Upphävd författning

Cirkulär (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1995-05-04
Ändring införd
SFS 1995:419
Upphäver
Cirkulär (1975:301) till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge har den 26 april 1974 undertecknat en överenskommelse om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning. Överenskommelsen trädde i kraft den 1 juli 1975 i förhållandet mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge och den 22 juli 1975 i förhållandet mellan Sverige och Island.
Enligt artikel 1 i överenskommelsen sker framställning om delgivning och bevisupptagning (inbördes rättshjälp) genom direkt skriftväxling mellan berörda statliga myndigheter i de fördragsslutande staterna. Med statlig myndighet likställs för Finlands del stadsfiskal och stadsfogde. Framställning om inbördes rättshjälp och handling, som bifogas framställningen, skall enligt artikel 2 vara avfattad på svenska, danska eller norska språket eller åtföljas av bestyrkt översättning till något av dessa språk. Detsamma gäller bevis om delgivning eller annan handling, som föranletts av en delgivningsframställning. Avser framställningen delgivning är översättning av den handling som skall delges inte nödvändig, om den som söks för delgivning frivilligt tar emot handlingen. Om det är försvarligt från rättssäkerhetssynpunkt, får en myndighet även i annat fall åtgärda en framställning om delgivning, som inte är åtföljd av översättning. Enligt artikel 3 avfattas protokoll och andra handlingar angående verkställd bevisupptagning på språket i den stat där åtgärden vidtagits. Har handlingarna avfattats på annat språk än svenska, danska eller norska, skall på begäran av den stat som har gjort framställningen översättning ske till något av dessa språk. Enligt artikel 4 skall kostnad för inbördes rättshjälp betalas av den stat där åtgärden vidtas. Kostnad för annan sakkunnigbevisning än blodundersökning får dock återkrävas från den stat som har gjort framställningen. Motsvarande gäller om en framställning om inbördes rättshjälp eller en begäran om översättning enligt artikel 3 medför avsevärd kostnad för översättning till eller från något annat språk än svenska, danska eller norska.
Framställning om inbördes rättshjälp i Danmark kan i både tvistemål och brottmål sändas till domstolen i den domkrets, där den som söks för delgivningen eller bevisupptagningen är bosatt eller uppehåller sig (i Köpenhamn, Århus, Odense, Aalborg och Roskilde till præsidenten för vederbörande byret). Framställning om delgivning eller bevisupptagning i brottmål bör emellertid sändas till politimesteren (i Köpenhamn politidirektören och på Färöarna landfogeden) i den politikrets, där den som söks för delgivningen eller bevisupptagningen är bosatt eller uppehåller sig. Saknas kännedom om i vilken dom- eller politikrets den som skall sökas för delgivning eller bevisupptagning är bosatt eller uppehåller sig, eller om det annars finns anledning till det, kan framställningen sändas till justitsministeriet. Framställning om delgivning eller bevisupptagning i Grönland bör i brottmål sändas till politimesteren i Grönland, och i tvistemål till justitsministeriet, som ombesörjer att framställningen vidarebefordras till vederbörande grönländska myndighet.
Framställning om delgivning i Finland sänds till den tingsrätt inom vars domkrets den som söks för delgivning är bosatt eller vistas eller en tingsrätt som annars kan sörja för delgivningen på ett ändamålsenligt sätt. Framställning om bevisupptagning sänds till den tingsrätt inom vars domkrets den som skall höras är bosatt eller vistas eller där bevisupptagning annars kan ske på ett ändamålsenligt sätt. Framställning om delgivning eller bevisupptagning kan också sändas till justitieministeriet.
Framställning om delgivning eller bevisupptagning i Island sänds till vederbörande herreds- eller byret.
Framställning om delgivning eller bevisupptagning i Norge sänds till vederbörande herreds- eller byrett. Framställning om delgivning i brottmål bör sändas till vederbörande politimester.
Om det är ovisst till vilken myndighet i ett annat nordiskt land en framställning om delgivning eller bevisupptagning i det särskilda fallet bör riktas, kan upplysning fås hos Utrikesdepartementets rättsavdelning.

Ändringar

Cirkulär (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning

Ändring, SFS 2013:982

Omfattning
upph.