Förordning om reseförmåner i statliga uppdrag m.m.

I denna förordning avses med

uppdragstagare

1. 1.den som har ett uppdrag som lämnats av regeringen eller en myndighet under regeringen,
2. 2.den som av ett landsting eller en kommun har utsetts till ledamot eller suppleant i en allmän försäkringskassas styrelse eller socialförsäkringsnämnd. Förordning (1995:225).

En uppdragstagare skall ha rätt till reseförmåner enligt de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet. Om uppdragstagaren utför uppdraget åt en myndighet tillämpas i stället de kollektivavtal som gäller för arbetstagarna vid myndigheten. Detsamma skall gälla de arbetstagare för vilka rätten till reseförmåner inte regleras eller brukar regleras av något kollektivavtal.

Första stycket tillämpas dock inte, om annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Förordning (1994:52).

3--5 §§ har upphävts genom förordning (1992:153).

Beslut om ersättning till uppdragstagare enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1998:1091).