛîîÛî=éç=Ûîî=ßîî=ðãííî=êìéäßåî=íåÛææ=íîöÞäÛíI=ïêêJ ìäîîÛí=ßîî=åéèîìÛåî=çßææÛè=íîóìáìïêêßè=éÝâ=Þßè=êìéäßåîÛèíðÛìãáß=íéç ÞäìçßÞ=öðßìîÛì=Þßî=àïææÛ=ÛèíðÛìßî=àöì=Ûîî=áßèéçàöìÛ=êìéäßåîßî=îãææíÛçJ çÛèí=çßÞ=ÜßìöìÞ=çóèÞãáâßî=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîK=pîóìåÛè=ã=ÞßîîÛ=àöìJ àÛìãèáííäîî=äì=Ûîî=êÛìîßìèÛ=ã=pðßìãáß=éÝâ=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=àåì=îÛ=ÛèíðÛìßî àöì=êæÛèßìãèá=éÝâ=áßèéçàöìÛèÞßK=bè=íðÛáâßî=âÛì=ðãíÛî=íãá=ðÛìÛ=Ûîî=Üìãíîßè êå=ßìàÛìßèâßîßì=Ûð=ãèîßìèÛîãéèßææî=íÛçÛìÜßîß=ãÜæÛèÞ=âÛì=ìßíïæîßìÛî=ã éèöÞãáÛ=àöìíßèãèáÛì=éÝâ=çãííàöìíîåèÞK

aßè=íðßèíåÛ=êßìíéèÛæ=íéç=äì=ßèáÛáßìÛÞ=ã=êìéäßåîßè=âäçîÛí=ã=àöìíîÛ âÛèÞ=àìåè=kÛîïìðåìÞíðßìåßî=çßè=Þßî=äì=éÝåíå=ðÛèæãáî=çßÞ=êßìíéèÛæ=àìåè æäèííîóìßæíßìèÛí=çãæäöðåìÞíßèâßîßìK=f=ðãíí=çåè=âäèÞßì=Þßî=éÝåíå=Ûîî êìéäßåîßè=åöêßì=îääèíîßì=àìåè=ÛèÞìÛ=çóèÞãáâßîßì=éÝâ=êå=Þßè=öêêèÛ çÛìåèÛÞßèK

cöì=ßèâßîßìèÛ=ãèéç=kÛîïìðåìÞíðßìåßî=âÛì=ßèáÛáßçÛèáßî=ã=ÖíîJ ßïìéêÛêìéäßåîßî=ãèèßÜïìãî=ßè=öåÛÞ=ÜßæÛíîèãèáK=cìåè=éÝâ=çßÞ=NVVU=âÛì ðßìåíæßÞèãèáßè=îÛáãî=åéèíßåðßèíßìèÛ=Ûð=ÞßîîÛ=éÝâ=æåîãî=ßè=ãèîßìè=ïîìßÞJ èãèá=íß=öðßì=àìåáÛèK=aßî=æãááßì=èï=ßîî=àöìíæÛá=Ûîî=æßÞèãèáßè=íåÛææ=îãææåîÛ ðãííÛ=öðßìÛèíîäææèãèáÛì=êå=Þß=ßèâßîßì=íéç=äì=çßíî=ÜßæÛíîÛÞßK=aßî=àãèèí ðãííßìæãáßè=ãèáÛ=áÛìÛèîãßì=àöì=êìéäßåîßîí=àìÛçîãÞÛ=àãèÛèíãßìãèáI=çßè=çÛè

ÜßÞöçßì=äèÞå=Ûîî=íÛèèéæãåâßîßè=äì=îãææìäÝåæãáî=âöá=àöì=Ûîî=çÛè=íåÛææ åïèèÛ=îÛ=Þßè=ìãíå=íéç=öðßìÛèíîäææèãèáÛìèÛ=ãèèßÜäìK

aß=Üäááß=åéèíïæîßì=íéç=áßèéçàöìÞß=ïîðäìÞßìãèáßè=Ûèíßì=Ûîî=Þßè èïðÛìÛèÞß=éìáÛèãíÛîãéèßè=äì=äèÞÛçåæíßèæãá=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=ÞÛáßèí êìéäßåîðéæóçßìK=lç=ðßìåíÛçâßîßè=ðäòßì=óîîßìæãáÛìß=Ûèíßì=ÞéÝå=ïîðäìJ ÞßìÛìèÛ=Ûîî=éìáÛèãíÛîãéèßè=çåíîß=íîäìåÛíI=àìÛçàöì=Ûææî=êå=îðå=êæÛèK=aßæí çåíîß=Þßè=áßèßìßææÛ=ÜãíîåèÞíåéçêßîßèíßè=öåÛ=ÜæÛèÞ=ðßìåßîí=êßìíéèÛæI Þßæí=çåíîß=êìéäßåîæßÞèãèáßè=àöìíîäìåÛí=éÝâ=íîóìàïèåîãéèßìèÛ=ïîðßÝåæÛíK

Finansiering och styrning

Öíîßìíäöêìéäßåîßî=äì=ã=íãè=âßæâßî=àãèÛèíãßìÛî=ðãÛ=pãÞÛI=Üßæéêêßî=äì=ÞéÝå àÛíîíîäææî=Ûð=ìßáßìãèáßè=íéç=ã=pãÞÛí=ìßáæßìãèáíÜìßð=ÛèðãíÛî=ßè=åìæãá åéíîèÛÞíìÛç=íéç=àöì=èäìðÛìÛèÞß=ïêêáåì=îãææ=NN=çãæäéèßì=åìéèéìK=aäìJ ïîöðßì=âÛì=kÛîïìðåìÞíðßìåßî=éÝåíå=åïèèÛî=àå=îãææäááíÛèíæÛá=êå=óîîßìJ æãáÛìß=èåáìÛ=çãæäéèßìK=aßè=îéîÛæÛ=ðéæóçßè=àöì=ãèèßðÛìÛèÞß=åì=æÛèÞÛì=êå NRJNT=çãæäéèßìI=Þßííïîéç=åìäðí=ìßáßæçäííãáî=èåáéè=àéìç=Ûð=çßÞJ àãèÛèíãßìãèá=ã=êßèáÛì=ßææßì=êìßíîÛîãéèßì=àìåè=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîK=pãÞÛí ÛèíæÛá=äì=ßîî=ìÛçÛèíæÛá=éÝâ=Þßî=åìäðí=íåæßÞßí=ãèáßè=êìßÝãíßìãèá=Ûð=Þß ßèíåãæÞÛ=êìéäßåîßè=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=ïîÜßîÛæèãèáßèK=pÛçîæãáÛ=êìéäßåîÜßíæïî îÛí=ã=íîäææßî=Ûð=íîóìáìïêêßè=Þäì=pãÞÛ=äì=ìßêìßíßèîßìÛîK

bè=áåèá=êßì=åì=æäçèÛì=ÖíîßïìéêÛêìéäßåîßî=ßè=ìÛêêéìî=éç=íãè=ðßìåJ íÛçâßî=îãææ=pãÞÛK=qãææ=ÞßèèÛ=ìÛêêéìî=ÜãàéáÛí=éÝåíå=ßè=åéìî=ïîðäìÞßìãèá=Ûð Þß=éæãåÛ=ÞßæêìéäßåîßèK

péç=îãÞãáÛìß=àìÛçáåîî=âÛì=Þß=öðßìáìãêÛèÞß=ìÛçÛìèÛ=àöì=ÖíîßïìéêÛJ êìéäßåîßî=êìßÝãíßìÛîí=ã=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=éÝâ=ÜãæÛîßìÛæÛ=öðßìßèíåéççßæíßìK mìéäßåîßî=âÛì=ïîãàìåè=ÞßííÛ=ìÛçÛì=ïîÛìÜßîÛî=ßè=ÛìÜßîíêæÛè=éÝâ=êéæãÝó=íéç Þßæí=áßì=ßè=çßì=ÞßîÛæäßìÛÞ=ãèìãåîèãèá=Ûð=ÛìÜßîßîI=Þßæí=åæÛìæäááßì=ÛèíðÛìíJ àöìÞßæèãèá=éÝâ=êìÛåîãíå=âÛèîßìãèá=Ûð=Þß=ßèíåãæÞÛ=êìéäßåîßèK

cìåè=éÝâ=çßÞ=NVVT=àåì=ÛèíæÛáßè=àìåè=pãÞÛ=éÝåíå=ÛèðäèÞÛí=îãææ=Ûîî îäÝåÛ=êßìíéèÛæåéíîèÛÞßì=ã=êìéäßåîßèK=aßííïîéç=àåì=kÛîïìðåìÞíðßìåßî ÛèðäèÞÛ=NMB=Ûð=Þßî=åìæãáÛ=ÛèíæÛáßî=îãææ=ÛÞçãèãíîìÛîãðÛ=åéíîèÛÞßìI=ðãæåßî îäÝåßì=Þßè=íîöììß=Þßæßè=Ûð=íßåìßîÛìãÛîßîí=åéíîèÛÞßìK=f=êìãèÝãê=ÛìÜßîÛì kÛîïìðåìÞíðßìåßî=èïçßìÛ=çßÞ=àïææ=åéíîèÛÞíîäÝåèãèáK

Problem

fèíÛîíßìèÛ=ã=oóííæÛèÞ=âÛì=ðãíÛî=íãá=ðÛìÛ=íðåìÛíî=Ûîî=âÛèîßìÛK=aßî=âÛì=ðÛìãî íðåìî=Ûîî=ÛðáöìÛ=ðßç=íéç=âÛì=æßáãîãçãîßî=ã=éæãåÛ=àìåáéìK=aß=çåèáÛ=éæãåÛ íîÛîæãáÛI=ìßáãéèÛæÛ=éÝâ=æéåÛæÛ=éìáÛè=íéç=àãèèí=ã=oóííæÛèÞ=äì=éàîÛ=éßèãáÛI ðãæåßî=ÜæKÛK=æßÞßì=îãææ=ßààßåîãðãîßîíàöìæïíîßìK

aßè=ÛìÜßîíàöìÞßæèãèá=íéç=àãèèí=çßææÛè=éæãåÛ=íðßèíåÛ=çóèÞãáâßîßì=âÛì íåÛêÛî=ßè=ðãíí=àöìðãììãèá=êå=çéîîÛáÛìíãÞÛèK=cìÛçàöì=Ûææî=âÛì=çÛè=âÛàî íðåìî=Ûîî=ÞìÛ=áìäèíßìèÛ=çßææÛè=kÛîïìðåìÞíðßìåßîí=éÝâ=pãÞÛí=ãèíÛîíßìK rîðäìÞßìÛìèÛ=àöìßíæåì=ßîî=öåÛî=ãèàéìçÛîãéèíïîÜóîß=êå=íðßèíå=Üéîîßè=àöì Ûîî=åéççÛ=îãææ=ìäîîÛ=çßÞ=áìäèíÞìÛáèãèáíêìéÜæßçßèK

Generaltullstyrelsen (GTS)

Verksamhet

qïææßèí=ãèíÛîíßì=äì=çóÝåßî=íîÛìåî=åéèÝßèîìßìÛÞß=îãææ=ißîîæÛèÞK=aßî=íå ißîîæÛèÞíêìéäßåîßî=ãèæßÞÞßí=ã=Ûïáïíîã=NVVR=éÝâ=ÛðíæïîÛÞßí=ã=íãè=àöìíîÛ=àÛí ã=åìííåãàîßî=NVVSLVTK=aßè=ÛèÞìÛ=àÛíßè=íîÛìîÛÞß=ã=ÜöìäÛè=Ûð=NVVT=éÝâ=íåÛææ ðÛìÛ=ÛðíæïîÛÞ=ðãÞ=âÛæðåìííåãàîßî=NVVUK

ißîîæÛèÞíêìéäßåîßîí=ïìíêìïèá=ðÛì=ßè=àöìàìåáÛè=àìåè=Þßè=ißîîãíåÛ ìßáßìãèáßè=íéç=íîäææÞßí=îãææ=pîÛîíçãèãíîßìè=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=ßîî=Üßíöå=ã oãáÛ=ã=ÜöìäÛè=Ûð=NVVRK=fèèÛè=êìéäßåîßî=Þìéáí=ãáåèá=áäéìÞßí=éçàÛîîÛèÞß ÛèÛæóíßì=Ûð=Þßè=æßîîãíåÛ=îïææßèí=Üßâéð=Ûð=íîöÞ=éÝâ=Þßè=íðßèíåÛ=îïææßèí åÛêÛÝãîßî=Ûîî=çöîÛ=ÞßííÛ=ÜßâéðK=jÛè=åïèÞß=íèÛÜÜî=åéèíîÛîßìÛ=Ûîî=Þßî ìßÞÛè=àÛèèí=ßîî=OMJîÛæ=éæãåÛ=ïîðßÝåæãèáíêìéäßåî=ãèéç=Þßè=æßîîãíåÛ=îïææßè íéç=ÜßÞìßðí=çßÞ=ãèîßìèÛîãéèßææî=íîöÞK=pîéìÛ=Ûåîöìßì=ðÛì=ÜæKÛK=br=éÝâ `ìéñè=^áßèÝó=Eßè=Ûðåèéêêèãèá=àìåè=Þßè=_ìãîîãíåÛ=îïææßèFK=aß=êìéäßåî íéç=ìßÞÛè=ðÛì=ãáåèá=âÛèÞæÛÞß=éç=Ûææî=ãàìåè=æÛáíîãàîèãèá=îãææ=åéììïêîãéèíJ Üßåäçêèãèá=éÝâ=îßåèãíå=ïêêìïíîèãèáK

jéî=ÜÛåáìïèÞ=Ûð=Þßè=íîéìÛ=çäèáÞßè=Ûåîöìßì=éÝâ=êìéäßåî=àÛèèí=ßè ïêêßèÜÛì=ìãíå=àöì=öðßìæÛêêèãèáÛìK=aßî=ðÛì=Þäìàöì=Ûèáßæäáßî=Ûîî=àãèèÛ=ßè îóÞæãá=Ûðáìäèíèãèá=àöì=Þßî=íðßèíåÛ=ßèáÛáßçÛèáßîK=aßî=ðÛì=éÝåíå=Ûð=íîéì ðãåî=Ûîî=àãèèÛ=àéìçßì=àöì=Ûîî=æöêÛèÞß=ãèàéìçÛîãéè=éç=Þß=ÛèÞìÛ=ÛåîöìßìèÛí ãèíÛîíßìK=bè=îìßÞäß=àöìïîíäîîèãèá=àöì=ßîî=àïèáßìÛèÞß=ïîðßÝåæãèáííÛçÛìÜßîß ðÛì=ßèæãáî=dqp=ïêêàÛîîèãèá=Ûîî=êìéäßåîßî=ðÛì=ðäæ=àöìÛèåìÛî=êå=âöáíîÛ êéæãîãíåÛ=èãðå=ã=ißîîæÛèÞK

f=Þßî=ïîðßÝåæãèáíJ=éÝâ=íÛçÛìÜßîíÛðîÛæ=íéç=ïèÞßìîßÝåèÛÞßí=ã=Ûïáïíîã NVVR=Ûð=ißîîæÛèÞí=íåÛîîßçãèãíîßì=éÝâ=Þßè=íðßèíåß=áßèßìÛæîïææÞãìßåîöìßè áßí=ßè=ÞßîÛæäßìÛÞ=Üßíåìãðèãèá=Ûð=ãèíÛîíßìèÛI=íéç=äì=åéèÝßèîìßìÛÞß=êå ïîÜãæÞèãèáíJ=éÝâ=éìáÛèãíÛîãéèíïîðßÝåæãèáíéçìåÞßîK=jåæßî=äì=Ûîî=ÜóááÛ ïêê=ßîî=åéçêæßîî=ïîÜãæÞèãèáííóíîßç=àöì=Þß=NUMM=ÛèíîäææÞÛ=ã=Þßè=æßîîãíåÛ îïææßè=éçàÛîîÛèÞß=ÜæKÛK=áìïèÞæäááÛèÞß=ïîÜãæÞèãèá=Ûð=îïææîääèíîßçäèI æäìÛìïîÜãæÞèãèá=éÝâ=ÝâßàíJ=éÝâ=æßÞèãèáíïîðßÝåæãèáK=péç=ßîî=àöìíîÛ=íîßá=ã íÛçÛìÜßîßî=éÝâ=íéç=ßîî=ïèÞßìæÛá=àöì=Þß=àéìîíÛîîÛ=ãèíÛîíßìèÛ=ðÛì=çÛè éÝåíå=öðßìßèí=éç=Ûîî=áßèéçàöìÛ=ßè=åÛìîæäááèãèá=Ûð=ïîÜãæÞèãèáíÜßâéðßè áßèéç=Ûîî=ÛèðäèÞÛ=íãá=Ûð=säìæÞíîïææéìáÛèãíÛîãéèßèí=ÞãÛáèéíãèíîìïçßèîK=f ÛðîÛæßî=íîãêïæßìÛÞßí=éÝåíå=Ûîî=êìéäßåîßî=íåïææß=åééìÞãèßìÛí=çßÞ=ÛèÞìÛ ìßæßðÛèîÛ=êìéäßåî=íéç=êåáåì=ãèéç=Þßè=æßîîãíåÛ=îïææßèK

aßè=àöìíîÛ=Þßæßè=Ûð=êìéäßåîßî=ÛðíæïîÛÞßí=ðãÞ=ïîáåèáßè=Ûð=NVVS=éÝâ çÛè=âÛÞß=Þå=ïêêèåîî=Þß=ïêêíîäææÞÛ=çåæßè=ã=ÛðîÛæßîK=cìåè=ißîîãíå=íãÞÛ Üßíåìßðí=dqp=ãèíÛîíßì=íéç=Þß=çßíî=áãðÛèÞß=Ûð=Þß=êìéäßåî=íéç=áßèéçJ àöìîí=ã=ißîîæÛèÞI=çóÝåßî=êå=áìïèÞ=Ûð=Þßè=æåèáíãåîãáâßî=éÝâ=åéèîãèïãîßî

íéç=àïèèãîí=ã=íÛçÛìÜßîßîK=aß=áéÞÛ=ßìàÛìßèâßîßìèÛ=àìåè=íÛçÛìÜßîßî=æßÞÞß îãææ=ßîî=èóîî=ÛðîÛæ=íéç=íîìäÝåßì=íãá=àìÛç=îãææ=âÛæðåìííåãàîßî=NVVUK=aßî=èóÛ ÛðîÛæßî=ãèèßâåææßì=ßè=àéìîíÛîî=íÛîíèãèá=êå=ÝâßàíïîðßÝåæãèá=éÝâ=ïêêÜóááJ èÛÞßè=Ûð=ïîÜãæÞèãèáíéìáÛèãíÛîãéèßè=çßè=Þßî=æäááßì=ßè=öåÛÞ=îóèáÞ=êå ðßìåíÛçâßîíJ=éÝâ=êßìíéèÛæêæÛèßìãèáK

aßè=íÛççÛèæÛáÞÛ=åéíîèÛÞßè=àöì=âßæÛ=êßìãéÞßè=ïêêáåì=îãææ=QIR=çãæJ äéèßì=åìéèéìK=gäçàöìßæíßðãí=äì=ÞßîîÛ=íÛèèéæãåî=ßè=Ûð=Þß=çãèíîÛ=ãèíÛîíßìèÛ éç=çÛè=íßì=îãææ=âßæÛ=Þßî=íðßèíåÛ=ßèáÛáßçÛèáßî=ã=ÖíîßïìéêÛK=jßÞ=îÛèåß êå=Ûîî=Þßî=ìöì=íãá=éç=ßîî=ßèÞÛ=æÛèÞ=éÝâ=Ûîî=ÛèíæÛáßè=íå=áéîî=íéç ïîßíæïîÛèÞß=âÛèÞæÛî=éç=åïèíåÛêíöðßìàöìãèá=åÛè=çÛè=äèÞå=íäáÛ=Ûîî=Þßî âÛàî=ßè=íîìÛîßáãíå=ÜßîóÞßæíß=àöì=Þßè=æßîîãíåÛ=îïææßèK=aß=íÛçéìÞèãèáíJ êìéÜæßç=íéç=çÛè=ÜßàÛìÛÞß=ã=àöìâåææÛèÞß=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßì=âÛì=åæÛìÛîí áßèéç=îäîÛ=åéèîÛåîßì=çßÞ=Þßè=brJíÛçéìÞèÛìß=íéç=àãèèí=êå=êæÛîí=ã=oãáÛK

Organisation

cöì=Ûîî=áßèéçàöìÛ=éÝâ=æßÞÛ=ãèíÛîíßìèÛ=ÜãæÞÛÞßí=ßè=áßçßèíÛç=êìéäßåîJ áìïêêK=cìåè=æßîîãíå=íãÞÛ=ãèáãÝå=íåÛîîßçãèãíîßìèI=áßèßìÛæÞãìßåîöìßè=íÛçî óîîßìæãáÛìß=èåáìÛ=Ûð=Þß=âöáìß=îääèíîßçäèèßè=ãèéç=îïææßèK=cìåè=íðßèíå íãÞÛ=ãèáãÝå=àóìÛ=Ýâßàßì=íéç=ìßêìßíßèîßìÛÞß=éæãåÛ=ÞßæÛì=Ûð=îïææßèí=ðßìåJ íÛçâßîK=aßè=íðßèíåß=êìéäßåîæßÞÛìßè=âÛì=ðÛìãî=îïææßèí=ïîÜãæÞèãèáíÝâßàK

rêêíåÛîîèãèáíðãí=âÛì=Þß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=ïêêáåîî=îãææ=NIOR=îääèíîßì êå=åìíÜÛíãíK

rêêàöæäèãèáßè=Ûð=ãèíÛîíßìèÛ=âÛì=æöêÛèÞß=íåöîîí=Ûð=Þßè=íðßèíåß=êìéJ äßåîæßÞÛìßèK=jßÞ=ðãíí=ìßáßæÜïèÞßèâßî=âÛì=éÝåíå=Þßè=æßîîãíåß=íåÛîîßJ çãèãíîßìè=éÝâ=Þßè=íðßèíåß=áßèßìÛæîïææÞãìßåîöìßè=îìäààÛîí=àöì=Ûðíîäçèãèá Ûð=âïì=êìéäßåîßî=àéìîíåìãÞßì=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=Þß=ãèáåèáèÛ=ÛðîÛæßèK

mÛìÛææßææî=çßÞ=ißîîæÛèÞíêìéäßåîßî=âÛì=éÝåíå=Þßî=èéìçÛæÛ=íÛçÛìÜßîßî çßææÛè=Þß=Üäááß=îïææðßìåßè=ïîðßÝåæÛîíK=cìåè=êìéäßåîßîí=íãÞÛ=âÛì=çÛè=ðÛìãî Ûèáßæäáßè=Ûîî=âåææÛ=ãíäì=Þßî=ìßáïæääìÛ=íÛçÛìÜßîßî=éÝâ=ïîðßÝåJ æãèáíãèíÛîíßìèÛK=ißîîæÛèÞ=éÝâ=pðßìãáß=âÛì=íæïîãî=ßîî=îïææÛðîÛæ=íéç=ïîáöì=ßè ÜÛí=àöì=Þßî=ìßáïæääìÛ=íÛçÛìÜßîßîI=ðãæåßî=âÛì=áäéìî=Ûîî=ÛææÛ=ðÛèæãáÛ=”óìåßíJ àìåáéì”=âÛì=åÛèÛæãíßìÛîí=Þßè=ðäáßè=ïîÛè=íÛççÛèÜæÛèÞèãèá=çßÞ=ißîîJ æÛèÞíêìéäßåîßîK

pßîî=ïì=Þßè=íðßèíåÛ=îïææßèí=íóèêïèåî=âÛì=êìéäßåîßî=ðÛìãî=çöäæãáî=Ûîî âÛèîßìÛ=ãèéç=ìÛçßè=àöì=Þßî=æöêÛèÞß=ÛìÜßîßîI=ãèîß=çãèíî=Þäìàöì=Ûîî=ÛìÜßîß ðÛìãî=ïêêÞßæÛî=êå=àæßìÛ=ÜßàÛîîèãèáíâÛðÛìßK=lçàÛîîèãèáßè=Ûð=ãèíÛîíßìèÛ âÛì=Ûææîíå=ãèîß=ðÛìãî=Ûð=Þßè=éçàÛîîèãèáßè=Ûîî=èåáìÛ=ßòîìÛ=ìßíïìíßì=âÛì åìäðîíK

Finansiering och styrning

ißîîæÛèÞíêìéäßåîßî=âÛì=ã=íãè=âßæâßî=àãèÛèíãßìÛîí=ðãÛ=raWí=çßÞßæ=àöì íäåßìâßîíàìäçäÛèÞß=ãèíÛîíßìK=mßèáÛìèÛ=âÛì=îãææàöìîí=îïææßè=íéç=îðå åæïçêíïççéì=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=Ûîî=Þß=Üäááß=ÛðîÛæßè=âÛì=ïèÞßìîßÝåèÛîíK qïææßè=âÛì=àåîî=àïææ=åéíîèÛÞíîäÝåèãèá=àöì=íãèÛ=ãèíÛîíßì=ÞéÝå=âÛì=çÛè=ãèîß áäéìî=èåáìÛ=êåíæÛá=êå=æöèßåéíîèÛÞßìèÛ=ïîöðßì=íßÞðÛèæãáÛ=æåêK

péç=ÜãæÛáéì=îãææ=ìßíêßåîãðß=ÛðîÛæ=âÛì=çÛè=âÛàî=ÞßîÛæäßìÛÞß=ÜßíåìãðJ èãèáÛì=Ûð=Þß=éæãåÛ=ÞßæêìéäßåîK=sãííßìæãáßè=âÛì=çÛè=Üßâöðî=áöìÛ=ðãííÛ äïíîßìãèáÛì=ïèÞßì=ÛìÜßîßîí=áåèá=çßè=áìïèÞßìèÛ=âÛì=äèÞå=æßáÛî=àÛíîK=aßííÛ ÜßíåìãðèãèáÛì=âÛì=àïèáßìÛî=íéç=çóÝåßî=îóÞæãáÛ=íîóìãèíîìïçßèî=àöì=Þßè áßçßèíÛççÛ=êìéäßåîáìïêêßè=éÝâ=áãðãî=ßè=íîÛÞáÛ=åî=íÛçÛìÜßîßî=íéç=ðÛìãî Ûð=íîéì=ðäìÞßK

dßèéç=Ûîî=îïææßè=àåîî=ÛèíæÛáßè=íéç=ìÛçÛèíæÛá=àìåè=ra=âÛì=çÛè éÝåíå=åïèèÛî=âÛèîßìÛ=Þß=íçäììß=àöìäèÞìãèáÛì=íéç=ðÛìãî=èöÞðäèÞãáÛ=Ûîî áöìÛ=ã=êìéäßåîßîí=ïêêæäááèãèáK

mìéäßåîáìïêêßèí=íÛççÛèíäîîèãèá=âÛì=áäéìî=Ûîî=ãèíÛîíßìèÛ=âßæÛ=îãÞßè ðÛìãî=íîÛìåî=àöìÛèåìÛÞß=ã=Þß=Üäááß=qïææéìáÛèãíÛîãéèßìèÛí=æßÞèãèáÛìK=aß æöêÛèÞß=ÛðíîäçèãèáÛìèÛ=çßææÛè=Þß=Üäááß=ïèÞßìîßÝåèÛìèÛ=Ûð=ÛðîÛæßè=ÞðíK påÛîîßçãèãíîßìè=éÝâ=áßèßìÛæîïææÞãìßåîöìßè=âÛì=éÝåíå=ãèèßÜïìãî=Ûîî êìéäßåîßî=âÛàî=ßè=êéæãîãíåÛ=àöìÛèåìãèáK

Problem

rèÞßì=Þß=ÞìóáÛ=îðå=åì=íéç=êìéäßåîßî=èï=âÛì=êåáåîî=âÛì=ßîî=ÛèîÛæ=æßÞÛèÞß ÜßàÛîîèãèáíâÛðÛìß=ãèéç=Þßè=æßîîãíåÛ=îïææßè=Üóîîí=ïî=ðãæåßî=âÛì=ãèèßÜïìãî ðãííÛ=êìéÜæßç=àöì=êìéäßåîßîí=åéèîãèïãîßîK=qÛÝå=ðÛìß=Þßè=îóÞæãáÛ=àéìçßææÛ ìÛçßè=çßÞ=ÛðîÛæ=éÝâ=êìéäßåîêæÛèßì=âÛì=ÞéÝå=êìéÜæßçßè=ðÛìãî=âÛèîßìÜÛìÛ éÝâ=îãÞêæÛèßìèÛ=âÛì=éÝåíå=âåææãîíK=aßè=æßîîãíåß=íåÛîîßçãèãíîßìè=âÛì=ÞéÝå àïèèãîí=çßÞ=âßæÛ=îãÞßè=éÝâ=ðãæåßî=éÝåíå=ÜãÞìÛáãî=îãææ=åéèîãèïãîßîßèK

bîî=ÛèèÛî=çßì=áßèßìßææî=êìéÜæßç=íéç=àãèèí=ãèéç=îïææðäíßèÞßî=äì=Þßè æåáÛ=íîÛîïí=íéç=îïææóìåßî=âÛì=ã=Ûææçäèâßîßèí=öáéèK=aßî=àãèèí=éÝåíå=ßè Üìãíî=êå=àöìíîåßæíß=àìåè=Ûææçäèâßî=éÝâ=àöìßîÛá=èäì=Þßî=áäææßì=Üßâéðßî=Ûð îïææìßáæßìK=fèíîäææèãèáßè=íóèßí=ðÛìÛ=Ûîî=èäì=çÛè=àåîî=ßè=àìã=ßåéèéçã=íåÛææ Þßî=ãèîß=ÜßâöðÛ=àãèèÛí=èåáìÛ=ìßáæßì=ÛææíK=pæïîæãáßè=àãèèí=éÝåíå=ßîî åéììïêîãéèíêìéÜæßç=ãèéç=îïææðßìåíÛçâßîßè=íéç=ÜãÞìÛì=îãææ=Þßî=æåáÛ=ÛèJ íßßèÞßîK

pßîî=ïì=ißîîæÛèÞíêìéäßåîßîí=êßìíêßåîãð=âÛì=ÞßííÛ=áßèßìßææÛ=êìéÜæßç ãèîß=ïîáäéìî=èåáéî=ßáßèîæãáî=âãèÞßì=ßàîßìíéç=çÛè=íå=îóÞæãáî=ÛðáìäèíÛî êìéäßåîßî=îãææ=ïîÜãæÞèãèáíJ=éÝâ=éìáÛèãíÛîãéèíïîðßÝåæãèáíéçìåÞßîK=aäìßçéî êåðßìåÛí=ìßåìóîßìãèáíÜÛíßè=àöì=èóÛ=îïææîääèíîßçäè=ðãæåßî=êå=æåèá=íãåî=Üæãì ßîî=êìéÜæßçK=f=ÞßîîÛ=êßìíêßåîãð=Üæãì=Þßè=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßè=íîìÛîßáãíåî=ðãåîãá íéç=ßîî=æßÞ=ã=Ûîî=æóàîÛ=åéçêßîßèíßè=âéí=îïææêßìíéèÛæßè=éÝâ=ÞäìçßÞ=ÜãÞìÛ îãææ=Ûîî=âöäÛ=íîÛîïíßè=êå=óìåßîK

pæïîæãáßè=âÛì=éÝåíå=Þßè=íîÛìåî=ÝßèîìÛæãíßìÛÞß=Üßíæïîííîìïåîïìßè=ã ißîîæÛèÞ=ãèèßÜïìãî=ßîî=êìéÜæßçK=Äðßè=çóÝåßî=îìãðãÛæÛ=Üßíæïî=çåíîß=îÛí âöáî=ïêê=ã=éìáÛèãíÛîãéèßèK=f=ÞßîîÛ=êßìíêßåîãð=äì=íÛîíèãèáßè=êå=ÝâßàíJ=éÝâ æßÞèãèáíàìåáéì=ßîî=çóÝåßî=Ûèáßæäáßî=éçìåÞß=Þäì=éÝåíå=êìéäßåîßî=âÛì=æÛáî ßè=íîéì=Þßæ=Ûð=íãèÛ=ãèíÛîíßìK

Statistiska centralbyrån (SCB)

Verksamhet

p`_=ðÛì=ßè=Ûð=Þß=àöìíîÛ=èÛîãéèßææÛ=íîÛîãíîãåêìéÞïÝßèîßìèÛ=íéç=ÜöìäÛÞß çÛìåèÛÞíàöìÛ=íãèÛ=îääèíîßì=êå=Þßè=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=çÛìåèÛÞßè=éÝâ=çÛè âÛì=èï=ßàîßì=Þìóáî=NR=åìí=ðßìåíÛçâßî=ßè=éçàÛîîÛèÞß=îääèíîßßòêéìîK=cöì NVVU=æãááßì=ÜïÞáßîßè=êå=RT=çãæäéèßì=åìéèéì=éÝâ=àöì=Þß=åéççÛèÞß=åìßè àöìðäèîÛí=ßè=àéìîíÛîî=öåèãèáK

qääèíîßßòêéìîßè=äì=èïçßìÛ=ßîî=ÜßîóÞßæíßàïææî=ãèíæÛá=ã=çóèÞãáâßîßèí éìÞãèÛìãß=ðßìåíÛçâßîK=eïðïÞïêêáãàîßè=àöì=p`_I=ÞðíK=Ûîî=êìéÞïÝßìÛ íîÛîãíîãå=éÝâ=àöìÛ=ìßáãíîßì=ã=ßèæãáâßî=çßÞ=íîÛîíçÛåîßìèÛí=ãèîßèîãéèßìI=äì ÞéÝå=öðßìéìÞèÛÞK=qääèíîßßòêéìîßè=àåì=Ûææîíå=ãèîß=ãèåìäåîÛ=êå=çöäæãáJ âßîßìèÛ=Ûîî=àïææàöæäÛ=âïðïÞïêêáãàîßèK=làìåèåéçæãáî=äì=ÞéÝå=Ûîî=ðãíí=åéèJ åïììßèí=åÛè=ïêêíîå=éç=ðãíí=íîìÛîßáãíå=êßìíéèÛæK=aßî=ðãåîãáÛíîß=íåäæßîI íßîî=ïì=p`_Wí=íóèêïèåîI=àöì=Ûîî=ÜßÞìãðÛ=îääèíîßßòêéìî=äì=Þßè=åéçêßîßèíJ âöäèãèá=íéç=ðßìåíÛçâßîßè=ãèèßÜäì=àöì=êßìíéèÛæßèI=çßè=çÛè=íßì=éÝåíå ÜãíîåèÞíêéæãîãíåÛ=çéîãð=àöì=íãîî=ßèáÛáßçÛèáK

aßè=ðãåîãáÛíîß=çÛìåèÛÞßè=àöì=p`_=äì=ïîðßÝåæãèáíæäèÞßìèÛ=ã=îìßÞäß ðäìæÞßèI=àìÛçàöì=Ûææî=ã=^àìãåÛI=çßè=äðßè=ã=^íãßèK=rèáßàäì=îìß=àääìÞßÞßæÛì Ûð=éçíäîîèãèáßè=åéççßì=àìåè=ÞßííÛ=çÛìåèÛÞßìK=må=íßèÛìß=åì=âÛì _Ûæîãåïç=éÝâ=Þß=ÛèÞìÛ=èóÛ=æäèÞßìèÛ=íéç=ïêêíîåîî=ïì=Þßî=àéìèÛ=péðäßîJ ïèãéèßè=öåÛî=ã=ÜßîóÞßæíß=éÝâ=Þß=íîåì=èï=àöì=ïèáßàäì=ßè=àääìÞßÞßæ=Ûð=éçJ íäîîèãèáßèK=^ææ=Þßè=îääèíîßßòêéìî=íéç=p`_=ÜßÞìãðßì=äì=ÜãíîåèÞíJ àãèÛèíãßìÛÞK=rèáßàäì=VMB=Ûð=éçíäîîèãèáßè=äì=ÜßîÛæÞ=Ûð=pãÞÛ=çßÞÛè ìßíîßìÛèÞß=Þßæ=åéççßì=àìåè=éæãåÛ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=ÜãíîåèÞíéìáÛè=íéç=ckI säìæÞíÜÛèåßè=éÝâ=brWí=ÜãíîåèÞíêìéáìÛçK

cöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=àöì=êìéäßåîßè=ã=póÞ=ìßíêßåîãðß=Öíî=íåãæäßì=íãá ðäíßèîæãáî=åîK=f=póÞ=äì=ßèáÛáßçÛèáßè=éàîÛíî=çóÝåßî=æåèáðÛìãáÛ=ßàîßìíéç Þßî=âÛèÞæÛì=éç=ãèíîãîïîãéèíïêêÜóááèÛÞ=éÝâ=p`_=îÛì=ßèíÛççÛ=ßîî=âßæJ âßîíÛèíðÛì=àöì=êìéäßåîßèK=héèîìÛåîíîãÞßìèÛ=æöêßì=ðÛèæãáßè=êå=OJP=åì=ã îÛáßî=çßè=êìéäßåîßè=ã=íãá=åÛè=êåáå=ÜßîóÞæãáî=æäèáìß=îãÞ=äè=íåK=f=Öíî=äì Þäìßçéî=p`_Wí=ãèíÛîíßì=åéìîÛìß=éÝâ=Þßî=âÛèÞæÛì=éàîÛíî=éç=Þßæêìéäßåî ßàîßìíéç=Þßî=àãèèí=ßîî=ÛèîÛæ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßì=àìäçíî=àìåè=éæãåÛ=brJæäèÞßì íéç=äì=ßèáÛáßìÛÞßK

p`_Wí=îääèíîßßòêéìî=ÜßÞìãðí=ã=ÛààäìíçäííãáÛ=àéìçßìI=ðãæåßî=ÜæKÛK=ãèèßJ Üäì=Ûîî=çÛè=ÛìÜßîÛì=Ûåîãðî=çßÞ=çÛìåèÛÞíàöìãèá=àìäçíî=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ ãèîßìèÛîãéèßææÛ=åéèàßìßèíßìI=èóâßîíÜæÛÞ=éÝâ=ÛèèéèíßìãèáK

Organisation

^èíðÛìãá=àöì=îääèíîßßòêéìîßè=äì=fèîßìèÛîãéèÛæ=`éèíïæîãèá=lààãÝß=Ef`lF íéç=äì=ßè=íäìíåãæÞ=ìßíïæîÛîßèâßî=ãèéç=p`_I=Þãìßåî=ïèÞßìíîäææÞ=áßèßìÛæJ ÞãìßåîöìßèK

f`l=âÛì=ßîî=ßáßî=åÛèíæã=ÜßíîåßèÞß=Ûð=T=êßìíéèßì=íéç=âÛèîßìÛì=ÛææÛ öðßìáìãêÛèÞß=àìåáéì=íéç=çÛìåèÛÞíàöìãèá=éÝâ=ÛèÜïÞíàöìàÛìÛèÞßèK=jÛè íåöîßì=éÝåíå=ìßèî=ÛÞçãèãíîìÛîãðÛ=àìåáéì=íéç=ìßíßêæÛèßìãèá=éÝâ=àÛåîïìßJ ìãèáK

mßìíéèÛæßè=íéç=äì=Þãìßåî=ßèáÛáßìÛÞß=ã=êìéäßåîßè=âäçîÛí=àìåè=p`_Wí éæãåÛ=ßèâßîßìK=aßè=êßìíéèÛæ=íéç=ÞßæîÛì=ã=êìéäßåîßè=ïèÞßì=åéìîÛìß=êßìãéÞßì âÛì=åðÛì=íãèÛ=éìÞãèÛìãß=ÜßàÛîîèãèáÛì=éÝâ=ÜßîÛæèãèáßè=áåì=Þãìßåî=àìåè=f`l îãææ=ÜßìöìÞ=ßèâßîK=aßè=æåèáîãÞíßèáÛáßìÛÞß=êßìíéèÛæßè=íéç=äì=íîÛîãéèßìÛÞ=ã ìßíêßåîãðß=æÛèÞ=äì=îääèíîæßÞãá=àìåè=p`_=éÝâ=ÛèíîäææÞ=ã=pñßÞîßæI=íéç=äì=ßîî ÞéîîßìÜéæÛá=îãææ=qßæãÛK=sãÞ=Þßè=îãÞêïèåî=íéç=f`lWí=ðßìåíÛçâßî=íîÛìîÛÞß ðÛì=Þßî=ãèîß=îãææåîßî=àöì=çóèÞãáâßîíêßìíéèÛæ=Ûîî=ÛìÜßîÛ=ïîéçæÛèÞíK bàîßìíéç=p`_=ãèîß=àãÝå=îãææåîßæíß=Ûîî=ÜãæÞÛ=ßîî=ßáßî=ÞéîîßìÜéæÛá=àöì ðßìåíÛçâßîßè=ßîÛÜæßìÛÞßí=ã=íîäææßî=íÛçÛìÜßîßî=çßÞ=qßæãÛ=íéç=ðäæ=íèÛìÛíî äì=Ûîî=ÜßîìÛåîÛ=íéç=ßîî=ÛÞçãèãíîìÛîãðî=ßèáÛáßçÛèáK

cöì=Ûîî=áß=ßè=ìãçæãá=àìÛçàöìâåææèãèá=àöì=éæãåÛ=ßèâßîßì=ãèéç=p`_=íéç íåÛææ=íæäêêÛ=îãææ=êßìíéèÛæ=îãææ=ïîæÛèÞíêìéäßåîßè=æäááßì=çÛè=ïêê=êæÛèßJ ìãèáßè=åìíðãíK=må=åìíÜÛíãí=äì=ÝÛ=SM=åìíÛìÜßîíåìÛàîßì=ßèáÛáßìÛÞß=ã=f`lWí êìéäßåîI=Ûð=Þßç=äì=Þìóáî=OM=æåèáîãÞíßèáÛáßìÛÞßK=rèÞßì=åìßèí=æéêê=âÛì ïêêíåÛîîèãèáíðãí=SMM=êßìíéèßì=ãèéç=p`_=ðÛìãî=ßèáÛáßìÛÞß=ã=æäèáìß=ßææßì åéìîÛìß=ïîæÛèÞíêìéäßåîK=oßíïìíÜÛíßè=ã=àéìç=Ûð=ßìàÛìèÛ=ïîæÛèÞíåéèíïæîßì äì=ßè=îìåèá=íßåîéì=ã=ðßìåíÛçâßîßèK=cöì=Ûîî=íäåßìíîäææÛ=åîßìðäòîßè=âÛì=f`l Þäìàöì=ßîÛÜæßìÛî=ßè=îìÛãèßßðßìåíÛçâßîI=Þäì=íßò=êßìíéèßì=åìæãáßè=ÞßæîÛì=ã éæãåÛ=ïîæÛèÞíêìéäßåî=àöì=Ûîî=íß=éÝâ=æäìÛK

f`l=ÛìÜßîÛì=íóíîßçÛîãíåî=çßÞ=ïîÜãæÞèãèá=éÝâ=àöìÜßìßÞßæíßì=àöì=êßìJ íéèÛæ=íéç=íåÛææ=ïî=êå=ïêêÞìÛáK=aß=åéìîîãÞíßèáÛáßìÛÞß=âÛèîßìÛì=çÛè=íääæð ãèéç=f`l=çßÞÛè=Þß=æåèáîãÞíßèáÛáßìÛÞß=ïîÜãæÞÛí=Ûð=pãÞÛK

Finansiering och styrning

^ææÛ=ïîæÛèÞíßèáÛáßçÛèá=äì=åéèîìÛåîíÜïèÞèÛI=ðÛèæãáßè=æöêßì=åéèîìÛåîßè êå=OJP=åì=éÝâ=Þå=áßèéçàöìí=éÝåíå=åìæãáÛ=Þãíåïííãéèßì=çßÞ=pãÞÛ=àöì=Ûîî íîäççÛ=Ûð=âïì=êìéäßåîßè=æöêßì=éÝâ=éç=Þßî=Üßâöðí=äïíîßìãèáÛì=Ûð=èåáéî íæÛáK=cÛåîïìßìãèáßè=íåßì=æöêÛèÞß=ïèÞßì=åìßî=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=Þß ïêêìäîîÛÞß=åéèîìÛåîßèK=säìî=Ûîî=èéîßìÛ=äì=Ûîî=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=îìÛãèßßJ íóíîßçßî=ÞßæÛí=æãåÛ=çßææÛè=pãÞÛ=éÝâ=p`_K

bèæãáî=oosWí=Þãìßåîãð=íåÛææ=îääèíîßßòêéìîßè=ðÛìÛ=íääæðàãèÛèíãßìÛÞK aßè=íåÛææ=îÛòßíäîîÛí=àöì=Ûîî=åïèèÛ=àãèÛèíãßìÛ=íÛçîæãáÛ=íääæðåéíîèÛÞßì

ãèåæïíãðß=ìßíïìíßì=àöì=ïîðßÝåæãèáI=ãèðßíîßìãèáÛì=íÛçî=ïêêÜóááèÛÞ=Ûð ìãíååÛêãîÛæK=p`_=àåì=Ûææîíå=ãèîß=íïÜðßèîãéèßìÛ=îääèíîßßòêéìîßè=çßè=ÞßèèÛ àåì=âßææßì=ãèîß=áß=èåáéî=öðßìíåéîîK=f=êìÛåîãåßè=ÜßîóÞßì=ÞßîîÛ=Ûîî îãçåéíîèÛÞßè=àöì=ïîæÛèÞíåéèíïæîßìèÛ=æãááßì=êå=TMMJTRM=åìéèéìK

dßèéç=åéèîìÛåîíàöìâÛèÞæãèáÛìèÛ=éÝâ=Þß=åìæãáÛ=ïêêàöæäèãèáíÞãíåïíJ íãéèßìèÛ=âÛì=pãÞÛ=ßè=áéÞ=åéèîìéææ=öðßì=êìéäßåîßèí=ïîðßÝåæãèáK=aßè=ãèîßìèÛ íîóìèãèáßè=Ûð=êìéäßåîßèI=åéíîèÛÞíçäííãáî=éÝâ=êìéàßííãéèßææîI=æãááßì=âßæî êå=f`lK=aßî=âÛèÞæÛì=äï=ã=áìïèÞßè=éç=ßîî=ìßèî=Ûààäìíçäííãáî=àöìâåææÛèÞß Þäì=f`l=áßèéç=íãè=åéèîìÛåîíÜãèÞèãèá=æöêßì=Þßè=ßåéèéçãíåÛ=ìãíåßè=éç çÛè=ãèîß=æóÝåÛí=ÞìãðÛ=êìéäßåîßè=êå=ßîî=ßààßåîãðî=íäîîK

Problem

bèæãáî=p`_Wí=ÜßÞöçèãèá=Þìãðí=ãèíÛîíßìèÛ=ã=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=ãèîß êå=ßîî=ßààßåîãðî=íäîîK=bè=çäèáÞ=éæãåÛ=Ûåîöìßì=äì=ãèèß=ã=Þß=ßèíåãæÞÛ=æäèJ ÞßìèÛK=sÛì=éÝâ=ßè=áöì=íãè=ÞßæI=ðãæåßî=æßÞßì=îãææ=Ûîî=âßæâßîßè=Üæãì=æãÞÛèÞß=éÝâ íÛçéìÞèãèáßè=íðåìK=rêêÞìÛáßè=äì=ÞäìçßÞ=éÝåíå=åéìîÛìßI=ðãæåßî=ãèîß ïèÞßìæäîîÛì=ßîî=íóíîßçÛîãíåî=éÝâ=æåèáíãåîãáî=ÛìÜßîßK=pÛçÛìÜßîíæäèÞßìèÛ ðßìåÛì=éÝåíå=âÛ=ßîî=çãèÞìß=ãèàæóîÛèÞß=öðßì=ãèíÛîíßìèÛK

rèÞßì=Þß=íßèÛíîß=åìßè=âÛì=àæßìÛ=èÛîãéèßææÛ=íîÛîãíîãåçóèÞãáâßîßì=íÛîíÛî êå=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=ðßìåíÛçâßîßì=éÝâ=Þßî=ÜöìäÛì=Ûææîíå=ïêêíîå=ßè=ðãíí åéèåïììßèíK=bè=öåÛèÞß=åéèåïììßèí=éÝâ=éÝåíå=ßîî=öåÛÞ=ãèíæÛá=Ûð=öêêèÛ ïêêâÛèÞæãèáÛìI=Þäì=pãÞÛ=àöìßàÛææßì=ðÛìÛ=êåÞìãðÛèÞßI=åÛè=çöäæãáßè=æßÞÛ=îãææ Ûîî=àöìïîíäîîèãèáÛìèÛ=Üæãì=íðåìÛìß=àìÛçöðßìK

Hälso- och Sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK)

Verksamhet

eäæíéJ=éÝâ=íäïåðåìÞßèí=öíîßïìéêÛåéççãîîé=äì=èïçßìÛ=ßè=ãÞßßææ=àöìßèãèáK jßÞæßççÛìèÛI=íéç=àöì=èäìðÛìÛèÞß=äì=ÝÛ=PM=íîóÝåßèI=Üßíîåì=Ûð=íîÛîæãáÛ çóèÞãáâßîßìI=ðåìÞJ=éÝâ=êßìíéèÛæéìáÛèãíÛîãéèßì=íÛçî=ßèíåãæÞÛ=êßìíéèßì çßÞ=Ûèåèóîèãèá=îãææ=íðßèíå=âäæíéJ=éÝâ=íäïåðåìÞK

Öbh=ÞãíêéèßìÛÞß=àöììÛ=åìßî=OM=çãæäéèßì=åìéèéìI=ðÛìÛð=âäæàîßè=ðÛì=ßîî Ûææçäèî=ÛèíæÛá=îãææ=íîöÞ=àöì=âäæíéJ=éÝâ=íäïåðåìÞ=éÝâ=îãææ=ÛèáìäèíÛèÞß íéÝãÛæÛ=ðßìåíÛçâßîßì=ã=Þß=èäìÛæãááÛèÞß=öíîæãáÛ=áìÛèèæäèÞßìèÛK=cßç çãæäéèßì=åìéèéì=Ûðíåá=êíóåãÛîìãíåî=ïîðßÝåæãèáíÛìÜßîß=ã=íÛççÛ=æäèÞßìK cßç=çãæäéèßì=åìéèéì=Ûðíåá=àóíãíåI=êíóåãíåî=éÝâ=íéÝãÛæî=ìßâÛÜãæãîßìãèáíJ ÛìÜßîß=ã=_éíèãßèJeßìÝßáéðãèÛK

_éìîíßîî=àìåè=ãèíÛîíßìèÛ=ã=_éíèãßèJeßìÝßáéðãèÛ=äì=ÛåîãðãîßîßìèÛ=íåJ æßÞßí=åéèÝßèîìßìÛÞß=îãææ=_Ûæîãåïç=éÝâ=èéìÞðäíîìÛ=oóííæÛèÞK=aßî=ÛææçäèèÛ ÛèíæÛáßî=ÛèðäèÞí=àìäçíî=îãææ=éæãåÛ=àéìçßì=Ûð=ïîÜãæÞèãèáíãèíÛîíßìI=ßîî=ÛèèÛî íîöììß=ÛèðäèÞèãèáíéçìåÞß=äì=ÛïíåïæîÛîÛîãéèíðßìåíÛçâßî=ã=pðßìãáß=àöì æäåÛìßI=íäïåíåöîßìíåéìI=îÛèÞæäåÛìß=éÝâ=ÛèèÛè=ðåìÞêßìíéèÛæK

eãîîãææí=âÛì=Öbh=ãèîß=Þìãðãî=èåáìÛ=ßáèÛ=êìéäßåîI=Þßî=äì=ã=íîäææßî=Þß=éæãåÛ çßÞæßççÛìèÛ=EçóèÞãáâßîßìI=æÛèÞíîãèáI=ßèíåãæÞÛ=æäåÛìßF=íéç=âÛì=íîåîî=àöì ïîàöìÛèÞßî=éÝâ=àöì=ÞßîîÛ=âÛì=çÛè=íöåî=ÜãÞìÛá=àìåè=ÖbhK=cöìßèãèáßèí=ìéææ âÛì=Ûææîíå=âãîîãææí=ðÛìãî=àãèÛèíãäìßèíK=^èîÛæßî=ÜßðãæäÛÞß=ÜãÞìÛá=EßòåæK _éíèãßèF=àöì=NVVT=ïêêáãÝå=îãææ=Þìóáî=PMMK=cæßìîÛæßî=ÜãÞìÛá=æãááßì=ã íîéìæßåíåæÛííßè=NMKMMM=–=PMKMMM=åìéèéìI=áßèéçíèãîîíÜßæéêêßî=æãááßì=êå åèÛêêÛ=RMKMMM=åìéèéìK=sÛèæãáîðãí=îäÝåßì=ÜãÞìÛáßè=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=ìßíéì éÝâ=æéáãK=ÖðìãáÛ=åéíîèÛÞßì=àöìðäèîÛí=çßÞæßççÛìèÛ=íîå=àöì=íääæðÛK

cìåè=éÝâ=çßÞ=ÜïÞáßîåìßî=NVVU=âÛì=âåææßì=ðßìåíÛçâßîßè=êå=Ûîî=àöìJ äèÞìÛíK=bè=íîöììß=Þßæ=Ûð=ÛèíæÛáßè=åéççßì=Ûîî=íîóìÛí=öðßì=îãææ=oóííæÛèÞK Öbh=âÛì=éÝåíå=àöì=Ûðíãåî=Ûîî=íïÝÝßííãðî=çãèíåÛ=êå=ÜãÞìÛáßè=îãææ=íçäììß ßèíåãæÞÛ=Ûåîãðãîßîßì=éÝâ=ã=íîäææßî=íÛîíÛ=çßì=êå=èåáìÛ=íîöììß=êìéäßåî=ãèéç êìãçäìðåìÞííßåîéìè=ã=àéìç=Ûð=íKåK=çéÞßææðßìåíÛçâßîßìK=mæÛèßì=àãèèí éÝåíå=Ûîî=çßÞðßìåÛ=îãææ=ïêêÜóááèÛÞßè=Ûð=ßè=àïèåîãéèßææ=pÝâééæ=éà=mïÜæãÝ eßÛæîâK

bè=åéèíßåðßèí=Ûð=Ûîî=Þßè=äèÞìÛÞß=ãèìãåîèãèáßè=äì=Ûîî=Öbhí=ßáßè=ìéææ àöìäèÞìÛíK=aß=êæÛèßìÛÞß=êìéäßåîßè=äì=íå=êÛíí=íîéìÛ=Ûîî=çÛè=ãèîß=æäèáìß åÛè=àöìðäèîÛ=íãá=Ûîî=èåáéè=ßèíåãæÞ=çßÞæßç=ã=àöìßèãèáßè=åÛè=àöìðäèîÛí=îÛ ÛèíðÛì=àöì=ãèíÛîíßìèÛ=ðÛìß=íãá=êßìíéèßææî=ßææßì=ßåéèéçãíåîK=ã=íîäææßî åéççßì=Öbh=Ûîî=àå=îÛ=êå=íãá=ßîî=íîöììß=ÛèíðÛìK

péÝãÛæíîóìßæíßè=âÛì=êå=ìßáßìãèáßèí=ïêêÞìÛá=ïîìßîî=çöäæãáâßîßè=Ûîî ßèáÛáßìÛ=íãá=ã=îääèíîßßòêéìî=ãèéç=eäæíéJ=éÝâ=íäïåðåìÞíéçìåÞßîK=f=Þßî àöìíæÛá=íéç=êìßíßèîßìÛîí=àöì=ìßáßìãèáßè=íßì=péÝãÛæíîóìßæíßè=íîéìÛ=çöäJ æãáâßîßì=àöì=ßè=öåÛÞ=íðßèíå=ãèíÛîíK=aßè=éìáÛèãíÛîéìãíåÛ=æöíèãèá=çÛè àöìéìÞÛì=äì=Ûîî=áß=Öbh=ðäíßèîæãáî=ïîöåÛÞß=ïêêáãàîßì=éÝâ=êßìíéèßææÛ ìßíïìíßìK=oßáßìãèáßè=âÛì=äèèï=ãèîß=ÜßâÛèÞæÛî=àöìíæÛáßîK

pÛççÛèàÛîîèãèáíðãí=åÛè=çÛè=åéèíîÛîßìÛ=Ûîî=Öbh=äì=ã=ÜöìäÛè=Ûð=ßè éçðÛèÞæãèáíêìéÝßííI=Þäì=çÛè=öðßìáåì=àìåè=ßîî=ãÞßßææî=ÛìÜßîß=çßÞ=ßè=íîéì çäèáÞ=íçäììß=ãèíÛîíßìI=îãææ=ßè=çßì=êìéàßííãéèßææ=éìáÛèãíÛîãéè=çßÞ=íîöììß ãèíæÛá=Ûð=àöìðÛæîèãèáíÜãíîåèÞK=eïì=íèÛÜÜî=ÞßèèÛ=éçðÛèÞæãèá=åÛè=íåß=äì àöì=ÞÛáßè=íðåìî=Ûîî=ÜßÞöçÛI=ìãåîèãèáßè=îéìÞß=ÞéÝå=ðÛìÛ=åæÛì=éÝâ=Þßè æãááßì=éÝåíå=ã=æãèäß=çßÞ=ìßáßìãèáßèí=öèíåßçåæ=éç=ßè=öåÛÞ=íÛîíèãèá=êå Þßè=íéÝãÛæÛ=íßåîéìè=ã=ÖíîíÛçÛìÜßîßî=EêìéêK=NVVTLVUWTMFK

Organisation

ÖbhWí=åÛèíæã=Üßíîåì=Ûð=ßè=åÛèíæãÝâßà=éÝâ=ßè=åéèîéìíÝâßàK=hÛèíæãßî=äì àìãíîåßèÞß=çßè=êæÛÝßìÛî=ã=péÝãÛæíîóìßæíßèí=æéåÛæßìK

_ßìßÞèãèáßè=Ûð=ÜãÞìÛáíÛèíöåèãèáÛìèÛ=íÛçî=êæÛèßìãèáßè=Ûð=ðßìåJ íÛçâßîßè=íåßì=ã=íßò=éæãåÛ=ÜßìßÞèãèáíáìïêêßìK=dìïêêßìèÛ=íéç=ÜßçÛèèÛí Ûð=ßòêßìîßì=ãèéç=ìßíêßåîãðß=éçìåÞß=àåì=ãèáÛ=ÛèíæÛá=àöì=íãîî=ÛìÜßîß=ïîÛè ìßíêßåîãðß=çßÞæßç=íéç=ÜãÞìÛì=çßÞ=êßìíéèÛæ=íðÛìÛì=éÝåíå=àöì=æöèßåéíîJ èÛÞßìèÛK

f=îìß=íîöììß=êìéäßåî=íéç=Þìãðí=Ûð=Öbh=àãèèí=ÛèíîäææÞ=êßìíéèÛæ=Þäì Öbh=íîåì=àöì=æöèßèK=_æKÛK=Þìãðí=ãèíÛîíßìèÛ=ã=_éíèãßèJeßÝßáéðãèÛ=Ûð=ßè ÛèíîäææÞ=êíóåãÛîìãåßìK

pîóìßæíßè=àöì=Öbh=ïîíßí=êå=Þßè=åìæãáÛ=àöìßèãèáííîäççÛèK

Finansiering och styrning

_éìîíßîî=àìåè=çßÞæßçíÛðáãàîßì=êå=íÛççÛèæÛáî=PMMKMMM=åìéèéì=äì=Ûææ ðßìåíÛçâßî=ãèéç=Öbh=àãèÛèíãßìÛÞ=áßèéç=ÛèíæÛá=àìåè=pãÞÛK=fèàöì=ðÛìäß ÜïÞáßîåì=ãèåéççßì=Öbh=çßÞ=ßè=ÛèíæÛáíàìÛçíîäææÛè=Þäì=Þßè=ÛææçäèèÛ ãèìãåîèãèáßè=Ûð=åéççÛèÞß=åìí=ðßìåíÛçâßî=êìßíßèîßìÛíK=^èíæÛáßè=ïîJ ÜßîÛæÛí=Þäìßàîßì=àìåè=pãÞÛK

bèæãáî=Þßî=ÛðîÛæ=íéç=ïêêìäîîÛîí=çßææÛè=Öbh=éÝâ=pãÞÛ=íåÛææ=àöìßJ èãèáßè=ßè=áåèá=êßì=âÛæðåì=Ûðáß=ßè=ßåéèéçãíå=ìÛêêéìî=éÝâ=ã=íÛçÜÛèÞ çßÞ=åìííåãàîßî=éÝåíå=ßè=àóææãáÛìß=ðßìåíÛçâßîíìÛêêéìîK=Öbh=ÛèíðÛìÛì=àöì Ûîî=Þßè=ðßìåíÛçâßî=íéç=ÜßðãæäÛí=ÜãÞìÛá=æãááßì=ã=æãèäß=çßÞ=Þß=ÛææçäèèÛ ìãåîæãèäßì=íéç=öðßìßèíåéççãîí=çßææÛè=êÛìîßìèÛK=^ð=ÛðîÛæßî=àìÛçáåì=ÞéÝå

éÝåíå=Ûîî=Öbh=ðãÞ=ïîÜßîÛæèãèáÛì=öðßìíîãáÛèÞß=PMMKMMM=åìéèéì=Üöì ïèÞßìíîäææÛí=pãÞÛ=àöì=ÜßíæïîK

eãîîãææí=âÛì=Þßî=ðÛìãî=ßîî=åìÛð=Ûîî=Þß=çßÞæßççÛì=ã=Öbh=íéç=ÜßðãæäÛîí ÜãÞìÛá=éÝåíå=íåÛææ=ÜãÞìÛ=çßÞ=ßè=ßáßèãèíÛîí=éç=çãèíî=OMBK=cöì=Þß=êìéJ äßåî=íéç=Öbh=íääæð=ãèãîãßìÛì=éÝâ=ïêêâÛèÞæÛì=åìäðí=ÞéÝå=ãèáßè=ßáßèJ ãèíÛîíK

^ð=Þß=çßÞßæ=íéç=pãÞÛ=íîäææßì=îãææ=àöìßèãèáßèí=àöìàéáÛèÞß=àåì=âöáíî=RB ÛèðäèÞÛí=îãææ=ÛÞçãèãíîìÛîãðÛ=åéíîèÛÞßìK

Svensk-ryska samarbetsprojektet (SRSP)

Verksamhet

aãíåïííãéèßìèÛ=åìãèá=ßîî=ïîðßÝåæãèáííÛçÛìÜßîß=êå=àãèÛèíÞßêÛìîßçßèîßîí éçìåÞß=ãèæßÞÞßí=ã=íæïîßî=Ûð=NVUMJîÛæßîK=fèãîãÛîãðßî=åéç=ïìíêìïèáæãáßè=àìåè ìóíåÛ=íãÞÛ=Þäì=Þßî=àÛèèí=ßîî=íîéìî=ãèîìßííß=Ûð=Ûîî=ÞìÛ=æäìÞéç=Ûð=”Þßè íðßèíåÛ=çéÞßææßè”K=fèîß=çãèíî=àìåè=ìóíå=íãÞÛ=ÜßîéèÛÞßí=Üßâéðßî=Ûð=ßîî æåèáíãåîãáî=éÝâ=ïîâåææãáî=íÛçÛìÜßîßI=ðãæåßî=æßÞÞß=àìÛç=îãææ=ßîî=àéìçßææî íÛçÛìÜßîíêìéäßåîK=aßî=íðßèíåJìóíåÛ=íÛçÛìÜßîíêìéäßåîßî=ßîÛÜæßìÛÞßí=ã ÜöìäÛè=Ûð=NVVO=éÝâ=âÛì=Ûææî=íßÞÛè=Þßíí=âÛàî=ßè=íîÛÞãáî=öåÛèÞß=ðéæóçK

_ïÞáßîßè=àöì=NVVU=ïêêáåì=îãææ=Þìóáî=U=çãæäéèßì=åìéèéì=éÝâ=Þßè=îéîÛæÛ íðßèíåÛ=åéíîèÛÞßè=àöì=âßæÛ=êßìãéÞßè=NVVOJNVVU=ïêêáåì=îãææ=åèÛêêî=OS çãæäéèßì=åìéèéìK

pÛçÛìÜßîíêìéäßåîßî=äì=ßîî=ìßèéÞæÛî=àöìðÛæîèãèáíÜãíîåèÞ=íéç=äì=ãèìãåîÛî êå=àßç=ÞßæéçìåÞßèX=íîÛîæãáÛ=ÜßîÛæèãèáííóíîßçI=íîÛîííåïæÞàöìðÛæîèãèáI íîÛîæãá=ìßðãíãéèI=íåÛîîßæÛáíîãàîèãèá=éÝâ=ïêêÜöìÞ=íÛçî=ïêêÜóááÛèÞßî=Ûð=ßîî àïèáßìÛèÞß=íóíîßç=àöì=ÛïåîéìãíÛîãéèI=ïîÜãæÞèãèá=éÝâ=îãææíóè=Ûð=ìßðãíéìßìK fèàöì=NVVU=êæÛèßìÛÞßí=íÛççÛèæÛáî=ßîî=PMJîÛæ=ãèíÛîíßì=ãèéç=ÞßííÛ ÞßæéçìåÞßèK

jßìêÛìîßè=Ûð=ãèíÛîíßìèÛ=íåßì=êå=àßÞßìÛæ=èãðå=éÝâ=Üßíîåì=ã=àöìíîÛ=âÛèÞ Ûð=ìåÞáãðèãèáI=ßòêßìîíîöÞ=éÝâ=ïîÜãæÞèãèáíãèíÛîßìK=popm=âÛì=ÞéÝå=éÝåíå ßèáÛáßìÛîí=ã=ïîÜãæÞèãèá=Ûð=âöáìß=îääèíîßçäè=êå=ìßáãéèÛæ=èãðåK=pîöììß Þßæßè=Ûð=Þß=îßéìßîãíåî=ãèìãåîÛÞß=ãèíÛîíßìèÛ=íåßì=êå=êæÛîí=ã=oóííæÛèÞ=çßÞÛè Þß=çßì=êìÛåîãíåî=ãèìãåîÛÞß=ãèíÛîíßìèÛ=äáßì=ìïç=ã=pðßìãáß=ã=àéìç=Ûð íîïÞãßÜßíöå=éÝâ=ïîÜãæÞèãèáÛìK

fèìãåîèãèáßè=Ûð=ðßìåíÛçâßîßè=ÜÛíßìÛí=êå=åìæãáÛ=éçìåÞßíðãíÛ=öðßìJ ßèíåéççßæíßì=çßÞ=Þßî=ìóíåÛ=àãèÛèíçãèãíîßìãßî=Þäì=çÛè=Þßííïîéç=ã=ðãíí ïîíîìäÝåèãèá=ìßáæßìÛì=ðãæåÛ=åéíîèÛÞßì=íéç=íåÛææ=îÛí=Ûð=ìßíêßåîãðß=êÛìîK aßííÛ=öðßìßèíåéççßæíßì=ïêêìäîîÛí=ßàîßì=àöìâÛèÞæãèáÛì=çßææÛè=íðßèíåÛ éÝâ=ìóíåÛ=îääèíîßçäè=çßÞ=ÛèíðÛì=àöì=ìßíêßåîãðß=éçìåÞßK=popmWí=çßÞJ ðßìåÛè=ã=ÞßèèÛ=êìéÝßíí=éçàÛîîÛì=ÜßìßÞèãèáI=Ûðíîäçèãèá=éÝâ=ìßíïìíàöìJ ÞßæèãèáK

bè=áåèá=êßì=åì=íåßì=ßè=Ûðíîäçèãèá=Ûð=âïì=íÛçÛìÜßîßî=ïîðßÝåæÛí çßææÛè=Þßè=íðßèíåÛ=êìéäßåîæßÞèãèáßè=éÝâ=Þßè=ìóíåß=àãèÛèíçãèãíîßìèK

popm=âÛì=Ûð=ìßíïìííåäæ=Ûðíîåîî=àìåè=Ûîî=ßèáÛáßìÛ=íãá=ã=Ûææîàöì=éçJ àÛîîÛèÞß=êìéäßåîK=iãåÛíå=âÛì=çÛè=çßÞ=âäèíóè=îãææ=íãîî=ïêêÞìÛá=Ûðíîåîî àìåè=Ûîî=ÞßæîÛ=ã=êìéäßåî=Þäì=Þßè=êìãðÛîÛ=íßåîéìè=ðÛìãî=âïðïÞíÛåæãá=çéîJ îÛáÛìßK=käì=éçàÛîîÛèÞß=êìéäßåî=ÛåîïÛæãíßìÛí=àìåè=ìóíå=íãÞÛ=àöìíöåßì popm=öðßìàöìÛ=ÞßííÛ=îãææ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßì=íéç=ßòßçêßæðãí=pãÞÛ=éÝâ=qÛÝãíK kåáéî=Þãìßåî=íÛçÛìÜßîß=çßÞ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßì=íåßì=ãèîß=àìåè=popmWí=íãÞÛ

çßè=çÛè=äì=Þäìßçéî=ãèîß=àìäççÛèÞß=àöì=Ûîî=åîÛ=íãá=ïêêÞìÛá=íéç=æãááßì=ã æãèäß=çßÞ=Þßè=ßáèÛ=ãèìãåîèãèáßè=éÝâ=åéçêßîßèíßèK=rèÞßì=NVVT=éÝâ=NVVU âÛì=çÛè=ßòßçêßæðãí=åîÛáãî=íãá=ßîî=ïêêÞìÛá=íéç=îãææ=íîöììß=Þßæßè àãèÛèíãßìÛí=Ûð=ðäìæÞíÜÛèåßèK=rêêÞìÛáßî=íéç=ðÛì=ïîæÛáî=êå=ÛèÜïÞ=ïêêáåì îãææ=QMMKMMM=rpaK

pÛçÛìÜßîßî=ã=popm=âÛì=ðÛìãî=çóÝåßî=ïêêíåÛîîÛî=àìåè=ìóíå=íãÞÛI=ðãæåßî àìÛçàöìîí=ðãÞ=àæßìÛ=îãææàäææßè=ÜæKÛK=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=Þßè=ïîðäìÞßìãèá=íéç áäéìÞßí=NVVSK

Organisation

lìáÛèãíÛîéìãíåî=äì=popm=ßè=Þßæ=Ûð=cãèÛèíÞßêÛìîßçßèîßîK=qðå=âÛèÞJ æäááÛìß=éÝâ=ßè=êìéäßåîíßåìßîßìÛìß=ÛìÜßîÛì=àìåè=pîéÝåâéæç=çßÞ=ÛÞçãJ èãíîìÛîãéèI=êæÛèßìãèá=éÝâ=íÛçéìÞèãèá=Ûð=ãèíÛîíßìèÛK=mìéäßåîßî=âÛì=éÝåíå ßîî=êßìçÛèßèî=åéèîéì=ã=jéíåðÛ=ÜßçÛèèÛî=çßÞ=Þßè=íðßèíåÛ=êìéäßåîJ ÝâßàßèI=ßè=âÛèÞæäááÛìß=íÛçî=ßè=åéîéìíÛííãíîßèî=EìóíåÛFK

jéíåðÛåéèîéìßî=îãææåéç=êå=ÜßáäìÛè=àìåè=ìóíå=íãÞÛK=aßè=æéåÛæÛ=èäìJ ðÛìéè=íåÛêÛì=ðÛìÞÛáíåéèîÛåîßì=ãèéç=Þßè=ìóíåÛ=ÛÞçãèãíîìÛîãéèßè=íéç=äì éðäìÞßìæãáÛ=éÝâ=çöäæãáâßîßìèÛ=öåÛì=éÝåíå=îãææ=íÛçéìÞèãèáßè=çßÞ=ÛèÞìÛ ÛåîöìßìK=aßè=íðßèíåÛ=êßìíéèÛæßè=ÜåÞß=êå=åéèîéìßî=ã=jéíåðÛ=éÝâ=ã pîéÝåâéæç=äì=ìóíåîÛæÛèÞß=ðãæåßî=óîîßìæãáÛìß=âÛì=ïèÞßìæäîîÛî=åéèîÛåîßìèÛK dßèéç=íãèÛ=áéÞÛ=åéèîÛåîßì=çßÞ=Þßè=ìóíåÛ=ÛÞçãèãíîìÛîãéèßè=âÛì=popm éÝåíå=åïèèÛî=çßÞðßìåÛ=îãææ=Ûîî=àöìçßÞæÛ=åéèîÛåîßì=ßòßçêßæðãí=àöì=pãÞÛ=ã èåáéî=àÛææK

aßè=êßìíéèÛæ=íéç=äì=ÛèíîäææÞ=ã=êìéäßåîßî=ÛìÜßîÛì=çßÞ=öðßìáìãêÛèÞß êæÛèßìãèáI=íÛçéìÞèãèá=éÝâ=ÛÞçãèãíîìÛîãéè=Ûð=ÛìÜßîßîK=f=Þß=ÞãìßåîÛ=ãèJ íÛîíßìèÛ=ã=éæãåÛ=Þßæêìéäßåî=ßèáÛáßìÛí=êßìíéèÛæ=àìåè=éæãåÛ=çóèÞãáâßîßì íéç=ßòßçêßæðãí=oãåíìßðãíãéèíðßìåßîI=oãåííåÛîîßðßìåßîI=oãåíáäæÞíJ åéèîéìßîI=oßðãíéìíèäçÞßèI=oãåíÜÛèåßè=íÛçî=oßáßìãèáíåÛèíæãßîK

Finansiering och styrning

héíîèÛÞßìèÛ=àöì=êìéäßåîßî=æãááßì=Ûææîíå=àöì=èäìðÛìÛèÞß=êå=ÝÛ=U=çãæäéèßì éç=åìßîK=mßèáÛìèÛ=åéççßì=àìåè=raí=ÛèíæÛá=àöì=íÛçÛìÜßîßî=çßÞ=`ßèîìÛæJ éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=éÝâ=ÜßîÛæÛí=ïî=íéç=ßîî=ìÛçÛèíæÛáI=ÜÛíßìÛî=êå=ßè=ÞßîÛæäßìÛÞ ÛèíæÛáíàìÛçíîäææÛèK

aß=íðßèíåÛ=çóèÞãáâßîßì=íéç=äì=ßèáÛáßìÛÞß=ã=êìéäßåîßè=àåì=àïææ åéíîèÛÞíîäÝåèãèá=àöì=Þß=ãèíÛîíßì=íéç=áöìíK

_ßíæïî=éç=Þßè=öðßìáìãêÛèÞß=ãèìãåîèãèáßè=Ûð=êìéäßåîßî=îÛí=ã=ßè=íîóìJ áìïêê=íéç=íÛççÛèîìäÞßì=PJQ=áåèáßì=êßì=åìK=pîóìáìïêêßè=äì=ÜßçÛèèÛÞ çßÞ=àöìßîìäÞÛìß=àöì=cãèÛèíÞßêÛìîßçßèîßî=ElìÞàöìÛèÞßèFI=rîìãåßíJ

ÞßêÛìîßçßèîßîI=oãåííåÛîîßðßìåßîI=oãåíìßðãíéèíðßìåßîI=oãåíáäæÞíåéèîéìßî éÝâ=pãÞÛK

^ææÛ=éêßìÛîãðÛ=Üßíæïî=ã=Ûèíæïîèãèá=îãææ=Þß=ßèíåãæÞÛ=êìéäßåîßè=îÛí=Ûð êìéäßåîÝâßàßèK

rèÞßì=NVVS=áßèéçàöìÞßí=ßè=ïîðäìÞßìãèá=Ûð=íÛçÛìÜßîíêìéäßåîßîI=ðãæåßî ÜæKÛK=ìßíïæîßìÛÞß=ã=Ûîî=åìÛðßè=êå=ïêêàöæäèãèá=éÝâ=íîóìèãèá=Ûð=ðßìåJ íÛçâßîßè=íåäìêîßíK=jßì=ïêêçäìåíÛçâßî=äáèÛí=èï=åî=ðßìåíÛçâßîíçåæ éÝâ=ÜïÞáßîßìãèá=àöì=Þß=éæãåÛ=ÞßæéçìåÞßèÛK=pîóìáìïêêßè=ãèìäîîÛÞßí=ïèÞßì NVVTI=ðãæåßî=éÝåíå=ðÛì=ßîî=åéèåìßî=ìßíïæîÛî=Ûð=ïîðäìÞßìãèáßèK=f ïîðäìÞßìãèáßè=åéèíîÛîßìÛÞßí=éÝåíå=Ûîî=Þß=ÛÞçãèãíîìÛîãðÛ=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì ÞßîîÛ=êìéäßåî=ðÛì=âöáìß=äè=àöì=ÛèÞìÛ=ääçàöìÜÛìÛ=êìéäßåîK

Problem

f=æãåâßî=çßÞ=ðÛÞ=çåèáÛ=ÛèÞìÛ=Ûåîöìßì=âÛì=ßìàÛìãî=ã=íãîî=öíîíÛçÛìÜßîßI åéèíîÛîßìÛì=popm=Ûîî=Þßî=ðÛìãî=ßè=àöìâåææÛèÞßðãí=íîéì=éçíäîîèãèá=êå=Þß æßÞÛèÞß=ÜßàÛîîèãèáíâÛðÛìèÛ=ã=Þßè=ìóíåÛ=ÛÞçãèãíîìÛîãéèßèK=qÛÝå=ðÛìß=íãè æéåÛæÛ=ìßêìßíßèîÛîãéè=éÝâ=Þßè=îóÞæãáÛ=êéæãîãíåÛ=àöìÛèåìãèáßè=Ûð=êìéäßåîßî âÛì=ßçßææßìîãÞ=ÞßííÛ=êìéÜæßç=ðÛìãî=âÛèîßìÜÛìÛK

jÛè=åÛè=éÝåíå=åéèíîÛîßìÛ=Ûîî=Þßî=íÛçÛìÜßîßî=çåíîß=ðÛìÛ=çóÝåßî æåèáíãåîãáî=àöì=Ûîî=Þßî=íåÛææ=áå=Ûîî=åíîÛÞåéççÛ=ìßíïæîÛîK=oóííæÛèÞ=äì=ãèîß ÜÛìÛ=ßè=íîéìçÛåî=ïîÛè=éÝåíå=ßîî=çóÝåßî=íîéìî=æÛèÞ=çßÞ=ßè=îïèá=éÝâ=ãèJ áìéÞÞ=àöìðÛæîèãèáíîìÛÞãîãéèK=péç=ÜãÞìÛá=îãææ=çéÞßìèãíßìãèáßè=Ûð=íîÛîíJ àöìðÛæîèãèáßè=çåíîß=çÛè=ãèíß=Ûîî=åîîÛ=çãæäéèßì=éç=åìßî=ãèîß=ìäÝåßì=íäìJ íåãæî=æåèáîK=fèíÛîíßìèÛ=çåíîß=Ûææîíå=ðÛìÛ=ÜåÞß=æåèáíãåîãáÛ=éÝâ=íîìÛîßáãíåî ïîðÛæÞÛK=Äðßè=éç=ÞßîîÛ=âÛì=ðÛìãî=ßè=áìïèÞàöìïîíäîîèãèá=íéç=ðÛìãî=åäèÞ àöì=êìéäßåîßî=ìßÞÛè=ãèæßÞèãèáíðãí=åäèèí=Þßî=ãÜæÛèÞ=ßè=Ûèãèá=éîãææàìßÞíJ íîäææÛèÞß=Ûîî=Þßî=äì=íðåìî=Ûîî=ìßÞéðãíÛ=åéèåìßîÛ=ßààßåîßì=Ûð=ãèíÛîíßìèÛK

Bilaga 2

Sida Insatser i Central- och Östeuropa

– information till svenska parter

Bakgrund

rîáåèáíêïèåîßè=àöì=pãÞÛí=ðßìåíÛçâßî=ã=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=–=çßÞ îéèðãåî=êå=pðßìãáßí=áßéáìÛàãíåÛ=èäìéçìåÞß=–=äì=Þß=çåæ=íéç=ìßáßìãèá=éÝâ ìãåíÞÛá=àÛíîíîäææîK

pÛçÛìÜßîßî=íåÛææW

  • àìäçäÛ=ßè=íäåßìâßîíáßçßèíåÛê
  • àöìÞäïêÛ=ÞßçéåìÛîãèí=åïæîïì
  • íîöÞäÛ=ßè=íéÝãÛæî=âåææÜÛì=ßåéèéçãíå=éçðÛèÞæãèá
  • íîöÞäÛ=ßè=çãæäöçäííãáî=âåææÜÛì=ïîðßÝåæãèáK

bîî=ääçíîäææÞâßîíêßìíêßåîãð=íåÛææ=áßèéçíóìÛ=âßæÛ=íÛçÛìÜßîßîK=fèíÛîíßìèÛ íåÛææ=éÝåíå=ïèÞßìæäîîÛ=åÛèÞãÞÛîæäèÞßìèÛí=ÛèêÛííèãèá=îãææ=brK

oãåîæãèäßìèÛ=àöì=íÛçÛìÜßîßî=àìÛç=îãææ=éÝâ=çßÞ=NVVU=àÛíîíîäææÞßí=Ûð ìãåíÞÛáßè=ðåìßè=NVVR=êå=áìïèÞðÛæ=Ûð=êìéêéíãîãéè=NVVQLVRWNSMK

pÛçÛìÜßîíêìéáìÛççßî=éçàÛîîÛì=îéîÛæî=Þìóáî=UMM=çãæä=åì=àöìïîéç=Þß çßÞßæ=íéç=åÛèÛæãíßìÛí=ðãÛ=brK=^ð=ÞßîîÛ=Üßæéêê=ÞãíêéèßìÛì=pãÞÛ=ïèÞßì ÜïÞáßîåìßî=NVVU=Þìóáî=RMM=çãæä=åì=àöì=íÛçÛìÜßîß=çßÞ=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîJ ßïìéêÛK=cöì=Þßî=Þãìßåî=íäåßìâßîíìßæÛîßìÛÞß=íîöÞßî=ÛèíðÛìÛì=ïîìãåßíJ ÞßêÛìîßçßèîßîI=raK=hïæîïìI=àéìíåèãèáI=éÝâ=ÛåÛÞßçãíåî=íÛçÛìÜßîß=æãááßì âïðïÞíÛåæãáßè=ãèéç=pðßèíåÛ=fèíîãîïîßîí=ÛèíðÛìíéçìåÞßK

pãÞÛ=âÛì=ßè=íäìíåãæÞ=ÛðÞßæèãèá=àöì=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛI=pãÞÛJÖíîI íéç=âÛì=ÛèíðÛì=àöì=çßìêÛìîßè=Ûð=Þß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=ã=ìßáãéèßèK=pîöÞ ðãÛ=ßèíåãæÞÛ=éìáÛèãíÛîãéèßì=EçßÞ=ßè=ßáßèãèíÛîí=êå=OM=êìéÝßèîF=ÛÞçãèãíîJ ìßìÛí=Ûð=pãÞÛí=ÛðÞßæèãèá=àöì=íÛçÛìÜßîß=çßÞ=ßèíåãæÞÛ=éìáÛèãíÛîãéèßì=éÝâ âïçÛèãîäìî=ÜãíîåèÞI=pbh^K=aßîíÛççÛ=áäææßì=ßðßèîïßææî=âïçÛèãîäìî=ÜãJ íîåèÞ=îãææ=ìßáãéèßèK

Vilka länder samarbetar vi med?

oßáßìãèá=éÝâ=ìãåíÞÛá=âÛì=êìãéìãîßìÛî=àöæäÛèÞß=æäèÞßì=éÝâ=éçìåÞßèW iãîÛïßèI=ißîîæÛèÞI=bíîæÛèÞI=méæßè=éÝâ=oóííæÛèÞ=–=àìäçíî=Þß=èéìÞðäíîìÛ ìßáãéèßìèÛ=Þðí=pWî=mßîßìíÜïìáI=ißèãèáìÛÞí=æäèI=hÛæãèãèáìÛÞI=míåéð=éÝâ kéðáéìéÞ=çßÞ=éçáãðÛèÞß=æäè=íÛçî=_Ûìßèîíìßáãéèßè=–=Þðí=^ìÝâÛèáßæíå éÝâ=jïìçÛèíå=çßÞ=éçáãðÛèÞß=æäè=íÛçî=ìßêïÜæãåßè=hÛìßæßèK=fèíÛîíßì=ã jéíåðÛ=áäææßì=àìäçíî=àßÞßìÛæÛ=íóíîßç=éÝâ=ãèíîãîïîãéèßìK=lÝåíå=ÛèÞìÛ éçìåÞßè=íåíéç=ìßêïÜæãåßè=héçã=éÝâ=séæéáÞÛí=æäè=éÝâ=ã=öðìãáî=Þäì ìßàéìçêìéÝßííßè=äì=Ûð=íäìíåãæî=ãèîìßííßI=åÛè=åéççÛ=ãàìåáÛK

f=öðìãáî=íåßì=íÛçÛìÜßîß=çßÞ=àìäçíî=råìÛãèÛ=çßè=äðßè=çßÞ jéæÞÛðãßèI=dßéìáãßè=éÝâ=èåáìÛ=Ûð=Þß=ÛèÞìÛ=æäèÞßìèÛ=ã=lppK

pãÞÛJÖíî=ÛèíðÛìÛì=éÝåíå=àöì=ßîî=éçàÛîîÛèÞß=ÜãíîåèÞíêìéáìÛç=ã=Þßî àéìèÛ=gïáéíæÛðãßèI=àìäçíî=_éíèãßèJeßìÝßáéðãèÛK=aßè=ðßìåíÛçâßîßè Üßíåìãðí=ãèîß=ã=ÞßèèÛ=íåìãàîK=cöì=ãèàéìçÛîãéè=âäèðãíÛí=îãææ=pãÞÛJÖíîí=ßèâßî àöì=ðäíîìÛ=_ÛæåÛèI=bs_K

Vilka insatser kan få stöd?

pîöÞßî=ðãÛ=pãÞÛ=îãææ=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=íåÛ=áöìÛ=Þßî=çöäæãáîW

–=àöì=íÛçÛìÜßîíæäèÞßìèÛ=Ûîî=ÞìÛ=èóîîÛ=Ûð=íðßèíåÛ=ßìàÛìßèâßîßì=éÝâ=íðßèíå åéèåïììßèíåìÛàîãá=åéçêßîßèí=ã=íãîî=ìßàéìçÛìÜßîßK

–=àöì=íðßèíåÛ=ãèíîãîïîãéèßìI=àöìßîÛáI=çóèÞãáâßîßì=éÝâ=ßèíåãæÞÛ=ßòêßìîßì Ûîî=ÞßæîÛ=ã=àöìäèÞìãèáíêìéÝßííßè=ã=`ßèîìÛæJ=éÝâ=ÖíîßïìéêÛ=éÝâ=ÞäìçßÞ éÝåíå=ÜóááÛ=ïêê=ßîî=ÜßíîåßèÞß=áìÛèèæÛèÞííÛçÛìÜßîß=îãææ=öçíßíãÞãá=èóîîÛK

fèíÛîíßìèÛ=íåÛ=ðÛìÛ=åéèåìßîÛI=ðäæ=ÛðáìäèíÛÞß=éÝâ=åíîÛÞåéççÛ=ßààßåîßì íéç=Üæãì=ÜßíîåßèÞß=äðßè=íßÞÛè=Þßî=ÜãíîåèÞíàãèÛèíãßìÛÞß=íÛçÛìÜßîßî ïêêâöìîK

fèíÛîíßìèÛ=íåÛ=Ûðíß=ðßìåíÛçâßîßì=íéç=äì=íîìÛîßáãíåÛ=àöì=éçðÛèÞJ æãèáíêìéÝßííßèI=î=ßò=èäì=Þßî=áäææßì=ãèíîãîïîãéèíJ=éÝâ=íóíîßçïîðßÝåæãèáK=aß Üöì=åíîÛÞåéççÛ=êéíãîãðÛ=íêìãÞèãèáíßààßåîßì=éÝâ=ïîàéìçÛí=íå=Ûîî=Þßî íðßèíåÛ=íîöÞßî=íå=íèÛìî=íéç=çöäæãáî=åÛè=ÛððßÝåæÛíK

pîöÞ=íéç=íèßÞðìãÞßì=åéèåïììßèí=çßææÛè=àöìßîÛá=ã=íÛçÛìÜßîíæäèÞßìèÛ íåÛ=ãèîß=àöìßåéççÛK=pãÞÛ=íîöÞäßì=Þäìàöì=èéìçÛæî=ãèîß=ðßìåíÛçâßî=íéç ìãåîÛí=îãææ=ßèÜÛìî=ßîî=ßèíåãæî=àöìßîÛáK

cöì=íÛçÛìÜßîíêìéäßåî=çßææÛè=íðßèíåÛ=àöìßîÛá=éÝâ=àöìßîÛá=ã=íÛçJ ÛìÜßîíæäèÞßìèÛ=àãèèí=ßîî=íäìíåãæî=êìéáìÛçI=pîÛìîÖíîK=fèàéìçÛîãéè=éç=êìéJ áìÛççßî=àãèèí=Üæ=Û=êå=ñññKíãÞÛKíßK

rîìïíîèãèá=àãèÛèíãßìÛí=èéìçÛæî=ãèîßK=rîìïíîèãèá=åÛè=ÜÛìÛ=ãèáå=íéç=ßè çãèÞìß=åéçêéèßèî=ã=åïèíåÛêíïîðßÝåæÛèÞß=ãèíÛîíßì=íéç=pãÞÛ=àãèÛèíãßìÛìK

bðßèîïßææ=íåÞÛè=ïîìïíîèãèá=íåÛ=èéìçÛæî=ïêêâÛèÞæÛí=ã=åéèåïììßèíK rêêâÛèÞæãèáíàöìàÛìÛèÞßî=íåÛ=ÞéåïçßèîßìÛíK

aìãàîíåéíîèÛÞßì=àãèÛèíãßìÛí=èéìçÛæî=ãèîß=âßææßìK=bè=àöìïîíäîîèãèá=àöì àãèÛèíãßìãèá=àìåè=pãÞÛ=äì=Ûîî=êÛìîßè=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=âÛì=îãææìäÝåæãáÛ ßåéèéçãíåÛ=ìßíïìíßì=àöì=Ûîî=àãèÛèíãßìÛ=Þßè=ßáèÛ=ðßìåíÛçâßîßè=ãèåæïíãðß èöÞðäèÞãá=ÛÞçãèãíîìÛîãéèK

bèíîÛåÛ=íßçãèÛìãßì=àãèÛèíãßìÛí=ßèÞÛíî=ã=íäìíåãæî=çéîãðßìÛÞß=ïèÞÛèJ îÛáíàÛææI=î=ßò=éç=íßçãèÛìãßî=ìöì=ßè=Ûð=pãÞÛ=çóÝåßî=íîÛìåî=êìãéìãîßìÛÞ àìåáÛ=ßææßì=çåæáìïêêI=åéçêæßîîßìÛì=ßææßì=àöìíîäìåßì=ßààßåîßìèÛ=Ûð=ÛèÞìÛ íðßèíåÛ=ãèíÛîíßì=êå=éçìåÞßî=ßææßì=âÛì=ßè=ßáßè=ðÛìÛåîãáî=êéíãîãð=ßààßåîK

Sidas handläggning

1. Förankring i samarbetslandet en förutsättning

bè=àöìïîíäîîèãèá=àöì=Ûîî=pãÞÛ=íåÛ=êìöðÛ=ßîî=êìéäßåîàöìíæÛá=äì=Ûîî=Þßî=äì àöìÛèåìÛî=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=éÝâ=íÛçéìÞèÛî=çßÞ=ÛèèÛè=ìßæßðÛèî=ðßìåJ íÛçâßî=íéç=ÜßÞìãðí=ÞäìK

bè=íåìãàîæãá=àìÛçíîäææèãèá=îãææ=pãÞÛ=àìåè=Þßè=çóèÞãáâßî=ã=íÛçÛìÜßîíJ æÛèÞßî=íéç=åééìÞãèßìÛì=ïîæäèÞíåî=íîöÞ=äì=ßîî=ïîîìóÝå=àöì=Þßè=ÜßáäìÞÛ àöìÛèåìãèáßèK=f=bíîæÛèÞ=éÝâ=ißîîæÛèÞ=âÛì=àãèÛèíçãèãíîßìãßìèÛ=ÞßèèÛ ïêêáãàîK=f=iãîÛïßè=æãááßì=Þßè=êå=ïîìãåßíçãèãíîßìãßî=éÝâ=ã=méæßè=êå=åéçJ çãîîéè=àöì=brJãèîßáìÛîãéè=íÛçî=àöì=çãæäöãèíÛîíßì=êå=çãæäöçãèãíîßìãßîK

cöì=íÛçÛìÜßîíêìéäßåî=ã=oóííæÛèÞ=îãææçäîí=Þßè=ìßáãéèÛæÛ=éÝâ=æéåÛæÛ àöìÛèåìãèáßè=ßè=ÛðáöìÛèÞß=ÜßîóÞßæíßK=pÛçÛìÜßîíêÛìîßè=ã=çéîîÛáÛìæÛèÞßî ÛèíðÛìÛì=àöì=åéèîÛåîßìèÛ=çßÞ=Þßè=ßáèÛ=åééìÞãèßìãèáíçóèÞãáâßîßèK

oßíïæîÛîßî=Ûð=ðßìåíÛçâßîßè=äì=ÜßìéßèÞß=Ûð=Ûîî=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî áßèéç=ßáèÛ=åîÛáÛèÞßè=ðãíÛì=ÜßíæïîíÛçâßî=èäì=Þßî=áäææßì=Ûîî=ðãÞÛìßJ ïîðßÝåæÛ=Þßè=ðßìåíÛçâßî=íéç=Þßî=íðßèíåÛ=íîöÞßî=ÛðíßìK

2. Sidas bedömning

pãÞÛ=æäçèÛì=íîöÞ=îãææ=êìéäßåî=íéç=áßèéçàöìí=Ûð=ðåìÛ=íÛçÛìÜßîíæäèÞßìK aß=íðßèíåÛ=ãèíÛîíßìèÛ=äì=äïíî=ãèíÛîíßìK=aßî=äì=Ûææîíå=ãèîß=íðßèíåÛ=êìéäßåî íéç=íåÛ=áßèéçàöìÛí=ïîÛè=ßíîèãíåÛI=æßîîãíåÛI=æãîÛïãíåÛI=ìóíåÛI=êéæíåÛ=éÝâ ïåìÛãèíåÛ=êìéäßåî=çßÞ=íîöÞ=Ûð=íðßèíåÛ=åïèíåÛêßì=éÝâ=ßìàÛìßèâßîßìK

bè=ðãåîãá=ïîáåèáíêïèåî=ã=pãÞÛí=êìöðèãèá=Ûð=ßîî=ãèíÛîíàöìíæÛá=äì=Þß=Ûð ìßáßìãèáßè=ÜßíæïîÛÞß=æÛèÞíîìÛîßáãßìèÛ=àöì=Þß=êìãéìãîßìÛÞß=æäèÞßìèÛ=íÛçî Þß=Ûð=ìãåíÞÛáßè=àÛíîíîäææÞÛ=çåæßè=àöì=öíîíÛçÛìÜßîßîK

sãÞ=êìöðèãèá=Ûð=ãèíÛîíßì=àäíîßì=pãÞÛ=íäìíåãæî=ÛðíßßèÞß=ðãÞ=àöæäÛèÞßK

* oßæßðÛèí: Står det klart vilka utvecklingsproblem i landet som proäßåîßî=íåÛ=ÜãÞìÛ=îãææ=Ûîî=æöíÛ\

* oßíïæîÛîéìãßèîßìãèá: Är förslaget inriktat på tydligt formulerade mål éÝâ=àöìðäèîÛÞß=ìßíïæîÛî\

* iéáãíå=ïêêÜóááèÛÞ: Finns det ett tydligt samband mellan problem, çåæ=éÝâ=Þß=Ûåîãðãîßîßì=íéç=íåÛ=áßèéçàöìÛí=ãèéç=ìÛçßè=àöì=ãèíÛîíßè\

* oãíåßì: Framgår det av förslaget vilka risker som kan påverka iníÛîíßèí=áßèéçàöìÛèÞß=éÝâ=âïì=Þß=ìãíåßìèÛ=íåÛ=âÛèîßìÛí\

* dßèéçàöìÜÛìâßî: Är roll- och ansvarsfördelningen mellan medðßìåÛèÞß=êÛìîßì=îóÞæãá=éÝâ=îìéðäìÞãá\

* rîâåææãáâßî: Tar samarbetslandet ett sådant ansvar för insatsens áßèéçàöìÛèÞß=Ûîî=Þßî=àåì=ÜßíîåßèÞß=ßààßåîßì=äðßè=èäì=êìéäßåîßî=äì=íæïî\

* héíîèÛÞíßààßåîãðãîßî: Kan slutresultatet uppnås på ett annat och mindre åéíîíÛçî=íäîî\=mìéäßåî=éÝâ=ãèíÛîíßì=íéç=ãíîäææßî=åÛè=àãèÛèíãßìÛí=êå åéççßìíãßææ=ÜÛíãí=åÛè=î=ßò=ãèîß=ÜßðãæäÛí=íîöÞK

sãÞ=çßì=éçàÛîîÛèÞß=ãèíÛîíßì=îãææäçêÛí=ã=ìßáßæ=ßè=ãèÞßæèãèá=ã=àÛíßì=ã=Ûðíãåî Ûîî=åíîÛÞåéççÛ=ßîî=åéíîèÛÞíßààßåîãðî=éÝâ=äèÞÛçåæíßèæãáî=íîöÞK

oßáßìãèá=éÝâ=ìãåíÞÛá=âÛì=ÜßíæïîÛî=Ûîî=Ûææî=íÛçÛìÜßîß=çßÞ=`ßèîìÛæJ=éÝâ ÖíîßïìéêÛ=íåÛææ=áßèéçíóìÛí=Ûð=ßîî=ääçíîäææÞâßîíêßìíêßåîãð=æãåíéç=Ûîî âäèíóè=íåÛ=îÛí=îãææ=ãèíÛîíßìí=åéèíßåðßèíßì=àöì=çãæäöèK=pãÞÛ=àäíîßì=Þäìàöì íäìíåãæî=ÛðíßßèÞß=ðãÞ=Ûîî=ÞßííÛ=àìåáéì=Üßæóíßí=ã=ïèÞßìæÛáßîK

gäçíîäææÞâßî

bè=ïîáåèáíêïèåî=äì=Ûîî=Þß=àæßíîÛ=ãèíÛîíßì=çßÞàöì=Ûîî=ìßíïìíßì=àöìÞßæÛí ßææßì=éçàöìÞßæÛí=ßææßì=Ûîî=ìßáæßì=ßææßì=ðßìåíÛçâßîßì=ïîàéìçÛí=ßææßì=àöìJ äèÞìÛíK=bàîßìíéç=àöìÞßæèãèáßè=Ûð=ìßíïìíßì=EêßèáÛìI=îãÞI=ãèàéìçÛîãéè=ßîÝF çßææÛè=åðãèèéì=éÝâ=çäè=ã=ìßáßæ=äì=éæãåÛ=äì=Þßî=îìéæãáî=Ûîî=àöìäèÞìãèáÛì=ã ÞßííÛ=ÛðíßßèÞßè=àåì=éæãåÛ=ßààßåîßì=àöì=åðãèèéì=ìßíêßåîãðß=çäèK=^ææÛ ãèíÛîíàöìíæÛá=àöìïîíäîîí=Þäìàöì=ìßÞéáöìÛ=àöì=âïì=åðãèèéì=ìßíêßåîãðß=çäè ÞßæîÛì=ã=êæÛèßìãèá=éÝâ=áßèéçàöìÛèÞß=Ûð=ãèíÛîíßè=éÝâ=âïì=ßààßåîßìèÛ=Ûð Þßè=àöìßíæÛáèÛ=ãèíÛîíßè=àöìðäèîÛí=êåðßìåÛ=åðãèèéì=ìßíêßåîãðß=çäèK

fèíÛîíßì=íåÛ=ðÛìÛ=ïîàéìçÛÞß=íå=Ûîî=Þß=îÛì=îãææðÛìÛ=çöäæãáâßîßì=Ûîî=ÜãÞìÛ îãææ=öåÛÞ=ääçíîäææÞâßî=íåðäæ=ðãÞ=áßèéçàöìÛèÞßî=íéç=áßèéç=ãèíÛîíßèí æåèáíãåîãáÛ=ßààßåîßìK=aßè=íðßèíåÛ=êÛìîßè=âÛì=ÛèíðÛì=àöì=Ûîî=îãææìäÝåæãá åéçêßîßèí=àãèèí=Þå=Þßî=áäææßì=Ûîî=ÛèÛæóíßìÛ=éÝâ=Ûîî=àìäçäÛ=ääçíîäææÞâßî=ã ðßìåíÛçâßîßèK=jåæÜßíåìãðèãèáßè=íåÛ=Ûèáß=âïì=ãèíÛîíßè=àöìðäèîÛí=ÜãÞìÛ îãææ=öåÛÞ=ääçíîäææÞâßî=çßææÛè=åðãèèéì=éÝâ=çäèK=lç=ßè=ãèíÛîí=ÜßÞöçí íÛåèÛ=ìßæßðÛèí=Þå=Þßî=áäææßì=ääçíîäææÞâßî=íåÛ=ÞßîîÛ=çéîãðßìÛíK

jãæäöåéèíßåðßèíßì

cöìíæÛá=îãææ=ãèíÛîíßì=íåÛ=äðßè=ÜßíåìãðÛ=àöìðäèîÛÞ=êéíãîãð=ßææßì=èßáÛîãð êåðßìåÛè=êå=çãæäöè=ãèåæïíãðß=ãèðßìåÛè=êå=çäèèãíåéìí=âäæíÛI=çÛìåI=æïàîI ðÛîîßè=éíðK=eäèíóè=íåÛ=îÛí=îãææ=íåðäæ=ÞãìßåîÛ=íéç=ãèÞãìßåîÛ=ßààßåîßìK=bè éÜæãáÛîéìãíå=Üßíåìãðèãèá=Ûð=çãæäöåéèíßåðßèíßì=íåÛææ=Üæ=Û=íðÛìÛ=êå=éç êìéäßåîßî=åéççßì=Ûîî=áß=Üäîîìß=ßææßì=íäçìß=àöìïîíäîîèãèáÛì=àöì=ßè=çãæäöJ çäííãáî=âåææÜÛì=ïîðßÝåæãèá=êå=æåèá=íãåîI=éç=åéçêßîßèíïîðßÝåæãèá=ßææßì çßîéÞïîðßÝåæãèá=íéç=ìßæÛîßìÛì=îãææ=çãæäö=éÝâ=âåææÜÛì=ïîðßÝåæãèá=ãèèßàÛîîÛí ã=êìéäßåîßîI=éç=êìéäßåîßî=ÜãÞìÛì=îãææ=ïîðßÝåæãèá=Ûð=íóíîßç=íéç=êåðßìåÛì çãæäöè=êå=ßîî=êéíãîãðî=ßææßì=èßáÛîãðî=íäîîK=lç=ßè=ãèíÛîí=ÜßÞöçí=íÛåèÛ ìßæßðÛèí=Þå=Þßî=áäææßì=çãæäöêåðßìåÛè=íåÛ=ÞßîîÛ=çéîãðßìÛíK=mÛìîßè=ã íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=âÛì=âïðïÞÛèíðÛì=àöì=Ûîî=çãæäöåéèíßåðßèíßìèÛ=ïîìßÞí=éÝâ àöì=Ûîî=åîáäìÞßì=ðãÞîÛí=àöì=Ûîî=çãèíåÛ=ßðßèîïßææÛ=èßáÛîãðÛ=åéèíßåðßèíßìK

3. Identifiering av svensk part

hïèÞ=ßææßì=ÜßíîäææÛìß=Ûð=Þßè=ÛåîïßææÛ=îääèíîßè=àìåè=íðßèíå=æßðßìÛèîöì=äì ÛææîãÞ=êÛìîßè=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîK=pãÞÛ=àïèáßìÛì=íéç=çäåæÛìß=éÝâ=àãèÛèíãäìK

f=çåèáÛ=àÛææ=âÛì=çéîîÛáÛìßè=ãèîß=èåáéî=ßáßî=àöìíæÛá=îãææ=íðßèíå=êÛìîK pãÞÛ=åÛè=Þå=Üãíîå=ã=ßè=ÛèÜïÞíïêêâÛèÞæãèá=áßèéç=Ûîî=Ûèîãèáßè=æäçèÛ àöìíæÛá=êå=íðßèíåÛ=êÛìîßì=îãææ=çéîîÛáÛìßè=íéç=íääæð=áßèéçàöì=ïêêâÛèÞJ æãèáßè=ßææßì=ÛííãíîßìÛ=áßèéç=Ûîî=çßÞðßìåÛ=ã=ïîÛìÜßîÛèÞßî=Ûð=ßè=ïêêJ ÞìÛáíÜßíåìãðèãèá=éÝâ=êå=çéîîÛáÛìßèí=ðäáèÛì=ãèàéìÞìÛ=ÛèÜïÞK

bîî=ïìðÛæíàöìàÛìÛèÞß=íåÛææ=îãææáéÞéíß=îðå=ãèîìßííßèW

  • Ûîî=áßèéç=îãææìäÝåæãá=åéèåïììßèí=àå=Þßè=ÜäíîÛ=çöäæãáÛ=åéçÜãèÛîãéèßè Ûð=êìßíîÛîãéè=éÝâ=êìãí=íéç=çÛìåèÛÞßè=ßìÜäïÞßìI
  • Ûîî=áß=íðßèíåÛ=æßðßìÛèîöìßì=çöäæãáâßî=Ûîî=æäçèÛ=ÛèÜïÞK

aãìßåîïêêâÛèÞæãèáI=Þðí=ïêêâÛèÞæãèá=ïîÛè=åéèåïììßèíàöìàÛìÛèÞßI=åÛè=ã ðãííÛ=àÛææ=ÛÝÝßêîßìÛíI=î=ßò=Þå=Þßî=àãèèí=ßîî=îãÞãáÛìßI=àöìîìéßèÞßàïææî=íÛçJ ÛìÜßîß=ßîÛÜæßìÛî=çßææÛè=êÛìîßìèÛ=ßææßì=ðãÞ=”íóíîßìíÛçÛìÜßîß”I=ßòßçêßæðãí çßææÛè=îðå=åéççïèßì=ßææßì=îðå=éààßèîæãáÛ=çóèÞãáâßîßìK=^èÞìÛ=íåäæ=åÛè ðÛìÛ=Ûîî=ßèÞÛíî=ßè=æßðßìÛèîöì=Ûð=Þßè=öèíåÛÞß=îääèíîßè=àãèèí=ã=pðßìãáß=ßææßì Ûîî=Þßè=íÛèèéæãåÛ=ðãèíîßè=çßÞ=åéèåïììßèí=çßææÛè=àæßìÛ=ÛèÜïÞíáãðÛìß=äì çãèÞìß=äè=åéíîèÛÞßè=àöì=àöìàÛìÛèÞßîK=f=íÛçîæãáÛ=ÞßííÛ=àÛææ=áäææßì=Ûîî=ßè êìöðèãèá=íåÛææ=ïîðãíÛ=Ûîî=åéíîèÛÞßìèÛ=àöì=ãèíÛîíßìèÛ=äì=ìãçæãáÛ=àöì ÜìÛèíÝâßèK

f=ðãííÛ=àÛææ=âÛì=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîI=ãèèÛè=Þßî=åéèîÛåîÛì=pãÞÛI=ßîÛÜæßìÛî ßè=åéèîÛåî=çßÞ=ßè=íðßèíå=íÛçÛìÜßîíêÛìîK=^îî=íå=íåßîî=äì=ÞéÝå=ãèîß=æãåJ îóÞãáî=çßÞ=Ûîî=pãÞÛ=ÛÝÝßêîßìÛì=Þßè=ðÛæÞÛ=êÛìîßè=ïîÛè=ïêêâÛèÞæãèáíàöìJ àÛìÛèÞß=ßææßì=Ûîî=pãÞÛ=åîÛì=íãá=Ûîî=íîöÞäÛ=ßè=àöìßíæÛáßè=ãèíÛîí=ïîÛè=Ûîî êìöðÛ=Þßíí=ãèèßâåææ=éÝâ=åéíîèÛÞíßààßåîãðãîßîK

sãÞ=áßèéçàöìÜÛìâßîííîïÞãßì=EàßÛíãÜãæãîó=íîïÞãßíF=ãèàöì=ãèðßíîßìãèáíJ êìéäßåî=ÛÝÝßêîßìÛí=ÛæÞìãá=ÞãìßåîïêêâÛèÞæãèáK=cöì=Ûîî=pãÞÛ=íåÛææ=ÜãÞìÛ=îãææ ßè=íåÞÛè=íîïÞãß=ßìàéìÞìÛí=Ûîî=àãèÛèíãßìãèá=Ûð=Þßè=îãææîäèåîÛ=ãèðßíîßìãèáßè äì=íäåßìíîäææÞK=^åîïßææÛ=éçìåÞßè=äì=ðÛèæãáßè=éààßèîæãá=ãèàìÛíîìïåîïì=íåJ íéç=ðÛîîßèJ=éÝâ=Ûðæéêêíìßèãèá=ßææßì=àääììðäìçßK

pãÞÛí=ïîáåèáíêïèåî=äì=Ûîî=àãèÛèíãßìÛ=öðßìàöìãèá=Ûð=íðßèíåI=åéèJ åïììßèíåìÛàîãá=åéçêßîßèíK=f=àÛææ=Þäì=åéèåïììßèíßè=ã=pðßìãáß=äì=íðÛá=ßææßì éÜßàãèîæãá=åÛè=ÞéÝå=ßè=ÜìßÞÛìß=ïêêâÛèÞæãèáI=ßòßçêßæðãí=êå=èéìÞãíå ÜÛíãíI=Üæã=ÛåîïßææK

pãÞÛ=ïêêâÛèÞæÛì=ã=ðãííÛ=àÛææ=åéèíïæîîääèíîßì=àöì=ßáßî=ÜìïåK=aßî=åÛè áäææÛ=ãèíÛîíàéìçïæßìãèá=éÝâ=ÜßÞöçèãèáI=íßåîéìÛèÛæóíßìI=ïîðäìÞßìãèáÛì éÝâ=æãåèÛèÞß=ïîìßÞèãèáíÛìÜßîßK

fèàéìçÛîãéè=éç=pãÞÛàãèÛèíãßìÛÞß=ãèíÛîíßì=êïÜæãÝßìÛí=æöêÛèÞß=ã=pãÞÛí èóâßîíÜìßð=dæéÜÛæÛ=^ààäìßìK=vîîßìæãáÛìß=ãèàéìçÛîãéè=éç=dæéÜÛæÛ=^ààäìßì àãèèí=Üæ=Û=êå=ñññK=áæéÜÛæÛKíãÞÛKíßK

4. Beslut och åtaganden

pãÞÛí=Üßíæïî=éç=íîöÞ=àöì=ßè=ãèíÛîí=çßÞÞßæÛí=ã=í=å=ÜßåìäàîßæíßÜìßð=íéç íäèÞí=ÜåÞß=îãææ=Þßè=æéåÛæÛ=éÝâ=Þßè=íðßèíåÛ=êÛìîßèK=_ßåìäàîßæíßè=ïîáöì pãÞÛí=åîÛáÛèÞß=éÝâ=äì=ßîî=åæÛìîßÝåßè=îãææ=Ûîî=ãèíÛîíåéèîìÛåî=åÛè=ïèÞßìJ îßÝåèÛí=éÝâ=îìäÞÛ=ã=åìÛàîK=pãÞÛ=âÛì=ãèáÛ=àöìêæãåîßæíßì=áßèîßçéî=åéèîìÛåî íéç=ïèÞßìîßÝåèÛîí=Ûð=Þß=áßèéçàöìÛèÞß=êÛìîßìèÛ=ïîÛè=àöìßáåßèÞß íåìãàîæãá=ÜßåìäàîßæíßK

rîáåèáíêïèåîßè=äì=Ûîî=åéèîìÛåîíêÛìîßìèÛ=åîÛáãî=íãá=Ûîî=ïîàöìÛ=Ûèáãðßî ÛìÜßîß=îãææ=Þßî=ã=åéèîìÛåîßî=ÛèáãðèÛ=êìãíßîK=pãÞÛí=åîÛáÛèÞß=áäææßì=âÛðÞÛ åéíîèÛÞßì=éÝâ=âöáíîÜßæéêê=ã=ßèæãáâßî=çßÞ=Þßè=ÜïÞáßî=íéç=áéÞåäèîí=Ûð pãÞÛ=éÝâ=ÜãàéáÛí=åéèîìÛåî=çßææÛè=êÛìîßìèÛK=pãÞÛ=àãèÛèíãßìÛì=ãèîß=åéíîJ èÛÞßì=íéç=Ûððãåßì=àìåè=Þßè=ÜïÞáßî=íéç=áéÞåäèîí=ßææßì=Þß=âöáíîÜßæéêê íéç=Ûèáãðãîí=ã=ÜßåìäàîßæíßÜìßðßîK=^ïîéçÛîãíå=ãèÞßòïêêìäåèãèá=ÛÝÝßêîßJ ìÛí=ßäK

5. Vad krävs av ett insatskontrakt?

pãÞÛí=íîöÞ=ãèèßÜäì=àãèÛèíãßìãèá=Ûð=ðãííÛ=Ûåîãðãîßîßì=éÝâ=îãææâöìÛèÞß=åéíîJ èÛÞßì=ãèéç=ìÛçßè=àöì=ßîî=åéèîìÛåî=çßææÛè=Þßè=íðßèíåÛ=éÝâ=Þßè=ïîæäèÞíåÛ êÛìîßèK=pãÞÛ=äì=íåæßÞßí=ãèîß=íääæð=åéèîìÛåîíêÛìîK

rîàéìçèãèáßè=Ûð=ãèíÛîíåéèîìÛåîßî=Ûèåéççßì=êå=íÛçÛìÜßîíêÛìîßìèÛK kåáìÛ=Üóááßì=íãèÛ=åéèîìÛåî=êå=Þßè=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=åéèíïæîàöìßèãèáßè FIDICs ”Model Services Agreement” (”qâß=tâãîß=_ééå=dïãÞß=ñãîâ

éîâßì=kéîßí=éè=aéÝïçßèîí=àéì=`éèíïæîÛèÝó=^áìßßçßèîí”I=NVVN). Andra

àöæäßì=ßè=ÛèèÛè=éìÞèãèáK

héèîìÛåîßè=íåÛææ=ïêêàóææÛ=ðãííÛ=çãèãçãåìãîßìãßìI=î=ßò=èäì=Þßî=áäææßì åæÛìâßî=ã=ÛèíðÛìíàöìÞßæèãèáßè=çßææÛè=åéèíïæî=éÝâ=åïèÞI=ã=êìßíîÛîãéèßì íéç=íåÛ=àïææáöìÛíI=îãÞíêæÛèI=ìÛêêéìîßìãèá=éÝâ=åéíîèÛÞíÛèáãðßæíß=íÛçî

ÜïÞáßî=éÝâ=ÜßîÛæèãèáíêæÛèK=pðßèíå=êÛìî=äì=ã=èéìçÛæàÛææßî=àöìßîÛáI=ãèíîãJ îïîãéèI=çóèÞãáâßî=ßææßì=ÛèèÛè=äïìãÞãíå=êßìíéèK

fèèÛè=åéèîìÛåîßî=ïèÞßìîßÝåèÛí=Ûð=êÛìîßìèÛ=íåÛ=Þßî=áéÞåäèèÛí=Ûð pãÞÛK=pãÞÛ=íåÛ=éÝåíå=îãææíîäææÛí=ßè=åéêãÛ=Ûð=Þßî=ïèÞßìîßÝåèÛÞß=åéèîìÛåîßîK

bîî=ãèíÛîíåéèîìÛåî=âÛì=îðå=âïðïÞäèÞÛçåæW

ÛK=Ûîî=Ûèáß=ðãææåéì=àöì=íÛçÛìÜßîßîI=ãèåæïíãðß=åéíîèÛÞßì=EÞßè=äïìãÞãíåÛ ÞßæßèF

ÜK=Ûîî=Ûèáß=íÛçÛìÜßîßîí=ãèèßâåææ=EêìéäßåîJ=ßææßì=ïêêÞìÛáíÞéåïçßèîßîFK

bîî=ãèíÛîíåéèîìÛåî=Üöì=ã=ßè=ßææßì=ÛèèÛè=àéìç=ãèèßâåææÛ=åîçãèíîéèß=àöæJ äÛèÞßW

∗ qóÞæãá=çåæJ=éÝâ=ìßíïæîÛîÛèáãðßæíß. Kontraktet bör ange vad kunden íåÛ=âÛ=ïêêèåîî=ðãÞ=ãèíÛîíßèí=íæïîK=sãÞ=åïèíåÛêíöðßìàöìãèá=éÝâ=åéçJ êßîßèíïîðßÝåæãèá=åÛè=ÞßîîÛ=áäææÛ=ðÛÞ=åïèÞßè=íåÛ=åïèèÛ=åíîÛÞåéççÛ ßàîßì=ãèíÛîíßèI=îãææ=íåãææèÛÞ=çéî=àöìßK=hïìíßì=ßææßì=æãåèÛèÞß=ïîÜãæÞèãèá íåÛ=ÛææîãÞ=ïîðäìÞßìÛí=Ûð=ÞßæîÛáÛìèÛ=ßàîßì=ÛðíæïîÛÞ=ãèíÛîíK ∗ hæÛì=ïêêÞìÛáíLÛìÜßîíÜßíåìãðèãèá (Scope of Work; Terms of oßàßìßèÝßF=çßÞ=ÜãàéáÛÞ=ÛìÜßîíJ=éÝâ=îãÞíêæÛèK ∗ Uppgift om vilka ìßíïìíßì den svenska parten sätter in samt çßìãîJ àöìîßÝåèãèá för experter eller en passus i kontraktet som anger att åïèÞßè=ã=ðÛìäß=ßèíåãæî=àÛææ=íåÛ=áéÞåäèèÛ=Þß=Ûð=åéèíïæîßè=àöìßíæÛáèÛ ßòêßìîßìèÛK ∗ rêêáãàî=éç=ðãæåÛ=ìßíïìíßì=Þßè=çéîîÛáÛèÞß=êÛìîßè=íäîîßì=ãèK=aßîîÛ=åÛè áäææÛ=êßìíéèÛæI=îéæåÛìI=åîÛáÛèÞß=Ûîî=íðÛìÛ=àöì=âïíìïç=àöì=íðßèíåÛ ßòêßìîßì=ççK ∗ oéææJ=éÝâ=ÛèíðÛìíàöìÞßæèãèá mellan svensk part och kund ElÜæãáÛîãéèí=ÛèÞ=iãÛÜãæãîãßíFK ∗ oÛêêéìîßìãèá. Hur ska rapportering ske och vilken eller vilka slags ìÛêêéìîßì=íåÛ=îãææíîäææÛí=åïèÞßèK ∗ héíîèÛÞßìI=àãèÛèíãßìãèá=éÝâ=ÜïÞáßî. Den svenska respektive lokala êÛìîßèí=íåóæÞãáâßîßìK=eäì=åÛè=éÝåíå=íêßÝãàãÝßìÛí=éç=ÞßæÛì=íåÛææ=ïêêJ âÛèÞæÛí=ã=åéèåïììßèí ∗ Om ïîìïíîèãèá ingår i det av Sida finansierade samarbetet ska kontraktet klart ange villkoren för ÛF nyttjande av densamma under genomförandet av en insats och ÜF överföring av utrustningen till íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîí=äáé=ðãÞ=ãèíÛîíßèí=íæïîK

EpãÞÛ=àãèÛèíãßìÛì=ãèîß=ãèåöê=Ûð=ÜãæÛìKF

∗ När ïîÜãæÞèãèáíçÛîßìãÛæ utarbetas av den svenska parten och detta ÛìÜßîß=àãèÛèíãßìÛí=Ûð=pãÞÛ=íåÛ=çÛîßìãÛæßî=åïèèÛ=ÛèðäèÞÛí=àìãîî=Ûð=Þßè æéåÛæÛ=êÛìîßè=ïîÛè=åìÛð=êå=ßìíäîîèãèá=àöì=ïêêâéðíìäîîK

6. Rapportering

pãÞÛ=íåÛ=ßìâåææÛ=åéêãÛ=êå=Þß=ìÛêêéìîßì=íéç=ßèæãáî=åéèîìÛåîßî=ãèáåì=ã=Þßè íðßèíåÛ=êÛìîßèí=åîÛáÛèÞßè=áßèîßçéî=åïèÞßè=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîK=pãÞÛ åìäðßì=Þäìïîöðßì=åéìîàÛîîÛÞ=ìÛêêéìîßìãèá=éç=êìéäßåîßî=ðãÞ=ðÛìäß=àÛåîïìßJ ìãèáíîãææàäææß=–=ÞéÝå=çãèíî=ðÛìäß=âÛæðåìK

lç=ãèíÛîíßè=êåáåì=æäèáìß=äè=ßîî=åìI=íåÛ=ÞßæìÛêêéìîßì=æäçèÛí=ðÛìäß âÛæðåìK=aßæìÛêêéìîßìèÛ=íåÛ=ìßÞéáöìÛ=àöì=ðÛÞ=íéç=íåßîî=ïèÞßì=êßìãéÞßè éÝâ=åéççßèîßìÛ=ÛææÛ=ßðßèîïßææÛ=Ûððãåßæíßì=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=êæÛèI=î=ßò àöìíßèãèáÛìI=êßìíéèÛæÜóîßèI=ÛèêÛííèãèáÛìI=ßîÝI=íÛçî=àöìßíæå=æöíèãèáÛì=êå ßðßèîïßææÛ=êìéÜæßçK

pæïîìÛêêéìîßè=íåÛ=ïîáå=àìåè=çåæàéìçïæßìãèá=éÝâ=ìßÞéáöìÛ=àöì=çåæJ ïêêàóææßæíß=íÛçî=ìßíéèßìÛ=åìãèá=êìéÜæßç=éÝâ=æäìÞéçÛìK=bè=ÞßîÛæäßìÛÞ àãèÛèíãßææ=ïêêàöæäèãèá=çßÞ=àöìåæÛìãèá=îãææ=ßðßèîïßææÛ=Ûððãåßæíßì=íåÛææ ÜãàéáÛí=íæïîìÛêêéìîßèK

pæïîìÛêêéìî=íåÛææ=ðãÞÛìß=íåìãðÛí=ïîãàìåè=ßîî=åöèíïêêÞßæÛî=êßìíêßåîãðI Þðí=ã=çöäæãáÛíîß=çåè=ìßÞéáöìÛ=àöì=âïì=åðãèèéì=ìßíêßåîãðß=çäè=ÞßæîÛáãî=ã êæÛèßìãèá=éÝâ=áßèéçàöìÛèÞß=Ûð=ãèíÛîíßè=íÛçî=âïì=ìßíïæîÛîßî=Ûð=ãèíÛîíßè êåðßìåÛì=åðãèèéì=ìßíêßåîãðß=çäèK=påðäæ=åðÛèîãîÛîãðÛ=íéç=åðÛæãîÛîãðÛ ïêêáãàîßì=Üöì=áßíK

pæïîìÛêêéìîßè=íåÛ=ÛðíêßáæÛ=Þßè=çãæäöåéèíßåðßèíÜßÞöçèãèá=íéç=ãèJ íÛîíàöìíæÛáßî=ÜÛíßìÛí=êå=éÝâ=ìßÞéáöìÛ=àöì=ãèíÛîíßèí=ßðßèîïßææÛ=ãèðßìåÛè êå=çãæäöèK

pæïîìÛêêéìîßè=íåÛ=ðÛìÛ=áßçßèíÛç=àöì=êÛìîßìèÛ=éÝâ=äì=ßè=àöìïîíäîîJ èãèá=àöì=íæïîÜßîÛæèãèá=àìåè=pãÞÛK

7. Hur betalar Sida?

pãÞÛí=ÜßîÛæèãèáíÛèíðÛì=áäææßì=ßèÞÛíî=ßèæãáî=pãÞÛí=Üßíæïî=éÝâ=ÜßåìäàîßæJ íßÜìßð=îãææ=åéèîìÛåîíêÛìîßìèÛK=aßííÛ=âÛì=ã=åéèîìÛåîßî=åîÛáãî=íãá=Ûîî=áßèéçJ àöìÛ=öðßìßèíåéçèÛ=êìßíîÛîãéèßì=îãææ=Ûèáãðßè=åéíîèÛÞK=_ßîÛæèãèá=íåßì=ßàîßì ïêêÛìÜßîÛÞ=îãÞ=àöì=ïîàöìÞÛ=êìßíîÛîãéèßì=éÝâ=âÛðÞÛ=åéíîèÛÞßì=ßèæãáî åéèîìÛåîK=qãææ=ðÛìäß=àÛåîïìÛ=íåÛææ=ÜãàéáÛí=ßè=åéìî=æäáßíìÛêêéìî=öðßì ÛìÜßîßîí=áßèéçàöìÛèÞß=ã=àöìâåææÛèÞß=îãææ=ïêêáäéìÞÛ=êæÛèßìK=_ßîÛæèãèáíJ îãÞßè=äì=PM=ÞÛáÛì=àìåè=Þßî=Ûîî=àÛåîïìÛ=ãèåéççãî=îãææ=pãÞÛK=cÛåîïìÛ=íåÛ=ãèîß íäèÞÛí=îãææ=pãÞÛ=àöììäè=Þßè=ÛîîßíîßìÛîí=Ûð=åéèîìÛåîíêÛìî=ã=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßîK

pãÞÛ=ÜßîÛæÛì=ßèÜÛìî=çéî=àÛåîïìÛ=éÝâ=ã=ßèæãáâßî=çßÞ=Ûð=pãÞÛ=ÜßåìäàîÛÞ ÜïÞáßî=ßææßì=áéÞåäèÞÛ=ìßðãÞßìãèáÛì=Ûð=ÞßèèÛK=pãÞÛí=åîÛáÛèÞß=áäææßì=ã ÜïÞáßîßè=Ûèáãðßî=âöáíîÜßæéêêK=bèÞÛíî=àÛåîãíåÛ=åéíîèÛÞßì=Eã=îãÞíåîáåèá ìßíêßåîãðß=éçåéíîèÛÞßìF=àÛåîïìßìÛíK=aßè=íãíîÛ=ÜßîÛæèãèáßèI=êå=çãèíî=NMB Ûð=åéèîìÛåîíÜßæéêêßîI=áöìí=àöìíî=íßÞÛè=íæïîìÛêêéìî=éÝâ=íæïîìßÞéðãíèãèá=Ûð

ðßìãàãßìÜÛìÛ=åéíîèÛÞßì=áéÞåäèîí=Ûð=pãÞÛ=éÝâ=åïèÞßè=áéÞåäèî=ãèíÛîíßèí ìßíïæîÛîK

Smärre omdisponeringar inom respektive kostnadsslag (d v s. ãèéç posten arvoden eller ãèéç posten omkostnader) kan – utan godkännande ã=àöìðäá=Ûð=pãÞÛ=–=áöìÛí=ãèéç=ìÛçßè=àöì=Þß=äèÞÛçåæ=íéç=Ûèáßí=ã ãèíÛîíåéèîìÛåîßî=éç=ÞßîîÛ=öåÛì=ãèíÛîíßèí=ßààßåîãðãîßîK=påÞÛèÛ=äïíîßìãèáÛì íåÛ=ßçßææßìîãÞ=ÛææîãÞ=àöìîóÞæãáÛí=ðãÞ=àÛåîïìÛîãææàäææßî=ßææßì=áßèéç=èó ÜïÞáßîK

^èÞìÛ=ÛððãåßæíßìI=ãèåæïíãðß=íåÞÛèÛ=íéç=Ûðíßì=éçÞãíêéèßìãèáÛì

çßææÛè de av Sida godkända takbeloppen för arvoden och omkostnader,

íåÛ=ïèÞßìíîäææÛí=pãÞÛ=àöì=áéÞåäèèÛèÞß=ãèèÛè=Þß=àöìßîÛíK=jßÞ=âÛæðåìíJ ìÛêêéìîßìãèáßè=íåÛ=ðãÞ=àöìäèÞìãèáÛì=äðßè=ßè=ìßðãÞßìÛÞ=îãÞíêæÛè=éÝâ àÛåîïìßìãèáíêìéáèéí=ãèéç=ìÛçßè=àöì=îÛåÜßæéêêßè=íäèÞÛí=îãææ=pãÞÛK

pãÞÛ=çåíîß=ãèàéìçßìÛí=éç=ßðßèîïßææÛ=àöìíßèãèáÛì=íéç=æßÞßì=îãææ=Ûîî=ßè ãèíÛîí=åéççßì=Ûîî=ÛðíæïîÛí=íßèÛìß=äè=êæÛèßìÛîK=pãÞÛ=íåÛ=Þäìßàîßì=áß=íãîî áéÞåäèèÛèÞß=îãææ=Þßè=èóÛ=îãÞêæÛèßèK

cöì=Ûîî=ïèÞßìæäîîÛ=ßè=íèÛÜÜ=âÛèîßìãèá=Ûð=ãèåéççÛèÞß=àÛåîïìéì=íåÛ ÞßííÛ=åæÛìî=éÝâ=îóÞæãáî=âäèðãíÛ=îãææ=ãèíÛîí=ßææßì=åéèîìÛåî=íéç=Üßìöìí=æãåíéç Þßæ=Ûð=ÜïÞáßîßè=ã=Üßíæïîßî=íéç=åéíîèÛÞßìèÛ=ÛðíßìK

pãÞÛ=áßèéçàöì=ìßáßæÜïèÞßî=ìßðãíãéèßì=âéí=Þß=íðßèíåÛ=êÛìîßì=íéç=ãèJ áåîî=ã=íÛçÛìÜßîßîK

8. Vad innebär kostnadsdelning?

pãÞÛ=îãææäçêÛì=êìãèÝãêßè=éç=åéíîèÛÞíÞßæèãèáK=aßî=ãèèßÜäì=Ûîî=íÛçJ ÛìÜßîíæÛèÞßî=éÝâ=Þßè=æéåÛæÛ=íÛçÛìÜßîíêÛìîßè=Üäì=ÞßæÛì=Ûð=åéíîèÛÞßìèÛ àöì=Þßî=ÛìÜßîß=íéç=íåÛ=ïîàöìÛíK=lç=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=îÛì=êå=íãá=ßîî=ðãííî åéíîèÛÞíÛèíðÛì=ðãíÛì=Þßî=îóÞæãáî=Ûîî=êìéäßåîßî=äì=ðäæ=àöìÛèåìÛî=éÝâ=âöáî êìãéìãîßìÛîK

pãÞÛ=îäÝåßì=èéìçÛæî=àöæäÛèÞß=åéíîèÛÞßì=ã=íðßèíå=ðÛæïîÛW

– För íðßèíåÛ=ßòêßìîßì=: arvoden, biljettkostnad till och från landet EßåéèéçãåæÛííI=çöäæãáâßî=îãææ=ìÛÜÛîîßì=íåÛ=ÛææîãÞ=ïèÞßìíöåÛí=éÝâ=ïîèóîîäÛíF íÛçî=îìÛåîÛçßèîßè=ßèæãáî=Þßè=íðßèíåÛ=íîÛîßèí=ïîæÛèÞíìßíßàöìéìÞèãèá EçåæîãÞßì=íéç=ãèáåì=ã=âéîßææ=éÝâ=êìéáìÛç=ÞìÛí=Ûð=çßÞ=NRB=àöì=àìïåéíî éÝâ=PRB=àöì=æïèÝâ=ìßíê=çãÞÞÛáFK

– För ÞßæîÛáÛìß=àìåè=íÛçÛìÜßîíæäèÞßìèÛ=(i studieprogram etc) ã=pðßìãáß: âéîßææI=ìßíéì=ãèéç=pðßìãáß=íÛçî=êìéáìÛçÛììÛèáßçÛèáK=qìÛåîÛçßèîß=êå ïêê=îãææ=ORM=åì=êßì=ÞÛá=åÛè=ïîáå=çßÞ=ÛðÞìÛá=àöì=àìïåéíî=EQM=åìFI=æïèÝâ ESM=åìF=éÝâ=çãÞÞÛá=ENMM=åìFK=eïðïÞìßáßæè=äì=Ûîî=ìßíéìèÛ=îãææ=éÝâ=àìåè pðßìãáß=íåÛ=ÜßåéíîÛí=Ûð=Þßè=æéåÛæÛ=êÛìîßèK=f=ðãííÛ=àÛææ=åÛè=ïèÞÛèîÛá áöìÛí=éÝâ=ßîî=íÝâÛÜæéèÜßæéêê=ïîáå=íéç=ÜãÞìÛá=îãææ=ìßíßåéíîèÛÞßìèÛK

jéîãðßìãèá=àöì=Ûîî=ìßíßÜãÞìÛá=íåÛ=ïîáå=çåíîß=Ûèáßí=ìßÞÛè=ã=àìÛçJ íîäææèãèáßèK

Vad gäller deltagare från=êìãðÛîÛ=àöìßîÛá är huvudregeln att dessa själva ÜßîÛæÛì=íãèÛ=ìßíßJ=éÝâ=ïêêßâåææíåéíîèÛÞßì=àöì=î=ßò=çßÞðßìåÛè=ã=ÜìÛèíÝâJ çäííéì=ßîÝ=ßææßì=àöì=ÛèèÛè=ïîÜãæÞèãèá=íéç=íóàîÛì=îãææ=Ûîî=öåÛ=Þßè=åéçJ çßìíãßææÛ=åéçêßîßèíßèK=pãÞÛ=àãèÛèíãßìÛì=ßèÞÛíî=íääæðÛ=êìéáìÛççßî=ã pðßìãáßK

Exempel på åéíîèÛÞßì=íéç=èéìçÛæî=Üöì=åæãááÛ=íÛçÛìÜßîíæÛèÞßî=är lokala kostnader förknippade med insatsen och Þßè=íðßèíåÛ=êÛìîßèí

ÛìÜßîíïîöðèãèá=ã=æÛèÞßî. Det handlar då om kontorslokaler, sekreterar

éÝâ=îéæåLöðßìíäîîèãèáíâääæêI=æéåÛæÛ=ìßíéì=ã=æÛèÞßî=ßîÝK=eéîßææ=ßææßì=ÛèèÛè ÜéßèÞßàéìç=àöì=Þß=íðßèíåÛ=ßòêßìîßìèÛ=íåÛ=èéìçÛæî=îãææâÛèÞÛâåææÛí=Ûð=Þßè æéåÛæÛ=êÛìîßè=ïîÛè=åéíîèÛÞ=àöì=pãÞÛK=rèÞÛèîÛá=åÛè=ÜßðãæäÛí=Ûð=pãÞÛI=çßè ÞßîîÛ=íåÛ=Þå=çéîãðßìÛí=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=àìÛçíîäææèãèáßèK=iéåÛæÛ=åéíîèÛÞßì íåÛ=íå=æåèáî=äì=çöäæãáî=Ûèáßí=ã=åìéèéì=çßè=åÛè=éÝåíå=ïîîìóÝåÛí=”ãè èÛîïìÛ”I=íéç=î=ßò=íßåìßîßìÛìâääæêI=åéèîéìíïîìóççßI=æéåÛæÛ=îìÛèíêéìîßìI ÜéßèÞßI=æéåÛæÛ=åéèíïæîßì=éÝâ=îãææîìäÞß=îãææ=ÞÛîéìïîìïíîèãèáK

aßè=æéåÛæÛ=êÛìîßèí=Þßæ=ã=éÝâ=åîÛáÛèÞß=àöì=íÛçÛìÜßîßî=íåÛ=Ûèáßí=ã=ãèJ íÛîíåéèîìÛåîßîK

f=ðãííÛ=àÛææI=ßòßçêßæðãí=ã=íÛçÜÛèÞ=çßÞ=àöìíîïÞãßì=ãèàöì=ãèðßíîßìãèáíJ êìéäßåîI=åÛè=pãÞÛ=äðßè=ÜßíîìãÞÛ=åéíîèÛÞßì=àöì=æéåÛæÛ=ïèÞßìåéèíïæîßì=íéç ÛèæãîÛí=Ûð=Þßî=íðßèíåÛ=àöìßîÛáßîK=sãææåéìßè=àöì=ÞßîîÛ=íåÛ=ã=íå=àÛææ=ðÛìÛ îóÞæãáî=ÛèáãðèÛ=ã=åéèîìÛåîßî=çßææÛè=êÛìîßìèÛK

Konsultfonder

pãÞÛ=åÛèÛæãíßìÛì=çßÞßæ=îãææ=í=å=åéèíïæîàéèÞßì=ãèéç=säìæÞíÜÛèåßè=Ef_oaF éÝâ=bïìéêßãíåÛ=ïîðßÝåæãèáíÜÛèåßè=Eb_oaFK=_ÛèåßìèÛ=åÛè=ïîèóîîäÛ ÞßííÛ=àéèÞßì=àöì=Ûîî=àãèÛèíãßìÛ=íðßèíåî=ÞßæîÛáÛèÞß=ðãÞ=àöìÜßìßÞßæíßì=ßææßì áßèéçàöìÛèÞß=Ûð=êìéäßåîK=héèíïæîàéèÞßìèÛ=íåÛ=öåÛ=çöäæãáâßîßè=àöì íðßèíåÛ=ßòêßìîßì=Ûîî=çßÞðßìåÛ=ã=ïêêÞìÛáLêìéäßåî=íéç=ÜßÞìãðí=ãèéç ìÛçßè=àöì=ÞßííÛ=àãèÛèíãßìãèáíãèíîãîïîãéèßìí=ðßìåíÛçâßîK

”Östersjöprogrammet”

pãÞÛ=àöìàéáÛì=öðßì=íäìíåãæÞÛ=çßÞßæ=íéç=íåÛææ=ÛèðäèÞÛí=àöì=ãèðßíîßìãèáÛì êå=çãæäöéçìåÞßîK=rîáåèáíêïèåîßè=äì=ã=âïðïÞíÛå=åîáäìÞíêìéáìÛççßî=àöì Östersjön, _ÛæîãÝ=pßÛ=géãèî=`éçêìßâßèíãðß=^Ýîãéè=mìéáìÛç, där avæéêêíìßèãèá=äì=ßè=ðãåîãá=åéçêéèßèîK=pãÞÛí=ÛìÜßîííäîî=äì=Þßæðãí=ÛèèéìJ

æïèÞÛ=äè=ã=ãèíÛîíßì=íéç=áäææßì=åïèíåÛêíöðßìàöìãèáK=pãÞÛ=âÛì=ßè=Ûåîãð=ìéææ ã=ÛææÛ=àÛíßì=Ûð=ßîî=êìéäßåîK=mìéäßåî=àöì=àãèÛèíãßìãèá=ðäæäí=ïî=ã=íÛçÛìÜßîß çßÞ=æäèÞßìèÛ=éÝâ=ãèîßìèÛîãéèßææÛ=àãèÛèíãßìãèáíãèíîãîïîãéèßì=íéç=säìæÞíJ ÜÛèåßè=éÝâ=bïìéêßãíåÛ=ïîðßÝåæãèáíÜÛèåßèI=b_oaK=rèÞßì=àöìÜßìßJ ÞßæíßàÛíßè=àöæäí=êìéäßåîßè=Ûåîãðî=Ûð=pãÞÛ=éÝâ=æäçêæãáÛ=ÞßæãèíÛîíßì=àöì íðßèíå=çßÞðßìåÛè=ðäæäí=ïîK=sãææåéìßè=àöì=íðßèíå=àãèÛèíãßìãèá=ìßáæßìÛí=ã ßîî=íäìíåãæî=ÛðîÛæ=çßææÛè=pãÞÛI=æÛèÞßî=ãàìåáÛ=éÝâ=Þßè=æéåÛæÛ=êÛìîßèK

oãåîæãèäßì=àöì=ïêêâÛèÞæãèá=éÝâ=ïîÜßîÛæèãèáíìïîãèßì=ãèáåì=ã=Þß=íäìíåãæÞÛ ÛðîÛæßèK=^èíðÛìßî=àöì=ïêêâÛèÞæãèá=Ûð=îääèíîßì=éÝâ=ïîìïíîèãèá=îãææ êìéäßåîßè=åæãááßì=Þßè=áßèéçàöìÛèÞß=æéåÛæÛ=êÛìîßèK=pãÞÛí=ìéææ=ã=ïêêJ âÛèÞæãèáßè=äì=Ûîî=áìÛèíåÛ=ÛèÜïÞíÞéåïçßèî=éÝâ=ÛèÜïÞíïîðäìÞßìãèáÛì íÛçî=åéèîìÛåîK=rêêâÛèÞæãèáßè=àöìïîíäîîßì=åéèåïììßèí=éÝâ=âÛì=âãîîãææí ðÛìãî=ÜßáìäèíÛÞ=îãææ=pðßìãáßK=fèàéìçÛîãéè=éç=ïêêâÛèÞæãèá=Ûð=íîöììß=ïîJ ìïíîèãèáíåéçêéèßèîßì=íåßì=èéìçÛæî=ðãÛ=Ûèèéèíßì=ã=íðßèíå=ÞÛáíêìßíí=éÝâ ã=bòêéìîìåÞßîí=ïêêâÛèÞæãèáíèóîîK

fèðßíîßìãèáíêìéäßåîßè=ÜßìäåèÛí=êåáå=ïèÞßì=îìß=îãææ=àóìÛ=åìK=f=pãÞÛí ïêêÞìÛá=ãèáåì=Ûîî=àöæäÛ=êìéäßåîßè=ïèÞßì=íääæðÛ=áßèéçàöìÛèÞßîK

Bilaga

GUIDELINES FOR PROJECT PROPOSALS

qâß=êìéäßÝî=êìéêéíÛæ=íâÛææ=Üß=ñìãîîßè=ãè=bèáæãíâ=ÛèÞ=ãèÝæïÞß=îâß àéææéñãèá=ãèàéìçÛîãéèW

I. PROJECT DESCRIPTION

1. Title: (formulated in such a way that it gives a clear picture of the

êïìêéíß=éà=îâß=êìéäßÝîF

2. Summary of the project: (a brief and comprehensive description of

îâß=êìéäßÝî=îâÛî=ÝÛè=Üß=êïÜæãíâßÞ=íßêÛìÛîßæóF

3. Parties

–=pñßÞãíâ=êÛìî=EéìáÛèãôÛîãéèI=ÝéèîÛÝî=êßìíéèI=ÛÞÞìßííI=êâéèßLàÛòF –=oßÝãêãßèî=éìáÛèãôÛîãéèLæéÝÛæ=êÛìî=EéìáÛèãôÛîãéèI=ÝéèîÛÝî=êßìíéèI ÛÞÞìßííI=êâéèßLàÛòF

4. Background of the project (max. one page)

–=eéñ=ñÛí=îâß=êìéêéíßÞ=êìéäßÝî=ãÞßèîãàãßÞ\ –=qâß=êÛìîãßí=ßòêßìãßèÝßí=àìéç=êìßðãéïí=éì=íãçãæÛì=ÛÝîãðãîãßí –=oßíïæîí=ÛèÞ=ÝéèÝæïíãéèí=àìéç=íïÝâ=ßòêßìãßèÝßí –=lîâßì=éìáÛèãôÛîãéèíI=Üéîâ=æéÝÛæ=ÛèÞ=àéìßãáè=Eãà=ãèðéæðßÞ=ãè=íãçãæÛì ÛÝîãðãîãßí=ãè=îâß=ÛìßÛLíßÝîéìI=ÞßíÝìãÜß=âéñ=ãÞßèîãàãÝÛîãéè=ÛèÞ=ÝééìÞãèÛîãéè ñãææ=Üß=ÝÛììãßÞ=éïîF –=bèðãìéèçßèîÛæ=ßààßÝîíI=êéíãîãðß=éì=èßáÛîãðßI=íâÛææ=Üß=ÛèÛæóíßÞ

5. Project description:

a) Problem(s) to be solved b) Overall Objective(s)

pîãêïæÛîßI=Ûí=ÝéèÝìßîß=Ûí=êéííãÜæßI=îâß=Þßðßæéêçßèî=éÜäßÝîãðßí=éì íßÝîéì=éÜäßÝîãðßí=éà=îâß=êìéäßÝî=ìßæÛîßÞ=îé=îâß=ìßàéç=êìéÝßíí ñãîâãè=îâß=íßÝîéìK

c) Project Objective(s)

qâß=éÜäßÝîãðß=éà=îâß=êìéäßÝî=ãí=îé=ìßçéðß=îâß=ÝÛïíß=éà=îâß êìéÜæßç=îâÛî=âÛí=Üßßè=ãÞßèîãàãßÞ=ÛèÞ=íâéïæÞ=ÜßW –=pêßÝãàãÝ ñâÛî\=ñâßìß\=ñâé\ –=jßÛíïìÛÜæß âéñ=çïÝâ\ –=^ÝâãßðÛÜæß âéñ\

–=oßæßðÛèî ñâó\ –=qãçß=ÜéïèÞ ñâßè\

d) Target group

–=fèÞãÝÛîß=îâß=íßÝîéìí=ãèðéæðßÞI=êìãðÛîßLêïÜæãÝI=êìéàßííãéèÛæ ÝÛîßáéìãßí=ßîÝ –=pêßÝãàó=îâß=ìéæßí=éà=ñéçßè=ÛèÞ=çßè=ãè=îâß=êìéäßÝî=ÛèÞ ÛèîãÝãêÛîßÞ=ãçêÛÝî=éà=êìéäßÝî=éè=ñéçßè=ÛèÞ=çßèK

e) Results

–=pêßÝãàó=îâß=íßìðãÝßí=ÛèÞLéì=áééÞí=îé=Üß=ìßÝßãðßÞ=Üó=îâß=îÛìáßî áìéïêí –=pêßÝãàó=îâß=ßòêßÝîßÞ=ìßíïæîí=Eçïíî=Üß=ìßæÛîßÞ=îé=îâß éÜäßÝîãðßEíF=ÛèÞ=ãèÞãÝÛîéìí=ÞßíÝìãÜßÞ=ÛÜéðßI=ãîßç=ÝF –=pêßÝãàó=Üßèßàãîí=àéì=ñéçßè=ÛèÞ=çßè=íßêÛìÛîßæó –=pêßÝãàó=íéïìÝßí=àéì=ðßìãàãÝÛîãéè=éà=îâß=ìßíïæîí=ÛÝâãßðßÞ=ÛèÞ ñâßìß=ÛèÞ=âéñ=îâß=ÛÝâãßðßçßèî=éà=ìßíïæîí=ÝÛè=Üß=ÝâßÝåßÞ

f) Implementation of the project

–=pêßÝãàó=îâß=ÛÝîãðãîãßí=îâÛî=ñãææ=Üß=ÝÛììãßÞ=éïî=Esßìãàó=îâß æéáãÝÛæ=ìßæÛîãéèíâãê=Üßîñßßè=ÛÝîãðãîãßíI=ìßíïæîí=ÛèÞ=êìéäßÝî éÜäßÝîãðßíF –=aßíÝìãÜß=îâß=çÛèÛáßìãÛæI=éìáÛèãôÛîãéèÛæ=ÛèÞ=ÛÞçãèãíîìÛîãðß=íßî ïê –=pßî=éïî=îâß=ìßíêéèíãÜãæãîãßí=éà=êÛìîãßí=ãèðéæðßÞ=EàéìßãáèI=æéÝÛæI çßè=ÛèÞ=ñéçßèF –=fèÞãÝÛîß=îâß=îãçß=íÝâßÞïæß=àéì=ãçêæßçßèîÛîãéè mæßÛíß=ßèÝæéíß=`s=àéì=îâß=êìéêéíßÞ=êìéäßÝî=æßÛÞßìí

g) Plan for phasing out of foreign assistance

–=pêßÝãàó=âéñ=æéèá=îâß=ÛííãíîÛèÝß=ñãææ=Üß=ìßëïãìßÞ=ÛèÞ=âéñ=îâß àéìßãáè=êÛìîãÝãêÛîãéè=ñãææ=Üß=ìßèÞßìßÞ=ìßÞïèÞÛèî

II. RISK ANALYSIS

NK mìßÝéèÞãîãéèí=àéì=îâß=íïÝÝßííàïæ=ãçêæßçßèîÛîãéè=éà=îâß=êìéäßÝî –=ñâÛî=ÝéèÞãîãéèí=ãè=îâß=êìéäßÝî=ßèðãìéèçßèî=èßßÞ=îé=Üß=àïæàãææßÞ ãè=éìÞßì=àéì=îâß=êìéäßÝî=îé=íïÝÝßßÞ\=EißáÛæI=ßÝéèéçãÝÛæI àãèÛèÝãÛæI=âïçÛè=ìßíéïìÝßíI=çÛîßìãÛæI=ãèíîãîïîãéèÛæ=ßîÝF

OK= ^èÛæóôß=îâß=êìéíêßÝîí=àéì=îâß=êìéäßÝî’í=éïîÝéçßí=îé=Üß= ßÝéèéçãÝÛææó=íéïèÞ=ÛèÞ=íïíîÛãèÛÜæßK=^ìß=îâßìß=íïààãÝãßèî çÛèÛáßçßèî=ÛèÞ=ãèíîãîïîãéèÛæ=ÝÛêÛÝãîóI=Ûí=ñßææ=Ûí=ßèéïáâ àãèÛèÝãÛæ=ìßíéïìÝßí=îé=åßßê=îâß=ÛÝîãðãîó=ìïèèãèá=ãè=îâß=æéèá=îßìç\ PK tâÛî=éîâßì=àÛÝîéìí=éì=ÝéèàæãÝîí=éà=ãèîßìßíî=çÛó=âãèÞßì=éì íïÜíîÛèîãÛææó=ÞßæÛó=îâß=ãçêæßçßèîÛîãéè=éà=îâß=êìéäßÝî\=tâÛî=ñãææ Üß=Þéèß=îé=çãèãçãôß=îâß=ìãíåí\

QK eÛí=íïààãÝãßèî=Ûîîßèîãéè=Üßßè=êÛãÞ=îé=îâß=ìéæßí=ÛèÞ=èßßÞí=éà=Üéîâ= ñéçßè=ÛèÞ=çßè\

RK tâÛî=ñãææ=îâß=ßèðãìéèçßèîÛæ=ãçêÛÝî=éà=îâß=êìéäßÝî=Üß\=Eqâß= èßáÛîãðß=ÛèÞ=îâß=êéíãîãðß=ÝéèíßëïßèÝßíI=ãà=ÛèóKF=fà=îâßìß=ãí=èé= ßèðãìéèçßèîÛæ=ãçêÛÝîI=êæßÛíß=íêßÝãàó=îâß=ìßÛíéèK=fà=îâß=êìéäßÝî= ñãææ=âÛðß=èßáÛîãðß=ßèðãìéèçßèîÛæ=ãçêÛÝîI=Ûè=ßèðãìéèçßèîÛæ= ãçêÛÝî=Ûííßííçßèî=çïíî=Üß=ÛîîÛÝâßÞK

SK aßíÝìãÜß=êéííãÜæß=éîâßì=èßáÛîãðß=íãÞß=ßààßÝîí=éà=îâß=êìéäßÝîI=ãà= ÛèóK

III. FINANCING

1. Total cost of the project (Provide a detailed specification of fees and

ìßãçÜïìíÛÜæßíI=êìßêÛìß=ÜïÞáßî=êßì=ÛÝîãðãîóF

2. Contribution by the recipient/local organization (specify the

ÝéèîìãÜïîãéè=ãè=åãèÞ=ÛèÞ=ãèÞãÝÛîß=îâß=îóêß=éà=Ýéíîí=íïÝâ=Ûí=êßìíéèèßæI ÛÝÝéççéÞÛîãéèI=æéÝÛæ=îìÛèíêéìîI=ßîÝK=fè=êìãèÝãêæßI=Ûææ=Ýéíîí=ãè=æéÝÛæ ÝïììßèÝóF

PK=lîâßì=àãèÛèÝãèá=êÛìîèßìEíFI=ãà=Ûèó

–=ãè=îâß=êìéäßÝî –=ãè=Ýæéíßæó=ìßæÛîßÞ=êìéäßÝîí

4. The amount requested from Sida (in principle, only costs that need

îé=Üß=çßî=ãè=pñßÞãíâ=hìéèéìK=fà=àãèÛèÝãèá=éà=ßòêßèÞãîïìßí=ãè=æéÝÛæ ÝïììßèÝó=ãí=ãèÝæïÞßÞ=ãè=îâß=ìßëïßíîI=îâß=ìßÛíéèí=îâßìßàéìß=çïíî=Üß=ÝæßÛìæó ßòêæÛãèßÞF

Type of cost Foreign costs (currency)

Local costs (currency)

Fees, foreign consultants

,000

Reimbursables, foreign consultants

,000

Local costs, foreign consultants

-

,000

Other local costs

-

,000

Total cost

00,000

00,000

IV GUIDELINES FOR REPORTING

qâß=àãèÛæ=ìßêéìî=íâÛææ=ÛÝÝéïèî=àéì=îâß=Þßáìßß=éà=ÛÝâãßðçßèî=éà=îâß éÜäßÝîãðßíI=ãè=ëïÛèîãîÛîãðß=ÛèÞ=ëïÛæãîÛîãðß=îßìçíI=ïíãèá=ãèÞãÝÛîéìí=ÞßàãèßÞ

ïèÞßì=RÝFK=qâß=ÛÝâãßðßçßèîí=íâéïæÞ=Üß=ÝéçêÛìßÞ=ñãîâ=îâß=êæÛèèßÞ ìßíïæîí=ÛèÞ=Ûè=ÛèÛæóíãí=éà=îâß=ÞãààãÝïæîãßíI=ÜéîîæßèßÝåí=ÛèÞ=íïÝÝßííßí çÛÞßK=qâß=ìßêéìî=íâÛææ=Ýéççßèî=éè=îâß=êÛìîãÝãêÛîãéè=ãè=îâß=êìéäßÝî=éà ñéçßè=ÛèÞ=çßè=ÛèÞ=ãîí=ãçêÛÝî=éè=îâßãì=ìßíêßÝîãðß=ìéæßíK

qâß=àãèÛæ=ìßêéìî=íâÛææ=ÝéèîÛãè=Ûè=ßòßÝïîãðß=íïççÛìó=ñâãÝâ=Ûæíé Ýéðßìí=îâß=ÝéèÝæïíãéèíK

qâß=àãèÛæ=ìßêéìî=íâÛææ=Üß=ßæÛÜéìÛîßÞ=ãè=ÝééêßìÛîãéè=ñãîâ=îâß=æéÝÛæ ÝéïèîßìêÛìî=ÛèÞ=ÛáìßßÞ=ïêéè=Üó=Üéîâ=êÛìîãßíK

_ìãßà=êìéáìßíí=ìßêéìîí=íâÛææ=Üß=íïÜçãîîßÞ=ãè=ÝéèèßÝîãéè=ñãîâ ãèðéãÝãèáK