1 §  I dessa föreskrifter avses med garantilån ett lån med statlig kreditgaranti som utfärdats eller förvaltas av Riksgäldskontoret eller av annan myndighet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Med en uppdragsmottagande myndighet avses en myndighet som på uppdrag av Riksgäldskontoret biträder kontoret med utfärdande och förvaltning av garantier.

2 §  En långivare skall vid hanteringen av ett garantilån alltid beakta statens intresse som garant. När fråga av betydelse för statens ansvar på grund av kreditgarantin uppkommer, skall långivaren utan dröjsmål underrätta Riksgäldskontoret och den uppdragsmottagande myndigheten.

3 §  En långivare skall efter utgången av varje kalendermånad snarast underrätta Riksgäldskontoret och den uppdragsmottagande myndigheten om utbetalning av ett garantilån och hur stor andel av lånet som kreditgarantin omfattar. I underrättelsen skall uppgifter lämnas om löptid, räntesats, amorteringssätt och ställda säkerheter.

En långivare skall varje år snarast efter den 30 juni och den 31 december underrätta Riksgäldskontoret om utestående kapitalskuld för garantilånen per dessa datum.

4 §  En långivare skall snarast underrätta Riksgäldskontoret och den uppdragsmottagande myndigheten när den har övertagit ett garantilån från en annan långivare eller när ett garantilån har återbetalats.

5 §  En långivare skall snarast underrätta Riksgäldskontoret och den uppdragsmottagande myndigheten när den får kännedom om en omständighet som ökar statens risk.

6 §  Garantiavgifter skall betalas till Riksgäldskontoret. Avgiften skall betalas in av långivaren av garantilånet om inte Riksgäldskontoret för en viss garanti eller för en viss grupp av garantier har beslutat att avgiften skall betalas in av stödmottagaren.

7 §  En uppdragsmottagande myndighet skall - inom ramen för det uppdrag som Riksgäldskontoret har lämnat - bereda ansökningar om utfärdande av en garanti samt utfärda och förvalta garantier. Myndigheten skall beakta om stöd kan utgå eller utgår genom de olika program som står till förfogande inom den europeiska unionen.

8 §  En uppdragsmottagande myndighet skall se till att så långt det är möjligt tillfredsställande säkerheter ställs för garantierna. Myndigheten skall se till att säkerheterna förvaltas på ett betryggande sätt och att där så är möjligt garanti- och pantobjekten är försäkrade.

9 §  En uppdragsmottagande myndighet skall omedelbart underrätta Riksgäldskontoret när den får kännedom om att en stödmottagare försatts i konkurs, ställt in sina betalningar, blivit föremål för en företagsrekonstruktion eller någon annan omständighet föreligger som kan påverka dennes betalningsförmåga. Myndigheten skall lämna Riksgäldskontoret en handlingsplan över hur statens rätt på bästa sätt kan tryggas.

10 §  Efter det att infriande av en garanti har begärts ombesörjer Riksgäldskontoret infriandet. En uppdragsmottagande myndighet skall lämna Riksgäldskontoret den hjälp som kontoret behöver för att driva in en regressfordran med anledning av infriandet och att ta i anspråk ställda säkerheter.

11 §  En uppdragsmottagande myndighet skall lämna Riksgäldskontoret underlag för beslut om avskrivning, ackord eller eftergift av regressfordringar.

12 §  Riksgäldskontoret kan besluta att bestämmelserna i 3-5 §§ helt eller delvis inte skall gälla för en viss garanti eller för en viss grupp av garantier.