1 §  Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet.

Vägverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås.

Vägverket skall inom ramen för sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Förordning (1998:1825).

2 §  Vägverket skall särskilt verka för att

1. vägtransportsystemets tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet samt bidrag till regional balans säkras,
2. vägtransportsystemet anpassas och utformas utifrån högt ställda krav på miljö och trafiksäkerhet,
3. fordonens säkerhets- och miljöprestanda utvecklas,
4. väginformatik utvecklas och utnyttjas effektivt,
5. kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks,
6. hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransportsystemet,
7. yrkestrafiken blir trafiksäker, miljöanpassad och effektiv samt bedrivs under lika villkor mellan företagen,
8. samhällsmotiverad tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och utvärderas samt resultaten sprids,
9. nödvändig kunskap och information inom verkets ansvarsområde sprids, samt
10. tillvarata Sveriges intressen i det internationella arbetet som rör väg, fordon och trafik. Förordning (1999:282).

3 §  Vägverket ansvarar för planering, byggande och drift av de statliga vägarna.

4 §  Vägverket ansvarar även för

1. frågor om trafik på väg och i terräng,
2. vägtrafikregistret,
3. frågor om körkort, förarutbildning och förarprov,
4. frågor om yrkestrafik,
5. frågor om fordons beskaffenhet och utrustning,
6. frågor om handikappanpassning av kollektivtrafik på väg,
7. frågor om väganordningars tekniska utförande,
8. frågor om avgränsning av väghållningsområden,
9. prövning av arbetsplaner för vägbyggnadsföretag,
10. fördelning och tillsyn av statliga bidrag till enskild väghållning, trafikhuvudmän och kommuner,
11. ansökningar om ekonomiskt bidrag från Europeiska unionen till svenska vägprojekt,
12. nationell och regional samordning av trafiksäkerhetsarbetet på väg,
13. samordning och genomförande av djupstudier av samtliga vägtrafikolyckor som har medfört att någon har avlidit. Förordning (2002:804).

5 §  Vägverket skall i mars månad varje år till regeringen lämna en redovisning, analys och utvärdering av utvecklingen inom de områden som berörs av verkets sektorsansvar.

6 §  Vägverket skall inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3-5 kap.miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10). Förordning (1998:887).

7 §  Vägverket får bedriva uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt.

Vägverket får dessutom inom mark- och anläggningsområdet utföra uppdrag som rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar och därmed jämförbara objekt.

8 §  Vägverket får sälja uppgifter till myndigheter och enskilda ur den del av vägtrafikregistret som avser fordonsregistrering som verket för enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

Uppgifter får lämnas ut på terminal, på medium för automatisk databehandling eller på annat sätt.

Grunderna för prissättningen bestäms av Vägverket.

Uppgifter som avser den registrerades personliga förhållanden får inte säljas, om de kan antas utgöra ett hot mot dennes personliga integritet. Om den registrerade har anmält till Vägverket att han eller hon önskar att uppgifterna inte används för direktreklam, får de inte säljas för sådant ändamål. Förordning (2001:662).

9 §  På begäran av länsstyrelsen är en tjänsteman hos Vägverkets region skyldig att som föredragande eller på något annat sätt delta i länsstyrelsens handläggning av ärenden som har samband med regionens uppgifter.

10 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Vägverket med undantag av följande bestämmelser:

3 och 4 §§ om myndighetens ledning,

6 och 9 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

12 § om styrelsens ansvar och uppgifter,

17 § om myndighetens organisation,

21 § om ärendenas handläggning, samt

35 § om överklagande.

Vad som sägs i 7 § verksförordningen om myndighetschefens ansvar skall i stället gälla för styrelsen. Förordning (2002:804).

11 §  Vägverket leds av en styrelse. Den består av lägst fem och högst nio personer, generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande.

Styrelsen ansvarar för myndighetens verksamhet.

Generaldirektören är under styrelsen chef för Vägverket. Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Detta gäller dock inte i sådana fall då chefen för Vägtrafikinspektionen har ansvaret enligt 20 §. Förordning (2002:804).

12 §  Utöver vad som anges i 7, 11 och 13 §§verksförordningen (1995:1322) skall Vägverkets styrelse upprätta en nationell väghållningsplan. Förordning (1998:1825).

13 §  Styrelsen skall se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

14 §  Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta föreskrifter. Detta gäller dock inte föreskrifter som har principiell betydelse eller annars är av större vikt.

15 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Vägverket.

16 §  Inom Vägverket finns en Vägtrafikinspektion och för Vägverkets regionala förvaltning finns det antal regioner som verket bestämmer. För yrkestrafikfrågor finns en rådgivande delegation. Vägverket bestämmer självt sin organisation i övrigt. Förordning (2002:804).

17 §  Den rådgivande delegationen för yrkestrafikfrågor har till uppgift att bistå Vägverket i frågor om yrkestrafik.

18 §  Den rådgivande delegationen för yrkestrafikfrågor består av en företrädare för Vägverket, ordförande, samt företrädare för Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och länsstyrelserna. Dessutom får företrädare för Svenska bussbranschens riksförbund, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska taxiförbundet, Svenska transportarbetareförbundet och Svenska åkeriförbundet ingå i delegationen. Förordning (2003:987).

19 §  I den rådgivande delegationen för yrkestrafikfrågor får även företrädare för andra myndigheter och organisationer ingå i särskilda fall, om delegationen bestämmer det.

20 §  Chefen för Vägtrafikinspektionen ansvarar för och beslutar i frågor om att

1. med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndigheter, kommuner och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera sådana förhållanden som väsentligt kan påverka vägtransportsystemets utformning och funktion,
2. genom dialog med de aktörer som avses i 1 verka för att dessa tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra vägtrafikolyckor som kan leda till att någon avlider eller blir allvarligt skadad,
3. samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg, samt
4. initiera forskning och utveckling inom vägtrafiksäkerhetsområdet och följa sådan forskning som har betydelse för inspektionens verksamhet. Förordning (2002:804).

21 §  Chefen för Vägtrafikinspektionen anställs genom beslut av regeringen. Anställningen som chef för inspektionen får tidsbegränsas. Förordning (2002:804).

22 §  Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, chefen för Vägtrafikinspektionen eller personalansvarsnämnden.

Generaldirektören och chefen för Vägtrafikinspektionen får delegera sin beslutanderätt till andra tjänstemän i verket respektive inspektionen. Förordning (2002:804).

23 §  Föreskrifter om Vägverkets medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

För att säkerställa att totalförsvarets krav beaktas i den fredstida verksamheten skall Vägverket samråda med Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter. Förordning (2006:974).

24 §  Vägverkets beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av andra föreskrifter än 22 a § förvaltningslagen (1986:223) eller en bestämmelse som särskilt hänvisar till 22 a § förvaltningslagen. Förordning (1998:1243).