AFS 2001:3

ANVÄNDNING AV PERSONLIG

SKYDDSUTRUSTNING

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig

skyddsutrustning samt allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna

ISBN 91-7930-403-6

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

Huvudkontoret

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Fax 08-735 85 55

Utgivare: Göran Lindh

Elanders Gotab 35808, Stockholm 2001

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

Arbetsmiljöinspektionen

i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.falun@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.goteborg@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Storgatan 2,

871 31 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.harnosand@av.

se

Arbetsmiljöinspektionen

i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.linkoping@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.lulea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Malmö

(Skåne län)

Baltzarsgatan 22, Box 4080,

203 11 Malmö.

Tel 040-24 98 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.stockholm@av.

se

Arbetsmiljöinspektionen

i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.umea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.vaxjo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Idrottsvägen 37, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.orebro@av.se

AFS 2001:3

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig

skyddsutrustning

Tillämpningsområde och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Allmänna bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Gemensamma skyddsåtgärder. Riskbedömning och val av

utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Underhåll och förvaring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Kommentarer till enskilda paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Bilaga 1.

Lista över vilka föreskrifter och allmänna råd som inne-

håller särskilda regler om användning av personlig

skyddsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Information från Arbetsmiljöverket

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

5

AFS 2001:3

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

användning av personlig

skyddsutrustning

Beslutade den 19 april 2001

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

1)

Tillämpningsområde och definitioner

1 §

Med personlig skyddsutrustning avses i dessa föreskrifter varje ut-

rustning som är avsedd att bäras eller hållas av en person till skydd mot

en eller flera risker som skulle kunna hota dennes säkerhet eller hälsa un-

der arbetet samt varje tillbehör, som är avsett att uppfylla detta mål.

Följande utrustningar är undantagna från föreskrifterna:

a) Vanliga arbetskläder och uniformer, som inte är särskilt utformade för

att skydda arbetstagarens säkerhet och hälsa.

b) Utrustning som används för självförsvar eller i avskräckande syfte.

c) Bärbar utrustning för att upptäcka och varna för risker och olägenhe-

ter.

2 §

Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter:

1. Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksam-

het.

2. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem men utan nå-

gon anställd yrkesmässigt driver någon av följande verksamheter.

a) Byggnads- eller anläggningsarbete.

b) Annat arbete, dock endast såvitt gäller skydd mot risker från tek-

niska anordningar eller farliga ämnen.

3. De som i övrigt för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet

utan anställd.

Allmänna bestämmelser

3 §

Om personlig skyddsutrustning omfattades av svenska föreskrifter,

som överför EG- direktiv till svensk rätt, när utrustningen släpptes ut på

1)

Jfr Rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för

säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på

arbetsplatsen (EGT nr L 393, 30.11.1989, s 18)

Utkom från trycket

den 21 maj 2001

AFS 2001:3

6

marknaden eller togs i bruk inom EES, gäller följande. Utrustningen får

användas endast om den fortfarande uppfyller de krav på dess beskaffen-

het och på information om användningen som finns i de föreskrifter som

gällde för utrustningen när den släpptes ut på marknaden eller togs i

bruk.

Detsamma gäller personlig skyddsutrustning som omfattades av motsva-

rande föreskrifter i något annat land inom EES. Vad beträffar märkning

och bruksanvisning gäller vid användning dock alltid de krav på språk

som följer av de svenska föreskrifterna.

4 §

Arbetsgivaren skall, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla

den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet.

Gemensamma skyddsåtgärder. Riskbedömning

och val av utrustning

5 §

Gemensamma skyddsåtgärder skall prioriteras framför individinrik-

tade. Personlig skyddsutrustning skall användas när risken inte kan und-

vikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska

skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder.

Arbetsgivaren skall, innan personlig skyddsutrustning väljs, analysera

och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen skall

ha för att skydda mot dessa. Därvid skall hänsyn tas även till risker som

utrustningen i sig kan orsaka. Bedömningen skall revideras när någon

förändring inträffat som har betydelse för bedömningen.

Användning

6 §

Personlig skyddsutrustning får användas endast om den

a) är ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att

den i sig leder till ökad risk,

b) är anpassad till förhållandena på arbetsplatsen,

c) är anpassad till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser,

d) är anpassad till arbetstagarens hälsotillstånd samt

e) passar bäraren efter nödvändig justering.

7 §

Personlig skyddsutrustning skall vara avsedd för personligt bruk om

det inte finns särskilda skäl för undantag. Om utrustningen används av

mer än en person, skall åtgärder vidtas för att säkerställa att sådan an-

vändning inte skapar säkerhets-, hälso- eller hygienproblem för de olika

användarna.

AFS 2001:3

7

Personlig skyddsutrustning får endast användas för det ändamål för vil-

ket den är avsedd.

8 §

Om det finns mer än en risk som gör det nödvändigt att samtidigt

bära mer än en typ av personlig skyddsutrustning, skall utrustningarna

kunna kombineras och fortfarande vara effektiva mot riskerna i fråga.

9 §

Vid användning av personlig skyddsutrustning skall hänsyn tas till

a) arbetets varaktighet,

b) den fysiska och psykiska belastningen,

c) riskens omfattning och frekvens,

d) de särskilda förhållanden som råder på arbetsplatsen samt

e) prestanda hos den aktuella personliga skyddsutrustningen.

Information

10 §

Arbetsgivaren skall på förhand informera arbetstagaren om de ris-

ker som den aktuella personliga skyddsutrustningen skall skydda mot.

Arbetsgivaren skall även ordna med instruktion och övning och, om det

behövs, demonstrera hur utrustningen skall användas så att avsedd

skyddseffekt uppnås.

Lämplig skriftlig information för varje aktuell personlig skyddsutrustning

skall tillhandahållas och finnas tillgänglig inom företaget eller verksam-

heten.

11 §

Arbetstagare skall följa givna instruktioner vid användning av den

personliga skyddsutrustningen.

Underhåll och förvaring

12 §

Arbetsgivaren skall se till att den personliga skyddsutrustningen

underhålls, kontrolleras, repareras och förvaras så att dess skyddseffekt

och hygieniska standard bibehålls. Utrustning som skadats eller av an-

nan anledning kan antas ha otillräcklig skyddseffekt får inte användas.

AFS 2001:3

8

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2001.

Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med allmänna

föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 1993:40).

KENTH PETTERSSON

Björn Andersson

Göran Lindh

AFS 2001:3

9

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om användning av

personlig skyddsutrustning

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig

skyddsutrustning.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna

(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på prak-

tiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bak-

grundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Sverige skall som medlem av Europeiska unionen (EU) överföra EG-di-

rektiv till svenska föreskrifter. Reglerna inom EU för arbetstagarnas sä-

kerhet och hälsa anges i ett

ramdirektiv

som ger de grundläggande reg-

lerna för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Ett antal

särdirektiv

ger

också minimikrav som inte får underskridas i EU:s medlemsländer. Det

tredje särdirektivet (89/656/EEG) innehåller krav för arbetstagares an-

vändning av personlig skyddsutrustning i arbetslivet. Föreskrifterna om

användning av personlig skyddsutrustning är baserade på det direktivet.

Allmänt

Arbetsgivaren har huvudansvaret för en säker och i övrigt tillfredsstäl-

lande arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har givit ut föreskrifter om systematiskt arbetsmiljö-

arbete. I dessa finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att

undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att

ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbets-

miljö uppnås. Närmare bestämmelser finns om bland annat regelbunden

undersökning av arbetsförhållandena och om bedömning av risker för att

någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Före-

skrifterna innehåller också bestämmelser om genomförande av åtgärder

omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt.

Enligt 2 kap. 7 § arbetsmiljölagen (AML) skall personlig skyddsutrustning

användas endast om betryggande skydd mot ohälsa och olycksfall inte

kan nås på annat sätt.

AFS 2001:3

10

De skador man vill skydda mot kan hänga samman med mekaniska ris-

ker, kemiska risker, smittrisker, buller, hetta, kyla m.m.

Enligt 2 kap. 7 § AML skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetstagarna den

personliga skyddsutrustningen. Arbetstagaren är i sin tur skyldig att följa

gällande föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustning som

behövs. Detta framgår av 3 kap. 4 § AML.

Enligt 3 kap. 8 § AML skall en skyddsutrustning vid leverans åtföljas av

uppgifter om utrustningen som är av betydelse för att förebygga ohälsa

och olycksfall. Det kan t.ex. vara en beskrivning som anger hur den per-

sonliga skyddsutrustningen skall användas och skötas.

Kommentarer till enskilda paragrafer

Till 1 §

Exempel på personlig skyddsutrustning är hörselskydd, skyddshjälm,

ögonskydd, andningsskydd, dykeriapparater, skyddsskor, fallskydd,

skyddshandskar, skyddskläder mot exempelvis stick- och skärskador och

andra mekaniska skador, kemikalier, mikroorganismer, hetta, kyla och

speciella klimatfaktorer samt skyddskläder såsom förkläden, vattentäta

kläder och reflexselar. Exempel på utrustning som är undantagen från fö-

reskrifterna är personburna utrustningar för att mäta gashalt eller oxy-

genbrist (syrebrist).

Till 2 §

Paragrafen innebär att när det står ”arbetsgivaren skall” i föreskrifterna

så skall skyldigheten gälla även de kategorier som räknas upp i punkterna

1–3.

För ensamföretagare utan anställd och familjeföretag utan anställd är

grundprincipen att arbetsmiljölagen och föreskrifter som beslutats med

stöd av arbetsmiljölagen endast gäller risker som härrör från tekniska an-

ordningar eller farliga ämnen samt beträffande gemensamt arbetsställe.

När det gäller arbete som omfattas av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrif-

ter om byggnads- och anläggningsarbete gäller dock ett utvidgat ansvar

för ensam- och familjeföretagare. Det är därför som punkt 2 i paragrafen

delats upp i a) ”Byggnads- och anläggningsarbete” och b) ”Annat ar-

bete,…”. En grundläggande bestämmelse om detta finns i 2 § Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS

1999:3). Se även kommentaren till den paragrafen.

AFS 2001:3

11

Punkt 3 avser dem som, utan att vara medlemmar av samma familj, för

gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd.

Till 3 §

EG-direktivet (89/686/EEG) om utförande av personlig skyddsutrustning

införlivades i svensk rätt genom Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

AFS 1993:11 med föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrust-

ning. Efter ändringar av direktivet har dessa föreskrifter ersatts av styrel-

sens kungörelse AFS 1996:7 med föreskrifter om utförande av personlig

skyddsutrustning.

Till 4 §

Kravet att den personliga skyddsutrustningen skall tillhandahållas utan

kostnad för arbetstagaren gäller när utrustningen används i arbetet. Det

finns inget som hindrar att överenskommelse träffas om att arbetstaga-

ren bidrar till kostnaden för viss personlig skyddsutrustning mot att

denna får användas även på fritiden eller blir arbetstagarens personliga

egendom.

Till 5 §

Som framgår av 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen ligger det i arbetsgivarens

skyldigheter att samråda med arbetstagaren i frågor som rör utform-

ningen av arbetstagarens arbetssituation. I 6 kap. 4 och 9 §§ arbetsmiljö-

lagen finns regler om skyddsombuds och skyddskommittés medverkan

vid anskaffning av anordningar t.ex. personlig skyddsutrustning. Vid val

av personlig skyddsutrustning är det särskilt viktigt med samråd innan

beslut har fattats. Har arbetstagaren varit med att välja utrustningen ökar

också dennes motivation att använda utrustningen.

I många av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter finns särskilda regler om

användning av personlig skyddsutrustning. Se bilaga 1.

Ytterligare information om val av personlig skyddsutrustning finns i Bo-

ken om personlig skyddsutrustning (beställningsnummer H227), utgiven

av Arbetarskyddsstyrelsen samt i handboken Din personliga skyddsut-

rustning (beställningsnummer H349) som för närvarande är under utar-

betande hos Arbetsmiljöverket.

I vilken mån erforderligt skydd mot en aktuell risk kan uppnås med hjälp

av personlig skyddsutrustning beror på risknivån. Denna behöver bedö-

mas för att rätt skyddsutrustning skall kunna väljas. Olika hörselskydd

AFS 2001:3

12

har t.ex. olika dämpeffekt och dämpningen är begränsad. Skyddsglas-

ögon, skyddsskor och skyddshjälmar ger endast ett begränsat mekaniskt

skydd som framgår av provningsbestämmelserna för varje typ av

skyddsutrustning.

För att riskerna skall kunna identifieras behöver bland annat följande be-

aktas:

• arbetsrutiner,

• arbetsutrustning,

• arbetsplatsens utformning,

• arbetets varaktighet,

• vilken fysisk och psykisk belastning som uppstår av arbetet,

• termiskt klimat,

• riskens omfattning och frekvens,

• de särskilda förhållanden som råder på arbetsplatsen,

• individuella faktorer hos användaren.

Många gånger är det bra att använda en checklista för att försäkra sig om

att alla risker är identifierade. Ibland kan hjälp behövas från t.ex. företags-

hälsovård.

Om något i arbetsprocessen ändras kan det vara nödvändigt att välja an-

nan personlig skyddsutrustning. Det är också viktigt att hålla sig informe-

rad om nya produkter på marknaden, som kan ha bättre egenskaper än

den tillgängliga.

Till 6 §

Det är viktigt att personlig skyddsutrustning är beskaffad och används så

att den inte ger upphov till nya riskmoment. Det är också viktigt att välja

utrustning som är bekväm och lätt att ta på och av.

Det är viktigt att varselklädsel anpassas efter ljusförhållandena. På ar-

betsplatser upplysta av t.ex. natriumlampor är det särskilt viktigt med rätt

val av färger på varselklädseln.

Ögonskydd som ger begränsat synfält eller skyddsskor med för verksam-

heten olämplig sula är exempel på utrustning som kan innebära ytterli-

gare risker i arbetet.

Vissa material i utrustningen kan vid hudkontakt utlösa eller ge upphov

till allergi eller annan överkänslighet hos känsliga personer. Som exem-

pel kan nämnas handskar, tillverkade av gummi eller kromgarvat läder,

samt glasögonbågar, knappar och spännen som innehåller nickel.

AFS 2001:3

13

Skyddsfunktionen är den viktigaste egenskapen hos den personliga

skyddsutrustningen, men inom ramen för bibehållen säkerhet är det vik-

tigt att så hög komfort som möjligt eftersträvas för att skyddsutrust-

ningen skall hindra så litet som möjligt. Filterskydd med fläkt är exempel

på utrustning där andningsmotståndet i ett andningsskydd har minime-

rats.

Personlig skyddsutrustning förutsätter ofta en individuell utprovning. Att

t.ex. ett andningsskydd är typkontrollerat innebär inte att det med säker-

het passar alla ansikten. Det kan ibland vara nödvändigt att prova olika

fabrikat och/eller storlekar av en skyddsutrustning för att avsedd skydds-

effekt och rimlig bekvämlighet skall uppnås.

Vid tillhandahållande av personlig skyddsutrustning är det viktigt att ta

hänsyn till människors individuella förutsättningar och begränsningar,

t.ex. kvinnors och mäns olika förutsättningar beroende på olikheter i

kroppsmått och kroppsstyrka. Det är också viktigt att vid behov anpassa

utrustningen och dess användning till anställda med funktionshinder.

Till 7 §

Exempel på personlig skyddsutrustning som mycket väl kan brukas av

olika personer är t.ex. reflexselar.

Till 8 §

Personlig skyddsutrustning kan vara utförd för att fylla flera funktioner,

så kallade kombinationsskydd. Det är väsentligt att var och en av utrust-

ningarna har tillfredsställande skyddseffekt t.ex. vid kombinationen

skyddshjälm–hörselskydd–andningsskydd.

Om arbetstagaren måste bära glasögon kan glasögonskalmarna ibland

ha sådan storlek och form att de hindrar hörselkåpor eller helmask att

sluta tätt mot huden. Detta kan, särskilt om hög skyddseffekt behövs,

medföra att skydden inte är tillräckligt effektiva.

Till 9 §

Vid vissa typer av andningsskydd kan skyddets vikt, andningsmotstånd

och även psykisk belastning göra att det behövs särskilda åtgärder. Så-

dana åtgärder kan vara att minska den fysiska arbetsbelastningen med

tekniska hjälpmedel, t.ex. lyftanordning eller att införa arbetspauser.

Behov av pauser kan också finnas vid arbete som medför hög belastning

genom användning av täta dräkter, t.ex. kemikalieskyddskläder eller

AFS 2001:3

14

kompletterande klädsel mot värme eller kyla, t.ex. vid arbete vid ugnar

eller i kylrum.

Det är förbjudet att annat än på vissa villkor anlita minderåriga till arbete

i miljö som medför sådan exponering för farligt ämne att andningsskydd

behöver användas. Se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om minder-

åriga i arbetslivet.

Till 10–12 §§

Det är viktigt att arbetsgivaren förvissar sig om att den information som

lämnas till arbetstagaren om utrustningen uppfattas på rätt sätt. Det är

också viktigt att arbetstagaren förstått innehållet i bruksanvisningen. Det

är en fördel om även inköpare och lagerhållare deltar vid informationen.

Det är viktigt att informera den som skall använda den personliga skydds-

utrustningen om att utrustningens skyddseffekt kan minska eller utebli

om den används till annat ändamål än den är avsedd för.

Att använda utrustningen kan vara mer eller mindre komplicerat och

svårt att lära. Ibland kan praktiska prov behöva utföras med utrustningen.

Många gånger behöver arbetsgivaren också utfärda skriftliga använd-

ningsinstruktioner.

Arbetsgivaren är enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen ansvarig för att bland

annat skyddsutrustning underhålls väl. Sanering, tvättning och annan

rengöring av personlig skyddsutrustning är en del av underhållet. Vad

gäller skydd mot kyla kan underhållet avse t.ex. torkning av fuktiga

skyddskläder. När t.ex. skyddskläder blivit starkt förorenade av någon ke-

mikalie kan det finnas anledning att överväga om det är lämpligt att låta

tvättvatten gå ut i avloppet.

Behovet av underhåll varierar starkt mellan olika typer av personlig

skyddsutrustning. I en del fall, t.ex. i fråga om andningsskydd och fall-

skydd, kan behövas ett på särskilt sätt organiserat underhåll. Det är vik-

tigt att rutiner utarbetas för vård och förvaring av personlig skyddsutrust-

ning, bland annat med hänsyn till påverkan av skadliga ämnen och åld-

ring vid lagring. Bland annat kan kassationsregler behövas. Rutiner för

detta kan läggas upp efter samråd mellan arbetsgivaren och arbetsta-

garna, t.ex. inom skyddskommittén. Det kan t.ex. vara lämpligt att utrust-

ningen märks och/eller görs obrukbar vid kassationen för att hindra åter-

bruk av misstag eller oförstånd.

Det är angeläget att arbetstagare är aktsam om skyddsutrustningen, skö-

ter den väl, är uppmärksam på att skyddseffekten inte försämras samt ef-

ter användning återställer den på sin rätta plats. Viss skyddsutrustning

AFS 2001:3

15

kan, sedan den rengjorts, behöva placeras i särskild förvaringsanordning

för att inte påverkas av luftföroreningar. Det är också angeläget att ar-

betsgivaren snarast underrättas om utrustningens skyddseffekt försäm-

rats.

Det är viktigt att det finns inarbetade rutiner för hur den personliga

skyddsutrustningen skall underhållas, kontrolleras, repareras och förva-

ras. Sammantaget kommer arbetstagarna härigenom att känna till:

• varför, när, var och hur utrustningen skall användas,

• vilken typ som skall användas,

• var man kan hämta utrustningen,

• när och hur utrustningen skall rengöras,

• hur man kontrollerar skyddseffekten,

• när underhåll behövs och när utrustningen behövs bytas ut,

• var man kan finna reservdelar och

• var och hur utrustningen skall förvaras.

AFS 2001:3

16

Bilaga 1

Lista över vilka föreskrifter och allmänna råd som innehåller

särskilda regler om användning av personlig skyddsutrustning.

Hjälm

Fall-

skydd

Ögon-

skydd

Hand-

skar

Kläder Hörsel-

skydd

Andn.

skydd

Fot/

ben-

skydd

AFS 1981:5 Dammexplosioner

•

AFS 1981:14 Fall

•

AFS 1981:15 Ras

•

AFS 1981:18 Gångbanor på tornkranar

•

AFS 1982:20 Restauranger

•

•

•

•

AFS 1984:2 Bultpistoler

•

•

AFS 1984:15 Avloppsanläggningar

•

•

•

•

•

•

•

•

AFS 1985:1 PCB

•

•

•

•

•

AFS 1985:4 Sotning

•

•

•

•

•

•

AFS 1985:18 Frisörarbete

•

AFS 1986:5 Formsprutmaskiner

•

•

•

AFS 1986:11 Växlingsarbete

•

•

•

AFS 1986:13 Oljor

•

•

AFS 1986:18 Hamnarbete

•

•

•

AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta

•

•

•

•

AFS 1986:24 Truckar

•

AFS 1986:26 Arbete på fartyg

•

•

•

•

•

AFS 1986:29 Sprutmålning

•

•

•

•

•

AFS 1986:30 Handcirkelsågar för trä

•

•

AFS 1987:18 Slipmaskiner och slipverktyg

•

AFS 1988:4 Blybatterier

•

AFS 1988:6 Trämögel

•

•

AFS 1989:2 Riskavfall

•

•

•

•

•

•

AFS 1989:7 Amalgam i tandvård

•

•

•

AFS 1989:8 Kassodling av fisk

•

•

AFS 1990:9 Oorganiska fibrer

•

•

•

AFS 1990:11 Arbete med försöksdjur

•

•

•

•

AFS 1990:18 Omvård i enskilt hem

•

•

•

AFS 1991:2 Smittfarligt arbete

•

•

•

•

AFS 1991:6 Underhåll av tekn. anordning

•

•

•

AFS 2001:3

17

AFS 1992:7 Oorganisk ytbehandling

•

•

•

•

AFS 1992:9 Svetsning

•

•

•

•

•

AFS 1992:10 Buller

•

AFS 1992:16 Kvarts

•

AFS 1992:17 Bly

•

•

AFS 1992:18 Motorbränslen

•

•

•

•

AFS 1992:20 Flytgödsel

•

•

AFS 1993:3 Slutet utrymme

•

•

•

AFS 1993:57 Dykeriarbete

•

•

AFS 1994:8 Laser

•

AFS 1994:11 Org. damm i lantbruk

•

AFS 1994:54 Högtrycksstråle

•

•

•

AFS 1995:1 Rök- och kemdykning

•

•

•

•

•

•

AFS 1996:4 Härdplaster

•

•

•

•

AFS 1996:7 Utf. av personlig skyddsutr.

•

•

•

•

•

•

•

•

AFS 1996:13 Asbest

•

•

AFS 1997:2 Arbete i stark värme

•

•

AFS 1997:3 Bergarbete

•

•

•

AFS 1997:5 Smältning, gjutning av metall

•

•

•

•

•

•

•

AFS 1997:7 Gaser

•

•

•

•

•

•

AFS 1997:10 Laboratoriearbete

•

•

•

AFS 1997:12 Biologiska ämnen

•

•

•

•

AFS 1998:2 Kylda livsmedelslokaler

•

•

•

•

•

AFS 1998:6 Bekämpningsmedel

•

•

•

•

•

AFS 1998:8 Motorbranschen

•

•

•

•

•

•

AFS 1999:3 Bygg- och anläggning

•

•

•

•

•

•

•

•

AFS 1999:11 Cytostatika

•

•

•

•

AFS 2000:2 Motorsåg, röjsåg

•

•

•

•

•

•

AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker

•

•

•

AFS 2000:5 Mikroorganismer

•

•

•

•

AFS 2000:6 Mast- och stolparbete

•

•

•

•

•

•

Med 1974:4 Lagringsanordn. för massgods

•

•

Hjälm

Fall-

skydd

Ögon-

skydd

Hand-

skar

Kläder Hörsel-

skydd

Andn.

skydd

Fot/

ben-

skydd

AFS 2001:3

19

Andra aktuella regler

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1996:7

Utförande av personlig skyddsutrustning

AFS 1999:3

Byggnads- och anläggningsarbete

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Övriga skrifter

Boken om personlig skyddsutrustning (H227)

––––––––––––

Eftersom lagar, förordningar och föreskrifter ändras eller ersätts med andra

författningar är det viktigt att hålla reda på vad som gäller. När lagar och

förordningar ändras behåller de ofta sitt nummer i svensk författningssamling,

SFS. Arbetsmiljölagen har till exempel SFS-numret 1977:1160, trots att den har

ändrats många gånger sedan 1977.

För att få reda på hur den aktuella lag- eller förordningstexten ser ut kan man

exempelvis via Internet gå in på www.lagrummet.gov.se och ta fram den senaste

versionen av lagar och förordningar som man är intresserad av.

För att hålla sig uppdaterad om Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

föreskrifter kan det vara bra att regelbundet via Internet gå in på

Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se och under rubriken ”Regler” kontrollera

vilka föreskrifter som gäller för den aktuella verksamheten. Det går också att

vända sig till Publikationsservice för att få upplysningar om vilka föreskrifter som

är aktuella. De kan beställas från Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box

1300, 171 25 Solna. Fax: 08-735 85 55, tfn: 08-730 97 00.

Notera att det kan finnas fel i dokumentationen på Internet och att det är

den tryckta texten som gäller rättsligt.

Information från Arbetsmiljöverket