Sjöförklaringscirkulär (1967:494)

Departement: Justitiedepartementet L3
Utfärdad: 1967-05-25
Ändring införd: SFS 1967:494
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad: 2018-08-19

Sjöförklaring handlägges så smidigt och praktiskt som möjligt för att sjöförklaringsinstitutet skall kunna tjäna sitt syfte utan onödig olägenhet för sjöfarten.

Ordförande i sjöförklaringsdomstol är lagfaren ledamot som på grund av ställning och erfarenhet är skickad att leda utredning av detta speciella slag. Domstolens särskilda ledamöter, samt, i den mån det är möjligt, konsuls sakkunniga biträden utses med beaktande av utredningsändamålet i det särskilda fallet. Möjligheten att som ytterligaresärskild ledamot respektive sakkunnigt biträde anlita person med särskild sakkunskap bör därvid ej förbises. Såvitt det är förenligt med utredningsändamålet anlitas som särskild ledamot respektive sakkunnigt biträde person som finns i utredningsorten eller kan infinna sig där med minsta möjliga tidsutdräkt. För tjänsteresa väljes väg och färdsätt med beaktande av att fartygets drift ej bör uppehållas onödigt på grund av förrättningen.

Behov av besiktning, rättsmedicinsk eller annan medicinsk undersökning, brandteknisk eller annan teknisk utredning eller polisutredning klarlägges snarast möjligt. Har besiktning, undersökning eller utredning redan inletts eller verkställts, bör vad som därvid framkommit tillföras sjöförklaringen.

Uppgift som ej lämnats i befälhavarerapport enligt 70 § sjölagen avfordras befälhavaren vid sjöförklaringen. I fråga om var och en som höres antecknas födelseår, adress och hemvist. Rörande ombordanställd utrönes vilken nautisk, maskinteknisk eller annan sådan utbildning han har för tjänst på fartyg, vilken sjötjänstgöring han fullgjort, hur länge han tjänstgjort på fartyget, vilken befattning han fullgör ombord och hur länge han innehaft den samt vilken behörighet han äger för tjänst på fartyg. Tjänstgör han i befattning vartill han ej äger behörighet, inhämtas upplysning om anledningen därtill. Vad som nu sagts gäller i tillämpliga delar även i fråga om lots.

Såvitt rör fartyg inhämtas alltid upplysning om

namn, slag och hemort; 2. registreringsnummer och signalbokstäver; 3. ägare/redare - för partrederi samtliga delägare och vem som är huvudredare - och försäkringsgivare (av kasko- och ansvarighetsförsäkringar); 4. dödvikt, brutto- och nettodräktighet; 5.byggnadsår och byggnadsmaterial; 6. längd och bredd; 7. maskinstyrka, uttryckt i effektiva hästkrafter vid kontinuerligt konstruktionsvarvtal (varvtalet anges), samt normal full fart, halv fart, sakta fart och helt sakta fart med full last respektive utan last; 8. bemanning och fastställd minimibesättning; 9. senaste sjövärdighetsbesiktning och annan tillsynsförrättning (jfr 7 kap. lagen den 19 november 1965, nr 719, om säkerheten på fartyg); 10. gällande klass och klassificeringsanstalt, senaste klassundersökning - och därvid eventuellt beviljat anstånd med avhjälpande av fel eller brist - samt klassificeringscertifikatets datum; 11. passagerare; 12. last - varuslag, mängd eller vikt och fördelning (rum, däck, etc.) - eller barlast, dess art och mängd eller vikt samt fördelning; 13. senaste avgångshamn och destination; 14. djupgående för- och akterut vid avgången; 15. art och omfattning av inträffad skada, den omedelbara orsaken därtill samt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjäpa skadan; 16. utredningsmaterial som tillvaratagits eller säkerställts på annat sätt.

I övrigt beaktas som regel vad som anges i bifogade utredningstemata för fall av sammanstötning (bilaga 1), grundstötning (bilaga 2), haveri i öppen sjö (bilaga 3), haveri i maskinavdelning (bilaga 4), och brand ombord (bilaga 5). För explosionsfall hänvisas till bilagorna 4 och 5.

Har dödsfall och fall av kroppsskada eller förgiftning inträffat, inhämtas alltid upplysning om

den avlidnes/skadades/förgiftades namn, födelsedatum (födelsenummer), adress, hemvist, statstillhörighet och anställning; 2. den avlidnes närmaste anförvanter och huruvida dessa underrättats om dödsfallet; 3. skadans/förgiftningens art och omfattning; 4. om förgiftning endast misstänkes, grunderna för misstanken; 5. åtgärder som vidtagits för omhändertagande av den avlidnes döda kropp och efterlämnade tillhörigheter; 6. åtgärder som vidtagits för den skadades/förgiftades omhändertagande och vård; 7. utredningsmaterial som tillvaratagits eller säkerställs på annat sätt.

I övrigt beaktas som regel vad som anges i bifogade utredningstema (bilaga 6).

I fråga om last inhämtas alltid upplysning om

avlastare, befraktare, känd ägare respektive mottagare samt försäkringsgivare; 2. lastningshamn och destination; 3. art och omfattning av inträffad förlust, minskning eller annan skada samt den omedelbara orsaken därtill; 4. upptäckten av förlusten, minskningen eller skadan och, om upptäckten gjorts efter lossning, hur lossningen ägt rum samt var och hur lasten upplagts; 5. åtgärder som vidtagits för att bevara lasten med anledning av den händelse som föranlett sjöförklaringen; 6. utredningsmaterial som tillvaratagits eller säkerställts på annat sätt.

I fråga om förlust och minskning av last klarlägges vidare särskilt sådana förhållanden som hur och av vem vägning/tally utförts vid lastning och lossning samt om förlusten/minskningen bekräftas av avläst djupgående vid lastning och lossning. Beträffande brandskada kan utredningstemat enligt bilaga 5 tjäna till ledning i lämpliga delar. Rörande vattenskada på och förorening eller sammanblandning av last uppmärksammas bl.a. lastplan, stuvningsschemata, lastseparation, skeppsluckors konstruktion, tillslutning och skalkning, tillslutning av andra öppningar i däck, skott och bordläggning av betydelse för lastvärdigheten, ventilationsanordningar, etc., kontroll av rännstenar och garnering däröver samt länsventiler, när och hur vattnet/föro reningen nått godset och hur högt vattenstånd som uppstått i berört lastrum, vilken last som förts där förut samt om och hur rummet rengjorts före lastning. Är fråga om sammanblandning av last på tankfartyg, bör också uppmärksammas tankcertifikat, plan över ledningssystem, rengöring av tankar, ledningar och pumpar samt kontroll av sådan rengöring, tillvägagångssätt vid lastning och lossning samt provtagning som därvid skett. Vid lastskada genom bräckage beaktas bl.a. lastplan, stuvningsschemata, godsets placering i rum och på däck, dess surrning och stämpling samt högsta uppmätta vindstyrka (jämte riktning) under resan och högsta uppmätta rullning, uttryckt i grader.

Vid all utredning utnyttjas sjökort, ritningar, skisser, fotografier och rekonstruktioner samt liknande hjälpmedel och tillvägagångssätt, allt i den utsträckning det är möjligt och ändamålsenligt.

Bilaga 1

Sammanstötning

Upplysning inhämtas om följande förhållanden.

Tid och plats för sammanstötningen; utrönes om möjligt exakt.
Vaktpersonalen (på däck och i maskinavdelning); a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet färgsinne samt syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering; c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) om fartyget framfördes under ledning av lots, i så fall, dennes namn och kompetens; e) om fartyget styrdes av rorsman eller med automatisk styrinrättning och rorsmannens namn respektive styrinrättningens system; f) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum och annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Väderleksförhållanden m.m. vid tiden för sammanstötningen och närmast dessförinnan; vindriktning och vindstyrka, sikt, dager eller mörker, sjögång, strömförhållanden etc.
Sjövägsregler; förekomsten av särskilda, lokala föreskrifter för fartygs inbördes uppträdande och, om sådana föreskrifter fanns, huruvida de överensstämde med eller avvek från de internationella sjövägsreglerna eller kompletterade dem.
Signaler och skeppsljus m.m.; därvid utrönes a) om mistsignaler eller andra uppmärksamhetssignaler avgavs och, i så fall, deras karaktär, tidsföljd etc.; b) om skeppsljus fördes och i så fall vilka; c) om andra särskilt föreskrivna ljus eller signalfigurer fördes och, i så fall, deras karaktär, betydelse etc; d) om lanternornas funktion kontrollerats och, i så fall, av vilken personal; e) lanterncertifikatens datum och giltighet.
Första iakttagelse av det andra fartyget; när iakttagelsen gjordes och hur - genom radar, det andra fartygets signalering, optiskt siktande eller på annat sätt.
Det egna fartygets läge i samband med första iakttagelsen av det andra fartyget; a) hur positionen bestämts; b) kurs och fart före, vid och efter iakttagelsen, förändringar i kurs och fart samt andra manövrer (jfr maskindagbok samt eventuella kurs- och manöverdiagram); c) signalering före, vid och efter iakttagelsen.
Kompassbäring (eventuellt också rättvisande och relativ bäring) och bedömt eller uppmätt avstånd till det andra fartyget; a) bäring och avstånd vid första iakttagelsen, vid siktandet och då risk för sammanstötning konstaterades; b) förändringar i bäring och avstånd under och efter denna tid; c) om s.k. radarplottning utfördes och, i så fall, dess resultat samt, om plottning ej utfördes, anledningen därtill; d) vem som utförde radarobservationerna och dennes kompetens.
Det andra fartyget; a) dess (eventuellt genom plottning) bedömda kurs och fart; b) iakttagelser vid siktandet - silhuett eller ljus, färg och kombination av ljus etc. - och riktning för iakttagelserna; c) iakttagna förändringar i kurs, fart och synbild; d) övriga iakttagna manövrer och åtgärder m.m. från första iakttagelsen till sammanstötningen; e) dess signalering; f) dess uppskattade sammanstötningsvinkel och fart vid sammanstötningen.
Sammanstötningens närmare förlopp.
Radaranläggning ombord; a) dess fabrikat, skick, funktionsduglighet och senaste översyn; b) tillämpade skalor; c) vem som hade tillsynen över radarn och hans kompetens; d) om radarn var ur funktion eller annars ej användes, anledningen därtill.
Fartygets framdrivningsmaskineri; därvid utrönes a) om det manövrerades från maskinrummet eller från kommandobryggan och vem som utförde manövrarna; b) maskinens och propellerns rotationsriktning; c) om maskinen var direkt omkastbar eller försedd med backslag och/eller om propellern var försedd med vridbara blad; d) antalet propellrar för framdrift och eventuella manöverpropellrar; e) tid och sträcka som fordras för att stanna fartyget från full fart framåt; f) om onormal propellerverkan iakttogs vid sammanstötningstillfället eller tidigare.
Fartygets behöriga skick, särskilt med avseende på maskineri, instrument och annan utrustning; därvid utrönes om fel eller brist kan ha orsakat eller bidragit till sammanstötningen samt senaste tillsyn (jfr tillsynsboken) och översyn.
Sjömanskap m.m.; särskilt utrönes om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex. på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till sammanstötningen.
Sjönöd; det utrönes om något av fartygen råkade i fara eller nöd och, i så fall, vilka åtgärder som vidtogs med anledning därav (jfr bl.a. 62 och 223 §§sjölagen samt art. VIII av 1910 års internationella sammanstötningskonvention) samt liv och egendom som räddats respektive förlorats (se vidare vid haveri i öppen sjö bilaga 3 punkterna 14 och 16).
Fartygets bärgningsberedskap (jfr 2 kap. 39 och följande §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); i den mån de kommit till användning utrönes a) deras skick och användbarhet samt senaste tillsyn och översyn; b) vilken personal som använde redskapen (jfr 6 kap. förutnämnda tillämpningsföreskrifter); c) om personalen var tillräckligt övad och förtrogen med redskapens placering och handhavande, senaste övningar och deltagande däri (jfr 6 kap. 6 och följande §§ samt 9 kap.10 och 11 §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter).

Bilaga 2

Grundstötning

Upplysning inhämtas om följande förhållanden.

Tid och plats för grundstötningen; utrönes om möjligt exakt.
Vaktpersonalen (på däck och i maskinavdelning); a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet färgsinne samt syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering; c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) om fartyget framfördes under ledning av lots och, i så fall, dennes namn och kompetens; e) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum och annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Väderleksförhållandena vid tiden för grundstötningen och närmast dessförinnan; vindriktning och vindstyrka, sikt, dager eller mörker, sjögång etc.
Djupförhållandena och andra särskilda förhållanden i farvattnet - tiden för högt och lågt vatten, vattenstånd, tidvattenströmmar m.m. - och i vilken utsträckning dessa var kända.
Senaste med säkerhet kända läge för grundstötningen; a) tid samt position - latitud och longitud eller rättvisande bäring och avstånd från känd punkt; b) loggställning och hur positionen bestämts - använda metoder och nautiska instrument (vid astronomiska observationer även tillämpade element och kronometerståndets säkerhetsgrad); c) nautiska instrument ombord - som radar, Loran, Decca-Navigator, radiopejlapparat, lod och logg etc. - dess skick, funktionsduglighet och senaste översyn; d) hur observationsföremåls identitet kontrollerats och fastställts vid astronomiska, terrestra och radiotekniska observationer - t.ex. stjärnidentifiering, sjömärkens utseende och karaktär, fyrskenskaraktärer, radiofyrkaraktärer etc.
Kurser och distanser från senaste med säkerhet kända läge till platsen för grundstötningen; därvid utrönes a) om fartyget styrdes efter landmärken eller kompass; b) om fartyget styrdes med handstyrinrättning (utan styrmaskineri), maskinell styrinrättning med manuell manöveranordning (handratt, styrspak etc.) eller med styrinrättning och, i så fall, av vilket system; c) om vid kompasstyrning användes magnetkompass eller gyrokompass och av vilket fabrikat; d) styrda kompasskurser, tid- och loggavläsning vid kursändringar samt de korrektioner som använts för att erhålla rättvisande kurs; e) datum för kompassernas senaste certifikat samt var och av vilken myndighet dessa utfärdats; f) tid och plats för senaste justering och deviering av kompasserna samt för uppgörande av deviationstabell (av auktoriserad kompassjusterare eller annan); g) tid för och resultat av senaste deviationsbestämning ombord före grundstötningen samt vilka kurser bestämningen gällde; h) hur ofta deviationsbestämningar i allmänhet gjordes under resa (jfr skeppsdagbok och eventuell deviationsjournal), vilka metoder och instrument som användes samt, om deviationsbestämning under resa inte gjorts nyligen, anledningen därtill; i) om fartyget hade slagsida före grundstötningen eller om last eller annat kunde påverka kompasserna; j) om rådande vindförhållanden medförde avdrift samt om och, i så fall, hur hänsyn togs till detta vid kurssättning; k) om korrektioner med hänsyn till strömförhållandena vidtogs vid kurssättning; l) vilka behållna rättvisande kurser och distanser över grund som beräknats ha hållits från senaste med säkerhet kända läge före grundstötningen samt om dessa utlagts i sjökort och införts i dagbok eller kladd (jfr eventuellt kursdiagram); m) var fartyget enligt besticket skulle ha befunnit sig då det stötte på grund; n) vilket sjökort som användes (utgivare, nummer, utgivningsdatum och senaste rättelse) och om detta finns i behåll; o) vilka andra nautiska publikationer som fanns ombord - fyrlistor, seglingsbeskrivningar, tidvattensuppgifter över berörda farvatten, Underrättelser för sjöfarande och liknande - samt dessas utgivningsdatum och senaste rättelse.
Enkla ortlinjer och/eller andra observationer efter senaste säkra ortbestämning; därvid utrönes a) om ortlinjerna m.m. erhållits genom astronomiska observationer, optiska eller radiotekniska pejlingar eller avståndsbestämningar, lodningar etc.; b) tid- och loggavläsning; c) hur identifiering skett, använda instrument och deras fabrikat, skick, funktionsduglighet och senaste översyn (jfr kursskrivare-, lodnings- och manöverdiagram); d) om radar användes, tillämpade skalor vid observationerna, vem som utförde observationerna och dennes kompetens samt, om radarobservationer ej utförts, anledningen därtill.
Fartygets fart vid tiden för grundstötningen och närmast dessförinnan; varvtal i maskin eller segelföring.
Grundstötningens närmare förlopp.
Flottagning; det utrönes om och, i så fall, hur fartyget kom av grund och om detta skedde med eller utan bistånd.
Fartygets behöriga skick, särskilt med avseende på maskineri, instrument och annan utrustning; det utrönes om fel eller brist kan ha orsakat eller bidragit till grundstötningen samt senaste tillsyn (jfr tillsynsboken) och översyn.
Sjömärken m.m; särskilt utrönes om fel eller brist beträffande utprickning eller andra sjömärken eller beträffande sjökort eller andra nautiska publikationer kan ha orsakat eller bidragit till grundstötningen.
Sjömanskap m.m; särskilt utrönes om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex. på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till grundstötningen.
Sjönöd; det utrönes om fartyget råkat i fara eller nöd och, i så fall, vilka åtgärder som vidtogs med anledning därav (jfr 62 § sjölagen) samt liv och egendom som räddats respektive förlorats (se vidare vid haveri i öppen sjö bilaga 3 punkterna 14 och 16).
Fartygets bärgningsberedskap (jfr 2 kap. 39 och följande §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); i den mån de kommit till användning utrönes a) deras skick och användbarhet samt senaste tillsyn och översyn; b) vilken personal som använde redskapen (jfr 6 kap. förutnämnda tillämpningsföreskrifter); c) om personalen var tillräckligt övad och förtrogen med utrustningens placering och handhavande, senaste övning och deltagande däri (jfr 6 kap. 6 och följande §§ samt 9 kap.10 och 11 §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter).

Bilaga 3

Haveri i öppen sjö

(förlistning, lastförskjutning m.m.)

Upplysning inhämtas om följande förhållanden. 1. Tid och plats för haveriet

Vaktpersonalen (på däck och i maskinavdelning) a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering; c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) om fartyget framfördes under ledning av lots och, i så fall, dennes namn och kompetens; e) om fartyget styrdes av rorsman eller med automatisk styrinrättning och rorsmannens namn respektive styrinrättningens system; f) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum eller annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Väderleksförhållandena vid tiden för haveriet och närmast dessförinnan; vindriktning och vindstyrka, sikt, dager eller mörker, sjögång etc.
Senaste med säkerhet kända läge före haveriet samt tid för detta läge.
Tid för avgång från senaste hamn; a) därvid gällande lastmärke; b) nedlastning i förhållande till lastmärket samt uppmätt fribord; c) drivmedelsförrådets storlek och dess fördelning ombord; d) om fartyget hade slagsida och, i så fall, orsaken därtill; e) övriga fribordsuppgifter - salthalt i hamnen, fribordscertifikatets datum och giltighet etc.
Last och barlast; därvid utrönes (utom art, mängd eller vikt och fördelning på rum,däck etc.); a) rumslasts stuvning; surrning och stämpling samt andra vidtagna säkerhetsåtgärder; b) slingerskotts utsträckning, dimensioner och konstruktion; c) däckslasts vikt och höjd över däck eller lucka, stuvning, täckning, surrning, stämpling och andra vidtagna säkerhetsåtgärder samt om däckslasten kunde ta åt sig vatten; d) stabilitets- och bärighetsförhållandena vid avgång från senaste hamn samt hur dessa undersökts (eventuella krängningsprov); e) om lastförskjutning av betydelse för stabiliteten eller bärigheten inträffat efter avgången samt, i så fall, beskaffenheten därav och orsaken därtill.
Fartygets behöriga skick; a) senaste torrsättning och fartygsbottnens tillstånd då; b) om fartyget därefter stött på grund eller varit utsatt för väderskador elelr andra svåra påfrestningar; c) om fartyget var i behörigt skick vid avgång från senaste hamn (jfr anteckningar i tillsynsboken från senaste tillsynsförrättning); d) om efter avgången uppstått fel eller brist i fartygets behöriga skick - t.ex. på grund av väderskada eller nedisning - som kan sättas i samband med haveriet; e) om vid haveritillfället eller dessförinnan iakttagits sprickbildning i däck eller bordläggning, bucklor i plåtar eller sättningar i däck eller skrov; f) barlasttankarnas och tanktakens tillstånd.
Lucköppningar i väderdäck; a) storlek och antal; b) om de var behörigen tillslutna och skalkade; c) täcknings- och tillslutningsanordningars konstruktion och skick (t.ex. patentluckor av stål eller täckluckor av trä med presenningar); d) om täckluckor säkrats med bommar, deras fastsättning etc.
Lucköppningar i huvuddäck under väderdäck; därvid utrönes samma förhållanden som anges i punkt 8 a-c.
Andra öppningar i däck; skott och bordläggning av betydelse för fartygets sjövärdighet och om de tillslutits på betryggande sätt.
Lastrum (rännstenar etc.) och tankar; särskilt utrönes a) hur ofta de pejlades respektive länsades och av vilken personal; b) om anteckningar fördes över pejlingarna och, i så fall, av vilken personal; c) om läckage eller onormal ökning av pejlvärdena observerats och, i så fall, vilka åtgärder som vidtagits med anledning därav.
Haveriets närmare förlopp.
Sjömanskap m.m.; särskilt utrönes om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till haveriet.
Sjönöd; det utrönes vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den fara eller nöd som haveriet givit upphov till (jfr 62 § sjölagen). Särskilt uppmärksammas a) om nödsignaler avgavs och, i så fall, på vilket sätt; b) om signalerna uppfattades och, i så fall, av vem; c)om bistånd lämnades och, i så fall, av vem; d) om fartyget övergavs och, i så fall, anledningen därtill och hur det gick till; e) liv och egendom som räddats respektive förlorats (se vidare punkt 16).
Fartygets bärgningsredskap (jfr 2 kap. 39 och följande §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); i den mån de kommit till användning utrönes a) deras skick och användbarhet samt senaste tillsyn och översyn; b) vilken personal som använde redskapen (jfr 6 kap. förutnämnda tillämpningsföreskrifter) c) om personalen var tillräckligt övad och förtrogen med redskapens placering och handhavande, senaste övningar och deltagande däri (jfr 6 kap. 6 och följande §§ samt 9 kap.10 och 11 §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter).
I förlisningsfall utrönes också a) var fartyget är beläget; b) om det kan bärgas; c) om det utgör fara eller hinder för sjöfarten och vilka åtgärder som vidtagits med anledning därav; d) om faryget eller lasten utgör annan fara eller olägenhet och vilka åtgärder som vidtagits med anledning därav.

Bilaga 4

Haveri i maskinavdelning

Upplyning inhämtas om följande förhållanden.

Tid och plats för haveriet.
Vaktpersonalen (på däck och i maskinavdelning); a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering; c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum och annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Tid för avgång från senaste hamn (om haveriet inträffat till sjöss).
Fartygets behöriga skick; därvid utrönes a) om fartyget var i behörigt skick, såvitt rör maskinavdelningen, vid avgång från senaste hamn (jfr anteckningar i tillsynsboken från senaste tillsynsförrättning); b) av haveriet berörd utrustnings typ, storlek och tillverkningsår; c) rutinmässig översyn och tillförlitlighetskontroll av berörd utrustning samt kontroll av säkerhetsanordningar; d) senaste översyn och reparation av berörd utrustning; e) om efter avgången uppstått fel eller brist i fartygets behöriga skick som kan sättas i samband med haveriet; f) om berörd utrustning var underkastad fortlöpande kontroll och tillsyn ombord, om därvid iakttagits defekter, slitage, förändringar eller annat tydande på att haveri kunde komma att inträffa samt åtgärder som vidtagits med anledning därav.

Vid explosion i förbränningsmotor uppmärksammas särskilt möjligheten av varmgång, cylindergenomslag, bristande avsugning från vevhus, lösa delar i vevgropar, lagerförslitning m.m.

Upptäckten av haveriet; a) var (beskrivning av utrymmena), när och av vem upptäckten gjordes; b) första åtgärder; c) alarm- och kontrollorgans funktion, tillsyn därav etc.
Haveriets närmare förlopp.
Iakttagelser efter haveriet; därvid utrönes - utom person- och egendomsskador - särskilt berörd utrustnings synliga tillstånd (skadade eller bortfallna delar, läckor, onormalt utseende i övrigt etc.), brottytors eller anläggningsytors utseende m.m.
Funktionskontroll efter haveriet; det utrönes om och hur sådan kontroll företagits samt resultat och iakttagelser.
Sjömansskap m.m; särskilt utrönes a) om personalen var förtrogen med handhavandet av berörd utrustning; b) om arbete utfördes som kan sättas i samband med haveriet, om arbetet utfördes enligt rutin eller var särskilt beordrat och, i det senare fallet, av vem; c) om särskilda föreskrifter eller instruktioner gällde för arbetet och om dessa följdes; d) om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex. på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till haveriet.

Vid explosion i panna uppmärksammas särskilt sådana förhållanden som utluftning av eldstäder vid fyrstickning, brännarbyten och hur ofta sådan skedde, rengöring av eldstäder (brännkammare) och hur ofta sådan utfördes, rengöring av vattenrum, ångrum, tuber etc. och hur ofta sådan utfördes, rengöring av kofferdammar och hur ofta sådan utfördes samt om kofferdammarna var dränerbara.

Sjönöd; det utrönes om fartyget råkade i fara eller nöd och, i så fall, vilka åtgärder som vidtogs med anledning därav (jfr 62 § sjölagen; se vidare vid haveri i öppen sjö, bilaga 3 punkterna 14- 16).

Bilaga 5

Brand ombord

(maskinavdelning, lastrum, bostäder och arbetsrum)

Upplysning inhämtas om följande förhållanden.

Tid och plats för branden.
Vaktpersonalen (på däck, i maskinavdelning och i lastrum); a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering; c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum och annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Tid för avgång från senaste hamn (om branden ägt rum till sjöss).
Fartygets behöriga skick, särskilt med avseende på brandisolering (skotts, däcks och ytskikts motståndsförmåga mot brand), sektionering, branddörrar, ventilationsanordningar, rörgenomföringar och annan sådan utrustning (jfr 2 kap. förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); därvid utrönes a) om fartyget var i behörigt skick vid avgång från senaste hamn (jfr anteckningar i tillsynsboken från senaste tillsynsförrättning), senaste översyn och reparation; b) om efter avgången uppstått fel eller brist i fartygets behöriga skick, t.ex. på grund av väderskador eller andra påfrestningar; c) senaste iakttagelser av berörd utrustnings skick.

Vid brand i maskinavdelningen uppmärksammas särskilt sådana förhållanden som

om eventuella pannor var belägna i skilda rum och var försedda med kofferdammar, om dessa var dränerbara samt när de senast rengjorts och av vilken personal,

om dagtankarna var försedda med kofferdammar, larmanordningar för överfyllning av olja, nivåmätare (typ), överströmningsrör, anordning för snabbavstängning från plats utanför maskinavdelningen och tömningsledningar till bottentankarna,

om olja vid överfyllning av dagtank kunde strömma ut över heta delar i maskinrummet, om alla heta delar där var isolerade och om alla oljeledningar var av icke brännbart material,

när och av vilken personal tanktak, rännstenar och kofferdammar senast rengjorts.

Vid brand i lastrum uppmärksammas särskilt lastens brandfarlighet, lastplan, stuvningsschemata, skeppsluckors konstruktion, fläkt och ventilationsanordningar m.m. samt anteckningar i temperaturjournal som tyder på onormal värmestegring.

Vid brand i bostäder och arbetsrum uppmärksamman särskilt sådana förhållanden som

huruvida s.k. brandcellsindelning (sektionsindelning av inredningen genom A-skott och B-skott) förekom,

hur bostäderna uppvärmdes samt om elektriska kaminer och liknande var fast anbragta och försedda med behövligt skydd mot direkt beröring,

anordning av elektriska installationer i övrigt,

om dörrar till berörda utrymmen var av självstängande typ, hur utrymmena var ventilerade och om lufttrummor var brandisolerade eller brandspjäll förekom.

Brandskydd; a) ombord befintliga brandalarmsystem (termodetektor-, jondetektor-, flamdetektor- eller rökdetektorsystem) - typ, fabrikat och placering; b) fasta och flyttbara brandsläckningsanordningar för maskinavdelning, lastrum, bostäder och arbetsrum - typ, fabrikat och placering; c) annan brandmateriel - typ, fabrikat och placering; d) senaste tillsyn (jfr tillsynsboken) och översyn av brandmateriel; e) om brandmaterielen var klar för omedelbart bruk (jfr 9 kap. 8 § lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg), pumptryck, senaste prov av materielen och senaste laddning av handbrandsläckare; f) om personalen var tillräckligt övad och förtrogen med brandmaterielens handhavande och placering; g) senaste brandövningar och deras inriktning samt deltagande däri; h) om föreskriven brandmateriel saknades; orsaken därtill.
Upptäckten av branden; a) var (beskrivning av utrymmena, särskilt där branden kan antas ha uppstått), när och av vem upptäckten gjordes; b) brandens omfattning vid upptäckten och då bekämpning inleddes; c) första åtgärder samt vilket släckningsmedel och vilken brandmateriel som först kom till användning; d) funktion och verkan av brandalarmsystem samt automatiska brandsläckningsanordningar; e) vilka personer som uppehöll sig i närheten av berörda utrymmen i samband med upptäckten och kort dessförinnan.
Brandens förlopp.
Brandens bekämpning. a) hur släckningsarbetet bedrevs; b) om brandmaterielen visade sig vara lämpligt placerade ombord; c) vilken brandmateriel som kom till användning och om den var effektiv; d) om fläktar stannades och ventilationstrummor tillslöts; e) om dagtankarna stängdes av eller tömdes; f) om oljepumpar var i gång vid brandtillfället och vem som hade ansvaret för dem; g) om lastrum tillslöts; h) om och, i så fall, när "vatten på däck" beordrades och erhölls.
Iakttagelser efter branden; brandhärdens belägenhet m.m.
Sjömanskap m.m.; särskilt utrönes a) om arbete (t.ex. svetsning) utfördes som kan sättas i samband med brandens uppkomst; b) om arbetet utfördes enligt rutin eller var särskilt beordrat och, i det senare fallet, av vem; c) om särskilda föreskrifter och instruktioner gällde för arbetet och om dessa följdes; d) om lättantändligt ämne eller gods obehörigen förvarades i eller nära berörda utrymmen; e) om förbudsskyltar mot rökning fanns (vid brandfarliga platser i maskinavdelningen, lastrum samt bostäder och arbetsrum) och, i så fall, på vilket språk de var avfattade samt om överträdelse av sådant förbud iakttagits; f) om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till haveriet.
Vid explosion i lastrum (lasttank) uppmärksammas sådana förhållanden som a) om arbete utfördes som kan sättas i samband med explosionen; b) om särskilt föreskrivna skyddsåtgärder för sådant arbete vidtogs; c) om gasvarnarsystem med fasta mätpunkter fanns samt om gasprov togs före och under arbetet, d) om gnist- och explosionssäkra redskap och verktyg användes; e) om annars användes utrustning (t.ex. skor med klackjärn) som kan orsaka gnistbildning; f) vad slags gas, olja eller annat som fördes eller förts i lastrummet.
Sjönöd; det utrönes om fartyget råkade i fara eller nöd och, i så fall, vilka åtgärder som vidtogs med anledning därav (jfr 62 § sjölagen; se vidare vid haveri i öppen sjö, bilaga 3 punkterna 14-16).

Bilaga 6

Dödsfall och fall av kroppsskada eller förgiftning

Upplysning inhämtas om följande förhållanden.

Tid och plats för händelsen.
Vaktpersonalen (på däck, i maskinavdelning och i lastrum); a) dess sammansättning och behörighet, inbegripet syn- och hörselförmåga; b) dess tjänstuppgifter och placering c) om befälhavaren respektive maskinchefen var tillstädes eller vem som annars förde befälet; d) sambandet mellan kommandobrygga och maskinrum och annan plats där vakt hölls (jfr 2 kap. 25 § kungörelsen den 19 november 1965, nr 908, med tillämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 om säkerheten på fartyg).
Skyddsombud eller skyddskommitté (jfr 3 kap.8 och 9 §§ lagen om säkerheten på fartyg).
Tidigare hälsotillstånd m.m. hos den avlidne/skadade/förgiftade; a) när han senast läkarundersökts före händelsen, vem som utfört undersökningen och vad denna givit vid handen; b) andra iakttagelser rörande hans hälsotillstånd före händelsen, t.ex. illamående, yrsel, trötthet, depression etc.; c) iakttagelser rörande hans personliga förhållande till andra ombordvarande, t.ex. ovänskap, svartsjuka, tvister och andra misshälligheter.
Skeppstjänst eller annat arbete i fartygets tjänst; när händelsen kan ha samband med sådant arbete, utrönes a) om det var fråga om rutinarbete eller särskilt beordrat arbete och, i det senare fallet, av vem arbetet beordrats; b) om arbetet stod under erfaren ledning (jfr 3 kap 1 § förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); c) om den avlidne/skadade/förgiftade var förtrogen med arbetet (jfr 3 kap. 2 § nämnda tillämpningsföreskrifter); d) vilken personal som deltog i arbetet; e) vidtagna säkerhets- och skyddsåtgärder; f) om särskilda föreskrifter eller instruktioner gällde för arbetet och om dessa följdes.
Upptäckten av händelsen; a) när, var och av vem den avlidne/skadade/förgiftade senast iakttogs före händelsen; b) när, var och av vem upptäckten gjordes (beskrivning av utrymmena samt den avlidnes/skadades/förgiftades synliga tillstånd och läge); c) hur dödsfallet/skadan/förgiftningen konstaterades - genom iakttagelser på den döda kroppen, iakttagelser av symptom (smärtor i bröst eller mage, kräkningar, feber, diarré, medvetslöshet, förlamning, oro etc.) blod- eller urinprov m.m.; d) vilka första åtgärder - medicinskt betingade och andra - som vidtogs; e) om samråd ägde rum med medicinsk sakkunskap i land (t.ex genom radio) samt, i så fall, när och hur råd mottogs samt innebörden därav.
Fartygets behöriga skick, särskilt med avseende på anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall; särskilt utrönes a) senaste tillsyn (jfr tillsynsboken) och översyn; b) om behövlig skyddsutrustning fanns ombord och, om så ej var fallet, anledningen därtill; c) om skyddsutrustning, redskap och verktyg som användes vid tillfället var i gott skick; d) iakttagelser i dessa hänseenden av skyddsombud samt därav betingade åtgärder som vidtagits av ombudet eller av skyddskommitté.
Fartygets bärgningsredskap (jfr 2 kap. 39 och följande §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter till lagen om säkerheten på fartyg); i den mån de kommit till användning utrönes a) deras skick och användbarhet samt senaste tillsyn och översyn; b) vilken personal som använde redskapen (jfr 6 kap. förutnämnda tillämpningsföreskrifter); c) om personalen var tillräckligt övad och förtrogen med redskapens placering och handhavande, senaste övningar och deltagande däri (jfr 6 kap. 6 och följande §§ samt 9 kap.10 och 11 §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter).
Fartygets sjukvårdsutrustning (jfr 3 kap.19 och 23 §§ förutnämnda tillämpningsföreskrifter och medicinalstyrelsens föreskrifter om skeppsapotek); i den mån den kommit till användning utrönes a) dess skick och användbarhet samt senaste tillsyn, översyn och komplettering; b) av vilken personal den användes samt om den användes på ett sakkunnigt och ändamålsenligt sätt.
Sjömanskap m.m; särskilt utrönes om fel eller försummelse av ombordanställd eller annan - t.ex. på grund av trötthet eller bruk av alkohol, narkotikum eller annat stimulerande eller bedövande medel - kan ha orsakat eller bidragit till händelsen.
Begravning till sjöss; om avliden har begravts till sjöss, beaktas särskilt a) den antagna eller fastställda dödsorsaken och hur denna utrönts; b) varför den döda kroppen ej bevarats ombord och förts i land, vilka möjligheter därtill som övervägts samt om samråd ägt rum med rederiet, den avlidnes närmaste anförvanter och/eller medicinsk sakkunskap i land.
Gasförgiftningsfall; särskilt beaktas a) om känd förgiftningsrisk förelegat; b) om förgiftningstillbud av samma eller liknande slag inträffat tidigare och vilka åtgärder som vidtagits med anledning därav; c) om prov av lösningsmedel eller liknande tillvaratagits på platsen för händelsen.
Fall av akut alkohol- eller metanolförgiftning; särskilt beaktas a) storleken av den förgiftades alkoholförtäring, vilken slags sprit han förtärt och varifrån denna erhållits; b) hans alkoholvanor; c) när förgiftningssymptom framträdde och förgiftningens fortsatta förlopp; d) om förgiftningssymptom framträtt hos andra efter förtäring av samma eller samma slags sprit; e) om prov av spriten tillvaratagits.
Läkemedelsförgiftning; särskilt beaktas a) vilket läkemedel som kan ha givit upphov till förgiftningen och om detta tillvaratagits; b) vilka föreskrifter som gällde för förvaring och bruk av läkemedlet och vem som var ansvarig därför; c) hur läkemedlet förvarades och hur den förgiftade fick tillgång till det; d) hur stor dos den förgiftade intagit och om han kände till de risker som bruk av läkemedlet kan medföra.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Sjöförklaringscirkulär (1967:494)

Övergångsbestämmelse

Detta cirkulär träder i kraft dagen efter den, då cirkuläret enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.