SOU 2010:51
Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker
Referenser
Andreasson, I. (2008). Elevplanen som text. Om identitet, genus,
makt och styrning i skolan. Göteborg: Göteborgs universitet,
Acta Universitatis Gothoburgensis. Arnesen, A.-L. (2002). Ulikhet og marginalisering. Med referense til
kjönn og sosial bakgrunn. En etnografisk studie av social och diskursiv praksis i skolen. Oslo: Universitetet i Oslo.
Arnesen, A-L, Lahelma, E & Öhrn, E. (2008). Travelling dis-
courses on gender and education: The case of boys' underachievement. Nordisk Pedagogik, 28(1), 1–14. Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång: tolkningar och per-
spektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bredesen, O. (2004). Nye gutter og jenter – en ny pedagogikk? Oslo:
Cappelen. Brunner, M., Kraussa, S., & Kuntera, M. (2008). Gender diffe-
rences in mathematics: Does the story need to be rewritten?
Intelligence, 36(5), 403–421.
Carrington, B., Tymms, P. & Merrell, C. (2008). Role models,
school improvement and the ’gender gap’– do men bring out the best in boys and women the best in girls? British Educational
Research Journal, 34(3), 315–327.
Chatard, A., Guimond, S., & Selimbegovic, L. (2007). ”how good
are you in math?” the effect of gender stereotypes on students’ recollection of their school marks. Journal of Experimental
Social Psychology, 43 (6), 1017–1024.
Chodorow, N. (1978). The reproduction of mothering: psycho-
analysis and the sociology of gender. Berkeley.
Connell, R. W. (2002). Gender. Cambridge: Polity Press. Connolly, P. (2006). The effects of social class and ethnicity on
gender differences in GCSE attainment: a secondary analysis of the Youth Cohort Study of England and Wales 1997–2001.
British Educational Research Journal, 32 (1): 3–21.
Dovemark, M. (2004). Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En etno-
grafisk studie av en skola i förändring. Göteborg, Göteborg: Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Emanuelsson, I. & Fischbein, S. (1986). Vive la difference? A study
of sex and schooling. Scandinavian Journal of Educational
Research, 30, 71–84.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I
Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vol. 5:2007. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Florin, C., & Johansson, U. (1993). ”där de härliga lagrarna gro.”
kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850–1914. Stockholm: Tidens Förlag.
Hellman, A. (2005). Föreskolebarns konstruktion av maskuli-
niteter. I M. Nordberg (red.). Manlighet i fokus – en bok om manuliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. 146–160 Stockholm: Liber. Hill, M. (1998). Kompetent för det ”nya arbetslivet”? Tre gymnasie-
klasser reflekterar över och diskuterar yrkesförberedande studier.
Göteborg: Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Hill, M. (2006). ”Coola killar pluggar inte.” Ord och Bild, 3–4, 106–
114.
Hjalmarsson, M. (2009). Lärarprofessionens genusordning. En studie
av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar. Göteborg: Göteborgs universitet, Acta Universitatis
Gothoburgensis. Holm, A.-S. (2008). Relationer i skolan. en studie av feminiteter och
maskuliniteter i år 9. Göteborg: Göteborgs universitet, Acta
Universitatis Gothoburgensis. Holter, H. (1961). Kjonnsroller i skole- og arbeidsprestationer.
Tidskrift for samfunnsforskning, 2, 147–161.
Horner, M. S. (1978). The measurement and behavioral implica-
tions of fear of success in women. Personality, motivation, and achievement, 41–70. Hyde, J. S. (2005). The gender similarity hypothesis. American
Psychologist, 60(6), 581–592.
Hyde, J. S., & Grobe, S. (2008). Metaanalysis in the psychology of
women. In F. l. Denmark & M. A.Paludi (Eds.). Psychology of women. A handbook of issues and theories. 142–173. London: Praeger. Jackson, C. (2006.). Lads and ladettes in school: Gender and a fear of
failure. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill
Education. Jackson, C., & Warin, J. (2000). The importance of gender as an
aspect of identity at key transition points in compulsory education. British Educational Research Journal, 26(3), 376–391. Jakobsson, A.-K. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspek-
tiv. En studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program.
Göteborg: Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd: en etnografisk
studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Diss.
Göteborg : Göteborgs universitet, 2009. Göteborg. Johnson, W., & Bouchard, T. J. (2007). Sex differences in mental
abilities: G masks the dimensions on which they lie. Intelligence, 35(1), 23–39. Kruse, A.-M. (1998). Pige- og drengepaedagogikker : praksis og
perspektiver. Likt og ulikts, 39–57 Lahelma, E. (2004). Flickor, pojkar och skoldebatten: Hur kon-
strueras skolpolitiska problem? I Vitikka, E. (2004). Skola – kön
– inlärningsresultat. Utbildningsstyrelsen (Ed.) (Vol. 16/2004):
Utbildningsstyrelsen. Lennartsson, R. (2007). Grabben i skolan intill. Uppsala: Uppsala
universitet. Levander, S. (1990). Tar skolan hänsyn till könsskillnader? Nämna-
ren, 1990(2).
Levander, S. (1994). Biologiska skillnader i intelligens mellan
könen förstärks i den svenska skolan. I Visst är vi olika! En antologi för kunskap och debatt om likheter och olikheter mellan flickor och pojkar och deras olika villkor och förutsättningar i skolan. Stockholm: Arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan. Utbildningsdepartementet. Maccoby, E. & Jacklin, C. (1974). The Psychology of Sex Differen-
ces. Stanford: Stanford University Press.
Marklund, S. (1980). Från reform till reform – Skolsverige 1950–
1975. Del 1. 1950 års reformbeslut. Stockholm: Liber.
Martin, A., & Marsh, H. (2005). Motivating boys and motivating
girls: Does teacher gender really make a difference? Australian
Journal of Education, 49(3), 320–334.
Meece, J. L., Glienke, B. B., & Burg, S. (2006). Gender and moti-
vation. Journal of School Psychology, 44 (5), 351–373. Meurling, B. & Nygren, G. (red.). (2009). Skolvardag och fram-
tidsambitioner. Uppsala: Uppsala Universitet.
Muller, P. A., F. K. Stage & Kinzie (2001). Differences in Pre-
college Science Achievement Science Achievement Growth Trajectories: Understanding Factors Related to Gender and Racial–Ethnic. American Educational Reserach Journal, 38(4): 981–1012. Nordberg, L. (1994). Skillnader i pojkars och flickors tidiga ut-
veckling. Några resultat från en pågående svensk undersökning. I Visst är vi olika! En antologi för kunskap och debatt om likheter och olikheter mellan flickor och pojkar och deras olika villkor och förutsättningar i skolan. Stockholm: Arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan. Utbildningsdepartementet. Nordberg, M. (red.). (2005). Manlighet i fokus – en bok om manliga
pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola.
Stockholm: Liber.
Nordberg, M. (2005). ”velournissar” och ”riktiga män” – två man-
liga könsformeringar i förskolan. I Nordberg, M. (red.), Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola, s. 67–94),. Stockholm: Liber. Nordberg, M. (2005). Det hotande och lockande feminina. I
Nordberg, M. (red.) Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Nordberg, M. (2005). Jämställdhetens spjutspets? Manliga
arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, feminitet och heteronormativitet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Nygren, G. (2009). Barnens och kamratkulturens betydelse för
skolframgång. I Meurling, B. & Nygren, G. (red.), Skolvardag och framtidsambitioner. Etnologiska perspektiv på utbildning. Uppsala: Forum för skolan. Uppsala universitet. Nielsen, S. B. (2005). Argument för och emot manlig personal i
förskolan. I Nordberg, M. (red.) Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och – i förskola och skola, s. 21–45. Stockholm: Liber. Osbeck, C. (2006). Kränkningens livsförståelse : en religionsdidak-
tisk studie av livsförståelselärande i skolan. Karlstad: Karlstads universitet.
Osbeck, C., Holm, A.-S. & Wernersson, I. (2003). Kränkningar i
skolan. Förekomst, former och sammanhang. Värdegrunden 5.
Göteborg: Göteborgs universitet. Pearce, R. R. (2006). American students at school transition points
effects of cultural and social structural factors on the achievement of white and chinese. American Educational Research Journal, 43. Peterson, P. and E. Fennema (1985). Autonomous Learning Be-
havior: A Possible Explanation of Gender-Related Differences in Mathematics. I Wilkinson, L.C., & Marrett, C. (red.) Gender
Influences in Classroom Interaction. Orlando: Academic Press.
Phoenix, A. (2004). Using informal pedagogy to oppress
themselves and each other. Critical pedagogy, schooling and 11– 14 year old London boys. Nordisk Pedagogik, 24(1): 19–35. Reynolds, M. R., Keitha, T. Z., Ridleya, K. P., & Patela, P. G.
(2008). Sex differences in latent general and broad cognitive
abilities for children and youth: Evidence from higher-order mg-macs and mimic models. Intelligence, 36(3), 236–260. Rosén, M. (1995). Gender differences in structure, means and
variences of hierarchically ordered abiliy dimensions. Learning and Instruction, 5, 37–62. Rosén, M. (1998). Gender differences in patterns of knowledge (Vol.
124). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Sandgren, B. (1974). Kreativ utveckling. En empirisk studie av kog-
nitiv utveckling samt en kritisk analys av intelligensbegreppet.
Stockholm.: Amqvist och Wiksell. Shields, S. A. (1975). Functionalism, darwinism, and the psycho-
logy of women. A study in social myth. American Psychologist, 30(7), 739–754. Skelton, C., Carrington, B., Francis, B., Hutchings, M., Read, B., &
Hall, I. (2008). Gender 'matters' in the primary classroom: Pupils' and teachers' perspectives. British Educational Research
Journal. iFirst Article, 1–18
Sinnes, A. (2006). ”Three Approaches to Gender Equity in Science
Education.” NorDiNa 1, 72–83.
Skolverket. (2004 a). Pisa 2003. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2004 b). Individ- och klassvariation i grundskolan åk. 9.
Studier av individ- och klassvariationen i nu-materialet 2003.
Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildnings-
val. (Rapport 287). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm:
Skolverket. Stacy Smith, C. & Hung, L-C. (2008). Stereotype threat: effects on
education. Social Psychology of Education, 11, 243–257. Svensson, A. (1971). Relative achievement. School performance in
relation to intelligence, sex and home environment. Göteborg:
Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Svensson, A. (2008). Har dagens tonåringar sämre studieförutsätt-
ningar? En studie av förskjutningar i intelligenstestresultat från 1960-talet och framåt. Pedagogisk Forskning i Sverige, 13 (4), 258–277.
Svensson, A. (2008). Genomströmningen i gymnasieskolan. IPD-
rapporter, 2008:2. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Walkerdine, V. (1987). Femininity as Performance. Oxford Review
of Education, 15 (3) 267–279.
Warin, J., & Dempster, S. (2007). The salience of gender during the
transition to higher education: Male students’ accounts of performed and authentic identities. British Educational Research
Journal, 33(6), 887–903.
Warin, J., & J. Muldoon. (2008). Wanting to be ’known’: Re-
defining self-awareness through an understanding of selfnarration processes in educational transitions. British Educational Research Journal. iFirst Article 1–15. Weiner, B. (1992): Motivation. I M.C. Alkin (red.). Encyclopedia of
Educational Research, s. 860–865. New York: Macmillan.
Weiner, G. & Öhrn, E. (2009). ”En talande tystnad. Om frånvaro
och närvaro i forskning om utbildning och kön. I Wernersson, I. (red.). Genus i förskola och skola. Om policy, perspektiv och praktik. Göteborgs Universitet: Acta Universitatris Gothoburgensis. Wernersson, I. (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg:
Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis. Wernersson, I. (1989). Olika kön, samma skola? En kunskapsöver-
sikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation.
Stockholm: Skolöverstyrelsen. Wernersson, I. (1991). Könsskillnader i gymnasieskolan. En kun-
skapsöversikt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Wernersson, I. (2005). Könsskillnader i skolprestationer. En text
som kartlägger de olika ideologiska förändringarna som inträffat under de senaste åren. http://www.skolverket.se/publikationer? id=1653. (Bilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Stockholm: Skolverket). Wernersson, I. (2007a). Från förskola till högskola – vilka avtryck
ger forskning om jämställdhet? Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wernersson, I. (2007b). Genusperspektiv på pedagogik. Stockholm:
Högskoleverket. Vitikka, E. (2004). Skola – kön – inlärningsresultat. I Utbildnings-
styrelsen, (Vol. 16/2004). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Volman, M., & Dam, G. t. (2007). Learning and the development
of social identities in the subjects care and technology. British
Educational Research Journal, 33(6), 845–866.
Wong, K.-C., Lam, Y. R., & Ho, L.-M. (2002). The effects of
schooling on gender differences. British Educational Research
Journal, 28(6).
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? – en kunskapsöversikt
om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.
Appendix: Kunskapsbehov och fortsatt forskning
Uppdraget som rapporteras ovan var att göra en kunskapsöversikt avseenden teorier/förklaringar till ”könsskillnader i skolprestationer”. Med den tid som stått till förfogande har endast en liten del av tillgängliga studier kunnat tas tillvara och många möjliga uppslag till preciseringar har inte kunnat fullföljas. Nedan görs en reflektion avseende vilken forskning/kunskapsutveckling som framstår som intressant och fruktbar mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet med rapporten.
Analyser av hur ”könsskillnader i skolprestationer” tolkas och uttrycks
Formuleringen ”könsskillnader i skolprestationer” är kontroversiell både i vardagslivet, politiskt och inomvetenskapligt. Tolkningen av vad det betyder att frågan fått så stor uppmärksamhet varierar från antaganden som att ”– har gått för långt” till att det handlar om ännu ett uttryck för att det som handlar om män/pojkar alltid är viktigare än det som handlar om kvinnor/flickor. Olika typer av inträngande analyser (exempelvis diskursanalyser, idéanalyser eller argumentationsanalyser) av texter och tal rörande ”könsskillnader i skolprestationer” behövs både därför att det i sig är intressant och för att det är en viktig bas för utveckling av fruktbara och forskningsbara frågeställningar.
Utveckling av problemformulering/frågeställningar
Talet om könsskillnader i skolprestationer har ett påtagligt symbolvärde, men har också en empirisk grund. Det framstår för mig som uppenbart att det inte handlar om ett entydigt fenomen utan om en rad olika företeelser som inte nödvändigtvis ens hänger samman. Några exempel på olika fenomen är:
- Att pojkar är i majoritet bland barn/elever i behov av särskilt stöd är inte nytt, men har tidigare inte ”genusifierats”. Specialpedagogiska studier med köns-/genusperspektiv har börjat utvecklas och behöver utvecklas vidare.
- Medelvärdesskillnader mellan totalgrupperna flickor och pojkar är av allt att döma en helt annan fråga. Det är inte heller helt
klart på vilket sätt det är ett problem. Skillnaden kan tas som en indikation på att olika grupper/individer hanterar skolarbete, prestationskrav, identitetskonstruktion mm på olika sätt och med olika konsekvenser. Könsskillnaden kan vara intressant som utgångspunkt, men det är för den skull inte självklart att det är kön eller genusordning i sig som är det centrala. Studier där samhälleliga förväntningar, individuella förhållningssätt, sociala kategoriseringar (varav genus är en) och skolan som arbetsplats och social miljö relateras är önskvärda, men resurskrävande då olika former av vetenskapliga metoder behöver kombineras. Exempelvis: Hur förhåller sig vissa elevers ökade stress och andra elevers antipluggattityd till dominerande samhällsvärderingar och skolarbetets organisation? Finns variationer beroende på social bakgrund, etnicitet eller andra aspekter av den sociala strukturen? För studier av sådana frågeställningar behövs data på både makronivå (t.ex. i form av statistik) och på individnivå (t ex i form av berättelser).
- Ett ytterligare exempel är klassrumsstudier där samverkan mellan det sociala samspelet och de pedagogiska processerna undersöks. Sådana studier finns, men oftare fokuseras antingen det ena eller det andra. Kön och genus bör i dessa sammanhang finnas med som en aspekt som kan antas kunna variera i inflytande över vad som händer både mellan individer och mellan miljöer. Exempelvis: Vilka innebörder och konsekvenser får olika arbetssätt beroende på ämne, elevrelationer, elevidentiteter och skol-/klasskultur? Hur kommer genus (femininiteter och maskuliniteter) in i sammanhanget och vilka andra former för identiteter/grupptillhörigheter och värderingar har betydelse? Denna typ av studier kunde kanske med fördel ta sin utgångspunkt i ämnen eller ämnesgrupper.
Komparativa studier
Sverige (Norden) är ett område med, i detta sammanhang högst relevanta, kulturella och sociala särdrag som bland annat handlar om hög grad av sekularisering, en jämförelsevis lång tradition av formaliserat jämställdhetsarbete och utbyggd barnomsorg av hög kvalitet. Därför är det inte självklart att internationella (läs: anglosaxiska) forskningsresultat utan vidare kan överföras (se t.ex. Arnesen, Lahelma och Öhrn, 2008, Weiner och Öhrn, 2009). Detta
gäller såväl empiriska studier som teoretiska tolkningar. Samtidigt uppträder/aktualiseras de aktuella könsskillnaderna i många länder och skolsystem. Komparativa studier skulle kunna vara av avgörande betydelse för att förstås vad som är vad i sammanhanget. Det finns i dag stora mängder av data som sannolikt skulle kunna användas för mer preciserade analyser där variationer mellan skolsystem och utveckling över tid skulle kunna belysas. Även i sådana analyser är det väsentligt att kön respektive genusordning sätts i relation till andra väsentliga faktorer och inte betraktas som självklart förklarande.
Forskningsöversikter
Mängden rapporterad forskning som har relevans för den aktuella frågeställningen är betydande och i detta arbete har det ofta varit frustrerande att inte kunna följa upp olika teman. Genom serier av forskningsöversikter, där kanske också reanalyser och omtolkningar kan göras, med mer preciserade frågeställningar borde mycket kunskap kunna vinnas. Ett uppenbart sådant område handlar om ”undervisningsmetoder”. Det förefaller finnas betydande mängder studier, men de är ofta begränsade till ett ämne och prövning av en metod/arbetsform. Det har varit svårt att använda dessa resultat övergripande, men systematiska analyser på metanivå borde prövas. Det samma gäller många andra aspekter som klassrumsstudier eller skolattityder.
Avslutningsvis
Reflektionerna ovan handlar huvudsakligen om en långsiktig fortsatt kunskapsuppbyggnad om betydelsen av elevers könstillhörighet och kollektiva genusordningar på olika nivåer för hur skolan fungerar. Vilken kunskap som på kort sikt skulle kunna göra skillnad är svårt att säga. Betygsskillnader till flickors fördel är, som framgått, inget nytt. Att genusordningens förändring med betoning av jämställdhet över flera decennier också lett till accentuering av detta är varken fel eller förvånande. Konsten är att kunna äta kakan och ha den kvar dvs. att behålla insikten om betydelsen av köns och genus med den maktordning det innebär och samtidigt kunna se den stora variationen mellan individer och betydelsen av andra sociala kategoriseringar.