AFS 1992:9
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS
FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 1992:9
Utkom från trycket
den 9 september 1992
SMÄLTSVETSNING OCH TERMISK SKÄRNING
Beslutad den 21 maj 1992
AFS 1992:9
2
SMÄLTSVETSNING OCH TERMISK SKÄRNING
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om smältsvetsning och termisk
skärning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Beslutad den 21 maj 1992
AFS 1992:9
3
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om
smältsvetsning och termisk skärning
Beslutad den 21 maj 1992
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)
följande föreskrifter.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller vid arbete med smältsvetsning och termisk skärning i metalliska
material.
Allmänt
2 § Arbetsgivare skall se till att arbetstagare som arbetar med svetsning eller skärning har
tillräckliga kunskaper för arbetet. De skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifterna som
behövs för arbete skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen.
3 § Svets- och skärarbeten skall planeras och utföras så att expositionen för svetsrök blir så
låg som möjligt. Visar luftundersökning att expositionen inte är godtagbar, skall åtgärder
snarast vidtas för att sänka expositionen till godtagbar nivå.
Om hygieniska gränsvärden samt om förebyggande åtgärder finns särskilda bestämmelser i
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1990:13) samt
styrelsens föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS
1980:11).
4 § Vid svetsning och skärning inomhus skall spridning av den uppkomna röken hindras
genom fast installerade ventilationsanordningar. Om detta inte praktiskt kan ordnas eller om
arbetet är av tillfällig karaktär skall mobilt svetsröksug användas.
Frånluft från fast installerat svetssug skall ledas ut ur lokalen.
5 § Brand och explosion till följd av svetsning och skärning skall förebyggas. Innan svetsning
eller skärning påbörjas i eller på behållare, rörledning eller liknande som innehållit
brandfarligt eller explosivt ämne skall det klarläggas att risk för brand eller explosion är
förebyggd.
6 § Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning
utföras endast av den som har arbetstillstånd för svetsning. Sådant arbetstillstånd utfärdas av
arbetsgivaren eller av denne utsedd person. Till arbetstillstånd skall bifogas de
skyddsföreskrifter som behövs för arbetet. Svetsaren skall skriftligen bekräfta att
föreskrifterna mottagits.
AFS 1992:9
4
7 § Där svetsning eller skärning utförs skall behovet av släckutrustning bedömas och om det
behövs skall lämplig sådan finnas tillgänglig. Särskild svetsvakt skall också finnas om det
behövs.
8 § Arbetsplats där svetsning eller skärning utförs skall hållas städad och fri från främmande
föremål.
9 § Svetsning eller skärning får inte utföras om ångor av klorerade kolväten kan tränga fram
till svetsplatsen i sådan omfattning att hälsofara uppstår.
10 § Vid svetsning eller skärning i trånga, dåligt ventilerade utrymmen skall risken för
syrebrist beaktas. Om det behövs skall särskild tillförsel av friskluft ordnas.
Syrgas (oxygen) får inte användas för att förbättra andningsluft.
Vid bågsvetsning i trånga utrymmen skall dessutom åtgärder vidtas för att förhindra att
svetsaren utsätts för farlig spänning.
11 § Svetsning och skärning skall ordnas så att långvarig statisk eller på annat sätt olämplig
arbetsbelastning undviks.
På kallt underlag skall skydd mot avkylning ordnas.
Om utformning av arbetsplatser och arbetsredskap finns särskilda bestämmelser i
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6).
12 § Belysning vid svetsplats skall ordnas så att arbetet kan ske säkert. Ljusarmaturen skall
rengöras regelbundet.
Om belysning finns särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
belysning (AFS 1991:8).
13 § Vid svetsning och skärning inomhus skall pausutrymme finnas om arbetet inte är av liten
omfattning eller av tillfällig karaktär.
14 § Arbete med svetsning eller skärning skall planeras och ordnas så att personer i annan
verksamhet på arbetsstället inte riskerar ohälsa.
15 § Utrustning för elektronstrålesvetsning (EB-svetsning) skall vara utförd så att personal
inte utsätts för skadlig joniserande strålning, skadlig optisk strålning eller farlig spänning.
Gasflaskor och gasledningar
16 § Gasledning skall vara märkt så att förväxling med annan ledning inte kan ske.
Kopplingar för bränngas och syrgas skall vara ordnade så att förväxling inte kan ske.
Tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas skall kontrolleras regelbundet.
17 § Material i armatur och rörledning för acetylen får inte innehålla mer än 70% koppar.
AFS 1992:9
5
18 § All utrustning för syrgas skall hållas fri från olja och fett.
19 § Svetsbrännare skall vid svetsning och skärning ha backventil mellan svetshandtag och
slang för såväl bränngas som syrgas.
Märkning
20 § Förpackning för elektrod som vid användning kan avge hälsofarligt ämne skall vara
märkt med information härom.
Ytterligare bestämmelser om märkning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga
ämnen (AFS 1985:17).
21 § Förpackning för svetspulver som innehåller hälsofarligt ämne skall vara märkt med
uppgift om det hälsofarliga ämnet.
Kontroll av luftföroreningar
22 § I arbetslokal där svetsning eller skärning regelmässigt förekommer skall arbetsgivare se
till att luftundersökning sker. Därvid skall expositionsmätning ske, om det inte med hänsyn
till arbetets art och omfattning eller genom annan utförd mätning klart framgår att tillämpliga
hygieniska gränsvärden inte överskrids.
Personlig skyddsutrustning
23 § Vid svetsning och skärning skall utrustning som skyddar ögonen mot optisk strålning
användas.
Personal som bär kontaktlinser skall dessutom använda tätslutande ögonskydd som skyddar
mot luftburna partiklar.
24 § Hudskador skall förebyggas genom täckande klädsel.
Skyddskläder som används vid svets- och skärarbete skall vara av material som inte lätt
antänds eller smälter.
Vid svetsning och skärning inomhus skall andningsskydd användas om andra skyddsåtgärder
inte kan vidtas eller är otillräckliga.
Särskilda bestämmelser
25 § Bestämmelserna i 20 § första stycket och 21 § utgör föreskrifter enligt 4 kap 3 § första
stycket 1 arbetsmiljölagen såvitt de avser märkning vid användning. Brott mot dessa
föreskrifter kan enligt 8 kap 2 § andra stycket medföra böter.
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft 1 januari 1993.
AFS 1992:9
6
Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om smältsvetsning
och termisk skärning (AFS 1989:1)
AFS 1992:9
7
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om smältsvetsning och termisk skärning
BAKGRUND
Svetsning är ett sammanfattande begrepp för metoder att foga samman metaller genom att
fogytorna värms så mycket att de kan smältas eller pressas samman till en enhet. Det finns ett
stort antal svetsmetoder för mycket skilda behov. Svetsmetoderna kan indelas i två
huvudgrupper, smältsvetsning och trycksvetsning.
Smältsvetsning innebär att fogytorna värms till smälttemperatur och därvid utan yttre tryck
smälter samman till en enhet. Svetsningen sker vanligen med tillsatsmaterial. De vanligaste
smältsvetsmetoderna är metallbågsvetsning och gasbågsvetsning. Erforderligt svetsvärme
alstras med dessa metoder av en elektrisk ljusbåge.
Vid alla bågsvetsmetoder måste smältan på något sätt skyddas mot inverkan av luftens syre
och upptagning av kväve. Detta kan ske antingen genom att skyddsgas används eller genom
att elektroden förses med ett hölje innehållande kemikalier som hindrar luftens tillträde till
smältan.
Gassvetsning är en annan vanlig smältsvetsmetod som tidigare var förhärskande, men som
numera har minskat i användning.
Trycksvetsning innebär att fogytorna uppvärms så mycket att en bindande fog bildas när
fogytorna pressas samman under yttre tryck. Tillsatsmaterial tillförs inte.
HÄLSORISKER
Vid svetsning finns risker för olycksfall till följd av elektrisk ström, till följd av optisk
strålning eller till följd av inandning av rök och gaser. Det finns även risk för brännskador på
grund av svetssprut och kontakt med heta ytor. Ofta uppstår också brandrisk. Statisk
arbetsbelastning kan ge upphov till belastningsskador.
Elektrisk ström
De personskador som kan uppstå till följd av elektrisk ström är antingen indirekta eller
direkta. De indirekta skadorna uppstår om individen t ex faller som en följd av den
chockverkan som kan uppstå när strömmen träffar kroppen. Följderna beror på
omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller direkta skador passerar strömmen genom
kroppen och kan då skada nervbanor och störa hjärt- och andningsverksamheten. Vid
växelström uppstår också muskelkramp.
Rök och gaser
AFS 1992:9
8
Vid svetsning bildas rök och gaser i varierande grad beroende på svetsmetod, tillsatsmaterial,
grundmaterial och eventuell ytbeläggning på detta.
Röken utgörs av mycket små partiklar som bl a består av metalloxider. Flera metalloxider kan
ge upphov till metallrökfeber (metallfrossa). Mest kända för detta är koppar och zink men
också järn kan misstänkas.
Inandning av stora mängder svetsrök innehållande järnoxid kan medföra lungförändringar s k
sideros som dock inte brukar ge sjukdomsbesvär.
Förgiftning beroende på bly eller kadmiumexposition kan uppträda vid svetsning i material
som är målat med bly- eller kadmiumhaltig färg eller som är kadmierat.
Vid svetsning i rostfritt material kan det bli höga halter både av krom och nickel i svetsröken.
Såväl krom som nickel är allergiframkallande. Vissa kromföreningar har i andra sammanhang
visat sig vara lungcancerframkallande. Det har hittills inte kunnat påvisas något helt otvetydigt
samband mellan kromexposition från svetsrök och cancer. Uppsamlad svetsrök från svetsning
i rostfritt stål har emellertid vid testning (Armes test) visat sig vara mutagen. Det finns viss
risk för att hudkontakt med svetsrök vid svetsning i rostfritt stål kan framkalla hudallergi och
att inandning av röken kan framkalla astma.
Lång tids inandning av svetsrök medför risk för kronisk bronkit. Tillståndet förekommer
oftare och är allvarligare bland rökande svetsare än bland icke rökande.
De gaser som bildas vid svetsning i olegerat stål, främst nitrösa gaser och kolmonixid, utgör
som regel inget hälsoproblem eftersom halterna är låga. Däremot kan det vid vissa
svetsoperationer bildas ozon. Ozon verkar starkt irriterande på ögon och luftvägar.
Ozonbildningen sker inte bara i den omedelbara svetszonen utan också på avstånd på grund av
ultraviolett strålning. Effekten avtar dock snabbt med avståndet från svetsstället. Särskilt
MIG-svetsning i aluminium ger hög ozonbildning. Vid svetsning med basiska elektroder
bildas olika typer av fluorföreningar, vilka kan irritera andningsvägarna. Några allvarliga
sjukdomsfall eller ökad tendens till förkylnings- eller lungsjukdomar bland svetsare som
svetsar med basiska elektroder har dock inte konstaterats.
Klorerade kolväten kan sönderfalla både termiskt (på grund av hetta) och fotokemiskt (på
grund av UV-strålning) till saltsyra, acetylklorider och fosgen i olika mängder beroende på
vilket kolväte det är fråga om. Inandning av fosgen kan medföra lungödem.
Optisk strålning
Ljusbågen utsänder strålning som kan skada oskyddande ögon. Ljuset är så kraftigt att även
reflexer kan ge ögonskador. Det osynliga ljuset i IR (infraröda)- och UV (ultravioletta) -
områdena är farligast. UV-ljuset orsakar svetsblänk (konjuktivit) som yttrar sig i talrika
småsår i hornhinnans och bindehinnans ytskikt. Hudrodnad och sveda (solbränna) kan uppstå
på oskyddand hud. Den långvågiga strålningen, IR-strålningen, har satts i samband med grå
starr. Personer som använder mjuka kontaktlinser kan riskera, även om risken torde vara liten,
att linserna på grund av IR-strålningens värme kan torka fast på hornhinnan. När linsen
avlägsnas, kan hornhinnan skadas.
Brännskador
AFS 1992:9
9
Brännskador kan vara svårläkta och smärtsamma, i svåra fall till och med invalidiserande.
Svetssprut kan leta sig in i örat och perforera trumhinnan, särskilt vid svetsning i under-upp
läge.
Belastningsskador
Ensidiga arbetsställningar och monotona rörelser som kan ge upphov till belastningsskador är
allmänt förekommande vid svets- och skärarbete. Ett stort inslag av statisk belastning i arbetet
är troligen orsak till flertalet besvär och skador. Särskilt utsatta kroppsdelar är armar och axlar
men också ryggåkommor intar en framträdande plats när det gäller belastningsskador hos
svetsare. Även kroppsdelar som inte är direkt engagerade i svetsarbetet kan drabbas av sådana
skador om de inte avlastas. Olämpligt utformade verktyg kan vara en annan vanlig anledning
till besvär.
METODER FÖR SMÄLTSVETSNING
Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna visas i fig 1 sid 12.
GASSVETSNING
Gassvetsning kan användas för många olika svetsarbeten. Metoden undanträngs alltmer av
nya och snabbare metoder som dessutom ger svetsar med högre kvalitet. Gassvetsning är
fortfarande vanlig vid reparations- och underhållsarbete samt i små verkstäder. En av
gassvetsningens stora nackdelar är att det krävs så stor värmetillförsel att arbetsstycket lätt
deformeras. Vanligen alstras svetsvärmen genom förbränning acetylen i syrgas. Högsta
temperatur i en acetylensyrgaslåga är ca 3 100
E
C. Brännaren, anslutningen och slangen är
standardiserade internationellt.
Många brand- och explosionsolyckor har inträffat i samband med gassvetsning särskilt gäller
detta vid arbete på tillfällig arbetsplats. Metoden benämns också GW (Gas Welding).
AFS 1992:9
10
Figur 1. Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.
BÅGSVETSNING
BULTSVETSNING
Metoden används för attt svetsa bultar, styrstift, krokar, lyftöglor o d till en yta. Utrustningen
utgörs av en strömkälla och en svetspistol med chuckanordning för hantering av den detalj
som skall svetsas. Vid svetsning spänns detaljen fast i chucken. Med svetspistolen trycks
detaljen mot den yta till vilken detaljen skall svetsas. Trycket lättas därefter varvid en ljusbåge
uppstår som smälter svetsgodset. Svetsprocessen skyddas genom gasutveckling från
svetspulver som appliceras på detaljens fogyta.
METALLBÅGSVETSNING
I litteraturen används vanligen beteckningen MMA (Manual Metal Arc Welding). Såväl
växelström som likström kan användas. Elektroden består av en kärntråd, omgiven av ett hölje
som innehåller olika kemikalier. Höljet smälter i samma takt som kärntråden och bildar ett
slaggtäcke över smältan, som på så sätt skyddas mot oxidation och kväveupptagning. Metoden
benämns också MAW (Metal Arc Welding).
PULVERBÅGSVETSNING
Pulverbågsvetsning är så gott som undantagslöst en automatisk svetsmetod. Tillsatsmaterialet
utgörs av en eller flera kontinuerliga obelagda elektroder. Svetsvärmen tillförs genom en
ljusbåge som upprätthålls mellan elektrod och grundmaterial. Svetsstället skyddas av en
smälta som bildas av svetspulver som tillförs i överskott. Ljusbågen brinner under
svetspulvret och på så sätt elimineras den optiska strålningen från bågen. Metoden kan endast
användas i horisontalläge med små avvikelser från detta.
AFS 1992:9
11
KOLBÅGSVETSNING
Detta är en gammal sällan använd svetsmetod som i huvudsak endast kommer till användning
vid svetsning av koppar. Svetsvärmen alstras genom en ljusbåge mellan en kolstav och
svetsgods. Kolbågsvetsning kan utföras endast med likström. Kolbågsvetsning i koppar sker
alltid med tillsatsmaterial. Vid svetsning i koppar bildas en rök som vid inandning kan ge
upphov till metallrökfeber.
GASBÅGSVETSNING
Gasvolframsvetsning
Den vanligaste gasvolframsvetsmetoden är TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas). I tysk
litteratur är benämningen WIG (Wolfram Inert Gas). Svetsning sker i inert gas med en
elektrod som enbart har till uppgift att överföra ljusbågen utan att själv smälta. Elektroden är
därför tillverkad av volfram som har mycket hög smältpunkt (3 370
E
C). Tillsatsmaterialet
måste tillföras separat. Skyddsgasen är vanligen argon ibland med tillsats av några procent
vätgas (hydrogen). Helium eller heliumargon förekommer också i viss utsträckning.
TIG-svetsning används vid svetsning i rostfritt syrafast stål och i vissa metaller som
aluminium, nickel och titan. Vid svetsning i rostfritt material och i aluminium innehåller
svetsröken höga halter ozon. Höga kromhalter förekommer i röken vid svetsning i rostfritt
material. Metoden benämns också GTAW (Gas Tungsten Arc Welding).
Vid arcotomsvetsning används två volframelektroder mellan vilka en elektrisk ljusbåge
upprätthålls. Vätgas används som skyddsgas. Metoden har numera helt undanträngts av TIG-
svetsning.
Plasmasvetsning
Ett plasma bildas vid stark upphettning av gaser och består av molekyler, joner, atomer och
elektroner i ett jämviktsförhållande som bestäms av temperaturen. Plasmatillståndet
upprätthålls genom tillförsel av energi på elektrisk väg från en strömkälla. Ett plasma bildas t
ex av luft, kvävgas (nitrogn) eller argon som upphettas till mycket hög temperatur, 10 000–50
000
E
C. Som plasmagas vid svetsning används vanligen argon. För att ge plasmagasen högre
värmeinnehåll kan 5–7% vätgas tillsättas. Argon används också som skyddsgas men tillförs då
separat. Elektroden, som inte smälter, är utförd av volfram legerad med thorium. Eventuellt
tillsatsmaterial måste tillföras separat. Plasmasvetsning används företrädesvis för svetsning av
rostfria stål och icke-järnmetaller. Metoden benämns också PW (Plasma Welding).
Vid plasmasvetsning bildas rök som bl a innehåller ozon och nitrösa gaser samt vid svetsning
i rostfritt material även krom. Metoden ger upphov till mycket höga bullernivåer.
Gasmetallbågsvetsning
Smältan skyddas genom att skyddsgas tillförs. Gasen kan vara antingen inert eller aktiv. När
inert skyddsgas används kallas förfarandet MIG-svetsning (Metall-Inert-Gas). Vanligen
används argon med högst 5% tillsats av syrgas eller koldioxid. Även helium liksom
blandningar av helium och argon förekommer. MIG-svetsning används vid svetsning i
aluminium, rostfritt stål, koppar och nickel, men kan också användas vid svetsning av
AFS 1992:9
12
tunnplåt, t ex bilkarosserier.
När aktiv skyddsgas används kallas förfarandet MAG-svetsning (Metall-Aktiv-Gas). Vanligen
utgörs gasen av koldioxid eller argon med 20% koldioxid. Koldioxid ger i bågen fritt syre som
reagerar med metaller i smältan. Även MAG-svetsning har en betydande användning
exempelvis vid tillverkning av fordon och vid bilskadereparation. Vid MIG- och MAG-
svetsning används kontinuerliga elektroder i trådform som antingen är homogena eller
rörformiga. Svetsning med skyddsgas sker vanligen inomhus eftersom vind och blåst utomhus
gör att det blir svårt att hindra lufttillträde till smältan på grund av att skyddsgasen blåser
undan. Samma störningar kan för övrigt inträffa inomhus om man har för höga lufthastigheter
vid punktutsug e.d. Vid svetsning i rostfritt material innehåller svetsröken höga halter ozon
och krom. Metoden benämns också GMAW (Gas Metal Arc Welding).
Gasmetallbågsvetsning kan särskilt vid stora elektroddimensioner utföras med rörformiga
elektroder s. k. rörelektrodsvetsning. Sådana elektroder är fyllda med svetspulver som fyller
samma ändamål som höljet på belagda elektroder. Vanligen tillförs skyddsgas koldioxid eller
blandgas koldioxid och argon. Vissa rörelektroder är mycket rökintensiva.
ELEKTROGASSVETSNING
Elektrogassvetsning används vid svetsning av vertikala fogar. Fogen svetsas i en sträng.
Metoden fungerar i princip som gasmetallbågsvetsning med skyddsgas. Elektroden kan vara
fylld med slaggbildande svetspulver med liknande sammansättning som beläggningen på
belagda elektroder.
AFS 1992:9
13
ELEKTROSLAGGSVETSNING
Elektroslaggsvetsning är en automatisk metod som kommer till användning vid svetsning av
vertikala fogar i grov plåt. Svetsningen tillgår så att tillsatsmaterialet, elektroden, tillsammans
med svetspulver matas ned i fogar som täcks av glidskor. Svetsningen påbörjas genom att en
ljusbåge mellan elektrod och grundmaterial värmer svetspulvret så mycket att det bildas ett
slaggbad. Därefter släcks ljusbågen och fortsättningsvis smälts elektroden genom den
motståndsvärme som tillförs då strömmen leds genom slaggbadet.
TERMITSVETSNING
Termitsvetsning avviker från andra svetsmetoder på grund av att svetsvärmen alstras genom
en kemisk reaktion utan att energi tillförs från en yttre energikälla. Ett användningsområde är
anslutning av grova elektriska kopparledare till kabelskor. Svetsningen tillgår så att de detaljer
som skall svetsas placeras i en form av grafit. Ett särskilt utrymme i formen fylls med
termitblandningen som är ett pulver bestående av kopparoxid, aluminium och tenn. Pulvret
antänds med en elektrisk gnista varvid kopparoxiden reduceras under kraftig värmeutveckling.
Pulvret bildar därvid en smälta som är så varm att svetsgodset smälter vid svetsstället och det
bildas en legering med metallerna i termitblandningen. Ett annat stort användningsområdet är
svetsning av järnvägsräls.
ELEKTRONSTRÅLESVETSNING
Elektronstrålesvetsning tillgår så att en elektronstråle fokuseras och accelereras mot
arbetsstycket. Elektronstrålen genereras i högvakum från en glödkatod och accelereras i ett
högspänningsfält. Metoden kommer främst till användning vid svetsning av komponenter i
svårsvetsade material som molybden, tantal m fl i bla flygplan där det ställs stora krav på
svetsens kvalitet. Metoden benämns också EBW (Electron Beam Welding).
LASERSVETSNING
Laserstrålen utgörs av ljusstrålar som är mycket parallella. Strålningen består av vågor inom
ett smalt våglängdsband, således är laserljuset nästan monokromatiskt. Svetsstället utsänder
mycket intensiv strålning i de ultravioletta, synliga och infraröda områdena. Metoden
kännetecknas av hög energitäthet med liten värmespridning till omgivande grundmaterial.
Svetsprocessen kan också, beroende av grundmaterialets sammansättning, ge upphov till
hälsofarlig rök. Metoden benämns också LBW (Laser Beam Welding). För arbete med
lasersvetsning gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om laser (AFS 1981:9).
METODER FÖR TERMISK SKÄRNING
Översikt över metoder för termisk skärning och besläkade förfaranden visas i figur 2 sid. 17.
AFS 1992:9
14
Figur 2. Översikt över metoder för termisk skärning och besläktade förfaranden.
GASSKÄRNING
Vid gasskärning används utrustning som liknar den som används vid gassvetsning.
Skärbrännaren är dock så konstruerad att extra syrgas för förbränning av metaller kan tillföras.
Att metallen som skall skäras, brinner i syrgas, är nämligen en förutsättning för gasskärning.
Vid gasskärning kan även gasol, vätgas, stadsgas och naturgas användas som bränngas. På
senare tid har också metylacetylenpropadienblandning tillkommit. Gasmejsling är
vidareutveckling av gasskärning speciellt avsedd för viss fogberedning och bearbetning av
svetsfel. Höga halter järnoxider av legeringsmetall förekommer i röken. Vid skärning i
ytbehandlat grundmaterial kommer röken också att innehålla föroreningar beroende av
ytbehandlingen. Arbete med gasskärning på arbetsplats utgör ofta orsak till brand.
PULVERSKÄRNING
Vid pulverskärning används acetylensyrgaslåga med tillsats av extra syrgas men dessutom
tillförs skärpulver, vanligen järnpulver för att höja temperaturen och öka skärhastigheten.
BÅGSKÄRNING
BÅGLUFTMEJSLING
Bågluftsmejsling används i huvudsak för att avlägsna överflödigt material på svetsgods.
Bearbetningen sker med elektrisk ljusbåge mellan arbetsstycke och elektrod. Elektroden
utgörs vanligen av en kopparmantlad kolstav. Det överflödiga materialet smälts i ljusbågen
och blåses bort med tryckluft som tillförs genom hål i elektrodhållaren. Bågluftsmejsling kan
användas på alla elektriskt ledande material. Stora mängder damm och kolmonoxid alstras.
Metoden kännetecknas också av höga bullernivåer.
PLASMASKÄRNING
Plasmaskärutrustningen fungerar efter samma principer som plasmasvetsen. Plasmaskärning
AFS 1992:9
15
kan utföras i hög- och låglegerade stål, i många icke-järnmetaller såsom lättmetaller, koppar,
mässing, volfram och tantal.
Vid plasmaskärning bildas rök som förutom höga halter partiklar också innehåller höga halter
bl a nitrösa gaser och ozon. Processen ger upphov till ultraviolett (UV), synlig och infraröd
(IR) strålning. Det finns nu på marknaden anläggningar med skärbord utformade så att
skärningen sker under vatten. Då reduceras emissionen av såväl rök som buller.
LASERSKÄRNING
Laserskärning tillgår i princip på samma sätt som lasersvetsning. Ofta används en gas t ex
kvävgas eller argon för att skydda grundmaterialet mot inverkan av luftens syre. Ibland tillförs
syrgas för att få snabbare materialavverkning. Liksom lasersvetsning kännetecknas metoden
av mycket hög energitäthet med liten värmespridning till grundmaterialet. Hälsofarlig rök kan
uppkomma beroende på grundmaterialets sammansättning.
UTRUSTNING
STRÖMKÄLLOR
Svetsning kan utföras med antingen likström eller växelström. Bågspänningen varierar mellan
20 och 50 V beroende på elektrodens egenskaper. Som strömkällor kan svetsomformare,
svetslikriktare, svetstransformator samt strömkällor enligt omriktarprincipen användas.
Svetsomformaren omvandlar nätspänningen till lämplig likspänning. Svetslikriktaren kan
kombineras med pulsaggregat. Pulsfrekvensen är upp till 10 Hz. Med pulsaggregatet är det
lättare att svetsa i fogar med varierande spaltbredd i klena dimensioner.
Svetstransformatorn kan endast användas för svetsning med växelström. Den tar ned
nätspänningen till lämplig nivå, maximalt 80 V. Dubbelströmaggregat förekommer också,
vilket medger svetsning med antingen växelström eller likström.
SVETSGASER
Svetsgas, såväl bränngas som syrgas eller luft förvaras och transporteras i gasflaskor av stål.
Flaskornas volym kan variera mellan 1 och 50 l. Gasflaska för acetylen är fylld med
absorberande massa och lösningsmedel för att förhindra att acetylen sönderdelas till kol och
väte. Vid stor förbrukning kan två eller flera gasflaskor fast sammankopplas till ett flaskpaket.
KOMMENTARER TILL VISSA PARAGRAFER
Till 2 § Information från elektrodtillverkare kan utgöra underlag för hanterings- och
skyddsföreskrifter. Svetsarbete i förmålade detaljer kan kräva särskilda skyddsanvisningar.
Enligt 3 kap 3 § arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldig att informera om de risker som kan
vara förenade med arbetet samt förvissa sig om att arbetstagare har den utbildning som
behövs.
Regler om villkor för att minderårig skall få arbeta med skärning och svetsning finns i
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet (AFS 1990:19).
AFS 1992:9
16
Till 3 § Vid svetsning och skärning i målat eller på annat sätt ytbelagt material, kan rök och
gas från ytbeläggningen öka hälsorisken. Det kan vara fråga om t ex bly eller krom från
rostskyddsfärger. Inandningen av svetsrök från plåt målad med zinkrik s k shopprimer kan
medföra zinkfrossa. Vid svetsning i bilkarosserier eller chassin kan vissa rostskyddsmedel och
dämpmassor ge upphov till hälsofarliga gaser bl a kolmonoxid.
Även beläggning av t ex bekämpningsmedel och kvävehaltiga gödselmedel kan ge upphov till
hälsofarlig rök eller ånga.
För att undvika rök- och gasutveckling från målning eller annan ytbeläggning behöver man
frilägga grundmaterialet minst 10 cm från värmningsstället.
Polyuretanskum har en vidsträckt teknisk användning t ex för isoleringsändamål och i
bilindustrin för att fylla ut hålrum i karosserier. Om skummet inte avlägsnas före svetsning
kan en kraftig rök bildas som bl a innehåller isocyanat, nitrösa gaser och kolmonoxid.
Inandning av röken kan medföra hälsofara särskilt vid svetsning av polyuretanisolerade rör i
rörgravar och vid skadereparationer på bilar. Se vidare Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
om isocyanater (AFS 1980:10).
Särskilt vid manuell metallbågsvetsning i rostfritt material förekommer höga halter krom i
svetsröken. Undersökningar visar att det är mycket svårt att klara hygieniska gränsvärdet för
krom även när punktutsug används. I vissa fall kan det därför vara nödvändigt att använda
andningsskydd vid svetsning i rostfritt material. Beträffande andningsskydd se vidare 24 §.
Till 4 § Punktutsug är ett lämpligt sätt att minska expositionen. Om arbetsstyckets form eller
storlek gör det omöljigt att använda punktutsug anslutet till fast installerat ventilationssystem
där frånluften leds ut ur lokalen kan portabelt svetsrökfilter användas. Portabla svetsrökfilter
tar endast upp partikulära föroreningar medan gasformiga föroreningar passerar igenom. I
vissa fall kan visserligen filtren förses med gasfilter, men effeken är tvivelaktig. Kolmonoxid
tas inte upp i gasfilter med aktivt kol. Av omgivningshygieniska skäl kan frånluften från
punktutsug anslutet till fast installerat ventilationssystem behöva renas.
Punktutsug kan lämpligen ha ett frånluftflöde av 600 - 1 000 m / h.
3
Robot- och mekaniserad svetsning ger i jämförelse med manuella svetsmetoder lägre
exposition för svetsrök därför att ingen behöver uppehålla sig invid svetsstället under
pågående svetsning. Enligt 3 § andra stycket a, arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11), skall en sådan
svetsmetod väljas i första hand när så är möjligt.
Normalt är de partikulära luftföroreningarna dimensionerade för ventilationsbehovet.
Till 5 § Explosioner som inträffar vid svetsning eller skärning i tankar, behållare e d leder ofta
till allvarliga personskador eller dödsfall. I de flesta fall beror sådana olyckor på att behållaren
innehåller lösningsmedel, drivmedel, andra brandfarliga vätskor eller rester därav som blivit
kvar efter tömning eller dålig rengöring. Det är därför viktigt att behållaren är rengjord och väl
ventilerad innan arbete påbörjas och att ventilationen pågår till dess att arbetet avslutats och
nämnda ytor svalnat.
Till 6 § På gemensamt arbetsställe med samordningsansvarig är det lämpligt att arbetsgivaren
AFS 1992:9
17
samråder med den samordningsansvarige innan svets- eller skärarbete påbörjas.
Särskild fara för brand eller explosion kan bl a föreligga vid svets- eller skärarbeten som avses
i 5 §.
Om svets- eller skärarbeten skall utföras av den som ensam eller gemensamt med
familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd ankommer det på den som skall
utföra arbetet att tillse att kraven i 5 § är uppfyllda.
Instruktion kan innehålla bestämmelser om ventilation, mätning, avspärrning, säkerhetsvakt,
släckmaterial, uppgift om arbeten som får ske samtidigt med svetsning m m.
I vissa fall krävs tillstånd från räddningsnämnd enligt 51 § i förordningen om brandfarliga
varor och SIND-FS 1982:2 kap 2.
Svenska Brandförsvarsföreningen har givit ut en blankett som kan användas som förebild vid
utfärdandet av arbetstillstånd för svetsning. (Se bilaga 1.)
Särskilda regler gäller för hetarbeten på vissa fartyg. Se vidare Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om vissa arbeten på fartyg (AFS 186:26).
Till 7 § Brand och explosion kan undvikas om man känner till riskerna. En vanlig brandorsak
är att värme letts genom en vägg eller in i trossbotten t ex vid svetsning i rör. Ofta upptäcks
inte tillbudet utan brand kan utvecklas långt efter det att svetsningen upphört. Svetsplatsen
kan behöva övervakas flera timmar efter avslutat svetsarbete.
Svetsningen i närheten av vertikala kanaler, schakt, trummor e d kan innebära risk på så sätt
att om en svetsloppa råkar antända brännbart material i botten på en sådan kanal kan en brand
få extra fart på grund av skorstenseffekten. Det är heller inte ovanligt att svetsloppor letar sig
ner till våningen under svetsplatsen och där antänder brännbart material. Då hjälper inte hur
väl städad själva svetsplatsen är. Att heta elektrodstumpar ger upphov till brand kan lätt
undvikas genom att kasta dem i en sandlåda eller i en hink med vatten.
Om det inträffar slangexplosion vid gassvets eller skärning uppstår brand i slangen. Branden
släcks genom att ventilen till gasflaskan stängs. Någon omedelbar fara är det inte om platsen
är fri från brännbart material. Om branden släcks utan att gasflödet stoppas, kan en
explosionsartad återantändning ske. För att det skall vara möjligt att snabbt stänga ventilen är
det viktigt att såväl en handske i värmetåligt material som en ventilnyckel finns lätt
tillgängliga.
Många explosioner har inträffat i armaturer vid flaskbyte. För att förebygga explosion bör
följande rutin följas.
1. Kontrollera att flaskan innehåller rätt gas.
2. Avlägsna flaskans tätningspropp.
3. Öppna flaskventilen så sakta som möjligt och blås ett kort ögonblick. Se till att ingen står i
gasstrålens riktning. Ventilen är ofta mycket hårt stängd från fabriken. Stäng ventilen utan
hårddragning.
AFS 1992:9
18
4. Se till att armaturens membranskruv är utskruvad så mycket att membranet är helt avlastat
innan armaturen monteras.
5. Montera armaturen med en packning.
6. Montera slangen.
7. Öppna flaskventilen sakta, ett halvt varv är tillräckligt. Ställ in erforderligt tryck med
membranskruven.
Vid bågsvets kan återgångsströmmar vålla antändning om återledare inte är riktigt ansluten.
Även en behållare som är fri från brännbart material kan sprängas under svetsarbete om
behållaren är helt sluten och den inneslutna luften inte har något expansionsutrymme.
Exempel på lämpligt arbetssätt vid svetsning eller skärning av plåtfat e d som innehållit
brandfarlig vätska framgår av fig. 3.
Explosion kan undvikas genom att man antingen
blåser fatet rent med ånga i 15 min och därefter låta
ånga (Istället för ånga kan man låta kvävgas eller
koldioxid strömma igenom fatet så länge arbetet
pågår.) sakta strömma igenom så länge svetsarbetet
pågår,
Figur 3 a
Eller rengör fatet noga med vatten eller ånga och
håller det vattenfyllt under svetsarbetet
Figur 3 b
Det är lämpligt att gänga in ett expansionsrör i
sprundhålet för tryckutjämning.
AFS 1992:9
19
Figur 3 c
Vid svetsning eller skärning i plåtfat är det mycket
viktigt att ingen uppehåller sig i riktning från fatets
gavlar.
Figur 3 d
Fig. 3. Svetsning och skärning av plåtfat eller dylikt.
Till 8 § Det är viktigt att arbetsplatsen hålls fri från brännbara eller brandfarliga ämnen.
Damm ovanpå balkar o d har orsakat åtskilliga bränder när det antänts av svetsloppor.
Svetsloppor kan fortfarande flera meter från svetsplatsen ha tillräcklig temperatur för att
antända brännbart material.
Till 9 § Klorerade kolväten kan finnas bl a i avfettningsmedel och kan sönderdelas dels av
svetsvärmen, dels av strålningen i UV-området. Vid sönderdelningen bildas fosgen och
acetylklorider, antingen var för sig eller i blandning, beroende på vilka ämnen som
sönderdelas. Acetylkloriderna har en skarp lukt som varnar i tid medan fosgen uppnår skadlig
halt innan lukten uppfattas.
Även köldmedier i kylanläggningar kan sönderdelas på motsvarande sätt. Det är därför viktigt
att kontrollera att anläggningen inte läcker innan svetsarbeten påbörjas i närheten.
Till 10 § Luften som omger oss innehåller normalt 21% syre. Såväl lättantändlighet som
förbränningshastighet ökar med stigande syrehalt. Det är därför viktigt att man inte släpper ut
syrgas t ex för att förbättra luften i trånga utrymmen eller för renblåsning.
Syreanrikning i kläderna gör dessa särskilt lättantändliga, t ex genom svetsloppor. Sådan
brand får ett snabbt förlopp och kan medföra svåra brännskador.
Vid gassvetsning i trånga utrymmen ökar risken för höjda kväveoxidhalter om gaslågan får
brinna fritt. Det är därför viktigt att fribrinnande gaslåga inte används för uppvärmning av
sådana utrymmen.
Regler om elektriska anläggningar finns i Statens Energiverks starkströmsföreskrifter STEV-
FS 1988:1.
Till 11 § Statisk arbetsbelastning kan motverkas bl a genom
- att välja lämplig svetsutrustning som gör det möjligt att avlasta tyngden av
svetsutrustningen
- att använda ställbar utrustning t ex ställbara svetsbord och jiggar
AFS 1992:9
20
- att använda stol.
Dessutom är det angeläget att arbetet ordnas och organiseras så att arbetsuppgifterna varieras.
Vid arbeten av tillfällig karaktär kan det på grund av klimatförhållanden bli nödvändigt att
skydda kroppen eller kroppsdelar mot avkylning. Sådant skydd kan, beroende av vilken
kroppsdel som skall skyddas, utgöras t ex av overall med insydda knäskydd, svetsmadrass
eller värmesits.
Till 13 § Beträffande pausutrymmets utformning och belägenhet se Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter om personalutrymme (AFS 1992:1).
Till 14 § Vid svets- och skärarbete med elektrisk båge kan reflekterat ljus från bågen vara
tillräckligt intensivt för att skada oskyddade ögon.
Vid skärning kan det bildas så stora mängder rök och gas att personer i närheten besväras,
speciellt om grundmaterialet är målat eller på annat sätt ytbelagt.
Till 15 § Vid elektronstrålesvetsning utsänds röntgenstrålning och intensiv optisk strålning
från vakuumkammaren. Vanligen är utrustningarna numera så byggda att strålningen inte
utgör någon risk.
Om utrustning för elektronstrålesvetsning har en vakuumkammare så stor att en person kan
uppehålla sig i den är det viktigt att vakuumkammaren inte sätts under vakuum då någon
uppehåller sig i den. Detta kan förhindras t ex genom lämpligt placerad nödströmbrytare,
radiokommunikation m m.
Till 16 § Hantering, förvaring, uppställning och transport av gasflaskor behandlas i
tillämpningsföreskrifterna till förordningen om brandfarliga varor, SIND-FS 1981:2 med
ändringar SÄIFS 1989:1, 1989:3, 1989:12 och 1991:2.
Om märkning av gasflaskor som innehåller brandfarlig gas finns regler i
Sprängämnesinspektionens tillämpningsföreskrifter, SÄIFS 1989:7.
När det gäller fasta rörinstallationer för svetsgas skall enligt Statens Industriverks
författningssamling SIND-FS 1981:2 rörledning för brandfarlig gas vara märkt.
Beträffande explosiva och brandfarliga varor gäller lagen om brandfarliga och explosiva varor
(SFS 1988:868) och förordningen om brandfarliga och explosiva varor, (SFS 1988:1145).
Märkning och täthetsprovning av svetsslang kan lämpligen göras enligt svensk standard SIS
24 82 65, Svetsslang av gummi för acetylen och för oxygen.
Det är i allmänhet inte lämpligt att använda längre slangar än 30 m vid gassvetsning eller -
skärning. Erfordras större längder kan fördelningslåda s k gaskrabba användas. En
förutsättning för att gaskrabba riskfritt skall kunna användas är normalt att endast utbildad
personal utför nödvändiga kopplingsarbeten samt att kontroll sker fortlöpande t ex varannan
vecka.
I tillämpningsföreskrifterna (SIND-FS 1981:2 kap 6 punkt 4) till förordningen om
AFS 1992:9
21
brandfarliga varor föreskrivs att acetylenflaska vid svetsning skall ha bakslagsskydd.
Acetylenbatteri och acetylenpaket skall ha bakslagsskydd i utgående serviceledning. I kap 1
punkt 1.5 samma författning föreskrivs att sådant bakslagsskydd skall godkännas av AB
Svensk Anläggningsprovning.
Till 17 § Acetylen bildar tillsammans med vissa metaller t ex koppar och silver högexplosiva
föreningar så kallade acetylider.
Om lod som används för hårdlödning av förband som kommer i kontakt med acetylen har
högre silverhalt än 43% och högre kopparhalt än 21% finns det risk att det bildas acetylider.
Explosiva föreningar kan också bildas om detaljer i rörledning, ventil eller armatur innehåller
mer än 70% koppar.
Till 19 § Saknas backventil kan gas under vissa omständigheter ledas över från den ena
slangen till den andra i samband med att huvudventilen öppnas varvid det föreligger risk för
slangexplosion.
Till 20 § Leverantör av produkt som innehåller hälsofarligt ämne är enligt
Kemikalieinspektionens kungörelse KIFS 1986:4, skyldg att informera om detta på
varuinformationsblad. Detta utgör en lämplig grund för arbetsgivare att upprätta den skriftliga
risk- och skyddsinformation om ämnet som enligt 36 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
om farliga ämnen (AFS 1985:17) skall finnas tillgänglig på arbetsplatsen.
Ämne som uppkommer vid användning av elektrod eller flussmedel på grund av
grundmaterialets egenskaper kan givetvis inte beaktas i varuinformation från leverantör. Detta
är viktigt att ha i åtanke vid upprättande av risk- och skyddsinformation.
Till 22 § Något hygieniskt gränsvärde som är tillämpligt på svetsröken som helhet finns inte
utöver gränsvärdet för respirabelt damm. Därför måste svetsröken undersökas med avseende
på enskilda komponenter t ex legeringsämnen som krom och nickel och ämnen som bly från
ytbeläggning. Luftundersökning innebär inte krav på mätning om man på annat sätt kan sluta
sig till att tillämpliga hygieniska gränsvärden inte överskrids.
Annan utförd mätning kan vara tidigare mätningar utförda under motsvarande betingelser på
annan arbetsplats. I vissa fall kan luftundersökning utföras som emissions- eller areamätning
med direktvisande instrument. Om yrkeshygieniska mätningar finns särskilda bestämmelser i
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS
1988:3).
Till 23 § För att undvika ögonskador behöver ögonen skyddas med skyddsglas. Lämplig
täthetsgrad anges i svensk standard SS 88 21 14, Ögonskydd-Skyddsglas för svetsning och
liknande processer-Fordringar.
Den rök som uppstår vid de flesta svetsoperationer är partikelrik. Det finns risk för att
partiklar tränger in under kontaktlinser och orsakar sår på hornhinnan. Detta kan undvikas
genom användning av tätslutande ögonskydd.
Till 24 § UV-ljus från bågen kan ge upphov till hudrodnad. Det är därför viktigt att huden är
täckt även på nacke och hals.
AFS 1992:9
22
Vid svets- och skäroperationer där andningsskydd erfordras är det lämpligt att använda
svetsvisir med separat lufttillförsel eller friskluftmask.
Det bör observeras att mätningar visat att mycket höga halter koldioxid kan uppstå bakom
svetsvisir särskilt sådana med automatiska skyddsglas. Detta undviks genom att använda visir
med separat lufttillförsel.
Brännskador undviks om skyddskläderna är rätt avpassade och utförda av svårantändligt
material utan onödiga öppningar, fickor, slag eller veck. Det är ofta nödvändigt att använda
ärmskydd och damasker för att undvika att svetssprut tränger in i skor och i ärmar.
Kläder förorenade av olja, fett e d antänds lätt av svetslåga eller -sprut och det är därför
förenat med stor risk att använda dem vid svets- eller skärarbeten.
Man bör också tänka på att underkläderna bör vara i material som inte smälter.
Vid svetsning i underuppläge kan svetssprut leta sig in i öronen och förstöra vitala delar. Detta
kan förhindras genom att använda hörselskydd.
Plasmaskärning ger höga bullernivåer. Det finns exempel på arbetsplatser där
plasmautrustning givit upphov till 100 dB (A) och högre ljudnivåer.
Om buller finns särskilda bestämmeler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om buller (AFS
1992:10).
AFS 1992:9
23
ANDRA AKTUELLA REGLER
Regler som är tillämpliga på svetsarbeten finns bl a i följande föreskrifter och allmänna råd
från Arbetarskyddsstyrelsen :
1
AFS 1980:10
Isocyanater (efter omtryck AFS 1981:6, senast ändrad i AFS 1981:20)
AFS 1980:11
Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa
AFS 1981:9
Laser
AFS 1983:6
Arbetsställningar och arbetsrörelser
AFS 1984:17
Arbetsmiljöinformation till invandrare
AFS 1985:8
Kontaktlinser i arbetslivet
AFS 1985:17
Farliga ämnen
AFS 1986:26
Vissa arbeten på fartyg
AFS 1988:3
Yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar
AFS 1990:13
Hygieniska gränsvärden
AFS 1990:19
Anlitande av minderåriga i arbetslivet
AFS 1991:8
Belysning
AFS 1992:1
Personalutrymmen
AFS 1992:10
Buller
Övrigt
Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och om märkning vid överlåtelse av
hälsofarliga kemiska produkter KIFS 1986:3.
STEV-FS 1988:1 Starkströmsföreskrifterna
SIND-FS 1981:2, med ändringar SÄIFS 1989:1, 1989:12, och 1991:2.
Tillämpningsföreskrifter till förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor
Svensk standard SS ISO 32 53
Svetsutrustning-Gassvetsning-
Slangkoppling
Svensk standrad SS 88 21 14
Ögonskydd-Skyddsglas för svetsning och liknande
processer-Fordringar
SIS 24 82 61 Gasolslang av gummi
SIS 24 82 65 Svetsslang av gummi för acetylen och för oxygen.
Ändringar kan förekomma, se arbetarskyddsstyrelsens trycksakskatalog.
1
AFS 1992:9
24
Bilaga 1
SVETSTILLSTÅND för tillfälligt arbete
(avsett för svetsning, skärning, lödning och arbete med rondell)
För...........................................................................................................................................
firma
svetsare
Arbetets art.............................................................................................................................
Plats.........................................................................................................................................
byggnad
avd
vån
Tid...........................................................................................................................................
datum
börjar kl
slutar kl
Svetsvakt.................................................................................................................................
namn
adress
KONTROLLISTA (Se blankettens baksida för närmare anvisningar)
9
1.
Svetsplatsen är städad.
9
2.
Brännbart material i närheten är bortflyttat eller skyddat.
9
3.
Svetsplatsen har vattnats.
9
4.
Springor och hål är tätade eller skyddade.
9
5.
Dolda eller särskilda risker har uppmärksammats.
9
6.
Släckutrustning av rätt typ finns tillgänglig.
9
7.
Svetsutrustning är felfri och försedd med bakslagsspärr.
Skyddshandske och ev. avstängningsnyckel finns.
9
8.
Svetsvakt är avdelad/behövs ej. (Även vid arbete med rondell etc).
9
9.
Det automatiska brandlarmet är frånkopplat.
9
10. Återinkoppling av brandlarmet efter arbetet görs av...................................................
9
11. Bevakning och efterkontroll av arbetsplatsen är ordnad.
9
12. För arbete i brandfarlig omgivning har tillstånd inhämtats av brandchef och berört
försäkringsbolag.
9
13. .................................................................................................................................
Efter besiktning på platsen har de med
9
markerade åtgärderna iakttagits och tillstånd ges
härmed till arbetet.
AFS 1992:9
25
.................................................................................................................................................
Datum
Tillståndsgivare/ansvarig beställare
AFS 1992:9
26
ANVISNINGAR TILL KONTROLLPUNKTERNA
1.
Både svetsplatsen och dess närmaste omgivning städas från damm och skräp.
Beläggningar av färg, olja eller andra brandfarliga ämnen observeras särskilt.
Antändning genom svetsloppor kan ske upp till 10 m avstånd och i vissa fall ännu
längre.
2.
Allt brännbart material skall flyttas. Material som inte kan flyttas kan skyddas genom att
svetsplatsen avskärmas och genom övertäckning med blöt presenning eller annat tätt och
obrännbart material.
3.
Vattna svetsplatsen före och efter arbetet. Vid längre arbete vattna med jämna
mellanrum.
4.
Alla springor och hål i golv, vägg och tak fuktas och tätas med obrännbart material (t ex
mineralull).
5.
Kontrollera innehållet i förvaringskärl, ledningar etc med avseende på brandfarligheten.
6.
Bäst är en vattenslang med tillräcklig längd och kapacitet. Där sådan inte finns eller där
brandfarliga varor (bensin, olja, färg, etc) finns, ger handbrandsläckare ABE klass III
bästa släckmöjligheten. Se till att reservsläckare finns.
7.
Bakslagsspärr skall enligt gällande bestämmelser finnas på acetylengasflaskan.
8.
Svetsvakt bör avdelas i alla fall, där risker kvarstår efter det att förebyggande åtgärder
vidtagits. Svetsvakt skall ha erforderlig utbildning i svetsbrandskydd. Detta gäller även
vid arbete med rondell etc.
9.
Görs genom ansvarig anläggningsskötare.
10.
Se till att eventuell svetsrök är utvädrad innan larmet kopplas in.
11.
Bevakning av arbetsplatsen skall ske minst 1 timme efter det arbetet avslutats. Om det
finns särskild bevakning på arbetsplatsen, bör denna informeras om svetsningsarbetet, så
att efterkontroll kan göras.
12.
Här avses arbeten på objekt med t ex brandfarlig vätska och gas, dold brännbar
isolering, särskilt brandfarlig anläggning.
–
Se också SBFs handbok Svets-Brand-Skydd och broschyren Svetsregler.
–
Utbildning i brandskydd anordnas av länets brandförsvarsförbund.
SBF BRANDFÖRSVARFÖRENINGEN
AFS 1992:9
27
115 87 STOCKHOLM, TEL 08-783 70 00, TELEX 14247