AFS 2005:16
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
ARBETSMILJÖVERKET
Publikationsservice
Box 1300 •
171 25 SOLNA
Tfn: 08-730 97 00 •Telefax: 08-735 85 55
ISBN 91-7930-455-9
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 2005:16
BULLER
Omslag 16 2005 Buller 05-03-30 16.12 Sida 1
BULLER
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna
ISBN 91-7930-455-9
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKET
171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00
E-post: arbetsmiljoverket@av.se
BESTÄLLNINGSADRESS
Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:
Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,
171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Falun
(Dalarnas och Gävleborgs län)
Gruvgatan 2, Box 153,
791 24 Falun.
Tel 023-457 00
Telefax 023-222 69
e-post:
falun@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Göteborg
(Västra Götalands
och Hallands län)
Rosenlundsgatan 8, Box 2555,
403 17 Göteborg.
Tel 031-743 72 00
Telefax 031-13 50 60
e-post:
goteborg@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Härnösand
(Västernorrlands och
Jämtlands län)
Brunnshusgatan 8,
871 32 Härnösand.
Tel 0611-885 00
Telefax 0611-184 10
e-post:
harnosand@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Linköping
(Östergötlands och
Södermanlands län)
Kungsgatan 39 A, Box 438,
581 04 Linköping.
Tel 013-37 08 00
Telefax 013-10 44 20
e-post:
linkoping@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Luleå
(Norrbottens län)
Köpmangatan 40 A,
972 33 Luleå.
Tel 0920-24 22 60
Telefax 0920-24 22 99
e-post:
lulea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Malmö
(Skåne län)
Vattenverksvägen 47, Box 21019,
200 21 Malmö.
Tel 040-38 62 00
Telefax 040-12 64 07
e-post:
malmo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Stockholm
(Stockholms, Uppsala
och Gotlands län)
Englundavägen 5, Box 1259,
171 24 Solna.
Tel 08-475 01 00
Telefax 08-764 49 72
e-post:
stockholm@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Umeå
(Västerbottens län)
Riddaregatan 8,
903 36 Umeå.
Tel 090-17 07 00
Telefax 090-77 40 19
e-post:
umea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Växjö
(Kronobergs, Blekinge,
Jönköpings och Kalmar län)
Västra Esplanaden 9 A,
352 31 Växjö.
Tel 0470-74 80 00
Telefax 0470-74 80 48
e-post:
vaxjo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Örebro
(Örebro, Värmlands
och Västmanlands län)
Fabriksgatan 20, Box 1622,
701 16 Örebro.
Tel 019-21 95 00
Telefax 019-26 09 39
e-post:
orebro@av.se
Utgivare: Maria Hagberg Forss
Elanders Gotab 47355, Stockholm 2005
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-
sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-
miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och
allmänna råd.
AFS 2005:16
3
Innehållsförteckning
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller
Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Exponeringsvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Planering av arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8
Åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Hörselskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Gränsvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Information och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Arbetstagarnas medverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Hörselundersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
Bilaga – Beräkning av daglig bullerexponeringsnivå . . . . . . . . . . . .
14
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om buller
Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
Hörselskadligt buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
15
Störande buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Mätning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23
Kommentarer till enskilda paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
26
Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
35
5
AFS 2005:16
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om buller
Beslutade den 17 mars 2005
Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.
1)
Tillämpningsområde
1 §
Dessa föreskrifter gäller
för verksamheter
där någon kan utsättas för
buller i arbetet.
Föreskrifterna i 3 § om impulstoppvärde gäller inte vid skjutning eller
sprängning inom försvarsmakten.
Definitioner
2 §
I dessa föreskrifter avses med:
1)
Jfr Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari om
minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har
samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (EUT nr L 42, 15.2.2003, s 38 Celex
32003 L 0010)
Arbetsplats
Varje plats inne eller ute där arbete utförs.
A-vägd ljudtrycks-
nivå, L
pA
Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hör-
bara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A
enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enhe-
ten dB. Som förkortat skrivsätt för A-vägd ljud-
trycksnivå används även begreppet
ljudnivå
med
enheten
dB(A)
.
Buller
Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt
och störande ljud.
Bullerexponering
Att utsättas för buller.
Utkom från trycket
den 4 april 2005
AFS 2005:16
6
C-vägd ljudtrycks-
nivå, L
pC
Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hör-
bara frekvensområdet mätt med vägningsfilter C
enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enhe-
ten dB. Som förkortat skrivsätt för C-vägd ljud-
trycksnivå används även begreppet
ljudnivå
med
enheten
dB(C)
.
Daglig buller-
exponeringsnivå,
L
EX,8h
Ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till
en åttatimmars arbetsdag. Omfattar allt buller på
arbetsplatsen, inklusive impulsbuller.
(Se bilaga).
Ekvivalent A-vägd
ljudtrycksnivå,
L
pAeq,Te
Energiekvivalent medelvärde av en varierande A-
vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod T
e
.
Anges i enheten dB. (Exempel på skrivsätt:
L
pAeq,4
= 85 dB, om exponeringstiden är 4 timmar).
Gränsvärde
Värde som inte får överskridas.
Impulstoppvärde,
L
pCpeak
Maximal C-vägd momentan ljudtrycksnivå mätt
med ett instrument med stigtid mindre än 50
µ
s.
Insatsvärde
Värde som innebär krav på insatser om det upp-
nås eller överskrids.
Ljudtrycksnivå, L
p
Logaritmiskt mått på ljudets styrka baserat på
ljudtrycket i förhållande till referensvärdet 20
µ
Pa
(mikropascal). Anges i enheten dB (decibel). (Ex-
empel på skrivsätt:
L
p
= 85 dB).
Maximal A-vägd
ljudtrycksnivå,
L
pAFmax
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå bestämd med
tidsvägningen ”F” (Fast) enligt standarden SS-EN
61672-1.
Ototoxiska ämnen
Kemiska ämnen som vid inandning eller hud-
exponering kan skada eller förändra innerörats
eller hörselnervens funktion eller struktur och
därigenom orsaka akut eller kronisk hörselned-
sättning och/eller balansstörning.
Riskbedömning
En bedömning av riskerna för att någon kan
komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall, i
syfte att avgöra om åtgärder behövs. Bedöm-
ningen omfattar identifiering, uppskattning och
värdering av risker.
AFS 2005:16
7
Exponeringsvärden
3 §
I dessa föreskrifter gäller nedanstående insats- och gränsvärden för
buller avseende hörselskaderisk.
Vid tillämpning av insatsvärdena skall hänsyn inte tas till eventuell an-
vändning av hörselskydd.
Vid tillämpning av gränsvärdena skall, i de fall arbetstagarna bär hörsel-
skydd, hänsyn tas till dämpningen hos dessa när bullerexponeringen be-
stäms.
Planering av arbete
4 §
Arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexpone-
ringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till
lägsta möjliga nivå. Hänsyn skall då tas till den tekniska utvecklingen och
möjligheterna att begränsa bullret. Följande åtgärder skall uppmärksam-
mas särskilt:
a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering för buller,
b) val av lämplig arbetsutrustning som ger så lågt buller som möjligt
med tanke på det arbete som skall utföras, medräknat sådan arbetsut-
rustning som omfattas av bestämmelser som syftar till eller medför
att bullerexponeringen minskar,
c) bullerbegränsande åtgärder på maskin eller annan bullerkälla,
d) utformning och planering av arbetsplatser,
Undre
insatsvärden
Övre
insatsvärden
Daglig bullerexponeringsnivå
L
EX,8h
[dB]
80
85
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå
L
pAFmax
[dB]
–
115
Impulstoppvärde
L
pCpeak
[dB]
135
1)
1)
Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning eller sprängning inom försva-
ret.
Gränsvärden
Daglig bullerexponeringsnivå
L
EX,8h
[dB]
85
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå
L
pAFmax
[dB]
115
Impulstoppvärde
L
pCpeak
[dB]
135
1)
1)
Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning eller sprängning inom försva-
ret.
AFS 2005:16
8
e) lämplig information och utbildning så att arbetstagarna får tillräckliga
kunskaper om hur arbetsutrustningen skall användas på rätt sätt, för
att minska exponeringen för buller,
f) tekniska åtgärder för att minska bullret, genom
i) att minska luftburet buller, t.ex. med hjälp av skärmar, inbyggnader
eller ljudabsorbenter i tak och på väggar,
ii) att minska strukturburet buller t.ex. genom dämpning eller isole-
ring,
g) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustningar samt arbetsplatser
och kringutrustningar till dessa, och
h) bullerminskning genom arbetsorganisatoriska åtgärder som
i) begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet,
ii) anpassning av arbetstiderna så att viloperioderna blir tillräckliga.
Riskbedömning
5 §
Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma ris-
kerna till följd av exponering för buller i arbetet.
Följande skall uppmärksammas särskilt:
a) exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all exponering för
impulsbuller,
b) insatsvärden och gränsvärden enligt 3 §,
c) negativa effekter på hälsa och säkerhet för arbetstagare som kan vara
särskilt känsliga för buller,
d) negativa effekter på hälsa och säkerhet som beror på samverkan mel-
lan buller och arbete med ototoxiska ämnen eller mellan buller och
vibrationer, så långt det är genomförbart,
e) indirekta negativa effekter på hälsa och säkerhet till följd av att buller
maskerar varningssignaler eller andra ljud som behöver uppmärksam-
mas för att minska risken för olycksfall,
f) tillverkarnas information om buller från arbetsutrustning,
g) om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller,
h) om det inom ramen för verksamheten förekommer exponering för
buller utanför arbetstid,
AFS 2005:16
9
i) information från hörselundersökningar av dem som är sysselsatta i
verksamheten och, när så är möjligt, publicerade resultat från andra
hörselundersökningar, och
j) tillgång till hörselskydd med lämpliga dämpningsegenskaper.
6 §
För att klarlägga om exponeringsvärdena i 3 § uppnås eller över-
skrids skall bullerexponeringen bestämmas och mätningar utföras i den
omfattning som behövs. Detta skall planeras och med lämpliga intervall
genomföras av sakkunnig person.
Vid mätning skall följande uppmärksammas särskilt:
a) De metoder och den utrustning som används skall anpassas till de ak-
tuella förhållandena. Särskild hänsyn skall tas till egenskaperna hos
det buller som skall mätas, exponeringens varaktighet, miljöfaktorer
och mätutrustningens specifika egenskaper.
b) Metoderna och utrustningen skall göra det möjligt att bestämma de
parametrar som anges i 3 §. I ett givet fall skall det gå att avgöra om
de värden som fastställs i 3 § har uppnåtts eller överskridits.
c) Metoderna kan omfatta stickprovsundersökningar, som skall vara re-
presentativa för en arbetstagares personliga exponering.
d) Vid bedömning av uppmätta värden skall hänsyn tas till mätosäker-
heter enligt praxis.
7 §
Riskbedömningar skall genomföras regelbundet och revideras inför
förändringar i verksamheten som kan göra en bedömning inaktuell eller
om resultat av hörselundersökningar visar att det är befogat.
Riskbedömningar skall dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan
användas vid en senare tidpunkt.
Åtgärder
8 §
Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre
insatsvärdena i 3 § skall orsaken utredas och åtgärder vidtas för att
minska exponeringen. Vid val av åtgärder skall de åtgärder som anges i
4 § beaktas särskilt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras
in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall
vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs.
9 §
Om den som är sysselsatt i bullrande verksamhet under arbetet av
säkerhetsskäl behöver meddela sig med andra, skall åtgärder vidtas så
att detta är möjligt.
AFS 2005:16
10
10 §
De arbetsplatser där arbetstagarna kan exponeras för buller som är
lika med eller överstiger
något av
de övre insatsvärdena i 3 § skall ha var-
ningsskylt med symbolen ”RISK FÖR HÖRSELSKADA. ANVÄND HÖR-
SELSKYDD”. Där det går att genomföra skall de berörda områdena av-
gränsas och tillträdet till dessa begränsas.
11 §
De åtgärder som avses i 4 och 8-10 §§ skall anpassas till arbetsta-
gare som kan vara särskilt känsliga för buller.
Hörselskydd
12 §
Om de risker som uppstår vid bullerexponering inte kan förebyggas
med andra medel, skall ändamålsenliga hörselskydd som passar berörda
arbetstagare ställas till deras förfogande och användas av dem enligt föl-
jande:
– Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de undre
insatsvärdena i 3 § skall arbetstagaren få tillgång till hörselskydd.
– Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre
insatsvärdena i 3 § skall hörselskydd användas.
– Arbetsgivaren skall ge berörda arbetstagare möjlighet att medverka
vid val av hörselskydd. Hörselskydd skall väljas så att risken för hör-
selskador elimineras eller minimeras.
– Hörselskydden skall underhållas väl.
Arbetsgivaren skall se till att hörselskydd används och kontrollera att de
åtgärder som vidtas i enlighet med denna bestämmelse är effektiva.
Om användning av hörselskydd medför olycksrisk, skall risken minskas
genom lämpliga åtgärder.
Gränsvärden
13 §
Bullerexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena i 3 §.
Om detta ändå sker skall arbetsgivaren:
– vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den lig-
ger under gränsvärdena,
– utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och
– vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsätt-
ningen.
AFS 2005:16
11
Information och utbildning
14 §
Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de
undre insatsvärdena i 3 § skall arbetstagarna få information och utbild-
ning om de risker som uppkommer i samband med bullerexponering,
varvid följande faktorer skall uppmärksammas särskilt:
a) vad riskerna i samband med bullerexponering kan innebära,
b) de åtgärder som vidtagits eller kommer att
vidtas enligt dessa före-
skrifter i syfte att eliminera eller minimera riskerna till följd av buller,
c) de gränsvärden och insatsvärden som fastställs i 3 §,
d) resultaten av bedömningar och mätningar enligt 5 och 6 §§ samt be-
skrivning av deras innebörd och möjliga risker,
e) korrekt användning av hörselskydd och information om skyldigheten
att bära hörselskydd då de övre insatsvärdena uppnås eller över-
skrids,
f) nyttan med
,
samt metoder för att upptäcka och rapportera tecken på
hörselskador,
g) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hörselundersök-
ningar och syftet med dessa enligt 16 §, och
h) säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för buller.
Arbetstagarnas medverkan
15 §
Arbetstagarna skall få möjlighet att medverka i de frågor som om-
fattas av dessa föreskrifter och, i synnerhet:
– i den riskbedömning och identifiering av åtgärder som skall vidtas en-
ligt 5 §,
– i de åtgärder som syftar till att minska bullerexponeringen som anges
i 4 och 8–11 §§, och
– det val av hörselskydd som anges i 12 §.
Hörselundersökning
16 §
De arbetstagare som exponeras för buller som är lika med eller
överstiger något av de övre insatsvärdena i 3 §, skall av arbetsgivaren
AFS 2005:16
12
erbjudas hörselundersökning. Denna skall utföras av läkare eller annan
person med lämpliga kvalifikationer och på läkares ansvar.
Hörselundersökning skall också erbjudas de arbetstagare, som expone-
ras för buller som är lika med eller överstiger något av de undre insats-
värdena i 3 §, när den riskbedömning och bestämning av arbetstagarnas
bullerexponering som skall utföras enligt 5 och 6 §§ visar att det finns
risk för hörselskada.
Syftet med hörselundersökningen är att tidigt upptäcka hörselnedsätt-
ningar på grund av buller och att bevara hörseln.
Tiden mellan hörselundersökningarna skall anpassas till rådande expo-
neringsförhållanden.
Hörselundersökningarna skall inte medföra några kostnader för arbetsta-
garna.
17 §
Arbetsgivaren skall ta del av resultaten från hörselundersök-
ningarna enligt 16 § så långt det inte hindras av sekretess eller tystnads-
plikt.
18 §
Om det vid en hörselundersökning enligt 16 § visar sig att en arbets-
tagare har drabbats av hörselskada skall arbetsgivaren se till att en läkare
eller, om läkaren anser det nödvändigt, en specialist bedömer om det är
sannolikt att skadan beror på exponering för buller på arbetsplatsen. Om
så bedöms vara fallet skall arbetsgivaren:
– se till att arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga
kvalifikationer informeras om resultatet,
– revidera befintlig riskbedömning,
– revidera de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna enligt 4 och
8–12 §§ och i samband med detta anlita företagshälsovård eller mot-
svarande sakkunnig hjälp utifrån vid behov,
– beakta möjligheten att erbjuda arbetstagaren annan sysselsättning
där det inte finns risk för ytterligare skadlig exponering, och
– erbjuda alla andra arbetstagare, som exponerats på liknande sätt,
regelbundna hörselundersökningar.
AFS 2005:16
13
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2005. Samtidigt upphävs Arbe-
tarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1992:10 med föreskrifter om buller.
KENTH PETTERSSON
Lennart Ahnström
Maria Hagberg Forss
AFS 2005:16
14
Bilaga
Beräkning av daglig bullerexponeringsnivå
Om arbetsdagens längd avviker från 8 timmar beräknas den dagliga
bullerexponeringsnivån L
EX,8h
, uttryckt i dB, med hjälp av nedanstående
formel.
L
EX, 8h
= L
pAeq,Te
+ 10 lg (T
e
/ T
0
)
där
L
pAeq,Te
= under tiden T
e
uppmätt ekvivalent A-vägd ljudtrycks-
nivå =
10 lg
T
e
= t
2
– t
1
= den dagliga exponeringstiden, uttryckt i timmar, för
buller med ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån L
pAeq,Te
T
0
= 8 timmar
p
0
= 20
µ
Pa
p
A
= A-vägt momentant ljudtryck i Pa
Om T
e
= T
0
= 8 timmar blir L
EX,8h
= L
pAeq,Te
1
t
2
t
1
–
-------------
p
A
t
( )
p
0
------------
2
t
d
t 1
t
2
∫
AFS 2005:16
15
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna om buller
Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) om buller.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-
ande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna
(t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa på praktiska lös-
ningar och förfaringssätt) och ge rekommendationer, bakgrundsmaterial
och hänvisningar.
Allmänt
Föreskrifterna har anpassats till ett nytt direktiv om minimikrav för ar-
betstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har sam-
band med buller i arbetet (2003/10/EG). Föreskrifterna behandlar, liksom
direktivet, uteslutande det buller personer utsätts för dvs. ljudexpone-
ring. Anpassningen innebär vissa skärpningar av kraven beträffande hör-
selskadligt buller jämfört med tidigare föreskrifter. Kraven har även blivit
mer detaljerade beträffande riskbedömning, mätning, åtgärder, hörsel-
kontroller, samverkan samt information och utbildning. Med syfte att för-
enkla föreskrifterna och bibehålla kravnivån från tidigare föreskrifter har
vissa skärpningar också införts utöver direktivets krav.
Föreskrifterna har kompletterats med avsnitt om tillämpningsområde,
definitioner och riskbedömning. De allmänna råden har anpassats till
kunskapsläget, standarder och andra myndigheters regler beträffande
störande buller. Detta har skett i form av ett utökat bedömningsunderlag
samt kompletteringar och justeringar av vägledande värden i kommen-
tarerna.
Föreskrifterna om buller kompletterar och preciserar föreskrifterna om
systematiskt arbetsmiljöarbete bl.a. när det gäller undersökning, riskbe-
dömning och kunskaper.
Buller utgör ofta en stor belastning i arbetsmiljön. Förutom att buller kan
orsaka hörselskada kan det också vara störande och tröttande.
Hörselskadligt buller
Kraftigt buller under kort tid kan orsaka en tillfällig hörselnedsättning.
Hörseln återhämtar sig i regel efter en kortare eller längre tids hörselvila.
Vid långvarig kraftig exponering för buller kan emellertid de ljudkänsliga
AFS 2005:16
16
hårcellerna i innerörat skadas
,
med en permanent hörselnedsättning som
följd. En sådan hörselskada, som har orsakats av buller, kvarstår och kan
inte botas. Kraftigt buller kan även ge upphov till mer eller mindre per-
manenta öronsusningar och ringningar
,
s.k. tinnitus
,
samt andra effekter
som ljudöverkänslighet och ljudförvrängning.
Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada skall
uppstå. Stadigvarande och längre tids exponering för buller med en A-
vägd ljudtrycksnivå överstigande ca 85 dB medför risk för hörselskada.
Den individuella känsligheten varierar emellertid starkt, vilket medför att
särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid långvarig expone-
ring även för buller med A-vägda ljudtrycksnivåer omkring 75–80 dB.
Risken för hörselskada kan också öka vid samtidig exponering för buller
och ototoxiska ämnen eller för buller och vibrationer.
Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara besvärande eftersom
den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märks särskilt i
sällskap då man störs av att flera talar samtidigt eller när annat bak-
grundsbuller förekommer.
Den hörselskadade upptäcker själv ofta skadan i sent stadium, eftersom
man gradvis vänjer sig vid försämringen. Varaktigt öronsus kan dock
vara ett tecken på hörselskada. Impulsljud, t.ex. slagljud, kan utgöra en
särskild risk för hörselskada. Det kan räcka med enstaka
,
tillräckligt
starka
,
knallar för att man ska få en bestående hörselskada.
Genom åren har ansträngningar gjorts för att finna metoder att minska
bullerstörningarna inom olika branscher. Tekniska lösningar har i många
fall tagits fram och provats ut.
Störande buller
Begreppet störande buller
omfattar både psykologiska och fysiologiska
effekter av buller.
De psykologiska effekterna är i första hand relaterade till upplevelsen av
bullret. Hit hör också vissa effekter som den som utsätts för buller inte
nödvändigtvis själv kopplar till bullerexponeringen, exempelvis trötthet
och irritation. Störande och stressande buller kan även leda till fysiolo-
giska reaktioner av olika slag, t.ex. ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck
och utsöndring av stresshormoner. Samverkan mellan de psykologiska
och fysiologiska effekterna kan även förekomma.
Regler och råd om arbetsrelaterade hälsorisker och medicinska kontroller
finns i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.
AFS 2005:16
17
Störningsupplevelse av buller påverkas av flera faktorer i samband med
bullerexponering. En översiktlig genomgång av störande buller och dess
inverkan ges här.
Inverkan av ljudets egenskaper
De egenskaper som främst påverkar upplevelsen är ljudets styrka samt
dess frekvens- och tidskaraktär. Graden av störning ökar vanligtvis med
ökande styrka hos ljudet. Om ett ljud innehåller hörbara toner ökar van-
ligen störningsgraden. Ljud som varierar i nivå eller karaktär upplevs ofta
som mer störande än konstanta ljud. Ljud där låga frekvenser dominerar
verkar vanligen tröttande.
Eftersom risken för störning beror på flera egenskaper hos ljudet kan en
bedömning sällan göras enbart med hjälp av något enkelt mätvärde, t.ex.
ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå, utan hänsyn kan även behöva tas till
ljudets frekvens- och tidskaraktär. Om bullret är konstant och relativt
jämnt fördelat i frekvensområdet 200 – 4000 Hz kan dock den ekvivalenta
A-vägda ljudtrycksnivån vara ett relativt bra mått på förväntad störning.
Inverkan av andra faktorer
Risken för störning kan heller inte bedömas enbart utifrån ett ljuds egen-
skaper. Samma ljud kan få skilda effekter i olika situationer och för olika
personer. För att bedöma risken för störning på en arbetsplats behöver
man därför vanligen beakta förhållanden utöver ljudets egenskaper.
Några av de viktigaste beskrivs nedan.
Individuella skillnader
Den individuella känsligheten för buller är olika och det är därför viktigt
att hänsyn tas till enskilda individers behov. Hörselskadade är t.ex. en
grupp som av flera skäl är mer känslig för buller vilket är viktigt att beakta
i samband med hörselskadade arbetstagare. Den som ännu inte helt lärt
sig sin arbetsuppgift kan också antas bli mer störd av buller än den med
stor erfarenhet.
Bullrets maskeringseffekter
En allvarlig olägenhet med buller är dess förmåga att maskera önskvärt
ljud som tal och annan viktig information. Bullrets maskering av tal är i
situationer där det är viktigt att kunna uppfatta tal helt avgörande för den
subjektiva reaktionen på bullret.
AFS 2005:16
18
Maskeringen beror dels på styrkan och frekvensinnehållet hos det
störande ljudet
,
dels på hörselns känslighet för maskering vilket i sin tur
beror av eventuell hörselnedsättning. Förmågan att uppfatta tal beror
dessutom på språk och lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare
svårare att uppfatta tal på ett främmande språk jämfört med tal på sitt
modersmål. En ung person har inte hunnit inpränta språkets alla mönster
och regler och är därför sårbarare än en vuxen. Hos äldre försämras in-
formationsbehandlingen i centrala banor i hjärnan, vilket ger större sår-
barhet för störande ljudmiljö. I tabell 1 redovisas en bedömning av möj-
ligheterna till talkommunikation vid olika bakgrundsbullernivåer.
Tabell 1 – Förhållanden för talkommunikation relaterade till
bakgrundsbullrets nivå
I miljöer rika på efterklang lever tidigare talljud kvar som ekon i rummet
och maskerar efterföljande ljud. Efterklangstider på ca 0,8 s och därunder
innebär i de flesta fall acceptabel störning från rumsekon. I större lokaler
med längre efterklangstid, t.ex. aulor och stora konferenslokaler, krävs
som regel speciella högtalaranläggningar för att skapa rimlig taluppfatt-
barhet. I lokaler för barn, äldre och hörselskadade där krav ställs på god
taluppfattbarhet kan efterklangstider understigande 0,5 s behövas.
Buller kan, på grund av dess maskerande effekt, även allvarligt försämra
möjligheterna att uppfatta akustiska varningssignaler och t.ex. ljud från
ett annalkande fordon och kan därför utgöra en indirekt olycksrisk. Det är
också svårare att uppfatta varifrån ett ljud kommer ju mer efterklangsrik
en miljö är.
Om bakgrundsbullret har sådan nivå att röststyrkan ofta behöver höjas
för att talet ska kunna uppfattas tillräckligt bra finns även risk för röstpro-
blem. Detta är speciellt angeläget att beakta i miljöer där talkommuni-
A-vägd ljudtrycksnivå [dB]
Förhållanden för talkommunikation
70
Samtal med hög röst kan nätt och jämnt föras på
1 m avstånd för personer med fullgod hörsel.
55
Miljö som uppfyller genomsnittliga krav på funge-
rande talkommunikation med normal röststyrka på
näravstånd från talaren.
50
Som ovan men på 5–10 m avstånd.
40
Miljö som uppfyller genomsnittliga krav på säker
taluppfattbarhet på nära håll också för hörselska-
dade och äldre lyssnare samt vid kommunikation
på språk som inte är lyssnarens modersmål.
35
Som ovan men på 5–10 m avstånd.
AFS 2005:16
19
kation är viktig, t.ex. i skolor och förskolor. För att höras i buller höjer
talaren såväl röststyrkan som röstläget och pressar ofta rösten. Detta kan
innebära slitage på stämbandsslemhinnan och påfrestning på struphuvu-
dets muskulatur. Kvinnor löper större risk än män att få problem med
rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas.
Arbetsuppgiftens betydelse
Man är särskilt känslig för buller under arbete med mer komplexa upp-
gifter, speciellt arbetsuppgifter som kräver att man behandlar informa-
tion i tal eller skrift.
Förutsägbarhet och kontroll
Bullret uppfattas vanligen som mer störande och tröttande då det varie-
rar på ett sätt som den exponerade inte kan kontrollera eller förutsäga.
Bullrets upplevda nödvändighet
När bullret är ett resultat av den exponerades eget arbete eller av den
verksamhet i vilken vederbörande ingår upplevs det vanligen som
mindre störande än om det betraktas som helt ovidkommande och möj-
ligt att eliminera. Därför är det bl.a. viktigt att informera om åtgärder som
vidtagits mot bullret och om de eventuella svårigheter som hindrar ytter-
ligare förbättringar.
Ovidkommande tal
Ovidkommande tal är påtagligt distraherande och är på många arbets-
platser det mest störande ljudet. Det blir särskilt störande när man arbe-
tar med en uppgift som är av verbal karaktär. Det ovidkommande talets
ljudnivå är här av begränsad betydelse, så länge det går att uppfatta.
Stress, trötthet och prestation
Buller kan på flera sätt bidra till den mentala belastningen i en arbets-
situation och därmed göra arbetet mer tröttande och/eller ge upphov till
stressymtom av olika slag. Detta kan i sin tur leda till att man presterar
sämre. Man kan bli trött på grund av direkt påverkan av bullret, speciellt
när man utsätts för höga ljudnivåer under längre tid. Monotona ljud,
även på måttliga nivåer, kan göra att man blir sömnig, speciellt om ljudet
är lågfrekvent.
AFS 2005:16
20
Buller kan göra arbetsuppgifterna mer ansträngande och tröttande, spe-
ciellt om uppgifterna kräver att man uppfattar tal eller annan akustisk in-
formation eller när de i övrigt är sådana att man är känslig för distraktion.
Den ökade ansträngningen innebär ofta att man är extra trött efter arbe-
tet vilket kan leda till en försämring av prestationsförmågan på längre
sikt. Buller kan också leda till att man sänker sin ambitionsnivå vilket kan
ha negativ inverkan på arbetets kvalitet.
För känsliga personer, t.ex. hörselskadade, ökar risken för negativ påver-
kan. Läsförståelse, läskunnighet och språkförståelse hos barn har också
visat sig försämras under pågående bullerexponering.
Lågfrekvent buller
Lågfrekvent buller definieras i detta sammanhang som buller med domi-
nerande ljudenergi inom frekvensområdet 20 till 200 Hz. Lågfrekvent bul-
ler kan ge upphov till trötthet och sömnighet men även vara störande i
vissa situationer. Risken för störning är störst i miljöer med stora krav på
stadigvarande koncentration.
Förutom bullrets nivå har dess tidskaraktär stor betydelse för störnings-
upplevelsen. Detta innebär att en bedömning i många fall inte kan göras
enbart utifrån mätning av ekvivalenta ljudtrycksnivåer utan man kan även
behöva ta hänsyn till hur bullret varierar med tiden.
Om skillnaden mellan C-vägd och A-vägd ljudtrycksnivå är mindre än
15 dB kan störning på grund av lågfrekvent buller i de flesta fall uteslutas.
Vid större skillnader är det lämpligt att genomföra en tersbandsanalys för
att få ett säkrare bedömningsunderlag. Nedanstående värden i tabell 2
kan då användas som stöd när störningsrisken bedöms. Värdena torde i
de flesta fall vara tillämpbara även på buller som har en från störnings-
synpunkt ogynnsam tidskaraktär.
AFS 2005:16
21
Tabell 2 – Exponeringsvärden för lågfrekvent ljud
Värdena är tillämpbara för arbetsförhållanden där stora krav ställs på sta-
digvarande koncentration (se tabell 5 i kommentarerna till 4 §).
Infraljud
Förutom hörbart ljud i form av buller kan infraljud förekomma. Med infra-
ljud avses ljud med frekvenser upp till ca 20 Hz. Infraljud uppfattas endast
i begränsad utsträckning av människans hörselorgan. Om infraljudet har
hög nivå får man en viss reaktion. En s.k. perceptionströskel har påvisats,
en tröskelfunktion som direkt övergår i hörtröskeln vid ökande frekvens.
Sambandet mellan uppmätta infraljudsnivåer och påverkan på män-
niskan i form av sömnighet, störningsreaktioner och olika former av be-
svärsupplevelser är numera väl klarlagt. Infraljud under perceptionströs-
keln synes emellertid inte orsaka några effekter. Det är därför önskvärt att
man eftersträvar en miljö där infraljudnivån inte överstiger perceptions-
tröskeln.
Infraljud alstras i processer eller anläggningar där stora ytor eller luft-
massor sätts i rörelse.
Sådana infraljudkällor kan vara stora dieselmotorer, kolvkompressorer,
ventilationsanläggningar och fordon. Hörselskydd kan normalt inte an-
vändas för att begränsa uppträdande effekter, på grund av deras ringa
dämpning av infraljud.
Mittfrekvens
1/3- oktavband
[Hz]
Ekvivalent
ljudtrycksnivå
[dB]
25
31,5
40
50
63
80
100
125
160
200
71
61
54
49
47
45
43
41
39
37
AFS 2005:16
22
Tabell 3 – Exponeringsvärden för infraljud
Angivna värden ligger 5–10 dB över perceptionströskeln. Infraljud med
nivåer under dessa exponeringsvärden torde normalt inte leda till några
effekter. Vid mätning av infraljud genom bestämning av den totala
G-vägda ljudtrycksnivån enligt SS-ISO 7196 gäller ovanstående för
G-vägda exponeringsvärden under ca 105 dB.
Ultraljud
Även ultraljud förekommer ibland i arbetslivet. Med ultraljud avses ljud
med frekvenser över 18 000 Hz. Det kan inte uteslutas att skada kan upp-
stå på människans hörselorgan vid tillräckligt långvarig exponering för
ultraljud med hög ljudtrycksnivå.
Utrustning som arbetar med ultraljud kan alstra undertoner inom det
hörbara frekvensområdet. Undertonerna kan upplevas som mycket irrite-
rande. Dessutom kan de vid tillräckligt lång exponeringstid innebära risk
för hörselskada om ljudtrycksnivån är tillräckligt hög. Användningen av
ultraljud inom bl.a. industriell och medicinsk verksamhet samt för över-
vakning och kontroll har ökat markant under senare år. Ultraljud används
industriellt särskilt för att bearbeta plastmaterial (plastsvetsning), rengö-
ring och olika former av övervakning. Då använder man ofta lägre
frekvenser inom ultraljudsområdet (mellan 20 000 och 40 000 Hz). För
icke-förstörande materialprovning används normalt högre ultraljudsfrek-
venser. Luftburet ultraljud med högre frekvenser än 200 kHz torde inte
kunna vara något arbetsmiljöproblem, bl.a. på grund av att det dämpas
effektivt vid utbredning genom luften. Det är ofta relativt enkelt att be-
Mittfrekvens
1/3- oktavband
[Hz]
Ljudtrycksnivå
[dB]
2
2,5
3,15
4
5
6,3
8
10
12,5
16
20
130
126
122
118
114
110
106
102
98
94
90
AFS 2005:16
23
gränsa utstrålningen av ultraljud genom avskärmning eller inbyggnad.
Även relativt enkla hörselskydd har normalt god dämpning i ultraljuds-
området. Det är också viktigt att beakta riskerna vid direktkontakt med
ultraljudsalstrande utrustning.
Tabell 4 – Exponeringsvärden för ultraljud
Angivna värden avser ultraljudsnivåer som kan tillämpas vid bedömning
av möjlig hörselskaderisk. Exponering för ultraljudsnivåer under dessa
värden torde normalt inte medföra risk för hörselskada.
Mätning
Mätinstrument
Enligt standarden SS-EN 61672-1 hänförs ljudnivåmätare till en av klas-
serna 1 eller 2. Instrument i klass 2 har lägre noggrannhet än instrument i
klass 1. I första hand är det lämpligt att använda ljudnivåmätare som
uppfyller fordringarna för klass 1 men även instrument i klass 2 kan i
många fall ge tillräcklig noggrannhet. Äldre instrument är inte klassade
enligt ovanstående standard utan uppfyller krav enligt tidigare standar-
der. Även instrument som uppfyller kraven enligt SS-EN 60651 och SS-
EN 60804 och som enligt dessa tillhör klass 1 eller 2 kan godtas.
Det är viktigt att notera att SS-EN 61672-1 anger stora toleranser avse-
ende mätinstrumentens frekvenskaraktäristik för frekvenser högre än
10 000 Hz. För ljudnivåmätare i klass 2 anges stora toleranser redan för
frekvenser över 4000 Hz. Det kan medföra att dessa instrument inte
korrekt registrerar ljud med höga frekvenser.
För att uppnå erforderlig mätnoggrannhet är det viktigt att det använda
instrumentets kalibrering kontrolleras med en akustisk kalibrator före och
efter varje mätning. För att säkerställa att instrumentets mätnoggrannhet
inte avviker från uppställda krav behöver såväl instrumentet som dess
Mittfrekvens
1/3-oktavband
[Hz]
Ljudtrycksnivå
[dB]
20 000
25 000
till
200 000
105
115
AFS 2005:16
24
kalibreringsnormal kalibreras periodiskt. En sådan kalibrering kan utföras
av t.ex. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut eller leverantör.
Det är viktigt att personburna ljudexponeringsmätare, s.k. dosimetrar
,
överensstämmer med standarden SS-EN 61252. Äldre dosimetrar har
oftast något lägre noggrannhet, vilket dock torde kunna godtas i vissa
fall. Vid val av dosimeter är det viktigt att välja dosimeter med ett mätom-
råde som är lämpligt för den aktuella mätningen. Ett instrument försett
med s.k. lågnivåtröskel kan normalt endast användas vid mätning av bul-
ler vars ekvivalenta ljudnivå överstiger tröskelnivån med minst 10 dB. Det
är också viktigt att observera att särskilt äldre dosimetrar kan ha dålig im-
pulsljudrespons, vilket kan resultera i felaktigt mätresultat.
Mätningar
Mätningar kan behövas för att avgöra om det finns risk för hörselskada
eller bullerstörning. Vidare kan mätvärden behövas som underlag vid val
av hörselskydd eller som underlag för bullerbegränsande åtgärder.
Det är viktigt att mätningarnas omfattning och noggrannhet anpassas till
rådande förhållanden på den aktuella arbetsplatsen. Det är också viktigt
att mätningarna genomförs vid tillfällen som är representativa för den
aktuella verksamheten i ett längre tidsperspektiv. Vid mätning av höga
ljudnivåer krävs extra stor noggrannhet och man kan i vissa fall behöva
använda mätinstrument som tillhör klass 1. I sådana fall kan man också
behöva övervaka bullerförhållandena kontinuerligt så att försämringar
snarast kan uppmärksammas och åtgärdas.
Det kan vara svårt att genomföra mätningar för att klarlägga varje enskild
arbetstagares exponering. Ofta kan man dock bestämma exponeringen
med ledning av mer översiktliga mätningar, kompletterade med beräk-
ningar eller annan bedömning.
Ljudnivån varierar ofta påtagligt. Variationerna kan bero dels på
varierande verksamhet, dels på att man under arbetsdagen befinner sig i
lokaler med olika ljudnivå eller på olika avstånd från bullrande maskiner.
Ekvivalent ljudnivå kan bestämmas på flera olika sätt, t.ex. genom stick-
provsmätningar eller med hjälp av integrerande ljudnivåmätare i punkt
eller punkter där den exponerade normalt har huvudet. Om bullret varie-
rar mellan olika konstanta nivåer kan man bestämma aktuella ljudnivåer
och motsvarande exponeringstider för dessa, varefter den ekvivalenta
ljudnivån kan beräknas.
AFS 2005:16
25
Om ljudnivån som en arbetstagare utsätts för varierar kraftigt under hela
arbetsskiftet eller arbetsdagen, får man det mest exakta mätresultatet
med en mätning som pågår under hela exponeringstiden och som ge-
nomförs med integrerande, medelvärdesbildande ljudnivåmätare, in-
ställd på tidsvägningen ”F” (”Fast”).
Mätning med dosimeter är ofta att föredra när det är svårt att beräkna en-
skilda personers bullerexponering. Detta är fallet då personer förflyttar
sig inom områden med olika ljudnivåer eller oregelbundet använder eller
vistas intill maskiner med varierande ljudnivå. Mätningar med person-
buret instrument kan emellertid genom reflexer eller skuggverkan, på
grund av mikrofonens placering, ge mätresultat som avviker från dem
man får med instrument med fast mikrofon. Ett lämpligt avstånd för dosi-
meterns mikrofon är därför ca 10 cm från personens huvud. Skillnaderna
i mätresultat är mest uttalade i örats känsligaste frekvensområde. Det är
emellertid viktigt att beakta att en mikrofonplacering nära personens
huvud kan innebära att bärarens eget tal inverkar på mätresultatet. Detta
gäller speciellt vid mätning i miljöer där förhållandevis låga ljudnivåer
förekommer.
Vid mätning av impulsljud är det väsentligt att rikta mikrofonen enligt till-
verkarens instruktioner och att beakta reflexionsrisk i omgivningens ytor.
För att kunna registrera impulstoppvärdet korrekt vid mycket kortvariga
impulsljud behöver man använda mätinstrument med en stigtid under
50-mikrosekunder (Tidsvägning ”Peak”).
Vid mätning av lågfrekvent buller kan mätosäkerheten bli betydande när
man mäter i tredjedelsoktavband (tersband). I publikationen SP-INFO
1996:17 Vägledning för mätning av ljudnivå i rum vid låga frekvenser –
fältprovning beskrivs en metod för mätning av lågfrekvent buller som
bl.a. syftar till reproducerbara och noggranna mätresultat.
AFS 2005:16
26
Kommentarer till enskilda paragrafer
Tillämpningsområde
Till 1 § För företagare som ensamma eller bara tillsammans med med-
lemmar av sin närmaste familj driver verksamhet utan att ha anställda
gäller föreskrifterna enligt 3 kap. 5 § i arbetsmiljölagen i de fall riskerna
härrör från tekniska anordningar eller farliga ämnen.
Definitioner
Till 2 § De flesta äldre mätinstrument uppfyller endast kraven i den tidi-
gare standarden SS-EN 60651 Akustik – Ljudnivåmätare. Definitionerna
på A- och C-vägd ljudtrycksnivå gäller även för mätningar med A- och C-
vägningsfilter enligt denna standard. Det gäller även definitionen på
maximal A-vägd ljudtrycksnivå med tidsvägning ”Fast”.
Exponeringsvärden
Till 3 § Krav relaterade till de undre insatsvärdena finns i 12, 14 och 16 §§
och till de övre insatsvärdena i 8, 10, 12 och 16 §§. Insatsvärdena, och
därmed relaterade krav i paragraferna, gäller utan att hänsyn tas till even-
tuell användning av hörselskydd.
För gränsvärdena gäller krav enligt 13 §. I de fall arbetstagarna bär hör-
selskydd gäller att aktuella exponeringsvärden korrigeras med hörsel-
skyddens dämpvärden innan de jämförs med gränsvärdena. Metoder för
att göra detta finns bl.a. i standarden SS-EN 458 samt i Arbetsmiljöver-
kets publikationer Buller och bullerbekämpning, Personlig skyddsut-
rustning, Din personliga skyddsutrustning och Med örat i centrum – Före-
byggande hörselvård.
Planering av arbete
Till 4 § Det är inte möjligt att ange ett generellt samband mellan expone-
ring, dvs. det buller som vederbörande utsätts för, och störningsupple-
velse. Ofta kan även buller med låg nivå upplevas som mycket störande.
Särskilt vid lägre ljudnivåer kan också känsligheten för bullrets störande
inverkan variera avsevärt mellan olika individer. Det går därför inte att
ange någon nedre gräns då bullerdämpande åtgärder inte längre är moti-
verade. Bedömning får därför göras från fall till fall och grundas på bl.a.
AFS 2005:16
27
besvärsupplevelse, talmaskering, aktuell ljudnivå, bullerexponeringens
frekvens- och tidskaraktär samt tekniska möjligheter att begränsa bullret.
Det är viktigt att följa den tekniska utvecklingen vid bullerbegränsning
och tillämpa aktuella metoder när den genomförs. Bullerbegränsning vid
själva ljudkällan är i allmänhet den mest ekonomiska och effektiva meto-
den.
Värdena för ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå i tabell 5 kan tjäna som väg-
ledning när man bedömer en bullersituation samt vid projektering, plane-
ring och inköp av ny utrustning.
Tabell 5 – Exponeringsvärden för olika arbetsförhållanden
Grupp
Arbetsförhållanden
Exempel på aktiviteter
Exponering under
normal arbetsdag
Ekvivalent A-vägd
ljudtrycksnivå [dB]
I
Stora krav på stadigvarande
koncentration och på säker
taluppfattbarhet
Undervisning (där maskiner och
andra bullerkällor normalt inte
används i undervisningen).
35*)
II
Stora krav på stadigvarande
koncentration eller behov av
att kunna föra samtal obesvärat.
Gynnsamma möjligheter att
erhålla relativt låg ljudnivå.
Kontorsarbete utan bullrande
kontorsmaskiner.
Patientsamtal och liknande.
Sammanträden.
40*)
III
Betydelsefullt att kunna sam-
tala eller stadigvarande krav
på precision, snabbhet eller
uppmärksamhet.
Endast mindre bullrande utrust-
ning direkt knuten till arbetet.
Processkontroll och fjärrstyr-
ning.
Manuell montering, kontroll,
sortering, packning, lagerarbe-
ten m.m.
Servering i restauranger (med
undantag för dansrestauranger
och diskotek).
55*)
IV
Verksamhet där bullrande ma-
skiner och utrustning används
och som normalt ej omfattas av
grupperna I, II och III.
Huvudsakligen praktiskt arbete,
arbete med maskiner och pro-
cesser i verkstäder och industri.
Jord- och skogsbruk, bygg- och
anläggningsverksamhet.
Betjäning av last- och transport-
utrustning.
Arbete i dansrestauranger och
diskotek.
75
*) För grupperna I, II och III gäller att ljudbidrag från den egna verksamheten inte omfattas av det
värde som anges i tabellen.
AFS 2005:16
28
Underlag tillämpligt som vägledning vid projektering och planering finns
i svensk standard om ljudklassning av utrymmen i byggnader (se rubri-
ken Information från Arbetsmiljöverket).
I t.ex. kontors- och laboratoriemiljöer kan buller från fasta anläggningar
och från apparatur och datoranläggningar uppfattas som en väsentlig
olägenhet. Det är därför viktigt att även sådan utrustning är bullerdäm-
pad så långt som möjligt.
Förutom buller från maskinell utrustning är det viktigt att beakta att även
människoröster kan vara en bullerkälla, t.ex. i skola, förskola och fritids-
hem. Ovidkommande tal i kontorsmiljö kan också vara en olägenhet, spe-
ciellt i kontor med öppna planlösningar. Det är därför angeläget att den
akustiska utformningen av sådana lokaler ägnas speciell omsorg.
Regler om buller och akustik finns även i föreskrifterna om arbetsplat-
sens utformning och i Boverkets byggregler.
De bestämmelser som avses i punkt b) är sådana bestämmelser som
överför EG-direktiv till svensk lagstiftning. Ett exempel på detta är före-
skrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anordningar som bl.a.
innehåller vissa krav beträffande buller från maskiner.
Riskbedömning
Till 5 §
c) Exempel på arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller är
de som är gravida eller som har någon form av hörselskada. Det som
är viktigt att beakta när det gäller gravida arbetstagare är bullrets
eventuella påverkan på fostrets utveckling och hörsel. Regler om
gravida arbetstagare finns i föreskrifterna om gravida och ammande
arbetstagare.
d) Ototoxiska ämnen har visat sig kunna förstärka bullers hörselska-
dande effekt. Potentiella ototoxiska ämnen är vissa lösningsmedel
t.ex. styren, toluen och xylen samt vissa lösningsmedelsblandningar.
Även vissa bränslen t.ex. flygbränsle samt vissa metaller t.ex. kvicksil-
ver, bly och mangan har visat sig kunna vara ototoxiska. Verksamhe-
ter där både buller och ototoxiska ämnen kan förekomma är t.ex. mål-
ning, tryckeriverksamhet, båttillverkning, möbeltillverkning samt till-
verkning av metall-, läder- och petroleumprodukter. Även vibrationer
kan, om de uppträder tillsammans med buller, förstärka bullrets hör-
selskadande effekt. Regler om vibrationer finns i föreskrifterna om
vibrationer.
AFS 2005:16
29
Om exponering för ototoxiska ämnen eller vibrationer förekommer
samtidigt med
,
eller i anslutning till
,
hörselskadlig bullerexponering
behöver man ta hänsyn till eventuella samverkanseffekter. Vid be-
dömning av sådana samverkanseffekter kan det vara lämpligt att an-
lita expertis från företagshälsovården eller yrkesmedicinsk klinik. Det
kan även vara lämpligt att använda personlig skyddsutrustning för att
minska exponeringen för ototoxiska ämnen även om den ligger under
de hygieniska gränsvärdena för de aktuella ämnena. Se även kom-
mentarerna till 12 § beträffande användning av hörselskydd.
f) Enligt föreskrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anord-
ningar gäller att bruksanvisningen till en maskin skall innehålla infor-
mation om luftburet buller från maskinen.
h) Avser verksamheter där arbetstagaren även efter arbetstiden kan ut-
sättas för buller. Exempel på sådana verksamheter är arbete på fartyg,
oljeplattformar, jourverksamhet och liknande.
i) Publicerade resultat från andra hörselundersökningar kan t.ex. vara
referensdata avseende jämförbara personer utan yrkesmässig buller-
exponering.
Till 6 § Huvudsyftet med de föreskrivna mätningarna är att säkerställa att
det inte föreligger någon risk för hörselskada. Vidare kan mätvärden be-
hövas som underlag för bedömning av bullerstörning, vid val av hörsel-
skydd och som underlag för bullerbegränsande åtgärder.
Det är viktigt att den som utför mätningar har de kunskaper som behövs
om aktuella mätstandarder, mätningarnas utförande, felkällor vid mät-
ning och är väl förtrogen med de instrument som används. Det är också
viktigt att denna person har god insikt om de förhållanden som råder på
den aktuella arbetsplatsen.
Om det finns buller med väsentliga inslag av högfrekvent ljud, t.ex. vissa
blåsljud, kan en mätning av ljudnivån medföra att ljudets verkliga nivå
underskattas på grund av mätfel (se avsnittet ”Mätning”).
Till 7 § Resultaten från bestämningen av bullerexponeringen enligt 6 §
dokumenteras som en del av riskbedömningen.
Åtgärder
Till 8 § När man, t.ex. genom mätningar, konstaterat att det finns hälso-
risker är nästa steg att vidta åtgärder. Ofta är förhållandena sådana att
det fordras en noggrann genomgång av arbetslokalerna och källorna till
det aktuella bullerproblemet. När man upprättar föreskriven handlings-
AFS 2005:16
30
plan kan det vara lämpligt att försöka gradera källorna från störningssyn-
punkt, hur många som berörs av bullerproblemet, vilken åtgärdsprincip
man kan använda, vad det kommer att kosta och vad resultatet av åtgär-
derna kommer att bli.
En sänkning av ljudnivån är värdefull, även om den inte utesluter beho-
vet av hörselskydd. En förbättring ökar komforten och möjligheterna till
talkommunikation. Samtidigt minskar den risken för hörselskada i de fall
då hörselskydd av någon anledning inte ger full säkerhet. Vid exponering
för buller med hög ljudnivå är det viktigt att det finns tillgång till paus-
utrymme med låg ljudnivå, som gör det möjligt att vila hörseln och ger
tillfälle att ta av hörselskydden. Regler om pausutrymmen finns även i
föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.
Ett systematiskt bullerbekämpningsarbete kräver god planering och
lämpligt val av åtgärder. Ofta kan man behöva kombinera åtgärder enligt
4 §. Det är också viktigt att ta hänsyn till aktuell teknisk utveckling och de
möjligheter som finns att begränsa bullret.
Det är viktigt att välja mindre bullrande maskiner. Det gäller såväl vid in-
köp som vid inhyrning av maskin. På så sätt minskas behovet av åtgärder
när maskinen är installerad. Åtgärder i efterhand kan bli kostsamma och
ger i regel sämre resultat.
Användning av maskiner som konstruerats för en låg bullernivå kan ofta
vara en förutsättning för att kraven på både en fullgod arbetsmiljö och en
effektiv produktion skall kunna tillgodoses. En begränsning av maskin-
bullret kan också vara nödvändig för att man skall kunna uppfylla an-
givna exponeringskrav på maskinens operatörsplats och undvika hörsel-
skydd. Om det är motiverat kan köpare vid upphandling avtala om ljud-
garantier i köpekontraktet. Se även punkt f) i kommentarerna till 5 §.
Det är viktigt att maskiner installeras och underhålls så att de avger så lite
buller som möjligt. Enligt föreskrifterna om maskiner och vissa andra tek-
niska anordningar gäller att bruksanvisningen, vid behov, skall ange de
krav som gäller vid installation och montering för att minska buller eller
vibrationer (t.ex. användning av dämpare, fundamentets typ och massa
osv.). Tillhörande serviceanvisningar kan även innehålla råd om nödvän-
digt underhåll för att hindra att bullret ökar i onödan på grund av för-
slitning.
Vid många tillfällen, t.ex. när man använder vissa typer av roterande eller
slående maskiner, kan bearbetningsljudet vara väsentligt starkare än det
ljud som själva maskinen avger. Då är uppgifter om maskinbullret av
begränsad betydelse för en bedömning av det totala bullret under en
AFS 2005:16
31
arbetsprocess. Där starkt bearbetningsljud förekommer kan det vara
lämpligt att överväga en övergång till annan arbetsmetod.
Byte av arbetsmetod, byte till mindre bullrande maskin eller maskintyp,
bullerbegränsande åtgärder på maskin eller annan bullerkälla och in-
byggnad av bullerkälla har fördelen att begränsa bullret även i maskinens
omedelbara närhet. Vidare kan arbetsrotation utjämna bullerbelast-
ningen mellan arbetstagare.
Kraftigt buller kan i vissa verksamhetsgrenar orsakas av oförsiktig mate-
rialhantering och från bullersynpunkt olämpliga arbetsrutiner. Det är där-
för viktigt att material, maskiner och redskap hanteras så att onödigt bul-
ler inte uppstår.
Vissa slags utrustningar och komponenter t.ex. fläktar, pumpar, hydraul-
aggregat, transformatorer och kompressorer kan ofta placeras i särskilda
utrymmen. Uppställningen behöver dock planeras med hänsyn till ser-
vicepersonalens bullerexponering. Om flera aggregat placeras i samma
utrymme kan det vara lämpligt att vidta åtgärder så att alla aggregat i ut-
rymmet vid service kan stängas av samtidigt. Det är viktigt att använda
hörselskydd vid arbete i inbyggnader med bullrande maskiner eller ut-
rustningar.
Regler om avskilda lokaler finns i föreskrifterna om arbetsplatsens ut-
formning.
Ljudspridningen kan begränsas och ljudnivån på avstånd från bullerkäl-
lan sänkas genom att tak- och väggpartier görs ljudabsorberande. En
ökad ljudabsorption minskar också andelen störande ljudreflexer vilket
förbättrar möjligheterna att uppfatta tal och riktningsbestämma ljud. Ofta
kan det också vara fördelaktigt att dela upp en lokal i skilda utrymmen
med effektivt ljudisolerande och ljudabsorberande väggar eller skärmar.
På så sätt kan man avskärma den verksamhet som bullrar mest. Uppsätt-
ning av ljudabsorbenter och avskärmningar sänker dock inte ljudnivån
påtagligt i ljudkällans närhet.
Genom att ställa upp vibrerande maskiner på fjädrande element, ofta i
kombination med tunga fundament, kan man begränsa ljudspridning via
byggnadsstommen till omgivande delar av byggnaden.
Vid planering av åtgärder mot buller är det angeläget att även beakta
åtgärdernas påverkan på andra arbetsmiljöfaktorer.
Till 9 § Möjligheterna att meddela sig med varandra kan ordnas på olika
sätt. Som exempel kan nämnas radio- eller trådöverfört tal, signalering
med hand- eller armrörelser samt utplacering av annan person inom hör-
AFS 2005:16
32
och talavstånd. Förekommer behov av kommunikation ofta och under
längre tid, är det lämpligt att ordna en permanent lösning.
Till 10 § Regler om varningsskyltar finns även i föreskrifterna om arbets-
platsens utformning och i föreskrifterna om varselmärkning och varsel-
signalering på arbetsplatser.
Till 11 § Regler om arbetsanpassning finns även i föreskrifterna om
arbetsanpassning och rehabilitering. Se även punkt c) i kommentarerna
till 5 §.
Hörselskydd
Till 12 § Exempel då användning av hörselskydd kan godtas för att be-
gränsa hörselskaderisken är:
a) Verksamhet där inga rimliga tekniska eller organisatoriska åtgärder
kan genomföras för att sänka bullerexponeringen till riskfri nivå.
b) Arbete under en begränsad övergångstid då permanenta bullerbe-
gränsande åtgärder genomförs.
c) Arbete under korta, sällan förekommande exponeringstillfällen där det
är svårt att genomföra bullerbegränsande åtgärder.
I verksamhet som medför exponering för buller med höga ljudnivåer är
det viktigt att hörselskydden bärs oavbrutet. Även korta avbrott minskar
starkt den avsedda skyddsverkan. Det är dock viktigt att planera verksam-
heten så att det finns ”bullerpauser” då hörselskydden kan tas av. Även
vid ljudnivåer omkring 75–80 dB(A) kan det vara motiverat att använda
hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada
vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §. Använd-
ning av hörselskydd vid dessa lägre ljudnivåer kan även vara aktuellt för
arbetstagare som samtidigt exponeras för buller och ototoxiska ämnen
eller för buller och vibrationer.
Det är viktigt att val och utprovning av hörselskydd görs omsorgsfullt så
att de ger så lite besvär som möjligt. Väsentligt är också att hänsyn tas till
bullrets nivå och frekvensinnehåll. Vid musikutövning eller när man be-
höver uppfatta tal eller i andra situationer när det är viktigt att kunna upp-
fatta mer högfrekventa ljud är det lämpligt att använda hörselskydd som
ger ungefär samma dämpning för låga och höga frekvenser. För arbetsta-
gare med nedsatt hörsel är ett noggrant val av hörselskydd av speciell
betydelse med tanke på möjligheten att kunna uppfatta tal och annan
viktig ljudinformation.
AFS 2005:16
33
Information om val och användning av hörselskydd finns bl.a. i standar-
den SS-EN 458 samt i Arbetsmiljöverkets publikationer Buller och buller-
bekämpning, Personlig skyddsutrustning, Din personliga skyddsutrust-
ning och Med örat i centrum – Förebyggande hörselvård.
Hörselskydd kan lämpligen provas ut i samband med de i 16 § före-
skrivna hörselundersökningarna. Då kan man även informera om hur de
ska användas.
Det ska särskilt framhållas att det är viktigt att underhålla hörselskydd väl
och att t.ex. byta ut tätningsringar på hörselkåpor vid behov. Eftersatt
underhåll kan allvarligt försämra hörselskyddens funktion. Smutsiga
skydd kan dessutom orsaka klåda och infektioner.
Den typ av olycksrisk som åsyftas är att arbetstagaren på grund av hör-
selskydd inte hör varningssignaler eller en annalkande fara.
Regler om användning av personlig skyddsutrustning finns i föreskrif-
terna om användning av personlig skyddsutrustning.
Gränsvärden
Till 13 § Se kommentarer till 3 §.
Information och utbildning
Till 14 § Information kan också behövas för att motverka negativa effek-
ter på hälsa och säkerhet orsakade av icke hörselskadligt buller. Gene-
rella regler om arbetstagarnas kunskaper finns i föreskrifterna om syste-
matiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetstagarnas medverkan
Till 15 § Generella regler om arbetstagarnas medverkan finns i föreskrif-
terna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Hörselundersökning
Till 16 § Kravet på hörselundersökningar har syftet att tidigt kunna upp-
täcka en begynnande hörselskada och därmed genom olika åtgärder
förebygga att skadan förvärras. Genom regelbundna undersökningar kan
man spåra påverkan redan innan personen själv uppmärksammar för-
sämrad hörsel. Kunskap om arbetstagarnas hörselstatus är också viktig
för att kunna identifiera och åtgärda de problem som medföljer en ned-
satt hörsel.
AFS 2005:16
34
Det är viktigt att såväl läkare som annan personal som arbetar med hör-
selundersökningar har genomgått relevant utbildning om hur dessa ska
genomföras och hur resultaten ska tolkas.
Hörselundersökning genomförs lämpligen första gången i samband med
nyanställning.
Därefter kan regelbundna undersökningar företas med ett till tre års inter-
vall. Det längre tidsintervallet kan tillämpas vid ljudnivåer omkring
80–85 dB(A). Vid högre nivåer kan undersökningarna behöva upprepas
oftare.
Det är lämpligt att undersökning med tonaudiometri omfattar minst frek-
vensområdet 500–8 000 Hz. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka
en begynnande hörselskada, är det viktigt att hörselundersökningen ge-
nomförs så att en så låg hörtröskelnivå som möjligt kan bestämmas uti-
från vad den aktuella undersökningssituationen medger.
Det är viktigt att hörselvårdspersonal och berörda arbetstagare diskuterar
resultatet av undersökningen liksom t.ex. val och korrekt användning av
hörselskydd. Vid hörselundersökning är det också lämpligt att arbets-
tagarna medför aktuellt hörselskydd för kontroll.
Hörselundersökning relaterad till de undre insatsvärdena kan t.ex. vara
aktuell för arbetstagare som samtidigt exponeras för buller och oto-
toxiska ämnen eller för buller och vibrationer.
Regler och råd om t.ex. information till arbetstagare i samband med un-
dersökningar finns i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.
Till 17 § För att läkare eller annan vårdpersonal ska kunna lämna ut upp-
gifter om hörselkontrollerna krävs den undersöktes samtycke enligt
Sekretesslagen (SFS 1980:100) eller lagen om Yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område (SFS 1998:531). Det möter dock inget hinder att
lämna en resultatsammanställning för grupper av undersökta, förutsatt
att enskilda individer inte kan identifieras.
Till 18 § Det kan vara svårt att avgöra när det finns behov av omplace-
ring. I vissa lindriga fall kan åtgärderna begränsas till god information om
risken för en ytterligare försämring av hörseln, bättre personlig skydds-
utrustning och täta hörselundersökningar.
Omplacering av svårbedömda fall kan kräva samråd med audiologisk
expertis. För att kontrollera att hörselnedsättningen inte fortskrider efter
en omplacering är det viktigt att hörselundersökningar genomförs med
lämpliga tidsintervall.
ARBETSMILJÖVERKET
Publikationsservice
Box 1300 •
171 25 SOLNA
Tfn: 08-730 97 00 •Telefax: 08-735 85 55
ISBN 91-7930-455-9
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 2005:16
BULLER
Omslag 16 2005 Buller 05-03-30 16.12 Sida 1