AFS 2002:1

ANVÄNDNING AV

TRYCKSATTA ANORDNINGAR

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta

anordningar samt allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna

ISBN 91-7930-418-4

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

Huvudkontoret

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Utgivare: Göran Lindh

Elanders Gotab 38839, Stockholm 2002

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

Arbetsmiljöinspektionen

i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.falun@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.goteborg@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8,

871 32 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.harnosand@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.linkoping@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.lulea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47, Box 21019,

200 21 Malmö.

Tel 040-38 62 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.stockholm@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.umea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.vaxjo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.orebro@av.se

AFS 2002:1

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta

anordningar

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Förnyad riskbedömning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Åtgärdsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Fortlöpande tillsyn m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Åtgärder föranledda av tillsynen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Personal för tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Fortlöpande tillsyn av gasflaskor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Övervakning av pannanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Personalkompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Säkerhetsinstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Larm från anläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Ständig övervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Periodisk övervakning av pannanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Övervakningsintervall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Fastbränsle- och ånganläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Övriga pannanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Inställelse vid larm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Ensamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Ombyggnad/reparation eller ändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Uppföljning av olycksfall och tillbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Märkning av utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om tryckkärl och andra trycksatta anordningar

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18

Exempel på några lämpliga tillsynsmoment för vanliga

trycksatta anordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

28

5

AFS 2002:1

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om användning av trycksatta

anordningar

Beslutade den 21 mars 2002

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller vid yrkesmässig användning av tryckbä-

rande anordningar, cisterner, lågtrycksgasbehållare och vakuumkärl. För

gasflaskor gäller dock endast 12 §.

Föreskrifterna gäller inte för sådan trycksatt anordning i kärnteknisk an-

läggning för vilken Statens kärnkraftinspektion har utfärdat föreskrifter

eller villkor enligt lagen (SFS 1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter använd

s följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Ackrediterat organ

Kontrollorgan i tredjepartsställning som är

ackrediterat av SWEDAC för ifrågavarande

uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om

teknisk kontroll.

Anläggning

En grupp av sammanfogade trycksatta an-

ordningar som tillsammans bildar en inte-

grerad och funktionell enhet. Till anlägg-

ningen räknas även ingående maskinkom-

ponenter såsom pumpar, fläktar och kom-

pressorer m.m. som behövs för att anlägg-

ningen skall fungera.

Användning av trycksatt

anordning

Varje aktivitet som start och stopp, nytt-

jande, rengöring, fortlöpande tillsyn eller

underhåll.

Utkom från trycket

den 24 april 2002

AFS 2002:1

6

Besiktning

Föreskriven kontroll i form av första besikt-

ning, återkommande besiktning, revisions-

besiktning, extra besiktning eller riskana-

lysbaserad besiktning som skall utföras av

ett ackrediterat organ.

Brukare

Arbetsgivare, eller två eller flera som för

gemensam räkning yrkesmässigt driver

verksamhet utan arbetstagare, samt den

som ensam eller gemensamt med familje-

medlemmar yrkesmässigt driver sådan

verksamhet.

Cistern

Behållare som är konstruerad för vätska

där gastrycket ovanför vätskan inte översti-

ger atmosfärtrycket med mer än 0,5 bar.

Driftpersonal

Personer med erforderlig utbildning som

har fått arbetsuppgiften att ha hand om

driften av en anläggning.

Driftpersonal i beredskap

Person som vid larm från anläggning inom

en viss tid befinner sig i denna för att vidta

erforderliga åtgärder.

Fluider

Gaser, vätskor och ångor i ren fas samt

blandningar av dessa. En fluid kan inne-

hålla fasta ämnen (en suspension).

Fortlöpande tillsyn

Regelbunden tillsyn av anordning med till-

hörande säkerhetsutrustning i syfte att för-

vissa sig om att säkerheten är betryg-

gande.

Frätande medium

Vätska eller annat medium, klassat som

frätande med riskfras R 35 enligt Kemikalie-

inspektionens författningssamling.

Hetvattenanläggning

Pannanläggning där vatten används som

värmebärare med drifttemperatur över

110˚C.

Hetoljeanläggning

Pannanläggning där olja används som vär-

mebärare.

Larm

A-larm; larm från anläggning om förhål-

lande som medför personfara eller ome-

delbar risk för person eller anläggning.

AFS 2002:1

7

B-larm; larm som om det ej åtgärdas kom-

mer att medföra risk för person eller för an-

läggnings säkerhet.

Processlarm; larm som avser driften t.ex.

bränsleförsörjning eller enklare driftavvikel-

ser. Processlarm kan också vara avvikelse

hos miljöparametrar t.ex. utsläppsvärde.

Lågtrycksgasbehållare

Behållare konstruerad för gas med ett gas-

tryck som inte överstiger 0,5 bar.

Pannanläggning

Anläggning i vilken värme frigörs ur

bränsle, elenergi eller annan energikälla

och överförs till fluider för användning ut-

anför pannan.

Panna

Behållare i vilken värme, som frigörs ur

bränsle eller elenergi, överförs till vätska

eller ånga för användning utanför kärlet.

Tryckkärl för värmning av tappvarmvatten,

s.k. vattenvärmare, skall dock inte betrak-

tas som panna.

Riskanalys

Systematisk identifiering av riskkällor samt

en uppskattning av dessa risker avseende

hälsa, miljö eller egendom.

Riskbedömning

En bedömning av risken för olycksfall eller

ohälsa i en risksituation i syfte att avgöra

om riskreducerande åtgärder behövs.

Riskinventering

Förenklad riskanalys i syfte att uppskatta

risker i en anläggning med ett fåtal tryck-

satta anordningar.

Skållande medium

Vätska eller annat medium som kan orsaka

brännskador.

Slutet värmesystem

Värmesystem som är avstängt eller av-

stängbart mot atmosfären. Avsäkring mot

för högt tryck sker i normalfallet med hjälp

av säkerhetsventil(er).

Säkerhetsutrustning

Utrustning avsedd att hindra att tryckkärl

eller anläggning där kärlet ingår över- eller

underskrider de gränser för tryck, tempera-

tur, flöde eller nivå som använts vid dimen-

AFS 2002:1

8

sionering eller hållfasthetsberäkning eller

som bedömts lämpliga av ackrediterat or-

gan vid besiktning.

Tryckbärande anordning

Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning

och tryckbärande tillbehör såsom ventiler,

ångfällor m.m. Till tryckbärande anordning

räknas också flänsar, kopplingar, bärele-

ment, lyftöglor och liknande element som

är sammanfogade med tryckbärande delar.

Tryckkärl

En behållare med högsta tillåtna tryck, PS,

över 0,5 bar och som konstruerats och till-

verkats för att innehålla fluider. Till tryck-

kärlet räknas sådana delar som är direkt fo-

gade till behållaren fram till anslutnings-

punkten till någon annan anordning. Ett

tryckkärl kan innehålla ett eller flera rum.

Trycksatt anordning

Samlingsbegrepp för tryckbärande anord-

ningar, vakuumkärl, lågtrycksgasbehållare

och cisterner.

Underhåll

Förebyggande åtgärder som normalt behö-

ver vidtas på trycksatt anordning med till-

hörande utrustning för att säkerheten skall

bibehållas.

Utsedd personal

Person som utsetts att ansvara för att den

fortlöpande tillsynen blir genomförd.

Vakuumkärl

Behållare i vilken råder eller kan utvecklas

lägre tryck än atmosfärstrycket.

Varmvattenanläggning

Pannanläggning där temperaturvaktens

blockeringsvärde är högst 110˚C.

Ånganläggning

Pannanläggning där vatten överförs till

ångfas för användning utanför pannan. Om

mindre än 5% av tillförd effekt tas ut i form

av ånga betraktas anläggningen som het-

vattenanläggning.

Öppet värmesystem

Värmesystem som är öppet och oavstäng-

bart mot atmosfären via ett säkerhetsrör.

Övervakning

Ständig eller periodisk tillsyn av pannan-

läggningar enligt föreskrivet intervall.

AFS 2002:1

9

Riskbedömning

3 § Innan en anläggning med trycksatta anordningar får tas i bruk skall

en riskbedömning av den ha utförts. I riskbedömningen skall ingå be-

dömning av

dels de risker som anläggningen innebär och

dels hur omfattande den fortlöpande tillsynen enligt § 9 behöver vara.

Riskbedömningen skall ha utförts av någon som har tillräcklig kompetens

att göra sådana bedömningar beträffande trycksatta anordningar. Om

någon sådan person inte finns inom brukarens organisation skall utom-

stående sakkunnig anlitas för uppgiften.

Förnyad riskbedömning

4 § En förnyad eller kompletterad riskbedömning enligt 3 § skall göras

när anläggningen, dess utrustning eller förhållandena i övrigt har ändrats

på ett sätt som kan påverka riskerna med anläggningen.

Åtgärdsprogram

5 § Om en riskbedömning enligt 3 eller 4 §§ visar att det finns förutse-

bara risker för personskada skall, utöver det program för den fortlöpande

tillsynen som skall upprättas enligt 6 §, ett särskilt åtgärdsprogram sam-

manställas. I detta skall de riskreducerande åtgärder, som behöver ge-

nomföras, anges.

Dokumentation

6 § Riskbedömningar enligt 3 och 4 §§ skall dokumenteras och tillsam-

mans med de instruktioner som levereras med de enskilda trycksatta an-

ordningarna sammanställas och ligga till grund för ett program för den

fortlöpande tillsynen av anläggningen. Programmet, som skall finnas på

svenska, skall dessutom innehålla instruktioner om underhåll samt

lämna information om sådana kontroller som behöver utföras av bruka-

ren.

I en särskild bilaga till programmet för fortlöpande tillsyn skall det finnas

en förteckning över samtliga trycksatta anordningar som ingår i anlägg-

ningen. Av bilagan skall det kunna utläsas vilket besiktningsintervall som

gäller för varje enskild trycksatt anordning eller för hela anläggningen.

Tillsyn som görs enligt programmet skall journalföras eller på annat sätt

dokumenteras så att datum för tillsynen och vem som utfört den framgår

AFS 2002:1

10

av noteringarna. Om iakttagelser gjorts som leder till åtgärder enligt 10 §

skall dessa antecknas i en särskild bilaga och innehålla minst

– datum för iakttagelsen,

– vad som iakttagits,

– vilken åtgärd som behöver vidtas,

– tidplan för åtgärd samt

– datum då åtgärden vidtagits.

Om orsaken till iakttagelsen är svår att fastställa skall detta särskilt anges.

Av anteckningarna skall framgå vem som gjort iakttagelsen.

7 § Brukaren skall inhämta information från tillverkaren eller dennes

ombud huruvida en levererad trycksatt anordning skall underkastas en

första besiktning av ett ackrediterat organ enligt Arbetsmiljöverkets före-

skrifter om besiktning av trycksatta anordningar.

8 § Programmet för en anläggning skall uppdateras minst en gång per

år. Om det därvid upptäcks att erforderliga åtgärder enligt 10 § inte har

vidtagits, får anläggningen inte användas förrän dessa har utförts. Ar-

betsgivaren skall bedöma om rutinerna för uppföljning av åtgärder behö-

ver ändras.

Fortlöpande tillsyn m.m.

9 § Omfattningen av tillsynen och intervallet mellan tillsynstillfällena

skall framgå av programmet för fortlöpande tillsyn. Detta skall innehålla

teknisk dokumentation samt ritningar och scheman som är nödvändiga

för att instruktionerna lätt skall kunna förstås. I programmet skall också

beskrivas de förutsebara risker som finns i anläggningen.

Rutiner skall upprättas för hur rapportering skall ske av anmärkningar

som är av betydelse för säkerheten.

Vid tillsynen skall kontrolleras att

– föreskriven besiktning har genomförts,

– säkerhetsutrustning fungerar tillfredsställande,

– inga otätheter eller synbara materialskador uppkommit,

– anordningen inte utsatts för annan skadlig yttre eller inre påverkan,

– inga andra fel eller avvikelser uppstått,

AFS 2002:1

11

– kända brister blivit åtgärdade,

– föreskriven märkning finns och är väl synlig samt att

– drift- och skötselinstruktioner inklusive flödesschema finns och är upp-

daterade med hänsyn till gjorda ändringar.

Åtgärder föranledda av tillsynen

10 § Närhelst det görs iakttagelser som kan innebära att säkerheten hos

en trycksatt anordning inte längre är betryggande skall snarast åtgärder

vidtas så att säkerheten återställs.

Personal för tillsyn

11 § Det skall finnas en särskilt utsedd person som har till uppgift att se

till att den fortlöpande tillsynen sker enligt det upprättade tillsynspro-

grammet.

Den utsedda personen skall ha förståelse för processen och processan-

läggningen och hur den fortlöpande tillsynen skall genomföras.

Fortlöpande tillsyn av gasflaskor

12 § Gasflaskor skall fortlöpande tillses så att säkerheten är betryg-

gande.

Tillsynen skall omfatta såväl gasflaskornas yttre som armatur. Om vä-

sentlig skada upptäcks skall berörd gasflaska eller utrustning omedelbart

tas ur drift.

Övervakning av pannanläggningar

Personalkompetens

13 § Driftpersonalens förmåga att svara för säkerheten i en pannanlägg-

ning skall vara dokumenterad. Personalen skall ha den utbildning och de

instruktioner som behövs för att en säker drift skall kunna upprätthållas.

Personalen skall alltid instrueras då förändringar i anläggningens drift-

sätt förutses medföra förändrade driftsrutiner.

AFS 2002:1

12

Säkerhetsinstruktioner

14 § För varje pannanläggning skall det finnas en säkerhetsinstruktion. I

instruktionen skall det bland annat ingå en förteckning över de larm som

anges i 15 § och finnas information om vilka åtgärder som skall vidtas för

att återställa anläggningen i säkert läge efter larm.

Larm från anläggning

15 § För sodapannor och vid eldning med fasta bränslen skall avvikelser

från förbestämda driftbetingelser medföra A-larm eller B-larm. Sådana

larm skall hållas åtskilda från processlarm och utan fördröjning nå aktuell

driftpersonal.

Olje- eller gaseldad pannanläggning skall avge larm vid avvikelse från

förbestämda driftdata för tryck, temperatur, nivå eller annan för säkerhe-

ten viktig parameter, och ge sådan information direkt till driftpersonal el-

ler via ständigt bemannad larmcentral att erforderliga åtgärder snabbt

kan vidtas.

Om flera larm aktiveras skall det första A-larmet kunna identifieras direkt

på en särskild säkerhetspanel.

Ständig övervakning

16 § Varmvattenanläggning med en effekt över 50 kW samt ång – het-

vatten och hetoljeanläggning med en effekt över 5 kW skall vara ständigt

bemannad när den är i drift såvida inte villkoren i 17 § för periodisk över-

vakning är uppfyllda. Ett ackrediterat kontrollorgan skall ha bedömt att

kraven i 13–15 §§ är uppfyllda. Driftpersonal skall vid ständig övervak-

ning uppehålla sig i kontrollrum eller så nära anläggningen att de snabbt

kan ingripa närhelst detta behövs.

När driftpersonal uppehåller sig utanför kontrollrum eller motsvarande

utrymme skall nödvändig säkerhetsinformation finnas tillgänglig genom

larm, instrument, portabel radiokontakt eller annan informationskälla

som följer med eller finns i driftpersonalens omedelbara närhet.

Händelse som ger A-larm samt övriga larm från olje- eller gaseldad het-

vatten- respektive hetoljeanläggning skall alltid leda till att de åtgärder

som larmet föranleder vidtas på plats på anläggningen.

Driftpersonals huvuduppgift är att övervaka pannanläggningens drift. De

får inte ha andra arbetsuppgifter som inskränker deras möjligheter att

hålla pannanläggningen under tillfredsställande uppsikt.

AFS 2002:1

13

Vid drift av sodapanna eller fastbränslepanna där kritiska situationer kan

förutses förekomma skall ansvarig driftpersonal ha tillgång till assiste-

rande personal.

Periodisk övervakning av pannanläggning

17 § En anläggning enligt 16 § får användas med periodisk övervakning

endast om följande villkor är uppfyllda.

– Ett ackrediterat kontrollorgan skall ha bedömt att anläggningen, dess

koppling av säkerhetsutrustning till skyddsenhet och de larm som den

avger uppfyller kraven i 15 § och att larmen utan fördröjning når driftper-

sonal i beredskap.

– Återstart av pannanläggning som gått i blockering skall ske under stän-

dig bemanning. Olje – eller gaseldad pannanläggning får dock fjärråter-

startas med automatik om pannvattnets temperatur är minst 50˚C.

– Kontrollorganet skall ha bedömt att anläggningen har sådan utrustning

som på ett tillförlitligt sätt automatiskt hindrar att anläggningen används

med tryck, temperatur, flöde eller nivå som över- eller underskrider för-

bestämda processparametrar. Kontrollorganet skall även i övrigt ha be-

dömt att anläggningens olika delar ger tillfredsställande säkerhet vid pe-

riodisk övervakning.

– Som underlag för bedömning av personalens kompetens skall kontroll-

organet ha tagit del av dokumentation från arbetsgivaren som styrker

detta innan den slutliga bedömningen görs om anläggningen uppfyller

föreskriftens ställda krav.

Övervakningsintervall

Fastbränsle- och ånganläggning

18 § Slutna pannanläggningar för eldning med fasta bränslen samt ång-

anläggningar skall övervakas minst en gång per dygn om anläggningens

effekt är högst 1,5 MW. Anläggningar med högst 500 kW effekt får dock

övervakas utan fastställt övervakningsintervall.

Är effekten över 1,5 MW skall anläggningarna övervakas minst två

gånger per dygn. Tiden mellan övervakningstillfällena får inte överstiga

16 timmar.

Om en anläggning har ett självövervakande katastrofskydd får den dock,

oavsett energislag, övervakas en gång per dygn om ett ackrediterat kon-

trollorgan har bedömt att detta kan ske utan att säkerheten eftersätts. En

AFS 2002:1

14

sådan anläggning får även användas utan övervakning från fredag efter-

middag till måndag morgon eller från dag före långhelg till dag efter

långhelg dock med som längst 72 timmar mellan två på varandra föl-

jande övervakningstillfällen.

Undantagen i tredje stycket gäller endast om följande villkor är uppfyllda.

– Katastrofskyddet skall förhindra eldningsapparat att automatiskt starta

på nytt när skyddet har löst ut på grund av för låg vätskenivå eller vid

bortfall av hjälpenergi som varar längre än 10 sekunder.

– Har anläggningen reservkraftaggregat som vid spänningsbortfall auto-

matiskt inkopplas på nätet, får fördröjningsfunktionen vara högst 60 sek-

under.

– Kontrollskåp till katastrofskydd skall ha skyddsform lägst IP 54 enligt

Svensk Standard -IEC 60529 utgiven 2001, kapslingsklasser för elektriskt

materiel, och får inte placeras direkt på pannan.

Övriga pannanläggningar

19 § Varmvattenanläggningar skall övervakas så ofta och i den omfatt-

ning som behövs för att säkerheten inte skall äventyras.

Hetvatten- och hetoljeanläggningar skall övervakas minst en gång per

dygn. Är de utrustade med självövervakande katastrofskydd får övervak-

ningsintervallet utökas till 48 timmar under vardagar samt till 72 timmar

över helger enligt vad som anges i 18 § tredje stycket.

Inställelse vid larm

20 § För fastbränsleeldade anläggningar skall driftpersonal i beredskap

vid A-larm befinna sig i anläggningen inom 30 minuter efter det att larm

avgivits. Inställelsetiden får förlängas till högst 90 minuter när ett ackredi-

terat kontrollorgan har bedömt att följande villkor är uppfyllda.

– Larm från anläggning är kopplat direkt till driftpersonal i beredskap el-

ler till denne via ständigt bemannad larmcentral.

– Nödkylningssystemet har kontrollerats i full omfattning och resultatet

visar att en förlängning av inställelsetiden inte medför risk för skada på

person eller egendom.

– Anläggningen är så konstruerad att ett nödkylningssystem inte behövs

därför att temperaturen i anläggningen inte kan uppnå ett farligt värde

vid bortfall av hjälpenergi, t.ex. elektricitet, eller vid annan driftstörning.

AFS 2002:1

15

För gas- eller oljeeldade hetvatten- eller hetoljeanläggningar skall ett ack-

rediterat kontrollorgan ha fastställt vilken inställelsetid efter larm enligt

15 § andra stycket som är godtagbar ur säkerhetssynpunkt.

För övriga anläggningar skall driftpersonal i beredskap infinna sig så

snabbt som behövs för att hindra att skada uppkommer.

Ensamarbete

21 § Arbetsgivare skall efter samråd med arbetstagarna upprätta en

lista över de arbetsuppgifter som får utföras som ensamarbete i pannan-

läggningen.

Ombyggnad/reparation eller ändring

22 § Rutiner skall finnas för hur ingrepp i anläggningen får genomföras.

Skriftligt arbetstillstånd skall alltid finnas då arbeten utförs inuti en

trycksatt anordning.

Om anläggningens eller någon av anordningarnas uppbyggnad eller

driftbetingelser ändras skall tillsynsprogrammet enligt 6 § kompletteras i

den utsträckning som behövs.

Uppföljning av olycksfall och tillbud

23 § Olycksfall och tillbud skall dokumenteras och utredas och nödvän-

diga åtgärder föranledda av utredningen skall vidtas. Driften av anlägg-

ningen får inte återupptas förrän det konstaterats att anläggningen är sä-

ker.

Märkning av utrustning

24 § Rörledning och annan trycksatt anordning i anläggning skall, ut-

över den märkning som krävs enligt gällande föreskrifter om kemiska ar-

betsmiljörisker, märkas med namn på det ämne som finns i processen.

Samtliga rörledningar skall, oavsett innehåll, dessutom märkas med upp-

gift om flödesriktning. Säkerhetsutrustning skall märkas med avseende

på dess funktion.

Huvudavstängningsventiler, nödstopp samt manöverdon för sådan ut-

rustning skall alltid vara märkta så att erforderliga åtgärder snabbt kan

vidtas i en nödsituation. Manöverdon skall vara försedda med uppgifter

som ger tydligt besked om hur utrustningen manövreras.

AFS 2002:1

16

Bestämmelser om straff

25 § Bestämmelserna i 3 § första stycket utgör föreskrifter enligt 4

kap.1 § 1. Arbetsmiljölagen ( SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 6 § andra

stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § 1. samma lag. Brott mot nu

nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 30 maj 2002. Samtidigt upphävs Arbe-

tarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1987:17) med föreskrifter om över-

vakning av pannanläggningar samt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

(AFS 1983:8) om värmeanläggning med elektrodångpanna för tryckhåll-

ning. För anläggning som tagits i bruk före den 30 maj 2002 gäller dock

att en riskbedömning enligt 3 § skall vara utförd senast den 1 januari

2004.

KENTH PETTERSSON

Rune Andersson

Göran Lindh

AFS 2002:1

17

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämp-

ningen av föreskrifterna om tryckkärl och

andra trycksatta anordningar

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anord-

ningar.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna

(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven samt visa exempel på

praktiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer,

bakgrundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Regler och föreskrifter som gällt vid användning av trycksatta anord-

ningar har tidigare funnits i ett antal olika dokument som utgivits av Ar-

betarskyddsstyrelsen. Det har av det skälet varit svårt för arbetsmarkna-

dens parter att få en klar överblick över vilka regler som har gällt för en

viss anläggning. Ambitionen har därför varit att samla de viktigaste kra-

ven i en och samma föreskrift och därmed underlätta för parterna att en-

kelt finna de verktyg som behövs för att kunna upprätta bl.a. tillsynsdoku-

ment och checklistor som behövs för att den fortlöpande tillsynen skall

kunna fungera effektivt.

Ett annat skäl har varit att anpassa den fortlöpande tillsynen till de förut-

sättningar som förväntas råda under den kommande 10–15 års perioden.

De flesta av de trycksatta anordningar som nu installeras har tillverkats

enligt de krav som finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryck-

bärande anordningar, vilket har till följd att den kontroll som sker under

tillverkningen skiftar högst väsentligt beroende på vilken tillverkningsmo-

dul som den tryckbärande anordningen placeras i. Den fortlöpande tillsy-

nen måste därför anpassas till de kontroller som respektive produkt har

underkastats för att alla arbetsplatser, oavsett produktens tillverknings-

sätt, skall kunna betraktas som säkra.

AFS 2002:1

18

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 § Föreskrifterna gäller även för tryckbärande anordningar, cister-

ner, lågtrycksgasbehållare och vakuumkärl när de används på tillfälliga

arbetsplatser.

Exempel på lågtrycksgasbehållare är gasklockor, rötgaskammare och lik-

nande behållare.

Vissa regler om fortlöpande tillsyn finns även i Räddningsverkets regel-

verk om öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor

samt för naturgasledningar.

Till 3 § Riskbedömningen som föreskrivs i denna paragraf skall ses som

en komplettering av de krav som återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskbedömning enligt denna föreskrift kan utföras av egen personal som

ingår i en från produktionen fristående kontrollorganisation eller som på

annat sätt har möjlighet att utföra en objektiv bedömning, t.ex. personal

vars huvudsakliga arbetsuppgift är förebyggande underhåll och tillsyn av

anläggningen. En arbetsgivare eller en annan brukare som saknar egen

kompetens, eller har bristfällig sådan, att genomföra riskbedömningar,

bör söka hjälp av t.ex. en erfaren konsult. Arbetsgivaren bör i dessa fall

sträva efter att bygga upp en egen kompetens för riskbedömning. Om en

konsult anlitas bör arbetsgivaren delta i riskbedömningsarbetet och på så

sätt skaffa sig kunskaper och kompetens på området.

Trycksatta anordningar ingår ofta i större eller mindre processystem.

Riskbedömning av dessa innebär därför normalt att hela det system

som den trycksatta anordningen är en del av måste bedömas med avse-

ende på risker.

Riskbedömning omfattar normalt i det enklare fallet en riskinventering

och i det mer komplicerade fallet genomförande av riskanalys följt av

riskvärdering.

Riskanalys innebär ett metodiskt arbetssätt, med användning av i första

hand väl beprövade riskanalysmetoder. Riskanalysen omfattar huvudsak-

ligen följande steg:

– Definition av analysobjekt.

– Insamling och hantering av data.

– Identifiering av riskkällor.

– Riskuppskattning.

AFS 2002:1

19

Definition av analysobjektet är viktig för en entydig bedömning av vad

som analyseras. Analysobjekt kan avgränsas geografiskt, funktionellt,

tekniskt eller organisatoriskt, efter behov.

Vid insamling av data för riskanalysen är det viktigt att ta med all infor-

mation som i något väsentligt avseende bidrar till att klargöra riskbilden.

I system med trycksatta anordningar kan detta t.ex. innebära tryckprov-

ningsprotokoll, materialprovningsintyg, hållfasthetsberäkningar, flödes-

scheman, apparatbeskrivningar, drift- och underhållsinstruktioner, inci-

dent- och olycksfallsrapporter samt tidigare riskanalyser.

Identifiering av riskkällor innebär sammanställning och karakterisering av

olika faktorer som kan utlösa risker eller bidra till att risker uppstår.

Med riskidentifiering avses att olika risker som sammanhänger med risk-

källor identifieras och karakteriseras, men även att sannolikheten att ris-

ker utlöses och olika konsekvenser därav bedöms.

Riskuppskattning innebär att riskfaktorerna uppskattas kvalitativt (ska-

lor, kategorier o.dyl.) eller kvantitativt (felsannolikheter, felfrekvenser,

hälsoeffekter m.m.). Riskfaktorerna sammanställs sedan till ett mått på

risken. Det är vanligt att risken uttrycks som produkten eller summan av

riskfaktorer. Det absoluta riskmåttet är här ofta mindre intressant. Det

mest intressanta är att jämföra risker inom samma anläggningstyp för att

utifrån den följande riskvärderingen få underlag till ett åtgärdsprogram.

I en del fall kan en särskild konsekvensanalys behöva genomföras för

att klargöra och uppskatta tänkbara konsekvenser.

I många sammanhang är förhållandena vid riskbedömning av begränsad

och överblickbar natur och då kan det vara tillräckligt att i stället för risk-

analys genomföra en riskinventering. Riskinventering innebär ett syste-

matiskt arbetssätt för att identifiera och uppskatta risker, men innebär

inte samma krav på metodik som riskanalys. Riskinventering kan göras

med hjälp av checklistor, ronderingar m.m.

Riskbedömningen bör sammanfatta brukarens och leverantörens sam-

manlagda erfarenheter av de risker som kan förekomma.

Vid riskanalys bör man arbeta stegvis. Först används mer grova och

övergripande metoder för att identifiera och ringa in problemområden.

Därefter används efter behov metoder med olika inriktningar och större

detaljeringsgrad för närmare analyser.

Väl beprövade riskanalytiska metoder för tillämpning på sammanhang i

vilka trycksatta anordningar ingår är grovanalyser som t.ex. Preliminär

riskanalys (PHA), What If-analys, eller mer detaljerade metoder som

AFS 2002:1

20

HazOp (Hazard and Operability Studies), Energianalys, Feleffekts-analys

(FMEA / FMECA) och Felträdsanalys. Vid tillverkning och installation av

trycksatta anordningar följs normalt olika normer och standarder. Detta

innebär dock ingen garanti för att en konstruktion eller installation är sä-

ker. Riskbedömning behöver ändå genomföras och olika normer och

standarder beaktas som bakgrundsdata till denna.

Riskbedömningen bör resultera i ett åtgärdsförslag för eliminering eller

reducering av riskerna. Efter beslut om riskreducerande åtgärder genom-

förs dessa. Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka att en riskbe-

dömning är en ständigt pågående process dvs. bedömningen behöver

regelbundet uppdateras med hänsyn dels till vunna kunskaper genom

riskbedömningen dels genom den förändring en processanläggning kon-

tinuerligt genomgår genom åldrande och underhållsarbete. Inte minst

därför är det viktigt att riskbedömningar alltid dokumenteras väl.

Exempel på händelser och faktorer som betraktas som särskilda risker:

– Yttre eller inre påverkan som försämrar den trycksatta anordningens

hållbarhet.

– Läckage av skållande eller frätande ämnen eller fluider i grupp 1 enligt

föreskriften om Tryckbärande anordningar.

– Risker med bränsle som kan förorsaka bakbrand, damm- eller gasexplo-

sioner.

– Andra särskilda risker såsom smälta – vattenexplosion i sodapannor.

– Utströmmande förbränningsprodukter såsom askor och rökgaser.

– Anläggningen eller delar i anläggningen klassas som explosiv miljö.

– Material ingående i trycksatta anordningar utsätts för korrosion, utmatt-

ningspåkänningar eller för krypning.

– Material ingående i trycksatta anordningar bedöms som särskilt käns-

ligt för sprickbildning.

Även andra parametrar kan i det enskilda fallet påverka anläggningens

säkerhet. Vid riskbedömningen är det därför viktigt att hänsyn alltid tas

till relevanta händelser som kan påverka anläggningens säkerhet.

Till 4 § Exempel på ändringar som medför en förnyad riskbedömning är

utbyte av befintlig säkerhetsutrustning, installation av begagnade tryck-

satta anordningar eller väsentligt ändrade driftförhållanden.

AFS 2002:1

21

Till 6 § Om det inom verksamheten inte finns kompetens att gå igenom

anläggningens dokumentation, kan utomstående anlitas. Det kan då vara

lämpligt att anlita den som genomförde riskbedömningen.

Det är lämpligt att anteckningar som görs i samband med den fortlö-

pande tillsynen eller vid annat tillfälle finns samlade och tillgängliga i an-

slutning till den trycksatta anordningen. Även för exempelvis maskiner

som är anslutna till den trycksatta anordningen kan det vara lämpligt att

göra anteckningar om vidtagna åtgärder.

Det är också viktigt att påpeka att det för cisterner med brandfarligt inne-

håll finns besiktningsregler som utfärdats av före detta Sprängämnesin-

spektionen, numera Räddningsverket. Noteringar över gjorda besikt-

ningar enlig dessa föreskrifter bör också finnas med i bilagan till pro-

grammet för den fortlöpande tillsynen.

Vid genomgång av dokumentation bör skyddsombud få tillfälle att när-

vara.

Till 9 § Fortlöpande tillsyn omfattar allt från den dagliga tillsynen till så-

dan tillsyn som vidtas med långa mellanrum och med ibland avancerad

teknik såsom oförstörande provning. Daglig tillsyn innebär att dropp,

fuktgenomslag, oväsen i mekanik och annat onormalt observeras. Daglig

tillsyn kan i vissa delar ingå i ett dokumenterat program för fortlöpande

tillsyn. Vanligare är dock att den dagliga tillsynen inte detaljstyrs av ett

sådant program.

Det första steget i riskbedömningen är att identifiera utrustning som har

betydelse för säkerheten. Till grund för denna identifiering kan uppgifter

från leverantören av den trycksatta anordningen samt erfarenheter från

drift av liknande utrustning och andra relevanta erfarenheter tjäna. Att

helt förlita sig på sådana uppgifter och sådan erfarenhet är dock i allmän-

het inte tillräckligt, särskilt inte i komplexa anläggningar. Utrustningens

specifika driftsförhållanden och miljö, inklusive personal och organisa-

tion, kan inte i alla delar förutses av en leverantör. Det är därför angeläget

att det görs en systematisk bedömning av vilken utrustning som har vä-

sentlig betydelse för säkerheten. Vid en sådan systematisk bedömning

kan olika metoder för riskanalyser användas. Se vidare avsnittet om risk-

bedömningar.

Målet för den fortlöpande tillsynen är att man skall vara rimligt säker på

att utrustning som har betydelse för säkerheten upprätthåller sina pre-

standa och därmed fungerar på ett säkert sätt.

AFS 2002:1

22

Den fortlöpande tillsynen bör t.ex. leda till att man är rimligt säker på att

de händelser som styrs från kontrollrummet och har betydelse för säker-

heten verkligen inträffar som det är avsett.

Vidare bör det vid den fortlöpande tillsynen fastställas att larm av olika

slag fungerar samt att instrument o.dyl. på panelen i kontrollrummet vi-

sar rätta värden.

Om iakttagelser görs av t.ex. dropp eller ånga från isolering, flänsförband

eller rörstöd eller av fuktskador i bjälklag som kan misstänkas bero på att

en trycksatt anordning läcker, är det mycket viktigt att orsaken klarläggs

och åtgärder vidtas. Det finns exempel på att även små läckage som inte

åtgärdats har orsakat omfattande haverier.

Exempel på yttre skador är korrosionsangrepp, påkörning med fordon,

och vibrationer på grund av att en anläggning i efterhand kompletterats

med t.ex. en kompressor. Inre skador kan vara korrosionsangrepp eller

skador orsakade av renblåsning, erosion av transporterat material i en

rörledning, rengöring med kemiska medel och liknande.

Det kan finnas anledning att regelbundet kontrollera att arbetsplattfor-

mar, stegar, ryggskydd, räcken eller liknande anordningar som används

för att utföra den fortlöpande tillsynen inte blivit skadade så att det finns

säkerhetsrisker när de används. Exempel på sådana skador är korrosions-

angrepp.

Det kan vidare vara lämpligt att göra en speciell undersökning av anlägg-

ningen för att kartlägga eventuella risker vid utförandet av den fortlö-

pande tillsynen, undersöka tillträdesmöjligheter och åtkomlighet för att

kunna utföra tillsynen och liknande.

För mindre anläggningar med trycksatta anordningar eller på arbetsstäl-

len där det enbart förekommer någon enstaka trycksatt anordning är det

viktigt att arbetsgivaren utser en person som har till uppgift att sköta den

fortlöpande tillsynen. Exempel på ett sådant arbetsställe är cykelverkstad

med mindre kompressoranläggning med tillhörande luftbehållare, för-

skola som har vattenvärmare och tandläkarmottagning där det finns au-

toklav.

För att någon skall anses ha tillräcklig kompetens att sköta den fortlö-

pande tillsynen av mindre anläggningar eller enstaka tryckkärl är det ofta

nödvändigt att denne tillgodogjort sig de anvisningar som lämnas från

tillverkare eller leverantör. Dessutom är det alltid väsentligt att den ut-

sedde är väl förtrogen med och kan tillämpa aktuella delar av reglerna i

gällande föreskrifter.

AFS 2002:1

23

Flödesschema eller P&I-schema bör fungera som ett sammanhållande

dokument för den tryckbärande anordningen. Av flödesschemat bör

kunna utläsas

– hur anläggningens beståndsdelar är sammankopplade till en funge-

rande enhet,

– enheternas identitet med hjälp av ett positionsnumrerat system eller

liknande,

– att samma identitetsnummer används i andra dokument som berör en-

heten samt

– var uppgifter om typ, dimensionerings- och materialuppgifter finns att

tillgå.

Till 10 § Utrustning som erfarenhetsmässigt kan leda till risker vid fel-

funktion eller som är särskilt utsatt för slitage, korrosion och liknande och

som därmed har betydelse för säkerheten kan t.ex. vara upphängnings-

anordningar för rörledningar och rörledningens lågpunkter, rörböjar, bot-

tenventiler, rörbrottsventiler m.m. Dessutom är säkerhetsfunktioner och

dess förreglingar samt säkerhetsventiler och sprängbleck sådana kompo-

nenter men även exempelvis överfyllnadsskydd bör räknas hit.

Det kan ibland vid en noggrannare undersökning finnas skäl att utföra

speciella mätningar och andra kontrollmoment för att utröna om åtgärd

behöver vidtas. Exempel på en sådan kontroll är tjockleksmätning. Det är

viktigt att det undersöks om iakttagelser som görs på en trycksatt anord-

ning och som påvisar brister i anordningens säkerhet bör föranleda en

översyn och eventuell förnyelse av tillsynsprogrammet enligt 6 §.

Vad som i det enskilda fallet är acceptabelt resultat av en kontroll respek-

tive vad som bör föranleda reparation etc. enligt ovan avgörs av faktorer

som

– uppgifter i normer, standarder och liknande,

– uppgifter från leverantör av utrustningen,

– utrustningens kriticitet – för en utrustning som vid haveri direkt kan

leda till en allvarlig olycka kan det vara rimligt med större säkerhetsmar-

ginaler – samt

– uppgifter från anmält organ.

Vad som i det enskilda fallet är en lämplig kontrollfrekvens beror av flera

faktorer. Tillsynsfrekvensen kan variera från daglig till någon gång under

en tidsperiod om flera år.

AFS 2002:1

24

Underlag för att avgöra kontrollfrekvens kan exempelvis vara

– konsekvens av felfunktion,

– sannolikhet för felfunktion sammanvägt med konsekvensen (”risk”),

– uppgifter från leverantör av utrustning,

– uppgifter i myndighetsregler,

– tidigare erfarenheter av aktuell utrustning samt

– uppgifter i standarder och normer.

Till 11 § Det är viktigt att den utsedda personen känner till vilka olika ar-

betsuppgifter som utförs i anläggningen. Det är därför lämpligt att i för-

sta hand utse en person som har lång erfarenhet av processen och de

olika arbetsmomenten som utförs på arbetsplatsen. Av särskild betydelse

är erfarenhet av sådana moment som utförs med långa intervall mellan

tillfällena.

Till 12 § För gasflaskor gäller normalt att den fortlöpande tillsynen ut-

förs av brukaren/användaren.

Det är även viktigt att noggrann tillsyn sker på flaskor i samband med fyll-

ning.

Gasflaskor som utsatts för brand eller kraftig värmepåverkan kan normalt

alltid befaras ha tagit väsentlig skada.

Om svårare olycksfall eller allvarligt tillbud har inträffat, t.ex. på grund av

att en gasflaska sprängts sönder, skall enligt 2 § arbetsmiljöförordningen

arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket.

Till 14 § En säkerhetsinstruktion bör endast innehålla sådana uppgifter

som på ett snabbt och enkelt sätt ger information om vilka åtgärder som

behöver vidtas t.ex. efter ett larm. Instruktionen bör innehålla ett förreg-

lingsschema som beskriver uppkopplingen av installerade säkerhetsrela-

terade utrustningar inklusive korrigeringsorgan alternativt avspärrnings-

don eller utrustning för avstängning och spärrning. Exempel på sådan ut-

rustning är tryck-, temperatur-, nivå- och flödesvakter. Till dessa utrust-

ningar räknas också säkerhetsrelaterade mät, – kontroll – och regleran-

ordningar, s.k. SRMCR-system samt styrda tryckbegränsningssystem s.k.

CSPRS (Controlled safety pressure relief systems). Instruktionen bör vi-

dare innehålla en förteckning över den säkerhetsutrustning som installe-

rats samt provningsinstruktioner för denna.

Till 15 § Med ”särskild säkerhetspanel” menas att de larm som lagts i

denna enhet hålls åtskilda från övriga processlarm m.m. När en avvikelse

indikeras i form av ett larm på panelen så innebär kravet i 15 § första

AFS 2002:1

25

stycket att detta första larm på ett enkelt sätt skall kunna identifieras, t.ex.

via en blinkande lampa, eller på annat sätt som ger motsvarande enty-

diga information. Från säkerhetspanelen kan det anslutas en display med

eventuell skrivare för dokumentering av händelsen.

Till 16 § Med assisterande personal avses här personer som fått en så-

dan utbildning att operatören från kontrollrummet kan inhämta de upp-

gifter eller låta genomföra de åtgärder som situationen vid tillfället krä-

ver.

Till 17 § Det är mycket viktigt att larm från anläggning automatiskt och

utan fördröjning når den person som för tillfället är tilldelad driftansvaret

för anläggningen.

Går larmet via larmcentral är det viktigt att anläggningsbrukaren har läm-

nat en lista till centralen med telefonnummer till den eller de personer

som för varje tillfälle har beredskapstjänst.

A-larm från en sodapanna respektive fastbränslepanna uppdelas i två

kategorier, säkerhetslarm och utrymningslarm.

När utrymningslarm har aktiverats innebär det att samtliga personer som

befinner sig i pannanläggningen omedelbart utrymmer byggnaden. Ex-

empel på utrymningslarm är sodahuslarm dvs. att det finns risk för en

smälta – vatten – explosion och gaslarm, vilket kan innebära att snabba

och oväntade läckage av heta, frätande eller giftiga ämnen sprids i pann-

huset.

Det är angeläget att de utrymningsvägar som ska användas är korrekt

märkta och att de villkor som är framtagna för beträdande av lokaler efter

ett utrymningslarm efterlevs.

Det är viktigt att A-larm är inkopplade på en särskild säkerhetspanel och

att det för varje larm finns en kortfattad instruktion som förklarar för drift-

ansvarig operatör vilka åtgärder som bör vidtas när ett larm har utlösts.

A-larm bör exempelvis indikera en händelse som kan innebära en direkt

personfara men kan också omfatta händelser som, om de inte åtgärdas

omgående, kan medföra risk för person. A-larm bör alltid kopplas till

akustiskt och optiskt larm. Exempel på A-larm är:

– för låg – eller för hög nivå i ångdom,

– läckage på tryckkärlet,

– damm- och gasexplosionsfara samt

– högt eldstadstryck.

AFS 2002:1

26

B-larm bör indikera händelser som avviker ifrån förbestämda driftpara-

metrar.

Till 18 § De övervakningsintervall som nämns i första och andra stycket

gäller för sådana anläggningar som är utrustade med nivåvakt utan in-

byggd självövervakningsfunktion.

Ett självövervakande katastrofskydd uppfyller de väsentliga säkerhetskra-

ven i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande

anordningar, bilaga 1, punkt 2.11 om det är konstruerat och inkopplat en-

ligt felsäkerhetsprincipen vilket för dessa katastrofskydd innebär att skyd-

dets elektronikenhet lämpligen är uppbyggt enligt ett redundant system.

Skyddets sensorer (elektroder och differenstryckgivare) bör också vara

uppbyggda enligt denna princip. Meningen är att förhindra att krypspän-

ningar och beläggningar på elektroderna påverkar skyddets funktion.

Det är viktigt att skyddets inkoppling i pannans säkerhetssystem anord-

nas så att skyddet automatiskt avbryter bränsletillförseln och stoppar eld-

ning om vätskenivån sjunker under den lägsta tillåtna.

Till 21 § Grundläggande regler om ensamarbete finns i Arbetarskydds-

styrelsens kungörelse (AFS 1982:3) om ensamarbete.

Det är speciellt viktigt att följa listan för arbetsuppgifter som får utföras

som ensamarbete vid inställelse på arbetsplatsen efter larm.

Till 22 § Vissa reparationer, ändringar eller andra ingrepp i den tryck-

satta anordningen kan leda till att tryckkärlet skall underkastas en revi-

sionsbesiktning. Större ingrepp som leder till revisionsbesiktning bör inte

påbörjas innan ursprungstillverkaren lämnat sitt medgivande eftersom

ett sådant ingrepp kan påverka de förutsättningar som legat till grund för

den tänkta livslängdsgarantin. Det kan vara viktigt att skriftliga arbetstill-

stånd även ges vid arbeten i trånga utrymmen eller på höga höjder.

Till 23 § Allmänna regler om utredning av olycksfall finns i Arbetsmiljö-

verkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

(SAM). En utredning av ett olycksfall bör särskilt belysa

– speciella iakttagelser avseende förekommande driftsförhållanden så-

som råvaror, mellanprodukter, produkter etc. i anordningen inklusive

föroreningar; processvariabler; tillgänglighet för stödsystem såsom kyl-

vatten etc,

– speciella iakttagelser avseende materialskador,

– speciella iakttagelser avseende påverkan genom förslitning, korrosion,

samt yttre krafter,

AFS 2002:1

27

– iakttagelser avseende val av utrustning,

– speciella iakttagelser avseende val och utformning samt funktion av sä-

kerhetssystem,

– iakttagelser avseende operatörers åtgärder inklusive möjligheter och

förutsättningar för sådana samt

– aktuella kombinationer av ovanstående iakttagelser.

Tillbud är ett händelseförlopp som kunde ha medfört en svårare skada.

Även en skadehändelse av mindre omfattning kan därför ses som ett till-

bud till en större olycka. Tillbud bör därför graderas enligt principen ba-

gatellartad/obetydlig respektive allvarligt tillbud som skall utredas enligt

9 § i SAM. Vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa

skall arbetsgivaren enligt 2 § arbetsmiljöförordningen utan dröjsmål un-

derrätta Arbetsmiljöverket.

Till 24 § Regler om märkning av behållare och rörledningar finns i Ar-

betarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Regler

om märkning finns också i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gas-

flaskor, och om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser.

Regler om märkning av rörledning för brandfarlig gas finns i Sprängäm-

nesinspektionens föreskrifter om förbudsanslag och varningsanslag

samt märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga och explo-

siva varor, (SÄIFS 1996:3).

Det är angeläget att även annan utrustning än rör och behållare säkert

kan identifieras i samband med reparationer och andra ingrepp. Därför

bör även sådan utrustning, som olika typer av ventiler och givare för pro-

cessparametrar, märkas så att de kan identifieras. Märkning kan utföras

med bricka i beständigt material som förses med uppgift om positions-

nummer eller motsvarande och som fästs på utrustningen. För ventiler

kan även märkning avseende läge och funktion behövas.

Rörledning som passerar flera lokaler bör alltid märkas med flödesrikt-

ning och innehåll när rörledningen kommer in i ny lokal.

Det är särskilt viktigt att kontrollera att ny märkning görs när rörledningar

och behållare som är märkta har bytts ut. Det är också viktigt att t.ex. po-

sitionsmärkning fortfarande finns efter byte av ventil med sådan märk-

ning. Det är därför angeläget att flödes- eller P&I-scheman uppdateras så

fort ett sådant byte av komponent eller anordning har genomförts.

AFS 2002:1

28

Exempel på några lämpliga tillsynsmoment för vanliga trycksatta

anordningar

Vanliga tryckkärl på mindre företag och institutioner kan vara luftbehål-

lare, vattenvärmare, autoklaver och kokgrytor. Tryckkärlen har vanligen

säkerhetsanordningar som skall hindra att trycket i kärlet blir så högt att

kärlet brister, i värsta fall explosionsartat, med risk för att personer i när-

heten skadas. Säkerhetsanordningar finns bl.a. för att begränsa tryck och

temperatur. Den vanligaste säkerhetsanordningen mot för högt tryck är

en säkerhetsventil.

Säkerhetsventilens uppgift är att, när trycket i kärlet överskrider ett in-

ställt värde, ge fri passage ut för vätska eller gas så att kärlet avlastas.

Den vanligaste typen av säkerhetsventil för de tryckkärl som behandlas

här är s.k. fjäderbelastade säkerhetsventiler. Dessa ventiler fungerar så

att om trycket i kärlet överskrider avsäkringstrycket, så lyfts käglan från

ventilsätet genom att fjädern inte längre ”orkar” hålla emot trycket. Öpp-

ningstrycket framgår av besiktningsskylten och besiktningsintyget för be-

hållare som omfattas av besiktningsplikt och har genomgått sådan be-

siktning. Icke besiktningspliktiga behållare är i regel avsäkrade mot det

tryck som anges på tillverkningsskylten, det s.k. beräkningstrycket.

Eftersom det är nödvändigt för säkerheten att säkerhetsventilen verkligen

öppnar om trycket blir för högt är det mycket viktigt att man förvissar sig

om att den inte har ”kärvat ihop” eller på annat sätt slutat fungera. Det är

dock inte nödvändigt att öka trycket över ventilens öppningstryck för att

”motionera den”. Att ventilen verkligen öppnar vid avsett tryck är ingen-

ting som normalt bör kontrolleras av den person som sköter anlägg-

ningen. Vid besiktningspliktiga objekt görs detta av en besiktningsman

från ett ackrediterat organ och vid den fortlöpande tillsynen m.m. enligt

9 §, av personal enligt 11 §. Personen som utför fortlöpande tillsyn bör

någon gång varje månad under drift manuellt ”lätta” på säkerhetsven-

tilen och på så sätt förvissa sig om att passagen är fri genom ventilen och

att käglan inte sitter fast vid ventilens säte. För detta ändamål behöver

ventilen ha en anordning som på ett enkelt sätt gör det möjligt att öppna

ventilen. Denna anordning kallas lättverk. Anordningen kan utgöras av

ett handtag, en ring eller knopp i toppen av ventilen och i vissa fall finns

ett spår i spindeln där ett särskilt lyftverktyg skall anbringas. Får man inte

ventilen att ”blåsa” är det viktigt att den snarast byts ut. En säkerhetsven-

til skall manövreras distinkt för att konstatera att ventilen blåser. Låt ven-

tilen blåsa under några sekunder och stäng sedan ventilen genom att

manövrera lättverket tills ventilen är stängd. Beträffande exempel på för-

farande vid funktionsprov av säkerhetsventil se fig 1–3.

AFS 2002:1

29

Samtidigt som säkerhetsventilen ”blåser” kan det vara lämpligt att för-

vissa sig om att tryckmätarens visare reagerar för den trycksänkning som

sker i behållaren. Det är viktigt att en tryckmätare som inte fungerar eller

som skadats t.ex. så att glaset gått sönder, snarast återställs i fullgott

skick. Tryckmätaren har normalt en röd markering som visar det högsta

tryck som anläggningen får utsättas för. Jämför lämpligen mätarens mar-

kerade högsta tryck med besiktningsskyltens eller tillverkningsskyltens

tryckangivelse.

.

AFS 2002:1

30

Ett vanligt utseende av en tryckmätare framgår av figur 4.

En viktig åtgärd för att hålla luftbehållare i säkert skick är att man öppnar

den dräneringsventil som ofta sitter i behållarens underdel och låter ven-

tilen stå öppen tills allt eventuellt vatten avlägsnats och enbart luft passe-

rar. Detta är en mycket viktig åtgärd som minskar risken för korrosion i

behållaren. Dräneringen bör göras så ofta att inte större mängder vatten

hinner samlas i behållaren, vilket vid kontinuerlig användning av kom-

pressorn betyder ca en gång per vecka.

Det är viktigt att de anvisningar som behövs för montering, användning

och skötsel av en teknisk anordning medföljer när anordningen avlämnas

för att tas i bruk. Sådana skötselanvisningar är i regel mycket detaljerade

och instruktiva och det är därför lämpligt att ta kontakt med leverantören

av den trycksatta anordningen för att skaffa fram anvisningarna om de

saknas på arbetsplatsen.

Figur 4