AFS 2001:9

HAMNARBETE

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hamnarbete

samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 91-7930-409-5

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

Huvudkontoret

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Arbetsmiljöinspektionen

i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.falun@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.goteborg@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8,

871 32 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.harnosand@av.

se

Arbetsmiljöinspektionen

i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.linkoping@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.lulea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47, Box 21019,

200 21 Malmö.

Tel 040-38 62 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.stockholm@av.

se

Arbetsmiljöinspektionen

i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.umea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.vaxjo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Idrottsvägen 37, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.orebro@av.se

Utgivare: Göran Lindh

Elanders Gotab 37940, Stockholm 2001

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

AFS 2001:9

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hamnarbete

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Arbetsplatsens beskaffenhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Tekniska anordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Utförande av arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Uppläggning av gods m.m. på kaj, hamnplan och

liknande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Luckor m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Arbete med fordon, järnvägsvagn m.m. . . . . . . . . . . . . . . 9

Stuvning, stapling, sektionslastning, hantering av

containrar och bulk-, olje- och kemikalielast m.m. . . . . . . 9

Arbete med mer än ett arbetslag i samma lucköppning

eller lastrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Hantering av lastbärare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Personlig skyddsutrustning m.m.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Förbandsmateriel, sjuktransport, livräddningsutrustning m.m. . . . 10

Bestämmelser för hamninnehavare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om hamnarbete

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Bilaga 1

Exempel på personlig skyddsutrustning . . . . . . . . . . . . 24

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

5

AFS 2001:9

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om hamnarbete

Beslutade den 13 december 2001

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) och efter samråd med Sjöfartsverket följande föreskrif-

ter.

Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter gäller

–

lastning, lossning, förtöjning, losskastning och bunkring av fartyg,

–

därmed direkt sammanhängande godshantering eller annat terminal-

arbete samt

–

hantering av fartygs förråd och utrustning.

Föreskrifterna gäller endast inom hamnområde, redd eller motsvarande.

Allmänt

2 §

Vid arbete ombord på fartyg skall arbetsgivare från land samarbeta

med fartygets företrädare för att åstadkomma samordning mellan om-

bord- och landanställdas arbete.

3 §

Inför arbete på fartyg skall den som bedriver hamnarbete överlämna

skriftliga instruktioner till fartygets företrädare. De skall beskriva säker-

hetsreglerna som gäller vid hamnbesöket.

4 §

Kommunikation mellan företrädare för fartygsbesättning och före-

trädare för landanställda skall så långt möjligt föras på ett gemensamt

språk.

Den som bedriver hamnarbete skall se till att kommunikation kan ske på

ett säkert och lättfattligt sätt.

5 §

Innan arbete påbörjas skall både egna och inhyrda arbetstagare ha

fått de instruktioner som behövs för att utföra arbetet säkert.

6 §

Innan lastnings- eller lossningsarbete påbörjas ombord på ett fartyg

skall arbetsplatsen och de tekniska anordningarna vara i sådant skick att

arbetet kan utföras säkert.

Utkom från trycket

den 6 februari 2002

AFS 2001:9

6

En funktionskontroll skall utföras på de tekniska anordningar ombord

som skall användas under arbetet.

Innan tekniska anordningar på ett fartyg används skall det säkerställas att

manövreringen kan ske säkert.

7 §

Arbetstagare som upptäcker felaktighet, skada, förslitning eller an-

nat som kan äventyra säkerheten, skall genast anmäla detta till arbetsled-

ningen.

Arbetsplatsens beskaffenhet

8 §

Vid gång- och fordonsinfarterna till ett hamnområde skall det genom

skyltning eller på liknande sätt anges vilka säkerhetsregler som gäller

inom hamnområdet.

9 §

Arbetsplatser och tillträdesleder skall ha tillräckligt utrymme för att

arbetet skall kunna utföras säkert.

Olika trafikslag skall, när det behövs, separeras inom hamnområdet.

10 §

På ramper till fartyg där fordonstrafik förekommer skall den maxi-

mala hastighet som fordon får framföras med vara tydligt angiven. Ram-

pens maxlast skall också vara tydligt angiven. Om rampen tillhör fartyget

och maxlasten inte är tydligt angiven skall istället den som bedriver

hamnarbete ta reda på maxlasten och informera berörd personal.

11 §

För tillträde till fartyg och till lastrum eller liknande utrymme får en-

dast användas lämpliga och säkra förbindelseleder. Dessa skall vara an-

bringade och fastsatta på riktigt sätt.

Skyddsnät som hindrar fall mellan fartygssidan och kajen skall finnas vid

nedre änden av förbindelseleder som leder till fartyg om det inte är

uppenbart onödigt.

Organisation

12 §

En signalman skall finnas för varje lyftanordning där någon vistas

inom lyftanordningens arbetsområde om inte uppsikt över arbetsområ-

det kan uppnås på annat sätt. Kopplade bommar räknas härvid som en

lyftanordning.

Om det behövs skall flera signalmän finnas för en lyftanordning.

AFS 2001:9

7

13 §

En hissman skall finnas för varje hiss eller grupp av hissar som ma-

növreras från samma manöverplats och på varje däck som betjänas av

hissen om inte motsvarande säkerhet ändå uppnås.

14 §

En trafikvakt skall finnas där det finns behov av att dirigera fordon

eller varna vid förflyttning av fordon eller järnvägsvagn.

15 §

Signalmän, hissmän och trafikvakter skall övervaka säkerheten

inom sina arbetsområden och kontrollera att deras tillsägelser följs. De

får inte ha större arbetsområden än att de kan övervaka dem. De skall till-

handahållas och använda den särskilda utrustning som behövs för att ar-

betet skall kunna utföras säkert.

16 §

Under lyft- och fordonsrörelser där signalmän och trafikvakter, och

i förekommande fall hissmän behövs, skall dessa ha sådan uppsikt att rö-

relserna kan ske utan risk. Mellan förare, samt signalmän och trafikvakter

skall kontakt kunna hållas under hela rörelsen. Förlorar föraren denna

kontakt skall rörelsen omedelbart stoppas.

17 §

En vinschman eller en kranförare får manövrera mer än en vinsch

eller kran endast om manöverdonen är särskilt avsedda för detta och ma-

növreringen även i övrigt kan ske utan risk.

Vid samlyft där två eller flera vinschmän eller kranförare ingår skall en

lyftledare finnas.

Tekniska anordningar

18 §

Fästen för lyftredskap på mobila maskiner, andra fordon, flyttbara

ramper och liknande, som skall användas vid lastnings- eller lossningsar-

bete på fartyg och som är avsedda att lyftas, skall kontrolleras i samband

med den fortlöpande tillsynen.

19 §

När en fjärrstyrd anordning inte används skall huvudkontaktorn på

fjärrstyrningsanordningens mottagare vara frånslagen. Sändare skall för-

varas oåtkomliga för obehöriga.

20 §

Fjärrstyrda anordningar skall manövreras från plats, från vilken

operatören kan överblicka rörelsen. Om operatören inte har uppsikt över

rörelsen skall en signalman eller trafikvakt användas.

AFS 2001:9

8

Utförande av arbete

Allmänt

21 §

Last, som utgörs av mobila maskiner eller andra fordon och som

skall köras vid lastning eller lossning, skall kontrolleras beträffande

manöverfunktioner innan den lastas eller lossas. Före lastning eller loss-

ning skall det säkerställas att manövreringen kan utföras på ett betryg-

gande sätt.

22 §

Innan lyft- och transportrörelser utförs skall is, sten och liknande

avlägsnas för att hindra skada genom ras. Alternativt skall motsvarande

säkerhet skapas genom att arbetet organiseras så att inga personer befin-

ner sig i riskområdet.

Uppläggning av gods m.m. på kaj, hamnplan och liknande

23 §

Gods och liknande får inte läggas upp så att tillträde till fartyg eller

hantering av fartygs förtöjningar hindras eller försvåras. Det får inte hel-

ler läggas upp så att det hindrar framkomlighet på kajen. Minst följande

avstånd skall hållas mellan gods eller liknande och nedan angivna anord-

ningar.

–

Kaj- och bryggkant: 1,5 meter.

–

Järnvägsräl: 2,2 meter.

–

Spårgående kran: 0,9 meter räknat från kranens bredaste del och upp

till en höjd av 2,5 meter över mark eller motsvarande.

Gods och liknande får dock läggas upp närmare kaj- och bryggkant än 1,5

meter om det läggs så nära kanten att det inte finns någon möjlighet att

passera på utsidan.

Luckor m.m.

24 §

Arbete med patentluckor, portar, ramper, hängdäck och liknande

maskinellt driven fartygsutrustning skall ha utförts av ansvarig person

från fartyget eller under överinseende av sådan person. Utrustningen

skall i öppet eller upphängt läge vara säkrad med mekanisk spärranord-

ning.

25 §

Avtagna luckor och annan liknande fartygsutrustning skall vara sta-

bilt upplagda och tillräckligt säkrade. De får inte inkräkta på det utrymme

en signalman behöver. De får heller inte hindra nödvändig förflyttning

ombord.

26 §

Vid hantering av ramper, luckor och annan liknande fartygsutrust-

ning liksom vid om- eller tillriggning av lastbom eller liknande får annat

arbete inte pågå i lastrummet under lucköppningen. Detsamma gäller på

andra platser inom riskområdet för föremål som kan falla eller för fordon

AFS 2001:9

9

som oavsiktligt kan komma i rörelse. Vid manövrering av ramper, luckor

och liknande skall det tillses att ingen befinner sig på dessa eller i riskom-

rådet för klämning.

Luckor och annan liknande fartygsutrustning, som inte är stabilt upp-

lagda och tillräckligt säkrade, skall avlägsnas innan arbete utförs i last-

rum.

Arbete med fordon, järnvägsvagn m.m.

27 §

I slutet utrymme skall så långt möjligt eldrivna fordon användas.

Fordon med förbränningsmotor får användas endast om tillräckliga åt-

gärder vidtas som säkerställer tillräcklig luftväxling. Onödig tomgångs-

körning får inte förekomma. Motorn skall stängas av om ett fordon läm-

nas obevakat.

Förbränningsmotordrivna fordon som används i slutet utrymme skall

vara så underhållna och utrustade samt köras på sådant bränsle att

mängden farliga och besvärande avgaser blir så liten som möjligt.

28 §

Vid uppställning eller koppling av fordon eller järnvägsvagnar skall

åtgärder vidtas så att de inte kan komma i oavsiktlig rullning.

Vid förflyttning av påhängsvagnar och andra släpfordon med broms- och

belysningssystem skall dessa vara anslutna, om inte betryggande säker-

het beträffande bromsförmåga och synlighet ändå kan uppnås.

Stuvning, stapling, sektionslastning, hantering av containrar och

bulk-, olje- och kemikalielast m.m.

29 §

Vid lastning och lossning får fartygets trim eller slagsida inte över-

stiga 2°. Undantag gäller vid enstaka väl kontrollerade lyft, vid så kallat

haveriarbete och vid speciella arbeten där arbetsmetoden kräver större

trim eller slagsida än 2°.

30 §

Säkra utrymningsleder och andra lämpliga anordningar skall finnas

för att skydda personer vid hantering av bulklast. Det skall särskilt beak-

tas att en nödställd person skall kunna undsättas vid ras.

31 §

Vid arbete på lastbärare eller gods, där det finns särskild risk för

skada genom fall till lägre nivå, skall förebyggande åtgärder vidtas. An-

ordningar för skydd mot fall skall användas där det behövs.

Arbete med mer än ett arbetslag i samma lucköppning eller

lastrum

32 §

Då flera av varandra oberoende arbetslag samtidigt arbetar i

samma lucköppning eller lastrum skall utrymmet mellan lagen vara till-

räckligt så att arbetet kan utföras säkert.

AFS 2001:9

10

Det fria utrymmet för varje arbetslag skall vara så stort att

–

det i händelse av fara går snabbt att sätta sig i säkerhet, samt att

–

hantering av långt eller skrymmande gods inte inkräktar på annat

arbetslags utrymme.

Hantering av lastbärare

33 §

Containrar, påhängsvagnar, växelflak och andra lastbärare får lyf-

tas endast i lyftanordningar som har ett tillförlitligt lastindikeringsdon el-

ler har en tillförlitlig kranvåg i anslutning till lastkroken. Detta gäller dock

inte om lastbärarens vikt på annat sätt framgår eller kunnat kontrolleras

genom vägning före lyftet eller om lastbäraren konstaterats vara tom.

34 §

En överlastad eller snedlastad lastbärare får inte lyftas. En överlas-

tad eller snedlastad lastbärare får dock lyftas från fartyg, fordon eller

järnvägsvagn till kaj, flakvagn eller motsvarande om särskilda försiktig-

hetsåtgärder vidtas. Lastbäraren får därefter inte användas utan att ha

tömts på överlasten eller att snedlasten har åtgärdats. Därvid skall det ha

konstaterats att det inte finns några synliga fel som kan inverka på säker-

heten vid den fortsatta hanteringen. En överlastad eller snedlastad last-

bärare skall rapporteras till avsändaren.

35 §

Om en lastbärare samtidigt lyfts med mer än en lyftanordning skall

lyftanordningarna vara kopplade till lyftredskapet via lastok eller lik-

nande.

Personlig skyddsutrustning m.m.

36 §

Skyddshjälm, varselklädsel och skyddsskor skall användas om det

inte bedöms att det är uppenbart onödigt. Det skall göras en skriftlig be-

dömning där det framgår vilken typ av arbete och inom vilket område an-

vändning av viss personlig skyddsutrustning inte behövs.

En lämplig räddningsväst skall användas vid förtöjningsarbete och annat

arbete där det finns särskild risk att falla i vattnet.

Annan personlig skyddsutrustning skall användas där så behövs.

Förbandsmateriel, sjuktransport,

livräddningsutrustning m.m.

37 §

Personal och utrustning skall finnas lätt tillgängliga för att rädda

personer som befinner sig i fara, samt för transport av skadade.

AFS 2001:9

11

38 §

Vid arbete på fartyg eller på annan arbetsplats som inte har direkt

förbindelse med land skall, under den tid arbete pågår, lämplig båt för att

föra iland skadad person samt utrustning för livräddning och första hjäl-

pen finnas tillgänglig.

Bestämmelser för hamninnehavare

39 §

Hamninnehavare skall se till att hamnområden och tillträdesleder

dit samt tillträdesleder fram till fartyg har tillräckligt utrymme och är så

beskaffade i övrigt att arbete kan utföras säkert. Det skall särskilt beaktas

att underlaget är fritt från sättningar och ojämnheter av betydelse för ar-

betsmiljön. Det skall ha tillfredsställande dränering. Risker för trafik-

olycksfall skall beaktas.

40 §

Hamninnehavare skall se till att kajer, bryggor, pirar, ramper,

hamnplaner och liknande platser samt tillfarter till dessa som är avsedda

för hamnarbete har tillräcklig och lämplig belysning där arbete pågår. Så-

dan belysning skall dessutom finnas på den del av området som utgör

tillträdesled till fartyg.

Ljuskällors återgivning av färg skall vara lämplig för arbetsuppgiften. Be-

lysning skall vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och lik-

nande lätt uppfattas.

Belysning skall ha lämplig fördelning och riktning. Bländning skall så

långt möjligt undvikas.

Där hamnarbete normalt avses förekomma skall belysningsstyrkan

uppgå till minst 20 lux på fria ytor utan skymmande föremål såsom järn-

vägsvagnar, containrar, gods eller dylikt. Dock får inom 5 meter från kaj-

kanten belysningsstyrkan gå ner till 5 lux om detta är nödvändigt för att

hindra att sjöfarande bländas. Nedtrappningen från 20 lux skall i sådant

fall ske inom en sträcka av högst 25 meter från kajkanten.

41 §

Hamninnehavare skall se till att det finns lämpligt skydd mot ned-

störtning av fordon på kajer, bryggor, pirar, ramper eller motsvarande

där andra motordrivna fordon än mopeder används. Detta gäller dock

inte om det är uppenbart onödigt. Vid kajändar (nocke) där motordrivna

fordon kan förekomma skall alltid finnas avkörningsskydd.

Avkörningsskydd vid kajkanten skall ha en höjd som är anpassad efter

den typ av fordon som normalt används. De skall dock alltid vara minst

0,3 meter höga. Skydden skall vara varningsmarkerade och så utförda att

de hindrar nedstörtning av motordrivna fordon som oavsiktligt körs eller

glider mot dem.

AFS 2001:9

12

I hamnar eller hamnavsnitt som företrädesvis är avsedda för sådana fis-

kefartyg varifrån fångsten lossas manuellt gäller följande. Avkörnings-

skydd får vara lägre än 0,3 meter, om godtagbar säkerhet mot nedstört-

ning av fordon ändå uppnås. De skall dock vara minst 0,1 meter höga.

42 §

Hamninnehavare skall se till att det utmed kaj, brygga, pir eller

motsvarande där hamnarbete utförs finns följande

–

med högst 200 meters mellanrum lämplig livräddningsutrustning,

samt

–

med ca 50 meters mellanrum fasta kajstegar eller likvärdig möjlighet

för den nödställde att ta sig upp ur vattnet.

Fasta kajstegar eller motsvarande skall, vid alla i hamnen, normalt före-

kommande vattenstånd, alltid nå minst 1 meter under vattenytan.

På lämpliga platser inom olika hamnavsnitt skall finnas livräddningsflotte

eller livräddningsbåt.

43 §

Utefter kajer, bryggor, pirar eller motsvarande där tillträde till far-

tyg förekommer skall hamninnehavare se till att det med lämpliga mel-

lanrum finns fästanordningar för skyddsnät till landgång. Fästena skall

vara så placerade att snubblingsrisk så långt möjligt undviks.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2003. Samtidigt upphävs

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1986:18) med föreskrifter om

hamnarbete samt anvisningar om skyddsåtgärder vid lastning och loss-

ning av fartyg samt vid terminalarbete i hamn (anvisningshäfte nr 1,

Hamnarbete).

KENTH PETTERSSON

Lennart Ahnström

Göran Lindh

AFS 2001:9

13

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om hamnarbete

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

verkets föreskrifter (AFS 2001:9) om hamnarbete.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna

(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på prak-

tiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bak-

grundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare med stöd av arbetarskyddslagen ut-

färdat anvisningar om hamnarbete. Därefter har föreskrifter och all-

männa råd om hamnarbete utfärdats med stöd av arbetsmiljölagen. De

föreskrifter som nu utfärdas, också med stöd av arbetsmiljölagen, är en

omarbetning av de tidigare anvisningarna och föreskrifterna. Delar av de

upphävda anvisningarna och föreskrifterna täcks av Arbetarskyddsstyrel-

sens föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Jämfört med de ti-

digare föreskrifterna om hamnarbete behandlas inte kemiska och biolo-

giska risker. Dessa risker behandlas numera bl.a. i Arbetarskyddsstyrel-

sens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, arbete i slutet utrymme

och smittfarligt arbete.

Arbetsmiljölagen gäller vid lastning och lossning av fartyg, d.v.s. vid

hamnarbete. Däremot gäller arbetsmiljölagen inte för fartygsarbete som

avser andra fartyg än örlogsfartyg (1 kap. 4 §). Med fartygsarbete avses

”arbete för fartygets räkning som utförs ombord på fartyget eller på an-

nat ställe av någon som följer med fartyget” enligt definitionen i fartygs-

säkerhetslagen (SFS 1988:49). I fartygssäkerhetslagen regleras frågor om

bl.a. fartygs sjövärdighet, fartygs lastning (stabilitet och fribord), fartygs

bemanning och arbetsmiljön ombord. Sjöfartsverket utövar tillsynen av

fartyg (även av örlogsfartyg) och skriver tillämpningsföreskrifter till far-

tygssäkerhetslagen.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 §

I begreppet hamn innefattas även industrihamn, fiskehamn och

liknande. Föreskrifterna omfattar även hamnarbete som utförs inom för-

svarsmakten.

AFS 2001:9

14

Till 2 §

Bestämmelser om samordning av skyddsåtgärder på svenskt

fartyg finns i fartygssäkerhetslagen (SFS 1988:49). Av dessa bestämmel-

ser framgår bl.a. att “I fråga om ett fartyg i svensk hamn vilar ansvaret för

sådan samordning av skyddsåtgärder som påkallas av att fartyget är un-

der lastning eller lossning på den arbetsgivare som är ansvarig för detta

arbete. Ansvaret kan överlåtas till redaren.”

Det är viktigt att fartygsbesättningens och de landanställdas arbetsupp-

gifter samordnas så att inte nya olycksfallsrisker uppstår. Ett exempel på

detta är att städning och annat arbete som inte är lastnings- eller loss-

ningsarbete inte bör påbörjas förrän lastnings- eller lossningsarbetet har

avslutats i ett område där risk föreligger för fallande föremål, påkörning

eller liknande.

Till 3 §

Det är lämpligt att dokumentet sänds över till fartyget innan

hamnanlöpet och att fartygets befälhavare signerar dokumentet om

samtliga krav är uppfyllda. Fartyg som frekvent anlöper samma hamn

kan ha fasta rutiner för hamnbesök. Det kan vara lämpligt med instruktio-

ner på flera språk.

Till 4 §

När direkt talkommunikation eller varselsignalering inte är möj-

lig kan kommunikationsradio, mobiltelefon eller liknande vara lämpliga

hjälpmedel.

Till 5 §

Skriftliga instruktioner för arbetets utförande underlättar intro-

duktionen av nyanställda och inhyrd personal. Därutöver bör introduktio-

nen även ske muntligt.

Till 6 §

Exempel på tekniska anordningar ombord som skall kontrolleras

innan arbete påbörjas är tillträdesleder, lejdare, skyddsräcken, utrym-

ningsvägar, ventilation och belysning. Kontrollen utförs lämpligen till-

sammans med fartygets befäl.

Innan kran används för lastning eller lossning är det viktigt att provlyft ut-

förs. Innan fartygshiss används är det viktigt att kontroll har utförts av att

hissens säkerhetsspärrar aktiveras vid alla stannplan.

Det är lämpligt att den som ska använda anordningen provar manövre-

ringsegenskaperna innan lastnings- eller lossningsarbetet påbörjas.

Till 7 §

Det är viktigt att arbetet avbryts, om det är möjligt från säker-

hetssynpunkt, i avvaktan på rättelse.

Eftersom hamnarbete ofta innebär arbete på olika fartyg är det viktigt att

landpersonal är observant på konditionen på fartygets anordningar. Ana-

lys av tillbudsrapporter kan vara ett bra underlag för arbetsmiljöförbätt-

rande åtgärder.

AFS 2001:9

15

Till 8 §

Med säkerhetsregler avses regler om anmälan, behörig trafik,

trafikregler, samordningsansvar m.m. Det är lämpligt att det framgår

vem som har utfärdat reglerna och vem som kan ge upplysningar om

dessa. Det är också lämpligt att hamnområdet är inhägnat och har ett

kontrollerat insläpp.

Till 9 §

Lasthantering kan innebära stor risk för trafikolycksfall. Exempel

på skyddsåtgärder är att

–

tillräckligt breda körvägar hålls öppna,

–

särskilda gång- och körvägar anordnas och markeras för olika trafik-

slag,

–

trafik enkelriktas,

–

nödvändiga avspärrningar, trafikspeglar och varningsskyltar sätts

upp, samt

–

trafikvakt avdelas där så behövs.

Att körvägar hålls öppna är viktigt t.ex. för att ambulans eller annat ut-

ryckningsfordon skall kunna komma fram till arbetsplats och förbindelse-

leder till fartyg.

Generella regler om utformningen av arbetsplatser finns i Arbetarskydds-

styrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning.

Till 10 §

Hastigheten bör anpassas till förhållandena på platsen. Det är

ofta lämpligt att begränsa antalet fordon som får befinna sig på rampen.

Vid angivande av maxlast på ramp är det viktigt att hänsyn tas till den be-

lastning och de dynamiska tillskottslaster som uppkommer då rörliga el-

ler låsta ramper vilar på varandra.

Till 11 §

Beträffande förbindelseleder till fartyg och lastrum finns regler

i Sjöfartsverkets författningssamling. Av dessa framgår att för utländska

fartyg i svenskt farvatten skall bestämmelserna i "Safety and Health in

Dock Work" utgiven av internationella arbetsorganisationen (ILO 1977)

gälla.

Det är viktigt att lämpliga åtgärder vidtas för att göra ombordstigning,

transport och landstigning säkra. Det är lämpligt att skyddsnät till förbin-

delseled som leder till fartyg sträcker sig cirka två meter om vardera si-

dan, utefter kajen.

Tillhandahålls förbindelseled till fartyg av stuveriföretag eller liknande är

det lämpligt att anordningarna uppfyller Sjöfartsverkets krav för motsva-

rande anordningar.

Det är viktigt att fast förbindelseled till lastrum eller liknande inte blocke-

ras utan hålls öppet i så stor utsträckning som möjligt.

AFS 2001:9

16

I fartyg som transporterar farligt gods är det normalt lämpligt att förbin-

delseled till lastutrymme finns i sådan omfattning att gångavstånd till

närmaste förbindelseled inte är större än omkring 10 meter.

Personbefordran med lyftkorg bör användas endast i undantagsfall. Det

är då viktigt att kombinationen kran och lyftkorg är avsedd för personbe-

fordran. Det är lämpligt att utse en lyftledare vid personbefordran med

lyftkorg.

Till 12 §

Signalman kan i vissa fall undvaras t.ex. om arbetet organise-

ras så att förare av lyftanordningen kan ha betryggande uppsikt över risk-

området med hjälp av exempelvis fjärrmanövrering eller användning av

kamera och monitor i kombination med att åtgärder vidtas så att ingen

uppehåller sig i riskområdet. Behov av mer än en signalman kan uppstå

t.ex. om förare av lyftanordning inte kan se plats där gods landas eller tas

på kajen.

Till 13 §

Hissman kan i vissa fall ersättas t.ex. genom att trafikvakt avde-

las för dennes uppgift eller genom övervakning med kamera och moni-

tor.

Till 14 §

Dirigering av fordon kan behövas när fordonsförare inte kan

överblicka arbetsområdet och framföra fordonet säkert utan hjälp. Detta

kan gälla t.ex. vid backning eller då last på fordonet eller annat skymmer

sikten. Det kan vara t.ex. på Ro-Ro-ramper, ombord på fartyg, på trånga

pirar, inne i magasin och på platser med korsande eller dubbelriktad tra-

fik. Det kan också vara på kaj eller plan då sikten är skymd.

Till 15 §

I övervakning av säkerheten ingår normalt att signalman bl.a.

–

uppmärksamt följer aktuell lasthantering och i god tid varnar för

hängande last,

–

placerar sig

• väl synlig för förare av lyftanordning,

• så att personen är skyddad för eventuell fallande last och

• så att personen i möjligaste mån kan iaktta arbetets hela förlopp,

–

dirigerar förare av lyftanordning på säkert och överenskommet sätt,

–

särskilt uppmärksammar slingning av gods och belastningsförhållan-

den i linor, stroppar, längor, bommar och liknande, samt

–

kontrollerar att alla sysselsatta i stuveriverksamheten lämnat fartyget

efter slutfört arbete.

I hissmans övervakning av säkerheten ingår normalt bl.a. att fortlöpande

se till

–

att avkörningsskydd, avspärrningsanordningar och övriga säkerhets-

anordningar för hissen fungerar,

–

att obehöriga inte vistas inom arbetsområdet vid lasthanteringen,

AFS 2001:9

17

–

att lasten placeras på hissplanet så att detta inte snedbelastas eller

lasten skjuter över hissplanets lastprofil, samt

–

att personbefordran inte utförs om hissen inte är godkänd för person-

befordran.

I övervakning av säkerheten ingår normalt att trafikvakt bl.a.

–

uppmärksamt följer aktuell trafik och lasthantering,

–

placerar sig väl synlig för fordonsförare och så att han inte löper risk

att bli påkörd, samt

–

dirigerar fordonsförare på säkert och överenskommet sätt.

Erforderlig utrustning kan vara utrustning för signalgivning, varningssig-

nalering och kommunikation, t.ex. kommunikationsradio eller mobiltele-

fon.

Till 16 §

Organisatoriska åtgärder i kombination med användning av

manövreringshjälpmedel t.ex. kamera och monitor, kan eventuellt ersätta

signalman/trafikvakt och i förekommande fall hissman.

Vid en nödsituation är det viktigt att det finns möjlighet att sätta sig i sä-

kerhet via förbindelseled.

Till 19 §

Det är viktigt att sändare inte kan förväxlas vid t.ex. raster.

Till 22 §

Ett sätt att skapa möjligheter till att avlägsna stenar och is från

lastbärare och fordon är att anordna en arbetsstation där fordon kan

stanna och chauffören har möjlighet att kontrollera lastbärarens och for-

donets tak samt att vidta åtgärder på ett säkert sätt.

Till 23 §

Det är viktigt att framkomligheten för utryckningsfordon och

räddningsarbete inte hindras. Linjemarkering på underlaget underlättar

uppställning av gods för kran- och truckförare.

Till 24 §

Det är viktigt att patentluckor, ramper, klaffar och hängdäck

inte manövreras när person befinner sig på dem.

Till 25 §

Det är viktigt att luckor och annan liknande fartygsutrustning

inte hindrar behövlig framkomlighet på däck. Enligt bestämmelserna i

"Safety and Health in Dock Work" utgiven av internationella arbetsorgani-

sationen (ILO 1977) bör avståndet mellan upplagda luckor o.d. och luck-

öppningen vara minst 1 meter om så är möjligt. Går det inte att placera

luckor o.d. på detta avstånd från luckkarmen kan det vara nödvändigt att

placera dem iland. Ibland kan det vara nödvändigt att sätta upp räcke el-

ler mantåg som skydd mot fall.

Till 26 §

Det är viktigt att uppmärksamma att en tappad lastbom inte all-

tid faller rakt ner utan att den, liksom tillhörande hisslinor och gajar, kan

svepa över ett större område. Detta kan t.ex. bero på att fartyget har slag-

AFS 2001:9

18

sida eller att gajarna styr den tappade lastbommen. Även intilliggande

kaj kan vara riskområde.

Också området nedanför en ramp kan vara riskområde om t.ex. fordon på

rampen oavsiktligt kommer i rullning eller gods rasar ur ett fordon.

Till 27 §

Exempel på slutet utrymme kan vara lastrum, mellandäck, slu-

tet Ro-Ro-utrymme, djuptank, magasin, förråd, container, järnvägsvagn

eller liknande.

Åtgärder som avses kan vara t.ex.

–

att ändra arbetsorganisation eller arbetsmetoder,

–

att öppna täckluckor,

–

att ventilationsanordningar som hör till utrymmet hålls igång och är

rätt inställda,

–

att anordningarna om de är otillräckliga kompletteras med eller er-

sätts av särskild ventilationsanordning, t.ex. flyttbar inblåsningsfläkt

med slang, samt

–

att avgaserna direktevakueras t.ex. genom slang.

Vid användning av förbränningsmotordrivna fordon på fartyg och andra

slutna utrymmen är det lämpligt att dessa körs på en bränsletyp som av-

ger så lite föroreningar som möjligt. Dieseldrivna fordon bör förses med

katalysator och partikelfälla.

Exempel på åtgärder som behöver vidtas i samband med fordons under-

håll är att motor, katalysator och partikelfälla trimmas och sköts så att

förbränningen blir så fullständig och effektiv som möjligt.

Vid val av truck är det viktigt att beakta bulleraspekten för såväl föraren

som för arbetstagare i truckens närhet.

Till 28 §

I många fall måste fordon och järnvägsvagnar vara både brom-

sade och klossade eller säkras på annat sätt för att inte komma i oavsikt-

lig rullning.

Det är viktigt att det säkerställs att bromstrycket är uppe innan förflytt-

ning påbörjas.

De som berörs av förflyttning kan behöva varnas. Ofta kan särskilt avde-

lad person, trafikvakt, behövas för detta.

Närmare upplysningar om växling av spårbundna järnvägsfordon finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om växlingsarbete.

Till 29 §

Med trim avses skillnad i djupgående mellan fartygets för och

akter.

AFS 2001:9

19

En del lyft särskilt med fartygets egna lyftanordningar och viss hantering

kan orsaka sådan rörelse av fartyget att det kan bli nödvändigt att avbryta

annat arbete ombord eller vidta andra skyddsåtgärder.

Ökad rasrisk kan uppstå t.ex. vid samtidig användning av flera lyftanord-

ningar eller vid kransning runt lucköppning i mellandäck med truck som

arbetar från underrum. I samband med kransning är det normalt lämpligt

att tvärskeppsstuvar först sätts på plats så att fartyget lastas ner och blir

så stabilt som möjligt innan uppsättning långskepps påbörjas. Likaså att

kollin så långt som möjligt placeras med sin längsta sida tvärskepps.

Åtgärder som kan behöva vidtas är t.ex. att kontrollera fartygets stabili-

tet, att avbryta annat arbete och att spärra av farliga områden. Det är sär-

skilt viktigt att fortlöpande kontrollera stabiliteten vid lossning och last-

ning av sidoportsfartyg. Även utrymme runt fartygets förtöjningar kan

vara farligt område.

Slagsida kan bero på dålig stabilitet. Rasrisk kan finnas även vid mindre

än 2° slagsida, t.ex. vid stapling av virkespaket. Behöver åtgärder mot

slagsida vidtas bör detta normalt ske i samråd med ansvarigt fartygs-

befäl.

Under lastning eller lossning är det viktigt att arbetsledningen så långt

möjligt håller sig underrättad om åtgärder från besättningens sida som

kan påverka rasrisken för gods och fartygets trim, stabilitet eller stress-

kriterier. Exempel på sådana åtgärder är omdisponering av ballast eller

annan förändring i fartygets viktfördelning.

Generella regler om skydd mot ras finns i Arbetarskyddsstyrelsens före-

skrifter om skyddsåtgärder mot skada genom ras. Regler om kemiska

arbetsmiljörisker finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska

arbetsmiljörisker.

Till 30 §

Det är viktigt att bulklast lossas på sådant sätt att inte farliga

rasvinklar uppkommer.

Vissa laster t.ex. järnskrot, flis, massaved och finfördelat kol, kan orsaka

syrebrist.

Till 31 §

Det är lämpligt att arbete med lastsäkringsutrustning till stap-

lade containrar utförs på ett sätt som exponerar arbetstagare minimalt

för fallrisk. Om redaren använder sig av semiautomatiska- eller automa-

tiska vridlås kan merparten av arbetet utföras från landsidan. Vid de till-

fällen redaren använder sig av manuella vridlås är det lämpligt att arbete

på containertak utförs från en arbetskorg som är fäst i hamnkranens con-

tainerok. Arbete på containertak bör inte utföras utan att personlig fall-

skyddsutrustning används.

AFS 2001:9

20

Vid sektionslastning eller motsvarande kan skydd mot fall med fördel ut-

göras av skyddsnät eller liknande som är säkrat nedtill så att fall mellan

nät och stuv förhindras.

Vid lastning och lossning av virkespaket bör det eftersträvas att arbetsta-

gare exponeras minimalt för fallrisk. Om arbete måste utföras på virkes-

paket är det lämpligt att skyddsnät används. Av arbetsmiljölagen 3 kap.

10 § framgår bl.a. att ”Den som överlåter eller upplåter en förpackad pro-

dukt skall se till att förpackningen inte innebär risk för ohälsa eller olycks-

fall”. Det är viktigt att t.ex. virkespaket har sådan täckning att den motver-

kar halkning och att håligheter är markerade på täckningen.

Till 32 §

Olika typer av last och olika utformning av fartyg kan innebära

större eller mindre risk t.ex. vid eventuell kalvning av sling. Därför är det

viktigt att arbetet planeras så att avstånden mellan olika arbetslag är till-

räckliga. Ibland kan det vara nödvändigt att begränsa antalet arbetslag

som arbetar i samma lucköppning eller lastrum för att erhålla tillräckligt

utrymme.

Utförs arbete på olika nivåer kan risk finnas att gods eller annat faller ner

på den lägre nivån om det inte är säkrat.

Till 33 §

Vägning kan ske redan då containern eller andra lastbärare tas

emot i hamnen.

Kan lyftanordningens förare inte avläsa kranvåg från manöverplatsen

kan särskild person behövas för att vid lättning läsa av vikten och med-

dela den till föraren.

Lastindikeringsdon och vågar kan normalt anses tillräckligt noggranna

om den visade vikten avviker högst ± 5 % från den verkliga.

Till 34 §

De särskilda försiktighetsåtgärder som avses kan t.ex. vara att

man

–

delvis tömmer lastbäraren,

–

flyttar över dem till flak e.d. med tillräcklig bärighet,

–

spärrar av riskområdet, eller avbryter annat arbete i närheten, samt

–

iakttar särskilda anvisningar t.ex. från brandmyndighet eller liknande

om lastbäraren innehåller farligt gods.

Ovanstående försiktighetsåtgärder är även aktuella vid snedlastad last-

bärare eller lastbärare med lastförskjutning.

Om lastbäraren töms delvis är det viktigt att detta görs så att den inte blir

snedlastad.

AFS 2001:9

21

Det är viktigt att observera att överlast i lastbärare kan innebära att man

måste byta lyftanordning eller lyftredskap så att inte maxlasten över-

skrids.

Till 36 §

I bilaga 1 visas exempel på lämplig personlig skyddsutrustning

i samband med hamnarbete.

I bilagan används begreppet ekvivalent ljudnivå. Detta begrepp betyder

energiekvivalent medelvärde av en varierande ljudnivå under en given

tidsperiod.

Till 37 §

Det är viktigt att en skadad person kan flyttas från arbetsplats

till ambulans eller motsvarande utan risk för att skadan förvärras.

Närmare regler finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första

hjälpen och krisstöd.

Till 38 §

Med lämplig livräddningsutrustning avses t.ex. livboj med lina

och livräddningshake.

Till 39-43 §§

Dessa bestämmelser tar upp skyldigheter som direkt vilar

på hamninnehavare som råder över hamnen och upplåter ett hamnom-

råde för arbete. Som hamninnehavare räknas normalt hamnägaren eller

den som i ägarens ställe råder över hamnen. Arbetsgivare som bedriver

hamnarbete är skyldig att se till att kompletterande skyddsåtgärder vidtas

om arbete bedrivs på plats som inte uppfyller kraven. Om detta inte är

möjligt får istället arbetet avbrytas.

Generella regler om utformningen av arbetsplatser finns i Arbetarskydds-

styrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning.

Till 39 §

Exempel på åtgärder för att göra hamnområden och tillträdes-

leder dit säkra är

–

att hinder som inte kan avlägsnas och som innebär fara markeras på

lämpligt och iögonfallande sätt och om det behövs är belysta,

–

att ytor som används för trafik eller hantering och uppläggning av

gods eller liknande är lämpade för ändamålet och underhålls väl,

samt

–

att områden som av olika anledningar är riskabla spärras av i nödvän-

dig omfattning.

Till hamnområde räknas kaj, brygga, pir, ramp, hamnplan och liknande

plats.

Generella regler om underlagets bärighet finns i Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om skyddsåtgärder mot skada genom fall och genom ras.

AFS 2001:9

22

Anordningar på kajen som kan göra tillträdet till fartyg säkrare, t.ex. land-

gångstorn, kan vara lämpliga

–

där stora höjdskillnader finns eller kan uppstå mellan fartygsdäck och

kaj, samt

–

där fartygets normala förbindelseled av annat skäl är olämpligt att an-

vända.

Till 40 §

Vid ramp och dylikt i anslutning till färjeläge, Ro-Ro-läge eller

liknande, särskilt där person- och fordonstrafik blandas behövs erfaren-

hetsmässigt kraftigare belysning, ofta över 100 lux.

Om belysningen trappas ned mot kajkanten för att inte blända sjöfarande

är det lämpligt att armaturerna avbländas ovanför 90° från lodlinjen.

Ljuskällans riktning, höjd och typ av ljus påverkar i hög grad risken för

bländning.

Vid arbete med motorredskap där den normala belysningen delvis skyms

av föremål kan särskild belysning på motorredskap vara nödvändig.

Särskild belysning kan också behövas vid arbete i container, järnvägs-

vagn och lastrum.

Till 41 §

Det är lämpligt att avkörningsskydd konstrueras och placeras

så att det inte hindrar tillträde till fartyg, arbete på kajen och vattenav-

rinning från denna. Det får vara flyttbart.

Godtagbar säkerhet kan uppnås t.ex. genom att avståndet mellan avkör-

ningsskyddet och kajkanten ökas när avkörningsskyddet sänks. För for-

don med mindre hjul kan t.ex. ett djup på 1 meter vara lämpligt om av-

körningsskyddets höjd är 0,1 meter.

Kranspår med lämplig höjd liksom avlänkande av trafiken på lämpligt

sätt kan göra avkörningsskydd onödigt.

Till 42 §

Exempel på lämplig livräddningsutrustning är stege med hakar

och livräddningshake som är så långa att de når minst 1 meter under vat-

tenytan, samt livboj med ca 25 meter lång lina. Livräddningsutrustning

bör placeras strategiskt vid förtöjningslägen. Det är viktigt vid utplacering

av livräddningsutrustning och livräddningsflotte eller livräddningsbåt att

tänka på att snabb användning respektive sjösättning inte hindras av t.ex.

uppställda järnvägsvagnar.

Är kajen bakom fast stege målad i avvikande färg är det lättare för nöd-

ställd person att upptäcka stegen. Används fluorescerande färg upptäcks

stegen lättare i mörker. Den avgränsning av utrymmet mellan kaj och far-

tyg som kan uppstå vid användning av avbärare, kan föranleda behov av

AFS 2001:9

23

kajstegar i det avgränsade utrymmet. Det är lämpligt att kajstegarnas

skick kontrolleras efter varje vinter.

Till 43 §

I de flesta fall är ett lämpligt mellanrum för fästpunkterna för

landgångsnät cirka 2 meter.

AFS 2001:9

24

Bilaga 1

Exempel på personlig skyddsutrustning

Risk

Risksituation

Lämplig personlig

skyddsutrustning

Huvudskada.

Fallande föremål, kläm-

ning.

Industrihjälm, provad en-

ligt SS-EN 397 och märkt

med “LD” (bättre sidstyv-

het) “440Vac” (elektrisk

isolering) “–20°/–30°”

(stark kyla).

Fotskada.

Klämning av fötter.

Halkning.

Nerkylning av fötter.

Fallande föremål.

Halt underlag.

Kallt klimat.

Skyddsskor med tåhätta

(standard SS-EN 344 och

345) och märkt med

”SBII” Baskrav ”S1 – S5”

tilläggskrav ”Cl” köld-

isolering.

Ögonskada.

Stänk av kemiska produk-

ter, flygande partiklar och

damm.

Ögonskydd.

Ansiktsskärm eller

korgglasögon.

Hörselskada.

Buller där den ekvivalenta

ljudnivån under en 8-tim-

mars arbetsdag överstiger

85 dB(A). Särskilt känsliga

personer kan riskera hör-

selskada även för nivåer

ned till 75 dB(A).

Hörselkåpor eller hörsel-

proppar provade enligt

SS-EN 352-1 resp. SS-EN

352-2. Lämpliga skydd

väljs med hänsyn till

bullrets nivå, frekvens-

innehåll och behov av att

uppfatta tal och varnings-

signaler.

Fall till lägre nivå.

Fasta skyddsanordningar

saknas.

Arbeten av tillfällig art.

Fallskyddssystem enligt

SS-EN 363. Utrustning

med stödjande och fall-

hindrande funktion enligt

SS-EN 358.

Syrebrist.

Arbete med bulklast.

Andningsskydd i form av

tryckluftsutrustning.

AFS 2001:9

25

Skador på andnings-

organen.

Hantering av hälso- och

smittfarliga ämnen.

Exempelvis vid hantering

av bulklast eller p.g.a.

skadat emballage.

Andningsskydd i form av

helmask eller halvmask

med relevanta filter.

Utrustningen kan också

bestå av fläktförsedda fil-

terskydd.

Tryckluftsutrustning.

Handskador.

Vassa föremål, kemikalier,

kyla.

Skyddshandskar mot ak-

tuella risker. Mekaniska

risker SS-EN 388,

kemiska risker SS-EN 379

och risker p.g.a. kyla SS-

EN 511.

Påkörning.

Fordonstrafik och övrig

godshantering.

Varselkläder enligt SS-EN

471.

Nedkylning.

Arbete i kyla, väta och

vind.

Värmeisolerande skydds-

kläder enligt SS-ENV 342

(enbart kyla) eller SS-

ENV 343.

Drunkning.

Förtöjningsarbete och lik-

nande arbete vid kajkant.

Flytväst enligt standard

SS-EN 399-275N, SS-EN

396-150N eller SS-EN

395-100N.

Risk

Risksituation

Lämplig personlig

skyddsutrustning