AFS 2005:15
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
ISBN 91-7930-456-7
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKET
171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00
E-post: arbetsmiljoverket@av.se
BESTÄLLNINGSADRESS
Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:
Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,
171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Falun
(Dalarnas och Gävleborgs län)
Gruvgatan 2, Box 153,
791 24 Falun.
Tel 023-457 00
Telefax 023-222 69
e-post:
falun@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Göteborg
(Västra Götalands
och Hallands län)
Rosenlundsgatan 8, Box 2555,
403 17 Göteborg.
Tel 031-743 72 00
Telefax 031-13 50 60
e-post:
goteborg@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Härnösand
(Västernorrlands och
Jämtlands län)
Brunnshusgatan 8,
871 32 Härnösand.
Tel 0611-885 00
Telefax 0611-184 10
e-post:
harnosand@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Linköping
(Östergötlands och
Södermanlands län)
Kungsgatan 39 A, Box 438,
581 04 Linköping.
Tel 013-37 08 00
Telefax 013-10 44 20
e-post:
linkoping@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Luleå
(Norrbottens län)
Köpmangatan 40 A,
972 33 Luleå.
Tel 0920-24 22 60
Telefax 0920-24 22 99
e-post:
lulea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Malmö
(Skåne län)
Vattenverksvägen 47, Box 21019,
200 21 Malmö.
Tel 040-38 62 00
Telefax 040-12 64 07
e-post:
malmo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Stockholm
(Stockholms, Uppsala
och Gotlands län)
Englundavägen 5, Box 1259,
171 24 Solna.
Tel 08-475 01 00
Telefax 08-764 49 72
e-post:
stockholm@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Umeå
(Västerbottens län)
Riddaregatan 8,
903 36 Umeå.
Tel 090-17 07 00
Telefax 090-77 40 19
e-post:
umea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Växjö
(Kronobergs, Blekinge,
Jönköpings och Kalmar län)
Västra Esplanaden 9 A,
352 31 Växjö.
Tel 0470-74 80 00
Telefax 0470-74 80 48
e-post:
vaxjo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Örebro
(Örebro, Värmlands
och Västmanlands län)
Fabriksgatan 20, Box 1622,
701 16 Örebro.
Tel 019-21 95 00
Telefax 019-26 09 39
e-post:
orebro@av.se
Utgivare: Maria Hagberg Forss
Elanders Gotab 47354, Stockholm 2005
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-
sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-
miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och
allmänna råd.
AFS 2005:15
3
Innehållsförteckning
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer
Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Planering av arbetet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Information och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Medicinsk kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Bilagor
Hand- och armvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Helkroppsvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Exponeringsvärden för vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om vibrationer
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
EU:s direktiv om vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Syftet med föreskrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Allmänt om vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Helkroppsvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
17
Hand- och armvibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18
Kommentarer till enskilda paragrafer och bilagor . . . . . . . . . . . . . .
18
Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24
5
AFS 2005:15
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om vibrationer
Beslutade den 17 mars 2005
Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.
1)
Tillämpningsområde
1 §
Dessa föreskrifter gäller för verksamheter där någon kan utsättas för
vibrationer i arbetet.
Definitioner
2 §
I föreskrifterna används följande beteckningar och definitioner:
1)
Jfr följande direktiv
– Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om mini-
mikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har sam-
band med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt
artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT nr 177, 6
.
7
.
2002 s. 13–19) Celex 32002L0044.
– Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbätt-
ringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT nr L 183, 29
.
06
.
1989
s. 1–8) Celex 31989L0391.
Daglig vibrations-
exponering, A(8)
Tidsmedelvärde för accelerationens effektinne-
håll, under en åttatimmarsperiod. Denna form av
tidsmedelvärde kallas effektivvärde eller RMS-
värde, efter engelskans Root Mean Square
.
Den
dagliga vibrationsexponeringen är beroende
både av vibrationernas storlek och den tid en per-
son utsätts för vibrationerna.
All vibrationsexponering i arbetet innefattas.
Exponering
Att utsättas för vibrationer.
Gränsvärde
Värde för daglig vibrationsexponering,
A(8)
som
inte får överskridas.
Utkom från trycket
den 12 april 2005
AFS 2005:15
6
Planering av arbetet
3 §
Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att riskerna till följd
av exponering för vibrationer minimeras genom att vibrationerna elimi-
neras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn skall då tas till
den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa vibrationerna.
Hand- och arm-
vibrationer
Vibrationer som överförs från utrustning som
hålls, styrs eller stöds av hand eller arm och
medför risker för ohälsa och olycksfall, särskilt
kärlskador, skelett-/ledskador eller nerv- och
muskelrelaterade skador.
Helkropps-
vibrationer
Vibrationer som överförs till hela kroppen genom
en stödjande yta, exempelvis en stående persons
fötter eller en sittande persons säte och medför
risker för ohälsa och olycksfall, särskilt smärttill-
stånd i nedre ryggen och skador på ryggraden.
Insatsvärde
Värde för daglig vibrationsexponering,
A(8)
som
innebär krav på insatser från arbetsgivaren om
det överskrids.
Intermittenta
vibrationer
Upprepade perioder av kontinuerliga vibrationer
åtskilda av intervall då vibrationerna upphör eller
ändras påtagligt i storlek eller karaktär.
Riskbedömning
En bedömning av riskerna för att någon kan
komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall, i
syfte att avgöra om åtgärder behövs. Bedöm-
ningen omfattar identifiering, uppskattning och
värdering av riskerna.
Vibration
Mekanisk svängningsrörelse hos fasta föremål.
Vibrationens storlek anges vanligen som vibra-
tionsrörelsens accelerationsamplitud, uttryckt i
enheten m/s2. I dessa föreskrifter ingår i begrep-
pet vibrationer även transienta vibrationer, så-
som stötar.
AFS 2005:15
7
Riskbedömning
4 §
Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma de
risker som kan uppkomma till följd av exponering för vibrationer i arbe-
tet.
5 §
Riskbedömningen i 4 § skall innehålla en uppskattning av den dag-
liga vibrationsexponeringen, genomförd av en sakkunnig person. Mät-
ningar skall utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga expo-
neringsförhållandena.
Som alternativ till mätning får vibrationernas storlek uppskattas genom
observation av förekommande arbetsmoment och hänvisning till rele-
vant information om den sannolika vibrationsaccelerationen hos arbets-
utrustningen under dessa användningsförhållanden.
Uppskattningen av den dagliga vibrationsexponeringen skall utföras en-
ligt
bilaga 1, Hand- och armvibrationer
eller
bilaga 2, Helkroppsvibra-
tioner
.
6 §
Vid värdering av riskerna skall följande särskilt uppmärksammas:
a) insatsvärden och gränsvärden för vibrationsexponering som anges i
bilaga 3, tabellerna 1
och
2
,
b) nivå, typ och varaktighet för vibrationsexponeringen och om expone-
ringen innehåller intermittenta vibrationer eller upprepade stötar,
c) information som framkommit vid medicinska kontroller av de som är
sysselsatta i verksamheten samt publicerade resultat från andra
undersökningar,
d) information från arbetsutrustningens tillverkare,
e) särskilda arbetsförhållanden,
f) förhöjd risk för ohälsa och olycksfall hos arbetstagare som kan vara
särskilt känsliga för vibrationer,
g) risken för olycksfall till följd av växelverkan mellan vibrationer och
arbetsplatsen eller annan utrustning, och
h) om det inom ramen för verksamheten förekommer exponering för
vibrationer utanför arbetstid.
7 §
Riskbedömningen skall genomföras regelbundet och revideras inför
förändringar i verksamheten som kan göra bedömningen inaktuell eller
om resultat från medicinska kontroller visar att det är befogat.
Riskbedömningen skall dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan
användas vid en senare tidpunkt.
AFS 2005:15
8
Åtgärder
8 §
Om den dagliga vibrationsexponeringen överstiger något av insats-
värdena i
bilaga 3,
tabell 1
eller när riskvärderingen motiverar det så skall
orsaken till riskerna utredas samt tekniska och/eller organisatoriska
åtgärder vidtas så att riskerna till följd av vibrationsexponeringen mini-
meras. Vid val av åtgärder skall följande särskilt beaktas:
a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad vibrationsexponering,
b) val av arbetsutrustning, med lämplig ergonomisk utformning, som
ger så liten vibrationspåverkan som möjligt med tanke på det arbete
som skall utföras,
c) tillgång till tekniska hjälpmedel som minskar risken för vibrations-
skador, t.ex. säten som effektivt dämpar helkroppsvibrationer och
handtag som dämpar vibrationer som överförs till hand och arm,
d) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustningar samt arbetsplatser
och kringutrustningar till dessa,
e) utformning och planering av arbetsplatser,
f) information och utbildning så att arbetsutrustning används på ett
riktigt och säkert sätt, för att minimera vibrationsexponeringen,
g) begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet,
h) anpassning av arbetstiderna så att tillräckliga viloperioder erhålls, och
i) tillhandahållande av arbetskläder som skyddar exponerade mot fukt
och kyla.
Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig hand-
lingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och
vem som skall se till att de genomförs.
9 §
Vibrationsexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena i
tabell 2
i
bilaga 3
. Om detta sker skall arbetsgivaren:
– vidta omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen så
att den ligger under det överskridna gränsvärdet,
– utreda orsakerna till att gränsvärdet överskridits och
– vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsätt-
ningen.
När det gäller arbete inom luftfart och försvarsmakten undantas ovan-
stående skyldigheter gällande gränsvärdet när det med hänsyn till den
aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens särskilda karaktär inte
är möjligt att uppfylla dessa skyldigheter.
10 §
De åtgärder som avses i 3 § samt 8–9 §§ skall anpassas till arbets-
tagare som kan vara särskilt känsliga för vibrationer.
AFS 2005:15
9
Information och utbildning
11 §
Arbetsgivaren skall säkerställa att arbetstagare som utsätts för
risker till följd av vibrationsexponering får information och utbildning
rörande dessa risker. Följande faktorer skall beaktas särskilt:
a) resultaten av genomförda riskbedömningar,
b) de gränsvärden och insatsvärden som anges i
bilaga 3, tabellerna 1
och
2
,
c) de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas enligt dessa före-
skrifter för att eliminera eller minimera riskerna från vibrationer,
d) arbetsrutiner för att minimera exponeringen för vibrationer,
e) innebörden av de hälsorisker som kan uppstå i samband med expone-
ring för vibrationer,
f) varför och hur man rapporterar tecken på skada liksom hur sådana
skador kan upptäckas, och
g) under vilka förutsättningar arbetstagarna har rätt till medicinska kon-
troller och syftet med dessa.
Medicinsk kontroll
12 §
Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare
som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i
bilaga 3,
tabell 1
. Medicinsk kontroll skall utföras enligt föreskrifterna om Medi-
cinska kontroller i arbetslivet.
Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medi-
cinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas
skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå.
13 §
Arbetsgivaren skall ta del av läkares bedömning vad gäller tecken
på vibrationsskador hos de undersökta, så långt det inte hindras av sekre-
tess eller tystnadsplikt.
Om det framkommer tecken på vibrationsskada hos en undersökt arbets-
tagare skall arbetsgivaren:
– revidera befintlig riskbedömning,
– revidera åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna
och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller
motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, samt
– erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på
liknande sätt.
AFS 2005:15
10
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2005. Samtidigt upphävs Arbe-
tarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1986:7) med föreskrifter om vibra-
tioner från handhållna maskiner.
Arbeten som innebär exponering för helkroppsvibrationer undantas från
kraven i första stycket i 9 § t.o.m. den 1 juli 2007, om dessa krav inte kan
uppfyllas trots beaktande av organisatoriska åtgärder och de senaste tek-
niska framstegen.
KENTH PETTERSSON
Lennart Ahnström
Maria Hagberg Forss
AFS 2005:15
11
Bilaga 1
Hand- och armvibrationer
1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering
Uppskattningen av exponering för hand- och armvibrationer grundar sig
på den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ arbets-
dag
.
Den dagliga vibrationsexponeringen,
A(8)
för hand- och armvibrationer
skall beräknas som effektivvärdet för den totala frekvensvägda accelera-
tionen, a
v
under en åttatimmarsperiod.
Om arbetsdagens längd avviker från åtta timmar kan den dagliga vibra-
tionsexponeringen,
A(8)
beräknas med hjälp a
v
nedanstående formel:
(1)
där
A(T)
är daglig vibrationsexponering beräknad under en
arbetsdag med den totala varaktigheten
T.
A(T)
beräknas
som effektivvärdet för den totala frekvensvägda acceleratio-
nen,
a
v
under en period av
T
timmar.
Den totala frekvensvägda accelerationen,
a
v
skall beräknas som vektor-
summan av tre rätvinkliga riktningars frekvensvägda accelerationer,
a
wx
,
a
wy
, a
wz
, enligt svensk standard
SS-EN ISO 5349-1, utgåva 1 (2001), kapi-
tel 4–5
och dess
bilaga A
.
(2)
där
a
wx
, a
wy
och
a
wz
är frekvensvägda accelerationer i de rät-
vinkliga riktningarna
x, y
,
z
och där
a
v
är den totala frek-
vensvägda accelerationen.
Den totala frekvensvägda accelerationen för hand- och armvibrationer,
a
v
, kan antingen uppskattas genom mätning eller genom relevant infor-
mation om arbetsutrustningens vibrationsacceleration under utförda
arbetsmoment, enligt 5 §.
Om flertalet maskiner används under samma arbetsdag eller om flera
arbetsmoment med olika vibrationsacceleration behöver summeras skall
exponeringsbidragen från de olika maskinerna och arbetsmomenten
summeras på följande sätt:
A 8
( )
A T
( )
T
8
---
=
a
v
a
wx
2
a
wy
2
a
wz
2
+
+
=
AFS 2005:15
12
3)
där a
vi
är den totala frekvensvägda accelerationen för respek-
tive maskin eller arbetsmoment under dess varaktighet T
i
.
2. Mätning
När mätning görs enligt 5 §
a) får metoderna som används omfatta stickprovsundersökningar, som
måste vara representativa för vibrationsexponeringen. De metoder
och den apparatur som används måste vara anpassade till den speci-
fika karaktäristiken hos vibrationerna som skall mätas, till miljöfak-
torer och till mätutrustningens karaktäristik, enligt svensk standard
SS-EN ISO 5349-2, utgåva 1 (2001),
b) på utrustning som hålls med två händer skall mätningar göras på
båda händerna. Exponeringen bestäms med hänsyn till det högre av
de båda värdena. Information om värdet för den andra handen skall
också ges.
A 8
( )
1
8
---
a
vi
2
T
i
i
1
=
n
∑
=
AFS 2005:15
13
Bilaga 2
Helkroppsvibrationer
1. Uppskattning av daglig vibrationsexponering
Uppskattningen av exponering för helkroppsvibrationer grundar sig på
den dagliga vibrationsexponeringen under en representativ arbetsdag.
Den dagliga vibrationsexponeringen, A(8) för helkroppsvibrationer skall
beräknas som den frekvensvägda accelerationen, A
max
i den riktning som
ger högst värde under en åttatimmarsperiod.
Om arbetsdagens längd avviker från åtta timmar kan den dagliga vibra-
tionsexponeringen beräknas med hjälp av nedanstående formel:
(4)
där A
max
är effektivvärdet för den frekvensvägda accelerationen,
i den riktning som ger högst värde, beräknad under en ar-
betsdag med den totala varaktigheten T. A
max
motsvarar i
denna formel den dagliga vibrationsexponeringen A(T)
under en arbetsdag om T timmar.
Med accelerationen, A
max
i den riktning som ger högst värde, menas i
dessa föreskrifter; det högsta av effektivvärdena för frekvensvägd accele-
ration, inklusive multiplikation med k-faktor (d.v.s. k
x
=1.4, k
y
=1.4 och
k
z
=1, för sittande eller stående personer), i de tre rätvinkliga riktningarna
x, y, och z, enligt svensk standard SS-ISO 2631-1, utgåva 1 (1998), kapit-
len 5–7 samt dess bilagor A och B.
Om flertalet maskiner används under samma arbetsdag eller om flera
arbetsmoment med olika vibrationsacceleration behöver summeras skall
exponeringsbidragen från de olika maskinerna och arbetsmomenten
summeras på följande sätt:
(5)
där a
i
är den totala frekvensvägda accelerationen för respektive
maskin eller arbetsmoment under dess varaktighet T
i
.
Accelerationen, A
max
i den riktning som ger högst värde, kan för hel-
kroppsvibrationer antingen uppskattas genom mätning eller genom rele-
A 8
( )
A
max
T
8
---
=
A 8
( )
1
8
---
a
i
2
T
i
i
1
=
n
∑
=
AFS 2005:15
14
vant information om arbetsutrustningens vibrationsacceleration under
utförda arbetsmoment, enligt 5 §.
2. Mätning
När mätning görs enligt 5 § får de metoder som används omfatta stick-
provsundersökningar, som måste vara representativa för vibrations-
exponeringen. De metoder och den apparatur som används måste vara
anpassade till den specifika karaktäristiken hos vibrationerna som skall
mätas, till miljöfaktorer och till mätutrustningens karaktäristik.
AFS 2005:15
15
Bilaga 3
Exponeringsvärden för vibrationer
Exponeringsvärdena i tabell 1 och 2 avser daglig vibrationsexponering,
A(8).
Tabell 1
Tabell 2
Insatsvärden
Hand- och armvibrationer
2,5 m/s2
Helkroppsvibrationer
0,5 m/s2
Gränsvärden
Hand- och armvibrationer
5,0 m/s2
Helkroppsvibrationer
1,1 m/s2
AFS 2005:15
16
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna om vibrationer
Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
verkets föreskrifter AFS 2005:15 om vibrationer.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte
tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i före-
skrifterna, t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa på
praktiska lösningar och förfaringssätt och ge rekommendationer, bak-
grundsmaterial och hänvisningar.
Bakgrund
EU:s direktiv om vibrationer
Föreskrifterna om vibrationer är baserade på Europeiska unionens (EU:s)
direktiv 2002/44/EG om arbetstagares exponering för risker i samband
med vibrationer i arbetet. Direktivet beskriver minimikraven för arbets-
tagarnas säkerhet och hälsa som gäller i EU:s medlemsländer.
Sverige är som medlem i EU skyldigt att överföra direktivet till svenska
bestämmelser.
Syftet med föreskrifterna
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbets-
miljön i verksamheten. Lagen beskriver övergripande hur ansvaret skall
uppfyllas. Föreskrifterna om vibrationer kompletterar föreskrifterna om
systematiskt arbetsmiljöarbete när det gäller rutiner, kunskaper och risk-
bedömning i samband med exponering för vibrationer i arbetet. Före-
skrifterna om vibrationer preciserar hur en arbetsgivare ska gå tillväga
för att uppfylla sitt ansvar för arbetsmiljön när det gäller vibrationer.
Exponering för vibrationer från exempelvis fordon och maskiner kan på-
verka hälsa, säkerhet och välbefinnande. Syftet med föreskrifterna är att
förebygga och minimera riskerna för ohälsa och olycksfall till följd av
vibrationer samt att på ett tidigt stadium upptäcka vibrationsskador.
Allmänt om vibrationer
I dessa föreskrifter delas exponering för vibrationer in i helkroppsvib-
rationer och hand- och armvibrationer. Även andra former av exponering
AFS 2005:15
17
kan förekomma, t.ex. lokal exponering av fötter. Dessa former behandlas
inte specifikt i föreskrifterna.
Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter, står eller ligger på ett
vibrerande underlag. Exponeringen uppträder t.ex. i skogsmaskiner,
bussar, flygplan, på tåg och fartyg, men även i arbetslokaler där golvet
sätts i rörelse av någon vibrationskälla.
Hand- och armvibrationer förekommer vanligtvis i samband med arbete
med vibrerande maskiner och verktyg som hålls eller stöds av handen,
t.ex. bilningshammare, borrmaskiner (betong- och proppborrning),
motorsågar, mutterdragare och gräsklippare. Det kan även förekomma
hand- och armvibrationer i styren, rattar och reglage.
På grund av att mätmetoderna är olika för dessa två olika former av
vibrationer kan de inte direkt jämföras med varandra. Att det i ena fallet
tillåts högre exponeringsvärden innebär inte att en högre risk för vibra-
tionsskador tillåts i det fallet, det är en följd av människans känslighet för
olika former av vibrationer och mätmetodernas hänsyn till detta.
Helkroppsvibrationer
På grund av ökad mekanisering har människans exponering för hel-
kroppsvibrationer i arbetet ökat väsentligt under de senaste årtiondena.
Som exempel kan nämnas ökad användning av maskiner och fordon
inom jord- och skogsbruk samt inom gruv-, byggnads- och anläggnings-
verksamhet. Kraftig vibrationsexponering kan förekomma i vissa maskin-
typer och fordon som används i dessa verksamheter. Förare av truckar
och i vissa fall lastbilar, bussar och lok kan ibland exponeras för kraftiga
vibrationer. I industrier med tunga vibrerande maskiner, t.ex. stenkrossar
och kvarnar, kan vibrationer överföras från maskiner till människa via
olika byggnadsdelar.
Vibrationer som överförs till människokroppen förstärks vid vissa frek-
venser i olika kroppsdelar och organ och kan då ge upphov till töjningar
och hoptryckningar av vävnader i varierande grad, beroende på vibratio-
nernas intensitet, frekvens och riktning. Det brukar upplevas som besvä-
rande vid kraftig exponering. Exponering för helkroppsvibrationer kan
vara fysiskt och psykiskt belastande och ge upphov till trötthet och ned-
satt prestationsförmåga. Den kan också påverka leder, muskelfästen och
diskarna i kotpelaren.
Bestående skador som sätts i samband med exponering för helkropps-
vibrationer kan vara besvär lokaliserade till rygg, skuldror och nacke.
Sådana besvär kan dock inte med säkerhet hänföras enbart till påverkan
AFS 2005:15
18
från vibrationer då olämplig sittställning och andra ergonomiska brister i
arbetsplatsens utformning kan ge likartade symtom. En kombination av
exponering för vibrationer och ergonomiska brister kan öka risken för
besvär och skador.
Hand- och armvibrationer
Vibrerande handhållna maskiner, t.ex. mejselhammare, skruvdragare,
slagborrmaskiner, slipmaskiner och bergborrmaskiner överför vibratio-
ner till händer och armar. De kan därmed ge upphov till tillfälliga besvär
som köldkänsla, domningar och nedsatt känsel i händerna, vilket kan öka
risken för olycksfall.
Även bestående skador som vita fingrar, nerv- och muskelpåverkan kan
uppkomma. Vita fingrar yttrar sig som anfall av blekhet och i samband
med detta minskad känsel i framförallt fingrarna. Symtomen uppstår ofta
vid nedkylning och kan framträda vid tillfällen då ingen vibrationsexpo-
nering förekommer, t.ex. i samband med bad, fiske eller andra tillfällen
då händerna eller hela kroppen kyls ned. Om skadan är lindrig kan den
dock så småningom gå tillbaka om exponeringen för vibrationer upphör.
Det finns ett flertal faktorer som påverkar den perifera cirkulationen och
därigenom kan öka risken för besvär. Exempel på sådana faktorer kan
vara kyla, stress, nikotin och mediciner.
Hand- och armvibrationer kan även i samverkan med annan arbetsbelast-
ning ge upphov till skador på leder och ligament (bindvävnader) samt på
nerver. Nervskador yttrar sig som domningar och stickningar men kan
även medföra nedsatt känsel och fumlighet vid arbete med små föremål.
Sådana besvär kan dock inte med säkerhet hänföras enbart till påverkan
från vibrationer då olämpliga arbetsställningar och andra ergonomiska
brister i arbetsplatsutformningen kan ge likartade symtom. En kombina-
tion av exponering för vibrationer och ergonomiska brister kan öka risken
för besvär och skador.
Kommentarer till enskilda paragrafer och bilagor
Till 1 § För en företagare som ensam eller bara tillsammans med med-
lemmar av sin närmaste familj driver verksamhet utan att ha anställda
gäller föreskrifterna enligt 3 kap. 5 § i arbetsmiljölagen i de fall riskerna
härrör från tekniska anordningar, vilket vanligen är fallet för vibrationer i
arbetslivet.
AFS 2005:15
19
I 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen finns ett ansvar för den som hyr in arbets-
kraft. Ansvaret gäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbets-
kraft, som är anställd hos honom, till en inhyrares förfogande för att
utföra arbete som hör till dennes verksamhet. T.ex. när inhyraren dispo-
nerar över arbetskraften och utövar den direkta arbetsledningen. För det
arbete som utförs hos inhyraren har denne därför ett ansvar som i stort
motsvarar arbetsgivarens ansvar. Inhyrare har alltså ansvar att vidta
samma arbetsmiljöåtgärder som denne skulle ha vidtagit för egen an-
ställd personal.
Till 2 §
Terminologin som används i dessa föreskrifter är så långt som
möjligt, vald för att överensstämma med definitioner i internationella
standarder och EU:s direktiv.
Till 3 § Begränsning av exponering för vibrationer blir effektivare om
förebyggande åtgärder sätts in redan vid planering av arbetsplatser och
vid val av utrustning, arbetsprocess och arbetsmetod, så att riskerna
minskas redan vid källan. I första hand bör exponering för vibrationer
undvikas helt genom lämpligt vald arbetsmetod. Det är viktigt att arbets-
givaren anpassar sig till tekniska framsteg och vetenskapliga rön när det
gäller risker till följd av exponering för vibrationer.
Det är viktigt att redan vid projektering begränsa arbeten som innebär
onödig exponering för vibrationer. Vid byggnads- och anläggningsarbete
kan t.ex. korrekta håltagningsritningar minska arbetet med vibrerande
maskiner väsentligt. I föreskrifterna om Byggnads- och anläggningsar-
bete står det mer om projekteringsansvar.
Det är viktigt att särskilt beakta att vibrationsexponeringen kan öka kraf-
tigt vid felaktigt handhavande och bristande underhåll av maskiner och
utrustning. Stor risk för skada uppstår t.ex. vid direkt beröring av vibre-
rande verktygsdelar som mejslar och liknande hos handhållna verktyg.
Det är därför mycket viktigt att tillverkarnas instruktioner för användning
och underhåll följs.
Till 5 § Den dagliga vibrationsexponeringen är tänkt att uppskattas under
en för det specifika arbetet representativ arbetsdag. Uppskattningen görs
för det utförda arbetet och rimlig hänsyn kan tas till variation mellan
arbetsdagar.
Det är viktigt att den som utför vibrationsmätningar har erforderliga kun-
skaper om aktuella mätstandarder, mätningarnas utförande, felkällor vid
mätning och är väl förtrogen med de instrument som används samt kan
tolka mätresultaten. Det är också viktigt att den som genomför risk-
bedömningen och mätningar i samband med denna har god insikt om
arbetssättet och förhållandena på den aktuella arbetsplatsen.
AFS 2005:15
20
Ifall praktisk vägledning om mätning och värdering av helkroppsvibratio-
ner önskas så kan det vara lämpligt att ta hjälp av svensk standard SS-EN
14253.
När vibrationsexponeringen uppskattas genom hänvisning till informa-
tion om den sannolika vibrationsaccelerationen hos använd arbetsutrust-
ning är det viktigt att klargöra under vilka förhållanden information tagits
fram och om den kan jämföras med förhållandena på den aktuella arbets-
platsen. Vid bedömning om informationen är relevant är det lämpligt att
kontrollera följande uppgifter:
•
Hur många och vilka mätriktningar har använts?
•
Har korrekt frekvensvägning och signalbehandling genomförts?
•
Vilket handtag eller vilka mätpunkter har uppmätts?
•
Liknar mätförhållandena det verkliga förhållandet vid användning
(varvtal, hastighet, underlag, arbetsstyckets material, arbetsställningar
osv.)?
•
Vilka tidsförhållanden för olika arbetsmoment har använts vid beräk-
ning av vibrationsaccelerationen? Motsvarar detta arbetsmoment på
den specifika arbetsplatsen?
•
Vilken mätosäkerhet, repeterbarhet och reproducerbarhet har mät-
ningarna?
•
Vilka effekter kan t.ex. eftersatt underhåll av arbetsutrustning ha? Är
informationen relevant för äldre eller slitna maskiner?
•
Vilken användningsteknik och utbildning har användarna? Används
utrustningen så att det motsvarar förhållandena vid mätningen?
Några informationskällor som kan vara användbara när exponeringsupp-
skattning görs via hänvisningar är arbetsutrustningens tillverkare,
branschorganisationer eller databaser över vibrationsmätningar.
Till 6 §
b) I de fall då exponeringen domineras av eller innehåller kraftiga stötar
är det viktigt att vara försiktig då mätmetoden i föreskrifterna kan
medföra att risken för ohälsa och olycksfall vid stötar underskattas.
Därför är det lämpligt att vid riskbedömning av exponering med stort
stötinnehåll även utföra en specifik utredning för stötarna. I samband
med helkroppsvibrationer kan det därför vara bra att även tillämpa
svensk standard SS-ISO 2631-5.
AFS 2005:15
21
d) Exempel på användbar information kan vara de vibrationsvärden till-
verkaren deklarerat för maskinerna och eventuell information om
kvarstående risker, angivna enligt föreskrifterna om Maskiner och
vissa andra tekniska anordningar.
e) Som exempel på särskilda arbetsförhållanden kan bl.a. stress, tempe-
ratur, klimat och ergonomiska förhållanden nämnas.
f) Det är inte lämpligt att gravida exponeras för helkroppsvibrationer på
grund av ökad risk för missfall. I föreskrifterna om gravida och am-
mande arbetstagare beskrivs regler specifika för denna särskilt sår-
bara grupp. Det är inte lämpligt att arbetstagare med dokumenterad
grav vibrationsskada, Raynaud-sjukdom, cirkulationsstörningar eller
nervskador exponeras för vibrationer. Arbetstagare som brukar kärl-
sammandragande medicin kan vara extra känsliga för hand- och arm-
vibrationer. Mer information om dessa och andra medicinska tillstånd
finns i föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet.
g) Bestämmelserna är tillämpliga när vibrationerna stör handhavandet
av reglage eller avläsning av visare och när vibrationerna påverkar
konstruktioners stabilitet eller sammanhållning i fogarna.
h) Bestämmelserna är tillämpliga t.ex. när arbetstagaren på grund av
verksamhetens karaktär nyttjar personalutrymmen såsom vilrum eller
pausutrymmen som arbetsgivaren ansvarar för. Exempel på sådana
verksamheter är arbete i långfärdsbussar eller lastbilar där flera förare
medföljer och olika former av jourverksamhet. Exponering för hel-
kroppsvibration i nämnda utrymmen förväntas vara på en nivå som är
förenlig med deras syfte och användningsvillkor, utom vid force
majeure.
Till 7 § Arbetsgivaren behöver veta vilka risker som finns så att ohälsa
och olycksfall kan förebyggas. Hur ofta riskbedömning behöver utföras
bestäms av riskerna i verksamheten. I normala fall är det lämpligt att revi-
dering utförs vid ändringar eller åtminstone årligen.
Till 8 § Det är viktigt att påpeka att vibrationsskador kan uppkomma även
då vibrationsexponeringen ligger under de exponeringsvärden som om-
nämns i föreskrifterna. Det beror på individuella skillnader i känslighet för
vibrationer. Det är därför inte lämpligt att tolka det som riskfritt att perso-
ner exponeras för vibrationer under insatsvärdena.
Det är viktigt att tillvarata de möjligheter som finns för att minska vibra-
tionsexponeringen. Det gäller såväl tekniska som organisatoriska åtgär-
der. I en del fall kan det vara svårt att vidta tekniska åtgärder för att
minska exponeringen för vibrationer t.ex. på befintliga mobila maskiner
AFS 2005:15
22
eller arbetsredskap. Möjligheterna till åtgärder är i dessa fall ofta begrän-
sade t.ex. byte till lämpligare förarstol i fordon, noggrant val av däck och
ringtryck, bättre underhåll av transportvägar, sänkt hastighet.
I byggnader kan vibrationer från maskiner överföras via byggnads-
stommen t.ex. operatörsplatser eller manöverrum. Det kan motverkas
genom att maskinen ställs upp på ett elastiskt montage eller monteras
fast på ett tillräckligt tungt fundament. Att montera en maskin på ett elas-
tiskt material är ett vanligt och effektivt sätt att isolera en vibrationskälla
från omgivningen. Även manöverrum och arbetsplattformar kan ställas
upp elastiskt eller förses med s.k. flytande golv för att isolera dem från en
vibrerande omgivning.
Vibrationsexponeringen vid arbete med handhållna maskiner kan ofta
minskas genom att byta till mindre vibrerande maskiner eller arbetsme-
toder. Om det inte är möjligt är det ofta nödvändigt att förkorta expone-
ringstiden. Ett sätt att minska exponeringstiden för utsatta grupper är att
tillämpa arbetsrotation, där arbetstagare växelvis utför arbetsuppgifter
som medför exponering för vibrationer. Det är dessutom fördelaktigt att
anordna arbetet med återkommande avbrott i vibrationsexponeringen.
Avbrott i vibrationsexponeringen genom korta eller långa pauser kan
minska risken för skada.
Personlig skyddsutrustning mot hand- och armvibration bidrar till mins-
kad risk genom att hålla händerna varma och kan även minska vibra-
tionsexponeringen från handhållna maskiner.
Till 9 § Inom luftfarten finns situationer där omedelbara åtgärder för
minskad vibrationsexponering inte är möjliga. Det kan t.ex. vara flygning
i ogynnsamt väder där det är svårt att påverka vibrationsexponeringen
med tekniska eller organisatoriska åtgärder. Inom försvarsmakten så kan
undantag vara aktuellt för arbete i strids- och bandgående fordon samt
helikoptrar. Det är dock viktigt att försöka minska exponeringen så
mycket som möjligt, då skyldigheterna knutna till insatsvärdena i 8 § inte
undantas.
Till 10 § Exempel på faktorer som kan göra arbetstagare särskilt känsliga
för vibrationer finns i kommentarerna till 6 § f och i föreskrifterna om
Medicinska kontroller i arbetslivet.
Till 11 § Information om vibrationsskador och symtom på sådana kan
ges i samband med introduktion eller utbildning. Information kan också
lämnas vid medicinska kontroller eller genom att ändamålsenligt infor-
mationsmaterial tillhandahålls.
AFS 2005:15
23
Det är lämpligt att arbetsgivaren ger arbetstagare som exponeras för
vibrationer information och utbildning om hur vibrationerna kan minskas
t.ex. genom mjuk körteknik och rätt användning av maskiner och verktyg.
Här är det viktigt att informationen och utbildningen baseras på resul-
taten från riskbedömningen.
Till 12 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i ar-
betslivet reglerar tidpunkter för, innehåll i och genomförande av kontrol-
lerna för arbetstagare som exponerats för vibrationer. Dessutom ingår
även mer allmängiltiga regler och råd för medicinska kontroller i arbets-
livet samt särskilda regler för vissa typer av arbeten.
Ohälsa har observerats hos tandvårdspersonal, bilmekaniker, nitare och
fotvårdspersonal som arbetar mycket med vibrerande verktyg, trots att
deras vibrationsexponering ofta ligger under insatsvärdena. Förklaringen
till detta är att dessa yrkeskategorier ofta använder vibrerande verktyg
(mycket högfrekventa eller slående maskiner) där risken för ohälsa lätt
underskattas med gängse mätmetoder. Det är därför lämpligt att låta
dessa yrkeskategorier regelbundet genomgå medicinska kontroller.
Till 13 § För att läkare ska kunna lämna ut uppgifter om resultatet av den
medicinska kontrollen krävs den undersöktes samtycke enligt Sekretess-
lagen (SFS 1980:100) eller lagen om Yrkesverksamhet på hälso- och sjuk-
vårdens område (SFS 1998:531). Om patienten medger det kan läkaren
lämna ut de hälsouppgifter som medgivandet gäller. Det finns som regel
inga skäl efterfråga hälsouppgifter som saknar relevans för riskerna med
vibrationsexponerat arbete eller behov av arbetsanpassning eller rehabi-
litering vid sådant arbete.
Till Bilaga 1 och 2 Frekvensvägning är en form av signalbehandling av
den uppmätta accelerationens frekvensspektrum. Den utförs för att ta
hänsyn till människans känslighet för vibrationer vid olika frekvenser.
Olika uppsättningar vägningsfilter finns för hand- och armvibrationer
samt för helkroppsvibrationer.
Frekvensvägda accelerationsnivåer brukar anges med index w efter
engelskans weighted.