1 §  Denna förordning gäller för myndigheterna under regeringen.

I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. (Konventionerna och protokollen har publicerats i Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1953:14--17 respektive SÖ 1979:22--23.)

I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt jämte tilläggsprotokoll. (Konventionen har publicerats i Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1985:7.)

2 §  Som kombattanter anses de som tjänstgör i Försvarsmaktens krigsorganisation, om de inte tillhör sjukvårds- eller själavårdspersonalen enligt 8 eller 12 §. Förordning (1995:645).

3 §  Utöver vad som följer av 2 § skall följande anses som kombattanter.

1. Polismän som enligt lagen (1943:881) om polisens ställning under krig deltar i rikets försvar.
2. De som tjänstgör som beredskapspolismän enligt förordningen (1986:616) om beredskapspolisen och som deltar i rikets försvar.
3. De som är skyddsvakter eller skyddsområdesvakter enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
4. Personal ur Tullverket som tjänstgör som gränsövervakningspersonal enligt lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.
5. Medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen. Förordning (1994:653).

4 §  De som kallas in till tjänstgöring inom försvarsmakten skall anses som kombattanter först då de tilldelats militär utrustning och kommit under ansvarigt befäl. De som i fred tilldelats personlig militär utrustning skall dock anses som kombattanter redan då tjänstgöringsskyldigheten inträder.

5 §  Försvarsmakten får efter samråd med berörda myndigheter meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i 2--4 §§ om kombattanter. Förordning (1994:653).

6 §  Som civilförsvarspersonal anses de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala organisationen för räddningstjänst eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet, om de inte tillhör sjukvårdspersonalen enligt 8 §.

Som civilförsvarspersonal anses även annan personal som på anmodan av en räddningsledare deltar i räddningstjänst eller i verksamhet enligt 8 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Förordning (2003:796).

8 §  Som sjukvårdspersonal anses all personal som under höjd beredskap uteslutande har till uppgift att sörja för de skadades och sjukas välbefinnande genom förebyggande eller vårdande åtgärder inom den civila eller militära hälso- och sjukvården, tandvården eller veterinärverksamheten eller inom den kommunala tillsynen på miljö- och hälsoskyddsområdet. Förordning (1995:645).

10 §  De som är krigsplacerade inom den militära hälso- och sjukvården får bära endast personlig lätt beväpning.

11 §  Föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna om sjukvårdspersonalen får meddelas av

1. Försvarsmakten för personal inom hälso- och sjukvården, tandvården och veterinärverksamheten i fråga om det militära försvaret,
2. Socialstyrelsen för övrig sjukvårdspersonal utom för personal inom den civila veterinärverksamheten,
3. Statens jordbruksverk för personal inom den civila veterinärverksamheten. Förordning (1995:645).

12 §  Som själavårdspersonal anses fältpräster samt andra präster, om de är knutna till försvarsmakten eller till den civila hälso- och sjukvården.

Själavårdspersonal som är krigsplacerad inom försvarsmakten får bära endast personlig lätt beväpning enligt Försvarsmakten föreskrifter. Förordning (1994:653).

13 §  Som civila åtföljande stridskrafterna anses de som utför arbete åt ett militärt förband enligt särskilt tillstånd av Försvarsmakten utan att de tjänstgör vid förbandet och utan att de har stridsuppgifter. Förordning (1994:653).

15 §  Som civil personal anses all övrig personal inom totalförsvaret.

16 §  Folkrättslig ställning enligt denna förordning tillkommer endast den som tjänstgör i vederbörande befattning.

Om någon som tjänstgör inom försvarsmakten har permission eller är tjänstledig under kortare tid behåller han, utan hinder av vad som sägs i första stycket, sin folkrättsliga ställning under ledigheten.

17 §  Under den tid när den humanitära rätten i väpnade konflikter är tillämplig skall den personal som anges i 2, 3, 6, 8 och 12 §§ vid tjänstgöringen vara försedd med identitetskort som utvisar den folkrättsliga ställningen. Dessutom skall sjukvårdspersonal och själavårdspersonal vara försedd med armbindel med rödakorstecknet samt civilförsvarspersonal vara försedd med armbindel med det internationella tecknet för civilförsvar. Förordning (1995:645).

19 §  Socialstyrelsen skall efter samråd med Migrationsverket och Svenska röda korset under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att identifiering skall kunna ske av barn som evakueras från eller tas emot i Sverige enligt artikel 78 i 1977 års tilläggsprotokoll I.

Socialstyrelsen får meddela föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i första stycket. Förordning (2000:531).

19 a §  Den som kommer i fiendens våld som krigsfånge är skyldig att på tillfrågan uppge sin tjänstegrad samt sitt registreringsnummer, fullständiga namn och födelsedatum. I övrigt behöver inte några uppgifter lämnas. Föreskrifter om förbud att röja uppgifter som angår verksamhet för att försvara landet finns i sekretesslagen (1980:100).

Försvarsmakten får meddela bestämmelser om behandling av krigsfångar som är i Sveriges våld. Förordning (1996:928).

21 §  Försvarsmakten skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka Försvarsmaktens sjukvårdsenheter och sjukvårdstransportmedel med rödakorstecken. Försvarsmakten får meddela föreskrifter för utmärkningen.

Försvarsmakten får efter samråd med berörda myndigheter under fredstid vidta förberedelser för att sjuktransportflygplan och sjuktransporthelikopter skall kunna avge sådana särskilda signaler som anges i 1977 års tilläggsprotokoll, annex I. Förordning (1994:653).

23 §  Socialstyrelsen skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka civila sjukvårdsenheter och sjuktransportmedel med rödakorstecken. Utmärkningen får göras redan i fredstid.

Socialstyrelsen får efter samråd med Försvarsmakten meddela föreskrifter för utmärkningen. Förordning (2000:903).

24 §  Affärsverket svenska kraftnät skall se till att kärnkraftverkens reaktorbyggnader samt dammar, vars förstörelse helt eller delvis kan ge upphov till farliga krafter, märks ut med det internationella kännetecknet för anläggningar innehållande farliga krafter. Affärsverket svenska kraftnät får efter samråd med Försvarsmakten meddela föreskrifter för utmärkningen. Förordning (2002:497).

25 §  Riksantikvarieämbetet skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka sådan kulturegendom som tillförsäkras särskilt skydd enligt artikel 8 i 1954 års Haagkonvention. Utmärkningen får göras redan i fredstid.

Länsstyrelsen skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att utmärka sådan kulturegendom som avses i artikel 17 punkt 2 a) i den i första stycket nämnda konventionen. Utmärkningen får göras redan i fredstid. Riksantikvarieämbetet skall efter samråd med Försvarsmakten meddela de föreskrifter som behövs för att uppgiften skall utföras. Förordning (2001:609).

26 §  På allmänna kartor får rödakorstecknet användas för att utmärka sjukvårdsenheter och det internationella kännetecknet för anläggningar innehållande farliga krafter för att utmärka kärnkraftverk enligt Lantmäteriverkets föreskrifter. Förordning (1995:1450).

27 §  I Försvarsmaktens krigsorganisation skall det finnas folkrättsliga rådgivare till det antal som Försvarsmakten beslutar. Dessa skall vara placerade i högre staber och ha till uppgift att ge militära chefer råd om hur folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas. Rådgivarna skall också delta i stabernas planläggning.

En sådan folkrättslig rådgivare får den tjänstegrad som Försvarsmakten beslutar. Förordning (1998:174).

28 §  I Försvarsmaktens fredsorganisation skall det i Försvarsmaktens högkvarter finnas befattningshavare med folkrättslig kompetens. I Försvarsmaktens fredsorganisation i övrigt skall det finnas folkrättsliga rådgivare till det antal som Försvarsmakten beslutar. Dessa befattningshavare skall medverka i utbildningen av Försvarsmaktens personal om hur folkrättens regler i krig och neutralitet skall tillämpas och i övrigt ge respektive chef råd i folkrättsliga frågor. Förordning (1998:174).

29 §  Försvarsmakten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna i 27 och 28 §§ om folkrättsliga rådgivare och befattningshavare med folkrättslig kompetens i Försvarsmakten. Förordning (1998:174).

31 §  I varje länsstyrelses krigsorganisation skall det finnas två folkrättsliga rådgivare med uppgift att ge länsledningen samt kommunerna inom länet råd om hur folkrättens regler i krig och under neutralitet skall tillämpas. Rådgivarna skall också delta i länsstyrelsens planläggning och utbildningsverksamhet. Förordning (1994:1356).

32 §  De folkrättsliga rådgivarna och befattningshavarna med folkrättslig kompetens skall vara jurister. Förordning (1998:174).

33 §  Överträdelser av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter skall rapporteras till regeringen.