Arbetsmiljöverkets föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

page001
Original

SYNTETISKA OORGANISKA

FIBRER

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer

och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

page002
Original

ISBN 91-7930-433-8

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

Huvudkontoret

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Arbetsmiljöinspektionen

i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.falun@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.goteborg@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8,

871 32 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.harnosand@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.linkoping@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.lulea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47, Box 21019,

200 21 Malmö.

Tel 040-38 62 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.stockholm@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.umea@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.vaxjo@av.se

Arbetsmiljöinspektionen

i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

arbetsmiljoinspektionen.orebro@av.se

Utgivare: Maria Hagberg

Elanders Gotab 44194, Stockholm 2004

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

page003
Original

AFS 2004:1

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om syntetiska oorganiska fibrer

Tillämpningsområde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Allmänna bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Lokaler och utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Isolerings- och rivningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Personlig skyddsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Periodisk kontroll av luftföroreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Läkarundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om syntetiska oorganiska fibrer

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Övergripande reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Syntetiska oorganiska fibrer – allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Syntetiska oorganiska glasartade fibrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Syntetiska oorganiska kristallina fibrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Luftkontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Hälsoeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Hud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Ögon och övre luftvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Magtarmkanalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Nedre luftvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Klassificering och märkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

Bilaga 1

Exempel på syntetiska oorganiska fibrer och deras

användningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

28

Bilaga 2

Förslag till resultatsammanställning enligt 25 § av

läkarundersökningar enligt 20 och 21 §§ . . . . . . . . . . . . . . .

30

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

31

page004
Original

page005
Original

5

AFS 2004:1

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om syntetiska oorganiska fibrer

Beslutade den 22 januari 2004

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där syntetiska oorganiska

fibrer eller material som innehåller mer än fem viktprocent sådana fibrer

hanteras.

2 §

Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter.

1. Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksam-

het.

2. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem men utan nå-

gon anställd driver yrkesmässig verksamhet.

3. De som i övrigt för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet

utan anställd.

Med arbetstagare jämställs de som har hyrts in för att utföra arbete i

verksamheten.

Definitioner

3 §

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angi-

ven betydelse.

Fibrer

Partiklar med ett längdbreddförhållande, som är större

än 3:1.

Respirabla fibrer Fibrer med en diameter, som är mindre än 3 µm.

Mikrofibrer

Fibrer med högst 1 µm diameter.

Kristallina fibrer Fibrer med atomerna regelbundet ordnade i ett nätverk

(kristallgitter).

Glasartade

Icke-kristallina (amorfa) fibrer.

fibrer

Utkom från trycket

den 23 februari 2004

page006
Original

AFS 2004:1

6

Mineralulls-

Syntetiska glasartade (silikat-)fibrer, som är slumpvis

fibrer

orienterade och vars totala innehåll av oxider av alkali-

metaller och alkaliska jordartsmetaller (Na

2

O+K

2

O+

CaO+MgO+BaO) överstiger 18 viktprocent.

Eldfasta kera-

Syntetiska glasartade (silikat-)fibrer, som är slumpvis

miska fibrer och orienterade och vars totala innehåll av oxider av alkali-

specialfibrer

metaller och alkaliska jordartsmetaller (Na

2

O+K

2

O+

CaO+MgO+BaO) är lika med eller understiger 18 vikt-

procent.

Hantering

Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, för-

varing, transport, användning, omhändertagande, de-

struktion, konvertering och därmed jämförliga förfaran-

den.

Allmänna bestämmelser

4 §

Den som använder fiberhaltiga produkter i sin verksamhet skall, om

det är möjligt att välja mellan olika sådana produkter, sträva efter att an-

vända den produkt som avger minst fiberhaltigt damm, särskilt av respi-

rabla fibrer.

Lokaler och utrustning

5 §

Arbetsplats, där produkt, som består av eldfasta keramiska fibrer,

specialfibrer eller kristallina fibrer, regelmässigt bearbetas eller behand-

las så att damm uppkommer, skall vara förlagd till särskilt utrymme. Vid

ingången till utrymmet skall det finnas skylt med texten: ”VARNING. Fi-

berhaltigt damm”.

6 §

Arbete med syntetiska oorganiska fibrer skall utföras på ett sådant

sätt och med en sådan utrustning att dammspridning förebyggs.

Teknisk utrustning, som innehåller eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer

eller kristallina fibrer, skall på arbetsplatsen vara märkt med uppgift om

att den innehåller sådana fibrer och kan alstra fiberhaltigt damm.

Isolerings- och rivningsarbete

7 §

Vid arbete med dammande lösull och vid dammande rivning av ma-

terial som innehåller syntetiska oorganiska fibrer skall utsugning av

damm eller annan särskild åtgärd vidtas för att förhindra att damm

page007
Original

AFS 2004:1

7

sprids. Vid sådant arbete skall hänsyn även tas till den som utför annat

arbete i närheten av arbetsplatsen. På tillfälliga arbetsplatser skall av-

skärmning ordnas vid behov.

8 §

Vid rivningsarbete skall arbetsgivare, om rivningsobjektet innehåller

material som består av syntetiska oorganiska fibrer, använda lämplig ar-

betsmetod och vidta skyddsåtgärder med hänsyn till detta.

Renhållning

9 §

Arbetsutrymme i lokal, där material som innehåller syntetiska oorga-

niska fibrer hanteras, skall rengöras i direkt anslutning till att arbetet med

sådant material avslutats dock minst en gång per vecka.

10 §

Rengöring skall utföras så att dammspridning undviks. Anordning

för att samla upp avfall, spill och liknande material, som innehåller synte-

tiska oorganiska fibrer, skall finnas lätt tillgänglig.

I första hand skall dammsugare användas. Frånluft från mobil dammsu-

gare som används för att ta upp fiberhaltigt damm skall renas så att

minst 99,95 procent av det respirabla fiberhaltiga dammet avskiljs.

Ventilationssystemet skall rensas och rengöras när det behövs för att an-

läggningen skall fungera normalt. Kontroll av att ventilationssystemet

fungerar normalt skall ske minst två gånger per år.

Personlig skyddsutrustning

11 §

Vid dammande arbete, där det inte är tekniskt möjligt att hålla hal-

ten syntetiska oorganiska fibrer i luften på godtagbar nivå, skall and-

ningsskydd användas.

Vid arbete, där damm bildas, som innehåller eldfasta keramiska fibrer,

specialfibrer eller kristallina fibrer, skall detta förhållande beaktas vid be-

dömning av vilket andningsskydd som behövs.

12 §

Vid starkt dammande arbete skall skyddskläder användas. Klädseln

skall täcka känsliga hudpartier, t.ex. hals och underarmar.

Skyddskläder och arbetskläder som är förorenade med fibrer skall mär-

kas med uppgift därom i samband med att de avlämnas för rengöring el-

ler tvätt. Kläder som är starkt förorenade med fibrer skall dammsugas

innan de tas av.

page008
Original

AFS 2004:1

8

13 §

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning skall förvaras skilda

från privata kläder och andra arbetskläder och i särskilt utrymme i ome-

delbar anslutning till arbetsplatsen.

Periodisk kontroll av luftföroreningar

14 §

Vid arbete med eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristal-

lina fibrer skall arbetsgivaren alltid se till att en exponeringsmätning ut-

förs. Exponeringsmätningen skall utföras snarast och senast tre månader

efter det att arbetet påbörjats eller ändrats så att tidigare mätning inte är

tillämplig. Därefter skall mätning utföras minst var tolfte månad.

15 §

Om mätvärdena vid två på varandra följande årliga mätningar, som

utförts under oförändrade förhållanden, klart visar att halten eldfasta ke-

ramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer understiger 1/5 av till-

lämpligt hygieniskt gränsvärde behöver mätning därefter göras endast

en gång vart femte år. Det gäller dock endast så länge även den senaste

mätningen understiger 1/5 av tillämpligt hygieniskt gränsvärde.

Om mätvärdena vid två på varandra följande årliga mätningar, som ut-

förts under oförändrade förhållanden, uppgår till 1/5 men inte hälften av

tillämpligt hygieniskt gränsvärde kan Arbetsmiljöverket medge längre

tidsintervall mellan mätningarna. Det gäller under förutsättning att pro-

duktionsbetingelser och arbetssätt inte ändras.

16 §

Exponeringsmätning skall innefatta mätning av halten respirabla

fibrer samt vid behov även bestämning av andelen eldfasta keramiska

fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer.

17 §

Senast tre månader efter en exponeringsmätning enligt 14 eller

15 §§ skall arbetsgivaren sända kopia av mätrapporten till Arbetsmiljö-

verket.

Läkarundersökning

18 §

Arbetsgivare skall ordna med läkarundersökning enligt 20 § av ar-

betstagare, som i arbetet exponeras eller kommer att exponeras för eld-

fasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer.

19 §

Arbetsgivare skall ordna med den läkarundersökning, som före-

skrivs i 18 § innan arbetet påbörjas. Har motsvarande läkarundersökning

ägt rum inom tre år före arbetets början behöver den dock inte upprepas.

20 §

Läkarundersökningen skall minst omfatta yrkesanamnes, uppgift

om eventuell exponering för hälsofarligt damm, sjukdoms- och tobaks-

page009
Original

AFS 2004:1

9

anamnes, klinisk undersökning av andnings- och cirkulationsorganen

samt lungröntgenundersökning och spirometri. Den skall resultera i en

bedömning av den undersöktes tjänstbarhet i sådant arbete som avses i

18 §.

21 §

Arbetsgivare skall därefter ordna med periodisk läkarundersökning

vart tredje år av arbetstagare, som i arbetet exponeras för eldfasta kera-

miska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer. Den periodiska läkarun-

dersökningen skall omfatta spirometri och lungröntgenundersökning.

Lungröntgenundersökningen skall dock endast göras vid den tredje un-

dersökningen och därefter vid varannan undersökning.

Vid periodisk läkarundersökning kan spirometri och lungröntgenbilder

som tagits i annat sammanhang användas, förutsatt att de inte är äldre

än tre år och att kvaliteten är godtagbar.

Om sådan spirometri eller lungröntgenundersökning som avses i första

och andra stycket visar sådana förhållanden som avviker från de nor-

mala, skall den kompletteras till att utgöra en läkarundersökning enligt

20 §.

Periodisk läkarundersökning skall i övrigt omfatta vad som behövs för att

ligga till grund för bedömningen av den undersöktes fortsatta tjänstbar-

het i sådant arbete som avses i första stycket.

22 §

Arbetstagare som, vid inledande läkarundersökning enligt 20 § el-

ler vid periodisk läkarundersökning enligt 21 §, har företett sjuklighet el-

ler svaghet som gör denne särskilt mottaglig för sjukdom orsakad av de

fibrer som anges i 18 §, får inte anlitas till arbete med sådana fibrer.

23 §

Resultat av inledande läkarundersökning och periodisk läkarunder-

sökning jämte sammanfattande bedömning av den undersöktes tjänst-

barhet enligt 20 eller 21 §§ och eventuella behov av särskild utredning el-

ler kontroll, skall meddelas den undersökte.

24 §

Arbetsgivare skall föra register över arbetstagare som varit föremål

för läkarundersökning enligt dessa föreskrifter.

Registret skall innehålla följande uppgifter.

a) Arbetstagares namn.

b) Vilken fibertyp arbetstagaren utsätts för.

c) Arbetsuppgifter.

d) Exponeringsnivåer.

e) Resultat av läkarundersökning beträffande tjänstbarhet.

page010
Original

AFS 2004:1

10

25 §

Arbetsgivare skall snarast efter utgången av det kvartal under vilket

läkarundersökning utförts skicka in sammanställda uppgifter om resulta-

tet till Arbetsmiljöverket.

Bestämmelser om straff

26 §

Bestämmelserna i 14–16 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 § ar-

betsmiljölagen. Bestämmelserna i 18, 21 och 22 §§ utgör föreskrifter en-

ligt 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen. Bestämmelserna i 24 § utgör föreskrifter

enligt 4 kap.3 och 7 §§ samma lag. Bestämmelserna i 17 och 25 §§ utgör

föreskrifter enligt 4 kap. 8 § samma lag.

Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 § första stycket 2.

arbetsmiljölagen medföra böter.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2004.

Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter

om syntetiska oorganiska fibrer (AFS 1990:9).

KENTH PETTERSSON

Magnus Blomqvist

Maria Hagberg

page011
Original

AFS 2004:1

11

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om syntetiska

oorganiska fibrer

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska

fibrer.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (till

exempel upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven eller visa exempel

på praktiska lösningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer,

bakgrundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Övergripande reglering

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

skall arbetsgivaren fortlöpande undersöka arbetsförhållandena och be-

döma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. En specificering av

dessa skyldigheter i verksamheter där farliga kemiska ämnen förekom-

mer finns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. De specificerar

också informationsskyldigheten när farliga kemiska ämnen förekommer.

Dessutom anger de vilka skyldigheter som föreligger för att farliga ke-

miska ämnen skall kunna användas under förhållanden som ger betryg-

gande säkerhet. I föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och åtgärder

mot luftföroreningar anges bl.a. hygieniska gränsvärden, som används

vid bedömning av luftens kvalitet på arbetsplatser.

Vid projektering av byggnads- och anläggningsverksamhet är det viktigt

att välja t.ex. byggprodukter och konstruktioner så att arbetsmiljön blir

bra både under byggtiden och under den framtida användningen. Därför

har byggherren och projektörerna särskild skyldighet att beakta arbets-

miljösynpunkter redan under projekteringen. Bestämmelser finns i 3 kap.

14 § arbetsmiljölagen, i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bygg-

nads- och anläggningsarbete samt i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

om arbetsplatsens utformning. Skyldigheterna för tillverkare, importörer

och arbetsgivare minskar dock inte för att projekteringsansvar införts i

lagen.

page012
Original

AFS 2004:1

12

Syntetiska oorganiska fibrer – allmänt

De syntetiska (av människan framställda) fibrerna kan indelas i två hu-

vudgrupper, oorganiska och organiska. Till de syntetiska oorganiska fi-

bertyperna räknas bl.a. stenullsfibrer, glasfibrer, slaggullsfibrer, eldfasta

keramiska fibrer samt grafit- och kolfibrer. De kallas i engelsktalande

länder ofta MMMF (man made mineral fibers). Fibrerna kan antingen ha

kristallstruktur eller vara glasartade, d.v.s. icke kristallina. På engelska an-

vänds ibland för de glasartade fibrerna beteckningen MMVF (man made

vitreous fibers) eller MMM(V)F. Stenullsfibrer, glasfibrer och slaggullsfib-

rer samt eldfasta keramiska fibrer är glasartade. Kiselkarbid är exempel

på ett ämne, som kan ha fibrös struktur. Den är då kristallin.

I Sverige tillverkas syntetiska oorganiska fibrer för närvarande huvudsak-

ligen för framställning av isolerulls- och textilprodukter. Den första indu-

striella tillverkningen av isolerfibrer påbörjades under 1870-talet. Då

framställde man slaggull ur slagg från järn- och stålindustrin. Glas- och

stenullsfibrer började tillverkas industriellt omkring sekelskiftet. Den

svenska tillverkningen av isolerfibrer omfattar omkring hundra olika pro-

dukter. Den största mängden isolerullsfibrer används som värmeisole-

ring i byggnader. Stora mängder går också till produkter för teknisk vär-

meisolering samt buller- och VVS-isolering. Någon produkt baserad på

slagg tillverkas för närvarande inte i Sverige.

I arbetslivet förekommer syntetiska oorganiska glasartade fibrer i form av

lösull eller i mer bearbetade former t.ex. tråd, garn, väv, isolerskivor

m.m. Till sådana produkter kan man göra tillsatser för att ge dem öns-

kade egenskaper. Man kan också för olika ändamål, t.ex. armering,

blanda in fibrerna i annat material som plast eller gummi.

De idag vanligaste eldfasta keramiska fibrerna består av aluminiumsilikat

med ungefär lika stora andelar aluminium och kisel. Genom att byta ut en

del aluminium mot andra ämnen, t.ex. zirkonium, kan smältpunkten hö-

jas. På senare tid har det även kommit ut eldfasta keramiska fibrer där

aluminium ersatts med kalciumoxid och magnesiumoxid i syfte att öka

fibrernas löslighet, vilket förkortar fibrernas livslängd efter inhalation.

Eldfasta keramiska fibrer är normalt glasartade. Fibrer för högre tempera-

turer är dock ofta polykristallina. Eldfasta keramiska fibrer används för

högtemperaturisolering i temperaturintervallet 1

700ºC–2

000ºC. Det

finns fibermaterial som kan användas upp till 2 600ºC. Fibrerna framställs

genom att de blåses ut med heta gaser från en smälta bestående av alu-

minium och kiseldioxid eller av kaolin. Eldfasta keramiska fibrer tillverkas

inte i Sverige.

page013
Original

AFS 2004:1

13

I bilaga 1 finns en sammanställning över vissa syntetiska oorganiska

fibrer, råvaror och exempel på användningsområden.

Syntetiska oorganiska glasartade fibrer

Som ovan nämnts räknas mineralullsfibrer (glasulls-, slaggulls- och sten-

ullsfibrer), kontinuerliga glasfibrer, eldfasta keramiska fibrer och special-

fibrer till de syntetiska oorganiska glasartade fibrerna.

Mineralull

. I mineralull är fibrerna slumpvis orienterade, d.v.s. inte paral-

lella med varandra. Därför används termen ”ull”. Glasull, slaggull och

stenull kallas för mineralull. I mineralull finns en viss andel fibrer som är

mycket tunna och som kan ge lungsjukdomar. För att förhindra att mine-

ralullen dammar tillsätter man olja, vilket kraftigt minskar riskerna med

att hantera materialet.

Mineralull är huvudsakligen en mellanprodukt för framställning av isoler-

ullsprodukter för termisk och akustisk isolering, för brandskydd samt för

trädgårdsbruk. Den är också mellanprodukt för framställning av ullpro-

dukter för armering av kompositer. Andra produkter används som ytbe-

läggning, t.ex. på andra isolerullsprodukter, och som förstärkning i asfalt-

produkter och skärmar.

Av stenullen används ca 30 procent och av glasfibrerna ca 70 procent

som byggnadsisolering. Ca 70 procent av stenullen är teknisk isolering,

liksom en liten del av glasfibrerna. Dessutom används fibrer som frik-

tionsmaterial i bromsband liksom i packningar.

Kontinuerliga glasfibrer

. Kontinuerliga glasfibrer dras ur en smälta via

munstycken. De får därmed en bestämd diameter. Eftersom fibrerna är

relativt tjocka innebär dessa material ingen risk för lungsjukdom.

Kontinuerliga glasfibrer används för att göra glasfibertextil, t.ex. vävtape-

ter. De används också som armerings- eller textilfibrer. Kontinuerliga

glasfibrer används huvudsakligen som mellanprodukt för att framställa

fiberarmerade plastkompositer och för glasfiberväv. Kompositerna an-

vänds i flera konstruktionsmaterial, marina produkter och konsumentva-

ror. Väven används för termisk och elektrisk isolering. Den används

också för att förstärka papperstätningsremsor, bildäck m.m.

Eldfasta keramiska fibrer

. Beteckningen ”eldfast” syftar på dessa fibrers

värmeresistens och ”keramisk” på keramikleran som materialen tillver-

kas av. Eldfasta keramiska fibrer används istället för asbest vid isolering

för mycket stark värme och som friktionsmaterial. De utgör endast en li-

ten del av världens produkter av syntetiska glasartade fibrösa silikatmate-

rial.

page014
Original

AFS 2004:1

14

Traditionellt har eldfasta keramiska fibrer använts som ett isoleringsma-

terial för att klä in ugnar. De senaste 20 åren har användningen ökat och

fibrerna står nu för omkring 50 procent av marknaden för eldfasta mate-

rial. Några exempel på andra användningsområden är metallkompositer

för att förstärka motorkomponenter, katalytiska omvandlare, bilvärme-

sköldar, luftkuddesystemen för bilar och rymdvärmesköldar. Vidare an-

vänds de vid produktionen av termiska isoleringsprodukter liksom som

brand- och flamskydd av byggnader och fartyg.

Specialfibrer

. Vissa appliceringar fordrar specialsammansatta eller skräd-

darsydda fibrer. Gruppen specialfibrer omfattar både fina och grova spe-

cialfibrer. Den senare gruppen är mycket liten. De flesta specialfibrer pro-

duceras utanför Europa.

Specialfibrer kan vara mikroglasfibrer, som används som isolerfibrer för

flyg och rymdfarkoster. De används huvudsakligen för batteriseparatorer,

filtrering, flyg och rymdflygisolering. I övrigt används specialfibrer som

mellanprodukt vid produktion av högpresterande isolerprodukter. Såväl

de fina fiberdimensionerna som svårlösligheten bör beaktas vid använd-

ning och exponering för mikroglasfibrer.

Syntetiska oorganiska kristallina fibrer

Exempel på syntetiska oorganiska kristallina fibrer är grafitfibrer och ki-

selkarbidfibrer. De används som armering. Kiselkarbid är ett syntetiskt

framställt eldfast slipmedelsmaterial, som säljs under många olika namn.

Kiselkarbid finns både i fibrös och i icke fibrös form. Varierande mängder

kiselkarbid”whiskers”, d.v.s. mycket fina enkristallfibrer, bildas när man

framställer kiselkarbid.

Egenskaper

Hur olika fibrer påverkas av vattenlösningar kan antas ha betydelse för

hur de uppträder, när de är i kontakt med kroppsvätskor. Olika slags oor-

ganiska fibrer kan liksom andra material med stor yta per viktenhet på-

verkas av vatten och av vissa typer av vattenlösningar. Påverkan kan vara

mycket olika för olika slags fibrer. Den kan bl.a. yttra sig som en föränd-

ring av fiberns yta eller som att substans efter lång tid utlöses ur fibern.

Vanliga isolerfibrer, som är glasartade, påverkas relativt lätt. En sådan fi-

ber kan även vara mycket beständig mot vatten och vattenlösningar om

den framställs av svårlösligt material, t.ex. kemikaliebeständigt glas eller

keramiskt material.

page015
Original

AFS 2004:1

15

Kristallina fibrer kan vid bearbetning spjälkas i sin längdriktning till ett

större antal lika långa men tunnare fibrer. Hantering av sådana fibrer ger

därför lätt upphov till hög fiberhalt i luften. En glasartad fiber går vid be-

arbetning däremot ofta tvärs av, vilket innebär att den behåller sin ur-

sprungliga diameter. Den kristallina fibern skiljer sig från den glasartade

även beträffande ytegenskaper. Det innebär att en kristallin fiber sanno-

likt är ett bättre fäste för andra ämnen vid adsorption än en glasartad fi-

ber. Dessa ämnen, som t.ex. kan vara tjärprodukter från tobaksrök, kan

sedan samverka med fibern i fråga om hälsofarliga egenskaper.

I Sverige används för närvarande huvudsakligen syntetiska oorganiska

glasartade fibrer i större mängd. Syntetiska oorganiska kristallina fibrer

med mindre diameter än 3 µm och svårlösliga fibrer används i stort sett

endast för speciella ändamål där exponeringen för damm är begränsad.

Övrig användning av kristallina fibrer gäller produkter där fiberdiametern

är betydligt större än 3 µm. Vissa glasartade keramiska fibrer kan kristalli-

sera vid upphettning, t.ex. i högtemperaturisolering.

Luftkontroll

För fibrerna i en produkt kan man ange en viss medeldiameter och me-

dellängd. Av intresse är emellertid även storleksfördelningen. Tillverk-

ningsprocessen har avgörande betydelse för storleksfördelningen. En del

processer ger fibrer med en relativt enhetlig diameter medan andra pro-

cesser ger fibrer vars diameter kan variera högst avsevärt t.ex. mellan 0,1

och 10 µm. Vissa produkter kan därför innehålla en avsevärd mängd re-

spirabla fibrer trots att medeldiametern överstiger 3 µm. Mikrofibrer kan i

viss utsträckning ingå i nästan alla fiberprodukter.

Fibrernas storleksfördelning i en produkt överensstämmer inte med stor-

leksfördelningen i det luftburna damm som bildas vid dammande hante-

ring av produkten. Andelen mindre fibrer är större i dammet än i produk-

ten. Man kan inte dra några slutsatser om fibrernas storleksfördelning i

det luftburna dammet enbart med ledning av storleksordningen i produk-

ten. Storleksfördelningen i det luftburna dammet är bl.a. starkt beroende

av hur produkten hanteras.

För rutinmässig luftkontroll används fiberräkning i faskontrastmikroskop

som är en typ av optiskt ljusmikroskop. Det är för närvarande den utrust-

ning som är praktiskt tillgänglig för det stora antal analyser som behöver

utföras. I flertalet länder är nu gällande hygieniska normer relaterade till

metoder för faskontrastmikroskop.

page016
Original

AFS 2004:1

16

Vid analys av dammprover för luftkontroll begränsas analysen till fibrer

av den storleksklass som bedömts vara viktigast från risksynpunkt. På

grund av faskontrastmikroskopets begränsade upplösningsförmåga får

man vid rutinanalyserna inte med mycket tunna fibrer när fibrerna räk-

nas. Utgångspunkten vid bedömning av ett visst fibervärde är dock själv-

fallet att detta någorlunda riktigt speglar den totala miljöbelastningen

från fibrer i alla storleksklasser.

Hälsoeffekter

Fibrers hälsoeffekter bestäms av ett antal egenskaper hos dem. Storlek,

form, beståndsdelar, biotillgänglighet och biopersistens är av betydelse.

Irritation i hud, ögon och övre luftvägar orsakas främst av fibrer grövre

än 5

µ

m medan fibrer smalare än 3

µ

m kan tränga djupare ner i luftvä-

garna och deponeras i de minsta luftrören och lungblåsorna.

Kroppens normala reaktioner på främmande material såsom fibrer depo-

nerade i lungvävnad, innefattar lokal sensorisk nervretning och inflam-

matorisk reaktion. Dessa är akuta försvarsmekanismer och är i regel av

övergående slag. Symptomen på detta är klåda och irritation i hud och

slemhinnor och anses i allmänhet orsakade av fibrer grövre än 5 µm i dia-

meter.

Vid långvarig eller upprepad exponering kan mer bestående reaktioner

uppkomma såsom bindvävsomvandling i lungvävnad, tumörer eller ek-

sem. Personer med känsliga luftvägar vid exempelvis astma samt de

med ökad benägenhet för eksem, t.ex. personer med atopiskt eksem, kan

få betydande svårigheter med irritation från fibrer i yrket. Exempel på så-

dana yrken är byggnadsarbetare, elektriker och isolerare.

Hud

Hudirritationer uppkommer främst vid hantering, som innebär direktkon-

takt med fibermaterial och undviks med lämplig skyddsklädsel. Hudreak-

tioner kan även orsakas av de tillsatsmedel som finns i fibermaterialet.

Exempelvis kan allergiska reaktioner uppkomma vid tillsatser av epoxi-

plast och formaldehydharts.

Ögon och övre luftvägar

Irritation i ögon och övre luftvägar utgör kritisk effekt för fibrer grövre än

5

µ

m. Deponerade fibrer har visats ge direkt skada på slemhinnans celler.

De påverkar även stabiliteten på tårfilmens ytskikt. Flimmerhåren i luft-

page017
Original

AFS 2004:1

17

vägsepitelet är viktiga för att avlägsna deponerat damm och fibrer och

transportera dessa till svalget där det mesta sväljs. Därför har de skador

på luftvägsepitelet och flimmerhåren som orsakas av tobaksrökning stor

betydelse för slemhinnans skydd och rening från deponerade partiklar

och fibrer.

Magtarmkanalen

Eftersom de fibrer som deponerats i luftvägsepitelet transporteras av

flimmerhåren till svalget och sväljs kan fibrer med cancerframkallande

egenskaper ge upphov till cancer i matsmältningsorganen. Även andra

toxiska substanser såsom tungmetaller i slaggull kan tas upp via mat-

smältningen.

Nedre luftvägar

Fibrer smalare än ca 3

µ

m passerar djupare ner i luftrören och kan depo-

neras i de finaste förgreningarna och lungblåsorna. Hur länge fibrerna

blir kvar i vävnaden bestäms till stor del av deras form och kemiska sam-

mansättning. En kristallin struktur kan göra att fibern lättare spjälkas på

längden och ökar dess yta per viktenhet, vilket anses ha betydelse för

dess bioaktivitet. Det finns exempel på syntetiska oorganiska kristallina

fibrer som vid djurstudier visat sig vara mer potenta för bindvävsom-

vandling och tumörutveckling än asbest, t.ex. fibrer av kaliumtitanat.

Tidigare epidemiologiska studier på arbetstagare exponerade för glas-

och stenullsfibrer har visat något förhöjd frekvens av lungcancer. Det har

dock inte verifierats i studier från senare år. Det har tolkats som att fib-

rerna sannolikt varit förorenade av andra toxiska ämnen som tungmetal-

ler och att exponeringsnivåerna var betydligt högre än idag. Enligt IARC

(International Agency for Research on Cancer, World Health Organisa-

tion) finns begränsade bevis för tumörutveckling i djurstudier men otill-

räckliga bevis i humanstudier. Därför klassificerade IARC år 2002 mineral-

ullsfibrer av glas-, sten- och slaggullstyp som icke klassificeringsbara vad

gäller deras cancerframkallande egenskaper på människa (Grupp 3).

Långtidsinhalationsstudie på råtta har visat att eldfasta keramiska fibrer

kan ge lungcancer, lungsäckscancer (mesoteliom), förtjockning av lung-

säcken (pleuraplack) samt bindvävsomvandling i lungorna (fibros). Hu-

manstudier har visat utveckling av pleuraplack och lungfunktionsnedsätt-

ning, speciellt hos rökande arbetstagare. IARC klassificerade år 2002 eld-

fasta keramiska fibrer och specialfibrer som möjligt cancerframkallande

på människa (Grupp 2B) på bedömningen att det finns tillräckliga bevis

för cancerutveckling i djurstudier. Däremot har inte cancerutveckling kun-

page018
Original

AFS 2004:1

18

nat beläggas för dessa fibertyper i humanstudier. ACGIH (American

Conference of Governmental Industrial Hygienists) har klassificerat eld-

fasta keramiska fibrer som misstänkt cancerframkallande på människa

(klass A2). De har även infört ett särskilt hygieniskt gränsvärde från 2001

för dessa fibrer som är lägre än för andra syntetiska oorganiska glasar-

tade fibrer.

På senare år har ett flertal olika typer av syntetiska oorganiska fibrer ut-

vecklats. Vissa har utvecklats med sikte på låg biopersistens där den can-

cerogena potentialen har visat sig låg i djurstudier. Exempel är mineralull

med hög aluminiumhalt och mindre kisel och alkaliska jordartssilikater.

Det har dock visat sig mycket svårt att klassificera fibertyperna kemiskt,

vilket försvårar exponeringsbedömningen i yrkesepidemiologiska stu-

dier. Den kristallina kiselkarbidfibern har i djurstudier visat sig ge upphov

till bindvävsomvandling i lungorna och lungcancer. Resultaten av yrkes-

epidemiologiska studier inger misstanke om risk för bindvävsomvand-

ling i lungorna och lungtumörer. Därför har ACGIH klassificerat fibrös

kiselkarbid som misstänkt cancerframkallande på människa (klass A2)

och har föreslagit ett mycket lågt hygieniskt gränsvärde.

Klassificering och märkning

Hösten 1997 beslutade EU att komplettera klassificeringsdirektivet med

en modell för cancerklassificering av syntetiska glasartade silikatfibrer.

Eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer är t.ex. klassade som cancer-

framkallande i kategori 2 (Ämnen som skall betraktas som om de är can-

cerogena på människa). Glas-, slagg- och stenull är klassade i den lägsta

klassen, d.v.s. kategori 3 (Ämnen som är möjligen cancerogena på män-

niska).

I Sverige har Kemikalieinspektionen infört dessa regler i föreskrifterna

om ändring i föreskrifterna (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning

av kemiska produkter (KIFS 1998:7). Om villkor som framgår av dessa fö-

reskrifter är uppfyllda finns undantag från klassificering i kategori 3. Vissa

glas- och stenullsprodukter som används inom byggsektorn är därför

inte klassificerade som cancerframkallande.

I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker finns

särskilda bestämmelser om märkning och tillgänglighet av varuinforma-

tionsblad på arbetsplatsen.

Vissa isolerprodukter för specialändamål bl.a. i flygplan och för hörsel-

dun består huvudsakligen av specialfibrer. Normal användning av hörsel-

page019
Original

AFS 2004:1

19

dun kan inte anses ge upphov till fiberhaltigt damm i sådan omfattning

att märkningsplikt föreligger.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 2 § Med arbetstagare likställs enligt arbetsmiljölagen även elever,

vissa vårdtagare och värnpliktiga.

I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns ett ansvar för den som hyr in arbets-

kraft. Ansvaret gäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbets-

kraft, som är anställd hos honom, till en beställares/inhyrares förfogande

för att utföra arbete som hör till beställarens/inhyrarens verksamhet. Be-

ställaren/inhyraren disponerar över arbetskraften och utövar den direkta

arbetsledningen. För det arbete som utförs hos beställaren/inhyraren har

denne därför ett ansvar som i stort motsvarar arbetsgivarens ansvar. Han

skall vidta samma skyddsåtgärder som han skulle ha vidtagit för egen an-

ställd personal.

Till 3 § Syntetiska oorganiska glasartade fibrer är mineralullsfibrer

(glasulls-, slaggulls- och stenullsfibrer), kontinuerliga glasfibrer, eldfasta

keramiska fibrer och specialfibrer.

Vid räkning av fibrer i faskontrastmikroskop tar man endast med de fibrer

som är mindre än 3 µm i diameter (respirabla fibrer) och mer än 5 µm

långa.

Montering och rivning är exempel på arbeten, som kan innebära hante-

ring. Vad gäller rivning se kommentarer till 8 §.

Till 4 § Enligt 3 kap. 9 § arbetsmiljölagen skall den som tillverkar, impor-

terar eller överlåter ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, vidta

de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid av-

sedd användning innebär risk från skyddssynpunkt. Dammavgivningen

från produkter som innehåller syntetiska oorganiska fibrer kan minskas

genom att materialet innesluts i folie, papper e.d. eller genom att fibrerna

binds i produkten med hjälp av t.ex. harts eller genom speciell produktut-

veckling.

Enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker skall förpackningar,

behållare och rörledningar som innehåller ett farligt kemiskt ämne vara

märkta med de uppgifter som behövs för att innehållet och de risker som

är förknippade med detta klart skall kunna identifieras.

Vanliga mineralullsprodukter för isoleringsändamål är normalt bundna

med fenolformaldehydharts. Upphettning till temperaturer över 150ºC

har visat sig kunna ge gasformiga monoisocyanater. Se vidare Arbets-

page020
Original

AFS 2004:1

20

miljöverkets föreskrifter om härdplaster. Produkterna innehåller dock

fortfarande en mängd fria fibrer. Även om materialet är kapslat eller fib-

rerna bundna, när produkten lämnar fabriken kan det damma vid vårds-

lös eller felaktig hantering när materialet åldras och vid rivnings- eller re-

parationsarbeten.

För att minska dammbildningen vid normal hantering av isolerfiberpro-

dukter bör löst material avlägsnas redan i fabrikationsledet. Det gäller

även om produkten kapslas in.

Det är viktigt att så långt som möjligt begränsa användningen av produk-

ter som avger särskilt stora mängder respirabla fibrer och produkter med

höga halter mikrofibrer. Eftersom såväl respirabla fibrer som mikrofibrer

förekommer i t.ex. byggnadsisolering, är det angeläget att leverantörerna

kan redovisa relevanta produktfakta för att arbetsgivare skall ha möjlig-

het att välja en produkt som avger så lite respirabla fibrer som möjligt.

Vissa produkter t.ex. flygplansisolering och filtermaterial innehåller höga

halter av specialfibrer. Som framgår av 3 § är mikrofibrer och andra spe-

cialfibrer fibrer med högst 1 µm diameter.

Vid oklarheter beträffande produktval kan man rådfråga Arbetsmiljö-

verket eller företagshälsovården.

Genom skonsam hantering såväl i produktion som i senare hanteringsled

kan onödigt damm undvikas. Vidare bör all transport vara så skonsam

som möjligt.

Dammspridningen vid byggnation kan minskas om man redan vid pro-

jekteringen väljer lämpliga konstruktioner, material och arbetsmetoder.

Vidare är det från arbetshygienisk synpunkt lämpligast att ordna arbetet

så att arbetstagare inte får damm på sig ovanifrån. Därför är det t.ex. bäst

att bjälklagsisolera uppifrån.

I många fall kan onödig dammavgivning undvikas genom att man håller

förpackningen intakt fram till användningen. På en byggarbetsplats är ris-

ken stor att isolerprodukter kan komma till skada om de inte lagras på

skyddad plats.

Vid arbete med dammande material ovanför axelhöjd bör man använda

skyddsglasögon, andningsskydd och skyddskläder med huva som täcker

axlarna. Vad gäller andningsskydd se vidare kommentarerna till 11 §.

Information om de syntetiska oorganiska fibrernas egenskaper och häl-

soeffekter och om erforderliga skyddsåtgärder utarbetas av arbetsmark-

nadens parter. Det är viktigt att arbetsgivare förvissar sig om att arbetsta-

gare har utbildning och kunskap om hälsorisker och metoder för att före-

bygga risker vid hantering av fibrerna. När det gäller byggnadsisolering

page021
Original

AFS 2004:1

21

och rörisolering är det lämpligt att på sikt låta den informationen ingå i

grundutbildningen för byggnadsarbetare.

Till 6 § Punktutsug är exempel på utrustning som hindrar dammsprid-

ning även från handhållna maskiner t.ex. slip-, kap- och borrmaskiner.

För rivningsarbete finns skrapmunstycken som är anslutna till utsug-

ningsanordning. Se 10 § om krav på 99,95 % rening av frånluft från mobil

dammsugare. Beträffande återföring av frånluften se Arbetarskyddssty-

relsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning.

Tillpassning av isolerprodukter dammar mindre om man använder otan-

dade verktyg än om man använder tandade.

Till 7 § Exempel på avskärmning kan vara en fast eller flyttbar skärm-

vägg, draperier i olika utförande eller att lokalen delas av med en demon-

terbar vägg eller draperi. För att hindra oavsiktlig exponering bör arbets-

platsen utmärkas med skylt med varningstext. Om åtgärderna inte är till-

räckliga kan det vara nödvändigt att även andra personer som arbetar i

närheten av arbetsplatsen bär andningsskydd och skyddskläder.

Enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker skall arbetsgivaren in-

formera berörda arbetstagare om hälso- och olycksfallsrisker med farliga

kemiska ämnen som förekommer på arbetsstället samt om hur dessa ris-

ker undviks.

Till 8 § Med rivning avses demontering av byggnad eller teknisk anord-

ning för destruktion eller reparation. Rivning kan omfatta del av byggnad

eller teknisk anordning.

Förekommer asbest tillsammans med material som innehåller syntetiska

oorganiska fibrer gäller även Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om as-

best.

Om rivning av hus eller anläggning finns särskilda bestämmelser i Arbe-

tarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete.

I konstruktion, som innehåller material bestående av eldfasta keramiska

fibrer, som lång tid varit utsatt för stark uppvärmning, över 800ºC, är det

risk för att fibrerna omvandlats till kristallint material. Silikosfarligt

damm, som bl.a. kan innehålla kristallina fibrer, kan då uppstå vid riv-

ning. Regler om hantering av kvarts eller kvartshaltigt material finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kvarts.

Till 9 § Allmänna regler för rengöring av arbetslokaler finns i Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning.

page022
Original

AFS 2004:1

22

Till 10 § Det är viktigt att utforma arbetsplatser och lokaler så att rengö-

ring underlättas. Centraldammsugning eller sopsugmaskin underlättar

rengöring och förenklar avfallshanteringen.

God belysning gör det lättare att upptäcka dammkällor och att hålla rent.

Även på tillfälliga arbetsplatser är en god allmänbelysning viktig. Det kan

man åstadkomma genom portabel belysningsutrustning.

Rengöring efter uppgjorda rutiner är ett viktigt led i arbetet med att hålla

dammhalten på arbetsplatsen så låg som möjligt.

Det är mycket olämpligt med torrsopning och blåsning med tryckluft ef-

tersom damm på så sätt virvlas upp och sprids. Mikrofibrer som virvlat

upp kan hålla sig svävande i luften under mycket lång tid.

På byggarbetsplatser är spill av fiberhaltiga isolerprodukter som trampas

sönder på golvet en stor föroreningskälla. En förutsättning för att undvika

att fiberhaltigt damm uppkommer i besvärande mängd är att allt spill av-

lägsnas omgående och att arbetsplatsen rengörs ofta. Alla arbetsplatser

bör rengöras efter avslutat arbetsmoment.

Enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker skall förpackningar,

behållare och rörledningar som innehåller ett farligt kemiskt ämne vara

märkta med de uppgifter som behövs för att innehållet och de risker som

är förknippade med detta klart skall kunna identifieras. Detta gäller även

uppsamlingskärl.

Enligt föreskrifterna om arbetsplatsens utformning skall kontroll och un-

derhåll dokumenteras. Dokumentationen skall vara tillgänglig vid anlägg-

ningen. Det kan också vara lämpligt att den anslås på väl synlig plats intill

systemet.

Till 11 § Som regel är det tillräckligt med halvmask med dammfilter

klass P2. Vid arbete med eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kris-

tallina fibrer bör halvmask eller helmask med dammfilter klass P3 eller fil-

terskydd med fläkt användas.

Exempel på arbete som kan ge höga fiberhalter är rivning av ugn isolerad

med eldfasta keramiska fibrer, sprutning av granulerad eller flockad ull,

rivning av mineralullsisolering samt annat arbete med mineralull utan

oljetillsats.

Vid isoleringsarbete kan fibrer, som på grund av sin storlek inte är respi-

rabla, frigöras och vålla avsevärd irritation i näsa och hals. Det förebyg-

ger man genom att använda andningsskydd.

Vid byggnadsisolering med isolerfiberprodukter är det lämpligt att även

använda ögonskydd om arbetet måste utföras över huvudhöjd.

page023
Original

AFS 2004:1

23

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsut-

rustning krävs att arbetsgivaren skall göra en riskbedömning före val av

skyddsutrustning, ordna med instruktion och övning samt, om det be-

hövs, demonstrera hur utrustningen skall användas så att man uppnår

avsedd skyddseffekt.

I Arbetarskyddsstyrelsens handbok om personlig skyddsutrustning be-

handlas frågor om val av andningsskydd, utprovning av ansiktsmask och

skötsel m.m. av andningsskydd. Vidare har Arbetsmiljöverket givit ut en

handbok med vägledning för val av personlig skyddsutrustning ”Din per-

sonliga skyddsutrustning är vägen till säkrare arbete”.

Till 12 § Människor besväras i olika grad av hudirritation vid arbete

med syntetiska oorganiska fibrer. Man kan välja olika metoder att med

klädsel inklusive skyddshandskar och annan skyddsutrustning minska

besvären. På grund av individuella skillnader och skiftande arbetsförhål-

landen i övrigt är det bäst att varje arbetstagare prövar sig fram till det

som ger den bästa komforten.

Tvättar man hela kroppen och byter alla kläder när arbetet är avslutat för

dagen slipper man i stor utsträckning besvär efter arbetsdagens slut. Det

finns olika uppfattningar om hur man bäst avlägsnar fibrer på huden. En

del anser att det går bäst med tvål och vatten, andra att en så kall dusch

som möjligt är det bästa.

Skyddskläderna bör vara av dammfrånstötande material och utan fickor,

slag eller dylikt. Det är lämpligt att man behåller andningsskyddet på tills

skyddskläderna dammsugits eller tagits av och hängts undan eller läm-

nats till tvätt.

Till 13 § Om utrymmen för förvaring av privata kläder, arbetskläder och

skyddskläder finns särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelsens fö-

reskrifter om arbetsplatsens utformning.

Till 14 § Vid arbete där det uppkommer damm, som innehåller andra

syntetiska oorganiska fibrer än de i paragrafen uppräknade, skall arbets-

givaren utreda exponeringens omfattning enligt Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftförore-

ningar. När det är uppenbart att exponeringen inte är godtagbar med

hänsyn till gränsvärdet skall åtgärder omedelbart vidtas för att sänka

exponeringen till godtagbar nivå. Resultatet av åtgärderna skall vid be-

hov kontrolleras med exponeringsmätning.

Hjälp vid bedömningen om dammalstringen vid arbete är sådan att mät-

ningar inte behövs kan vara tidigare dokumenterade utredningar eller ex-

poneringsmätningar. De behöver inte ha utförts av arbetsgivaren själv.

page024
Original

AFS 2004:1

24

Det avgörande är om arbetet kan anses ha utförts under likvärdiga förhål-

landen vilket bl.a. innebär att material med samma fibertyper hanteras.

Branschorganisationer liksom företagshälsovården, i det här fallet speci-

ellt Previa (f.d. Bygghälsan), kan informera om aktuella exponeringsmät-

ningar.

Om städning eller rengöring ingår i arbetsuppgifterna kan provtagningen

behöva omfatta även dessa moment.

Till 15 § Det hygieniska gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer är

för närvarande 1 fiber/ml luft enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Mot bak-

grund av vad som tidigare redovisats om syntetiska oorganiska kristal-

lina fibrers, eldfasta keramiska fibrers och specialfibrers befarade hälso-

effekter är det viktigt att begränsa exponeringen för sådana fibrer så

mycket som möjligt. Arbetsmiljöverket håller därför på att se över det

hygieniska gränsvärdet för syntetiska oorganiska fibrer.

Till 16 § Om eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fib-

rer påvisas bör detta beaktas när man bedömer vilka skyddsåtgärder som

är nödvändiga att vidta.

Till 17 § Mätrapporterna bör skickas till Arbetsmiljöverket i det distrikt

där arbetsstället är beläget. Kopia av mätrapporten bör sändas in i två ex-

emplar om det är fråga om papperskopior. Rapporten kan även sändas i

datoriserad form om arbetsgivaren först har kontrollerat att Arbetsmiljö-

verket har teknisk möjlighet att läsa den.

Till 18 § Läkarundersökningen syftar till att förebygga att den som på

grund av sjuklighet eller svaghet bedöms vara särskilt mottaglig för sjuk-

dom betingad av eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina

fibrer, sysselsätts i sådant arbete.

I samband med städning, liksom vid underhålls- och servicearbete, kan

fibrer komma att frigöras. Det är därför viktigt att även andra än de som

direkt arbetar med ovan nämnda fibrer, t.ex. verksamhetens städ- och

underhållspersonal, får genomgå läkarundersökning.

Vid nystartad verksamhet är det lämpligt att alla som i denna verksamhet

kan komma att exponeras enligt 18 § läkarundersöks. När anställnings-

förhållandena innebär byte av arbetsgivare gäller kraven för läkarunder-

sökning enligt 20 och 21 §§ från det första arbetstillfället med exponering

enligt 18 §.

I de fall arbetstagare också undergår inledande läkarundersökning eller

periodisk läkarundersökning vid arbete med asbest eller kvarts är det

lämpligt att undersökningarna samordnas och utförs samtidigt.

page025
Original

AFS 2004:1

25

Till 20 § Vid genomgång av anamnes är det viktigt att beakta arbets-

historia, som särskilt inriktas på exponering för sådant fiberhaltigt eller

annat damm som kan ge upphov till bindvävsomvandling i lungorna. Det

är vidare lämpligt att anamnesen innefattar andningsorganens sjukdo-

mar samt uppgifter om tidigare och nuvarande vanor ifråga om tobaks-

rökning.

Vad beträffar kliniskt-fysiologiska undersökningsmetoder vid utredning

av dammlunga är undersökning med enkel spirometri (vitalkapacitet, VC,

samt forcerad exspiratorisk volym under första sekunden, FEV

1

) angelä-

gen. Det är av stor vikt att spirometrin utförs standardiserat, med kvali-

tetskontroll och av personal med erforderlig utbildning. Det innebär att

en undersökning bör omfatta minst tre upprepade mätningar med en

skillnad mellan de två bästa mätningarna som inte överstiger 2 dl. Kur-

vorna bör mätas i samma kroppsställning vid de tre mätningarna. Kali-

brering bör göras regelbundet och de mätningar, som görs vid nya eller

återkommande läkarundersökningar bör genomföras vid samma tempe-

ratur och luftfuktighet, som vid tidigare mättillfällen. Se t.ex. rekommen-

dationer i artikel från American Thoracic Society, Standardization of

spirometry, American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine

152: 1107–1136, 1995. Beskrivning av spirometriundersökning finns även

i Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom, kapitlet om spirometri,

sid 87–101, av Lars Bäcklund, Göran Hedenstierna och Hans Hedenström,

utgiven av Studentlitteratur år 2000. När det gäller resultatet av den spi-

rometriska undersökningen är det viktigt att särskilt beakta förändringar i

förhållande till tidigare undersökningar. Härutöver kan utredningen om-

fatta undersökningar enligt läkarens bedömning, motiverade av expone-

ringen för syntetiska oorganiska fibrer.

Vid läkarundersökning är det angeläget att information lämnas om hälso-

riskerna, inte minst om risken med tobaksrökning. Undersökningen kan

lämpligen utföras av företagsläkare. Det är angeläget att läkaren som an-

svarar för undersökningen är väl förtrogen med de risker som arbete

med syntetiska oorganiska fibrer medför.

Vid läkarundersökning faller det under läkarens sjukvårdsansvar att följa

upp iakttagna sjukliga förändringar.

Till 21 § Periodisk läkarundersökning syftar till att så tidigt som möjligt

påvisa sjukliga förändringar, främst i lungvävnad eller lungsäck och att

utröna om det i enskilda fall finns behov att företa ytterligare medicinsk

utredning med anledning av gjorda undersökningsfynd.

Här angiven periodicitet gäller även vid intermittenta anställningar. I de

fall exponeringen kommit att överstiga fem år kan det vara lämpligt att

page026
Original

AFS 2004:1

26

periodisk läkarundersökning fortsätter även efter det att exponeringen

helt upphört. Efter upphörd exponering eller anställning har inte arbets-

givaren skyldighet att ombesörja läkarundersökningar. Sådana kan dock

rekommenderas eftersom sjukdomar kan utvecklas efter 20–40 års la-

tenstid.

De kompletterande undersökningar vid periodisk läkarundersökning,

som främst kan komma ifråga när påverkan av lungfunktionen misstänks,

är – utöver läkarundersökning enligt 20 § – utvidgad lungfunktionsunder-

sökning, eventuellt i samråd med lungläkare, fysiolog eller yrkesmedicin-

are.

Vid tveksamhet om tolkning av röntgenbild kan yrkesmedicinsk klinik,

lungklinik eller röntgendiagnostisk avdelning erbjuda sakkunnig hjälp.

Alla lungröntgenbilder bör kontrolleras av läkare som är väl förtrogen

med de slag av förändringar som de aktuella fibrerna kan ge upphov till.

Till 22 § Med sådan sjuklighet eller svaghet avses främst lungsjukdom

som är i aktivt skede eller som lämnat kvarstående funktionsnedsättning.

Däremot avses inte väl utläkt tuberkulöst s.k. primärkomplex och inte hel-

ler okomplicerat pleuraplack.

Tobaksrökning i sig, liksom sådan okomplicerad kronisk bronkit som en-

bart betingas av tobaksrökning har, var för sig eller tillsammans, normalt

inte ansetts utgöra hinder för arbete enligt 18 §, medan tobaksbetingade

förändringar i lungvävnaden, t.ex. lungemfysem, behöver vägas in vid

tjänstbarhetsbedömningen. Den undersökte bör dock alltid noga infor-

meras om den betydande synergism (förstärkande samverkanseffekt),

som ofta föreligger mellan tobaksrökning och exponering för lungskad-

liga miljöfaktorer vad gäller risken att utveckla allvarlig lungsjukdom.

Om det är tveksamt ifall hälsotillståndet utgör hinder för arbete med syn-

tetiska oorganiska fibrer kan lämpligen yrkesmedicinsk klinik rådfrågas.

Avbrytande av arbete är vanligen en fråga som kräver individuell bedöm-

ning.

Fråga om eventuell omplacering eller andra åtgärder får bedömas enligt

allmänna arbetsrättsliga grunder.

Till 23 § Under förutsättning att den undersökte är informerad om

syftet med undersökningen är läkaren oförhindrad att lämna uppgift om

resultatet av tjänstbarhetsbedömningen vid läkarundersökningen till ar-

betsgivaren och tillsynsmyndigheten. Det förutsätts att undersökningsre-

sultatet och härav föranledda bedömningar och åtgärder journalförts.

Skador genom arbete med eldfasta keramiska fibrer specialfibrer eller

kristallina fibrer uppträder vanligen först lång tid, ofta 20–40 år, efter det

page027
Original

AFS 2004:1

27

att exponeringen inletts. Därför är det viktigt att journalhandlingar lagras

tillräckligt länge för att arbetshistoria och t.ex. nytillkomna lungföränd-

ringar skall kunna bedömas. Vid behov kan journalhandlingen lämpligen

överföras till annan sjukvårdsinrättning som därmed övertar den medi-

cinska övervakningen enligt 20 och 21 §§ eller tillställas ansvarig myndig-

het om verksamheten upphör. Det kan även vara lämpligt att vid behov

ge information och råd om fortsatta läkarkontroller efter det att expone-

ringen upphört.

Till 24 § Vad gäller registeruppgifter enligt a), b), c) och d) finns före-

skrifter i 3 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) om förvaring under 40

år och vad gäller registeruppgifter enligt e) i 10 år.

Av 3 § arbetsmiljöförordningen framgår att register som här avses skall

av arbetsgivaren förvaras under viss minsta tid. Om verksamheten över-

låtes, skall registret överlämnas till den nye innehavaren. Enligt person-

uppgiftslagen (SFS 1998:204) skall varje arbetstagare ha tillgång till det

som står i förteckningen och som rör honom personligen.

Det finns inget som hindrar att registret, på arbetsgivarens uppdrag, förs

av t.ex. företagshälsovård. Detta förutsätter dock att registrets tillgänglig-

het för tillsynsmyndigheten inte inskränks t.ex. i samband med byte av

företagshälsovård. Det är viktigt att utdrag ur registret kan visas vid för-

anmälda besök av Arbetsmiljöverket.

Till 25 § Rapporterna till Arbetsmiljöverket bör skickas till Arbetsmiljö-

inspektionen i det distrikt där arbetsstället är beläget. Sammanställning-

arna bör innehålla uppgift om antal läkarundersökta arbetstagare enligt

20 och 21§§ samt deras fördelning på kategorierna tjänstbar respektive

icke tjänstbar i arbete som avses i 18 §.

Förslag till utformning av rapport ges i bilaga 1.

page028
Original

AFS 2004:1

28

Bilaga 1

Vissa syntetiska oorganiska fibrer, råvaror och exempel på

användningsområden

* Produktspecifik medeldiameter

Syntetiska

oorganiska

glasartade fibrer

Huvudsakliga råvaror

Nominell

diameter*

Exempel på användningsområden

Mineralull (glas-

ull, stenull,

slaggull)

Sand, soda, kalk,

glasskrot, krossglas

(glasull), bergarterna

diabas och basalt

(stenull), slagg från

järn- och stålindustri

(slaggull)

4–5 µm

Mellanprodukt för framställning av

isolerullsprodukter för termisk och

akustisk isolering.

Mellanprodukt för framställning av

ullprodukter för armering av kom-

positer.

Friktionsmaterial i bromsband.

Packningar. Brandskydd.

Kontinuerliga

glasfibrer

Sand, soda, kalk,

glasskrot, krossglas

ca 10 µm

Glasfibertextil, t.ex. vävtapeter.

Armerings- eller textilfibrer.

Mellanprodukt för framställning av

fiberarmerade plastkompositer,

som används i konstruktionsmate-

rial för marina produkter och kon-

sumentvaror.

Glasfiberväv för termisk och

elektrisk isolering, förstärkning av

papperstätningsremsor, bildäck

m.m.

Eldfasta

keramiska fibrer

Aluminiumoxid- och

kiseldioxid eller

kaolin

1–3 µm

Isolering för mycket stark värme

bl.a. i ugnar. Friktionsmaterial.

Ingår i metallkompositer för att för-

stärka motorkomponenter, kataly-

tiska omvandlare, bilvärme-

sköldar, luftkuddesystem för bilar

och rymdvärmesköldar.

Vid produktion av termiska isole-

ringsprodukter.

Brand- och flamskydd av byggna-

der och fartyg.

Specialfibrer

Sand, soda, kalk,

glasskrot och

krossglas

0,1–3 µm

Isolerfibrer för flyg- och rymdfar-

koster.

Batteriseparatorer, filtrering, flyg-

och rymdflygisolering.

Mellanprodukt vid produktion av

högpresterande isolerprodukter.

page029
Original

AFS 2004:1

29

Bilaga 1

Vissa syntetiska oorganiska fibrer, råvaror och exempel på

användningsområden

Syntetiska

oorganiska

kristallina fibrer

Huvudsakliga råvaror

Nominell diameter*

Exempel på användnings-

områden

Grafitfibrer

Tjära, asfalt eller

syntetiska organiska

fibrer t.ex. rayon

Beror på framställ-

ningsmetod

Armering.

Kiselkarbidfibrer

Kvartssand, koks,

grafit, sågspån, risskal

Beror på framställ-

ningsmetod (kontinu-

erliga fibrer)

<1 µm (whiskers)

Armering.

Eldfast slipmedelsmaterial.

* Produktspecifik medeldiameter

page030
Original

AFS 2004:1

30

Bilaga 2

Förslag till resultatsammanställning enligt 25 § av läkarundersökningar

enligt 20 och 21 §§

Datum .....................................................................................................................................

Arbetsmiljöverket i ................................................................................................................

Medicinsk kontroll av exponerade för eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller

kristallina fibrer

Resultatsammanställning enligt 25 § av läkarundersökningar enligt 20 och 21 §§

Personal vid (företagets namn)

......................................................................................................................................................

under

kvartalet år

Antal undersökta/kontrollerade personer enligt 20 §