19 §  Särskilt anställningsstöd får endast beslutas för en anställning hos en arbetsgivare som vid beslutstillfället är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket och är antingen en fysisk person som bedriver näringsverksamhet eller en juridisk person.

20 §  Särskilt anställningsstöd får endast beslutas för en anställning hos en arbetsgivare om arbetsgivaren intygar att

1. lön och andra anställningsförmåner följer av kollektivavtal eller i väsentliga delar är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen,
2. arbetsgivaren inte senare än 12 månader före den aktuella anställningen har sagt upp en eller flera anställda på grund av arbetsbrist på den driftsenhet där den anställde är tänkt att placeras, och
3. löneutbetalningar görs elektroniskt under hela den tid som stödet betalas ut.

Om Arbetsförmedlingen har kännedom om att det som arbetsgivaren intygar enligt första stycket är felaktigt får särskilt anställningsstöd inte beslutas för en anställning hos arbetsgivaren.

21 §  Särskilt anställningsstöd får inte beslutas för en anställning hos en arbetsgivare som

1. har näringsförbud,
2. a) är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning, är föremål för ackord, genomgår företagsrekonstruktion eller tills vidare har inställt sina betalningar, eller
   1. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord, företagsrekonstruktion eller något annat liknande förfarande, eller
3. inte har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter eller socialförsäkringsavgifter.

Om arbetsgivaren är en juridisk person, får stöd inte beslutas när en företrädare med väsentligt inflytande över den juridiska personen har näringsförbud. Förordning (2022:1024).

21 a §  Arbetsförmedlingen får avstå från att besluta om särskilt anställningsstöd för en anställning hos en arbetsgivare om

1. arbetsgivarens förhållanden är sådana att det kan antas att verksamheten som den enskilde ska vara sysselsatt inom inte bedrivs eller kommer att bedrivas i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten,
2. arbetsgivaren inte fullgör eller det kan antas att arbetsgivaren inte kommer att fullgöra sina åtaganden mot Arbetsförmedlingen eller mot den enskilde som stödet avser,
3. arbetsgivaren har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att arbetsgivarens redbarhet kan ifrågasättas,
4. arbetsgivaren genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen, eller
5. arbetsgivaren i ärendet inte har lämnat de uppgifter som Arbetsförmedlingen begärt eller har lämnat felaktiga uppgifter.

Om arbetsgivaren är en juridisk person får Arbetsförmedlingen avstå från att besluta om stöd, om en företrädare med väsentligt inflytande över den juridiska personen

1. har gjort sig skyldig till ett sådant fel som avses i första stycket 3,
2. är dömd för ett sådant brott som avses i första stycket 4, eller
3. har företrätt en annan arbetsgivare eller en anordnare som på grund av sådana omständigheter som anges i denna paragraf inte beviljats bidrag eller stöd, inte längre får bidrag eller stöd, har fått bidraget eller stödet återkrävt eller inte har fått ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en insats förlagd till sig. Förordning (2022:1024).

/Rubriken upphör att gälla U:2023-01-01/ Särskilda krav på arbetsgivarens verksamhet vid särskilt anställningsstöd i form av extratjänst

22 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får endast beslutas för en anställning inom sådana verksamheter som framgår av 23–27 §.

23 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får beslutas för en anställning inom en kommunal eller statlig myndighet, under förutsättning att arbetsuppgifterna inte utförs inom verksamhet där myndigheten erbjuder varor eller tjänster på en marknad.

24 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får beslutas för en anställning inom offentligt finansierad verksamhet i privat eller offentlig regi, under förutsättning att anställningen är

1. hos en vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
2. i skolor som bedrivs i enlighet med skollagen (2010:800),
3. inom äldreomsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453), eller
4. inom funktionshinderomsorg enligt socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

25 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får beslutas för en anställning inom kulturell verksamhet eller inom verksamhet för att bevara kulturarvet, under förutsättning att

1. verksamheten inte främst finansieras genom kommersiella intäkter, och
2. verksamheten är tillgänglig för allmänheten kostnadsfritt eller mot avgifter som motsvarar mindre än en femtedel av kostnaderna för verksamheten.

26 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får beslutas för en anställning inom en ideell idrottsförening, under förutsättning att den ideella föreningen är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) och att arbetsuppgifterna avser verksamhet som riktar sig till deltagare som är yngre än 21 år.

27 §  /Upphör att gälla U:2023-01-01 genom förordning (2022:1734)./ Särskilt anställningsstöd i form av extratjänst får beslutas för en anställning inom ett registrerat trossamfund eller inom en ideell förening, under förutsättning att det registrerade trossamfundet eller den ideella föreningen är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) och att arbetsuppgifterna avser sådan social hjälpverksamhet eller omsorg om barn och ungdom som avses i 7 kap. 4 § samma lag.

28 §  Särskilt anställningsstöd får beslutas för både hel- och deltidsanställningar samt för anställningar som gäller tills vidare, provanställningar och andra tidsbegränsade anställningar.

29 §  Frågor om särskilt anställningsstöd prövas av Arbetsförmedlingen.

30 §  Arbetsgivaren får del av det ekonomiska stödet inom särskilt anställningsstöd genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Arbetsförmedlingen ska lämna de uppgifter som behövs för krediteringen till Skatteverket.

Det ekonomiska stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto senast den 12 i månaden efter det att underlag enligt 31 § inkommit, med undantag för januari då stödet i stället krediteras senast den 17.

32 §  Arbetsförmedlingen ska se till att det ekonomiska stöd som betalas ut enligt denna förordning används på föreskrivet sätt.

Den arbetsgivare som tar emot ekonomiskt stöd enligt denna förordning ska ge Arbetsförmedlingen eller den som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Detsamma gäller även andra än arbetsgivare som tar emot ekonomiskt stöd för kostnader för handledning.

33 §  En arbetsgivare som får ekonomiskt stöd är skyldig att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek. Arbetsförmedlingens beslut om ekonomiskt stöd ska innehålla en upplysning om denna skyldighet.

Ett beslut ska omprövas vid ändrade förhållanden. Detta gäller både sådana ändrade förhållanden som anmäls av arbetsgivaren och sådana som kommer till Arbetsförmedlingens kännedom på annat sätt.

34 §  En mottagare av ekonomiskt stöd enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om mottagaren har förorsakat att stödet har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp

1. genom att lämna oriktiga uppgifter,
2. genom att inte fullgöra sin skyldighet enligt 33 § att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek, eller
3. genom något annat agerande.

Om ekonomiskt stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp i något annat fall, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om mottagaren insett eller skäligen borde ha insett felet.

35 §  Om en mottagare av ekonomiskt stöd är återbetalningsskyldig, ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt tillgodoförda beloppet.

36 §  Vid återkrav får Arbetsförmedlingen bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet.

Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet skulle ha betalats.

Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

37 §  Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige har beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalningen inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller av avtalet.

38 §  Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning eller ränta. Myndigheten ska i så fall i beslutet ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

39 §  Vid återkrav får Arbetsförmedlingen i samband med en senare utbetalning av ekonomiskt stöd till den återbetalningsskyldige besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller för skyldigheten att betala ränta.

40 §  Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska lämnas in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet.

Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning.

41 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Endast följande beslut får överklagas, nämligen beslut om omprövning av beslut om

1. förlorad rätt till stödbelopp enligt 31 §,
2. rätt till stöd vid ändrade förhållanden enligt 33 §, och
3. avräkning enligt 39 §. Förordning (2022:1432).

42 §  Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.