AFS 1994:54
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS
FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 1994:54
Utkom från trycket
den 20 februari 1995
HÖGTRYCKSSPRUTNING
Beslutad den 13 december 1994
AFS 1994:54
2
HÖGTRYCKSSPRUTNING
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa arbeten med
högtrycksstråle samt allmänna råd om tillämpningen av förskrifterna
Beslutad den 13 december 1994
AFS 1994:54
3
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa
arbeten med högtrycksstråle
Beslutad den 13 december 1994
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)
följande föreskrifter.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med
stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än
25 bar.
Allmänt
2 § Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter för arbetet skall finnas tillgängliga på
arbetsplatsen.
3 § Den som använder högtrycksutrustning skall väl känna till hälso- och olycksfallsriskerna,
lämplig arbetsteknik och skötsel av utrustningen. Den som använder högtrycksutrustning med
högre sprutvattentryck än 200 bar skall ha genomgått särskild utbildning och ha tillräcklig
färdighet i detta arbete.
4 § Om verksamheten bedrivs på skiftande platser skall det finnas skriftliga rutiner för
riskbedömning.
5 § Den som vistas i område där det kan finnas risk för stänk eller utkastade föremål, skall
använda ögonskydd.
6 § Strålen från en högtrycksutrustning får inte riktas direkt mot elektriska installationer eller
apparater.
7 § Vid invändig rensning av rör skall åtgärder vidtas så att sprutmunstycket inte kan lämna
röret oväntat eller oavsiktligt.
Handhållet sprutdon
8 § Den som använder handhållet sprutdon skall använda
-
ögonskydd,
-
fot- och benskydd samt
-
skyddshjälm och ansiktsskydd om sprutvattentrycket är högre än 200 bar.
Sådana fot- och benskydd skall väljas som täcker de delar av fot och ben som vid normalt
arbete kan riskera att träffas av vattenstrålen och som motstår genomslag av vattenstrålen
AFS 1994:54
4
under tillräckligt lång tid för att hindra personskada.
9 § Arbete med handhållet sprutdon skall ordnas och genomföras så att långvarig statisk eller
på annat sätt olämplig arbetsbelastning undviks.
Arbetspass och pauser skall anpassas till arbetsplatsens klimat, den fysiska aktiviteten och de
hinder som personlig skyddsutrustning kan orsaka.
10 § Åtgärder skall vidtas så att den som använder ett handhållet sprutdon inte utsätts för
oväntade eller plötsliga ändringar i sprutdonets reaktionskraft eller sprutvattnets temperatur.
11 § Handhållet sprutdon med kortare strålrör än 750 mm får användas endast om arbetets art
inte medger användning av längre strålrör. I sådant fall skall särskilda åtgärder vidtas så att
direkt kontakt med vattenstrålen undviks.
Högtrycksslangar och manöverkablar
12 § De tryckbärande slangarna i en högtrycksutrustning (högtrycksslangar) får inte utsättas
för högre tryck och temperatur än de med hänsyn till utförande, slitage och ålder är lämpade
för.
13 § Högtrycksslangar och manöverkablar samt tillhörande kopplingar och förbindningar skall
skyddas mot slitage och annan åverkan.
14 § Högtrycksslangar och kopplingar skall vara så fastsatta, belägna eller skyddade att
personskada undviks om de brister.
Drift och underhåll
15 § Högtrycksutrustning skall omedelbart tas ur bruk om fel eller onormal funktion, som har
betydelse från skyddssynpunkt, upptäcks. Den får inte användas vidare förrän felet eller
funktionsstörningen avhjälpts.
16 § De delar av en högtrycksutrustning vilkas funktion och kondition är av särskild betydelse
för säkerheten mot personskada och ohälsa skall, när utrustningen är i bruk, kontrolleras
dagligen.
Övrigt
17 § Åtgärder skall vidtas så att den som skall ge medicinsk vård för sårskada av vattenstråle
får information om vad som orsakat skadan.
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1995.
AFS 1994:54
5
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om vissa arbeten med högtrycksstråle
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:54) om vissa arbeten med högtrycksstråle.
Hälso- och olycksfallsrisker
Skada av vattenstråle m.m.
En högtrycksvattenstråle som träffar en kroppsdel kan orsaka sårskada. Skadorna blir ofta
allvarliga och svårläkta med lång sjukskrivning som följd. De kan under vissa förhållanden
likna dem som uppstår vid en träff av en höghastighetsprojektil.
Risken att en skada skall uppkomma är beroende av rörelseenergin i strålen då den träffar
kroppsdelen och vilken kroppsdel som träffas. Risken för ögonskada är särskilt stor.
Vattenstrålens rörelseenergi påverkas bl a av vattentrycket, munstyckets utformning, avståndet
mellan kroppsdelen och utströmningsöppningen och egenskaper hos eventuella hinder för
strålen, t.ex. kläder.
En slang eller en koppling som brister kan kasta och orsaka skada genom slag och brännskada
om hetvatten strömmar ut.
Skada av stänk m.m.
Ögonskador och brännskador kan uppkomma genom stänk. Risken är störst för den som
använder handhållet sprutdon men även personer i omgivningen kan skadas.
Ögonskador kan också uppstå genom flygande partiklar som lossnat från det besprutade
föremålet eller farliga ämnen i sprutvattnet.
Ohälsa och olycksfall förknippade med reaktionskraften
Vid användning av handhållet sprutdon håller operatören emot reaktionskraften och parerar
förändringar i denna. Att hålla emot reaktionskraften kan ge en hög och ogynnsam belastning
på kroppen. Arbetet kan också medföra onödigt tröttande eller på annat sätt påfrestande
arbetsställningar och arbetsrörelser.
Om operatören är oförberedd på förändring av reaktionskraften och inte håller stadigt i
sprutdonet kan han tappa greppet och få ett slag av sprutdonet, t.ex. i ansiktet. Ansikts- och
tandskador är av den anledningen vanliga.
Att operatören håller emot reaktionskraften kan i sig medföra ett balansproblem. Det bidrar
AFS 1994:54
6
till att öka risken för skada genom fall samt sårskada av vattenstrålen.
Ohälsa och olycksfall förknippade med statiskt arbete
Att hålla och manövrera ett sprutdon medför i allmänhet statisk belastning. Ju längre tid ett
handgrepp hålles utan avbrott desto högre sammanlagd belastning och ökad risk för
belastningsskador.
På handhållna sprutdon manövreras sprutstrålen ofta med ett handpåverkat hålldon.
Manövrering av hålldonet medför ett statiskt muskelarbete för främst hand och arm, vilket kan
ge en skadlig belastning, särskilt vid långa sammanhängande arbetspass.
Ohälsa eller olycksfall förknippade med ämnens kemiska/toxikologiska eller
fysikalisk-kemiska egenskaper
Högtrycksstrålen kan alstra ånga eller dimma. Det förekommer att kemiska medel tillsätts till
sprutvattnet för att förbättra sprutningens effekt. Detta tillsammans med lösryckta ämnen från
det besprutade föremålet kan medföra risk för påverkan på andningsvägarna.
Vid arbete i dåligt ventilerade utrymmen t.ex. tankar och ugnar kan riskerna för ohälsa och
olycksfall på grund av förorenad luft vara stora.
Om tillsatsmedlen i sprutvattnet innehåller farliga ämnen finns risk för ohälsa eller olycksfall
även i samband med service och underhåll av högtrycksutrustning.
Ohälsa och olycksfall förknippade med att sprutstrålen träffar spänningssatt anordning
eller på annat sätt farligt föremål
Sprutstrålen är i allmänhet elektriskt ledande. Det är inte möjligt att skydda elektrisk materiel
mot högtryckssprutning genom att utföra materielen i viss kapslingsklass. Om en
spänningssatt anordning träffas av sprutstrålen från ett handhållet sprutdon kan den som håller
i det utsättas för strömgenomgång.
Vattenstrålen kan också skada elutrustningen mekaniskt eller också kan fukt tränga in till
ledande delar vilket kan vara farligt när spänningen sätts på. Det kan med andra ord innebära
risker att rikta sprutstrålen direkt mot elutrustning vare sig den är spänningssatt eller ej.
Ohälsa och olycksfall kan också uppstå om en högtrycksstråle träffar och gör hål i anordningar
som t.ex. innehåller ånga, hetvatten eller farliga ämnen.
Ohälsa och olycksfall förknippade med att tryck inte avlastats i samband med
demontering av högtrycksutrustning
Sårskada av vattenstråle, brännskada, skada av stänk och skada av farligt ämne är exempel på
skador som kan uppstå om trycket inte avlastats i samband med t.ex. demontering av
högtrycksutrustning eller borttagande av skydd runt högtryckspump.
Ohälsa eller olycksfall förknippade med buller, vibrationer eller omgivningstemperatur
Då sprutvattnet lämnar sprutdonets munstycke och då vattenstrålen träffar det besprutade
AFS 1994:54
7
föremålet kan höga ljudnivåer alstras. Bullerexponeringen kan överskrida gränsen för
hörselskaderisk.
Tryckstötar från pumpen kan fortplantas till ett handhållet sprutdon. Sprutdonet kan vibrera så
kraftigt att vibrationsskador kan uppstå om arbetet inte är kortvarigt.
Omgivningstemperaturen vid arbete med högtrycksutrustning, t.ex. vid sanering av ugnar, kan
vara hög. I de fall värmebelastningen medför att lungventilationen ökar finns risk för ökning
av upptaget av luftföroreningar.
Om arbetspassens längd inte anpassats till arbetsbelastningen kan trötthet också indirekt
orsaka olycksfall genom felhandlingar.
Några andra risker
Ovarsam behandling av slangar och elledningar kan orsaka skador på dessa som omedelbart
eller vid ett senare tillfälle utlöser en händelse som leder till personskada.
Om sprutdonet inte anpassats till rördiametern vid rörrensning kan det hända att sprutdonet,
t.ex. om det möter ett hinder, vänder 180° i röret. Vid rörrensning dras sprutdonet ofta framåt
av sig självt genom bakåtriktade vattenstrålar. Om sprutdonet vänder i röret kan det således
komma ut oväntat med fullt spruttryck på vattnet och orsaka personskada.
Om kontroll och underhåll av högtrycksutrusning inte görs i tillräcklig omfattning kan ett fel
på t.ex. en säkerhetsventil uppstå. Det kan i sin tur leda till att trycket stiger så högt att någon
del i utrustningen sprängs vilket kan orsaka personskada.
Kommentarer till vissa paragrafer
Till 1 § Kungörelsen omfattar även användning av högtrycksutrustning med möjlighet att
använda tillsatsmedel i vattenstrålen.
Exempel på högtrycksutrustningar som omfattas av dessa föreskrifter:
-
Utrustning för i huvudsak rengöring, t.ex. lokalvård, tvättning av djurstallar m.m.
-
Utrustning för rensning eller ytbearbetning, t.ex. rörrensning, rensning av betongbehål-
lare, avlägsnande av ytskikt av dålig betong, avlägsnande av ytskikt av slagg i ugn m.m.
-
Utrustning för skärning, t.ex. i trä, glas, metall m.m.
Föreskrifterna gäller således inte användning av högtrycksutrustning för ytbeläggning såsom
sprutmålningsutrustning och utrustning för rostskyddsbehandling.
Allmänna bestämmelser om användning av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning.
Allmänna bestämmelser om planering, ledning och uppföljning av verksamhet för att
säkerställa att kraven i arbetsmiljölagen och föreskrifter med stöd av lagen är uppfyllda, finns
i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll av
arbetsmiljön.
AFS 1994:54
8
Till 2 § Det är lämpligt att hanterings- och skyddsföreskrifterna anger bl.a.
-
att händer eller andra kroppsdelar inte får hållas framför munstycken,
-
att avlägsnande av arbetsstycken vid skärning skall ske på ett ur säkerhetssynpunkt
betryggande sätt, och
-
vilken skyddsutrustning som skall användas t.ex. om tillsatsmedel innehållande farligt
ämne används.
Till 3 § Det är viktigt att utbildningen av de som skall arbeta med högtrycksutrustning leder
till att de har god kunskap om bl.a.
-
en högtrycksstråles genomslagskraft och riskerna förknippade med den,
-
hur man uppträder vid olyckor och störningar och om lämpliga åtgärder, samt
-
lämplig arbetsteknik med hänsyn till risken för belastningsskador.
Bestämmelser om förbud för minderårig att arbeta med viss högtrycksutrustning finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av
minderåriga i arbetslivet.
Bestämmelser om användning av arbetsutrustning med speciella risker finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av
arbetsutrustning.
Till 7 § Vid användning av slangar eller lansar för rörrensning är det viktigt att slangen eller
lansen förses med tydlig markering, så att strålen kan slås på eller stängas av när
sprutmunstycket i röret befinner sig på ett säkert avstånd från rörmynningen.
Vid användning av slangar för rörrensning är det också viktigt att åtgärder vidtas så att
sprutmunstycket hindras att vända eller backa i röret. Munstycket kan hindras att vända t.ex.
genom att det förses med en styv förlängning som är längre än innerdiametern på röret.
Till 8 § Det är viktigt att fot- och benskyddens förmåga att motstå genomslag av vattenstrålen
är anpassad till trycket och sprutmunstycket som används, operatörens normala reaktionstid
och tiden mellan att hålldonet släpps och att sprutstrålen är ofarlig. Det är också viktigt att fot-
och benskydd mot skador av vattenstrålen tas ur bruk och kasseras om de skadats.
Bestämmelser om användning av personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse (AFS 1993:40) med allmänna föreskrifter om användning av personlig
skyddsutrustning. Bestämmelser om utförande av personlig skyddsutrustning finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:11) med föreskrifter om utförande av
personlig skyddsutrustning.
Till 9 § Det är lämpligt att arbetet organiseras så att den som använder handhållet sprutdon
kan ta paus regelbundet eller utföra alternativa arbetsuppgifter så att arbetspassen inte blir för
långa med hänsyn till riskerna för belastningsskador och felhandlingar.
Bestämmelser om arbetsställningar och arbetsrörelser finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse (AFS 1983:6) om arbetsställningar och arbetsrörelser.
Vid indunstarspolning halas vanligtvis högtrycksslangen upp och ner i indunstarens stående
rörknippen. Arbetet, som är tungt och monotont, utförs inne i indunstaren där det kan vara
varmt och fuktigt. Högtryckspumpen kan sällan placeras inom synhåll. Det kan vara lämpligt
AFS 1994:54
9
med tre operatörer, varav en befinner sig vid högtryckspumpen, en utanför manluckan till
indunstaren och en halar högtrycksslangen inne i indunstaren.
Renspolning av rörknippen till värmeväxlare görs ibland på spolplatta. Rörknippena ligger
vanligtvis vilket i allmänhet medför lägre arbetsbelastning än om de står upp. Det förekommer
att högtryckspumpen kan placeras intill spolplattan. Det kan vara lämpligt med två operatörer
där den ene kan befinna sig vid högtryckspumpen och samtidigt utöva tillsyn medan den andre
utför spolarbetet.
Vid bedömning av arbetsplatsens klimat är det viktigt att beakta lufttemperaturen,
strålningsvärmen, luftfuktigheten och omgivningsluftens hastighet. Operatörens arbetskläder
kan utgöra ett hinder för avgivningen av kroppsvärme till omgivningen vilket kan medföra att
värmebelastningen blir hög.
Till 10 § Det är lämpligt att rutiner och instruktioner utvecklas för de aktiviteter som kan
påverka sprutdonens reaktionskraft och sprutvattnets temperatur.
Det är t.ex. viktigt att storleken på sprutdonens dysor och pumpens drifttryck avvägs så att
uppkommande reaktionskrafter kan behärskas säkert av den som handhar sprutdonet.
Det är lämpligt att innan det aktuella arbetet påbörjas prova om reaktionskrafter och
reaktionskraftförändringarnas storlek vid påslag och avstängning av sprutvattnet kan hanteras.
Det är lämpligt att inställningar av pump och värmare och ändringar i inställningarna
rutinmässigt bara görs efter samråd med de operatörer som betjänar sprutdonen.
Till 11 § Exempel på särskilda åtgärder är att sprutdonets rörelsemöjlighet begränsas eller att
avskärmningsskydd används.
Risken för att vattenstrålen träffar den som använder handhållet sprutdon är i allmänhet
mindre med ett långt än med ett kort strålrör.
Till 12 § Det är viktigt att åldern på slangar dokumenteras eller att slangarna märks på ett
tillförlitligt sätt så att de bara brukas så länge som hållfastheten ligger på en betryggande nivå.
Märkning av en slang kan t.ex. göras genom att märken stansas in på hylsan till
slangkopplingen.
Till 13 § Det är viktigt att högtrycksslangar och manöverkablar skyddas mot påkörning t.ex.
vid transportgångar och passager.
Slitage kan t.ex. uppstå när slangar eller ledningar skaver mot vassa kanter vid rörelser och
vibrationer.
Till 14 § För att hindra personskada genom slag vid slangbrott kan slangarna t.ex. buntas,
fästas eller skyddas mekaniskt på annat sätt.
Till 15 § Ett exempel på fel som har stor betydelse ur skyddssynpunkt är läckage i
anslutningar eller kopplingar mellan slangar. Det är viktigt att även mycket små läckage
åtgärdas omedelbart.
AFS 1994:54
10
I de flesta fall är ett gott underhåll av högtrycksutrustningar en förutsättning för att de skall
fungera väl. Det är lämpligt att delarna i en högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner
underkastas noggrann tillsyn regelbundet. Säkerhetsventiler, sprängbleck samt komponenter
på eller i anslutning till indikeringsdon och instrument som mäter tryck, temperatur, nivå eller
flöde är exempel på delar som kan finnas i säkerhetsfunktioner.
Tillfällen då det är viktigt att högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner kontrolleras är
exempelvis:
-
före idrifttagandet,
-
efter förändring eller reparation av utrustningsdelar, som påverkar säkerheten,
-
när den på nytt tas i bruk efter ett stillestånd.
Det är viktigt att det, i samband med ändringar och underhåll av utrustningen, finns rutiner för
kontroll av att alla trycksatta delar är lämpliga med hänsyn till det högsta förekommande
trycket, tryckstötar och den högsta förekommande temperaturen. Det är också viktigt att
förändringar av utrustningen som har betydelse för säkerheten protokollförs i en operatörsbok.
Allmänna bestämmelser för underhåll av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Exempel på
lämpliga skyddsåtgärder i samband med underhåll finns i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna
råd (AFS 1991:6) om arbete med underhåll av teknisk anordning.
Till 16 § Exempel på delar i en högtrycksutrustning som i allmänhet bör kontrolleras dagligen
är:
-
slangar, kopplingar, slanganslutningar
-
slangskydd på handhållna sprutdon
-
hålldon på handhållna sprutdon, nödstopp
-
funktionen hos tryckregleringsutrustning.
Till 17 § Ett exempel på lämplig åtgärd kan vara att alla arbetstagare som arbetar med
högtrycksutrustning bär en plastbricka med all nödvändig information för den som skall ge
medicinsk vård i händelse av sårskada av vattenstråle.
Andra aktuella regler m.m.
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)
AFS 1980:11
Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa
AFS 1981:14
Skyddsåtgärder mot skada genom fall
AFS 1982:3
Ensamarbete
AFS 1983:6
Arbetsställningar och arbetsrörelser
AFS 1984:14
Första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom
AFS 1984:17
Arbetsmiljöinformation till invandrare
AFS 1984:19
Arbete på vägar och gator
AFS 1986:9
Tryckkärl och andra tryckbärande anordningar
AFS 1990:12
Ställningar
AFS 1990:19
Anlitande av minderåriga i arbetslivet
AFS 1991:6
Arbete med underhåll av teknisk anordning
AFS 1992:6
Internkontroll av arbetsmiljön
AFS 1992:10
Buller
AFS 1993:3
Arbete i slutet utrymme
AFS 1993:5
Ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler
AFS 1993:9
Hygieniska gränsvärden
AFS 1993:10
Maskiner och vissa andra tekniska anordningar
AFS 1994:54
11
AFS 1993:11
Utförande av personlig skyddsutrustning
AFS 1993:36
Användning av arbetsutrustning
AFS 1993:40
Användning av personlig skyddsutrustning
AFS 1994:2
Farliga ämnen
AFS 1994:47
Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser
AFS 1994:52
Byggnads- och anläggningsarbete
Svensk standard
SS 4280605
Säkerhetsbrytare för högst 1000 V växelspänning
SIS 030011
Bokstäver och siffror för anslag, skyltar, vägvisare m.m.
SIS 031210
Bildsymboler för märkning
SS EN 294
Skyddsavstånd för att hindra att man når riskområden med händer och armar