1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen

1. arbetsmarknadsutbildning,
2. validering,
3. arbetspraktik,
4. arbetsträning för vissa nyanlända,
5. stöd till start av näringsverksamhet,
6. förberedande insatser, och
7. projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

Programmen handhas av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs. Förordning (2015:947).

3 §  I förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd finns det bestämmelser om att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få ersättning. Förordning (2009:1601).

5 §  En anvisning till ett program innebär att den som anvisas erbjuds att ta del av programmet.

Frågor om anvisningar prövas av Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:395).

7 §  En anvisning ska avse verksamhet under en bestämd tidsperiod. Tidsperioden får vara längst 6 månader.

Dock får anvisningar till

1. arbetsmarknadsutbildning enligt 11 § avse tid till dess målet med utbildningen uppnåtts,
2. praktiskt basår enligt 16 § avse en tidsperiod om minst 6 och längst 12 månader,
3. stöd till start av näringsverksamhet enligt 18–19 a §§ förlängas, om det behövs på grund av sjukdom eller på grund av att ett myndighetstillstånd som behövs för verksamheten har blivit försenat,
4. förberedande insatser i form av folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte enligt 30 § andra stycket 3 avse en tidsperiod om längst 3 månader eller, för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, längst 6 månader, och
5. förberedande insatser, i form av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800), enligt 30 § andra stycket 4 för personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin avse en tidsperiod om 12 månader.

En sådan bedömning av yrkeskompetens som avses i 14 § andra stycket får pågå i längst 3 veckor. Vid utbildning enligt 30 § andra stycket 5 får utbildningstiden som huvudregel motsvara högst 6 månaders heltidsstudier. Om det finns särskilda skäl får den dock motsvara längre studietid. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för anvisningen. Förordning (2016:817).

7 a §  En anvisning till ett program ska avse verksamhet på heltid.

En anvisning får dock avse verksamhet på deltid, om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på

1. sjukdom eller sådan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
2. föräldraledighet, eller
3. annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

I fall som avses i andra stycket ska anvisningen göras för tid som motsvarar arbetsutbudet.

En anvisning får även avse verksamhet på deltid i en omfattning som understiger den enskildes arbetsutbud om han eller hon samtidigt arbetar, tar del av en arbetsmarknadspolitisk insats eller av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800). Den sammanlagda tiden ska i dessa fall motsvara hans eller hennes arbetsutbud. Förordning (2016:465).

7 b §  För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i ett program och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 7 a § fjärde stycket, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid. Förordning (2010:1712).

7 c §  En anvisning till ett program får avse verksamhet på deltid om den enskilde samtidigt tar del av andra insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förordning (2010:1130).

7 d §  Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:1130).

8 §  En anvisning får göras för en person som är minst 25 år, är eller riskerar att bli arbetslös och söker arbete genom Arbetsförmedlingen.

Särskilda villkor för praktiskt basår finns i 16 § och för stöd till start av näringsverksamhet i 18 §. Förordning (2015:947).

9 §  Kravet i 8 § första stycket att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för

1. unga med funktionshinder,
2. personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,
3. personer som deltar i programmet stöd till start av näringsverksamhet enligt 18–19 a §§,
4. personer som deltar i förberedande insatser i form av folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte enligt 30 § andra stycket 3, och
5. personer som har fyllt 18 år och som står långt ifrån arbetsmarknaden eller, när det gäller anvisningar till arbetspraktik, som har fyllt 20 år och omfattas av ett utbildningskontrakt enligt förordningen (2015:502) om viss samverkan om unga och nyanlända. Förordning (2017:106).

10 §  En person som är sjukfrånvarande på heltid från ett program ska skrivas ut från programmet om frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.

Arbetsförmedlingen ska inom 30 kalenderdagar från första sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt första stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas eller genom att den sjukfrånvarande anvisas till ett annat program.

Ärenden om utskrivning ur program ska handläggas skyndsamt. Förordning (2009:1601).

11 §  Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och som motverkar att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

12 §  Uppdragsutbildning på eftergymnasial nivå får utnyttjas som arbetsmarknadsutbildning för personer utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet om utbildningen motsvarar längst 6 månaders heltidsstudier. Förordning (2015:947).

13 §  Validering får ske av en arbetssökandes kunskaper och kompetens. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Förordning (2015:947).

14 §  Med arbetspraktik avses praktik på en arbetsplats.

För arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet får arbetspraktiken eller delar av den bestå av en bedömning av den enskildes yrkeskompetens. Förordning (2015:947).

14 a §  Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om arbetspraktik med. När en överenskommelse ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt. I branscher där arbetet är säsongsbetonat får överenskommelse ingås endast om praktiken är avsedd att omfatta en längre tidsperiod än den normala säsongen.

Den som anordnar arbetspraktik ska innan den arbetssökande anvisas ha åtagit sig att utfärda ett intyg om praktiken för det fall den arbetssökande inte anställs hos anordnaren efter avslutad praktik. Om det ingår i praktiken att den arbetssökandes yrkeskompetens ska bedömas ska intyget avse även denna bedömning. Förordning (2015:947).

15 §  En anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetsträning för vissa nyanlända får göras för en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

En anvisning till programmet får göras för en person som har behov av praktisk arbetsträning och handledning.

Arbetsträning för vissa nyanlända får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Förordning (2012:982).

16 §  En person som har fyllt 30 år och som har högst nio års utbildning får inom ramen för programmet anvisas till praktiskt basår. Med praktiskt basår avses att den nyanlände arbetstränar på en arbetsplats och deltar i utbildning. Arbetsträningen ska kombineras med upphandlad utbildning som tillgodoser utbildningsbehovet på arbetsplatsen och får även kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Förordning (2016:465).

18 §  Med stöd till start av näringsverksamhet avses stöd till en näringsidkares försörjning under inledningsskedet av näringsverksamheten.

En anvisning till programmet får göras för den som har fyllt 18 år och som bedöms ha goda förutsättningar att driva näringsverksamheten med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning.

För den som är bosatt inom ett sådant stödområde A eller B, som avses i 2 § förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd, gäller inte kravet i 8 § första stycket att han eller hon ska vara eller riskera att bli arbetslös för att kunna få stöd. Förordning (2016:817).

19 §  Arbetsförmedlingen bör inhämta upplysningar om den enskilde och dennes förutsättningar att driva näringsverksamhet innan Arbetsförmedlingen beslutar om stöd till start av näringsverksamhet. Förordning (2007:1031).

19 a §  Stödet ska lämnas som ett stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Arbetsförmedlingen ska utföra de uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning. Förordning (2016:817).

30 §  Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, utbildning eller arbete.

Insatserna kan bestå av

1. kartläggning, vägledning och rehabilitering,
2. upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär,
3. folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte för personer som har fyllt 16 år och som varken har en gymnasieexamen eller grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,
4. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800),
5. utbildning inom skolväsendet på grundläggande eller gymnasial nivå för den som är långtidsinskriven invandrare eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
6. utbildning på heltid inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan, som motsvarar sammanlagt längst ett års heltidsstudier, för den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin,
7. utbildning på heltid vid universitet eller högskola, inom yrkeshögskolan eller på eftergymnasial nivå inom folkhögskolan, som motsvarar sammanlagt längst ett års heltidsstudier, för den som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar som det kan lämnas ersättning för, och
8. aktiviteter särskilt avsedda för nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

En insats enligt andra stycket 4 får inte lämnas samtidigt med insatser enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. När en insats har lämnats enligt andra stycket 6 eller 7 under sammanlagt 12 månader får en ny insats enligt någon av dessa punkter inte lämnas inom tre år. Förordning (2016:817).

31 §  Med projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning avses insatser som

• sker i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden, och
• inte kan anordnas inom ramen för de övriga programmen men inte heller strider mot bestämmelserna om andra program. Förordning (2007:1031).

32 §  Arbetsförmedlingen ska ingå en överenskommelse med den som ska samverka om ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. När överenskommelsen ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt beakta att projektet är förenligt med de huvuduppgifter för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som anges i 2 och 3 §§ förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Av överenskommelsen ska följande framgå:

• projektets syfte, innehåll och omfattning,
• formerna för Arbetsförmedlingens medverkan i projektet,
• hur projektet ska finansieras,
• avtalat projektstöd till den som i samverkan med Arbetsförmedlingen anordnar projektet, och
• hur projektet ska följas upp och utvärderas.

Medel som avsatts till ett projekt får inte användas till ersättning som avser försörjning av den som tar del av ett projekt. Förordning (2007:1031).

33 §  Ett program eller del därav får förläggas till Sveriges närområde om det finns särskilda skäl till att förlägga verksamheten utanför Sverige. Den som anordnar arbetspraktik utanför Sverige måste dock vara en svensk juridisk person. För att stöd till start av näringsverksamhet skall lämnas måste verksamheten vara registrerad i och till viss del bedrivas i Sverige. Förordning (2006:1557).

33 a §  Ekonomiskt stöd får lämnas till den som anordnar yrkeskompetensbedömning, oavsett vem som gör bedömningen.

Ekonomiskt stöd får också lämnas till den som anordnar arbetsträning för vissa nyanlända.

När ekonomiskt stöd lämnas till privata arbetsgivare eller offentliga arbetsgivare vid drift av affärsverksamhet, ska Arbetsförmedlingen säkerställa att vissa företag eller viss produktion inte gynnas på det sätt som framgår av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2015:947).

34 §  Arbetsförmedlingen beslutar om och betalar ut stöd och ersättningar som gäller program enligt denna förordning. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen beslutar. Belopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

Om ett stöd kan betalas ut till en anordnare först sedan anordnaren lämnat underlag för beräkningen av stödbeloppet, ska anordnaren lämna sådant underlag till Arbetsförmedlingen inom 180 dagar efter den period som stödet avser. Lämnas inte underlaget inom denna tid, förlorar anordnaren rätten till det stödbeloppet. Om det finns särskilda skäl, får Arbetsförmedlingen besluta om undantag från den fristen. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Förordning (2015:508).

35 §  Arbetsförmedlingen ska se till att stöd enligt denna förordning används på föreskrivet sätt. Förordning (2007:1031).

36 §  En mottagare av ekonomiskt stöd enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp.

Om stöd i annat fall har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet. Förordning (2010:395).

36 a §  Om en mottagare av ekonomiskt stöd är återbetalningsskyldig enligt 36 §, ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. Förordning (2010:395).

36 b §  Vid återkrav enligt 36 a § får Arbetsförmedlingen bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet.

Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning.

Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Förordning (2010:395).

36 c §  Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 36 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan enligt 36 b § och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet. Förordning (2010:395).

36 d §  Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning enligt 36 a § eller ett krav på ränta enligt 36 b eller 36 c §. Myndigheten ska i sådant fall i beslutet ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Förordning (2010:395).

36 e §  Vid återkrav enligt 36 a § får Arbetsförmedlingen, vid en senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller skyldighet att betala ränta enligt 36 b eller 36 c §. Förordning (2010:395).

37 §  Arbetsförmedlingen ska återkalla en anvisning till ett program om den som anvisats

1. inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat programmet och inte heller anmäler giltigt förhinder,
2. inte kan tillgodogöra sig programmet på ett tillfredsställande sätt, eller
3. missköter sig eller stör verksamheten.

En anvisning ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för återkallelse.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart. Förordning (2014:877).

38 a §  Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för den myndighetens granskning av handläggningen av och rutiner för handläggningen av ärenden om återkallande av arbetsmarknadspolitiska anvisningar till program. Förordning (2007:1031).

39 §  Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Förordning (2010:395).

39 a §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om omprövning av beslut enligt 10 § första stycket, 36 e och 37 §§ får dock inte överklagas.

Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Förordning (2015:947).

40 §  Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2010:395).