AFS 1997:5

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1997:5

SMÄLTNING OCH GJUTNING AV METALL

AFS 1997:5 2

SMÄLTNING OCH GJUTNING AV METALL

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om smältning och gjutning av metall samt styrelsens

allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 1997:5 3

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om smältning och gjutning av metall

Beslutad den 28 augusti 1997

Utkom från trycket

den 22 oktober 1997

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

följande föreskrifter.

Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter gäller vid smältning och gjutning av metall inberäknat

C

hantering av, arbete vid och arbete med arbetsutrustning,

C

hantering av ingående smältmaterial och andra tillsatser,

C

hantering av slagg,

C

ämnesbehandling i direkt anslutning till gjutning,

C

rensning av gjutgods samt

C

kontroll, reparation och underhåll av arbetsutrustning.

Vid tillämpningen av föreskrifterna skall kalciumkarbid jämställas med metall.

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Riskområde

Varje område inom en arbetsutrustning eller i dess omgivning, där det finns

risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig

där.

Kristallin kiseldioxid

Sammanfattande benämning på kiseldioxid, kristobalit och tridymit.

Arbetsutrustning

Varje maskin, apparat, verktyg eller installation som används i arbetet.

Oförstörande provning

Sammanfattande benämning på de materialprovningsmetoder som utan att

skada eller påverka materialets användbarhet ger informationer om dess

egenskaper.

Särskilda risker

3 § Arbetsgivaren skall bedöma riskerna vid arbetsmoment, processer och arbetsutrustning. Där

riskbilden är komplex eller konsekvenserna vid en olycka allvarliga eller omfattande skall riskbilden

klargöras med riskanalys. Metod för analysen skall väljas utifrån processens eller arbetets art. Analysen

skall dokumenteras.

Riskanalysen skall ligga som underlag för åtgärder och arbetsinstruktioner.

4 § Personal skall inte uppehålla sig i områden där det finns risk för kontakt med smält eller hett

AFS 1997:5 4

material eller med heta ytor, om inte arbetsuppgifterna kräver det. I sådana fall skall åtgärder vidtas för

att minimera risken för brännskador.

5 § Brännskador och ögonskador på grund av värmestrålning skall förhindras.

6 § Arbetsutrustning som används vid smältning eller annan hantering av het metall eller slagg skall vara

så torr att explosioner inte inträffar.

Allt insatsmaterial skall vara i sådant skick att risken för explosioner minimeras.

Arbetslokaler

7 § Utrustning och material skall förvaras på för ändamålet avsedda platser. Platserna skall vara

markerade samt utformade så att det som förvaras inte rasar, faller eller på annat sätt orsakar skada.

8 § Storrengöring av arbetslokalerna skall göras vid behov, dock minst en gång per år.

Halten av damm, som innehåller kemiska ämnen från processen och som därför kan vara farligt vid

inandning eller hudkontakt, skall hållas så låg som möjligt.

Ljusarmatur skall rengöras när det behövs, dock minst en gång per år.

9 § Arbetsplats och upplag skall hållas fria från spill, som kan medföra halka eller risk för brand.

10 § Ledningar och rör skall vara skyddade där det finns risk att smälta kan komma ut och

okontrollerat rinna ut på golv eller mellan våningsplan.

11 § Gång- och transportvägar skall normalt hållas åtskilda. Om detta inte är praktiskt möjligt skall

berörd personal alltid göras uppmärksam på när transporter sker.

Vid ny- och ombyggnad skall behovet av skilda gång- och transportvägar särskilt beaktas.

Transporter av smält material får inte ske över en arbetsplats eller en gångväg när någon befinner sig

där eller i dess närhet och kan bli skadad om smältan kommer ut från transportkärlet.

12 § Utrustning eller grop för nödtappning skall finnas. Dessa skall vara så utformade och placerade

samt hållas i sådant skick att nödtappning kan ske under betryggande former.

När en grop innehåller smälta skall den avspärras.

13 § Alternativ väg bort från fara skall finnas i händelse av haveri eller annan olycka. Den skall hållas

tillgänglig och klar för användning.

14 § Där det finns risk för stänk av smält material skall lätt åtkomlig nöddusch finnas på samma

AFS 1997:5 5

våningsplan. Duschen skall kunna utlösas dels med handtag, dels med lågt placerad anordning som kan

påverkas utan användning av händerna och på ett sådant sätt att även en krypande person kan utlösa

den. Nödduschen skall vara fast installerad.

Ventilation och luftkvalitet

15 § Varje arbetsplats där personalen utsätts för rök, dimma, ånga eller damm skall ha sådana

anordningar för utsug att förekommande luftföroreningar effektivt tas om hand och förs bort.

16 § Luftkvaliteten i manöverhytt, hytt till travers eller liknande skall vara tillfredsställande. Sådant

utrymme skall även ha lämpligt termiskt klimat.

17 § Där det finns risk för exponering för gaser, metaller, lösningsmedel eller andra ämnen, som finns

upptagna i gällande gränsvärdesföreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, skall exponeringsförhållandena

klarläggas genom mätningar.

Vid risk för kolmonoxidhalter som kan medföra akut förgiftning skall larm finnas som varningssystem.

Larmet skall placeras så att det täcker alla områden där sådana halter kan uppkomma och där någon

person avses uppehålla sig.

Om arbete måste utföras trots att kolmonoxidhalten i luften inte är godtagbar skall andningsskydd

användas. Sådant arbete skall begränsas till så kort tid som möjligt.

Andningskyddet skall ha tryckluftsutrustning till vilken luft kontinuerligt tillförs genom en slang från

kompressor, tryckluftnät eller liknande. Andningsskydd med övertryck får även vara anslutet till mobila

renluftstuber med trycksänkningslarm. Luft till andningsskyddet skall vara fri från föroreningar.

18 § Vid användning av retursand skall halten av kristallin kiseldioxid i det luftburna dammet

kontrollmätas. Mätningar skall göras minst en gång per år.

Resultaten från mätningarna skall dokumenteras.

Buller och vibrationer

19 § Buller från drift och hantering vid smältning och gjutning skall minimeras genom avskärmning,

inbyggnad eller dämpning.

20 § Vid arbete i fordonshytter och kontrollrum skall vibrationsnivån vara så låg som är praktiskt

möjligt.

Arbetsställningar och arbetsrörelser

21 § Vid hantering av gjutgods, infodringsmaterial eller arbetsredskap som är tungt, varmt eller

AFS 1997:5 6

svårgreppat skall lyftanordning eller annan hanteringsutrustning användas.

Arbete som medför att samma arbetsrörelser upprepas ofta under arbetsdagen skall om det är

praktiskt möjligt mekaniseras eller begränsas genom organisatoriska lösningar.

22 § Åtgärder skall vidtas i planerings- och produktionskedjan så att behovet av rensning minimeras.

Urslagning samt det rensningsarbete som måste utföras skall underlättas genom användande av

arbetsutrustning så att skada och onödig belastning förebyggs.

Personlig skyddsutrustning

23 § Hjälm skall bäras. Undantag får göras endast om en riskbedömning visar att hjälm inte behövs.

Bedömningen skall dokumenteras.

I övrigt skall personlig skyddsutrustning användas när det behövs.

Allmänt

24 § Vid transport av smält metall eller slagg i skänk med öppen badyta skall risken för skvalp

förebyggas genom att tillräcklig skvalpmån lämnas.

Lyftok till skänk skall vara skyddat mot värmestrålning.

25 § Underhålls- och reparationsarbete skall planeras och bedrivas så att betryggande säkerhet ges

mot ohälsa och olycksfall. Underhålls- och reparationsarbete under pågående produktion skall alltid

samordnas med det löpande produktionsarbetet.

26 § Om det inom ett område, där hydraulvätska kan spruta ut, finns

C

smälta metaller eller annan likvärdig tändkälla och

C

en fast operatörsplats eller personal som eljest normalt uppehåller sig där skall hydraulvätska

väljas med beaktande av tändkällans storlek, trycket i hydraulledningarna samt vätskans

effektutveckling vid brand.

Provning m.m.

27 § Skänkar och slaggbuttar som lyfts får användas endast om följande villkor uppfylls: Lyfttappar,

tappinfästningar och andra från säkerhetssynpunkt väsentliga delar skall inom tre månader från

ibruktagandet samt var tolfte månad underkastas oförstörande provning för kontroll av om de uppfyller

kraven i SS 06 41 01, Utgåva 2, punkt 5.4.

Om det finns särskilda skäl kan Yrkesinspektionen i enskilda fall medge annat provningsintervall, dock

högst 24 månader.

AFS 1997:5 7

Provningen och kontrollen skall utföras av ett laboratorium som har ackrediterats för uppgiften av

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). Provningen och kontrollen får även

utföras av ett utländskt organ som har ackrediterats för uppgiften av ett ackrediteringsorgan som har

tecknat avtal med SWEDAC om ömsesidigt erkännande av ackrediteringar. Det utländska organet

skall därvid utföra kontrollen mot kraven i SS 06 41 01, Utgåva 2, punkt 5.4.

Resultatet av provning och kontroll skall dokumenteras i en rapport. I rapporten skall antecknas

senaste datum för nästa provning.

28 § Om resultaten av kontrollen enligt 27 § visar att kraven i SS 06 41 01, Utgåva 2, punkt 5.4. inte

uppfylls skall anordningen tas ur bruk. Den får därefter inte tas i bruk på nytt förrän den har reparerats.

Den får inte heller tas i bruk innan den provats på nytt enligt 27 § och det därvid konstaterats att

skadorna eller defekterna inte finns kvar.

29 § Tappar och svetsar på sådana skänkar, slaggbuttar, formflaskor och kokiller som lyfts skall

okulärbesiktigas minst var sjunde dag för upptäckt av eventuella defekter eller skador. Vid mycket

långa uppehåll i användningen skall okulärbesiktningen i stället göras före varje användningstillfälle. Den

skall utföras av arbetsgivaren eller av någon som arbetsgivaren utsett.

Den som utför besiktningen skall ha kunskap för uppgiften.

Upptäcks vid okulärbesiktningen defekter eller skador som innebär att anordningen inte längre erbjuder

betryggande säkerhet skall anordningen tas ur bruk. Om avsikten är att åter ta den i bruk skall den

repareras.

Innan anordningen åter tas i bruk skall reparerad del kontrolleras på det sätt som anges i 27 §.

30 § Resultatet av okulärbesiktningen i 29 § skall dokumenteras i en journal. I journalen skall vidare

antecknas datum för okulärbesiktningen och senaste datum för nästa okulärbesiktning.

Särskilda bestämmelser

31 § Bestämmelserna i 27 § första och tredje stycket, 28 § andra stycket samt 29 § tredje stycket

utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 18 § första

stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § andra stycket samma lag. Bestämmelserna i 18 § andra

stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 8§ andra stycket samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter

kan enligt 8 kap. 2 § andra stycket samma lag medföra böter.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1998. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om arbete i stålverk och andra metallsmältverk (AFS 1981:19), om pressgjutmaskiner

(AFS 1984:20) och om gjuterier (AFS 1987:16).

AFS 1997:5 8

BO BYLUND

Rune Andersson

Göran Lindh

AFS 1997:5 9

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om

smältning och gjutning av metall

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter (AFS 1997:5) om smältning och gjutning av metall.

Bakgrund

Arbete med smält metall medför risk för brännskador på grund av stänk och på grund av hög

värmebelastning från ugnar och smälta eller hett material. Dessutom utsätts personalen för damm, rök

och olika kemikalier, speciellt vid smältning, gjutning och formningsarbete.

Under mitten av 90-talet visar statistiken att näringsgrenen stål och metallindustri hade ungefär tre

gånger så många arbetsolyckor per 1000 anställda som samtliga näringsgrenar. Motsvarande statistik

för arbetssjukdomar visar ungefär dubbelt så många fall i branschen som samtliga näringsgrenar.

Yrkesgruppen stål-, metallverks-, smides- och gjuteriarbetare ligger bland de högsta i statistiken över

arbetsolyckor. Olyckorna kan bestå i att man blir träffad av maskin, maskindel eller föremål i rörelse,

eller får brännskador eller hanteringsskador.

Om man jämför arbetssjukdomar så ligger även där stål-, metallverks-, smides- och gjuteriarbetare

bland de mest drabbade av samtliga yrken. De dominerande orsakerna är belastning, kemisk påverkan

och buller.

Statistiken visar att branschen ligger mycket högt med avseende både på olyckor och sjukdomar

jämfört med genomsnittet.

Kommentarer till de enskilda paragraferna

Till 1 § I föreskrifterna AFS 1997:5 har Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:19) om

arbete i stålverk och andra metallsmältverk, samt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser med föreskrifter

(AFS 1984:20) om pressgjutmaskiner och (AFS 1987:16) om gjuterier samlats i ett dokument. De nya

föreskrifterna ersätter kraven i tidigare föreskrifter.

Arbete med smältning och gjutning av metall omfattas av arbetsgivarens skyldighet att planera,

genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. Se

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:6) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön.

Krav på maskiner och arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser (AFS 1986:21)

med föreskrifter om maskiner och (AFS 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra

tekniska anordningar samt (AFS 1996:5) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning.

Exempel på smältmaterial är skrot, råjärn och legeringsämnen.

Till 2 § Exempel på arbetsutrustning är ugnar, skänkar, kokiller, gjutmaskiner och gjutformar.

AFS 1997:5 10

Exempel på materialprovningsmetoder som är oförstörande är undersökning med hjälp av röntgen,

ultraljud (volymetrisk provning), magnetpulver eller penetreringsvätska (ytprovning).

Till 3 § Exempel på sådana komplexa arbetsmoment och processer som nämns i paragrafen är

chargering, ugnsarbete, avgjutning, arbete i automatiska produktionslinjer samt arbete vid

pressgjutmaskiner.

Till 4 § Arbeten där risk för brännskador uppträder är öppning av ugnar, temperaturmätning,

provtagning, avgjutning m. m. Exempel på åtgärder kan vara att sätta upp tillfälliga skydd och att

använda rätt valda skyddskläder.

Till 5 § Arbete med smältning och gjutning av metall innebär att personalen utsätts för flera olika risker

på grund av skadlig inverkan av värme och värmestrålning.

C Om värmebelastningen blir för hög kan kroppen inte göra sig av med överskottsvärme. Följden blir

att kroppstemperaturen höjs. Detta tillstånd kan orsakas av en kombination av tungt arbete, hög

omgivningstemperatur, hög luftfuktighet, låg lufthastighet och värmestrålning, dvs bland annat just

sådana förhållanden som förekommer vid smältning och gjutning av metall. I

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:2) om arbete i stark värme finns föreskrifter som

avser att förhindra skadlig värmebelastning.

C Lämplig skyddsutrustning mot brännskador och akuta ögonskador på grund av värmestrålning kan

t.ex. vara guldvisir och aluminiserade skyddskläder. Observera att kontaktlinser kan vara olämpliga

att använda vid arbete där hög värmestrålning förekommer.

Direkt värmestrålning med kraftig intensitet i det infraröda området kan, utan att den behöver

medföra akuta skador, ändå ge upphov till ögonförändringar på längre sikt, se 5 § AFS 1997:2

med kommentar. Sådan infraröd strålning förekommer mycket ofta vid smältning och gjutning av

metall. Koboltblå glas skyddar ögonen mot sådan strålning.

Listan i bilaga 1 kan vara till ledning när personlig skyddsutrustning mot olika slags skador på grund av

värme skall väljas.

Till 6 § Fukt som kommer in i smältan och förgasas kan orsaka explosioner. Detta är anledningen till

att arbetsutrustning som används, t.ex. verktyg, ugnar, skänkar, rännor, gjutlådor och gropar, måste

hållas torr.

Som insatsmaterial räknas skrot, råjärn, legeringsämnen och övriga tillsatsmaterial. Explosioner kan

inträffa om insatsmaterialet innehåller fukt, slutna detaljer, explosiva ämnen eller stora mängder

brännbart material, t.ex olja. Viktiga åtgärder för att undvika explosioner är t.ex.

C att vid inköp ställa krav på materialets skick,

C att ha rutiner för kontroll av materialet,

C att vid förvaringen skydda materialet mot fukt, olja och liknande samt

C att förvärma eller på annat sätt torka materialet.

AFS 1997:5 11

Inköpsrutinerna för smältmaterialet bör omfatta krav på

-- kvalitet

blyföroreningar

färgrester

slutna behållare

giftigt eller hälsofarligt innehåll

radioaktivt smittat material

andra föroreningar

-- torrhet, fuktinnehåll

täckta transporter

täckta upplagsrester

Till 8 § Allmänna bestämmelser om städning av arbetslokaler finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1995:3) med föreskrifter om arbetslokaler.

En lämplig utgångspunkt för den verksamhet det är fråga om kan vara att arbetsplatser där man

befinner sig stora delar av skiftet städas varje dag, medan övriga utrymmen där personal vistas städas

minst en gång i veckan. Horisontella ytor på balkar, traverser och traversbanor, ventilationskanaler,

kabelstegar, maskiner samt väggar, golv och liknande kan lämpligen innefattas i storrengöringen en gång

per år.

Städning underlättas om man t.ex. har

C fasta ställ för verktyg och annan lös utrustning,

C lämpliga behållare för avfall och skrot,

C lättillgänglig och lämplig städutrustning som inte sprider damm och

C lämpligt dammsugningssystem.

Särskilda bestämmelser om renhållning vid hantering av kvartshaltigt material finns i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:16) med föreskrifter om kvarts.

Vid exempelvis kärnformning där s.k. Cold-boxmetod används förekommer isocyanater.

Bestämmelser om isocyanater finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:4) med

föreskrifter om härdplaster.

Bestämmelser om belysning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1991:8) med föreskrifter

om belysning.

Vid de arbeten som omfattas av dessa föreskrifter är det särskilt viktigt att belysningen är sådan att man

kan

C utföra samtliga förekommande arbeten säkert,

C se reglage och markeringar, så att felgrepp undviks och

C förflytta sig utan att snubbla på ojämnheter eller material.

På ventilerad armatur och armatur som försetts med tätt glas sker nedsmutsningen långsammare. En

AFS 1997:5 12

återkommande rengöring av arbetsplatsens rumsytor är väsentlig för arbetslokalernas ljusförhållanden.

På en del arbetsställen används glödlampor med reflektorer. Om dessa byts när ljusutbytet försämras

fyller detta samma funktion som en rengöring.

Till 9 § Olja, fett, smörjmedel samt bindemedel och liknande från gjutning och pressgjutning är

exempel på spill som kan medföra halka eller risk för brand. Sådana ämnen kan lätt sugas upp med

absorptionsmedel, som därför bör finnas till hands.

Till 10 § Konsekvenserna av ett okontrollerat flöde av metall eller slagg kan bli mycket allvarliga om

ledningar för el, vatten eller andra medier kommer i kontakt med utrinnande smälta och skadas.

Till 11 § Föreskrifter och allmänna råd om gång- och transportvägar finns även i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:3) med föreskrifter om arbetslokaler.

Till 12 § Exempel på lämplig placering av grop eller skänk som är avsedda för nödtappning är nära

och i samma nivå som tappstället.

Till 13 § Vid t.ex. haveri kan personalen bli instängd om den normala utgången inte går att använda.

Detta kan inträffa i samband med arbete nära smälta eller hantering av smälta, t.ex. vid

C chargering av ugn,

C arbete vid tapp- respektive gjutplan,

C krokning av skänk,

C avgjutning eller

C arbete under eller bredvid ugn.

Markering av alternativa flyktvägar kan vara lämpligt.

Till 14 § Det är viktigt att tänka på att vägen till nödduschen är fri. Det är lämpligt att en gång per

vecka kontrollera att duschen inte är blockerad och att den fungerar. Tänk på att installera ledningarna

så att vattnet inte kan hettas upp eller bilda ispropp. Vattnet bör vara tempererat med temperaturvakt.

Vattnet bör vara rent för att undvika infektioner.

Uppkomna brännskador kan lindras tillfälligt med en speciell gel i form av omslag eller salva. Det är

lämpligt att på anslag i anslutning till nödduschen ge instruktioner om hur man bör förfara vid

brännskador.

Till 15 § Bestämmelser om ventilation och processventilation finns i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1980:11) om åtgärder mot luftföroreningar samt i Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1993:5) med föreskrifter om ventilation och luftkvalitet. Arbetsmoment där

luftföroreningar uppkommer kan vara

C hantering av skrot,

C hantering av smält eller dammande material,

C smörjning av formar i pressgjutningsmaskiner,

AFS 1997:5 13

C efterbehandling av ämnen eller gjutgods eller

C tillsats eller legering i skänk.

Till 17 § Bestämmelser om hygieniska gränsvärden finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS

1996:2) med föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Se även 23 § i dessa föreskrifter med

kommentar.

Till 18 § När kvartshalten överstiger 3% gäller Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:16)

med föreskrifter om kvarts. Bestämmelser om åtgärder mot luftföroreningar finns i

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) med föreskrifter om åtgärder mot luftföroreningar.

När sand recirkuleras kan halten kristobalit och tridymit med tiden öka. Nötning av materialet och

uttorkning av sanden gör att halten av kristallin kiseldioxid i dammet kan bli hög. Observera att

hygieniska gränsvärdet för kristobalit respektive tridymit är hälften av hygieniska gränsvärdet för kvarts.

Till 19 § Se Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:10) med föreskrifter om buller. Buller

från ugnar uppstår t ex vid tillsats av material från transportörer och stup eller chargering av skrot, från

brännare och från ljusbågen i ljusbågsugnar. Bullret kan minskas genom att man avskärmar och isolerar

bullerkällan samt genom att man ser till att anslutningar är så täta som möjligt och att t.ex. locken runt

ljusbågsugnar sluter tätt.

Skrammel av metall från hantering av skrot, chargering av ugnar eller vid svalbäddar m. m. bör åtgärdas

så att klangen minimeras, t ex med dämpning eller avskärmning. Transportörer bör byggas in så mycket

som möjligt. Urslagning av skänkar samt krossning av stelnad slagg och metall orsakar mycket buller

och bör avskärmas.

Enligt bilaga 1, punkt 1.7.4. f), till Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:10) med föreskrifter

om maskiner och vissa andra tekniska anordningar, skall bruksanvisningen till en maskin ge viss

information om buller.

Till 20 § Vibrationer minskas ofta bäst och billigast redan vid källan.

Om accelerationen på operatörsplatsen i fordonshytter är mindre än 0,5 m/s minskar risken för i

2

synnerhet ryggskador väsentligt. När det gäller sittande personer är detta ofta praktiskt möjligt att

uppnå med en vibrationsdämpande stol. Observera att även golv, reglage och manöverbord kan

vibrera.

Även i kontrollrum kan golv och manöverbord vibrera. Det kan oftast åtgärdas genom

vibrationsdämpande golv eller mattor. Hela hytter eller delar av dem kan hängas upp i

vibrationsdämpare.

För gaffeltruckar och liknande fordon är körbanans/golvets jämnhet av stor betydelse.

Arbete i fasta slipstolar är i allmänhet mycket ansträngande för händer och armar, och vibrationsskador

AFS 1997:5 14

uppstår snabbt. Detta samt arbetets karaktär i övrigt gör att det är lämpligt att det utförs av robotar.

Information om vibrationer och om hur man kan undvika dem finns i Arbetarskyddsnämndens handbok

om vibrationer, H40.

Till 21 § I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:6) med föreskrifter om arbetsställningar

och arbetsrörelser finns allmänna bestämmelser om arbetsställningar, arbetsrörelser och fysisk

belastning.

Den starka värmen gör att arbete som provtagning och hantering av arbetsutrustning dels utförs med

tjocka handskar vilket ger sämre grepp och dels med långa skaft vilket ger extra tyngd och krav på

balans på grund av långa hävstänger.

Arbete där de ergonomiska aspekterna särskilt behöver uppmärksammas är slipning, rensning och

sortering av gjutgodsdetaljer, avslaggning, rivning och murning av ugnar, skänkar, gjutlådor och rännor,

skärning av skrot, kopplingsarbete och urplockning ur pressgjutmaskiner. Vid en del av dessa arbeten

kan bestämmelserna i paragrafens andra stycke vara tillämpliga. Motiven för de bestämmelserna är

särskilt tydliga när det gäller t.ex. rensning och slipning, som inte bara medför att samma arbetsrörelser

upprepas ofta under arbetsdagen utan också kräver stor kraft.

Till 22 § Exempel på arbetsutrustning som kan underlätta rensningsarbetet är lyftanordningar,

justerbara fixturer, jiggar och arbetsbord, knackmaskiner, rensautomater samt rensrobotar.

Exempel på områden där förebyggande åtgärder kan göras för att minska behovet av rensning är

konstruktion av detaljer och beredning av formar och kärnor.

Till 23 § Grundkravet är att hjälm skall bäras. I de verksamheter som föreskrifterna reglerar finns

dock utrymmen där ett hjälmtvång inte framstår som rimlig, t.ex. därför att det inte finns någon som helst

risk att föremål faller ner eller slår ut. Det faller inom arbetsgivarens ansvar att göra den riskbedömning

som kan leda till att hjälm undantagsvis inte behövs.

I 2 kap. 7 § arbetsmiljölagen föreskrivs följande: "Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall

icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas".

Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat en kungörelse (AFS 1993:40) med allmänna föreskrifter om

användning av personlig skyddsutrustning. Där talas bland annat om vilka överväganden som måste

göras när skyddsutrustning behöver användas.

I bilaga 1 finns en lista som kan vara till ledning när personlig skyddsutrustning skall väljas.

Till 24 § Exempel på skänk med öppen badyta är bägarskänk. En skvalpmån om 0,1 x badytans

diameter är i allmänhet tillräcklig för att smältan inte skall skvalpa över.

Till 25 § Underhålls- och reparationsarbete måste ofta utföras under pågående produktion eftersom

processerna sker med kontinuerlig drift. Samordning av underhålls- eller reparationsarbete och

AFS 1997:5 15

pågående produktion är speciellt viktig när det finns särskilda risker, jämför 2 och 3 §§. För att uppnå

betryggande säkerhet kan produktionsförhållandena behöva anpassas till underhålls- eller

reparationsarbete som utförs under pågående drift.

Arbetet måste ibland utföras i trånga utrymmen och på platser där möjlighet till användning av

hjälputrustning kan vara begränsad. Det är därför bra att vid ny- och ombyggnader tänka på att planera

utrymmen även för reparations- och underhållsarbete.

Lokalerna är ofta stora och dragiga. De som utför underhålls- och reparationsarbete måste ofta vistas

på platser där personal normalt inte uppehåller sig någon längre tid. Till skydd mot kyla och drag kan

därför temporära lösningar behöva tillgripas, t.ex vindskydd/värmefläktar. Ibland måste arbetet

bedrivas i mycket hög temperatur och kan då behöva organiseras så att värmebelastningen inte blir för

hög, se 4 och 5 §§ ovan med kommentarer.

Till 26 § Frågan om en hydraulvätska kan tänkas vålla någon överhängande brand- eller

explosionsrisk i samband med läckage är nära kopplad till närvaron av tändkälla, vätskans möjlighet att

antändas samt den brinnande vätskans effektutveckling. En undersökning av hydraulvätskan bör utföras

så att man kan vara säker på att utläckande vätska inte kan antändas av de tändkällor som finns i

miljön. I en miljö där t.ex. smält metall finns anses alltid en tändkälla finnas. Brandbelastningen och

därmed risken för personalen på platsen beror även på hur mycket brännbart material som finns i

närheten av ett eventuellt läckage. Därför är det av största vikt att hålla dessa platser fria från skräp o.d.

För att inte anses utgöra någon större risk för personal bör effektutvecklingen vid brand understiga 13

kW/m vid operatörsplatsen.

2

Hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, avdelning brandteknik, Borås, kan provning utföras för

att bestämma effektutveckling osv. hos hydraulvätskor.

Till 27 § Av bilaga 1, punkt 4.1.2.3 fjärde stycket, till Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS

1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar jämförd med bilaga 5,

punkt 3 a) andra strecksatsen, samma föreskrifter framgår dels att tillverkaren förutsätts ha utfört statisk

provning av en maskin eller ett lyftredskap, dels att den dokumentation som tillverkaren skall kunna

hålla tillgänglig för myndigheterna skall innehålla uppgift om resultatet av sådan statisk provning.

Grundläggande är att den som tar en skänk i bruk förvissar sig bland annat om att skänken är

konstruerad och tillverkad för det ändamål som han avser att använda den till.

Exempel på från säkerhetssynpunkt väsentliga delar är tippöra och kuggväxel i tippmekanism.

Att ett laboratorium är ackrediterat innebär att personalens utbildning och kompetens samt

mätutrustningen håller en viss jämn nivå. Kvaliteten kontrolleras av ett ackrediteringsorgan. I Sverige

görs detta av SWEDAC. Det finns inga hinder för att ett företag får ett eget ackrediterat laboratorium.

Bestämmelser om förvaring av handlingar m.m. finns i 3 § Arbetsmiljöförordningen. Dokumentationen

förutsätter att alla objekt som provas och kontrolleras är identifierbara.

AFS 1997:5 16

Till 30 § För journalföring av resultaten erfordras att objekten kan identifieras.

AFS 1997:5 16

Bilaga 1

Följande lista kan vara till ledning vid val av personlig skyddsutrustning

Risk

Risksituation

Lämplig personlig

skyddsutrustning

Huvudskada

Fallande föremål eller utkast

av föremål

Industrihjälm, provad enligt EN

397 och märkt med

C

"LD" (bättre sidstyvhet)

C

"440 Vac" (elektrisk isolering)

C

"M.M" (stänk av smält metall)

C

"+150

E

C" (högre temp.)

Ögonskada

Brännskada ansikte

Bländande ljus från metall,

stänk av smält metall, flygande

partiklar, damm eller frätande

ämne

Ögonskydd: Ansiktsskärm eller

korgglasögon, provade enligt

standard: EN 166, EN 167, EN

168 och EN 171.

Märkning:

C

"9" (användningsområde smält

metall) på både lins och båge

C

"B" mekaniskt tilläggskrav

(medelhög partikelhastighet)

C

"TBA" (nätskärm mot

strålningsvärme).

Särskilda glasögon finns för att se

skillnaden på slagg och smälta

(koboltblå mot IR-strålning).

Brännskada kroppen

Värmestrålning, stänk eller

utkast av smält material.

Skyddskläder provade enligt EN

531

"Skyddskläder för

industriarbetare

exponerade för hetta"

(både aluminiserade

och andra material).

Skyddskläderna kan

behöva kombineras med

underställ, vilket normalt framgår

av bruksanvisning och märkning.

Kläderna är märkta med

piktogram där bokstavskoderna

följs av en siffra. Detta indikerar

resultat av provningsmetod och

förklaras i bruksanvisning.

Bilaga 1, forts

AFS 1997:5 18

Risk

Risksituation

Lämplig personlig

skyddsutrustning

Brännskada fötter

Klämning fötter

Stänk eller utkast av smält

material.

Fallande föremål, påkörning

Skyddsskor med tåhätta (standard

EN 344 och 345)

Märkning:

C "SB II" (baskrav)

C "S1" -- "S5" (tilläggskrav)

C "HRO" (skydd mot heta ytor)

C "P" (spiktrampskydd)

C "HI" (skydd mot värme)

Brännskada händer

Stänk eller utkast av smält metall

Skyddshandskar provade enligt EN

407

"Handskar som skyddar mot värme

(hetta och/eller brand)" Märkning

med pictogram (se skyddskläder)

Skador på

andningsorganen

Dammande material, frätande

Andningsskydd i form av helmask

eller halvmask i kombination med

partikelfilter i klass P2. Lämpliga

gasfilter väljs med hänsyn till de

gaser de ska skydda mot.

Utrustningen kan också bestå av

fläktförsedda filterskydd.

Hörselskada

Buller där den ekvivalenta

ljudnivån under en 8-timmars

arbetsdag överstiger 85 dB(A).

Särskilt känsliga personer kan

riskera hörselskada även för

nivåer ned till ca 75 dB(A).

Hörselkåpor eller hörselproppar

provade enligt EN 352--1 resp. EN

352--2. Hörselkåpor i kombination

med hjälm provade enligt EN 352--

3. Lämpliga skydd väljs med hänsyn

till bullrets nivå och frekvensinnehåll.

Förgiftning

Giftiga ämnen i luften

Andningsskydd i form av

tryckluftsutrustning.

Mer information om personlig skyddsutrustning kan fås i "Boken om personlig skyddsutrustning", en

handbok utgiven av Arbetarskyddsstyrelsen (H 227).