Bilaga
Överenskommelse om tillämpning av den nordiska konventionen om social trygghet den 15 juni 1992
Med stöd av artikel 18 i den nordiska konventionen om social trygghet den 15 juni 1992 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige i det följande kallad konventionen, har de behöriga myndigheterna i varje land enats om följande bestämmelser.
Artikel 1 Konventionens artikel 1
I följande bestämmelser används de uttryck som definieras i artikel 1 i konventionen i den betydelse som där anges.
Artikel 2 Konventionens artikel 5- Om en förmån kan sättas ned enligt artikel 5 i konventionen, skall sådan nedsättning i första hand endast kunna göras av den utbetalande institutionen i den försäkrades bosättningsland enligt detta lands lagstiftning.
- Nedsättning som avses i första stycket kan göras av den utbetalande institutionen i annat land än bosättningslandet först sedan denna institution konstaterat att en sådan nedsättning inte görs i bosättningslandet.
Artikel 3 Konventionens artikel 7- När en person är sysselsatt i ett annat nordiskt land än bosättningslandet skall bestämmelserna i artikel 13.2 a, b och d i förordningen tillämpas.
- När en anställd eller egenföretagare är sysselsatt i två eller flera nordiska länder framgår det av artikel 14.2 b, artikel 14.3 och artikel 14 a. 2--4 i förordningen vilken lagstiftning som skall tillämpas. Reglerna i artikel 12 a i tillämpningsförordningen skall tillämpas. Behörig myndighet eller den institution som den har utsett utfärdar på begäran det i artikel 12 a i tillämpningsförordningen nämnda intyget på blankett N 101.
- För personer som tillhör den resande personalen vid flyg- eller landtransportföretag avgör bestämmelserna i artikel 14.2 a i förordningen vilken lagstiftning som skall tillämpas. Behörig myndighet eller den institution som den har utsett utfärdar på begäran ett intyg som dokumenterar vilken lagstiftning som är tillämplig. Intyget lämnas på blankett N 101.
- När personer tillfälligt sänds ut av sin arbetsgivare i ett nordiskt land för att utföra arbete i ett annat nordiskt land skall bestämmelserna i förordningens artikel 14.1 a och b tillämpas. Behörig myndighet eller den institution som den har utsett utfärdar på begäran det i artikel 11 i tillämpningsförordningen nämnda intyget på blankett N 101 och N 102.
I de fall som nämns i artikel 14.1 b i förordningen och artikel 11.2 i tillämpningsförordningen inhämtar arbetsgivaren nödvändigt samtycke från den behöriga myndigheten eller den institution som den har utsett i arbetstagarens sysselsättningsland.- När personer sänds ut av sin arbetsgivare i ett nordiskt land för att utföra arbete i ett annat nordiskt land och villkoren för att tillämpa artikel 14.1 i förordningen inte är uppfyllda, kan den behöriga myndigheten eller den institution som den har utsett i utsändningslandet på begäran ingå en överenskommelse enligt artikel 17 i förordningen med den behöriga myndigheten eller den institution som den har utsett om undantag från bestämmelserna i artiklarna 13 och 14 i förordningen. Den behöriga myndigheten eller den institution som den har utsett i utsändningslandet utfärdar ett intyg som dokumentation över den ingångna överenskommelsen på blankett N 101.
Artikel 4 Konventionens artikel 8
Bestämmelsen gäller de fall när artikel 17 i förordningen jämförd med artikel 7 i konventionen inte är tillämplig. Framställning om ingående av en överenskommelse inges till den behöriga myndigheten i det land vars lagstiftning man önskar skall tillämpas. Denna myndighet inhämtar därefter samtycke från det land för vilket undantaget skall gälla.
Artikel 5 Konventionens artikel 9
Vårdförmåner vid tillfällig vistelse eller vid bosättning i ett annat nordiskt land än den behöriga staten
Bestämmelserna i avdelning IV, kapitel 1 och 2 i tillämpningsförordningen gäller med undantag för:
Artiklarna 16, 17, 20, 21, 22, 23, 26.1--3 och artiklarna 27--31.
För att få vårdförmåner under tillfällig vistelse eller vid bosättning i ett nordiskt land skall en person vid behov dokumentera att han/hon är eller har varit försäkrad i ett annat nordiskt land.
Institutionen på vistelseorten kan vid behov inhämta nödvändiga upplysningar om personens rätt till förmåner.
Artikel 6 Konventionens artikel 10
Vid ersättning av merutgifter för hemresa enligt artikel 10 i konventionen gäller följande bestämmelser:- Behovet av att använda dyrare färdsätt skall styrkas genom skriftligt läkarutlåtande som utfärdas i vistelselandet före hemresan.
- Beslut om ersättning fattas av institutionen på vistelseorten före hemresan.
- Om institutionen på vistelseorten inte har kontaktats före hemresan kan i undantagsfall ersättning beviljas i efterhand.
Artikel 7 Konventionens artiklar 13, 14 och 15
Intyg om bosättnings- och försäkringsperioder i fråga om pensioner
När enligt konventionen bosättnings- eller försäkringsperioder skall beaktas för fastställande av rätten till och beräkningen av grund- och tilläggspension, skall den behöriga institutionen i ett nordiskt land intyga de perioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i detta land.
Artikel 8 Konventionens artiklar 13 och 15
Meddelande om beviljande av grund- och tilläggspension beräknad på grundval av framtida bosättningstid eller antagandetid- Om det vid beräkning av grundpension i ett nordiskt land föreligger rätt att få medräkna framtida bosättningstid, skall den behöriga institutionen i detta land vid tillämpning av artikel 13 i konventionen lämna meddelande om den beviljade pensionen till berörd institution i annat nordiskt land där pensionstagaren varit bosatt före pensionsfallets inträffande.
- När villkoren för beviljande av tilläggspension på grundval av antagandetid är uppfyllda i ett nordiskt land, skall den behöriga institutionen i detta land vid tillämpning av artikel 15 i konventionen lämna meddelande om den beviljade pensionen till berörd institution i annat nordiskt land där pensionstagaren har varit sysselsatt före pensionsfallets inträffande.
- Meddelande som avses i punkterna 1 och 2 skall innehålla uppgift om tidpunkten för beviljandet av pensionen.
Artikel 9 Konventionens artikel 17
För att artikel 17.2 skall kunna tillämpas skall ansökan om medlemskap i arbetslöshetskassa inges inom 8 veckor räknat från försäkringens upphörande i frånflyttningslandet.
För Norges vidkommande krävs anmälan till arbetsförmedlingen inom 8-veckorsfristen.
Artikel 10 Konventionens artikel 19
Förbindelseorgan- Förbindelseorgan enligt artikel 19 i konventionen är:
| i Danmark i Finland | Socialministeriet Folkpensionsanstalten, Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund, Pensionsskyddscentralen |
| i Island i Norge | Tryggingastofnun rikisins Rikstrygdeverket, Arbeidsdirektoratet |
| i Sverige | Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen |
- Förbindelseorganen kan på begränsade områden delegera sina uppgifter till andra organ. De skall underrätta varandra om detta.
- En förteckning över förbindelseorganen och vilka uppgifter som har delegerats till andra organ följer som bilaga 1.
Myndigheter och andra institutioner skall vid tillämpningen av konventionen lämna varandra det bistånd som är nödvändigt även i fall som inte uttryckligen nämns i denna överenskommelse.
Kontroller och läkarundersökningar
Om en förmån betalas ut från ett nordiskt land till en person som är bosatt i ett annat nordiskt land, skall den lokala institutionen i bosättningslandet, på förfrågan från den institution som betalar ut förmånen, inhämta de upplysningar som är av betydelse för rätten till förmånen och för förmånens storlek. Den lokala institutionen i bosättningslandet skall härvid på begäran ombesörja att en person som uppbär invalidpension, dagpenning vid sjukdom eller förmåner vid arbetsskada blir läkarundersökt.
Vid tillämpningen av konventionen och denna överenskommelse skall de tillämpande institutionerna svara för de administrationskostnader som uppstår.
Uppstår meningsskiljaktigheter vid tillämpningen och tolkningen av konventionen eller denna överenskommelse, skall dessa behandlas av de behöriga myndigheterna i de berörda länderna om inte de underlydande institutionerna kan enas. Vid behov kan frågan behandlas av en grupp bestående av representanter från samtliga nordiska länder vilka utsetts av dessa länders behöriga myndigheter. En sådan grupp kan också sammankallas vid behov för att behandla allmänna tolknings- och tillämpningsfrågor avseende konventionen och denna överenskommelse.
För att erhålla pensionsförmåner enligt artiklarna 11--15 i konventionen skall det förfarande som avses i kapitel 3 och 8 i tillämpningsförordningen tillämpas om inte annat uttryckligen anges.
För personer som inte omfattas av förordningen skall ansökan om pensionsförmåner göras på blankett som avses i artikel 17 i denna överenskommelse.
Sökanden kan själv sända sin ansökan till berörd institution i det nordiska land ansökan avser.
Meddelande om beslut sänds direkt till sökanden. Kopia av beslutet sänds till berörda institutioner.
Artikel 13 Konventionens artikel 23.2
Utgifter för vårdförmåner som avses i artikel 23.2 i konventionen skall återbetalas av den behöriga institutionen till den institution som har utgett förmånerna.
Artikel 14 Konventionens artikel 26
För att styrka sin rätt till grundpension från ett nordiskt land enligt artikel 26 i konventionen skall sökanden på nationell blankett uppge i vilket nordiskt land han har varit bosatt och under vilken tid. Av uppgifterna på blanketten skall framgå om sökanden under tid som han har varit bosatt i ett nordiskt land har intjänat rätt till tilläggspension i ett annat nordiskt land.
Artikel 15 Konventionens artikel 27
Den institution som enligt artikel 27 i konventionen betalar ut ett tillägg till grundpensionen skall på fastställd blankett underrätta institution i varje annat nordiskt land som betalar ut grundpension till samma pensionstagare. Institutionen i ett sådant land skall senast under januari månad varje år meddela den förstnämnda institutionen om pensionens storlek. När den institution som betalar ut ett tillägg finner att den sammanlagda grundpensionen uppgår till minst det belopp som betalades ut till pensionstagaren vid konventionens ikraftträdande, skall berörda institutioner underrättas härom.
Artiklarna 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 15 i denna överenskommelse gäller även för personer som omfattas av förordningen.
Blanketter som skall användas för tillämpningen av denna överenskommelse upprättas av varje land efter samråd mellan förbindelseorganen. De skall upprättas på varje lands språk. För Islands del skall blanketterna upprättas också på danska, norska eller svenska.
Ikraftträdande och uppsägning- Denna överenskommelse träder i kraft samma dag som konventionen.
- Denna överenskommelse gäller under samma tid som konventionen, om inte uppsägning sker av något lands behöriga myndighet. Sådan uppsägning skall skriftligen meddelas de behöriga myndigheterna i övriga länder. Uppsägningen gäller endast det land som verkställt densamma och gäller från ingången av det kalenderår som inträffar minst sex månader efter det att alla behöriga myndigheter mottagit meddelande om uppsägningen.
Undertecknad i Köpenhamn den 18 augusti 1993 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter äger lika vitsord.| För Danmarks regering: | Poul Vorre |
| För Finlands regering: | Hannu Ripatti |
| För Islands regering: | Ingvi S. Ingvarsson |
| För Norges regering: | Liv Mørch Finborud |
| För Sveriges regering: | Håkan Damm |