AFS 1994:54

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS

FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1994:54

Utkom från trycket

den 20 februari 1995

HÖGTRYCKSSPRUTNING

Beslutad den 13 december 1994

AFS 1994:54

2

HÖGTRYCKSSPRUTNING

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa arbeten med

högtrycksstråle samt allmänna råd om tillämpningen av förskrifterna

Beslutad den 13 december 1994

AFS 1994:54

3

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om vissa

arbeten med högtrycksstråle

Beslutad den 13 december 1994

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

följande föreskrifter.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med

stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustningar, som har högre sprutvattentryck än

25 bar.

Allmänt

2 § Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter för arbetet skall finnas tillgängliga på

arbetsplatsen.

3 § Den som använder högtrycksutrustning skall väl känna till hälso- och olycksfallsriskerna,

lämplig arbetsteknik och skötsel av utrustningen. Den som använder högtrycksutrustning med

högre sprutvattentryck än 200 bar skall ha genomgått särskild utbildning och ha tillräcklig

färdighet i detta arbete.

4 § Om verksamheten bedrivs på skiftande platser skall det finnas skriftliga rutiner för

riskbedömning.

5 § Den som vistas i område där det kan finnas risk för stänk eller utkastade föremål, skall

använda ögonskydd.

6 § Strålen från en högtrycksutrustning får inte riktas direkt mot elektriska installationer eller

apparater.

7 § Vid invändig rensning av rör skall åtgärder vidtas så att sprutmunstycket inte kan lämna

röret oväntat eller oavsiktligt.

Handhållet sprutdon

8 § Den som använder handhållet sprutdon skall använda

-

ögonskydd,

-

fot- och benskydd samt

-

skyddshjälm och ansiktsskydd om sprutvattentrycket är högre än 200 bar.

Sådana fot- och benskydd skall väljas som täcker de delar av fot och ben som vid normalt

arbete kan riskera att träffas av vattenstrålen och som motstår genomslag av vattenstrålen

AFS 1994:54

4

under tillräckligt lång tid för att hindra personskada.

9 § Arbete med handhållet sprutdon skall ordnas och genomföras så att långvarig statisk eller

på annat sätt olämplig arbetsbelastning undviks.

Arbetspass och pauser skall anpassas till arbetsplatsens klimat, den fysiska aktiviteten och de

hinder som personlig skyddsutrustning kan orsaka.

10 § Åtgärder skall vidtas så att den som använder ett handhållet sprutdon inte utsätts för

oväntade eller plötsliga ändringar i sprutdonets reaktionskraft eller sprutvattnets temperatur.

11 § Handhållet sprutdon med kortare strålrör än 750 mm får användas endast om arbetets art

inte medger användning av längre strålrör. I sådant fall skall särskilda åtgärder vidtas så att

direkt kontakt med vattenstrålen undviks.

Högtrycksslangar och manöverkablar

12 § De tryckbärande slangarna i en högtrycksutrustning (högtrycksslangar) får inte utsättas

för högre tryck och temperatur än de med hänsyn till utförande, slitage och ålder är lämpade

för.

13 § Högtrycksslangar och manöverkablar samt tillhörande kopplingar och förbindningar skall

skyddas mot slitage och annan åverkan.

14 § Högtrycksslangar och kopplingar skall vara så fastsatta, belägna eller skyddade att

personskada undviks om de brister.

Drift och underhåll

15 § Högtrycksutrustning skall omedelbart tas ur bruk om fel eller onormal funktion, som har

betydelse från skyddssynpunkt, upptäcks. Den får inte användas vidare förrän felet eller

funktionsstörningen avhjälpts.

16 § De delar av en högtrycksutrustning vilkas funktion och kondition är av särskild betydelse

för säkerheten mot personskada och ohälsa skall, när utrustningen är i bruk, kontrolleras

dagligen.

Övrigt

17 § Åtgärder skall vidtas så att den som skall ge medicinsk vård för sårskada av vattenstråle

får information om vad som orsakat skadan.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1995.

AFS 1994:54

5

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om vissa arbeten med högtrycksstråle

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:54) om vissa arbeten med högtrycksstråle.

Hälso- och olycksfallsrisker

Skada av vattenstråle m.m.

En högtrycksvattenstråle som träffar en kroppsdel kan orsaka sårskada. Skadorna blir ofta

allvarliga och svårläkta med lång sjukskrivning som följd. De kan under vissa förhållanden

likna dem som uppstår vid en träff av en höghastighetsprojektil.

Risken att en skada skall uppkomma är beroende av rörelseenergin i strålen då den träffar

kroppsdelen och vilken kroppsdel som träffas. Risken för ögonskada är särskilt stor.

Vattenstrålens rörelseenergi påverkas bl a av vattentrycket, munstyckets utformning, avståndet

mellan kroppsdelen och utströmningsöppningen och egenskaper hos eventuella hinder för

strålen, t.ex. kläder.

En slang eller en koppling som brister kan kasta och orsaka skada genom slag och brännskada

om hetvatten strömmar ut.

Skada av stänk m.m.

Ögonskador och brännskador kan uppkomma genom stänk. Risken är störst för den som

använder handhållet sprutdon men även personer i omgivningen kan skadas.

Ögonskador kan också uppstå genom flygande partiklar som lossnat från det besprutade

föremålet eller farliga ämnen i sprutvattnet.

Ohälsa och olycksfall förknippade med reaktionskraften

Vid användning av handhållet sprutdon håller operatören emot reaktionskraften och parerar

förändringar i denna. Att hålla emot reaktionskraften kan ge en hög och ogynnsam belastning

på kroppen. Arbetet kan också medföra onödigt tröttande eller på annat sätt påfrestande

arbetsställningar och arbetsrörelser.

Om operatören är oförberedd på förändring av reaktionskraften och inte håller stadigt i

sprutdonet kan han tappa greppet och få ett slag av sprutdonet, t.ex. i ansiktet. Ansikts- och

tandskador är av den anledningen vanliga.

Att operatören håller emot reaktionskraften kan i sig medföra ett balansproblem. Det bidrar

AFS 1994:54

6

till att öka risken för skada genom fall samt sårskada av vattenstrålen.

Ohälsa och olycksfall förknippade med statiskt arbete

Att hålla och manövrera ett sprutdon medför i allmänhet statisk belastning. Ju längre tid ett

handgrepp hålles utan avbrott desto högre sammanlagd belastning och ökad risk för

belastningsskador.

På handhållna sprutdon manövreras sprutstrålen ofta med ett handpåverkat hålldon.

Manövrering av hålldonet medför ett statiskt muskelarbete för främst hand och arm, vilket kan

ge en skadlig belastning, särskilt vid långa sammanhängande arbetspass.

Ohälsa eller olycksfall förknippade med ämnens kemiska/toxikologiska eller

fysikalisk-kemiska egenskaper

Högtrycksstrålen kan alstra ånga eller dimma. Det förekommer att kemiska medel tillsätts till

sprutvattnet för att förbättra sprutningens effekt. Detta tillsammans med lösryckta ämnen från

det besprutade föremålet kan medföra risk för påverkan på andningsvägarna.

Vid arbete i dåligt ventilerade utrymmen t.ex. tankar och ugnar kan riskerna för ohälsa och

olycksfall på grund av förorenad luft vara stora.

Om tillsatsmedlen i sprutvattnet innehåller farliga ämnen finns risk för ohälsa eller olycksfall

även i samband med service och underhåll av högtrycksutrustning.

Ohälsa och olycksfall förknippade med att sprutstrålen träffar spänningssatt anordning

eller på annat sätt farligt föremål

Sprutstrålen är i allmänhet elektriskt ledande. Det är inte möjligt att skydda elektrisk materiel

mot högtryckssprutning genom att utföra materielen i viss kapslingsklass. Om en

spänningssatt anordning träffas av sprutstrålen från ett handhållet sprutdon kan den som håller

i det utsättas för strömgenomgång.

Vattenstrålen kan också skada elutrustningen mekaniskt eller också kan fukt tränga in till

ledande delar vilket kan vara farligt när spänningen sätts på. Det kan med andra ord innebära

risker att rikta sprutstrålen direkt mot elutrustning vare sig den är spänningssatt eller ej.

Ohälsa och olycksfall kan också uppstå om en högtrycksstråle träffar och gör hål i anordningar

som t.ex. innehåller ånga, hetvatten eller farliga ämnen.

Ohälsa och olycksfall förknippade med att tryck inte avlastats i samband med

demontering av högtrycksutrustning

Sårskada av vattenstråle, brännskada, skada av stänk och skada av farligt ämne är exempel på

skador som kan uppstå om trycket inte avlastats i samband med t.ex. demontering av

högtrycksutrustning eller borttagande av skydd runt högtryckspump.

Ohälsa eller olycksfall förknippade med buller, vibrationer eller omgivningstemperatur

Då sprutvattnet lämnar sprutdonets munstycke och då vattenstrålen träffar det besprutade

AFS 1994:54

7

föremålet kan höga ljudnivåer alstras. Bullerexponeringen kan överskrida gränsen för

hörselskaderisk.

Tryckstötar från pumpen kan fortplantas till ett handhållet sprutdon. Sprutdonet kan vibrera så

kraftigt att vibrationsskador kan uppstå om arbetet inte är kortvarigt.

Omgivningstemperaturen vid arbete med högtrycksutrustning, t.ex. vid sanering av ugnar, kan

vara hög. I de fall värmebelastningen medför att lungventilationen ökar finns risk för ökning

av upptaget av luftföroreningar.

Om arbetspassens längd inte anpassats till arbetsbelastningen kan trötthet också indirekt

orsaka olycksfall genom felhandlingar.

Några andra risker

Ovarsam behandling av slangar och elledningar kan orsaka skador på dessa som omedelbart

eller vid ett senare tillfälle utlöser en händelse som leder till personskada.

Om sprutdonet inte anpassats till rördiametern vid rörrensning kan det hända att sprutdonet,

t.ex. om det möter ett hinder, vänder 180° i röret. Vid rörrensning dras sprutdonet ofta framåt

av sig självt genom bakåtriktade vattenstrålar. Om sprutdonet vänder i röret kan det således

komma ut oväntat med fullt spruttryck på vattnet och orsaka personskada.

Om kontroll och underhåll av högtrycksutrusning inte görs i tillräcklig omfattning kan ett fel

på t.ex. en säkerhetsventil uppstå. Det kan i sin tur leda till att trycket stiger så högt att någon

del i utrustningen sprängs vilket kan orsaka personskada.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 § Kungörelsen omfattar även användning av högtrycksutrustning med möjlighet att

använda tillsatsmedel i vattenstrålen.

Exempel på högtrycksutrustningar som omfattas av dessa föreskrifter:

-

Utrustning för i huvudsak rengöring, t.ex. lokalvård, tvättning av djurstallar m.m.

-

Utrustning för rensning eller ytbearbetning, t.ex. rörrensning, rensning av betongbehål-

lare, avlägsnande av ytskikt av dålig betong, avlägsnande av ytskikt av slagg i ugn m.m.

-

Utrustning för skärning, t.ex. i trä, glas, metall m.m.

Föreskrifterna gäller således inte användning av högtrycksutrustning för ytbeläggning såsom

sprutmålningsutrustning och utrustning för rostskyddsbehandling.

Allmänna bestämmelser om användning av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning.

Allmänna bestämmelser om planering, ledning och uppföljning av verksamhet för att

säkerställa att kraven i arbetsmiljölagen och föreskrifter med stöd av lagen är uppfyllda, finns

i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll av

arbetsmiljön.

AFS 1994:54

8

Till 2 § Det är lämpligt att hanterings- och skyddsföreskrifterna anger bl.a.

-

att händer eller andra kroppsdelar inte får hållas framför munstycken,

-

att avlägsnande av arbetsstycken vid skärning skall ske på ett ur säkerhetssynpunkt

betryggande sätt, och

-

vilken skyddsutrustning som skall användas t.ex. om tillsatsmedel innehållande farligt

ämne används.

Till 3 § Det är viktigt att utbildningen av de som skall arbeta med högtrycksutrustning leder

till att de har god kunskap om bl.a.

-

en högtrycksstråles genomslagskraft och riskerna förknippade med den,

-

hur man uppträder vid olyckor och störningar och om lämpliga åtgärder, samt

-

lämplig arbetsteknik med hänsyn till risken för belastningsskador.

Bestämmelser om förbud för minderårig att arbeta med viss högtrycksutrustning finns i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av

minderåriga i arbetslivet.

Bestämmelser om användning av arbetsutrustning med speciella risker finns i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av

arbetsutrustning.

Till 7 § Vid användning av slangar eller lansar för rörrensning är det viktigt att slangen eller

lansen förses med tydlig markering, så att strålen kan slås på eller stängas av när

sprutmunstycket i röret befinner sig på ett säkert avstånd från rörmynningen.

Vid användning av slangar för rörrensning är det också viktigt att åtgärder vidtas så att

sprutmunstycket hindras att vända eller backa i röret. Munstycket kan hindras att vända t.ex.

genom att det förses med en styv förlängning som är längre än innerdiametern på röret.

Till 8 § Det är viktigt att fot- och benskyddens förmåga att motstå genomslag av vattenstrålen

är anpassad till trycket och sprutmunstycket som används, operatörens normala reaktionstid

och tiden mellan att hålldonet släpps och att sprutstrålen är ofarlig. Det är också viktigt att fot-

och benskydd mot skador av vattenstrålen tas ur bruk och kasseras om de skadats.

Bestämmelser om användning av personlig skyddsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1993:40) med allmänna föreskrifter om användning av personlig

skyddsutrustning. Bestämmelser om utförande av personlig skyddsutrustning finns i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:11) med föreskrifter om utförande av

personlig skyddsutrustning.

Till 9 § Det är lämpligt att arbetet organiseras så att den som använder handhållet sprutdon

kan ta paus regelbundet eller utföra alternativa arbetsuppgifter så att arbetspassen inte blir för

långa med hänsyn till riskerna för belastningsskador och felhandlingar.

Bestämmelser om arbetsställningar och arbetsrörelser finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1983:6) om arbetsställningar och arbetsrörelser.

Vid indunstarspolning halas vanligtvis högtrycksslangen upp och ner i indunstarens stående

rörknippen. Arbetet, som är tungt och monotont, utförs inne i indunstaren där det kan vara

varmt och fuktigt. Högtryckspumpen kan sällan placeras inom synhåll. Det kan vara lämpligt

AFS 1994:54

9

med tre operatörer, varav en befinner sig vid högtryckspumpen, en utanför manluckan till

indunstaren och en halar högtrycksslangen inne i indunstaren.

Renspolning av rörknippen till värmeväxlare görs ibland på spolplatta. Rörknippena ligger

vanligtvis vilket i allmänhet medför lägre arbetsbelastning än om de står upp. Det förekommer

att högtryckspumpen kan placeras intill spolplattan. Det kan vara lämpligt med två operatörer

där den ene kan befinna sig vid högtryckspumpen och samtidigt utöva tillsyn medan den andre

utför spolarbetet.

Vid bedömning av arbetsplatsens klimat är det viktigt att beakta lufttemperaturen,

strålningsvärmen, luftfuktigheten och omgivningsluftens hastighet. Operatörens arbetskläder

kan utgöra ett hinder för avgivningen av kroppsvärme till omgivningen vilket kan medföra att

värmebelastningen blir hög.

Till 10 § Det är lämpligt att rutiner och instruktioner utvecklas för de aktiviteter som kan

påverka sprutdonens reaktionskraft och sprutvattnets temperatur.

Det är t.ex. viktigt att storleken på sprutdonens dysor och pumpens drifttryck avvägs så att

uppkommande reaktionskrafter kan behärskas säkert av den som handhar sprutdonet.

Det är lämpligt att innan det aktuella arbetet påbörjas prova om reaktionskrafter och

reaktionskraftförändringarnas storlek vid påslag och avstängning av sprutvattnet kan hanteras.

Det är lämpligt att inställningar av pump och värmare och ändringar i inställningarna

rutinmässigt bara görs efter samråd med de operatörer som betjänar sprutdonen.

Till 11 § Exempel på särskilda åtgärder är att sprutdonets rörelsemöjlighet begränsas eller att

avskärmningsskydd används.

Risken för att vattenstrålen träffar den som använder handhållet sprutdon är i allmänhet

mindre med ett långt än med ett kort strålrör.

Till 12 § Det är viktigt att åldern på slangar dokumenteras eller att slangarna märks på ett

tillförlitligt sätt så att de bara brukas så länge som hållfastheten ligger på en betryggande nivå.

Märkning av en slang kan t.ex. göras genom att märken stansas in på hylsan till

slangkopplingen.

Till 13 § Det är viktigt att högtrycksslangar och manöverkablar skyddas mot påkörning t.ex.

vid transportgångar och passager.

Slitage kan t.ex. uppstå när slangar eller ledningar skaver mot vassa kanter vid rörelser och

vibrationer.

Till 14 § För att hindra personskada genom slag vid slangbrott kan slangarna t.ex. buntas,

fästas eller skyddas mekaniskt på annat sätt.

Till 15 § Ett exempel på fel som har stor betydelse ur skyddssynpunkt är läckage i

anslutningar eller kopplingar mellan slangar. Det är viktigt att även mycket små läckage

åtgärdas omedelbart.

AFS 1994:54

10

I de flesta fall är ett gott underhåll av högtrycksutrustningar en förutsättning för att de skall

fungera väl. Det är lämpligt att delarna i en högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner

underkastas noggrann tillsyn regelbundet. Säkerhetsventiler, sprängbleck samt komponenter

på eller i anslutning till indikeringsdon och instrument som mäter tryck, temperatur, nivå eller

flöde är exempel på delar som kan finnas i säkerhetsfunktioner.

Tillfällen då det är viktigt att högtrycksutrustnings säkerhetsfunktioner kontrolleras är

exempelvis:

-

före idrifttagandet,

-

efter förändring eller reparation av utrustningsdelar, som påverkar säkerheten,

-

när den på nytt tas i bruk efter ett stillestånd.

Det är viktigt att det, i samband med ändringar och underhåll av utrustningen, finns rutiner för

kontroll av att alla trycksatta delar är lämpliga med hänsyn till det högsta förekommande

trycket, tryckstötar och den högsta förekommande temperaturen. Det är också viktigt att

förändringar av utrustningen som har betydelse för säkerheten protokollförs i en operatörsbok.

Allmänna bestämmelser för underhåll av arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1993:36) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Exempel på

lämpliga skyddsåtgärder i samband med underhåll finns i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna

råd (AFS 1991:6) om arbete med underhåll av teknisk anordning.

Till 16 § Exempel på delar i en högtrycksutrustning som i allmänhet bör kontrolleras dagligen

är:

-

slangar, kopplingar, slanganslutningar

-

slangskydd på handhållna sprutdon

-

hålldon på handhållna sprutdon, nödstopp

-

funktionen hos tryckregleringsutrustning.

Till 17 § Ett exempel på lämplig åtgärd kan vara att alla arbetstagare som arbetar med

högtrycksutrustning bär en plastbricka med all nödvändig information för den som skall ge

medicinsk vård i händelse av sårskada av vattenstråle.

Andra aktuella regler m.m.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)

AFS 1980:11

Åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa

AFS 1981:14

Skyddsåtgärder mot skada genom fall

AFS 1982:3

Ensamarbete

AFS 1983:6

Arbetsställningar och arbetsrörelser

AFS 1984:14

Första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom

AFS 1984:17

Arbetsmiljöinformation till invandrare

AFS 1984:19

Arbete på vägar och gator

AFS 1986:9

Tryckkärl och andra tryckbärande anordningar

AFS 1990:12

Ställningar

AFS 1990:19

Anlitande av minderåriga i arbetslivet

AFS 1991:6

Arbete med underhåll av teknisk anordning

AFS 1992:6

Internkontroll av arbetsmiljön

AFS 1992:10

Buller

AFS 1993:3

Arbete i slutet utrymme

AFS 1993:5

Ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler

AFS 1993:9

Hygieniska gränsvärden

AFS 1993:10

Maskiner och vissa andra tekniska anordningar

AFS 1994:54

11

AFS 1993:11

Utförande av personlig skyddsutrustning

AFS 1993:36

Användning av arbetsutrustning

AFS 1993:40

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 1994:2

Farliga ämnen

AFS 1994:47

Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser

AFS 1994:52

Byggnads- och anläggningsarbete

Svensk standard

SS 4280605

Säkerhetsbrytare för högst 1000 V växelspänning

SIS 030011

Bokstäver och siffror för anslag, skyltar, vägvisare m.m.

SIS 031210

Bildsymboler för märkning

SS EN 294

Skyddsavstånd för att hindra att man når riskområden med händer och armar