AFS 1999:8

1

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 1999:8

ANVÄNDNING AV PRESSAR OCH

GRADSAXAR

(Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

AFS 1999:8

2

ANVÄNDNING AV PRESSAR OCH

GRADSAXAR

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om användning

av pressar och gradsaxar samt allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna

AFS 1999:8

3

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

om användning av pressar och gradsaxar

Beslutade den 11 november 1999

(Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15)

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller följande:

A. Utförandet hos följande gradsaxar och maskinellt drivna mekaniska,

hydrauliska och pneumatiska pressar med slagrörelse.

1. Gradsaxar och pressar, vilka varken när de släpptes ut på marknaden eller

när de togs i drift omfattades av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS

1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska

anordningar eller av motsvarande föreskrifter i något annat land inom det

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2. Gradsaxar och pressar som omfattades av någon av föreskrifterna under 1.

men som med stöd av övergångsbestämmelser följde äldre föreskrifter.

B. Användningen vid produktion eller undervisning av alla maskinellt drivna

mekaniska, hydrauliska och pneumatiska pressar med slagrörelse, för plastisk

eller klippande bearbetning eller för pulverpressning.

C. Användningen vid produktion eller undervisning av alla gradsaxar för

klippning av plåt.

Föreskrifterna gäller dock inte följande pressar:

1. Avdragarpressar, kabelpressar, balpressar, barkpressar, valspressar,

skrotpressar, pressvetsmaskiner, pressar för extrudering, isostatpressar,

tegelpressar, hammare och hejare, pressar avsedda enbart för nitning eller

montering samt andra pressar för speciella ändamål som är konstruerade

så att de väsentligt avviker från vanligen förekommande pressutföranden.

2. Pressar som används endast för verktygsprovning.

3. Pressar för grafisk bearbetning.

Utkom från trycket

den 4 februari 2000

AFS 1999:8

4

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse:

Mekanisk press

Sammanfattande

benämning

på

excenterpress,

skruvpress

och

annan

press

med

mekanisk energiöverföring.

Ofarligt läge

Läge under pressens eller gradsaxens slutningsrörelse där

risken för klämskada mellan verktygsdelar har upphört.

Avskärmnings-

Skyddsanordning

i

form av fysisk avskärmning som hu-

skydd

vudsakligen är avsedd att hindra att någon kroppsdel förs

in i riskområdet.

Fast skydd

Avskärmningsskydd som hålls på plats

– antingen permanent (t.ex. fastsvetsat),

– eller genom fasta förband som inte kan avlägsnas utan

specialverktyg.

Förreglande

Öppningsbart avskärmningsskydd med eller utan lås-

skydd

anordning, vilket är försett med förreglande anordning och

utfört så att:

– start av farlig maskinrörelse hindras om skyddet är öppet

samt så att

– pågående farlig maskinrörelse upphör om skyddet

öppnas.

Skyddsgrind

Förreglande skydd med eller utan startfunktion, vilket är

särskilt avsett att användas vid manuellt repetitivt

betjäningsarbete i riskområdet.

Tvåhandsman-

Manöveranordning med två manöverdon som är av-

överanordning

sedda att samtidigt påverkas av händerna och som vid

påverkan ger startsignal och upprätthåller denna tills något

av donen släpps.

Beröringsfritt

Skyddsanordning med optiskt (t.ex. ljusridå), elektro-

skydd

magnetiskt eller annat skyddsfält som när skyddsfältet

påverkas känner av detta och ger stoppsignal.

Allmänna krav

3 § Pressar och gradsaxar, som avses 1 § A skall vara utförda så att de

uppfyller kraven i bilaga 1.

AFS 1999:8

5

4 § Pressar och gradsaxar som avses i 1 § B eller C skall när de används

uppfylla kraven i bilaga 2.

Kategoriindelning

5 § I dessa föreskrifter indelas pressar i följande kategorier, beroende av

deras skyddsutrustning och avsedda användningssätt:

Kategori I

Pressar som har tvåhandsmanöveranordning eller be-

röringsfritt skydd.

Kategori II

Pressar som har skyddsgrind.

Kategori III

Pressar som är avsedda att användas endast med skyddat

pressverktyg eller med fast skydd som omsluter verktyget.

Kategori IV

Pressar som är avsedda att användas endast för manuellt

arbete med varma arbetsstycken.

Kategori V

Pressar som är avsedda att användas endast för

automatdrift.

Kategori VI

Pressar som har endast långsam slutningsrörelse.

6 § I dessa föreskrifter indelas gradsaxar i följande kategorier, beroende av

deras skyddsutrustning och avsedda användningssätt:

Kategori I

Gradsaxar som har tvåhandsmanöveranordning eller

beröringsfritt skydd.

Kategori II

Gradsaxar som har fast eller förreglande skydd framför

skär och tillhållare.

Kategori III

Gradsaxar utan motordrift.

Kategori IV

Gradsaxar som är avsedda att användas endast för

automatdrift.

Underhåll

7 § Pressar och gradsaxar skall underkastas fortlöpande tillsyn, samt

periodiskt underhåll så att felfunktion som kan orsaka personskada undviks.

Tillverkarens instruktioner skall därvid beaktas.

Kontroll skall ske enligt något av följande två alternativ:

1) Intervallet får vara högst ett år.

2) Intervallet får vara högst 1600 drifttimmar, dock inte längre än två år.

AFS 1999:8

6

Vid kontrollen skall särskild omsorg ägnas åt:

– Manöver- och skyddsanordningar samt övriga delar av styrutrustningen

som ingår i eller kan påverka pressens, gradsaxens eller matarverkets

start- och stoppfunktion.

– Koppling och broms på mekanisk press eller gradsax.

– Skruvförband som ingår i kolv- och cylinderdelar samt övriga förband som

binder överliggande transmissionselement till pressens löpare respektive

gradsaxens skärbalk och tillhållare.

– Andra maskindelar som utsätts för förslitning eller utmattningspåkänningar

och som har betydelse för personsäkerheten.

8 § Fortlöpande tillsyn, underhåll och kontroll skall utföras av sakkunnig

person.

Anteckningar skall föras om fortlöpande tillsyn, underhåll och kontroll. De skall

förvaras på arbetsstället.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter¹ träder i kraft den 1 april 2000. Samtidigt upphävs följande.

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1987:15) med föreskrifter om

pressar.

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:5) med föreskrifter om

gradsaxar.

Hänvisningar till de upphävda föreskrifterna, som finns i författningar från

Arbetarskyddsstyrelsen, skall i stället avse motsvarande bestämmelser i de

nya föreskrifterna.

________________

Dessa föreskrifter² träder i kraft den 1 januari 2001.

1

AFS 1999:8

2

AFS 2000:34

AFS 1999:8

7

Bilaga 1

Tekniska krav på pressar och gradsaxar som

avses i 1 § A.

1. Inledande anmärkning

För pressar och gradsaxar som skall uppfylla kraven i denna bilaga krävs inte

nödvändigtvis samma åtgärder som för att uppfylla de grundläggande krav

som ställs på pressar och gradsaxar enligt Arbetarskyddsstyrelsens

kungörelse (AFS 1993:10, ändrad genom AFS 1994:48 och omtryckt) med

föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar.

2. Gemensamma krav för utrustning på pressar och gradsaxar

2.1 Pressar och gradsaxar skall ha ett utförande som ger betryggande

säkerhet. Om brott eller slitage på del av press eller gradsax medför risk för

personskada skall detta särskilt beaktas.

2.2 Förband, såsom skruv-, nit- eller limförband, skall vara monterade så att

inte delar lossnar och orsakar personskada.

2.3 Koppling och broms på mekaniska pressar och gradsaxar skall vara

skyddade mot att olja, fett och främmande föremål tränger in och påverkar

funktionen på farligt sätt.

2.4 Mekaniska pressar och gradsaxar i kategori I skall ha broms som var som

helst under arbetsslaget säkert kan stoppa och hålla fast löparen respektive

skärbalken.

Fjädersystem till koppling och broms på sådana maskiner skall vara utförda

så att fjäderbrott inte påverkar funktionen på farligt sätt.

Vid bortfall av energi skall kopplingen gå ur och bromsen slå till automatiskt.

2.5 Mekaniska pressar i kategori II, III, IV och V samt mekaniska gradsaxar i

kategori II och IV skall ha broms eller annan anordning som säkert kan hålla

fast löparen respektive skärbalken efter fullbordat slag.

2.6 Hydrauliska och pneumatiska utrustningar skall vara utförda och ordnade

så

– att högsta avsedda tryck inte överskrids i någon del,

– att inställt arbetstryck inte överskrids,

– att utströmmande tryckmedium inte orsakar personskada,

– att tryckvariationer eller tryckbortfall inte orsakar farlig maskinrörelse,

– att utrustningen är väl skyddad mot skada genom yttre påverkan,

– att ledningar är fastsatta, placerade eller skyddade så att de vid eventuellt

brott inte slungas ut och orsakar personskada samt

AFS 1999:8

8

– att tryckmediet inte förorenas så att skyddsfunktionen påverkas på farligt

sätt.

Dessutom gäller

– att ett hydraulsystem skall vara självavluftande eller ha avluftnings-

anordning samt

– att i en ackumulator med gasfyllning får användas endast sådan gas som

inte reagerar med hydraulvätskan.

2.7 Pressar av överkolvstyp skall vara utförda så att löparen inte kan falla ned

och orsaka personskada. Hydrauliska och pneumatiska gradsaxar skall vara

utförda så att deras skärbalk inte kan falla ned och orsaka personskada.

2.8 Hydraulsystem skall automatiskt bli trycklöst när pumpmotorn stängs av

utom i de delar där tryckbortfall kan leda till farlig maskinrörelse.

2.9 Anordning för reglering av förladdningstryck på ackumulator skall kunna

låsas vid ett bestämt tryck.

2.10 I styrutrustningar för pressar och gradsaxar skall finnas skyddsfunktioner

som är utförda så att manöverdon måste påverkas på nytt för att press- eller

klipprörelser skall kunna startas

– efter omställning av manöver- eller körsätt,

– efter påverkan av ett skydds förreglingsdon,

– efter bortfall av manöverspänning,

– efter bortfall av drivtryck samt, beträffande pressar,

– efter påverkan av verktygssäkring eller utkastargivare.

2.11 Styrutrustningar på pressar och gradsaxar i kategori I skall fungera så att

fel på en komponent som påverkar skyddsfunktionen inte medför

personskada.

Mekaniska pressar och gradsaxar får efter ett fel i styrutrustningen kunna

starta på nytt först sedan felet avhjälpts (automatisk övervakning). Detta gäller

även för hydrauliska och pneumatiska pressar och gradsaxar vid fel i den

elektriska delen av styrutrustningen.

Skyddsfunktion skall under presslag eller klipprörelse vara inkopplad tills

risken för personskada upphört. Den får inte kunna påverkas av ned-

smutsning eller andra yttre störningskällor så att personskada kan uppstå.

2.12 Excenterpressar och mekaniska gradsaxar i kategori I skall vara utförda

så

– att stopptiden vid funktionsstörning hos manöverventiler inte förlängs så

mycket att risk för personskada uppstår,

AFS 1999:8

9

– att manöverventilernas funktion inte påverkas vid fel på anordningen för

snabbtömning av koppling och broms,

– att programverkets lägeskopplare och nockar inte går att ställa i sådant

läge att risk för personskada uppstår samt

– att risk för oavsiktligt presslag respektive klipprörelse inte uppstår vid fel i

transmission mellan programverk och excenteraxel.

2.13 Styrutrustningar på excenterpressar och gradsaxar i kategori I skall ha

anordning (s.k. bromsvakt) som hindrar nytt arbetsslag om stoppfunktionen

försämras mer än ett av tillverkaren avsett maximivärde.

2.14 Pressar och gradsaxar skall ha tydlig och varaktig märkning med uppgift

om:

– tillverkarens och leverantörens namn och adress,

– maskinens typbeteckning, tillverkningsnummer och år,

– maskinens massa (vikt),

– i tillämpliga fall maskinens högsta arbetstryck,

– pressens maximala presskraft samt

– största plåttjocklek vid specificerad brotthållfasthet för klippning i

gradsaxen.

Pressar och gradsaxar i kategori I skall dessutom vara märkta med uppgift om

maskinens maximala stopptid och minsta skyddsavstånd.

2.15 Pressar som används med manuell betjäning skall på betjäningssidan ha

något av följande operatörsskydd:

– Tvåhandsmanöveranordning med tvåhandsmanöverdon för varje operatör.

– Beröringsfritt skydd (t.ex. ljusridå).

– Skyddsgrind.

– Skyddat pressverktyg.

Detta behövs dock inte om arbetsstycket är så varmt att det måste hanteras

med hjälpverktyg enligt 2.9, i bilaga 2 eller om pressen har långsam

slutningsrörelse enligt 2.33, i bilaga 1.

Arbetsmiljöverket kan medge undantag från första stycket om inspektionen

bedömer att motsvarande säkerhet uppnås på annat sätt.

Gradsaxar för klippning av plåt med högst 6 mm tjocklek och för manuell

betjäning skall ha fast eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och

tillhållare.

Övriga gradsaxar för manuell betjäning skall ha något av följande

operatörsskydd:

– Tvåhandsmanöveranordning med tvåhandsmanöverdon för varje operatör.

– Beröringsfri skyddsanordning.

– Fast eller förreglande avskärmningsskydd framför skär och tillhållare.

AFS 1999:8

10

De sidor av en press eller gradsax, från vilka betjäning inte sker, skall ha

avskärmningsskydd eller annat skydd enligt 2.21 i bilaga 1 som hindrar att

man når riskområdet när farlig maskinrörelse pågår. Sidoskydd behövs dock

inte när en press betjänas med tvåhandsmanöveranordning och operatören

har full uppsikt över riskområdet. (AFS 2000:32)

2.16 Pressar som används i automatdrift skall ha skyddat pressverktyg enligt

punkt 2.7 i bilaga 2 eller skydd enligt 2.21 i bilaga 1 som hindrar att man når

riskområdet när farlig maskinrörelse pågår. Motsvarande gäller för maskinella

hanteringsutrustningar.

Gradsaxar som används i automatdrift skall ha avskärmningsskydd eller annat

skydd enligt 2.21 i bilaga 1. Motsvarande gäller för gradsaxar, som

huvudsakligen är avsedda för manuell betjäning, när de används i

automatdrift.

2.17 Manuellt betjänade pressar och gradsaxar med tvåhandsmanöver-

anordning skall vara utförda så att press- eller klipprörelse

– kan starta endast om båda manöverdonen börjar påverkas inom en halv

sekund,

– stoppar eller görs ofarligt om något av donen släpps och

– inte kan starta igen förrän båda donen släppts och åter påverkas.

2.18 Tvåhandsmanöverdonen skall vara placerade på sådant skyddsavstånd

att operatören inte hinner nå fram till det närmaste riskstället i riskområdet

innan pressens löpare, eller gradsaxens skär och tillhållare, stannat eller nått

ofarligt läge. Vid beräkning av skyddsavståndet skall användas maskinens

maximala stopptid samt en rörelsehastighet av minst 1,6 m/s för operatören.

2.19 Pressar och gradsaxar som används med beröringsfritt skydd skall vara

utförda så att

– presslag eller klipprörelse avbryts och hindras från att starta när kroppsdel

påverkar skyddsfältet samt att

– återstart, efter stopp av pågående slutningsrörelse med skyddsanord-

ningen, kan ske endast efter manuell påverkan av särskilt återställ-

ningsdon.

Manuellt betjänade pressar och gradsaxar med beröringsfritt skydd på

betjäningssidan skall ha detta utfört så att riskområdet inte kan nås utan att

skyddsfältet påverkas. Om det behövs skall särskilt kompletterande

avskärmningsskydd finnas på betjäningssidan.

Det får inte vara möjligt att passera skyddsfältet på betjäningssidan av en

manuellt betjänad press. Detta gäller dock inte för en press som har så stort

gap att man kan stiga in i riskområdet om manövrering sker med annan

manöveranordning än det beröringsfria skyddet och operatören därvid har god

AFS 1999:8

11

uppsikt över riskområdet. Sådant manöverdon skall för start och stopp ha

dubblerad funktion.

Beröringsfri skyddsanordning till en gradsax får inte kunna användas som

startanordning.

2.20 Beröringsfria skydd skall vara placerade på sådant skyddsavstånd att

operatören inte hinner nå fram till det närmaste riskstället i riskområdet innan

pressens löpare eller gradsaxens skär och tillhållare stannat eller nått ofarligt

läge. Vid beräkning av skyddsavståndet skall användas maskinens maximala

stopptid samt en rörelsehastighet för operatören av

– minst 2,5 m/s vid snabba repetitiva arbetsförlopp (s.k. plockarbeten) i en

press och

– minst 1,6 m/s vid arbete med stora svårhanterliga arbetsstycken i en press

där operatören står och arbetar samt

– minst 1,6 m/s vid arbete i en gradsax.

Om en provstav med 16 mm i diameter inte känns av inom hela skyddsfältet

skall skyddsavståndet ökas med den sträcka som åtgår innan en hand som

förs in på det ogynnsammaste stället påverkar skyddsfältet så att stoppsignal

ges.

2.21 Pressar och gradsaxar som betjänas manuellt skall utöver skydd på

betjäningssidan ha skydd på övriga sidor. Sådant skydd samt skydd på en

press eller gradsax som används för automatdrift skall vara utfört enligt något

av följande alternativ:

– Avskärmningsskydd som är fastsatt med nit, svets eller på annat likvärdigt

sätt.

– Avskärmningsskydd som går att öppna eller ta bort och som är förreglande

så att det hindrar presslag eller klipprörelse om det inte är i skyddsläge.

Förregling behövs inte på sidoskydd till manuellt betjänad gradsax.

– Beröringsfritt skydd, t.ex. ljusbom, som hindrar presslag eller klipprörelse

om skyddet påverkats. Skyddet skall vara utfört med dubblerad och

övervakad skyddsfunktion.

När ett beröringsfritt skydd har påverkats får pressen eller gradsaxen kunna

startas på nytt med det ordinarie manöverdonet först efter påverkan av ett

särskilt don (återställning). Motsvarande gäller om man kan vistas innanför

öppnings- eller borttagbara avskärmningsskydd.

Särskilt skydd på baksidan av en gradsax behövs inte om ingrepp i

riskområdet hindras av annan anordning som ger likvärdigt skydd.

2.22 Inställning av mataranordningar skall kunna utföras när pressens löpare,

respektive gradsaxens skärbalk står stilla om inte betryggande säkerhet kan

uppnås på annat sätt.

AFS 1999:8

12

Vid test av samfunktion mellan en maskin och ett matarverk skall samma

skyddsåtgärder vidtas som vid produktion. Motsvarande gäller även vid

provkörning efter verktygsuppsättning.

2.23 Om vid verktygsuppsättning flera personer deltar samtidigt på pressens

eller gradsaxens fram- och baksida skall det finnas manöverdon så att minst

en person på var sida deltar i manövreringen. Detta gäller dock inte om

baksidan har skydd som effektivt hindrar att man når in i riskområdet när farlig

maskinrörelse pågår.

Särskilda krav för utrustning på pressar

2.24 Karosseripressar och liknande stora pressar skall ha en anordning som

blockerar löparen vid justerings- och reparationsarbeten. Om anordningen inte

förmår uppta hela presskraften får slutningsrörelsen inte kunna sättas igång

när löparen är blockerad.

2.25 Väljare för omkoppling mellan olika manöversätt, skyddssätt eller körsätt

skall fungera så att man måste låsa upp dem för att kunna koppla om från ett

läge där maskinens skyddssystem är inkopplat till ett läge där det är

urkopplat. Alternativt skall väljare vara placerade i låsbart skåp.

2.26 Styrutrustning på hydrauliska och pneumatiska pressar i kategori I skall

normalt vara utförd så att löparen under slutningsrörelse automatiskt

reverserar om operatören släpper manöverdonet eller påverkar skyddsfältet

på beröringsfritt skydd innan verktyget nått ofarligt läge. Vid

verktygsinställning får reverseringsfunktionen vara bortkopplad.

På pressar för bearbetning av grovplåt eller tunga och svårhanterliga detaljer

skall reverseringsfunktionen automatiskt kopplas bort när bearbetningen

börjar.

2.27 Enhandsmanövrering får inte kunna ske från tvåhandsmanöverdon utan

endast från ett särskilt manöverdon som är skyddat mot oavsiktlig påverkan.

Fotmanöverdon får kunna påverkas endast framifrån.

2.28 På pressar som manövreras med beröringsfritt skydd skall

manöverkretsen automatiskt brytas om skyddsfältet inte påverkats inom

inställd tid. Därefter får en press kunna startas på nytt endast efter påverkan

av särskilt don (återställning).

2.29 Pressar som har en skyddsgrind på betjäningssidan skall vara utförda så

att riskområdet inte kan nås när grinden är stängd. Om det behövs skall

kompletterande avskärmningsskydd finnas på betjäningssidan.

Skyddet får inte kunna stänga med så stor kraft att det orsakar personskada.

AFS 1999:8

13

2.30 Skyddsgrind på excenterpressar skall vara kvar i skyddsläge till dess att

presslaget fullbordats och löparen stannat i sitt övre läge (låsfunktion). På kil-

eller pinnkopplade excenterpressar skall dessutom en signal ha erhållits om

att kopplingsspärren återgått till spärrat läge innan skyddet får kunna öppnas.

Skyddsgrind på skruvpressar samt på hydrauliska och pneumatiska pressar

skall vara kvar i skyddsläge till dess att retursignal för löparen erhållits.

2.31 Styrutrustning till en skyddsgrind skall fungera så att fel på en komponent

som påverkar skyddsfunktionen inte medför risk för personskada. Nytt

presslag får kunna startas först efter det att felet avhjälpts.

Utrustningen skall kopplas direkt till en manöverventil. På excenterpressar

skall manöverventilen ha dubblerad funktion och vara övervakad.

2.32 En skyddsgrind som går att ta bort eller svänga undan från sitt avsedda

skyddsläge skall ha en förreglande anordning, som hindrar grinden från att

starta ett presslag när den är borttagen eller undansvängd från sitt

skyddsläge.

2.33 Pressar får användas utan skyddsanordning om de

– har handspak som direkt påverkar en riktningsventil och har slutnings-

rörelse som är högst 20 mm/s eller

– har fot- eller handmanöverdon och slutningsrörelsen är högst 10 mm/s.

Signal från manöverdonet skall därvid vara dubblerad och direkt påverka

ställdonet, t.ex. en ventil, kontaktor eller en dragmagnet.

I båda fallen gäller

– att manövreringen skall ske med hålldon så att löparen stannar eller går i

retur om påverkan av donet upphör samt

– att fallhastigheten hos löparen, t.ex. vid ledningsbrott, inte får kunna

överstiga 5 mm/s.

2.34 Vid verktygsinställning och slaglängdsinställning på excenterpressar skall

löpare och verktyg säkert kunna hållas i önskat läge, för hand eller med hjälp

av en på pressen befintlig utbalanseringsutrustning.

2.35 Verktygsinställning i excenterpressar med hjälp av dragstång får kunna

ske endast när motorn är frånslagen och svänghjulet står stilla.

Slaglängdsinställning i excenterpressar med hjälp av dragstång får kunna ske

endast när manöverventilens ström är bruten eller när motorn är frånslagen

och svänghjulet står stilla.

Om en dragstång till excenteraxel eller svänghjul kan lämnas kvar i dragläge

får pressen inte kunna köras innan stången tagits bort.

2.36 Hydrauliska eller pneumatiska fastspänningselement på en press skall

fungera så att maskinrörelsen är hindrad och verktyget inte kan falla ned om

trycket understiger det inställda värdet.

AFS 1999:8

14

2.37 Vid verktygsinställning med tvåhandsmanövrering i en mekanisk press

skall löparen stegas fram (avbruten manöverimpuls) eller också skall en

långsam slutningsrörelse användas.

För pressar som inte uppfyller kraven för användning av tvåhandsmanövrering

i normal drift, t.ex. pressar för enbart automatdrift, gäller att verktygsinställning

skall ske med en långsam slutningsrörelse eller att tvåhandsmanöverdonen

har en för maskinens betjäning så ogynnsam placering att det inte finns risk

för att de används i normal drift.

2.38 När operatörsskyddet på en press inte kan användas vid verk-

tygsinställning får enhands- eller fotmanövrering användas. Därvid skall något

av följande villkor vara uppfyllt:

– Manöverdonet är placerat så att operatören inte når in i riskområdet.

– Löparens slutningsrörelse är högst 20 mm/s vid enhandsmanövrering och

högst 10 mm/s vid fotmanövrering.

I båda fallen gäller

– att manövreringen skall ske med hålldon så att löparen stannar eller går i

retur om påverkan av donet upphör samt

– att fallhastigheten hos löparen, t.ex. vid ledningsbrott, inte får kunna

överstiga 5 mm/s.

Särskilda krav för utrustning på kantpressar

2.39 Kantpressar i kategori I som har fotmanöverdon skall kunna utföra

slutningsrörelsen i två steg (avbrutet slag). Skyddsfunktionen skall vara

inkopplad till dess att öververktyget är högst 6 mm över arbetsstycket.

2.40 Kantpressar skall ha anslag som ger säkert stopp för arbetsstycken. Om

inställningsanordningen för anslaget är placerad på pressens baksida får den

inte kunna nås för omställning från framsidan.

2.41 Kantpressar skall ha minst två stöd för arbetsstycken. Dessa skall vara

ställbara mot verktygskanten samt i sid- och höjdled.

2.42 När ett beröringsfritt skydd på kantpressens betjäningssida går att fälla

ned till horisontellt läge skall det därvid använda skyddsavståndet vara minst

0,85 m från närmaste riskställe i riskområdet.

Särskilda krav för utrustning på gradsaxar

2.43 Gradsaxar skall ha anordning för att spärra skärbalken vid skärbyte,

översyn eller liknande ingrepp.

För skärbyte skall det finnas lämpliga hjälpmedel så att hanteringen kan ske

på ett säkert sätt.

AFS 1999:8

15

2.44 Övre skärbalk till en gradsax utan motordrift skall vara anordnad så att

den vid uppfällt läge inte kan falla ned och orsaka personskada.

2.45 Ett fast avskärmningsskydd framför skär och tillhållare på gradsaxar skall

vara utfört så att det hindrar ingrepp till skär och tillhållare. Motsvarande gäller

för ett förreglande avskärmningsskydd när detta är i skyddsläge. Om ett

förreglande avskärmningsskydd inte är i skyddsläge skall farlig klipprörelse

vara hindrad.

Styrutrustning till ett förreglande avskärmningsskydd skall fungera så att fel på

en komponent som påverkar skyddsfunktionen inte medför risk för

personskada. Skyddsfunktionen skall automatiskt övervakas så att fel

upptäcks i samband med ny start av motor eller när skyddet öppnas. Ny

klipprörelse får därefter kunna ske först efter det att felet avhjälpts.

AFS 1999:8

16

Bilaga 2

Organisatoriska krav på pressar och gradsaxar som

avses i 1 § B eller C.

1. Inledande anmärkning

Kraven i denna bilaga gäller när respektive risk finns vid användning av

pressar och gradsaxar.

2. Gemensamma krav för användning av pressar och gradsaxar

2.1 Pressar i kategori II - V och gradsaxar i kategori II och IV skall när de

används vara försedda med tillämplig kategoriskylt:

– Pressar med skyddsgrind (kategori II): DENNA PRESS FÅR ENDAST

ANVÄNDAS MED SKYDDSGRIND ELLER SKYDDAT PRESSVERKTYG.

– Pressar som är avsedda att användas endast med skyddade pressverktyg

(kategori III): DENNA PRESS FÅR ENDAST ANVÄNDAS MED SKYDDAT

PRESSVERKTYG.

– Pressar som är avsedda att användas endast för manuellt arbete med

varma arbetsstycken (kategori IV): DENNA PRESS FÅR ENDAST AN-

VÄNDAS FÖR BEARBETNING AV VARMT ARBETSSTYCKE.

– Pressar som är avsedda att användas endast för automatdrift (kategori V):

DENNA PRESS FÅR ENDAST ANVÄNDAS FÖR AUTOMATDRIFT.

– Gradsaxar som har fasta eller förreglande avskärmningsskydd framför skär

och tillhållare för att skydda operatören vid manuell betjäning (kategori II):

DENNA GRADSAX FÅR ENDAST ANVÄNDAS MED FAST ELLER

FÖRREGLANDE AVSKÄRMNINGSSKYDD FRAMFÖR SKÄR OCH

TILLHÅLLARE.

– Gradsaxar som är avsedda att användas endast för automatdrift (kategori

IV): DENNA GRADSAX FÅR ENDAST ANVÄNDAS FÖR AUTOMATDRIFT.

2.2 Åtgärder skall vara vidtagna för att motverka farligt buller när bearbetning

av ett arbetsstycke pågår.

Pressar och gradsaxar skall vara vibrationsisolerade från byggnadsstomme i

den omfattning som behövs för att motverka att vibrationer fortplantas.

2.3 Arbetsområde vid pressar och gradsaxar skall hållas fritt från materialspill

och andra störande hinder så att manövrering, justering, underhåll, smörjning,

verktygsuppsättning och skärbyte kan utföras på ett säkert sätt.

Material som skall bearbetas skall placeras så att operatörerna kan arbeta

med för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.

AFS 1999:8

17

Arbete som innebär stark styrning eller bundenhet eller ensidigt rutinarbete

skall normalt inte förekomma.

2.4 Om en väljare för omkoppling av t.ex. manöversätt eller körsätt är

placerad i låsbart s.k. manöverskåp, skall detta efter utförd omkoppling hållas

låst och nyckeln förvaras hos ansvarig person.

2.5 Vid uppsättnings- och inställningsarbeten skall användas sådan metod

som ger betryggande säkerhet. Till pressverktyg och gradsaxskär skall

erforderliga lyft- och transportanordningar användas.

Skärbalken på en gradsax skall vid uppsättningsarbete vara spärrad eller på

annat sätt säkrad i sitt läge. Stödanordning som hindrar att skäret faller ned

skall användas. Skärets massa skall vara avlastad.

2.6 Vid motordriven verktygsinställning skall pressarnas respektive

gradsaxarnas skyddsanordningar användas så långt detta är möjligt.

Avskärmningsskydd på baksidan av pressar och gradsaxar liksom skydd

framför skär och tillhållare på en gradsax får därvid vara öppet om operatören

på annat sätt hindras från att nå in i riskområdet när farlig maskinrörelse

pågår.

Särskilda krav för användning av pressar

2.7 Ett skyddat pressverktyg skall vara utfört så att verktygsdelarna inte kan

öppnas mer än 6 mm eller ha särskilt skydd som hindrar att man når in i

riskområdet. Om skyddet är öppningsbart får ett presslag kunna ske endast

när skyddet är i skyddsläge.

2.8 Pressverktyg skall när de används vara utförda så att klämrisk mellan

olika delar i verktyget förebyggs.

Ett pressverktyg som väger mer än 15 kg skall vara utfört så att det kan lyftas

på säkert sätt med en lyftanordning. Ett sådant pressverktyg skall ha uppgift

om verktygsvikten angiven på skylt eller instansat i verktyget på ett tydligt och

varaktigt sätt. Pressverktyg som väger mer än 25 kg skall hanteras med

lyftanordning.

2.9 Manuellt arbete med varma arbetsstycken i pressar får utföras utan

skyddsanordning endast om

– varje arbetsstycke är så varmt att operatören måste använda hjälpverktyg

samt

– ingen kroppsdel behöver föras in i riskområdet vid betjäningen.

Om någon kroppsdel måste föras in i riskområdet i samband med smörjning

av verktygsdelar eller borttagning av glödskal skall pressen ha en

blockeringsanordning som därvid tillförlitligt hindrar start. Dessutom skall

startfunktionen vara dubblerad och övervakad.

AFS 1999:8

18

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen

av föreskrifterna om användning av pressar och

gradsaxar

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

styrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om användning av pressar och gradsaxar.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande,

utan deras funktion är att förtydliga innebörden av föreskrifterna (t.ex. upplysa

om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar och

förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och

hänvisningar.

Inledning

Huvudsyftet med de nu föreliggande föreskrifterna är att reglerna inom detta

maskinområde ska bli mer lättöverskådliga. De baseras på tidigare gällande

nationella föreskrifter, men ansluts nu till de övergripande föreskrifter som är

en följd av Sveriges förpliktelse att överföra EG-direktiv till svenska

föreskrifter.

En stor del av de pressar och gradsaxar som, när de släpptes ut på

marknaden, omfattades av kungörelserna AFS 1987:15, Pressar respektive

1990:5, Gradsaxar kan antas fortfarande vara i bruk och därmed omfattas av

kraven i bilaga 1. För att bibehålla den säkerhetsnivå som fastställts för detta

maskinområde och för att underlätta tillämpningen av föreskrifterna har

kommentarerna från dessa kungörelser i huvudsak bibehållits.

Kommentarer till de enskilda paragraferna

Till 1 § Föreskrifterna utgör ett komplement till Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter (AFS 1998:4) om användning av arbetsutrustning och anger

preciseringar och förtydliganden som bedöms vara väsentliga för pressar och

gradsaxar som omfattas av 1 §.

Pressar och gradsaxar som tillverkades före 1 januari 1995 omfattas i

allmänhet av de tekniska kraven i bilaga 1. Undantagna bland dessa är de

pressar och gradsaxar som tillverkades under år 1994 och är CE-märkta.

Av 1 § framgår att föreskrifterna gäller även för pressar som bearbetar andra

material än metall. Som exempel kan nämnas pressning av gummi samt

formpressning av laminat.

AFS 1999:8

19

För de pressar och saxar som undantagits från föreskrifterna gäller ändå de

allmänna bestämmelserna i arbetsmiljölagen samt vissa av Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter av övergripande karaktär. För vissa risker i

sådana pressar och saxar som undantagits kan dock föreskrifterna för pressar

och gradsaxar tjäna till vägledning.

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren själv (om det är en fysisk person) och

företagare utan anställda (ensamföretagare eller flera som arbetar för

gemensam räkning) skyldiga att följa Arbetsmiljölagen i fråga om risker som

kommer från tekniska anordningar.

Till 5 och 6 §§ Personskyddet vid arbete i press eller gradsax kan i princip

ordnas på två olika sätt. Det ena är att bygga in säkerhetsfunktioner i

pressens eller gradsaxens konstruktion. Det andra är att begränsa an-

vändningen så att det inte går att nå in i verktyget, t.ex genom att vid

pressarbeten använda skyddat pressverktyg (se punkt 2.7 i bilaga 2). Detta

gäller oavsett om en eller flera personer deltar i arbetet. Väsentligt högre krav

behöver ställas på att en press har en säker funktion när någon är tvungen att

föra in någon del av kroppen i ett verktyg som inte har något skydd, jämfört

med när verktyget är oåtkomligt bakom ett avskärmningsskydd. Mot bakgrund

av den insikten har pressar och gradsaxar indelats i kategorier.

Vad som avses med långsam slutningsrörelse framgår av punkt 2.33 i bilaga

1.

I bilaga A finns grafiska scheman över vad som gäller om märkning, samt

produktions-, skydds-, manöver- och körsätt för pressar i olika kategorier.

Till 7 och 8 §§ I den årliga kontrollen kan t.ex. ingå sådana uppgifter som att

– kontrollera lamellspel i koppling och broms,

– kontrollera skruvförband mellan cylinder och cylindergavel samt

– sprickundersöka kulskruv på en excenterpress.

Vem som är sakkunnig har arbetsgivaren att bedöma. Det kan vara en

utbildad person inom det egna företaget eller någon från tillverkar- eller

serviceföretag.

I samband med skötsel och kontroll av en press är det viktigt att anteckningar

görs enligt följande:

– Datum för när skötsel och kontroll utförts samt fel som framkommit.

– Uppgift om när delar har bytts ut samt om utbytet gjorts på grund av haveri,

slitage eller enligt leverantörens skötselinstruktioner.

– Uppgift om vem som vidtagit åtgärderna.

Däremot kan anteckningar om fortlöpande daglig tillsyn, t.ex. funktionskontroll

av en tvåhandsmanöveranordning eller en ljusridå normalt undvikas.

AFS 1999:8

20

Kommentarer till Bilaga 1

Till Punkt 1 EG-direktiv enligt ”den nya metoden” är allmänt hållna och de

närmare specifikationerna ges i harmoniserade standarder, som inte är

bindande. Sådana standarder återspeglar den tekniska utvecklingsnivån då

de utfärdas och är primärt avsedda för produkter som tillverkas efter deras

ikraftträdande. Det är dock inget som hindrar att man söker vägledning i

sådana standarder vid tillämpningen även när det gäller äldre utrustning. Det

är då viktigt att man tar hänsyn till att avsikten inte är att ”gammal” utrustning

alltid skall uppgraderas till en nivå som motsvarar de krav som ställs på ”ny”

motsvarande utrustning.

Till Punkt 2.1 Ett exempel på vad som särskilt kan behöva beaktas är en

excenterpress med axelriktning från operatörsplatsen och bakåt. Vid brott på

axeltappen på en sådan press, när särskilt stödlager inte finns, kan tappen

falla ned och orsaka personskada. En bygel för axeltappen kan vara ett sätt

att hindra sådan skada.

Till Punkt 2.2 Förband som är av betydelse för personsäkerheten är bl.a. de

som förbinder

– delar ingående i kopplings-bromsenhet,

– kolv med kolvstång,

– kolvstång med pressens löpare, respektive gradsaxens skärbalk och

– cylindergavel med cylinder.

För löst dragna skruvförband har medfört att skruvar lossnat i bromsenheter

och hindrat bromsens normala funktion. Det är således viktigt att ta hänsyn till

de av tillverkaren angivna åtdragningsmomenten. Därutöver kan det beroende

av belastningsfallet vara nödvändigt med en kompletterande låsning av

förbandet.

Till Punkt 2.5 Som alternativ till broms, t.ex. hos skruvpress som har

skyddsgrind som operatörsskydd, kan en blockeringsanordning användas

som är utförd så att grinden inte öppnar förrän blockeringen är i ingrepp.

Till Punkt 2.6 Det är viktigt att ordna så att inte utströmmande tryckmedium

orsakar personskada vid brott eller läckage på ledning. För invändigt dragna

ledningar ger maskinstativet ofta tillräckligt skydd. Utvändigt dragna ledningar

på lägre nivå än 2,5 m över golv eller arbetsplan kan t.ex. förses med

rörskydd eller avskärmning.

AFS 1999:8

21

Om en press eller en gradsax används för att bearbeta varma arbetsstycken

kan det ibland vara lämpligt att använda svårantändlig (t.ex. vattenbaserad)

hydraulvätska.

Till Punkt 2.7 Pressar och gradsaxar som har ventil (s.k. hållventil), som

säkerställer stoppfunktionen även vid ledningsbrott, uppfyller normalt kravet

på att löparen respektive skärbalken inte får kunna falla ned om ventilen är

placerad direkt på cylinderns minussida.

Till Punkt 2.9 Det är lämpligt att ha det ordnat så att gasackumulatorns

förladdningstryck kan kontrolleras utan att man behöver göra någon särskild

inkoppling på gassidan.

Till Punkt 2.11 Kraven i punkten 2.11 är principiellt ställda så att ett fel under

en arbetscykel inte skall kunna leda till personskada. Erfarenheten visar att

om start- och stoppfunktionen är dubblerad och övervakad får man en hög

säkerhet. Vid ett fel som uppstår i den ena delen av den dubblerade

funktionen ger den andra delen skydd. Övervakningsfunktionen hindrar

därefter ny start tills felet avhjälpts.

För att skyddsfunktionen skall kunna kvarstå behöver styrutrustningen bl.a.

vara utförd så

– att oavsiktlig start av presslag eller klipprörelse hindras,

– att dubbelslag inte uppträder,

– att försämrad stoppfunktion på en excenterpress eller en mekanisk gradsax

indikeras,

– att skydd mot spontant ingrepp i verktyg (s.k. eftergrepp) finns,

– att självhållning inte kan börja för tidigt,

– att fel på returfunktionen hos en skruvpress inte leder till personskada

genom studs av löparen samt

– att skydd finns mot yttre störningar.

Risken för personskada är vanligtvis undanröjd när pressverktyg respektive

tillhållare och skär under slutningsrörelsen nått det läge då man inte hinner in

med handen i verktyget innan verktygsdelarna slutits. Vid detta läge får, om

risken är undanröjd, skyddsfunktionen kopplas bort och arbetsslaget fullföljas

utan att manöverdonet påverkas, d.v.s. maskinen tar självhållning.

Till Punkt 2.12 Den funktionsstörning man i första hand tänker på hos

manöverventiler är att någon av de två ventilspindlarna i samband med ett

arbetsslag inte återgår till sitt viloläge. Detta medför att den andra

ventilspindeln ensam får tömma tryckmediet ur koppling och broms under ett

arbetsslag.

AFS 1999:8

22

Om en snabbtömningsanordning ingår i konstruktionen måste denna, för att

uppfylla paragrafens villkor, placeras parallellt med manöverventilen.

Ett beprövat sätt att uppnå avsedd säkerhetsnivå för lägeskopplare och

nockskivor är att ha dessa inbördes fixerade och betryggande fastsatta.

Övervakning av kritiska fel i programverket kan erhållas genom att ha

självhållningen och stoppfunktionen på uppåtgående kurvor. Se vidare SMS-

rapport 11 Pressar - Säkerhet.

Övervakning av programverkets rotation är en bra lösning när programverket

är kedjedrivet.

Till Punkt 2.13 Som komplement till automatisk övervakning av en

stoppsträcka är det lämpligt att pressen respektive gradsaxen har en

markering så att förlängningen av stoppsträckan lätt kan observeras. Detta

kan vara ett bra sätt att i god tid observera behovet av underhåll.

Vanligen övervakas bromsen med hjälp av en kamkurva i programverket.

Mekanisk anordning, som i samband med påbörjat dubbelslag eller försämrad

bromsförmåga automatiskt träder i funktion och hindrar varje oväntad

slutningsrörelse, anses också uppfylla paragrafens krav.

Vid långtidsdrift med lägre varvtal än det maximala är det lämpligt att varje

vecka kontrollera stoppfunktionen genom drift med det maximala varvtalet.

Till Punkt 2.14 Förutsättningen för att man skall kunna märka en press eller

gradsax med dess maximala stopptid är i praktiken att denna har mätts upp

och beräknats. Att känna till vilken stopptid en press eller gradsax i kategori I

har är av stor betydelse för personsäkerheten. Anledningen är att stopptiden

tillsammans med operatörens rörelsehastighet ligger till grund för

skyddsavståndet från t.ex. tvåhandsmanöverdon eller beröringsfri

skyddsanordning till riskstället i riskområdet. Se vidare punkt 2.18 och punkt

2.20 i bilaga 1.

Med maximal stopptid menas den stopptid som erhålls vid den inställning av

t.ex. vätske- eller lufttryck som ger den längsta stopptiden samt tillägg för

slitage och korrektionsfaktor för fel i mätutrustningen.

Till Punkt 2.15 Bilaga A ger vägledning för hur pressar i de olika kategorierna

kan användas inom ramen för föreskrifternas tillämpning.

Exempel på pressar där särskilt sidoskydd som avskärmning vanligtvis inte

fordras är tvåhandsmanövrerad s.k. bordspress eller enpelarpress med upp till

1200 mm bredd.

En gradsax för plåt med högst 6 mm tjocklek avser en sax som är dimen-

sionerad för att klara högst 6 mm tjock stålplåt utefter hela klipplängden. Om

AFS 1999:8

23

gradsaxen har större klipplängd än 1 000 mm är det lämpligt att räkna med att

saxen kan betjänas av två operatörer.

Till Punkt 2.16 Om man vid automatdrift öppnar ett förreglande

avskärmningsskydd så att manöverkretsen för arbetsslag bryts, är det viktigt

att även manöverfunktionen för en maskinell hanteringsutrustning såsom ett

bandmatarverk eller en plockrobot blockeras. Tillbud och personskador har

inträffat inne i verktygsdelar därför att en hanteringsutrustning helt oväntat har

startat när operatören i samband med justeringsarbete råkat komma åt en

lägesavkännare för frammatning. Maskinrörelse får, enligt vad som framgår av

punkt 2.10 i bilaga 1, kunna starta endast efter det att avskärmningsskyddet

stängts och manöverdonet påverkats på nytt. När man istället för

avskärmningsskydd använder en beröringsfri skyddsanordning (t.ex. ljusbom)

så måste detta efter påverkan först återställas innan arbetsslag får kunna

startas med det ordinarie manöverdonet. Se punkt 2.21 i bilaga 1.

Det är vanligt att det finns riskområden även på hanteringsutrustning. Dessa

behöver särskilt beaktas, t.ex. vid valsingrepp i riktverk eller inom

industrirobotars arbetsområde. För sådana utrustningar gäller enligt punkt

2.16 att riskområdet inte får vara åtkomligt när farlig maskinrörelse pågår.

På hopbyggda produktionsanläggningar, t.ex. automatiserade linjer, kan det

vara praktiskt att ordna förreglingssystemet så att avskärmningsskydd kopplas

sektionsvis, där t.ex. en press med tillhörande hanteringsutrustning utgör en

sektion. Om skyddet öppnas så stannar denna del men övriga delar av linjen

kan fortsätta att producera. Det är då viktigt att man inte kan komma över till

en annan sektion utan att man påverkar någon skyddsanordning som stoppar

denna.

Till Punkt 2.18 De konstruktionskrav som ställs avser bl.a. att ge ett gott

skydd för operatören vid spontant ingrepp i riskområdet efter det att

slutningsrörelsen påbörjats för att t.ex. rätta till en felaktigt inlagd detalj, s.k.

eftergrepp. Därvid är det viktigt att slutningsrörelsen endera stoppar eller att

verktygsdelarna nått ofarligt läge innan operatören hunnit fram till riskområdet.

Det skyddsavstånd som erfordras får man genom att multiplicera stopptiden

med rörelsehastigheten (1,6 m/s).

AFS 1999:8

24

Tabell 1 visar exempel på minsta skyddsavstånd som behövs för vissa

stopptider.

Tabell 1

Total stopptid (ms)

Skyddsavstånd (mm)

60

100

75

120

100

160

250

400

500

800

Vid bestämning av skyddsavståndet är det viktigt att mätningen utgår från

manöverdonens närmast belägna riskställe, vilket exemplifieras i bild 1.

Bild 1. Exempel på hur man mäter skyddsavstånd från klämstället

i ett verktyg till tvåhandsmanöverdonen.

På gradsaxar ger skärbalkens stopptid underlag för beräkning av skydds-

avstånd mätt från skärets riskområde. Tillhållarens stopptid ger underlag för

beräkning av skyddsavstånd mätt från dess riskområde. Tvåhands-

manöverdonets placering behöver givetvis vara anpassat så att minsta

skyddsavstånd inte underskrids till vare sig skär eller tillhållare.

På tvåhandsmanövrerad gradsax med större klipplängd än 1000 mm är det

lämpligt att ordna så att fler tvåhandsmanöverdon kan anslutas.

Skyddsavstånd

AFS 1999:8

25

Till Punkt 2.19 Det är synnerligen viktigt att ordna installationen så att man

påverkar skyddsfältet samtidigt som man når in i riskområdet. Speciellt

betydelsefullt blir det i de fall ljusridån används för manövrering. För att klara

detta behöver man på betjäningssidan ofta komplettera ljusridån med särskilt

avskärmningsskydd såväl över som under och på sidorna. Se bild 2. Om en

vertikalt placerad ljusridå har ett skyddsfält som når upp till 1,6 m över

golvplan behövs oftast inget särskilt avskärmningsskydd ovanför ridån.

Bild 2. Exempel på kompletterande avskärmningsskydd över,

under och på sidorna av ljusridå.

En risksituation som ibland inte beaktats är då ljusridån på en manuellt

betjänad press placerats så långt från presstativet att en person kan passera

skyddsfältet. Särskilt farligt är detta om ljusridåskyddet då också används för

manövrering och automatiskt ger start när skyddsfältet passerats och således

inte längre påverkas. Ett bra sätt att undvika den risken är att komplettera

med en skyddsbom. Se bild 3. Bommen kan då ingå som en fast del av

stativkonstruktionen eller, om den är borttagbar, vara förreglande.

AFS 1999:8

26

Bild 3. Exempel på en ljusridå som, för att ge fullgott skydd, kompletterats

med en skyddsbom som gör att man inte kan passera skyddsfältet.

Vägledning för hur ljusridån kan kompletteras med avskärmning ges i

kommentaren till punkt 2.21 i bilaga 1.

Tredje styckets andra mening avser i första hand s.k. karosseripressar som

ofta har bordet så lågt placerat att man lätt kan stiga in i pressen. För att

hindra detta kan det beröringsfria skyddet i vissa fall kompletteras med en

skyddsbom. Om bommen når upp till 0,75 m över operatörens ståplan behövs

vanligtvis inte någon särskild manöveranordning. Se bild 4.

AFS 1999:8

27

Bild 4. Exempel på komplettering av ljusridåskydd som hindrar

att man stiger in i stor press.

Vad som ovan exemplifierats och kommenterats om ljusridåskydd gäller

principiellt även för andra typer av beröringsfria skyddsanordningar.

Till Punkt 2.20 Det minsta tillåtna skyddsavståndet enligt paragrafen erhålls

om maskinens maximala stopptid multipliceras med den fastställda

rörelsehastighet som människan anses ha. Denna är vid s.k. plockarbete i

pressar med snabba repetitiva förlopp 2,5 m/s. Vid sådant arbete är det ofta

av ergonomiska skäl olämpligt att använda beröringsfritt skydd om

skyddsavståndet överstiger ca 300 mm. Tabell 2 anger skyddsavstånd vid

handhastigheten 2,5 m/s.

AFS 1999:8

28

Tabell 2

Stopptid (ms)

Skyddsavstånd (mm)

60

150

75

190

100

250

125

315

Tabell 3 visar vissa skyddsavståndstillägg om upplösningen i skyddsfältet

överstiger 16 mm. Om upplösningen överstiger 30 mm är ridån vanligtvis

olämplig att ha som manöveranordning. Detta beror på att man kan få en

oavsiktlig start när handen fortsätter in genom skyddsfältet. Handleden är

nämligen smalare än övre delen av handen.

Tabell 3

Stopptid (ms)

Skyddsavståndstillägg (mm)

<16

>

0

16

70

20

110

25

130

30

140

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

35

240

40

270

45

300

50

330

55

360

>55>

850

Till Punkt 2.21 Bild 5 med tillhörande tabell kan tjäna som vägledning för hur

avskärmningsskydd på sidorna och baksidan av manuellt betjänade pressar

samt kring automatpressar kan dimensioneras och placeras.

Öppningsbara avskärmningsskydd med förreglingsanordning, som med tvång

bryter manöverkretsen, har visat sig ge ett tillfredsställande stopp av en

maskinrörelse. Se bild 6. Det är viktigt att signalen från den tvångsbrytande

lägeskopplaren säkert överförs till styrutrustningen.

AFS 1999:8

29

I stället för att ha avskärmningsskydd som fysiskt avskärmar riskområdet kan

man ha beröringsfria skydd, t.ex. ljusbommar. Ett tvåstråligt skydd som har en

ljusbom placerad ungefär 400 mm över golv och en annan ljusbom ungefär

1000 mm över golv har visat sig vara ett väl anpassat utförande.

a = avstånd från golvet till riskområde (mm)

b = avskärmningens höjd (mm)

c = horisontella avståndet från avskärmning till riskområde (mm)

b

2400

2200

2000

1800

1600

1400

c

2400

–

100

100

100

100

100

2200

–

250

350

400

500

500

2000

–

–

350

500

600

700

1800

–

–

–

600

900

900

a

1600

–

–

–

500

900

900

1400

–

–

–

100

800

900

1200

–

–

–

–

500

900

1000

–

–

–

–

300

900

800

–

–

–

–

–

600

Bild 5. Exempel på räckvidd.

AFS 1999:8

30

Bild 6. Exempel på elektrisk förregling med tvångsmässig

mekanisk brytning.

Bild 7 visar hur förreglande avskärmningsskydd och beröringsfria skydd kan

kopplas till pressens övriga styrutrustning så att stoppsignal säkert erhålls.

Funktionen hos dessa skyddsanordningar bör automatiskt övervakas i

samband med varje ny start av pressens motor.

Bild 7. Principschema.

G

Tvångsbrytande lägeskopplare (kan ersättas av stickpropp)

d1, d2

Reläer för avskärmning

Tk1

Tryckknapp – motor start

Tk2

Tryckknapp – motor stopp

c1

Kontaktor till motor

M

Motor

AFS 1999:8

31

Till Punkt 2.23 Ljusridåskydd kan ibland på ett bra sätt ersätta manöverdon

på baksidan av pressen vid verktygsuppsättning.

Till Punkt 2.24 Vanligtvis bedöms det finnas risk för att någon lutar sig in eller

stiger in i pressen om bordsdjupet är mer än 1000 mm och slaglängden plus

löparjusteringsmåttet är mer än 600 mm.

Till Punkt 2.25 Väljare används vanligtvis för tre olika ändamål, nämligen för

omkoppling av

– körsätt, t.ex. enkelslag, avbrutet slag (på kantpress) eller automatdrift,

– manöversätt, t.ex. enhandsmanövrering, tvåhandsmanövrering eller

fotmanövrering och

– skyddssätt, t.ex. tvåhandsmanöveranordning, ljusridå eller skyddat verktyg.

Ibland utnyttjas samma anordning för manöversätt och skyddssätt, t.ex.

tvåhandsmanöveranordning, skyddsgrind eller ljusridå.

Till Punkt 2.26 Indikering av det ofarliga läget kan erhållas med tryckvakt i

kombination med lägeskopplare.

Till Punkt 2.27 Orsaken till förbudet att använda tvåhandsmanöverdon vid

enhandsmanövrering är att det hänt olycksfall vid sådan användning.

Olycksfallen har inträffat i samband med

a) missförstånd på så sätt att operatören trott att han manövrerat pressen

med tvåhandsmanövrering, trots att manöverväljaren av någon orsak varit

inställd på enhandsmanövrering, och

b) medvetet inställd enhandsmanövrering, varvid det inkopplade donet

oavsiktligt påverkats endera med någon kroppsdel eller på grund av att

något föremål råkat falla ned från pressbordet.

I båda fallen har maskinrörelse startat överraskande när operatören hållit en

hand inne i pressverktyget.

AFS 1999:8

32

Exempel på utformning av fotmanöverdon som är skyddat så att det

motsvarar kraven i paragrafen framgår av bilderna 8 och 9.

Vanligen är pedaler till pressar utförda med dubblerad funktion, t.ex.

kontaktdon. Lämpligen är därvid komponenterna placerade parallellt och

mekaniskt oberoende av varandra men kopplade i serie.

För att få säker återgång på manöverdon kan något av följande alternativ

utnyttjas.

– En återgångsfjäder finns som vid brott behåller sin arbetsförmåga, vilket

den gör om den är väl styrd utmed hela sin längd och utförd så att

avståndet mellan lindningsvarven inte överstiger 75 % av tråddiametern när

fjädern är obelastad.

– Dubbla återgångsfjädrar ingår, vilka kontrolleras genom periodisk

funktionskontroll.

Till Punkt 2.29 Vägledning för hur en skyddsgrind kan kompletteras med

avskärmningsskydd ges i kommentaren till punkt 2.21 i bilaga 1.

Risken för klämskada genom skyddets rörelse är liten om den momentana

kraft som uppkommer inte överstiger 400 N under 0,5 sekunder och den

därefter kvarstående kraften inte överstiger 150 N.

Till Punkt 2.30 Orsaken till att skyddsgrind på excenterpressar måste vara

kvar i skyddsläge under hela presslaget är att den oftast används på pressar

med sådant utförande

– att påbörjat presslag inte går att avbryta, som t.ex. på kilkopplade pressar,

eller

– att pressen har hållbroms som kan verka endast när presslaget är

fullbordat.

AFS 1999:8

33

En del av personsäkerheten erhålls således genom att skyddet inte öppnas

förrän presslaget avslutats.

Det har förekommit att en press med kilkoppling startat oavsiktligt på grund av

vibrationer därför att kopplingsspärren inte helt återgått till spärrposition.

Kopplingsspärren kan t.ex. förses med en övervakande lägeskopplare som,

innan skyddet kan öppnas, ger kvittenssignal när spärren är i sin rätta

spärrposition.

På vissa skruvpressar förekommer rekylslag efter det att skruven drivit

verktyget till bottenläget. Detta kan bero på att drivskivan för nedåtrörelsen då

fortfarande är i ingrepp eller på utebliven retur. Därvid finns risk för operatören

att få en hand i kläm om skyddet öppnas för tidigt. Detta innebär att läget för

säker retursignal i allmänhet uppnås efter avslutad slutningsrörelse, d.v.s. när

drivskivan för uppåtrörelse kommer i ingrepp.

För hydrauliska och pneumatiska pressar kan skyddet tillåtas att öppna under

returrörelsen om pressarna har s.k. hållventil.

Till Punkt 2.31 Ett väl beprövat sätt att uppfylla kravet i paragrafens första

stycke är att ha skyddsgrindens skyddsfunktion dubblerad och övervakad.

Jämför med kommentar till punkt 2.11 i bilaga 1.

Skyddsgrind används vanligtvis på pressar som antingen saknar styrut-

rustning eller har styrutrustning som inte ger fullgod personsäkerhet. Det är då

väsentligt att den höga skyddsnivå, som är inbyggd i skyddsgrinden, inte

försämras genom att den kopplas till en undermålig styrutrustning.

Skyddsgrind som har ett ”tätt” utförande är lämplig att använda bl.a. vid

pressning där rök- och ångutveckling förekommer. Konstruktionen kan då

lämpligen kombineras med ett därtill anpassat punktutsug så att spridning av

luftförorening undviks.

Till Punkt 2.32 Anledning att flytta skyddsgrinden ur sitt skyddsläge finns t.ex.

när verktygsuppsättning pågår eller om pressen för visst arbete avses

användas med skyddat verktyg. Det är då otillfredsställande om skyddet kan

ge en startsignal.

Till Punkt 2.35 Inställningsarbete utförs lämpligen med motorkraft, vilket

också är det vanligaste på moderna pressar. Om en press inte har motordrift

för inställning innebär bestämmelsen i punkt 2.35 att kopplingen får kunna

aktiveras endast sedan svänghjulet stannat. Detta kan exempelvis ordnas

med

– en tidsfunktion med längre intervall än svänghjulets retardationstid eller

– en avkänning av svänghjulets rörelse.

AFS 1999:8

34

Exempel på hur man kan hindra att en dragstång glöms kvar i dragläge är

– att ha en fjäderbelastad dragstång eller

– att ha en förreglande avskärmningsanordning som måste öppnas innan

dragstången kan sättas i dragläge och som går att stänga först när

dragstången tagits bort.

Till Punkt 2.36 När en utstötaranordning används och denna har stor kraft

(ibland tusentals kN) är det viktigt att hänsyn tas till detta vid val av

fastspänningselement, så att dessa tål den belastning som de därvid utsätts

för.

Till Punkt 2.37 Bild 10 visar exempel på hur tvåhandsmanöverdon för

verktygsinställning kan vara placerat på en press som i produktionskörning

inte används med tvåhandsmanövrering, t.ex. press i kategori V.

AFS 1999:8

35

Bild 10. Exempel på tvåhandsmanövrering vid verktygsinställning.

Manöverdonen är här så ogynnsamt placerade

att de rimligen inte används i normal drift.

Till Punkt 2.39 De konventionella skyddsåtgärderna i samband med körsättet

enkelslag, såsom användning av tvåhandsmanöveranordning och

ljusridåskydd, är i hög grad lämpliga även för kantpressarbete. I vissa fall är

det dock nödvändigt att hålla i arbetsstycket under bockningen. Detta behov

kan tillmötesgås med körsättet avbrutet slag. Se bild 11.

AFS 1999:8

36

Bild 11 a. Pressbalkens rörelse-

Bild 11 b. Pressbalkens rörelse-

mönster vid enkelslag.

mönster vid avbrutet slag.

Arbete med avbrutet slag innebär att man med skyddet inkopplat manövrerar

pressbalken från övre vändläge ned till ett läge högst 6 mm över det inlagda

arbetsstycket. Där stannar pressbalken och skyddet kopplas automatiskt ur.

Arbetscykeln fullföljs sedan med fotmanövrering och vanligen med reducerad

hastighet ned till det nedre vändläget.

Till Punkt 2.40 Vanligen är kravet på säkert stopp mot anslag uppfyllt om

anslagets höjd är minst 6 mm. Det är ofta lämpligt att använda två

punktanslag.

Om anslagets höjd av praktiska skäl inte kan vara 6 mm är kravet normalt

uppfyllt om man använder ett säkerhetsanslag. Se bild 12.

AFS 1999:8

37

Bild 12. Exempel på säkerhetsanslag.

I de fall inställningsanordningen för anslagen ställs om på pressens baksida

kan låsningen vara avskärmad så att den inte går att nå genom att föra in

händerna mellan över- och underverktygen.

Till Punkt 2.41 För att vid kantpressarbete på ett bra sätt kunna utnyttja en

befintlig skyddsanordning, exempelvis en tvåhandsmanöveranordning eller ett

ljusridåskydd, är det nödvändigt att operatören under manövreringen av

pressen kan släppa arbetsstycket som skall bearbetas. Då kommer stöden väl

till pass om de är utförda så att arbetsstycket ligger väl fixerat. Särskilt viktigt

är detta vid bockning av små eller smala arbetsstycken, där erfarenheten visat

att många arbetsskador inträffat när händerna har varit nära pressverktyget

och fingrar har kommit i kläm mellan förbockat arbetsstycke och pressbalken.

Det är olämpligt att behöva hålla i arbetsstycke som har kortare utsträckning

än ca 300 mm från verktyget.

Till Punkt 2.42 På kantpressar som har ljusridåskydd är det ofta lämpligt att

kunna fälla ridån till horisontalt läge. Detta kan nyttjas t.ex. när arbetsstycket

når mer än ca 500 mm utanför verktyget. Då är det viktigt att operatören i sitt

normala rörelsemönster inte av misstag kan nå in till verktyget utan att

AFS 1999:8

38

påverka skyddsfältet. Se bild 13. Ljusridåns skyddsfält är lämpligen placerat

0,6 m-1,0 m över golv eller motsvarande yta.

Bild 13. Ljusridåskydd i horisontalt läge.

Till Punkt 2.45 För att uppnå den skyddsnivå som avses i paragrafen kan de

måttangivelser tillämpas, som framgår av bild 14 med tillhörande tabell 4.

Denna tabell anger största höjd på öppning i skydd eller mellan skydd och

saxbord i relation till minsta avstånd till klämställe. För att hindra ingrepp från

gradsaxens sidor behövs vanligen sidoskydd. Exempel på sådant visas på

den högra delen av bild 14.

AFS 1999:8

39

Bild 14. Bilden till vänster visar öppning i fast skydd framför skär

och tillhållare på gradsax. Öppningens höjd relateras till avstånd till när-

maste kläm- och klippställe. Bilden till höger visar sidoskydd på gradsax.

Tabell 4

Höjd på öppning

(h=mm)

Minsta avstånd till

riskställe (l=mm)

≤

6

0

8

25

10

40

12

65

16

90

20

140

22

165

32

190

38

320

48

400

55

450

På gradsaxar för tunnplåt där en tillhållare utförd som en balk används för att

ge skydd mot ingrepp i riskområdet från framsidan anses detta vara tillräckligt

om tillhållaren inte öppnar mer än 6 mm över saxbordet.

Det är givetvis viktigt att siktöppningar är utförda så, att fingrar inte kan nå in i

riskområdet. Rutmönstrade siktöppningar är vanligtvis ansträngande för

ögonen. Sikten in till skäret förbättras avsevärt om delar mellan siktöppningar

har en mörk färgton.

AFS 1999:8

40

Kommentarer till Bilaga 2

Till Punkt 2.2 Åtgärder för att minska buller kan t.ex. vara

– att utforma verktygsdelar för klippning så att slaget genom det bearbetade

materialet inte sker momentant,

– att använda klippslagdämpare,

– att bullerdämpa utmatarrännor,

– att utforma matare så att de inte slår stumt mot ett inställt ändläge,

– att använda ljuddämpade blåsmunstycken samt

– att ställa pressar i en särskild lokal eller avskärma arbetsområdet.

Till Punkt 2.3 Pressarnas uppbyggnad och funktion gör att det ofta är svårt att

utforma arbetsplatsen fullgott i ergonomiskt avseende. Därför är en god

planering och organisering av arbetet i pressar viktig. Se vidare

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi.

Om en rörelsehindrad person skall arbeta vid en press eller gradsax är det

viktigt att det fria utrymmet anpassas härtill.

Till Punkt 2.5 Exempel på säkerhetsfrämjande åtgärd i samband med

verktygsuppsättning i pressar är att ha verktygsdelarna hoplagda när

öververktyget lossas från respektive fästs vid löparen. På en excenterpress

blir säkerheten störst om excenteraxeln då befinner sig i nedre vändläget.

Det är också viktigt att fästelementen är utformade och placerade så att inte

nya klämrisker uppstår vid verktygsuppsättningen.

I punkten 2.8 i bilaga 2 ställs krav på att ett verktyg som väger mer än 15 kg

skall kunna lyftas med en lyftanordning. Det är naturligtvis viktigt att en sådan

anordning är så väl anpassad till arbetssituationen att den används för att

hindra belastningsskador.

Svåra olyckor har förekommit i gradsaxar beroende av att skärbalken inte varit

spärrad eller skären inte varit avlastade i samband med skärbyte. Det är

således viktigt att använda hjälpmedel som hindrar skärbalken eller skär att

okontrollerat röra sig vid såväl skärbyte som vissa underhållsarbeten.

På en hydraulisk gradsax kan en kontrollerad sänkning av skärbalken erhållas

om man har en manuellt påverkbar ventil som dränerar till tank och

hastigheten inte är högre än 5 mm/s.

Risken för skärskador minskar om man demonterar underskäret före

överskäret och om man monterar överskäret före underskäret.

AFS 1999:8

41

Till Punkt 2.6 Många olycksfall har genom åren hänt vid inställningskörning i

samband med verktygsuppsättning i pressar. Orsaken har vanligtvis varit att

inget skydd har funnits för verktygsuppsättaren eller att skyddet inte använts.

Till Punkt 2.7 Under årens lopp har många personskador inträffat där det

rapporterats att arbetet utförts med ett skyddat pressverktyg. Vid närmare

studium av händelseförloppet har man kunnat konstatera att skydd funnits vid

framsidan av verktyget, men att övriga sidor har varit oskyddade och att

verktyget således varit åtkomligt. Det har också hänt att ett skydd haft för

stora öppningar så man har nått in i verktyget. Sådana verktyg har enligt

dessa föreskrifter inte tillräckligt skydd.

Om det för pressning av en detalj är nödvändigt med stora öppningar in till

riskområdet kan ett alternativ till att använda ett skyddat verktyg vara att

använda en tvåhandsmanöveranordning i en press av kategori I.

För att uppnå den skyddsnivå som paragrafen avser är det viktigt att de

måttangivelser tillämpas, som framgår av bild 15 samt av tabell 5. Tabellen

anger öppningshöjd i skydd i relation till minsta avstånd till klämställe. Se även

bild 16.

Bild 15 a. Max avstånd

Bild 15 b. Exempel på hur ett

mellan stans och avstrykare

fast skydd kan ordnas när av-

samt mellan stansfäste och

ståndet mellan stans och

avstrykare.

avstrykare överstiger 6 mm.

AFS 1999:8

42

Bild 16. Exempel på hur ett teleskopiskt verkande fast skydd

placerats på över- och underverktyget.

Tabell 5

Höjd på öppning

(h=mm)

Minsta avstånd till

riskställe (l=mm)

≤

6

0

8

25

10

40

12

65

16

90

20

140

22

165

32

190

38

320

48

400

55

450

AFS 1999:8

43

När ett skyddat pressverktyg används kan verktyget ofta göras åtkomligt, t.ex.

för att ta bort en detalj som fastnat, genom att i skyddet ha en öppningsbar

lucka (avskärmningsskydd). Det är viktigt att sådan lucka är förreglande så att

pressen inte kan starta när luckan är öppen.

Till Punkt 2.8 Observera att särskilda krav gäller för skyddat pressverktyg. Se

punkt 2.7 i bilaga 2.

Vid konstruktion av ett pressverktyg är det viktigt att ta hänsyn till de

klämrisker som kan uppstå i samband med att verktyget sätts upp. Sådana

klämrisker kan t.ex. finnas mellan avstrykare och stans eller mellan löpare och

fästskruvar.

För att hindra skär- och klämskador vid hantering av pressverktyg bör de yttre

friliggande kanterna vara väl fasade, t.ex. 45° x 2 mm.

Det är viktigt att ordna så att verktygsdelarna hindras att röra sig i förhållande

till varandra när verktyget lyfts eller transporteras. Pelarstyrda verktygsdelar

kan lämpligen hållas samman med s.k. ”hängslen”. Se bild 17.

AFS 1999:8

44

Bild 17. Exempel på verktyg med lyfthängslen.

För att kunna arrangera så att ingen behöver bära ett pressverktyg kan detta

förses med gängade hål för anslutning av en lyftögla, lyfthängslen eller annan

likvärdig anordning. Se bilderna 18 och 19.

AFS 1999:8

45

Bild 19. Exempel på lyftredskap för verktyg.

Bild 18. Exempel på verktyg med lyftöglor.

AFS 1999:8

46

För stora pelarverktyg, som måste hanteras med travers, är det bra att ha

lyftöglor placerade på pressverktygets underdel.

Större pressverktyg, som skall hanteras med truck, kan t.ex. förses med urtag

för truckgafflar. Se bild 20. Vid trucktransport kan verktyget behöva säkras för

att inte glida av gafflarna.

Bild 20. Verktyg med urtag för truckgafflar.

Skylt kan lämpligen vara av mässing eller eloxerad aluminium och fästas med

skruv eller nit. Utöver uppgift om verktygsvikt kan t.ex. uppgift om presskraft

eller erforderlig storlek på urtag i pressbord vara värdefull information att ha

med på skylten.

Vad gäller manuell hantering, se vidare Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

om belastningsergonomi.

Till Punkt 2.9 Vid varmbearbetning, när den enda skyddsåtgärden utgörs av

hantering med hjälpverktyg, kan det vara bra att ha ett räcke framför

riskområdet. Detta för att minska risken att skadas mellan rörliga

verktygsdelar om operatören exempelvis råkar halka eller snubbla.

Man bör sträva efter att ordna så att smörjning av verktygsdelar eller

borttagning av glödskal kan utföras utan att händerna behöver vara inne i

verktyget. Vad som avses med dubblering och övervakning av startfunktion

framgår av kommentarerna till punkt 2.11 i bilaga 1.

AFS 1999:8

47

AFS 1999:8

48

Bilaga A

Översikt över märkning, produktions-, skydds-,

manöver- och körsätt i de olika press-

kategorierna

AFS 1999:8

49

AFS 1999:8

50

AFS 1999:8

51

AFS 1999:8

52

AFS 1999:8

53

AFS 1999:8

54