Kapitel 1. Sjukförsäkring

1. Är någon bosatt inom en fördragsslutande stats territorium och berättigad till sjukvårdsförmåner enligt denna stats lagstiftning, erhåller han under tillfällig vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium sjukvårdsförmåner enligt denna stats lagstiftning, om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av sådana förmåner.
2. Första stycket gäller ej för fall då någon beger sig till den andra fördragsslutande statens territorium i syfte att erhålla vård, särskilt när syftet är att genomgå kurbehandling eller att vistas på hälsovårdsanstalt, vilohem eller luftkuranstalt.
3. I fråga om sättet för och omfattningen av tillhandahållande av förmåner enligt första stycket tillämpas den för vistelseortens försäkringsorgan gällande lagstiftningen.
4. Personer, som enligt de i artikel 9 nämnda konventionerna är befriade från försäkringsplikt i den fördragsslutande stat där de är sysselsatta, erhåller, liksom deras medföljande familjemedlemmar, sjukvårdsförmåner enligt lagstiftningen i denna fördragsslutande stat under förutsättning att de har rätt till sjukvårdsförmåner enligt lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten. Förordning (1991:1183).

1. För den som åtnjuter pension från pensionsförsäkring i de fördragsslutande staterna tillämpas lagstiftningen om sjukförsäkring för pensionstagare i den fördragsslutande stat, inom vars territorium han är bosatt. Utgår pension enbart enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning betraktas därvid i fråga om sjukvårdsförmåner denna pension som pension från den förstnämnda fördragsslutande staten.
2. Första stycket äger motsvarande tillämpning på pensionssökande.

1. I fall som avses i artiklarna 13 och 14 tillhandahålles förmånerna i fråga

1. Skall enskilda personer eller inrättningar enligt avtal med försäkringsorgan som anges i första stycket tillhandahålla sjukvårdsförmåner för de hos försäkringsorganet försäkrade personerna och deras familjemedlemmar, är de skyldiga att tillhandahålla sjukvårdsförmåner enligt artiklarna 13 och 14 på villkor som skulle ha gällt om där avsedda personer varit försäkrade hos försäkringsorganet eller varit sådana försäkrades familjemedlemmar och omfattats av avtalen.
2. Kostnaderna för sjukvårdsförmåner som tillhandahålles enligt denna artikel skall bäras av försäkringsorganet för vistelseorten.

1. Kontantförmåner enligt sjukförsäkringslagstiftningen skall utges även om den förmånsberättigade vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium.
2. På begäran av det behöriga försäkringsorganet skall kontantförmåner utbetalas av det i artikel 16 första stycket angivna försäkringsorganet för vistelseorten. Det behöriga försäkringsorganet ersätter försäkringsorganet för vistelseorten de utbetalade kontantförmånerna.

Kapitel 2. Yrkesskadeförsäkring

1. Skall enligt en fördragsslutande stats lagstiftning graden av arbetsförmågans nedsättning och ersättningsrätten i anledning av yrkesskada i denna lagstiftnings mening bedömas med beaktande av annan yrkesskada, gäller detta även för yrkesskada som är att hänföra till den andra fördragsslutande statens lagstiftning, som om den hade varit att hänföra till lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring i den förstnämnda staten. Med yrkesskador som skall beaktas likställs skadefall som enligt andra författningar skall beaktas som olycksfall eller andra ersättningsfall.
2. Det försäkringsorgan som är behörigt att reglera det senare inträffade försäkringsfallet bestämmer den förmån som skall utgå med hänsyn till den nedsättning av arbetsförmågan, som försäkringsorganet har att beakta enligt den för organet gällande nationella lagstiftningen.

1. För rätt till förmån i anledning av en yrkessjukdom skall en fördragsslutande stats försäkringsorgan beakta även sysselsättningar i den andra fördragsslutande staten som varit av beskaffenhet att medföra fara för sjukdomen. Föreligger därvid enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar rätt till förmån, utges sjukvårdsförmåner och kontantförmåner med undantag av livränta enbart enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium den berättigade är bosatt. Av en livränta utger varje försäkringsorgan så stor del som motsvarar förhållandet mellan sysselsättningstiden inom den egna fördragsslutande statens territorium och den sammanlagda sysselsättningstid som skall beaktas enligt första punkten.
2. Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om förmåner till efterlevande.

1. Den som på grund av yrkesskada är berättigad till sjukvårdsförmåner enligt en fördragsslutande stats lagstiftning erhåller under vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium sjukvårdsförmåner av försäkringsorganet för vistelseorten enligt den för detta försäkringsorgan gällande lagstiftningen.
2. I fall som avses i första stycket tillhandahålles sjukvårdsförmånerna

1. Skall enligt första stycket yrkesmässig rehabilitering vidtagas, skall detta ske genom det härför inom vistelsestatens territorium behöriga organet enligt den för detta organ gällande lagstiftningen. Behörigt är det organ som skulle ha varit behörigt om rätten att komma i åtnjutande av åtgärderna hade varit att bedöma enligt nämnda fördragsslutande stats lagstiftning.
2. Artikel 16 andra stycket äger motsvarande tillämpning i fall som avses i denna artikel.
3. Kostnaderna för förmåner som tillhandahålles enligt denna artikel skall bäras av försäkringsorganet för vistelseorten.

1. I den mån ej annat följer av artikel 4 första stycket skall kontantförmåner enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring utges även om den förmånsberättigade vistas inom den andra fördragsslutande statens territorium.
2. På begäran av det behöriga försäkringsorganet utbetalas kontantförmåner med undantag av livränta, engångsbelopp, vårdbidrag och begravningshjälp av det i artikel 20 andra stycket angivna försäkringsorganet för vistelseorten. Det behöriga försäkringsorganet ersätter försäkringsorganet för vistelseorten de utbetalade kontantförmånerna.

Kapitel 3. Pensionsförsäkringar

DEL 1

Pensionsförsäkring enligt den tyska lagstiftningen

1. Föreligger enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar försäkringsperioder som skall tillgodoräknas, beaktas för förvärv av rätt till förmån enligt den tyska lagstiftningen även försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen som ej avser samma tid. Frågor i vilken omfattning försäkringsperioder som fullgjorts enligt den svenska lagstiftningen kan tillgodoräknas prövas enligt svensk lagstiftning.
2. Försäkringsperioder som skall betraktas enligt första stycket hänförs till den försäkringsgren, vars försäkringsorgan är behörigt att fastställa förmån när enbart tysk lagstiftning tillämpas. Skulle i enlighet härmed pensionsförsäkringen för gruvarbetare vara behörig, beaktas inom denna de försäkringsperioder som skall beaktas enligt den svenska lagstiftningen under förutsättning att dessa perioder fullgjorts i gruvarbete under jord.
3. Beräkningsunderlaget utgörs av de försäkringsperioder som enligt den tyska lagstiftningen skall beaktas för penionsberäkningen.
4. För bortfall av utjämningsförmån inom försäkringen för gruvarbetare likställs svensk gruvdrift med tysk gruvdrift.
5. Uppfylls villkoren för pensionsrätt endast med beaktande av första stycket, tillgodoräknas den på antagandetid belöpande förmånsandelen endast till hälften.
6. Föreligger rätt till barntillägg utan åberopande av första stycket och utgår icke barntillägg eller barnpension enligt den svenska lagstiftningen, utges barntillägget med fullt belopp även om det ingår som delförmån i barnpension. I annat fall utges barntillägget med halva sitt belopp.
7. Beror försäkringsplikt av att mindre än ett visst antal avgifter erlagts, beaktas vid beslut om försäkringsplikt försäkringsperioder som skall beaktas enligt den svenska lagstiftningen.

DEL 2

Pensionsförsäkring enligt den svenska lagstiftningen

1. Folkpension enligt svensk lagstiftning utges med tillämpning av denna konvention uteslutande enligt följande bestämmelser, i förekommande fall med beaktande av artikel 23:
2. 1) För tysk medborgare som är bosatt i Sverige gäller de regler i den svenska lagstiftningen som är tillämpliga på personer som inte är svenska medborgare.
3. 2) Tysk medborgare som
   1. är bosatt i Sverige men inte uppfyller förutsättningarna i den under 1) angivna lagstiftningen eller
   2. är bosatt utanför Sverige har rätt till folkpension enligt den lagstiftning som gäller för svenska medborgare vid bosättning utomlands. Därvid beaktas även varje år under tiden från och med år 1960 till och med år 1973 för vilket sjömansskatt enligt svensk rätt har erlagts.
4. 3) Handikappersättning, som inte utgår som tillägg till folkpension, samt vårdbidrag för handikappade barn, pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utges till tysk medborgare som är bosatt i Sverige med motsvarande tillämpning av 1) och 2). Förordning (1991:1183).

1. 1) Den som inte är svensk medborgare tillgodoräknas pensionspoäng endast på grund av förvärvsverksamhet under bosättning i Sverige.
2. 2) Har någon fullgjort försäkringsperioder inom både den svenska försäkringen för tilläggspension och den tyska pensionsförsäkringen, skall dessa för förvärv av rätt till tilläggspension i erforderlig omfattning sammanräknas i den mån de inte sammanfaller. Härvid likställs tolv inom den tyska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett kalenderår, för vilket pensionspoäng tillgodoräknats.
3. 3) För beräkning av tilläggspension beaktas endast försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen. Förordning (1991:1183).

Kapitel 4. Familjeförmåner

Kapitel 1. Myndighetsbistånd och rättshjälp

1. De fördragsslutande staternas försäkringsorgan, sammanslutningar av försäkringsorgan, myndigheter och domstolar skall vid tillämpningen av den lagstiftning som anges i artikel 2 första stycket och av denna konvention lämna varandra ömsesidigt bistånd på samma sätt som vid tillämpning av den för dem gällande lagstiftningen. Biståndet lämnas kostnadsfritt. Kontantutlägg skall dock ersättas.
2. Första stycket första punkten äger motsvarande tillämpning beträffande läkarundersökningar. Kostnader för sådana undersökningar, resekostnader, gottgörelse för mistad arbetsförtjänst, uppehållskostnader i samband med undersökning och andra kontantutlägg med undantag av portokostnader ersätts av det organ som begärt undersökningen. Kostnaderna ersätts icke, om det ligger i båda de fördragsslutande staternas behöriga försäkringsorgans intresse att läkarundersökningen kommer till stånd.

1. Av en fördragsslutande stats domstolar meddelade verkställbara domar liksom även av en fördragsslutande stats försäkringsorgan eller myndigheter meddelade verkställbara beslut om avgifter och andra fordringar på grund av socialförsäkring erkännes i den andra fördragsslutande staten.
2. Erkännande får vägras endast om det strider mot den allmänna ordningen i den fördragsslutande stat där domen eller beslutet åberopas.
3. Enligt första stycket erkända verkställbara domar och beslut verkställes i den andra fördragsslutande staten. Härvid förfares i enlighet med vad som enligt lagstiftningen i den stat, inom vars territorium verkställandet skall ske, gäller för verkställande av i denna stat meddelade motsvarande domar och beslut. Utskrift av domen eller beslutet måste förses med intyg om dess verkställbarhet (exigibilitetsklausul).
4. Har försäkringsorgan i en fördragsslutande stat fordran på oguldna avgifter, skall vid tvångsverkställighet liksom även vid konkurs- och förlikningsförfarande i den andra staten sådan fordran ha samma förmånsrätt som en motsvarande fordran i denna stat.

1. I en fördragsslutande stats lagstiftning föreskriven befrielse från eller nedsättning av skatter eller avgifter, däri inbegripna konsulära och administrativa avgifter, för handlingar eller beslut, som skall företes i och för tillämpning av denna lagstiftning, utsträckes att omfatta även motsvarande handlingar och beslut som skall företes i och för tillämpningen av denna konvention eller av den i artikel 2 första stycket angivna lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten.
2. Beslut, som skall företes i och för tillämpningen av denna konvention eller den i artikel 2 första stycket angivna lagstiftningen, behöver icke förses med äkthetsbevis eller underkastas någon annan liknande formalitet vid åberopande hos den andra fördragsslutande statens organ.

1. Har ansökan om förmån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning gjorts hos ett organ i den andra fördragsslutande staten, som är behörigt att mottaga ansökan om en motsvarande förmån enligt den för detta organ gällande lagstiftningen, betraktas ansökningen som gjord hos det behöriga försäkringsorganet. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på andra ansökningar, förklaringar och besvärsskrifter.
2. Ansökningar, förklaringar och besvärsskrifter skall av det organ i den ena fördragsslutande staten, till vilket de ingivits, ofördröjligen vidarebefordras till den andra statens behöriga organ.
3. Ansökan om förmåner enligt den ena fördragsslutande statens lagstiftning betraktas även som ansökan om en motsvarande förmån enligt lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten. Detta gäller dock icke, om sökanden uttryckligen begär att fastställandet av rätt som förvärvats enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning skall uppskjutas och sådant fall är förhanden, att han enligt denna fördragsslutande stats lagstiftning kan välja den tidpunkt, från vilken förmånen skall utgå.
4. Fastställs i en av de fördragsslutande staterna en pensionsförmån utan ansökan skall, om inte dessförinnan en uttrycklig ansökan om motsvarande förmån har gjorts hos försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten, ansökan betraktas som gjord den dag då den pensionsförmån som skall utges utan ansökan i den första fördragsslutande staten börjar utgå; artikel 31 tredje stycket andra meningen berörs inte. Förordning (1991:1183).

Kapitel 2. Konventionens tillämpning och tolkning

1. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om de administrativa åtgärder som behövs för konventionens tillämpning. De skall underrätta varandra om ändringar och utvidgningar av den lagstiftning som anges i artikel 2.
2. För konventionens tillämpning inrättas följande förbindelseorgan:

1. Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan felaktigt utgivit kontantförmåner, kan det felaktigt utbetalade beloppet för försäkringsorganets räkning avdragas från en motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning.
2. Har en fördragsslutande stats försäkringsorgan utgivit förskott avseende en förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning, skall det utbetalade beloppet avdragas från förmånen för försäkringsorganets räkning.
3. Är någon enligt en fördragsslutande stats lagstiftning berättigad till en kontantförmån för tid, för vilken han eller hans familjemedlemmar erhållit förmåner från ett socialhjälpsorgan i den andra fördragsslutande staten, skall denna kontantförmån på begäran av det ersättningsberättigade socialhjälpsorganet innehållas för dettas räkning som om detta organ var ett socialhjälpsorgan med säte inom den förstnämnda statens territorium.

1. Tvister mellan de båda fördragsslutande staterna om konventionens tolkning eller tillämpning skall såvitt möjligt biläggas genom de behöriga myndigheterna.
2. Kan en tvist icke biläggas på detta sätt, hänskjutes den på begäran av en fördragsslutande stat till en skiljedomstol.
3. Skiljedomstol bildas för varje särskilt fall genom att var och en av de fördragsslutande staterna utser en medlem och dessa båda medlemmar enar sig om en medborgare i en tredje stat som ordförande, vilken utses av de båda fördragsslutande staternas regeringar. Medlemmarna utses inom två månader och ordföranden inom tre månader från det den ena fördragsslutande staten meddelat den andra att den ämnar underställa tvisten en skiljedomstol.
4. Om de i tredje stycket angivna fristerna icke iakttages, kan i brist på annan överenskommelse var och en av de fördragsslutande staterna hänvända sig till presidenten för den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter med begäran om erforderliga personers utseende. Är presidenten medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller är han av annan anledning förhindrad, skall personerna utses av vicepresidenten. Är även vicepresidenten medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller är även han förhindrad, skall personerna utses av den till rangen därefter främste medlemmen av domstolen, som icke är medborgare i någon av de fördragsslutande staterna.
5. Skiljedomstolen träffar sitt avgörande genom majoritetsbeslut på grundval av föreliggande fördrag mellan parterna och allmän folkrätt. Dess beslut är bindande. Var och en av de fördragsslutande staterna bär kostnaderna för sin medlem och för sitt deltagande i förfarandet inför skiljedomstolen. Kostnaderna för ordföranden och övriga kostnader bärs av de fördragsslutande staterna till lika delar. Skiljedomstolen kan besluta om annan kostnadsreglering. I övrigt reglerar skiljedomstolen själv sitt förfarande.

1. Denna konvention grundar ingen rätt till förmåner för tid före dess ikraftträdande.
2. Vid denna konventions tillämpning beaktas även före ikraftträdandet inträffade omständigheter av betydelse enligt de fördragsslutande staternas lagstiftningar.
3. Tidigare avgöranden hindrar icke konventionens tillämpning.
4. Pensioner som fastställts före denna konventions ikraftträdande kan med beaktande av konventionen av försäkringsorgan självmant omprövas utan ansökan. I sådana fall betraktas, utan hinder av artikel 31 andra stycket, den dag då försäkringsorganet inleder sitt förfarande som dag för ansökan enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning.
5. Skulle omprövning enligt fjärde stycket innebära att pension ej skall utgå eller att pension skall utgå med lägre belopp än det som senast utbetalats för tid före denna konventions ikraftträdande, skall pensionen alltjämt utgå med samma belopp som förut.

1. Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationshandlingarna skall så snart som möjligt utväxlas i Bonn.
2. Denna konvention träder i kraft första dagen i den andra månaden efter utgången av den månad, under vilken ratifikationshandlingarna utväxlas.

1. Konventionen ingås för obestämd tid. Var och en av de fördragsslutande staterna kan med iakttagande av tre månaders uppsägningstid uppsäga den till utgången av ett kalenderår.
2. Träder konventionen på grund av uppsägning ur kraft, skall dess bestämmelser gälla beträffande förmån vartill rätt förvärvats dessförinnan. Lagstiftning som inskränker rätten till förmån för den som vistas utomlands eller föreskriver innehållande eller indragning av förmån i sådant fall tillämpas ej beträffande förmån som nyss sagts.

För Konungariket Sverige Sven Aspling

För Förbundsrepubliken Tyskland Dietrich Stoecker Walter Arendt