STFS 2009:1

Sametingets

författningssamling

Sametinget

Box 90

981 22 KIRUNA

Tfn 0980-780 30

Fax 0980-780 31

ISSN 1654-0549

STFS 2009:1

Föreskrifter om ändring i Sametingets föreskrifter

(STFS 2007:5) om ersättning till renskötselföretag

för vissa merkostnader och förluster med anledning

av Tjernobylolyckan;

Utkom från trycket

den 10 mars 2009

beslutade den 19 februari 2009

Sametinget föreskriver, med stöd av 6 § förordningen (1994:246) om ersättning för vissa

merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan, i fråga om Sametingets

föreskrifter (STFS 2007:5) om ersättning till renskötselföretag för vissa merkostnader och

förluster med anledning av Tjernobylolyckan dels att 21 § ska upphävas, dels att ”cesium

137” benämns ”cesium-137”, dels att ordet ”kilo” i 12, 14 och 18 § ska ersättas med ”kg”,

dels att ordet ”Jordbruksverket” i 24 § byts ut mot ”Sametinget”, dels att 2, 4, 5-9, 11, 14, 18-

20 och 23 §§ skall ha följande lydelse, dels att den nya 4 a § ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om ersättning till renskötselföretag för vissa

merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan finns i förordningen

(1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av

Tjernobylolyckan.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter avses med

cesiumhalt: halten cesium-137,

externmätning: mätning av cesiumhalt direkt på slaktkropp eller levande djur,

husbehovsrenar: renar som husbehovsslaktas,

husbehovsslakt: slakt av ren som medlem av sameby eller annan innehavare av

renmärke utför eller låter utföra för eget bruk eller annan sames hushållsbehov,

köttprov: muskelprov från slaktad renkropp taget enligt beslut från Statens

livsmedelsverk,

nödslakt av renar i fält: avlivning av renar på grund av skada och uppslaktning

på annan plats än renslakteri,

renslaktsäsong: tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni,

renslakteri: anläggning godkänd av Livsmedelsverket för renslakt,

STFS 2009:1

2

slaktföretag: företag som bedriver kontrollslakt vid anläggning godkänd av

Livsmedelsverket för renslakt, samt

tidigarelagd slakt: slakt av hanren yngre än två år, honren och kastrat under tiden från

och med den 1 augusti till och med det datum före den 20 november som

Sametinget beslutat. Sametinget ska vid beslut om datum ta hänsyn till veckodag och

praktiska möjligheter för slakt och transport.

Ersättning

3 § Ersättning kan lämnas till ett renskötselföretag, oberoende av i vilken juridisk form det

drivs och vilken omfattning det har.

Ersättning vid tidigarelagd slakt

4 § Ersättning för merkostnader för samling till tidigarelagd slakt kan lämnas till sameby

under förutsättning att Sametinget bedömer att tidigarelagd slakt förväntas medföra

väsentligt lägre andel kassation av renkött än slakt som inte är tidigarelagd. Samebyn ska

samråda med Sametinget innan tidigareläggning av renslakten sker.

Ersättning kan lämnas för verifierade utgifter för helikopterdrivning, extra arbete,

bränsle samt foder till renar i hage, med ett maximalt belopp per slaktad godkänd ren,

som beslutas av Sametinget inför varje slaktsäsong.

En ansökan om ersättning för tidigarelagd slakt ska ha kommit in till Sametinget

senast tre månader efter det att slakt genomförts.

4 a § Högsta ersättning för merkostnader enligt 4 § motsvarar

1. kostnad för helikopterdrivning av ren fyra timmar per 150 slaktade renar, utifrån ett

genomsnittligt pris inhämtat från olika helikopterföretag,

2. arbetskostnad för samling av ren motsvarande 40 arbetstimmar per 150 slaktade

renar enligt lantarbetaravtalets timlön,

3. bränslekostnad för persontransport, 200 liter per 150 slaktade renar, och

4. foderkostnad, 1 000 kg foder per 150 slaktade renar, utifrån genomsnittligt pris för

säckat foder från olika leverantörer inklusive transport.

Ersättning för utfodring av slaktrenar

5 § Inom område där betydande andel av renarna ligger över det av Livsmedelsverket

fastställda gränsvärdet för cesium-137 kan ersättning lämnas för utfodring av slaktrenar

för att nedbringa cesiumhalterna till en nivå som understiger gränsvärdet.

6 § Ersättning för utfodring kan lämnas under förutsättning att samebyn/renägaren

samråder med Sametinget om utfodringen och att de villkor som Sametinget beslutat om

är uppfyllda.

7 § Ersättning för utfodring lämnas med ett schablonbelopp per slaktad ren enligt vad

som beräknats enligt 8 § och beslutats av Sametinget. En förutsättning för att erhålla

STFS 2009:1

3

ersättning är att en av Livsmedelsverket förordnad officiell veterinär vid slakteri har

godkänt den slaktade renen som livsmedel.

Schablonersättningen avser kostnader för foder, transporter av foder och levande

renar, veterinärtjänster, merarbete i samband med utfodring samt externmätning av renar.

Utöver schablonen kan ersättning lämnas för renar som dör under utfodring med de

belopp, baserade på innevarande slaktårs medelvikt och medelavräkningspris för kalv,

vaja respektive tjur, som sametinget fastställer. Vidare kan, i särskilda fall, ersättning

utöver schablonen lämnas för resor till och från utfodringsplatsen, kostnad för el samt för

plogning och sandning av väg till utfodringsplatsen.

8 § Schablonersättning vid helutfodring av slaktrenar beräknas utifrån

1. transportörskostnad för transport av ren i 150 km,

2. arbetskostnad för mätning av cesiumhalt och översyn och lättare underhåll av

utfodringsanläggning motsvarande 16 timmars arbete per 150 renar enligt lantarbetar-

avtalets timlön,

3. arbetskostnad för utfodring enligt lantarbetaravtalet timlön motsvarande 3 timmar

per dag och 150 renar,

4. skoterbränsle motsvarande 5 liters förbrukning per utfodringsdag, och

5. foderkostnad per ren utifrån genomsnittligt pris för bulkfoder respektive säckat

foder från olika leverantörer inklusive transport och 2,25 kg förbrukning per ren och

dag.

Schablonersättning utgår för utfodringsperioder om 10, 45 respektive 60 dagar.

9 § Renar som utfodrats ska efter slakt kontrolleras med avseende på cesiumhalt i den

omfattning som framgår av Livsmedelsverkets beslut.

10 § En ansökan om ersättning för utfodring ska ha kommit in till Sametinget senast tre

månader efter det att utfodringen har avslutats och slakt genomförts.

Ersättning för kassation av renkött vid slakt

11 § Ersättning kan lämnas för renkött som har kasserats på grund av att cesiumhalten

överstigit det av Livsmedelsverket fastställda gränsvärdet för renkött. Ersättning lämnas

endast under förutsättning att tidigareläggning av slakt och utfodring genomförts i den

omfattning som Sametinget rekommenderat. Denna ersättning omfattar

1. förlorat köttvärde,

2. slaktkostnader,

3. förlorat statligt pristillägg med belopp motsvarande det statliga pristillägget,

4. kostnaden för cesiumanalys med belopp motsvarande den faktiska kostnaden,

5. kostnaden för destruktion av renköttet med belopp som beräknas av Sametinget i

varje enskilt fall, samt

6. kostnaden för veterinär, provtagning och kontroll.

12 § Ersättning lämnas för förlorat köttvärde med belopp motsvarande slaktföretagets

avräkningspris per kg enligt det aktuella renslakteriets prissättning.

STFS 2009:1

4

13 § Ersättning kan lämnas för renkött som har kasserats endast om slakten av ren har

utförts av ett slaktföretag, en sameby eller ett renskötselföretag.

14 § För renkött från renar som har nödslaktats av ett renskötselföretag i fält inom område

som inte är friklassat av Livsmedelsverket, kan ersättning för förlorat köttvärde lämnas

om slaktkroppens cesiumvärde är högre än 300 Bq per kg och slaktkroppen i övrigt skulle

kunna ha använts som livsmedel i hushållet. Ersättning lämnas med belopp som anges i

12 §.

Till en ansökan om ersättning ska följande bifogas:

1. En beskrivning av orsaken till och platsen för nödslakten.

2. Resultat av en cesiumanalys av köttprov eller av en externmätning av slaktkroppen.

3. Ett intyg av veterinär att slaktkroppen hade varit tjänlig som livsmedel om

cesiumhalten hade varit under 300 Bq per kg.

4. Uppgift om uppskattad slaktvikt. Denna uppskattning ska göras av veterinär.

5. Uppgift om den slaktade renens kön.

6. Uppgift om den slaktade renens ålderskategori.

Ersättning för förlorat köttvärde kan ej utgå om slaktkroppen säljs efter nödslakt eller

om nödslakt av ren skett till följd av trafik- eller rovdjursskada.

15 § För ett renskötselföretags räkning kan ersättning lämnas till en sameby för renkött

som har kasserats vid slakt i byns regi under villkor att samebyn uppfyller de krav som

gäller för slaktföretag i fråga om slakt och redovisning av slakt.

16 § Samebyn ska efter anmodan styrka lämnade uppgifter genom att förete handlingar

om slakten eller om annat som har samband med denna.

Ersättning för cesiumanalys och utfodring av husbehovsrenar

17 § För cesiumanalys av köttprov från husbehovsrenar lämnas ersättning med belopp

motsvarande den faktiska kostnaden för analysen.

18 § Ersättning kan lämnas för utfodring av husbehovsrenar om kött från husbehovs-

renar med cesiumhalter understigande 300 Bq per kg inte kan erhållas vid normal höst-

och vinterslakt av ren som har gått på naturligt bete.

19 § Ersättning för utfodring kan lämnas under förutsättning att samebyn/renägaren

samråder med Sametinget om utfodringen och att de villkor som Sametinget beslutat om

är uppfyllda.

20 § Ersättning för utfodring av husbehovsren lämnas med ett schablonbelopp per slaktad

ren enligt vad som beräknats enligt 8 § och beslutas av Sametinget.

Schablonersättningen avser kostnader för foder, transporter av foder och levande

renar, veterinärtjänster, merarbete i samband med utfodring och externmätning.

Utöver schablonen kan ersättning lämnas för renar som dör under utfodring med de

belopp, baserade på innevarande slaktårs medelvikt och medelavräkningspris för kalv,

vaja respektive tjur, som sametinget fastställer. Vidare kan, i särskilda fall, ersättning

STFS 2009:1

5

utöver schablonen lämnas för resor till och från utfodringsplatsen, kostnad för el, samt för

plogning och sandning av väg till utfodringsplatsen.

En ansökan om ersättning för utfodring ska ha kommit in till Sametinget senast tre

månader efter det att utfodringen har avslutats och slakt genomförts. Till en ansökan om

ersättning ska bifogas en redovisning över vilka hushåll som mottagit de slaktade renarna.

21 § upphävd (STFS 2009:1)

Vissa utbetalningar m.m. från Sametinget

22 § Renskötselföretagets kostnad för det intyg som avses i 14 § betalas av Sametinget.

Ersättning för cesiumanalys lämnas endast om analysen har utförts av ett av

Livsmedelsverket godkänt laboratorium, om inte Sametinget beslutar annat. Ersättning för

cesiumanalys får lämnas till den som för ett renskötselföretags räkning har utfört

analysen.

23 § Ersättning till ett slaktföretag för renskötselföretags räkning och samebyar som

slaktar i egen regi lämnas för slaktkostnader för ren som efter cesiumanalys har kasserats

som livsmedel, provtagning (köttprov) från renslaktkroppar för analys av cesium-137,

samt kyllagring och hantering av renslaktkroppar, i väntan på analyssvar, med de

summor som Sametinget beslutat.

24 § Ersättning för förlust av statligt pristillägg, förlorat köttvärde och slaktkostnader för

kasserat renkött enligt 11 § lämnas till ett renskötselföretag eller, för ett renskötselföretags

räkning, till för slakten ansvarigt slaktföretag eller ansvarig sameby om inte Sametinget

beslutar annat.

25 § Ett slaktföretag eller en sameby som har åsamkats kostnader för ett renskötsel-

företags räkning kan erhålla ersättning direkt från Sametinget endast om slaktföretaget

eller samebyn följer vad som har beslutats av Sametinget.

Övriga bestämmelser

26 § Sametinget prövar frågor om ersättning till renskötselföretag enligt förordningen

(1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av

Tjernobylolyckan.

27 § Om det finns särskilda skäl kan Sametinget medge ersättning utöver vad som anges i

denna författning.

---------------------

Denna författning¹ träder i kraft den 15 mars 2007.

¹ STFS 2007:5

STFS 2009:1

6

---------------------

Denna författning² träder i kraft den 19 februari 2009

LARS ANDERS BAER

Ulla Barruk Sunna

² STFS 2009:1