AFS 2005:15

ARBETSMILJÖVERKET

Publikationsservice

Box 1300 ^•

171 25 SOLNA

Tfn: 08-730 97 00 ^•Telefax: 08-735 85 55

ISBN 91-7930-456-7

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 2005:15

VIBRATIONER

Omslag 15 2005 05-04-07 19.04 Sida 1

VIBRATIONER

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna

råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 91-7930-456-7

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8,

871 32 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47, Box 21019,

200 21 Malmö.

Tel 040-38 62 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

orebro@av.se

Utgivare: Maria Hagberg Forss

Elanders Gotab 47354, Stockholm 2005

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

AFS 2005:15

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Planering av arbetet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Information och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Medicinsk kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Bilagor

Hand- och armvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Helkroppsvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Exponeringsvärden för vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om vibrationer

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

EU:s direktiv om vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Syftet med föreskrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Allmänt om vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Helkroppsvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Hand- och armvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18

Kommentarer till enskilda paragrafer och bilagor . . . . . . . . . . . . . .

18

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24

5

AFS 2005:15

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om vibrationer

Beslutade den 17 mars 2005

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

1)

Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter gäller för verksamheter där någon kan utsättas för

vibrationer i arbetet.

Definitioner

2 §

I föreskrifterna används följande beteckningar och definitioner:

1)

Jfr följande direktiv

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om mini-

mikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har sam-

band med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt

artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT nr 177, 6

.

7

.

2002 s. 13–19) Celex 32002L0044.

– Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbätt-

ringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT nr L 183, 29

.

06

.

1989

s. 1–8) Celex 31989L0391.

Daglig vibrations-

exponering, A(8)

Tidsmedelvärde för accelerationens effektinne-

håll, under en åttatimmarsperiod. Denna form av

tidsmedelvärde kallas effektivvärde eller RMS-

värde, efter engelskans Root Mean Square

.

Den

dagliga vibrationsexponeringen är beroende

både av vibrationernas storlek och den tid en per-

son utsätts för vibrationerna.

All vibrationsexponering i arbetet innefattas.

Exponering

Att utsättas för vibrationer.

Gränsvärde

Värde för daglig vibrationsexponering,

A(8)

som

inte får överskridas.

Utkom från trycket

den 12 april 2005

AFS 2005:15

6

Planering av arbetet

3 §

Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att riskerna till följd

av exponering för vibrationer minimeras genom att vibrationerna elimi-

neras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn skall då tas till

den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa vibrationerna.

Hand- och arm-

vibrationer

Vibrationer som överförs från utrustning som

hålls, styrs eller stöds av hand eller arm och

medför risker för ohälsa och olycksfall, särskilt

kärlskador, skelett-/ledskador eller nerv- och

muskelrelaterade skador.

Helkropps-

vibrationer

Vibrationer som överförs till hela kroppen genom

en stödjande yta, exempelvis en stående persons

fötter eller en sittande persons säte och medför

risker för ohälsa och olycksfall, särskilt smärttill-

stånd i nedre ryggen och skador på ryggraden.

Insatsvärde

Värde för daglig vibrationsexponering,

A(8)

som

innebär krav på insatser från arbetsgivaren om

det överskrids.

Intermittenta

vibrationer

Upprepade perioder av kontinuerliga vibrationer

åtskilda av intervall då vibrationerna upphör eller

ändras påtagligt i storlek eller karaktär.

Riskbedömning

En bedömning av riskerna för att någon kan

komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall, i

syfte att avgöra om åtgärder behövs. Bedöm-

ningen omfattar identifiering, uppskattning och

värdering av riskerna.

Vibration

Mekanisk svängningsrörelse hos fasta föremål.

Vibrationens storlek anges vanligen som vibra-

tionsrörelsens accelerationsamplitud, uttryckt i

enheten m/s². I dessa föreskrifter ingår i begrep-

pet vibrationer även transienta vibrationer, så-

som stötar.

AFS 2005:15

7

Riskbedömning

4 §

Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma de

risker som kan uppkomma till följd av exponering för vibrationer i arbe-

tet.

5 §

Riskbedömningen i 4 § skall innehålla en uppskattning av den dag-

liga vibrationsexponeringen, genomförd av en sakkunnig person. Mät-

ningar skall utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga expo-

neringsförhållandena.

Som alternativ till mätning får vibrationernas storlek uppskattas genom

observation av förekommande arbetsmoment och hänvisning till rele-

vant information om den sannolika vibrationsaccelerationen hos arbets-

utrustningen under dessa användningsförhållanden.

Uppskattningen av den dagliga vibrationsexponeringen skall utföras en-

ligt

bilaga 1, Hand- och armvibrationer

eller

bilaga 2, Helkroppsvibra-

tioner

.

6 §

Vid värdering av riskerna skall följande särskilt uppmärksammas:

a) insatsvärden och gränsvärden för vibrationsexponering som anges i

bilaga 3, tabellerna 1

och

2

,

b) nivå, typ och varaktighet för vibrationsexponeringen och om expone-

ringen innehåller intermittenta vibrationer eller upprepade stötar,

c) information som framkommit vid medicinska kontroller av de som är

sysselsatta i verksamheten samt publicerade resultat från andra

undersökningar,

d) information från arbetsutrustningens tillverkare,

e) särskilda arbetsförhållanden,

f) förhöjd risk för ohälsa och olycksfall hos arbetstagare som kan vara

särskilt känsliga för vibrationer,

g) risken för olycksfall till följd av växelverkan mellan vibrationer och

arbetsplatsen eller annan utrustning, och

h) om det inom ramen för verksamheten förekommer exponering för

vibrationer utanför arbetstid.

7 §

Riskbedömningen skall genomföras regelbundet och revideras inför

förändringar i verksamheten som kan göra bedömningen inaktuell eller

om resultat från medicinska kontroller visar att det är befogat.

Riskbedömningen skall dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan

användas vid en senare tidpunkt.

AFS 2005:15

8

Åtgärder

8 §

Om den dagliga vibrationsexponeringen överstiger något av insats-

värdena i

bilaga 3,

tabell 1

eller när riskvärderingen motiverar det så skall

orsaken till riskerna utredas samt tekniska och/eller organisatoriska

åtgärder vidtas så att riskerna till följd av vibrationsexponeringen mini-

meras. Vid val av åtgärder skall följande särskilt beaktas:

a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad vibrationsexponering,

b) val av arbetsutrustning, med lämplig ergonomisk utformning, som

ger så liten vibrationspåverkan som möjligt med tanke på det arbete

som skall utföras,

c) tillgång till tekniska hjälpmedel som minskar risken för vibrations-

skador, t.ex. säten som effektivt dämpar helkroppsvibrationer och

handtag som dämpar vibrationer som överförs till hand och arm,

d) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustningar samt arbetsplatser

och kringutrustningar till dessa,

e) utformning och planering av arbetsplatser,

f) information och utbildning så att arbetsutrustning används på ett

riktigt och säkert sätt, för att minimera vibrationsexponeringen,

g) begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet,

h) anpassning av arbetstiderna så att tillräckliga viloperioder erhålls, och

i) tillhandahållande av arbetskläder som skyddar exponerade mot fukt

och kyla.

Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig hand-

lingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och

vem som skall se till att de genomförs.

9 §

Vibrationsexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena i

tabell 2

i

bilaga 3

. Om detta sker skall arbetsgivaren:

– vidta omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen så

att den ligger under det överskridna gränsvärdet,

– utreda orsakerna till att gränsvärdet överskridits och

– vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsätt-

ningen.

När det gäller arbete inom luftfart och försvarsmakten undantas ovan-

stående skyldigheter gällande gränsvärdet när det med hänsyn till den

aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens särskilda karaktär inte

är möjligt att uppfylla dessa skyldigheter.

10 §

De åtgärder som avses i 3 § samt 8–9 §§ skall anpassas till arbets-

tagare som kan vara särskilt känsliga för vibrationer.

AFS 2005:15

9

Information och utbildning

11 §

Arbetsgivaren skall säkerställa att arbetstagare som utsätts för

risker till följd av vibrationsexponering får information och utbildning

rörande dessa risker. Följande faktorer skall beaktas särskilt:

a) resultaten av genomförda riskbedömningar,

b) de gränsvärden och insatsvärden som anges i

bilaga 3, tabellerna 1

och

2

,

c) de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas enligt dessa före-

skrifter för att eliminera eller minimera riskerna från vibrationer,

d) arbetsrutiner för att minimera exponeringen för vibrationer,

e) innebörden av de hälsorisker som kan uppstå i samband med expone-

ring för vibrationer,

f) varför och hur man rapporterar tecken på skada liksom hur sådana

skador kan upptäckas, och

g) under vilka förutsättningar arbetstagarna har rätt till medicinska kon-

troller och syftet med dessa.

Medicinsk kontroll

12 §

Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare

som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i

bilaga 3,

tabell 1

. Medicinsk kontroll skall utföras enligt föreskrifterna om Medi-

cinska kontroller i arbetslivet.

Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medi-

cinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas

skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå.

13 §

Arbetsgivaren skall ta del av läkares bedömning vad gäller tecken

på vibrationsskador hos de undersökta, så långt det inte hindras av sekre-

tess eller tystnadsplikt.

Om det framkommer tecken på vibrationsskada hos en undersökt arbets-

tagare skall arbetsgivaren:

– revidera befintlig riskbedömning,

– revidera åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna

och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller

motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, samt

– erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på

liknande sätt.

AFS 2005:15

10

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2005. Samtidigt upphävs Arbe-

tarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1986:7) med föreskrifter om vibra-

tioner från handhållna maskiner.

Arbeten som innebär exponering för helkroppsvibrationer undantas från

kraven i första stycket i 9 § t.o.m. den 1 juli 2007, om dessa krav inte kan

uppfyllas trots beaktande av organisatoriska åtgärder och de senaste tek-

niska framstegen.

KENTH PETTERSSON

Lennart Ahnström

Maria Hagberg Forss

AFS 2005:15

11

Bilaga 1

Hand- och armvibrationer

1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering

Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig

på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ arbets-

dag

.

Den dagliga vibrationsexponeringen,

A(8)

för hand- och armvibrationer

skall beräknas som effektivvärdet för den totala frekvensvägda accelera-

tionen, a

v

under en åttatimmarsperiod.

Om arbetsdagens längd avviker från åtta timmar kan den dagliga vibra-

tionsexponeringen,

A(8)

beräknas med hjälp a

v

nedanstående formel:

(1)

där

A(T)

är daglig vibrationsexponering beräknad under en

arbetsdag med den totala varaktigheten

T.

A(T)

beräknas

som effektivvärdet för den totala frekvensvägda acceleratio-

nen,

a

v

under en period av

T

timmar.

Den totala frekvensvägda accelerationen,

a

v

skall beräknas som vektor-

summan av tre rätvinkliga riktningars frekvensvägda accelerationer,

a

wx

,

a

wy

, a

wz

, enligt svensk standard

SS-EN ISO 5349-1, utgåva 1 (2001), kapi-

tel 4–5

och dess

bilaga A

.

(2)

där

a

wx

, a

wy

och

a

wz

är frekvensvägda accelerationer i de rät-

vinkliga riktningarna

x, y

,

z

och där

a

v

är den totala frek-

vensvägda accelerationen.

Den totala frekvensvägda accelerationen för hand- och armvibrationer,

a

v

, kan antingen uppskattas genom mätning eller genom relevant infor-

mation om arbetsutrustningens vibrationsacceleration under utförda

arbetsmoment, enligt 5 §.

Om flertalet maskiner används under samma arbetsdag eller om flera

arbetsmoment med olika vibrationsacceleration behöver summeras skall

exponeringsbidragen från de olika maskinerna och arbetsmomenten

summeras på följande sätt:

A 8

( )

A T

( )

T

8

---

=

a

v

a

wx

2

a

wy

2

a

wz

2

+

+

=

AFS 2005:15

12

3)

där a

vi

är den totala frekvensvägda accelerationen för respek-

tive maskin eller arbetsmoment under dess varaktighet T

i

.

2. Mätning

När mätning görs enligt 5 §

a) får metoderna som används omfatta stickprovsundersökningar, som

måste vara representativa för vibrationsexponeringen. De metoder

och den apparatur som används måste vara anpassade till den speci-

fika karaktäristiken hos vibrationerna som skall mätas, till miljöfak-

torer och till mätutrustningens karaktäristik, enligt svensk standard

SS-EN ISO 5349-2, utgåva 1 (2001),

b) på utrustning som hålls med två händer skall mätningar göras på

båda händerna. Exponeringen bestäms med hänsyn till det högre av

de båda värdena. Information om värdet för den andra handen skall

också ges.

A 8

( )

1

8

---

a

vi

2

T

i

i

1

=

n

∑

=

AFS 2005:15

13

Bilaga 2

Helkroppsvibrationer

1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering

Uppskattningen av exponering för helkroppsvibrationer grundar sig på

den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ arbetsdag.

Den dagliga vibrationsexponeringen, A(8) för helkroppsvibrationer skall

beräknas som den frekvensvägda accelerationen, A

max

i den riktning som

ger högst värde under en åttatimmarsperiod.

Om arbetsdagens längd avviker från åtta timmar kan den dagliga vibra-

tionsexponeringen beräknas med hjälp av nedanstående formel:

(4)

där A

max

är effektivvärdet för den frekvensvägda accelerationen,

i den riktning som ger högst värde, beräknad under en ar-

betsdag med den totala varaktigheten T. A

max

motsvarar i

denna formel den dagliga vibrationsexponeringen A(T)

under en arbetsdag om T timmar.

Med accelerationen, A

max

i den riktning som ger högst värde, menas i

dessa föreskrifter; det högsta av effektivvärdena för frekvensvägd accele-

ration, inklusive multiplikation med k-faktor (d.v.s. k

x

=1.4, k

y

=1.4 och

k

z

=1, för sittande eller stående personer), i de tre rätvinkliga riktningarna

x, y, och z, enligt svensk standard SS-ISO 2631-1, utgåva 1 (1998), kapit-

len 5–7 samt dess bilagor A och B.

Om flertalet maskiner används under samma arbetsdag eller om flera

arbetsmoment med olika vibrationsacceleration behöver summeras skall

exponeringsbidragen från de olika maskinerna och arbetsmomenten

summeras på följande sätt:

(5)

där a

i

är den totala frekvensvägda accelerationen för respektive

maskin eller arbetsmoment under dess varaktighet T

i

.

Accelerationen, A

max

i den riktning som ger högst värde, kan för hel-

kroppsvibrationer antingen uppskattas genom mätning eller genom rele-

A 8

( )

A

max

T

8

---

=

A 8

( )

1

8

---

a

i

2

T

i

i

1

=

n

∑

=

AFS 2005:15

14

vant information om arbetsutrustningens vibrationsacceleration under

utförda arbetsmoment, enligt 5 §.

2. Mätning

När mätning görs enligt 5 § får de metoder som används omfatta stick-

provsundersökningar, som måste vara representativa för vibrations-

exponeringen. De metoder och den apparatur som används måste vara

anpassade till den specifika karaktäristiken hos vibrationerna som skall

mätas, till miljöfaktorer och till mätutrustningens karaktäristik.

AFS 2005:15

15

Bilaga 3

Exponeringsvärden för vibrationer

Exponeringsvärdena i tabell 1 och 2 avser daglig vibrationsexponering,

A(8).

Tabell 1

Tabell 2

Insatsvärden

Hand- och armvibrationer

2,5 m/s²

Helkroppsvibrationer

0,5 m/s²

Gränsvärden

Hand- och armvibrationer

5,0 m/s²

Helkroppsvibrationer

1,1 m/s²

AFS 2005:15

16

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om vibrationer

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

verkets föreskrifter AFS 2005:15 om vibrationer.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte

tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i före-

skrifterna, t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa på

praktiska lösningar och förfaringssätt och ge rekommendationer, bak-

grundsmaterial och hänvisningar.

Bakgrund

EU:s direktiv om vibrationer

Föreskrifterna om vibrationer är baserade på Europeiska unionens (EU:s)

direktiv 2002/44/EG om arbetstagares exponering för risker i samband

med vibrationer i arbetet. Direktivet beskriver minimikraven för arbets-

tagarnas säkerhet och hälsa som gäller i EU:s medlemsländer.

Sverige är som medlem i EU skyldigt att överföra direktivet till svenska

bestämmelser.

Syftet med föreskrifterna

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbets-

miljön i verksamheten. Lagen beskriver övergripande hur ansvaret skall

uppfyllas. Föreskrifterna om vibrationer kompletterar föreskrifterna om

systematiskt arbetsmiljöarbete när det gäller rutiner, kunskaper och risk-

bedömning i samband med exponering för vibrationer i arbetet. Före-

skrifterna om vibrationer preciserar hur en arbetsgivare ska gå tillväga

för att uppfylla sitt ansvar för arbetsmiljön när det gäller vibrationer.

Exponering för vibrationer från exempelvis fordon och maskiner kan på-

verka hälsa, säkerhet och välbefinnande. Syftet med föreskrifterna är att

förebygga och minimera riskerna för ohälsa och olycksfall till följd av

vibrationer samt att på ett tidigt stadium upptäcka vibrationsskador.

Allmänt om vibrationer

I dessa föreskrifter delas exponering för vibrationer in i helkroppsvib-

rationer och hand- och armvibrationer. Även andra former av exponering

AFS 2005:15

17

kan förekomma, t.ex. lokal exponering av fötter. Dessa former behandlas

inte specifikt i föreskrifterna.

Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter, står eller ligger på ett

vibrerande underlag. Exponeringen uppträder t.ex. i skogsmaskiner,

bussar, flygplan, på tåg och fartyg, men även i arbetslokaler där golvet

sätts i rörelse av någon vibrationskälla.

Hand- och armvibrationer förekommer vanligtvis i samband med arbete

med vibrerande maskiner och verktyg som hålls eller stöds av handen,

t.ex. bilningshammare, borrmaskiner (betong- och proppborrning),

motorsågar, mutterdragare och gräsklippare. Det kan även förekomma

hand- och armvibrationer i styren, rattar och reglage.

På grund av att mätmetoderna är olika för dessa två olika former av

vibrationer kan de inte direkt jämföras med varandra. Att det i ena fallet

tillåts högre exponeringsvärden innebär inte att en högre risk för vibra-

tionsskador tillåts i det fallet, det är en följd av människans känslighet för

olika former av vibrationer och mätmetodernas hänsyn till detta.

Helkroppsvibrationer

På grund av ökad mekanisering har människans exponering för hel-

kroppsvibrationer i arbetet ökat väsentligt under de senaste årtiondena.

Som exempel kan nämnas ökad användning av maskiner och fordon

inom jord- och skogsbruk samt inom gruv-, byggnads- och anläggnings-

verksamhet. Kraftig vibrationsexponering kan förekomma i vissa maskin-

typer och fordon som används i dessa verksamheter. Förare av truckar

och i vissa fall lastbilar, bussar och lok kan ibland exponeras för kraftiga

vibrationer. I industrier med tunga vibrerande maskiner, t.ex. stenkrossar

och kvarnar, kan vibrationer överföras från maskiner till människa via

olika byggnadsdelar.

Vibrationer som överförs till människokroppen förstärks vid vissa frek-

venser i olika kroppsdelar och organ och kan då ge upphov till töjningar

och hoptryckningar av vävnader i varierande grad, beroende på vibratio-

nernas intensitet, frekvens och riktning. Det brukar upplevas som besvä-

rande vid kraftig exponering. Exponering för helkroppsvibrationer kan

vara fysiskt och psykiskt belastande och ge upphov till trötthet och ned-

satt prestationsförmåga. Den kan också påverka leder, muskelfästen och

diskarna i kotpelaren.

Bestående skador som sätts i samband med exponering för helkropps-

vibrationer kan vara besvär lokaliserade till rygg, skuldror och nacke.

Sådana besvär kan dock inte med säkerhet hänföras enbart till påverkan

AFS 2005:15

18

från vibrationer då olämplig sittställning och andra ergonomiska brister i

arbetsplatsens utformning kan ge likartade symtom. En kombination av

exponering för vibrationer och ergonomiska brister kan öka risken för

besvär och skador.

Hand- och armvibrationer

Vibrerande handhållna maskiner, t.ex. mejselhammare, skruvdragare,

slagborrmaskiner, slipmaskiner och bergborrmaskiner överför vibratio-

ner till händer och armar. De kan därmed ge upphov till tillfälliga besvär

som köldkänsla, domningar och nedsatt känsel i händerna, vilket kan öka

risken för olycksfall.

Även bestående skador som vita fingrar, nerv- och muskelpåverkan kan

uppkomma. Vita fingrar yttrar sig som anfall av blekhet och i samband

med detta minskad känsel i framförallt fingrarna. Symtomen uppstår ofta

vid nedkylning och kan framträda vid tillfällen då ingen vibrationsexpo-

nering förekommer, t.ex. i samband med bad, fiske eller andra tillfällen

då händerna eller hela kroppen kyls ned. Om skadan är lindrig kan den

dock så småningom gå tillbaka om exponeringen för vibrationer upphör.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar den perifera cirkulationen och

därigenom kan öka risken för besvär. Exempel på sådana faktorer kan

vara kyla, stress, nikotin och mediciner.

Hand- och armvibrationer kan även i samverkan med annan arbetsbelast-

ning ge upphov till skador på leder och ligament (bindvävnader) samt på

nerver. Nervskador yttrar sig som domningar och stickningar men kan

även medföra nedsatt känsel och fumlighet vid arbete med små föremål.

Sådana besvär kan dock inte med säkerhet hänföras enbart till påverkan

från vibrationer då olämpliga arbetsställningar och andra ergonomiska

brister i arbetsplatsutformningen kan ge likartade symtom. En kombina-

tion av exponering för vibrationer och ergonomiska brister kan öka risken

för besvär och skador.

Kommentarer till enskilda paragrafer och bilagor

Till 1 § För en företagare som ensam eller bara tillsammans med med-

lemmar av sin närmaste familj driver verksamhet utan att ha anställda

gäller föreskrifterna enligt 3 kap. 5 § i arbetsmiljölagen i de fall riskerna

härrör från tekniska anordningar, vilket vanligen är fallet för vibrationer i

arbetslivet.

AFS 2005:15

19

I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns ett ansvar för den som hyr in arbets-

kraft. Ansvaret gäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbets-

kraft, som är anställd hos honom, till en inhyrares förfogande för att

utföra arbete som hör till dennes verksamhet. T.ex. när inhyraren dispo-

nerar över arbetskraften och utövar den direkta arbetsledningen. För det

arbete som utförs hos inhyraren har denne därför ett ansvar som i stort

motsvarar arbetsgivarens ansvar. Inhyrare har alltså ansvar att vidta

samma arbetsmiljöåtgärder som denne skulle ha vidtagit för egen an-

ställd personal.

Till 2 §

Terminologin som används i dessa föreskrifter är så långt som

möjligt, vald för att överensstämma med definitioner i internationella

standarder och EU:s direktiv.

Till 3 § Begränsning av exponering för vibrationer blir effektivare om

förebyggande åtgärder sätts in redan vid planering av arbetsplatser och

vid val av utrustning, arbetsprocess och arbetsmetod, så att riskerna

minskas redan vid källan. I första hand bör exponering för vibrationer

undvikas helt genom lämpligt vald arbetsmetod. Det är viktigt att arbets-

givaren anpassar sig till tekniska framsteg och vetenskapliga rön när det

gäller risker till följd av exponering för vibrationer.

Det är viktigt att redan vid projektering begränsa arbeten som innebär

onödig exponering för vibrationer. Vid byggnads- och anläggningsarbete

kan t.ex. korrekta håltagningsritningar minska arbetet med vibrerande

maskiner väsentligt. I föreskrifterna om Byggnads- och anläggningsar-

bete står det mer om projekteringsansvar.

Det är viktigt att särskilt beakta att vibrationsexponeringen kan öka kraf-

tigt vid felaktigt handhavande och bristande underhåll av maskiner och

utrustning. Stor risk för skada uppstår t.ex. vid direkt beröring av vibre-

rande verktygsdelar som mejslar och liknande hos handhållna verktyg.

Det är därför mycket viktigt att tillverkarnas instruktioner för användning

och underhåll följs.

Till 5 § Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under

en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs

för det utförda arbetet och rimlig hänsyn kan tas till variation mellan

arbetsdagar.

Det är viktigt att den som utför vibrationsmätningar har erforderliga kun-

skaper om aktuella mätstandarder, mätningarnas utförande, felkällor vid

mätning och är väl förtrogen med de instrument som används samt kan

tolka mätresultaten. Det är också viktigt att den som genomför risk-

bedömningen och mätningar i samband med denna har god insikt om

arbetssättet och förhållandena på den aktuella arbetsplatsen.

AFS 2005:15

20

Ifall praktisk vägledning om mätning och värdering av helkroppsvibratio-

ner önskas så kan det vara lämpligt att ta hjälp av svensk standard SS-EN

14253.

När vibrationsexponeringen uppskattas genom hänvisning till informa-

tion om den sannolika vibrationsaccelerationen hos använd arbetsutrust-

ning är det viktigt att klargöra under vilka förhållanden information tagits

fram och om den kan jämföras med förhållandena på den aktuella arbets-

platsen. Vid bedömning om informationen är relevant är det lämpligt att

kontrollera följande uppgifter:

•

Hur många och vilka mätriktningar har använts?

•

Har korrekt frekvensvägning och signalbehandling genomförts?

•

Vilket handtag eller vilka mätpunkter har uppmätts?

•

Liknar mätförhållandena det verkliga förhållandet vid användning

(varvtal, hastighet, underlag, arbetsstyckets material, arbetsställningar

osv.)?

•

Vilka tidsförhållanden för olika arbetsmoment har använts vid beräk-

ning av vibrationsaccelerationen? Motsvarar detta arbetsmoment på

den specifika arbetsplatsen?

•

Vilken mätosäkerhet, repeterbarhet och reproducerbarhet har mät-

ningarna?

•

Vilka effekter kan t.ex. eftersatt underhåll av arbetsutrustning ha? Är

informationen relevant för äldre eller slitna maskiner?

•

Vilken användningsteknik och utbildning har användarna? Används

utrustningen så att det motsvarar förhållandena vid mätningen?

Några informationskällor som kan vara användbara när exponeringsupp-

skattning görs via hänvisningar är arbetsutrustningens tillverkare,

branschorganisationer eller databaser över vibrationsmätningar.

Till 6 §

b) I de fall då exponeringen domineras av eller innehåller kraftiga stötar

är det viktigt att vara försiktig då mätmetoden i föreskrifterna kan

medföra att risken för ohälsa och olycksfall vid stötar underskattas.

Därför är det lämpligt att vid riskbedömning av exponering med stort

stötinnehåll även utföra en specifik utredning för stötarna. I samband

med helkroppsvibrationer kan det därför vara bra att även tillämpa

svensk standard SS-ISO 2631-5.

AFS 2005:15

21

d) Exempel på användbar information kan vara de vibrationsvärden till-

verkaren deklarerat för maskinerna och eventuell information om

kvarstående risker, angivna enligt föreskrifterna om Maskiner och

vissa andra tekniska anordningar.

e) Som exempel på särskilda arbetsförhållanden kan bl.a. stress, tempe-

ratur, klimat och ergonomiska förhållanden nämnas.

f) Det är inte lämpligt att gravida exponeras för helkroppsvibrationer på

grund av ökad risk för missfall. I föreskrifterna om gravida och am-

mande arbetstagare beskrivs regler specifika för denna särskilt sår-

bara grupp. Det är inte lämpligt att arbetstagare med dokumenterad

grav vibrationsskada, Raynaud-sjukdom, cirkulationsstörningar eller

nervskador exponeras för vibrationer. Arbetstagare som brukar kärl-

sammandragande medicin kan vara extra känsliga för hand- och arm-

vibrationer. Mer information om dessa och andra medicinska tillstånd

finns i föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet.

g) Bestämmelserna är tillämpliga när vibrationerna stör handhavandet

av reglage eller avläsning av visare och när vibrationerna påverkar

konstruktioners stabilitet eller sammanhållning i fogarna.

h) Bestämmelserna är tillämpliga t.ex. när arbetstagaren på grund av

verksamhetens karaktär nyttjar personalutrymmen såsom vilrum eller

pausutrymmen som arbetsgivaren ansvarar för. Exempel på sådana

verksamheter är arbete i långfärdsbussar eller lastbilar där flera förare

medföljer och olika former av jourverksamhet. Exponering för hel-

kroppsvibration i nämnda utrymmen förväntas vara på en nivå som är

förenlig med deras syfte och användningsvillkor, utom vid force

majeure.

Till 7 § Arbetsgivaren behöver veta vilka risker som finns så att ohälsa

och olycksfall kan förebyggas. Hur ofta riskbedömning behöver utföras

bestäms av riskerna i verksamheten. I normala fall är det lämpligt att revi-

dering utförs vid ändringar eller åtminstone årligen.

Till 8 § Det är viktigt att påpeka att vibrationsskador kan uppkomma även

då vibrationsexponeringen ligger under de exponeringsvärden som om-

nämns i föreskrifterna. Det beror på individuella skillnader i känslighet för

vibrationer. Det är därför inte lämpligt att tolka det som riskfritt att perso-

ner exponeras för vibrationer under insatsvärdena.

Det är viktigt att tillvarata de möjligheter som finns för att minska vibra-

tionsexponeringen. Det gäller såväl tekniska som organisatoriska åtgär-

der. I en del fall kan det vara svårt att vidta tekniska åtgärder för att

minska exponeringen för vibrationer t.ex. på befintliga mobila maskiner

AFS 2005:15

22

eller arbetsredskap. Möjligheterna till åtgärder är i dessa fall ofta begrän-

sade t.ex. byte till lämpligare förarstol i fordon, noggrant val av däck och

ringtryck, bättre underhåll av transportvägar, sänkt hastighet.

I byggnader kan vibrationer från maskiner överföras via byggnads-

stommen t.ex. operatörsplatser eller manöverrum. Det kan motverkas

genom att maskinen ställs upp på ett elastiskt montage eller monteras

fast på ett tillräckligt tungt fundament. Att montera en maskin på ett elas-

tiskt material är ett vanligt och effektivt sätt att isolera en vibrationskälla

från omgivningen. Även manöverrum och arbetsplattformar kan ställas

upp elastiskt eller förses med s.k. flytande golv för att isolera dem från en

vibrerande omgivning.

Vibrationsexponeringen vid arbete med handhållna maskiner kan ofta

minskas genom att byta till mindre vibrerande maskiner eller arbetsme-

toder. Om det inte är möjligt är det ofta nödvändigt att förkorta expone-

ringstiden. Ett sätt att minska exponeringstiden för utsatta grupper är att

tillämpa arbetsrotation, där arbetstagare växelvis utför arbetsuppgifter

som medför exponering för vibrationer. Det är dessutom fördelaktigt att

anordna arbetet med återkommande avbrott i vibrationsexponeringen.

Avbrott i vibrationsexponeringen genom korta eller långa pauser kan

minska risken för skada.

Personlig skyddsutrustning mot hand- och armvibration bidrar till mins-

kad risk genom att hålla händerna varma och kan även minska vibra-

tionsexponeringen från handhållna maskiner.

Till 9 § Inom luftfarten finns situationer där omedelbara åtgärder för

minskad vibrationsexponering inte är möjliga. Det kan t.ex. vara flygning

i ogynnsamt väder där det är svårt att påverka vibrationsexponeringen

med tekniska eller organisatoriska åtgärder. Inom försvarsmakten så kan

undantag vara aktuellt för arbete i strids- och bandgående fordon samt

helikoptrar. Det är dock viktigt att försöka minska exponeringen så

mycket som möjligt, då skyldigheterna knutna till insatsvärdena i 8 § inte

undantas.

Till 10 § Exempel på faktorer som kan göra arbetstagare särskilt känsliga

för vibrationer finns i kommentarerna till 6 § f och i föreskrifterna om

Medicinska kontroller i arbetslivet.

Till 11 § Information om vibrationsskador och symtom på sådana kan

ges i samband med introduktion eller utbildning. Information kan också

lämnas vid medicinska kontroller eller genom att ändamålsenligt infor-

mationsmaterial tillhandahålls.

AFS 2005:15

23

Det är lämpligt att arbetsgivaren ger arbetstagare som exponeras för

vibrationer information och utbildning om hur vibrationerna kan minskas

t.ex. genom mjuk körteknik och rätt användning av maskiner och verktyg.

Här är det viktigt att informationen och utbildningen baseras på resul-

taten från riskbedömningen.

Till 12 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i ar-

betslivet reglerar tidpunkter för, innehåll i och genomförande av kontrol-

lerna för arbetstagare som exponerats för vibrationer. Dessutom ingår

även mer allmängiltiga regler och råd för medicinska kontroller i arbets-

livet samt särskilda regler för vissa typer av arbeten.

Ohälsa har observerats hos tandvårdspersonal, bilmekaniker, nitare och

fotvårdspersonal som arbetar mycket med vibrerande verktyg, trots att

deras vibrationsexponering ofta ligger under insatsvärdena. Förklaringen

till detta är att dessa yrkeskategorier ofta använder vibrerande verktyg

(mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt

underskattas med gängse mätmetoder. Det är därför lämpligt att låta

dessa yrkeskategorier regelbundet genomgå medicinska kontroller.

Till 13 § För att läkare ska kunna lämna ut uppgifter om resultatet av den

medicinska kontrollen krävs den undersöktes samtycke enligt Sekretess-

lagen (SFS 1980:100) eller lagen om Yrkesverksamhet på hälso- och sjuk-

vårdens område (SFS 1998:531). Om patienten medger det kan läkaren

lämna ut de hälsouppgifter som medgivandet gäller. Det finns som regel

inga skäl efterfråga hälsouppgifter som saknar relevans för riskerna med

vibrationsexponerat arbete eller behov av arbetsanpassning eller rehabi-

litering vid sådant arbete.

Till Bilaga 1 och 2 Frekvensvägning är en form av signalbehandling av

den uppmätta accelerationens frekvensspektrum. Den utförs för att ta

hänsyn till människans känslighet för vibrationer vid olika frekvenser.

Olika uppsättningar vägningsfilter finns för hand- och armvibrationer

samt för helkroppsvibrationer.

Frekvensvägda accelerationsnivåer brukar anges med index w efter

engelskans weighted.

ARBETSMILJÖVERKET

Publikationsservice

Box 1300 ^•

171 25 SOLNA

Tfn: 08-730 97 00 ^•Telefax: 08-735 85 55

ISBN 91-7930-456-7

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 2005:15

VIBRATIONER

Omslag 15 2005 05-04-07 19.04 Sida 1