1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen

1. arbetsmarknadsutbildning,
2. arbetspraktik,
3. arbetsträning för vissa nyanlända,
4. stöd till start av näringsverksamhet,
5. förberedande insatser
6. arbetslivsintroduktion, och
7. projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

Programmen handhas av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs. Förordning (2012:982).

3 §  I förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd finns det bestämmelser om att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få ersättning. Förordning (2009:1601).

5 §  En anvisning till ett program innebär att den som anvisas erbjuds att ta del av programmet.

Frågor om anvisningar prövas av Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:395).

7 §  En anvisning ska avse verksamhet under en bestämd tidsperiod. Tidsperioden får vara längst sex månader.

Dock får anvisningar till

1. prova-på-platser, praktisk kompetensutveckling, förberedande insatser i form av kortare folkhögskoleutbildning för ungdomar enligt 30 § andra stycket 7 och arbetslivsintroduktion avse en tidsperiod om längst tre månader,
2. arbetsmarknadsutbildning avse tid till dess målet med utbildningen uppnåtts,
3. yrkeskompetensbedömning som inte utgör del av en prova-på-plats avse en tidsperiod om längst tre veckor,
4. praktiskt basår avse en tidsperiod om minst sex och längst tolv månader, och
5. stöd till start av näringsverksamhet förlängas, om det behövs på grund av sjukdom eller på grund av att ett myndighetstillstånd som behövs för verksamheten har blivit försenat.

Trots andra stycket 1 får en ungdom med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anvisas en förberedande insats i form av kortare folkhögskoleutbildning upp till fem månader. Förordning (2015:149).

7 a §  En anvisning till ett program ska avse verksamhet på heltid.

En anvisning får dock avse verksamhet på deltid, om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på

1. sjukdom eller sådan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
2. föräldraledighet, eller
3. annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

I fall som avses i andra stycket ska anvisningen göras för tid som motsvarar arbetsutbudet.

En anvisning får även avse verksamhet på deltid i en omfattning som understiger den enskildes arbetsutbud om han eller hon samtidigt arbetar, tar del av en arbetsmarknadspolitisk insats eller av utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800). Den sammanlagda tiden ska i dessa fall motsvara hans eller hennes arbetsutbud. Förordning (2012:170).

7 b §  För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i ett program och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 7 a § fjärde stycket, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid. Förordning (2010:1712).

7 c §  En anvisning till ett program får avse verksamhet på deltid om den enskilde samtidigt tar del av andra insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förordning (2010:1130).

7 d §  Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:1130).

8 §  En anvisning får göras för en person som är minst 25 år, är eller riskerar att bli arbetslös och söker arbete genom Arbetsförmedlingen.

Särskilda villkor gäller för

1. prova-på-platser i 14 b §,
2. praktisk kompetensutveckling i 14 b §,
3. praktiskt basår i 16 §,
4. stöd till start av näringsverksamhet i 18 §, och
5. arbetslivsintroduktion i 30 b och 30 c §§. Förordning (2012:982).

9 §  Kravet i 8 § första stycket att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för

1. unga med funktionshinder,
2. personer som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktionen,
3. personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,
4. personer som deltar i förberedande insatser i form av kortare folkhögskoleutbildning för ungdomar enligt 30 § andra stycket 7, och
5. personer som har fyllt 18 år och som på grund av särskilda skäl står långt ifrån arbetsmarknaden. Förordning (2012:170).

10 §  En person som är sjukfrånvarande på heltid från ett program ska skrivas ut från programmet om frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.

Arbetsförmedlingen ska inom 30 kalenderdagar från första sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt första stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas eller genom att den sjukfrånvarande anvisas till ett annat program.

Ärenden om utskrivning ur program ska handläggas skyndsamt. Förordning (2009:1601).

11 §  Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och som motverkar att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

12 §  Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar arbetsmarknadsutbildningen. Förordning (2007:1031).

14 §  Med arbetspraktik avses praktik på en arbetsplats.

Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om arbetspraktik med. När en överenskommelse ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt. I branscher där arbetet är säsongsbetonat får överenskommelse ingås endast om praktiken är avsedd att omfatta en längre tidsperiod än den normala säsongen.

Den som anordnar arbetspraktik ska innan den arbetssökande anvisas ha åtagit sig att utfärda ett intyg om praktiken för det fall den arbetssökande inte anställs hos anordnaren efter avslutad praktik. Om det ingår i praktiken att den arbetssökandes yrkeskompetens ska bedömas ska intyget avse även denna bedömning. Förordning (2007:1031).

14 a §  För arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet får arbetspraktik anordnas i form av prova-på-platser. Den som anvisas en prova-på-plats ska få visa upp sina kunskaper och sin kompetens i ett yrke eller på en arbetsplats där han eller hon kan komma i fråga för en anställning efter avslutad praktik. Anvisningen bör göras i nära anslutning till att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och förmedlingen gjort en kartläggning av den enskildes bakgrund, erfarenheter och önskemål.

I en prova-på-plats får det ingå en bedömning av den arbetssökandes yrkeskompetens (yrkeskompetensbedömning). Bedömningen får pågå i högst tre veckor. Yrkeskompetensbedömning får också göras utan att vara en del av en prova-på-plats. En arbetssökande som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, bör erbjudas yrkeskompetensbedömning inom tre månader från det att uppehållstillståndet beviljades. Förordning (2009:1601).

14 b §  För arbetstagare med tidigare arbetslivserfarenhet får arbetspraktik anordnas i form av praktisk kompetensutveckling.

Genom arbetspraktik i form av praktisk kompetensutveckling ska den arbetssökande ges möjlighet att behålla sin kontakt med arbetslivet samt att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens. Förordning (2008:1434).

15 §  En anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetsträning för vissa nyanlända får göras för en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

En anvisning till programmet får göras för en person som har behov av praktisk arbetsträning och handledning.

Arbetsträning för vissa nyanlända får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Förordning (2012:982).

16 §  En person som har fyllt 30 år och som har högst nio års utbildning får inom ramen för programmet anvisas till praktiskt basår. Med praktiskt basår avses att den nyanlände arbetstränar på en arbetsplats och deltar i utbildning. Arbetsträningen ska kombineras med upphandlad utbildning som tillgodoser utbildningsbehovet på arbetsplatsen och får även kombineras med utbildning i svenska för invandrare. Förordning (2012:982).

18 §  Med stöd till start av näringsverksamhet avses stöd till en näringsidkares försörjning under inledningsskedet av näringsverksamheten.

En anvisning till programmet får göras för den som bedöms ha goda förutsättningar att driva näringsverksamheten med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning.

För den som är bosatt inom ett sådant stödområde A eller B, som avses i 2 § förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd, gäller inte kravet i 8 § första stycket att han eller hon ska vara eller riskera att bli arbetslös för att kunna få stöd. Förordning (2009:1601).

19 §  Arbetsförmedlingen bör inhämta upplysningar om den enskilde och dennes förutsättningar att driva näringsverksamhet innan Arbetsförmedlingen beslutar om stöd till start av näringsverksamhet. Förordning (2007:1031).

19 a §  Stödet skall lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse och 18-20 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Förordning (2007:415).

30 §  Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete.

Insatserna kan bestå av

1. aktiviteter inom ramen för vägledning eller platsförmedling,
2. fördjupad kartläggning och vägledning under längst tolv veckor,
3. aktiviteter inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering,
4. aktiviteter särskilt avsedda för nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,
5. strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en arbetssökandes tidigare förvärvade kunskaper och kompetens,
6. upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär,
7. kortare folkhögskoleutbildning för ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som varken har grundläggande högskolebehörighet eller har gymnasieexamen,
8. utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800), dock inte under tid som invandraren tar del av insatser enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare eller deltar i ett sådant introduktionsprogram anordnat av kommunen som avses i 11 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., eller
9. utbildning inom skolväsendet på grundläggande eller gymnasial nivå som motsvarar längst sex månaders heltidsstudier för den som är långtidsinskriven invandrare eller har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

För den som är långtidsinskriven invandrare eller har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga får utbildningstiden motsvara längre tid än sex månaders heltidsstudier, om det finns särskilda skäl. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för anvisningen. Förordning (2012:170).

30 a §  Med arbetslivsintroduktion avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av utredande, vägledande eller orienterande karaktär för den som efter långvarig sjukdom behöver förbereda sig för ett arbete eller för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program.

Om arbetsprövning anordnas inom ramen för arbetslivsintroduktion, får den pågå i högst tre veckor. Förordning (2010:227).

30 b §  En anvisning till arbetslivsintroduktion får göras för en person som inte kan få sjukpenning för fler dagar på grund av 27 kap. 20–24 a §§ socialförsäkringsbalken, eller som har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. En anvisning till arbetslivsintroduktion får även göras för en person vars rätt till aktivitetsersättning enligt 33 kap.socialförsäkringsbalken har upphört på grund av att han eller hon har fyllt 30 år.

En anvisning till introduktionen får göras i förtid för den som bedöms komma att förbruka sina dagar med sjukpenning alternativt månader med tidsbegränsad sjukersättning enligt första stycket. Detsamma gäller för en person vars rätt till aktivitetsersättning kommer att upphöra på grund av att han eller hon fyller 30 år. Anvisningen ska villkoras av att den enskilde uppfyller kraven enligt första stycket senast den dag då programmet påbörjas.

En anvisning ska göras så att introduktionen kan påbörjas i direkt anslutning till att den ersättning som anges i första stycket upphör. Om det finns särskilda skäl får en anvisning göras senare, dock senast inom tre månader från den dag då ersättningen upphörde. Förordning (2012:637).

30 c §  Den som har skrivits ut ur arbetslivsintroduktionen på grund av sjukdom har möjlighet att inom ett år återinträda i programmet. Återinträdet ska anses ske dagen efter den dag i introduktionen då den enskilde lämnade programmet. Förordning (2009:1601).

31 §  Med projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning avses insatser som

• sker i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden, och
• inte kan anordnas inom ramen för de övriga programmen men inte heller strider mot bestämmelserna om andra program. Förordning (2007:1031).

32 §  Arbetsförmedlingen ska ingå en överenskommelse med den som ska samverka om ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. När överenskommelsen ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt beakta att projektet är förenligt med de huvuduppgifter för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som anges i 2 och 3 §§ förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Av överenskommelsen ska följande framgå:

• projektets syfte, innehåll och omfattning,
• formerna för Arbetsförmedlingens medverkan i projektet,
• hur projektet ska finansieras,
• avtalat projektstöd till den som i samverkan med Arbetsförmedlingen anordnar projektet, och
• hur projektet ska följas upp och utvärderas.

Medel som avsatts till ett projekt får inte användas till ersättning som avser försörjning av den som tar del av ett projekt. Förordning (2007:1031).

33 §  Ett program eller del därav får förläggas till Sveriges närområde om det finns särskilda skäl till att förlägga verksamheten utanför Sverige. Den som anordnar arbetspraktik utanför Sverige måste dock vara en svensk juridisk person. För att stöd till start av näringsverksamhet skall lämnas måste verksamheten vara registrerad i och till viss del bedrivas i Sverige. Förordning (2006:1557).

33 a §  Ekonomiskt stöd får lämnas till den som anordnar yrkeskompetensbedömning, oavsett vem som gör bedömningen. Stöd lämnas dock inte till den som anordnar en prova-på-plats där yrkeskompetens inte ingår.

Ekonomiskt stöd får också lämnas till den som anordnar arbetsträning för vissa nyanlända.

När ekonomiskt stöd lämnas till privata arbetsgivare eller offentliga arbetsgivare vid drift av affärsverksamhet, ska Arbetsförmedlingen säkerställa att vissa företag eller viss produktion inte gynnas på det sätt som framgår av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2012:982).

33 b §  Ekonomiskt stöd får lämnas till den som anordnar arbetsprövning för en person som deltar i arbetslivsintroduktion enligt 30 a §.

Arbetsförmedlingen meddelar föreskrifter om stödets storlek. Föreskrifterna ska utformas så att inte vissa företag eller viss produktion gynnas på det sätt som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2010:227).

34 §  Arbetsförmedlingen beslutar om och betalar ut stöd och ersättningar som gäller program enligt denna förordning. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Belopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

Om ett stöd kan betalas ut till en anordnare först sedan anordnaren lämnat underlag för beräkningen av stödbeloppet ska anordnaren lämna sådant underlag till Arbetsförmedlingen inom 60 dagar efter den period som stödet avser. Lämnas inte underlaget inom denna tid förlorar anordnaren rätten till det stödbeloppet. Om det finns särskilda skäl får Arbetsförmedlingen medge undantag från den fristen. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Förordning (2007:1031).

35 §  Arbetsförmedlingen ska se till att stöd enligt denna förordning används på föreskrivet sätt. Förordning (2007:1031).

36 §  En mottagare av ekonomiskt stöd enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp.

Om stöd i annat fall har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet. Förordning (2010:395).

36 a §  Om en mottagare av ekonomiskt stöd är återbetalningsskyldig enligt 36 §, ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. Förordning (2010:395).

36 b §  Vid återkrav enligt 36 a § får Arbetsförmedlingen bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet.

Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning.

Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Förordning (2010:395).

36 c §  Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 36 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan enligt 36 b § och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet. Förordning (2010:395).

36 d §  Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning enligt 36 a § eller ett krav på ränta enligt 36 b eller 36 c §. Myndigheten ska i sådant fall i beslutet ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Förordning (2010:395).

36 e §  Vid återkrav enligt 36 a § får Arbetsförmedlingen, vid en senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller skyldighet att betala ränta enligt 36 b eller 36 c §. Förordning (2010:395).

37 §  Arbetsförmedlingen ska återkalla en anvisning till ett program om den som anvisats

1. inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat programmet och inte heller anmäler giltigt förhinder,
2. inte kan tillgodogöra sig programmet på ett tillfredsställande sätt, eller
3. missköter sig eller stör verksamheten.

En anvisning ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för återkallelse.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart. Förordning (2014:877).

38 a §  Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för den myndighetens granskning av handläggningen av och rutiner för handläggningen av ärenden om återkallande av arbetsmarknadspolitiska anvisningar till program. Förordning (2007:1031).

39 §  Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Förordning (2010:395).

39 a §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om omprövning av beslut enligt 10 § första stycket, 30 c, 36 e och 37 §§ får dock inte överklagas.

Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Förordning (2010:395).

40 §  Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2010:395).