Upphävd författning

Lag (1995:374) om val till Europaparlamentet

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1995-04-20
Ändring införd
SFS 1995:374 i lydelse enligt SFS 1996:306
Ikraft
1995-05-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller vid val år 1995 i Sverige till Europaparlamentet.

[S2]För val till Europaparlamentet är landet inte indelat i valkretsar.

[S3]Vid valet till Europaparlamentet tillämpas, om inte annat följer av denna lag, i erforderliga delar bestämmelserna i vallagen (1972:620) om ordinarie val till riksdagen.

Valmyndigheter

2 §  Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) är central valmyndighet också för val enligt denna lag.

3 §  Länsstyrelsen är regional valmyndighet.

4 §  För genomförande av valet på lokal nivå svarar inom varje kommun den valnämnd som avses i 3 kap.vallagen (1972:620).

[S2]Det som en kommun, en valnämnd och valförrättare är skyldiga att göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.

Vem har rösträtt

5 §  Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val enligt denna lag.

[S2]Rösträtt har därutöver den medborgare i någon av Europeiska unio- nens medlemsstater (unionsmedborgare) som inte utövat sin rösträtt vid

[S3]de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994 och som är bosatt här i landet och senast på valdagen fyller 18 år.

[S4]Den som enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd här i landet den 1 juli 1995 skall anses vara bosatt här.

6 §  Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 10 16 §§.

Vem är valbar

7 §  Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt denna lag. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att de enligt 19 § visar att de inte förlorat sin valbarhet i sitt hemland vid val till Europaparlamentet.

[S2]Den är inte heller valbar som är

[S3]ledamot av regeringen i en medlemsstat,

[S4]ledamot av EG-kommissionen,

[S5]domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i EG-domstolen,

[S6]ledamot av Revisionsrätten,

[S7]medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,

[S8]medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

[S9]styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller

[S10]tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

[S11]Inte heller är den valbar som har kandiderat vid de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994.

När skall val hållas

8 §  Val förrättas den 17 september 1995.

Valdistrikt

9 §  Vid val enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om valdistrikt i 3 kap.vallagen (1972:620). Den del av en kommun som vid val enligt vallagen bildar ett valdistrikt utgör ett valdistrikt också vid val enligt denna lag.

[S2]Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som omfattar fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap. 3 § vallagen.

Röstlängder

10 §  Frågan om vem som har rösträtt enligt 5 § avgörs på grundval av en röstlängd som upprättats före valet.

[S2]Bestämmelserna i 4 kap.vallagen (1972:620) om allmän och särskild röstlängd skall tillämpas i fråga om den som har rösträtt enligt 5 § första stycket.

11 §  Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt enligt 5 § andra stycket skall senast den 1 juli 1995 skriftligen hos skattemyndigheten anmäla sin önskan att tas upp i allmän röstlängd för val till Europaparlamentet.

[S2]I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran

[S3]ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,

[S4]ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd,

[S5]försäkra att de inte utövat rösträtt vid de val till Europaparlamentet som ägde rum i juni 1994.

[S6]Blanketter för anmälan skall finnas tillgängliga hos skattemyndigheten.

[S7]Beslut med anledning av anmälan skall meddelas så snart som möjligt. Underrättelse om sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare.

Rättelser av uppgifter i röstlängd

12 §  I fråga om allmän och särskild röstlängd gäller bestämmelserna i vallagen (1972:620) om rättelse och om överklagande av ett sådant beslut.

13 §  Unionsmedborgare som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast den 25 augusti 1995 skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Omständigheter som inträffat senare än den

[S2]1 juli 1995 får inte ligga till grund för rättelse.

[S3]Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.

[S4]Centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man kan begära rättelse av röstlängden.

14 §  När samtliga beslut om rättelser förts in i röstlängden skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.

15 §  Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en röstberättigad som finns upptagen i röstlängd här i landet röstat vid valen till Europaparlamentet i juni 1994 skall myndigheten genast rätta allmän röstlängd.

Överklagande

16 §  Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis åberopas som har visats upp för skattemyndigheten.

Skydd för partibeteckning

17 §  En partibeteckning som är skyddad vid val till riksdagen enligt bestämmelserna i vallagen (1972:620) är skyddad också vid val enligt denna lag.

[S2]En partibeteckning kan också registreras för val som skall hållas enligt denna lag. Då gäller bestämmelserna i 5 kap.vallagen om registrering av partibeteckning vid val till riksdagen.

[S3]Ansökan om registrering skall göras senast den 22 maj 1995 för att partibeteckningen skall vara skyddad vid val enligt denna lag.

18 §  Kandidater skall anmälas till centrala valmyndigheten senast den dag myndigheten bestämmer. Då gäller bestämmelserna i 5 kap.vallagen (1972:620) om ordinarie val till riksdagen.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

19 §  Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och som önskar kandidera vid valet till Europaparlamentet den 17 september 1995 skall senast den 18 augusti 1995 lämna en försäkran till centrala valmyndigheten. I den skall de

[S2]ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,

[S3]ange den valkrets eller det område i hemstaten där kandidaten senast var upptagen i röstlängd, och

[S4]försäkra att de inte kandiderat vid de val till Europaparlamentet som ägde rum i juni 1994.

[S5]Till en sådan försäkran skall fogas ett intyg av den behöriga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad där eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.

Valsedlar och valkuvert

20 §  Vid val till Europaparlamentet skall användas valsedlar och valkuvert som hålls till handa av centrala valmyndigheten.

21 §  Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För valet skall användas vita valsedlar.

[S2]På valsedlarna skall det finnas minst en rad där väljarna kan skriva till namn, och en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en personröst för ett av dessa namn. På valsedlar som upptar namn på en eller flera kandidater skall det dessutom framför varje namn finnas en ruta där väljarna genom markering kan avge en personröst för det namnet.

[S3]I övrigt gäller om valsedlar bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket punkterna 1 och 3 och tredje stycketvallagen (1972:620).

22 §  Om en valsedel innehåller mer än ett kandidatnamn, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

[S2]Namnen gäller själva valet samt, i den mån de inte därvid tas i anspråk, val av ersättare för företrädare.

[S3]Innehåller en valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 18 § anmält kandidater för valet, som första och andra namn ta upp namn på kandidater som finns på listan över kandidater partiet anmält. Innehåller en valsedel i fall som nu sagts endast ett namn skall detta vara ett namn som finns på listan över anmälda kandidater.

23 §  Vallagens (1972:620) bestämmelser om beställning, kostnader, förskottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och valkuvert skall gälla också vid val enligt denna lag. Vad som där gäller för parti skall gälla också för partier som deltar i val till Europaparlamentet.

[S2]Utöver vad som anges i 6 kap. 7 § vallagen skall centrala valmyndigheten också förse valsedelsblanketterna med sådana rader och rutor som anges i 21 § andra stycket.

24 §  I lokaler där röstning äger rum enligt denna lag skall väljarna ha tillgång till

  1. valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet; valsedlarna skall vara försedda med

[S2]parti- och valbeteckning,

[S3]minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och

[S4]en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en personröst för ett av dessa namn, och

  1. blanketter till valsedlar som försetts med

[S5]minst en rad där väljaren kan skriva namn, och

[S6]en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en personröst för ett av dessa namn.

[S7]Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra sådana valsedlar.

[S8]Valsedlarna hålls till handa genom centrala valmyndigheten.

Röstkort

25 §  Om den centrala valmyndigheten inte bestämmer annat, skall för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet upprättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första och tredje styckena samt 3 § första-tredje styckenavallagen (1972:620).

[S2]Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

Allmänt om röstning

26 §  Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigade som på grund av vistelse utomlands eller på annan ort inom landet eller av andra skäl inte kan rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på Posten Aktiebolags postkontor inom landet, hos en svensk utlandsmyndighet eller på ett svenskt fartyg i utrikes fart.

[S2]I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som har lämnats på ett postkontor, hos en utlandsmyndighet eller på ett fartyg tillämpas i övrigt bestämmelserna om ordinarie val till riksdagen i 8-12 kap.vallagen (1972:620).

[S3]I den lokal där val äger rum skall ett exemplar av denna lag och av vallagen finnas tillgängliga.

27 §  Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta att röstning på valdagen får ske också på andra röstmottagningsställen i valdistriktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen (1972:620) varvid det från bestämmelserna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de avvikelser som behövs för detta. Med anledning av röstmottagning på sådana röstmottagningsställen får nödvändiga avvikelser också göras vid tillämpningen av 10-13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9 kap.1-3 och 5 §§.

28 §  Centrala valmyndigheten får efter samråd med länsstyrelsen, valnämnden och Posten Aktiebolag besluta att en valnämnd skall ansvara

[S2]för den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § andra stycket vallagen (1972:620).

Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning

Preliminär rösträkning

29 §  Rösterna räknas preliminärt i vallokalen och hos valnämnden. Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 kap.vallagen (1972:620).

Slutlig sammanräkning

30 §  Varje länsstyrelse skall göra en sammanräkning av valresultatet i sitt län. Resultatet av sammanräkningarna skall ligga till grund för centrala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela landet, fördelning av mandaten mellan partierna och utseende av ledamöter och ersättare.

[S2]Vid rösträkningen tillämpas 14 kap.1 och 2 §§, 3 § tredje stycket, 4, 5 och 8 §§vallagen (1972:620). Med anmälda kandidater avses då sådana kandidater som anmälts enligt 18 §.

31 §  Utöver vad som följer av 14 kap. 4 § andra stycket vallagen (1972:620) gäller följande.

[S2]Namnen på valsedlar skall anses obefintliga, om ett valkuvert innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är olika med avseende på personrösterna.

[S3]Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga

  1. om valsedeln inte är utformad för röstning på person enligt vad som anges i 21 § andra stycket,
  2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det inte klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller
  3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

32 §  Mandaten fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i hela landet. Vid mandatfördelningen används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.

33 §  Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten.

34 §  För varje mandat som ett parti har erhållit utses en företrädare samt ersättare för företrädaren.

Hur företrädare utses

35 §  Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller en valsedel endast för ett namn.

[S2]Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn i gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som fått personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med det antal personröster som har lämnats för namnet under en och samma partibeteckning. Ordningsföljden mellan namnen bestäms på grundval av varje namns personliga röstetal. Det namn som har det största personliga röstetalet tar första plats i ordningen, det som har det näst största personliga röstetalet tar andra plats i ordningen och så vidare enligt samma grund. Har flera namn lika stora personliga röstetal avgörs företrädet genom lottning.

[S3]Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna ordnas enligt andra stycket, skall ordningsföljden bestämmas enligt 14 kap. 6 § andra-femte styckenavallagen (1972:620).

[S4]Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt andra stycket skall samtliga valsedlar med namn delta, varvid bortses från de namn som tagit plats enligt andra stycket.

36 §  Har en kandidat fått plats i ordningen för mer än ett parti och skulle kandidaten därför få mandat för mer än ett parti, skall kandidaten tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal enligt 35 § andra stycket är störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.

[S2]Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av personligt röstetal skall kandidaten tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes personliga jämförelsetal enligt 35 § tredje stycket är störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.

[S3]Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval av de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning. Den som har det största personliga röstetalet enligt 35 § andra stycket får mandatet. Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan mandatet inte besättas genom detta förfarande tillämpas fjärde stycket.

[S4]Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal enligt 35 § tredje stycket fastställs vid ny sammanräkning vem som skall få det mandat som kandidaten inte tillträder på grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när namnet fick plats i ordningen. Vid

[S5]denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln och därvid skall iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt mandat för partiet skall anses som obefintligt. Den som får det högsta röstetalet får mandatet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

[S6]Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga röstetalen enligt 35 § andra stycket i förhållande till antalet avgivna röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta tillsätts de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 35 § tredje stycket.

Hur ersättare utses

37 §  När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i ordningen enligt 35 § andra stycket på grundval av personligt röstetal ordnas de valsedlar på vilka det lämnats personröster för namnet i särskilda grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i namnordningen på valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar bildar en särskild grupp. Valsedlarna i den största av dessa grupper bildar en grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar upp samma namnordning. Ersättarna utses på grundval av valsedlarna i denna grupp efter storleken på sina personliga röstetal under förutsättning att röstetalen uppgår till minst fem procent av partiets röstetal.

[S2]Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till ersättare för den företrädare som sammanräkningen avser. Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom detta förfarande tillämpas tredje stycket.

[S3]När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i ordningen på grundval av jämförelsetalet enligt 35 § tredje stycket görs för varje företrädare en sammanräkning inom det parti, för vilket företrädaren har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som upptar företrädarens namn och som på grund av detta gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln och därvid skall det iakttas att namnet på en kandidat som utsetts till företrädare skall anses som obefintligt. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den företrädare som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

[S4]Om det antal ersättare som har utsetts enligt första-tredje styckena är mindre än det antal som med tillämpning av 14 kap. 11 § första stycket vallagen (1972:620) skall utses, tillämpas 14 kap. 11 § andra stycket vallagen.

Kungörelse av valutgången

38 §  När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med företrädare samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.

Ersättare för företrädare som har avgått

39 §  Har en företrädare avgått före utgången av den tid för vilken han eller hon har blivit vald, utser centrala valmyndigheten efter underrättelse från Europaparlamentet till ny företrädare i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Därvid skall 14 kap. 13 § andra stycket vallagen (1972:620) tillämpas.

[S2]Centrala valmyndigheten skall om möjligt utse två nya ersättare, om antalet ersättare för en företrädare har gått ner till hälften eller därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts till företrädare eller har avgått av annan orsak.

[S3]Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar om utgången av förrättning som avses i första och andra stycket. Förrättningen är därmed avslutad.

Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.

Bevis

40 §  För den som blivit utsedd till företrädare i Europaparlamentet eller till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast ett bevis om detta. I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid och parti som han eller hon blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller de företrädare som ersättaren utsetts till ersättare för och, om flera ersättare utsetts för samma företrädare, ordningen mellan ersättarna.

[S2]Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrättning vid vilken företrädaren eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas den som blivit utsedd och Europaparlamentet samt Valprövningsnämnden och riksdagens talman.

41 §  Valprövningsnämnden skall granska bevis för företrädare och ersättare och därvid pröva, om beviset blivit utfärdat i enlighet med 40 §. Granskningen skall avslutas så snart som möjligt. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till Europaparlamentet och till riksdagens talman.

42 §  Företrädare tillträder sitt uppdrag då deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Ledighet

42 a §  En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt uppdrag trots tjänsteuppgift eller annan förpliktelse som han är skyldig att fullgöra. Lag (1996:306).

Överklagande

43 §  Centrala valmyndighetens beslut som fastställt utgången av val får överklagas hos Valprövningsnämnden. På ett sådant överklagande tillämpas de bestämmelser i 15 kap. 4 § tredje och fjärde styckena vallagen (1972:620) som avser riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma kapitel.

[S2]Beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut som sägs i 4 kap.4 och 16 §§vallagen var utesluten från rösträtt, men också av ett parti som deltagit i valet.

44 §  Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av valet, för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller har någon hindrat valet, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall Valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har förekommit har inverkat på utgången av valet, vid prövning av ett överklagande av valet upphäva detta och förordna om nytt val eller, om rättelse kan åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse.

[S2]Om ett visst beslut enligt bestämmelse i lag inte får överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna paragraf.

Övriga bestämmelser

45 §  Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för valet och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

46 §  Närmare föreskrifter om genomförande av val enligt denna lag meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala valmyndigheten.

Ändringar

Lag (1995:374) om val till Europaparlamentet

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:273, Prop. 1994/95:154, Bet. 1994/95:KU40
    Ikraftträder
    1995-05-01

Lag (1996:306) om ändring i lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet

Förarbeten
Rskr. 1995/96:207
Omfattning
ny 42 a §, rubr. närmast före 42 a §
Ikraftträder
1996-06-01

Ändring, SFS 1997:157

    Omfattning
    upph.