AFS 2000:6
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mast- och stolparbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
ISBN 91-7930-362-5
ISSN 0348-2138
ARBETARSKYDDSSTYRELSEN
171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00
E-post: arbetarskyddsstyrelsen@arbsky.se
YRKESINSPEKTIONEN
BESTÄLLNINGSADRESS
Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:
Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA
Tel 08-730 97 00 – Telefax 08-735 85 55
Falu distrikt
(Dalarnas och Gävleborgs län)
Gruvgatan 2, Box 153,
791 24 Falun.
Tel 023-457 00
Telefax 023-222 69
e-post:
yrkesinspektionen.falun@arbsky.se
Göteborgs distrikt
(Västra Götalands
och Hallands län)
Rosenlundsgatan 8, Box 2555,
403 17 Göteborg.
Tel 031-10 89 00
Telefax 031-10 89 09
e-post:
yrkesinspektionen.goteborg@arbsky.se
Härnösands distrikt
(Västernorrlands och
Jämtlands län)
Storgatan 2,
871 31 Härnösand.
Tel 0611-885 00,
Telefax 0611-184 10
e-post:
yrkesinspektionen.harnosand@arbsky.se
Linköpings distrikt
(Östergötlands och
Södermanlands län)
Kungsgatan 39 A, Box 438,
581 04 Linköping.
Tel 013-37 08 00
Telefax 013-10 44 20
e-post:
yrkesinspektionen.linkoping@arbsky.se
Luleå distrikt
(Norrbottens län)
Köpmangatan 40 A,
972 33 Luleå.
Tel 0920-24 22 60
Telefax 0920-24 22 99
e-post:
yrkesinspektionen.lulea@arbsky.se
Malmö distrikt
(Skåne län)
Baltzarsgatan 22, Box 4080,
203 11 Malmö.
Tel 040-24 98 00
Telefax 040-12 64 07
e-post:
yrkesinspektionen.malmo@arbsky.se
Stockholms distrikt
(Stockholms, Uppsala
och Gotlands län)
Englundavägen 5, Box 1259,
171 24 Solna.
Tel 08-475 01 00
Telefax 08-764 49 72
e-post:
yrkesinspektionen.stockholm@arbsky.se
Umeå distrikt
(Västerbottens län)
Riddaregatan 8,
903 36 Umeå.
Tel 090-17 07 00
Telefax 090-77 40 19
e-post:
yrkesinspektionen.umea@arbsky.se
Växjö distrikt
(Kronobergs, Blekinge,
Jönköpings och Kalmar län)
Västra Esplanaden 9 A,
352 31 Växjö.
Tel 0470-74 80 00
Telefax 0470-74 80 48
e-post:
yrkesinspektionen.vaxjo@arbsky.se
Örebro distrikt
(Örebro, Värmlands
och Västmanlands län)
Idrottsvägen 37, Box 1622,
701 16 Örebro.
Tel 019-21 95 00
Telefax 019-26 09 39
e-post:
yrkesinspektionen.orebro@arbsky.se
Utgivare: Göran Lindh
Elanders Gotab 33695, Stockholm 2000
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-
sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens författningar
hänvisas till styrelsens Förteckning 1 januari 2000.
AFS 2000:6
3
Innehållsförteckning
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mast- och stolparbete
Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Medicinsk kontroll vid höjdarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Utrustning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Generellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Stolpskor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Utförande av höjdarbete och annat mast- och stolparbete . . . . . . .
9
Åtgärder före arbete i stolpe av trä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Rötskadekontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Märkning av farlig stolpe och åtgärder med anledning av rötskade-
kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Bilaga 1
Utförande och provning av stolpskor . . . . . . . . . . . . . . .
13
Definitioner och förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Utförande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Ytbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
Utmattningsprovning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
Balansprovning m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om mast- och stolparbete
Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
5
AFS 2000:6
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
om mast- och stolparbete
Beslutade den 19 oktober 2000
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-
ningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter
1)
Tillämpningsområde
1 §
Dessa föreskrifter gäller
–
master och stolpar, där det finns risk för att människor eller föremål
störtar ned,
–
stag, strävor, fasta tillträdesanordningar till master och stolpar och på
konstruktionen monterad utrustning, där sådan risk finns,
–
arbete i sådana master och stolpar samt
–
stolpskor och deras användning.
Föreskrifterna i 4 § gäller inte produkt, vilken omfattas av produktdirektiv
som kräver totalharmonisering inom EES-området. Föreskrifterna gäller
inte heller mast- och stolparbete i räddningstjänst. Höjdarbete inom för-
svarsmakten omfattas inte av bestämmelserna i 25 §.
Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter den som anlitar inhyrd ar-
betskraft för att utföra arbete i sin verksamhet.
Med arbetsgivare jämställs även – vid tillämpningen av 20 och 34 §§ – de
som för gemensam räkning driver yrkesmässig verksamhet utan an-
ställd. Vid tillämpningen av 13 och 14 §§ samt 28 och 29 §§ skall med ar-
betstagare jämställas de som yrkesmässigt driver verksamhet för gemen-
sam räkning. Detta gäller dock ej om verksamheten bedrivs endast av
medlemmar av samma familj.
Definitioner
2 §
I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angi-
ven betydelse:
1)
Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av
den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder
och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster
(EGT L 204, 21.7.1998, s 37, Celex 398 L0034), ändrat genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s 18, Celex 398 L0048).
Utkom från trycket
den 24 november 2000
AFS 2000:6
6
Mastarbete
Arbete i mast eller inom omgivande riskområde.
Stolparbete
Arbete i stolpe eller inom omgivande riskområde.
Höjdarbete
Mast- eller stolparbete på mer än 13 meters höjd över den
lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande
kan falla ned.
Riskområde
Område kring mast eller stolpe inom vilket isras eller ned-
fallande föremål kan framkalla allvarlig personskada.
Rötskade-
Sakkunnig undersökning av eventuell röta i trästolpar och
kontroll
strävor samt bedömning av rötans inverkan på stolparnas
mekaniska hållfasthet. Kontroll av stag och stolpar med
avseende på deras infästning i underlaget.
Stolpsko
Fotburen arbetsutrustning för klättring och arbete i stolpe.
Allmänt
3 §
Den som råder över ett arbetsställe med en eller flera master eller
stolpar skall underhålla dessa väl samt förebygga olycksfall genom åter-
kommande kontroll av anläggningen. Kontrollen skall avse slitage, korro-
sion, erosion, åldring och utmattning avseende konstruktionsmaterial,
fundament, stagning och liknande. Tidsintervallet mellan kontrollerna
skall bestämmas med hänsyn till geografiskt läge, klimatiska förhållan-
den, grundförhållanden och konstruktionsmaterialets beskaffenhet samt
dokumenteras i en plan. I den händelse kontrollen mynnar ut i ett förbud
mot tillträde till masten eller stolpen i avvaktan på åtgärder, skall detta
särskilt utmärkas.
Stolpar av trä skall dessutom rötskadekontrolleras och märkas enligt 30–
37 §§.
4 §
En mast skall normalt ha fast tillträdesanordning eller vara förberedd
för anslutning till mobil tillträdesanordning. Tillträdesanordningen skall
ge säkert tillträde till masten.
5 §
När det behövs av särskilda skäl skall en mast med omgivande risk-
område utmärkas med varselmärken som varnar den, som avser att be-
träda riskområdet, för där förekommande risker eller faror, samt upplyser
om eventuellt gällande förbud mot tillträde eller påbud om skyddsutrust-
ning. Om behovet är tillfälligt kan dock utmärkningen ersättas med ut-
posterad vakt.
AFS 2000:6
7
Medicinsk kontroll vid höjdarbete
6 §
Arbetsgivaren skall föranstalta om följande läkarundersökningar av
arbetstagare som sysselsätts eller skall sysselsättas i höjdarbete:
1. Läkarundersökning enligt 7 § inom 12 månader innan höjdarbete på-
börjas första gången.
2. Läkarundersökning enligt 8 § med högst ett års mellanrum.
3. Läkarundersökning enligt 7 § innan höjdarbete återupptas, om mer än
ett år gått sedan den senaste läkarundersökningen.
4. Läkarundersökning enligt 7 § före fortsatt höjdarbete av arbetstagare
som till arbetsgivaren anmält graviditet eller som råkat ut för sjukdom,
olycksfall eller annan händelse, som kan leda till ökad risk för ohälsa
eller olycksfall vid höjdarbete.
7 §
Läkarundersökningen skall omfatta noggrann anamnesupptagning
med särskild inriktning på sjukdom eller hälsostörning som kan ge akut
medvetandepåverkan eller annan plötslig vanmakt.
Undersökningen skall också omfatta fysikaliskt rutinstatus med bestäm-
ning av blodtryck inklusive benägenhet för ortostatisk reaktion, bedöm-
ning av hjärt- och lungstatus samt ett arbets-EKG.
Undersökningens omfattning och inriktning i övrigt skall vara sådan, att
den kan ligga till grund för en tjänstbarhetsbedömning enligt 9 §.
8 §
Den årliga läkarundersökningen skall, beträffande sjukdoms- och be-
handlingsanamnes, inriktas på sådant, som inträffat sedan föregående
läkarundersökning och som kan påverka den undersöktes tjänstbarhet i
höjdarbete. Den skall i övrigt ha samma omfattning och innehåll som lä-
karundersökning enligt 7 §. Dock behöver arbets-EKG utföras endast vart
femte år för den som ej fyllt 40 år och endast vartannat år för den som
fyllt 40 men ej 50 år.
9 §
Läkarundersökning enligt 7 eller 8 §§ skall resultera i en bedömning
av den undersöktes tjänstbarhet i höjdarbete (tjänstbarhetsbedömning).
10 §
En arbetstagare som vid läkarundersökning enligt 7 eller 8 §§ visat
sig ha sjuklighet eller svaghet, som gör arbetstagaren särskilt mottaglig
för risk för ohälsa eller olycksfall vid höjdarbete, får inte anlitas till sådant
arbete.
Den som genomgått undersökning enligt 7 eller 8 §§ skall få del av tjänst-
barhetsbedömningen samt meddelas den information och de råd som
motiveras av undersökningsresultatet.
11 §
Arbetsgivare skall föra register över alla som genomgått läkarun-
dersökning enligt 7 eller 8 §§. Tidpunkten för undersökningen och vem
AFS 2000:6
8
som utfört denna samt uppgift om tjänstbarhet i höjdarbete skall föras in
i registret.
Utbildning
12 §
Arbetstagare som anlitas till mast- eller stolparbete skall ha genom-
gått särskild teoretisk och praktisk utbildning för sådant arbete.
Innan en arbetsgivare första gången anlitar en arbetstagare för arbete i
mast eller stolpe skall arbetsgivaren förvissa sig om att arbetstagaren har
genomgått tillräcklig utbildning och har de kunskaper som behövs för ar-
betet.
Utrustning
Generellt
13 §
Arbetstagare skall vid mast- eller stolparbete använda skyddshjälm
med hakrem och fallskyddsutrustning om det inte är uppenbart onödigt.
När så behövs skall skyddshandskar, ögonskydd, skyddsskor och skydds-
kläder användas.
Vid mast- och stolparbete skall, om det inte är uppenbart onödigt, utrust-
ning för att ta ned skadade finnas lätt tillgänglig.
14 §
För att kunna kalla på hjälp skall arbetstagare i mast eller stolpe
vara utrustade med lämplig larm- och kommunikationsutrustning om det
inte är uppenbart onödigt. En plan för omedelbar undsättning av skadad
eller hjälpbehövande skall finnas.
15 §
Verktyg och redskap, som används vid mast- och stolparbete, skall
väljas så, att de är lämpliga för det arbete som skall utföras och vid behov
säkrade så, att de inte skapar risker genom att falla ned eller på annat
sätt.
Stolpskor
16 §
Stolpskor får användas eller avlämnas för att tas i bruk endast om
deras utförande uppfyller kraven i bilaga 1, punkt 2–4.
17 §
Stolpskor får vidare användas eller avlämnas för att tas i bruk en-
dast om ett certifieringsorgan, som är ackrediterat för detta enligt lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll, har certifierat att de uppfyller kraven i
16 § samt utfärdat ett certifikat. Till grund för certifieringen skall ligga en
typprovning enligt bilaga 1, punkt 5–6.
AFS 2000:6
9
Ett certifikat över certifiering enligt första stycket gäller för alla stolpskor
som till material och utförande stämmer överens med det provade exem-
plaret.
18 §
Certifiering enligt 17 § kan också utföras av ett certifieringsorgan i
något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES), som
–
är ackrediterat för uppgiften mot tillämplig standard i EN 45 000-se-
rien av ett ackrediteringsorgan, som kan visa att det uppfyller och till-
lämpar kraven i EN 45 010 eller
–
på annat sätt erbjuder likvärdiga garantier vad gäller teknisk och yr-
kesmässig kompetens samt garantier för oberoende.
19 §
Stolpskor skall, då de avlämnas för att tas i bruk, vara tydligt och
varaktigt märkta med certifieringsorganets och tillverkarens märke samt
tillverkningsår. De skall åtföljas av skriftliga instruktioner om användning,
skötsel, kontroll och kassation.
Stolpskor som är i bruk skall kontrolleras med högst ett års mellanrum.
Stolpskor, som genomgått kontroll utan väsentlig anmärkning, skall mär-
kas så, att tiden för nästa kontroll lätt kan fastställas. Märkning skall utfö-
ras så, att skorna inte försvagas genom märkningen.
Utförande av höjdarbete och annat mast- och
stolparbete
20 §
Mast- och stolparbete skall planeras så, att det kan utföras säkert.
Innan arbetet påbörjas skall arbetsgivaren förvissa sig om anläggningens
skick.
Information om anläggningens skick samt instruktioner för det arbete
som är aktuellt skall i god tid tillhandahållas berörda arbetstagare. När
det behövs skall instruktionerna vara skriftliga.
21 §
Arbetsledare för mast- eller stolparbete skall vara väl förtrogna
med olika metoder att bedriva arbetet samt ha kunskaper om den aktu-
ella typen av arbete.
22 §
Vid arbete i mast eller stolpe skall starka radiosändare stängas av
eller effektreduceras så, att arbete på eller nära dessa kan utföras säkert
och i enlighet med gällande föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen om
högfrekventa elektromagnetiska fält.
23 §
Mast- och stolparbete får inte utföras där det finns risk för ohälsa
eller olycksfall genom okontrollerat is- eller snöras, eller på grund av
AFS 2000:6
10
ogynnsamma meteorologiska förhållanden. Vistelse i mast eller stolpe
under annalkande eller pågående åskväder är inte tillåten.
Vid arbete i mast skall riskområdet kring masten utmärkas på lämpligt
sätt när så behövs.
24 §
Till höjdarbete får endast anlitas den som genomgått medicinsk
kontroll enligt 6–9 §§ och utbildning enligt 12 § samt har tillräckliga kun-
skaper och i övrigt är lämplig för uppgiften. Höjdarbete får inte bedrivas
som ensamarbete.
25 §
Höjdarbete skall normalt ske i dagsljus. Om höjdarbete undantags-
vis måste utföras under mörker, skall tillfredsställande arbetsbelysning
finnas.
26 §
Arbetstagare som är indisponerad eller av annat skäl känner tvek-
samhet inför arbetsuppgiften, och som anmält detta till arbetsledningen,
får inte sysselsättas i höjdarbete.
Åtgärder före arbete i stolpe av trä
27 §
Arbetsgivaren skall, innan en arbetstagare går upp i en stolpe, för-
vissa sig om att anläggningen är rötskadekontrollerad enligt 30 §.
28 §
Arbetstagaren skall vara försiktig även om en stolpe inte är kon-
trollmärkt som farlig enligt 35 §, och skall genom egna iakttagelser för-
vissa sig om att stolpen är i sådant skick att den inte är farlig att gå upp i.
29 §
Om en arbetstagare måste utföra arbete i en stolpe, som är kon-
trollmärkt som farlig enligt 35 § eller som arbetstagaren inte bedömer
som säker att gå upp i, skall arbetsplattform eller arbetskorg användas,
eller skall stolpen tillfälligt stagas eller på annat sätt göras säker innan ar-
betet påbörjas.
Rötskadekontroll
30 §
Den som råder över ett arbetsställe med en eller flera ledningsstol-
par av trä skall förebygga olycksfall genom att planera och regelbundet
genomföra rötskadekontroll av samtliga sådana stolpar i anläggningen.
Kontrollen skall göras under tid då virket inte är fruset. Vid nyanläggning
av stolplinje skall tidpunkt för den första kontrollen och intervall för däref-
ter återkommande kontroller bestämmas.
Tidsintervallet mellan kontrollerna skall dokumenteras i en plan och be-
stämmas med hänsyn till
AFS 2000:6
11
–
anläggningens geografiska läge,
–
markbeskaffenheten där stolparna är placerade och
–
stolparnas impregnering.
31 §
Den som utför kontroll skall ha tillräcklig utbildning och erfarenhet
för att kunna fastställa rötskada hos en stolpe, beskriva skadans omfatt-
ning och bedöma om en rötskadad stolpe behöver bytas eller förstärkas
före nästa kontroll.
32 §
Vid kontroll skall föras protokoll. I protokollet skall den som utför
kontrollen beskriva skadans omfattning hos rötskadade stolpar och ange
om de behöver bytas eller förstärkas.
33 §
Om det kan misstänkas att en stolpe inte står tillräckligt djupt i mar-
ken eller att ett stag har allvarliga skador över eller under markytan skall
detta antecknas i protokollet.
34 §
Den som råder över arbetsstället skall förvara protokollet och hålla
det tillgängligt för berörda arbetsgivare och arbetstagare och deras om-
bud samt för tillsynsmyndighet.
Märkning av farlig stolpe och åtgärder med
anledning av rötskadekontroll
35 §
Om den som utfört kontroll bedömer att en stolpe i en enkelstolp-
ledning behöver bytas eller förstärkas, skall stolpen vid kontrollen förses
med märkning som visar att det är farligt att gå upp i den utan föregå-
ende stagning eller strävning. Märkningen skall placeras ca 2 m över
mark.
36 § Den som råder över arbetsstället skall med ledning av kontrollpro-
tokollet bestämma tid för byten, förstärkningar eller kompletterande un-
dersökningar och se till att dessa blir utförda.
37 §
Märkning enligt 35 § får inte tas bort innan stolpen byts eller för-
stärks.
Bestämmelser om straff
38 §
Bestämmelserna i 6 § och 10 § första stycket utgör föreskrifter en-
ligt 4 kap 5 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 11 §
utgör föreskrifter enligt 4 kap 7 § samma lag. Bestämmelserna i 17 § ut-
gör föreskrifter enligt 4 kap 2 § 2. samma lag. Bestämmelserna i 19 § ut-
gör föreskrifter enligt 4 kap 1 § 1. samma lag. Brott mot nu nämnda före-
skrifter kan enligt 8 kap 2 § första stycket samma lag medföra böter.
AFS 2000:6
12
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 2 april 2001. Samtidigt upphävs
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rötskadebe-
siktning av ledningsstolpar (AFS 1992:3) och Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse om stolpskor (AFS 1984:1).
2.
För mast som tagits i bruk före den 2 april 2001 får åtgärder för att till-
godose kraven i 4 § samordnas med ordinarie underhållsarbeten. Åt-
gärderna skall dock ha genomförts senast den 31 december 2010.
3.
Om tidpunkten för den första rötskadekontrollen och intervall för där-
efter återkommande kontroller inte är bestämda vid ikraftträdandet av
dessa föreskrifter, skall detta göras snarast.
4.
Typkontroll och typgodkännande av stolpskor som före den 2 april
2001 utförts enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1984:1)
om stolpskor skall gälla som certifiering enligt 17 § i de nya föreskrif-
terna.
5.
För arbetstagare i höjdarbete, som inom 12 månader före ikraftträdan-
det av dessa bestämmelser genomgått medicinsk kontroll, som till om-
fattning och innehåll är minst likvärdig med medicinsk kontroll vid
höjdarbete enligt 6–11 §§, skall den genomgångna kontrollen gälla
som föreskriven kontroll.
6.
Arbetstagare som vid ikraftträdandet av dessa bestämmelser är syssel-
satt i mast- eller stolparbete, och härigenom kan bedömas ha tillägnat
sig kunskaper motsvarande kraven i 12 §, behöver inte genomgå den
där föreskrivna utbildningen om kunskaperna är tillfredsställande do-
kumenterade.
KENTH PETTERSSON
Lars Eklund
Göran Lindh
AFS 2000:6
13
Bilaga 1
Utförande och provning av stolpskor
1. Definitioner och förklaringar
1.1
Total belastningsamplitud: Under utmattningsprovning utsätts stolp-
skon för en belastning som i tiden varierar periodiskt mellan minimivär-
det P
min
och maximivärdet P
max
. Total belastningsamplitud
∆P definieras
av
∆P = P
max
– P
min
1.2
Nominell belastningspunkt: Den punkt på fotplattan (eller motsva-
rande) som vid anbringande av belastningen innebär ogynnsammaste
förhållanden från utmattningssynpunkt under provningen. Den nomi-
nella belastningspunkten är i regel belägen längst bak på fotplattan, ome-
delbart framför bakkappan om sådan finns.
1.3
Livslängd: Det logaritmiskt beräknade medelvärdet av det antal be-
lastningsväxlingar med konstant amplitud som stolpskorna i provserien
uthärdar innan brott inträffar vid prov.
1.4
Logaritmiskt beräknat medelvärde: Det logaritmiskt beräknade me-
delvärdet x av n st observationer x
1
, x
2
. . .x
n
ges av
n
log x = 1/n
∑ log x
i
i
dvs. logaritmen för medelvärdet är lika med medelvärdet av logaritmerna
för de enskilda observationerna.
2. Utförande
2.1
Stolpskor skall ha taggar eller motsvarande anordningar som ger
bra fäste men inte fastnar i stolpen. Remmar och andra fästanordningar
skall vara sådana att skorna sitter säkert och stadigt fast på bärarens skor
och lätt kan tas av och på.
Stolpskor med justerbar gripvidd skall kunna låsas tillförlitligt i önskat
läge.
3. Material
3.1
Material i lastupptagande delar skall ha sådana egenskaper att håll-
fasthetsegenskaperna ej nämnvärt förändras i temperaturintervallet –30°C
– +50°C. Dokumenterade materialprovningar skall styrka detta.
AFS 2000:6
Bilaga 1
14
3.2
Material i fästdon, t.ex. remmar, skall vara fuktavvisande och ha till-
räcklig styrka för att uppta förekommande krafter. Det får inte påverkas
av trä- och skoimpregneringsmedel, stelna i kyla eller åldras snabbt.
Anm 1. Remmar av syntetiskt material, t.ex. terylene, godtas om de
monterade i sina fästanordningar på stolpskor kan uppta en kraft
av minst 3 000 N utan att skadas. Remmarnas hållfasthet provas
enligt figur 1. Kraften F anbringas och bibehålles under 3 minuter.
Bandet får under denna tid inte glida i sina infästningar eller even-
tuella justeringsanordningar.
Anm 2. Läderremmar är ej lämpliga.
Figur 1: Provning av hållfastheten hos rem.
4. Ytbehandling
4.1
Eventuell ytbehandling skall utföras så att okulär spricksökning på
de mest påkända delarna är möjlig.
Anm. Målning med klarlack godtas.
5. Utmattningsprovning
5.1
Utmattningsprovning skall utföras på komplett sko som är monterad
i stolpe på sådant sätt att förhållandena vid praktisk användning så långt
möjligt efterliknas. För justerbar sko skall den inställning väljas som är
ogynnsammast från utmattningssynpunkt.
AFS 2000:6
Bilaga 1
15
5.2
Om så erfordras får vid provning en av ingreppspunkterna i stolpen
(exempelvis en av taggarna) vara fixerad.
5.3
Pålagd belastning skall motsvara en total belastningsamplitud
∆P av
1080 N (110 kp), med belastningen angripande i nominella belastnings-
punkten (se punkt 1.2 i denna bilaga). Värdet på P
min
sätts till 100 N. Las-
ten får anbringas på valfri plats på fotplattan, dock högst 100 mm från no-
minella belastningspunkten i skons längdled (framför bakkappan) respek-
tive högst 50 mm från nominella belastningspunkten i skons tvärled (in-
nanför fotplattans yttersta del), varvid erforderlig justering av belast-
ningsamplituden utförs.
5.4
En provserie omfattande minst 5 prov under identiska betingelser
skall utföras. Provserien skall väljas så att såväl vänster- som högerskor
ingår. Livslängdens medelvärde, beräknat enligt 1.5, skall uppgå till lägst
2,0 x 106 belastningsväxlingar. Lägsta enskilda värde får inte underskrida
1,0 x 106 belastningsväxlingar. För stolpsko med dubbla bärelement re-
gistreras antalet belastningsväxlingar till dess det yttre bärelementet ut-
mattats så att det inre bärelementet övertagit hela eller delar av lasten.
Skon skall härefter uppta minst 1,0 x 104 belastningsväxlingar.
6. Balansprovning m.m.
6.1
Provning av skons balans skall utföras genom bestämning av de vri-
dande momenten i skons längdled respektive tvärled enligt figur 2.
6.2
Vridande moment av stolpskons egenvikt får vid gång inte verka utåt
från stolpen och får inte överstiga följande värden:
*För justerbar sko skall väljas den inställning som är ogynnsammast från balans-
synpunkt.
Stolpskostorlek
Vridande moment
Nm
Gripvidd mm*
I längdled
Mätt på fotplattan i en axel
100 mm framför skons
bakkappa (eller motsvarande)
I sidled
Mätt i fotplattans
längdaxel
300 eller mindre
Mer än 300
8
9
1,5
2
AFS 2000:6
17
Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna om mast- och
stolparbete
Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämp-
ningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:6) om mast-
och stolparbete.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-
ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna
(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på prak-
tiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bak-
grundsinformation och hänvisningar.
Allmänt
Arbete i och kring master, stolpar och liknande innebär speciella risker
för den personal som utför arbetet. En särskild risk utgör härvid det ar-
bete, som utförs på hög höjd över omgivande marknivå (höjdarbete). De
mest uppenbara riskerna gäller fall från höjd samt skador från nedstör-
tande ismassor, verktyg eller andra föremål, men även andra, mer indi-
rekta risker förekommer. Sålunda är tillträde till arbetsplatsen ofta för-
enat med klättring uppför stegar, vilket innebär extrem fysisk belastning
med betydande påfrestning på hjärta och cirkulationsorgan. En annan
speciell fara vid arbete i master och stolpar ligger i arbetsplatsens svår-
tillgänglighet och därmed sammanhängande svårigheter att snabbt und-
sätta den, som råkat ut för olyckshändelser eller insjuknat akut.
Till dessa för mast- och stolparbete speciella risker kommer mer traditio-
nella arbetsmiljörisker såsom exponering för impregneringsmedel och
högfrekventa elektromagnetiska fält, elektriska risker från högspännings-
ledningar m.m. samt belastningsergonomiskt ogynnsamma arbetsställ-
ningar.
Kommentarer till vissa paragrafer
Till 1 §
Fristående master förekommer främst som bärare av utrustning
för sändning och mottagning av radiosignaler för trådlös kommunikation
eller för övervakning av sådan kommunikation. Även lägre sådana mas-
ter förekommer, t.ex. som ljusmaster för belysning inom kommunala an-
läggningar, hamn- och industriområden, idrottsplatser och liknande.
Master som är fysiskt sammankopplade till linjer eller nät förekommer
främst som bärare av högspänningsledningar för överföring av elektrisk
energi, men kan också förekomma t.ex. som kabelbärare vid linbanor.
AFS 2000:6
18
Underlag för mast kan vara fast, naturligt eller uppbyggt, men även, hu-
vudsakligen i fältmässig militär applikation, ett mobilt underrede.
Beteckningar för olika masttyper kan variera mellan olika branscher. Van-
ligt är att ostagade master benämns ”torn”. Energibranschen använder
traditionellt begreppet ”kraftledningsstolpe”, eller bara ”stolpe”, om sina
ledningsbärare oavsett material och utförande, således även i de fall
”stolpen” snarast är en mast.
I mast- och stolparbete ingår verksamheter såsom:
–
Att bygga, inspektera, resa, riva och underhålla mast eller stolpe och
vad därtill hör.
–
Att klättra eller på annat sätt förflytta sig i mast eller stolpe.
–
Att montera, demontera, byta ut eller underhålla mast- eller stolpbu-
ren utrustning och tillhörande förbrukningsmateriel.
Föreskrifterna gäller inte räddningstjänst emedan höjdarbete är ett där
ofta ingående arbetsmoment, som måste utföras utan att kunna planeras
i samma utsträckning som vanligt mast- eller stolparbete. Räddnings-
tjänsten har normalt också ledning, teknisk utrustning samt utbildnings-
och hälsokrav på personalen utöver vad som krävs i dessa föreskrifter (jfr
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om rök- och kem-
dykning). För personal inom räddningstjänsten som, utan att ha kompe-
tens såsom rök- och kemdykare, deltar i räddningsinsatser innebärande
höjdarbete, som normalt skulle falla inom tillämpningsområdet för dessa
föreskrifter, kan det vara lämpligt att ordna medicinsk kontroll vid höjdar-
bete enligt 6–11 §§ i föreskrifterna.
Till 2 §
Höjdgränsen 13 m bör inte tolkas så, att arbete under denna
gräns skulle vara riskfritt. Gränsen avser endast att från tillämpningsom-
rådet för bestämmelserna om medicinsk kontroll (6–11 §§) undanta mer-
parten av arbete med lokala stolpnät för telekommunikation, distribution
av lågspänd ström, gatubelysning m.m.
Riskområdet kring en mast eller en stolpe utgörs normalt av en cirkel
med centrum vid foten och med en radie motsvarande två tredjedelar av
den höjd från vilken nedfall av isstycken eller föremål kan befaras. För ar-
bete som bedrivs inom område där det finns risk för skada genom ras
(=nedfall eller vältning av massor eller föremål) gäller Arbetarskyddssty-
relsens kungörelse om skyddsåtgärder mot skada genom ras.
Andra risker än fall och ras i anslutning till mast- och stolpanläggningar
kan härröra från impregneringen i ledningsstolpar av trä (jfr Arbetar-
skyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt styrel-
sens föreskrifter om bekämpningsmedel). Misstanken att de elektriska
och magnetiska fälten kring starkströmsanläggningar långsiktigt skulle
AFS 2000:6
19
kunna medföra hälsorisker för närboende kan inte anses slutgiltigt mot-
bevisad. Starka radiosändare avger hälsoskadliga, högfrekventa EM-fält i
sin omedelbara närhet i sändningsriktningen (jfr Arbetarskyddsstyrel-
sens kungörelse med föreskrifter om högfrekventa elektromagnetiska
fält). Genom sändarnas höga placering och väsentligen horisontella
sändningsriktning anses dock fältstyrkan vid marknivå i regel ej utgöra
någon hälsorisk. Inom vissa fältmässiga militära applikationer kan dock
förekomma radiosändare med fältstyrkor vid marknivå överstigande av
Arbetarskyddsstyrelsen föreskrivna exponeringsvärden.
Till 3 §
I 3 kap 12 § arbetsmiljölagen läggs ett skyddsansvar på den som
råder över ett arbetsställe. Detta skyddsansvar kan bli aktuellt när arbets-
tagare, som arbetar i master och stolpar, inte är anställd hos den som
äger anläggningen eller eljest har rätt att förfoga över den. Det kan i så-
dana fall vara svårt för arbetstagarens arbetsgivare att kontrollera t.ex. en
trästolpes kondition innan arbete i stolpen påbörjas. Ansvaret för att så-
dan kontroll utförs ligger därför på den som förfogar över anläggningen
och således råder över arbetsstället. (Normalt är denne även att betrakta
som anläggningens innehavare enligt elsäkerhetslagstiftningen). Se vi-
dare 20 § med kommentar.
Arbete med uppförande av mast eller anläggande av nät för överföring
av el, tele och data är normalt att hänföra till byggnads- och anläggnings-
arbete och omfattas då även av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
byggnads- och anläggningsarbete. Detta gäller även arbete med repara-
tion och underhåll.
I 3 kap. 14 § arbetsmiljölagen finns bestämmelser om arbetsmiljöansvar
vid projektering. Enligt dessa bestämmelser skall arbetsmiljösynpunkter
avseende såväl byggskedet som bruksskedet beaktas redan vid projekte-
ringen. Ytterligare bestämmelser om projekteringsansvar avseende bygg-
skedet finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och an-
läggningsarbete. Ytterligare bestämmelser om projekteringsansvar avse-
ende den färdiga masten/anläggningen finns i Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse med föreskrifter om projektering av byggnader och anlägg-
ningar.
För att lokalt och lättillgängligt informera om när kontroll av anlägg-
ningen senast skedde kan det vara lämpligt att på masten eller stolpen,
c:a två meter över marknivån, anbringa ett märke, som visar när och av
vem kontroll senast utförts. Sådant besiktningsmärke bör vara väderbe-
ständigt och så utformat, att det är väl läsligt fram till tiden för nästföl-
jande kontroll. Av märke som upplyser om tillfälligt tillträdesförbud bör
lämpligen framgå orsaken härtill, t.ex. att mast eller stolpe saknar betryg-
gande hållfasthet för klättring.
AFS 2000:6
20
Till 4 §
Tillträdesanordning till mast kan t.ex. utgöras av stegjärn och
stegar i kombination med ryggskydd eller lämplig fallskyddsutrustning.
Tillträde kan också ske via trappor eller hiss. Det är lämpligt att förflytt-
ningsvägar i master är utrustade med horisontella vilplan för att avlasta
kroppen under klättring. Särskilda arbetsplattformar i anslutning till ser-
vicekrävande utrustning, kan vara exempel på lämpliga kompletterande
anordningar. Krysstag (diagonaler) och liknande i fackverkskonstruktion
kan i regel inte anses erbjuda tillfredsställande tillträdesväg till mast. För
att klättring inte skall bli onödigt ansträngande är det viktigt att avståndet
mellan stegpinnarna är konstant och lagom stort (250–300 mm brukar re-
kommenderas) samt att pinnarna är parallella.
Tillträde till mast kan också planeras och arrangeras med teknisk anord-
ning såsom kran, mobil arbetsplattform eller helikopter. I de fall arbete på
mast kan utföras från maskinburen arbetskorg är detta slags tillträde från
belastningssynpunkt ofta att föredra.
För att försvåra obehörigt tillträde till mast kan det, i de fall masten inte
står på hägnad mastgård eller eljest skyddats mot sådant tillträde, vara
lämpligt att fast tillträdesanordning ej går ända ned till marknivån, utan
att tillträde till den nedersta delen av masten tillgodoses med mobil till-
trädesanordning.
Till 5 §
Särskilda skäl kan vara pågående arbete, risk för snö- eller isras
m.m. Snö- och isbildning på kraftledningar kräver endast undantagsvis
varselskyltning. Vid avisningsarbeten, liksom andra arbeten, på kraftled-
ning inom trafikerade områden kan det vara lämpligt med utposterad
vakt.
Regler om avspärrning, tillträde och skyddsåtgärder vid risk för ras finns i
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om skyddsåtgärder mot skada ge-
nom ras.
Om varselmärkning finns särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrel-
sens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplat-
ser.
Föreskrifter om hinderljus för luftfarten finns i Luftfartsverkets Bestäm-
melser för Civil Luftfart, BCL-F 2.2 (LFS 1996:2).
Till 6 §
Höjdarbete, särskilt klättring, ställer höga krav på fysisk arbets-
förmåga. Den svårtillgängliga och utsatta arbetsplatsen gör det också vik-
tigt, att plötsliga och oförutsedda insjuknanden så långt möjligt undviks.
Medicinsk kontroll är härvid ett hjälpmedel. Av 1 kap. 3 § arbetsmiljöla-
gen framgår att den som genomgår utbildning, vid tillämpning av bl.a.
4 kap. 5 § (som handlar om medicinsk kontroll), är likställd med arbetsta-
AFS 2000:6
21
gare. Detta innebär att medicinsk kontroll alltid skall föregå höjdaktivite-
ter i mast, även om dessa endast utgör ett inslag i en utbildning inför
kommande höjdarbete.
Det bör observeras att den arbetsgivare som hyr ut och den som hyr in
arbetstagare i höjdarbete har ett gemensamt, icke överlåtbart ansvar för
att föreskriven medicinsk kontroll sker. Det kan därför vara lämpligt att
parterna överenskommer, gärna skriftligt, vem som rent praktiskt skall
föranstalta om den medicinska kontrollen.
Till 7 §
Läkarundersökningen syftar till att förebygga, att den som har
sådan sjukdom eller svaghet, som ökar risken att drabbas av ohälsa eller
olycksfall i höjdarbete, anlitas till sådant arbete. För att kunna ligga till
grund för en tjänstbarhetsbedömning enligt 9 § kan anamnesen även be-
höva omfatta:
–
Upplevda syn-, hörsel- och balansrubbningar,
–
bruk av läke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel med inver-
kan på vakenhet, omdöme eller blodtryck samt
–
tidigare kontakter med den psykiatriska vården.
Av samma skäl kan den fysikaliska undersökningen också behöva inriktas
på:
–
Synskärpa och hörsel,
–
balans- och rörelseorgan,
–
neurologiskt status samt
–
förekomst av glukos och farmakologiskt aktiva ämnen eller deras me-
taboliter i kroppsvätskor.
Prediktivvärdet av avvikande fynd i arbets-EKG anses vara ganska lågt,
och sådana fynd kan därför behöva följas upp med en fördjupad under-
sökning.
Till 8 §
De tätare EKG-kontrollerna vid högre ålder motiveras av att ris-
ken för hjärt- och kärlsjukdom ökar tämligen snabbt från 45–50 års ål-
dern. För arbetstagare, som fyllt 50 år, behövs därför årlig EKG-kontroll
av hjärtat under arbetsbelastning (=arbets-EKG) för att så långt möjligt
upptäcka sådan tidig eller latent hjärt-kärlsjukdom, som kan utgöra en
risk vid maximal fysisk ansträngning.
Till 9 §
Under förutsättning att den undersökte är informerad om syftet
med undersökningen är läkaren, som utför denna, oförhindrad att till ar-
betsgivare och tillsynsmyndighet lämna upplysning om resultatet, dock
endast med avseende på tjänstbarhet/icke tjänstbarhet i höjdarbete. Det
förutsätts att undersökningsresultatet och härav föranledda bedöm-
ningar och åtgärder journalförs.
AFS 2000:6
22
Till 10 §
Okomplicerad graviditet diskvalificerar inte automatiskt från
höjdarbete. Dock erinras om arbetsgivares skyldighet att utföra riskbe-
dömning enligt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om
gravida och ammande arbetstagare.
Till 11 §
Av 3 § arbetsmiljöförordningen framgår att register, som här
avses, skall av arbetsgivaren förvaras under viss minsta tid samt att, om
verksamheten överlåtes, registret skall överlämnas till den nya innehava-
ren.
Det bör observeras att den arbetsgivare som hyr ut och den som hyr in
arbetstagare i höjdarbete har ett gemensamt ansvar för att föreskriven
registerföring av genomgången medicinsk kontroll sker. Det kan därför
vara lämpligt att parterna överenskommer, gärna skriftligt, vem som rent
praktiskt skall svara härför.
Inget hindrar, att registret på arbetsgivares uppdrag förs av t.ex. den som
utför den medicinska kontrollen. Detta förutsätter dock att registrets till-
gänglighet för tillsynsmyndighet inte härigenom inskränks. Det är därför
viktigt att arbetsgivare, som lägger ut registerföringen på entreprenad,
genom skriftlig överenskommelse eller på annat sätt skyddar sin rätt till
registren, t.ex. vid byte av företagshälsovård eller liknande omständig-
het.
Till 12 §
Den utbildning, som enligt föreskriften skall ha genomgåtts
innan mastarbete första gången påbörjas, bör minst omfatta två hela ar-
betsdagar och normalt ta upp: Arbetsplanering, klättringsteknik, använd-
ning av fallskydd, förstahandsåtgärder vid olycka, nedtagning av skadad
från mast, hissning av gods, kommunikation vid arbete i mast, utrustning
och teknik vid montagearbete i mast samt elektriska, elektromagnetiska,
väderbetingade och andra risker vid mastarbete. För arbetstagare, som i
sitt arbete avses använda särskild utrustning, t.ex. masthiss, är det ange-
läget att även skötsel och användning av sådan utrustning ingår i utbild-
ningen. Utbildningen bör på lämpligt sätt fördelas mellan teoretiska och
praktiska moment samt avslutas med ett kunskapsprov. Denna grundut-
bildning får anses utgöra ett minimum för att kunna bedriva mastarbete
med godtagbar säkerhet och bör innehållsmässigt anpassas till det pla-
nerade arbetets karaktär. Beroende på arbetsuppgifter kan det sedan vara
lämpligt att teoretiskt och praktiskt vidareutbilda arbetstagaren inom re-
levanta kunskapsområden. Viktiga men i det praktiska arbetet sällan före-
kommande moment, såsom nedtagning av skadad från mast och medde-
lande av första hjälpen, kan behöva övas återkommande.
Det är viktigt att arbetsgivaren, innan arbete i stolpe första gången påbör-
jas, förvissar sig om att arbetstagaren har nödiga kunskaper om arbets-
AFS 2000:6
23
teknik och daglig materieltillsyn vid användning av stolpskor, beträffande
fysisk arbetsbelastning vid arbete i stolpe, beträffande användning av
personlig fallskyddsutrustning samt beträffande nedtagning av nödställd
från stolpe. Det är också viktigt att arbetstagare som arbetar i lednings-
stolpe av trä har grundläggande kunskaper om rötskador och om de be-
kämpningsmedel som används mot rötskador, samt hur man skyddar sig
mot dessa medel, liksom om hur rötskador påverkar en stolpes hållfast-
het och om hur en rötskadad stolpe tillfälligt kan göras säker. Det är vi-
dare viktigt att arbetstagaren är väl informerad om hur farliga stolpar
märks vid rötskadekontroll.
Säker användning och skötsel av stolpskor förutsätter normalt utbild-
ning.
Till 13 §
Det är viktigt, att den personliga skyddsutrustning som an-
vänds är anpassad till riskerna i arbetet och till rådande väderlek.
För fallskyddsutrustning finns ett antal europastandarder antagna såsom
svensk standard. Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetar-
skyddsstyrelsens föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrust-
ning och om användning av personlig skyddsutrustning.
Personlig skyddsutrustning, som kan vara aktuell vid mast- och stolpar-
bete, är bl.a.:
–
Fallskyddssystem för fall från högre nivå, vilket ger säker uppbroms-
ning efter fall samt säkerställer att användaren stannar i korrekt läge
där, om så behövs, hjälp kan inväntas.
–
Skyddsutrustning med stödjande och fallhindrande funktion för säk-
ring i situationer där båda händerna behövs för arbete och det inte
finns risk för fritt fall. Exempel på sådan utrustning är bälte eller sitt-
sele med två korta kopplingslinor med lämpliga kopplingsdon.
–
Ögonskydd av korgmodell eller annan modell som ger likvärdigt
skydd.
–
Skyddshjälm med hakband som säkert håller hjälmen på plats. Det är
viktigt att hjälmen skyddar inte bara mot fallande föremål och kläm-
ningsrisk utan även mot elektriska risker samt att den är lämplig för
rådande temperaturförhållanden.
–
Lämpliga skyddsskor som vid klättring och arbete medger säkert
grepp mot underlaget vid rådande väder.
–
Skyddsutrustning i form av nedfirningsutrustning som gör det möjligt
att ta ned skadad.
–
Skyddskläder och skyddshandskar som skyddar mot mekaniska ska-
dor och kemiska risker samt är lämpliga för rådande väderlek. Vid ar-
bete i stolpe som är impregnerad med kreosotolja är det viktig att
skyddskläder och skyddshandskar valts så att de skyddar mot kontakt
AFS 2000:6
24
med impregneringsmedlet. Vid sådant arbete är det vidare särskilt vik-
tigt att byta handskar som slitits.
Exempel på mast- och stolparbete där viss, eljest föreskriven utrustning,
kan bedömas vara uppenbart onödig är rutininspektioner vid masten el-
ler stolpen utan uppstigning i densamma.
Till 14 §
En lämplig utrustning för upprätthållande av samband med
personal på marken är kommunikationsradioutrustning av sådan beskaf-
fenhet, att den inte störs ut av t.ex. närbelägna sändare (jfr 22 §). Tal-
styrda utrustningar (av s.k. VOX-typ) kan vara att föredra i situationer där
båda händer är upptagna. Kommunikation mellan arbetstagare i mast- el-
ler stolparbete kan ofta klaras utan hjälpmedel i icke bullerstörda miljöer.
Utrustning för nödlarm är svårare att undvara. Det är viktigt att arbetsta-
gare, som t.ex. blivit hängande medvets- eller hjälplös i fallskyddsutrust-
ning eller liknande, uppmärksammas och undsätts utan dröjsmål. Detta
innebär att anordning för automatisk utlösning av larm i samband med
fall ibland kan behövas.
Till 15 §
Enligt uppgifter från Elsäkerhetsverket gäller föreskrifterna i
ELSÄK-FS 1994:7, 706 för matning av handhållen eller portabel materiel
som används i fackverksmast, om möjligheten för en person under ar-
bete att avbryta kontakten med den ledande masten är begränsad. Detta
innebär att ett uttag, som används för anslutning av sådan materiel, an-
tingen skall vara anslutet till ett SELV-system enligt 411.1 eller vara
skyddsseparerat enligt 413.5 i ELSÄK-FS 1994:7.
Till 19 §
Användares dagliga tillsyn av stolpsko omfattar lämpligen ren-
göring av fotplatta och griparmar samt inspektion av eventuell förekomst
av deformation, sprickor, nedslitna taggar eller motsvarande och gransk-
ning av remmarnas tillstånd. Före gång i stolpe kan det också vara lämp-
ligt att prova stolpskornas tillförlitlighet och gripförmåga, vilket företrä-
desvis sker nära marknivån genom lätt gungning på första steget.
Det är viktigt att användare av stolpskor är medveten om arbetsutrust-
ningens exklusiva användningsområde och inte använder den som lyft-
och dragkrok eller liknande.
Den årliga kontrollen av stolpskor utförs lämpligen av en av arbetsgiva-
ren utsedd person, som är väl förtrogen med stolpskors användning och
skötsel. Stolpsko kan därutöver behöva genomgå kontroll om den utsatts
för onormal påkänning, t.ex. blivit överkörd eller fallit till marken från
större höjd.
Kontroll av skorna bör företrädesvis utföras efter noggrann rengöring
och brukar normalt omfatta:
AFS 2000:6
25
–
Undersökning av att ingen del av skorna deformerats.
–
Omsorgsfull okulär spricksökning under lämplig belysning.
–
Kontroll av att griparmarnas taggar är skarpa eller att motsvarande
anordningar ger gott fäste.
–
Avsyning av remmarna och deras infästning i stolpskon.
Om bristfällighet hos en stolpsko iakttas vid kontroll eller tillsyn, är det
viktigt att den genast tas ur bruk och att arbetsledningen underrättas.
Vässning av taggar på stolpsko bör göras efter tillverkarens instruktioner
av härför utbildad person.
Stolpskor bör kasseras om de är deformerade, har sprickor eller är kraf-
tigt slitna eller korroderade. Kassering av åldersskäl kan lämpligen ske då
stolpsko varit i bruk i 10 år eller, vid mycket låg användningsfrekvens, 15
år.
För att hindra återbruk av kasserad stolpsko bör griparmarna kapas vid
kassationsbeslutet.
Till 20 §
Av 2 och 3 §§ Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om intern-
kontroll av arbetsmiljön framgår att arbetsgivaren skall planera, genom-
föra och följa upp verksamheten så, att kraven i arbetsmiljölagen och
med stöd av denna utfärdade föreskrifter säkerställs. Exempel på instruk-
tioner, som lämpligen kan tillhandahållas i såväl muntlig som skriftlig
form, är sådana säkerhetsinstruktioner, som arbetstagaren är skyldig att
iaktta.
Till 22 §
Till tryggande av elsäkerheten vid arbete i starkströmsanlägg-
ningar har Elsäkerhetsverket utgivit starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS
1994:7) med ändring av Avdelning C, skötsel av elektriska starkströmsan-
läggningar (ELSÄK-FS 1997:9).
Till 23 §
Kontrollerat avlägsnande av is och snö från anläggning kräver i
regel särskilda försiktighetsåtgärder.
De arbetsmiljörisker som är kopplade till klimatfaktorer varierar starkt
med arbetsplatsens geografiska belägenhet, altitud och allmänna utsatt-
het. Det är också viktigt att uppmärksamma att avkylningseffekten (dvs.
effekten av kombinationen vind och lufttemperatur) kan variera högst be-
tydligt mellan olika nivåer i en mast. Mastarbete i kyla har beskrivits i en
rapport från Arbetslivsinstitutet (Arbetslivsrapport 1999:22, ISSN 1401-
2928).
När åskväder uppträder överraskande bör den som befinner sig i en mast
eller stolpe snabbt ta sig ned och lämna riskområdet. Om detta, t.ex. av
tidsskäl vid arbete på hög höjd i mast, inte är möjligt, bör arbetstagaren
AFS 2000:6
26
istället bege sig till en plats som omges av mastkonstruktionen och
koppla fast sig där.
Till 24
§ Av förbudet att bedriva höjdarbete som ensamarbete följer att
den arbetskamrat, som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå, måste
vara tjänstbar och behörig för höjdarbete för att vid behov omedelbart
kunna undsätta skadad på hög höjd.
Till 25 §
Exempel på situationer där höjdarbete kan behöva utföras i
mörker kan vara nödvändiga, brådskande reparationsarbeten. Försvars-
makten har behov av att kunna öva och utföra höjdarbete under mörk-
läggning och är därför undantagen från tillämpningsområdet för 25 §.
Vad som är tillfredsställande arbetsbelysning får bedömas efter karaktä-
ren och omfattningen av den akuta arbetsinsats som måste utföras. För
större och mer kvalificerade arbeten krävs som regel tillfällig stationär
belysning, medan bagatellåtgärder ofta kan klaras med personburen be-
lysning av typ pannlampa.
Till 26 §
Det är viktigt att höjdarbete sker på arbetstagarens villkor vad
avser bedömning av riskerna med hänsyn till nedisning, meteorologiska
faktorer, upplevd dagsform etc.
Till 28–29 §§
Även vid en riktigt bedriven kontrollverksamhet finns risk
för att enstaka stolpar kan ha nedsatt hållfasthet som uppstått sedan se-
naste kontroll p.g.a. röta, markförändring, mekanisk påverkan, myran-
grepp, hackspettskador, blixtnedslag, sabotage och skadegörelse eller av
annan orsak. Det är därför viktigt att den som skall arbeta i en stolpe först
gör en bedömning av om stolpen förefaller säker att gå upp i. Vissa yttre
tecken kan tyda på skador. En frisk, kreosotimpregnerad trästolpe ger
massiv klang och nästan ingen återstuds av hammarslag, medan svår
rötskada med tunt skal av frisk ved ger ett tydligt trumljud med ihålig
klang och stark återstuds. En saltimpregnerad stolpe bör undersökas vid
jordbandet med ett undersökningsinstrument eller genom sondering
med syl.
Det bör observeras att risk för stolpbrott kan uppkomma vid förändring
av belastningen på stolpen, t.ex. genom inspänning eller borttagning av
ledare, ändring av stag eller liknande.
Till 30 §
Skyldighet att regelbundet genomföra rötskadekontroll (tidi-
gare benämnd rötskadebesiktning) förelåg även enligt den kungörelse
med föreskrifter om rötskadebesiktning av ledningsstolpar som nu upp-
hävts.
Trästolpars hållfasthet påverkas främst av de rötskador som efter hand
uppträder i stolparna vid och strax under markytan (jordbandet). I en salt-
AFS 2000:6
27
stolpe börjar rötan i många fall i ytveden och sprider sig in mot kärnan. I
en kreosotstolpe börjar rötan inne i stolpen, nära gränsen mellan kärnved
och splintved (där den rötbenägnare splintveden är svagast impregne-
rad), och sprider sig sedan utåt och inåt. Saltstolpens friska diameter
minskar när rötskadan tilltar medan kreosotstolpens impregnerade skal
vid större rötangrepp kommer att likna ett rör.
Röta orsakas av svampar eller andra mikroorganismer. Tillväxten gynnas
av hög fukthalt och temperatur i virket och hejdas under perioder med
tjäle. Brunröta utvecklas ofta till en hålröta, och stolpen kan fortfarande
ha kvar betydande del av sin hållfasthet, medan ”soft rot” i regel börjar
utifrån. Det har stor betydelse i vilken del av landet stolpen står (p.g.a.
tjälperiodens längd) och vilken typ av mark som den står i.
Rötskadornas lägen i förhållande till marken är olika i saltstolpar och
kreosotstolpar. I båda slagen av stolpar börjar rötan i allmänhet i jord-
bandet, varefter den sprider sig nedåt i en saltstolpe men såväl uppåt
som nedåt i en kreosotstolpe. Det är därför viktigt att frilägga en salt-
stolpe till visst djup vid kontroll. I en kreosotstolpe kan allvarliga skador
däremot normalt upptäckas utan friläggning av stolpen.
Till 31 §
EBR, Elbyggnadsrationalisering, är ett branschorgan för ut-
veckling och samordning av rationella arbetsmetoder inom linjebygg-
nadstekniken. EBR drivs av VAST (Svenska kraftverksföreningens stif-
telse för teknisk utveckling), Vattenfall och Svenska Elverksföreningen. I
EBR-standard U 1:87 Rötskadebesiktning av trästolpar, Luftledningar,
anges lämplig rutin för kontroll, regler för utdömning av rötskadad
stolpe, märkning av stolpe som skall åtgärdas och förslag till blanketter
för protokoll. Det är lämpligt att kontroll utförs enligt denna rutin eller på
motsvarande sätt.
Till 33 §
För kontroll av en stolpes nedgrävningsdjup är det viktigt att
granska marken kring stolpen. Man bör kunna utgå från att gällande nor-
mer följdes då stolpen sattes upp om ingen särskild anledning finns till
misstänksamhet. Därefter kan emellertid händelser ha inträffat, som änd-
rat nedgrävningsdjupet. Tjäle kan ha skjutit upp stolpen. Marknivån kan
ha sänkts genom anläggningsarbeten, utdikning, ras eller liknande. Mark-
förändringar kan således medföra att stolpen står för grunt.
Kontroll av stag innebär som regel inspektion av att inga uppenbara rost-
angrepp eller andra skador föreligger. Äldre stag som saknar galvaniskt
skydd bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Med ledning av praktiska erfarenheter från rötskadekontroll av 20–35-
åriga BIS-stolpar (Bolidensalt-impregnerade stolpar) har en summarisk
indelning av Sverige i fyra stora zoner gjorts. Medan färre än 10% döm-
AFS 2000:6
28
des ut i den nordligaste zonen, blev ända upp till 90% utdömda i den syd-
ligaste zonen. Stolpar i åkermark rötskadas betydligt snabbare än stolpar
i skogsterräng. Kort tjälperiod bidrar också till att öka rötskadorna.
Kreosotimpregnerade stolpar är beständigare än BIS-impregnerade stol-
par (som inte längre sätts upp) och är likvärdiga med CCA-impregnerade.
CCA är ett koppar-, krom- och arsenikhaltigt impregneringsmedel.
Till 35 §
Märkning bör ske på sådant sätt att den lätt uppmärksammas
samt har tillfredsställande väderbeständighet och mekanisk hållfasthet.
Regler om märkning finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om var-
selmärkning och varselsignalering på arbetsplatser.
Till 36 §
Det är lämpligt att redan i planeringen ta hänsyn till att varsel-
märkta stolpar bör förstärkas eller bytas och att bestämma inom vilken
tid varselmärkt stolpe senast skall åtgärdas.