1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter som kompletterar rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II- förordningen).

2 §  Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) är centralmyndighet enligt Bryssel II-förordningen i Sverige.

3 §  Centralmyndigheten skall bistå vid tillämpningen av Bryssel II-förordningen och har de uppgifter som föreskrivs för centralmyndigheter i Bryssel II-förordningen.

4 §  En ansökan som avses i 2 § första stycket lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och som helt eller delvis avser ett barns person görs

1. om ansökan avser erkännande, till den tingsrätt som anges i 21 kap. 1 § föräldrabalken, och
2. om ansökan avser verkställbarhetsförklaring, till den tingsrätt som följer av artikel 29.2. Förordning (2014:1519).

5 §  I annat fall än som avses i 4 § görs en ansökan som avses i 2 § första stycket lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

1. om ansökan avser erkännande, till den tingsrätt i följande förteckning inom vars domsområde motparten har sin hemvist eller till Nacka tingsrätt, om motparten inte har sin hemvist i Sverige, och
2. om ansökan avser verkställbarhetsförklaring, till den tingsrätt i följande förteckning som följer av artikel 29.2.

6 §  Centralmyndigheten skall tillhandahålla formulär för ansökan till myndigheten om biträde i ett enskilt ärende om föräldraansvar. Förordning (2014:1519).

7 §  Ansökan och andra meddelanden till den svenska centralmyndigheten skall vara avfattade på svenska eller engelska eller åtföljas av en översättning till något av dessa språk. Förordning (2014:1519).

8 §  Översättningar enligt artikel 45.2 skall vara avfattade på svenska eller engelska. Förordning (2014:1519).

9 §  En auktoriserad translator är behörig att bestyrka översättningar enligt artikel 38.2 och artikel 45.2. Förordning (2014:1519).

10 §  En domstol eller annan myndighet skall, om någon begär det, på en kopia av en dom eller ett beslut som har meddelats av myndigheten intyga att avgörandet är äkta.

Intyg enligt artikel 39 utfärdas av den domstol eller annan myndighet som har meddelat avgörandet. Förordning (2014:1519).

11 §  Centralmyndigheten skall verka för att framställningar och meddelanden enligt Bryssel II-förordningen i de fall där det är möjligt sänds direkt till en behörig myndighet utan förmedling av centralmyndigheten. Förordning (2014:1519).

12 §  Om centralmyndigheten tar emot en framställning eller ett meddelande enligt Bryssel II-förordningen som angår en fråga som skall eller kan handläggas av annan myndighet, skall centralmyndigheten genast vidarebefordra framställningen eller meddelandet till den myndigheten. Centralmyndigheten skall underrätta avsändaren om till vilken myndighet vidarebefordran har gjorts. Förordning (2014:1519).

13 §  En underrättelse enligt artikel 11.7 om ett beslut av en domstol i en annan medlemsstat att inte återlämna ett barn och om möjligheten att yttra sig, skall alltid lämnas av den behöriga domstol som mottagit informationen enligt artikel 11.6. Underrättelsen skall innehålla information om

1. det meddelade beslutet,
2. att parterna ges tillfälle att inom tre månader från den dag då de underrättas väcka talan om vårdnaden om barnet,
3. hur talan väcks, och
4. att domstolen avskriver ärendet om talan inte har väckts inom tidsfristen. Förordning (2014:1519).