1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen av lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar.

2 §  En framställning om att inrätta en gemensam utredningsgrupp bör innehålla uppgifter om

1. den åklagare eller myndighet som handlägger ärendet, eller någon annan person på myndigheten som kan kontaktas,
2. adress, telefon- och telefaxnummer samt, i förekommande fall, e-postadress,
3. syftet med gruppens arbete och tiden som den gemensamma utredningsgruppen skall vara verksam, samt
4. förslag på den gemensamma utredningsgruppens sammansättning.

3 §  En framställning enligt 2 § från en utländsk myndighet skall, om förundersökning pågår i Sverige avseende brottslighet som den gemensamma utredningsgruppen skall utreda, lämnas till den åklagare eller myndighet som leder förundersökningen. Om en sådan förundersökning inte pågår skall en framställning enligt 2 § lämnas till Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Tullverket eller Kustbevakningen.

En framställning enligt 2 § från en svensk åklagare eller annan myndighet skall lämnas till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten.

4 §  Den åklagare eller myndighet som avser att ingå en överenskommelse om att inrätta en gemensam utredningsgrupp skall samråda med andra berörda svenska myndigheter innan överenskommelse ingås.

Åklagare skall underrättas innan överenskommelsen ingås.

Rikspolisstyrelsen skall underrättas när överenskommelsen har ingåtts.

5 §  En överenskommelse om att inrätta en gemensam utredningsgrupp och ändringar i överenskommelsen skall vara skriftliga.

6 §  I rådets rekommendation av den 8 maj 2003 finns en modell för överenskommelse om inrättande av en gemensam utredningsgrupp.