AFS 2005:2

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

AFS 2005:2

TILLVERKNING AV VISSA

BEHÅLLARE, RÖRLEDNINGAR

OCH ANLÄGGNINGAR

TILLVERKNING AV VISSA

BEHÅLLARE, RÖRLEDNINGAR

OCH ANLÄGGNINGAR

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillverkning av vissa

behållare, rörledningar och anläggningar samt allmänna råd om

tillämpningen av föreskriferna.

ISBN 91-7930-439-7

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2, Box 153,

791 24 Falun.

Tel 023-457 00

Telefax 023-222 69

e-post:

falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8, Box 2555,

403 17 Göteborg.

Tel 031-743 72 00

Telefax 031-13 50 60

e-post:

goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8,

871 32 Härnösand.

Tel 0611-885 00

Telefax 0611-184 10

e-post:

harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 A, Box 438,

581 04 Linköping.

Tel 013-37 08 00

Telefax 013-10 44 20

e-post:

linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A,

972 33 Luleå.

Tel 0920-24 22 60

Telefax 0920-24 22 99

e-post:

lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47, Box 21019,

200 21 Malmö.

Tel 040-38 62 00

Telefax 040-12 64 07

e-post:

malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Englundavägen 5, Box 1259,

171 24 Solna.

Tel 08-475 01 00

Telefax 08-764 49 72

e-post:

stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8,

903 36 Umeå.

Tel 090-17 07 00

Telefax 090-77 40 19

e-post:

umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A,

352 31 Växjö.

Tel 0470-74 80 00

Telefax 0470-74 80 48

e-post:

vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20, Box 1622,

701 16 Örebro.

Tel 019-21 95 00

Telefax 019-26 09 39

e-post:

orebro@av.se

Utgivare: Maria Hagberg Forss

Elanders Gotab 46303, Stockholm 2004

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-

sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

AFS 2005:2

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillverkning av vissa

behållare, rörledningar och anläggningar.

Allmänt

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Behållare och rörledningar

Klassning av innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Klassning av behållare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Klassning av rörledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Allmänna bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Grundläggande säkerhetskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Kontroll av behållare och rörledningar . . . . . . . . . . . . . . .

11

Leveransdokumentation och märkning . . . . . . . . . . . . . .

12

Anläggningar

Klassning av anläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Allmänna bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Grundläggande säkerhetskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Anläggningskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Avslutande bestämmelser

Ingrepp i trycksatta system. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Klausul om ömsesidigt erkännande. . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Ackrediteringsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Bilaga 1: Grundläggande säkerhetskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om tillverkning av vissa behållare, rörledningar

och anläggningar

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

34

Kommentarer till vissa paragrafer och avsnitt

Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

35

Definitioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

36

Behållare och rörledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38

Anläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

46

Avslutande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

50

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . .

52

5

AFS 2005:2

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om tillverkning av vissa behållare,

rörledningar och anläggningar

Beslutade den 27 januari 2005

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande föreskrifter¹⁾.

Allmänt

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller för konstruktion, tillverkning och uppförande

av behållare, rörledningar och anläggningar, med följande undantag:

Undantag för behållare.

• Behållare som omfattas av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter

(AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar eller motsvarande regler

i något annat land inom EES.

• Behållare som omfattas av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

(AFS 1993:41) med föreskrifter om enkla tryckkärl eller motsvarande

regler i något annat land inom EES.

• Cisterner som är avsedda för brandfarlig vätska, för vilka föreskrifter

har meddelats med stöd av förordningen (SFS 1988:1145) om brand-

farliga och explosiva varor.

• Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell

transport som avses i den Europeiska överenskommelsen om inter-

nationell transport av farligt gods på väg (ADR).

• Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell

transport som avses i det internationella reglementet om befordran

av farligt gods med järnväg (RID).

• Behållare som är avsedda att användas för sådan internationell

transport som avses i det internationella reglementet om befordran

av farligt gods med luftfartyg (ICAO-TI).

• Behållare som är avsedda att användas för sådan nationell transport

av farligt gods för vilken föreskrifter har meddelats med stöd av la-

gen (SFS 1982:821) om transport av farligt gods.

¹⁾

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av

den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande standarder och före-

skrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204,

21.7.1988, s 37, Celex 31998 L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets

direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1988, s 18 Celex 31998 L0048). Utkom från trycket

den 22 februari 2005

AFS 2005:2

6

• Behållare som är avsedda för kärntekniska anläggningar för vilka

Statens Kärnkraftinspektion har utfärdat föreskrifter och villkor en-

ligt lagen (SFS 1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Undantag för rörledningar.

• Rörledningar som omfattas av AFS 1999:4 eller motsvarande regler i

något annat land inom EES.

• Rörledningar avsedda för brandfarlig vätska, för vilka föreskrifter har

meddelats med stöd av förordningen (SFS 1988:1145) om brandfar-

liga och explosiva varor och som används mellan, till eller från cis-

tern.

• Rörledningar avsedda för naturgas, för vilka föreskrifter har medde-

lats med stöd av förordningen (SFS 1988:1145) om brandfarliga och

explosiva varor.

• Rörledningar avsedda för vatten med en temperatur av högst +65°C.

Undantag för anläggningar.

• Anläggningar och del av anläggningar som är aggregat.

• Kärntekniska anläggningar för vilka Statens Kärnkraftinspektion har

utfärdat föreskrifter och villkor enligt lagen (SFS 1984:3) om kärntek-

nisk verksamhet.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angi-

ven betydelse.

Aggregat

Flera tryckbärande anordningar som satts

samman av en tillverkare för att bilda en inte-

grerad och funktionell enhet. Som aggregat

betraktas dock i dessa föreskrifter endast så-

dana som omfattas av AFS 1999:4 eller mot-

svarande regler i något annat land inom EES.

Anläggning

Samtliga trycksatta anordningar som är mon-

terade inom ett arbetsställes verksamhetsom-

råde.

Avsäkringskrets

Del av processanläggning eller anläggning

som är separat avsäkrad och går att stänga av

mot processen eller anläggningen i övrigt.

AFS 2005:2

7

Behållare

En sammanfattande benämning på vakuum-

kärl, tryckkärl, cistern och lågtrycksgasbehål-

lare.

Cistern

En behållare som är konstruerad för att inne-

hålla vätska där gastrycket ovanför vätskan

inte överstiger atmosfärstrycket med mer än

0,5 bar.

EES

Det Europeiska ekonomiska samarbetsområ-

det.

Fluid

Gaser, vätskor eller ångor i ren fas samt bland-

ningar av dessa. En fluid kan innehålla fasta

ämnen (en suspension).

Hetolja

Olja som används som värmebärare i värme-

system med temperatur över 110°C.

Krav G

Krav på att grundläggande säkerhetskrav i Bi-

laga 1 skall uppfyllas.

Krav K

Krav på kontroll av kontrollorgan enligt 22 §.

Lågtrycksgasbehållare

Ett tryckkärl som är konstruerat för att inne-

hålla gas med ett gastryck som inte överstiger

0,5 bar.

Montering

Uppställning på ett arbetsställe och infogning i

en anläggning av trycksatta anordningar.

Naturgas

Gasblandning som till övervägande del inne-

håller metan.

Permanenta förband

Ett förband som inte kan tas isär annat än med

förstörande metoder.

Processanläggning

Flera trycksatta anordningar som tillsammans

bildar en integrerad och funktionell enhet av-

sedd för en särskild process.

AFS 2005:2

8

Rörledning

Rör, kopplingar, rörtillbehör, expansionskom-

ponenter, slangar eller andra tryckbärande de-

lar som är avsedda för transport av fluider och

är hopfogade för att integreras i ett tryckbä-

rande system.

Transportrörledning

En rörledning avsedd för transport av fluider

till eller från en anläggning.

Tryck

Tryck jämfört med atmosfärstrycket, d.v.s.

övertryck. Undertryck utrycks med negativt

värde.

Tryckkärl

En behållare som konstruerats och tillverkats

för att innehålla fluider under tryck. Till tryck-

kärlet räknas sådana delar som är direkt fo-

gade till behållaren fram till anslutningspunk-

ten till någon annan anordning. Ett tryckkärl

kan innehålla ett eller flera rum.

Tryckbärande anordning Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och

tryckbärande tillbehör. Som tryckbärande an-

ordning betraktas dock i dessa föreskrifter en-

dast sådana tryckbärande anordningar som

omfattas av AFS 1999:4.

Trycksatt anordning

En sammanfattande benämning på tryckkärl,

vakuumkärl, cistern och rörledning.

Vakuumkärl

En behållare som är konstruerad så att det i

den råder, eller kan utvecklas, ett tryck som un-

derstiger atmosfärstrycket.

Öppen cistern

En cistern som har en öppen förbindelse med

atmosfären, där gastrycket ovanför vätskeytan

normalt inte väsentligt avviker från atmosfärs-

trycket.

AFS 2005:2

9

Behållare och rörledningar

Klassning av innehåll

3 § Innehåll i behållare och rörledningar klassas som 1a om där finns en

fluid som är

• explosiv

• mycket brandfarlig

• extremt brandfarlig

• oxiderande

• giftig

• mycket giftig

• frätande; endast R35

• cancerframkallande; endast R45 och R49

• mutagen; endast R46

• reproduktionstoxisk; endast R60 och R61

• hetolja

eller en fluid som används i anordning med högsta temperatur över fluid-

ens flampunkt.

Innehåll klassas som 2a om det inte har klassats som 1a.

Klassning av behållare

4 § Behållare omfattas av krav beroende på volym och innehåll enligt

följande:

Krav G: innehåll 1a och volym över 1000 liter.

Krav K: innehåll 1a och volym över 5000 liter.

Krav G: innehåll 2a med en temperatur över + 65°C och volym över

50 000 liter.

Krav K: innehåll 2a med en temperatur över + 65°C och volym över

500 000 liter.

5 § Behållare som innehåller flera rum klassas enligt 4 § för alla rum och

innehåll som är aktuella.

• Behållaren klassas därefter enligt krav G om den därvid i något avse-

ende klassats enligt krav G.

• Behållaren klassas därefter enligt krav K om den därvid i något avse-

ende klassats enligt krav K.

AFS 2005:2

10

Klassning av rörledning

6 § Transportrörledning omfattas av krav som beror på nominell diame-

ter, tryck, temperatur och innehåll enligt diagrammen 6 till 9 i Bilaga 2 i

AFS 1999:4. Härvid skall

• diagrammen 6 och 7 tillämpas för gas, kondenserad gas, under tryck

löst gas, ångor samt vätskor vars ångtryck vid högsta tillåtna tempe-

ratur överstiger med mer än 0,5 bar det normala atmosfärtrycket

(1,013 bar),

• diagrammen 8 och 9 tillämpas för vätskor vars ångtryck, vid högsta

tillåtna temperatur, är högst 0,5 bar över det normala atmosfär-

trycket (1,013 bar),

• diagrammen 6 och 8 tillämpas för rörledningar med innehåll 1a,

• diagrammen 7 och 9 tillämpas för rörledningar med innehåll 2a.

Som ”PS” i diagrammen 6 till 9 sätts vid denna klassning in det högsta

tryck som tillverkaren använt vid hållfasthetsdimensioneringen.

Rörledningen klassas därvid som omfattande av krav G och K enligt

följande.:

• Krav G: Kategorierna I, II och III i diagram 6, 7, 8 och 9.

• Krav K: Kategorierna II och III i diagram 6, 7, 8 och 9.

Vid klassningen skall grenledningar med mindre diameter än sin huvud-

ledning klassas som tillhörande denna fram till och med första avstäng-

ningsventilen räknat från huvudledningen.

Undantagna vid klassningen är de delar av en transportrörledning som

har innehåll 2a och har en drifttemperatur på högst 120°C och som är för-

lagda på ett så särskilt skyddat sätt att detta ger betryggande säkerhet,

vilka inte behöver klassas som omfattande av krav K.

Allmänna bestämmelser

7 § Alla behållare och rörledningar med tillhörande säkerhetsutrustning

skall vara konstruerade och tillverkade enligt en god teknisk praxis som

gäller i något land inom EES. Dock skall hänsyn tas till specifika lokala

förhållanden t.ex. klimatpåverkan på anordningar som är placerade ut-

omhus.

Till god teknisk praxis hör att anordningarna ger tillfredställande säkerhet

med hänsyn till material, konstruktion, utförande och utrustning. De skall

dessutom vara konstruerade och tillverkade så att det underhåll och den

tillsyn, som behövs av säkerhetsskäl, kan utföras på ett tillfredsställande

sätt.

AFS 2005:2

11

Grundläggande säkerhetskrav

8 § Behållare och transportrörledningar som omfattas av krav G enligt

4–6 §§, samt tillhörande säkerhetsutrustning, skall uppfylla de relevanta

grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 eller likvärdiga regler som gäl-

ler i något annat land inom EES.

Anordningen skall vara konstruerad och tillverkad enligt de principer som

anges i Bilaga 1. Risker som härrör direkt från tryck anses dock normalt

inte vara betydande för behållare som omfattas av föreliggande föreskrif-

ter. Anordningen skall vidare vara konstruerad och tillverkad så att före-

skriven besiktning och kontroll kan utföras på ett tillfredsställande sätt.

Tillverkaren av anordningen skall ha ett kvalitetsstyrningssystem för att

säkerställa att den tillverkade anordningen överensstämmer med de krav

som specificerats vid konstruktionen av densamma.

Kontroll av behållare och rörledningar

9 § Behållare och transportrörledningar som omfattas av krav K enligt

4–6 §§ får avlämnas för att tas i bruk endast om de har genomgått kon-

struktionskontroll enligt 10 § och tillverkningskontroll enligt 11 §.

10 § Konstruktionskontroll skall ha utförts av ett kontrollorgan enligt

22 §. Vid konstruktionskontrollen skall ha granskats hur tillverkaren upp-

fyller kraven i 8 §. Härvid skall tillverkningsunderlaget ha granskats med

avseende på material, konstruktion, utförande och omfattning av oförstö-

rande och förstörande provning. Om tillfredsställande beräkningsmetod

saknas skall konstruktionen ha bedömts genom lämplig undersökning,

t.ex. genom töjningsmätning. Vid konstruktionskontroll skall anord-

ningen ha bedömts med hänsyn till bestämmelserna i dessa föreskrifter.

11 § Tillverkningskontroll skall ha utförts av ett kontrollorgan enligt 22 §.

Tillverkningskontrollen skall ha omfattat granskning av tillverknings-

handlingar, in- och utvändig undersökning samt tryckkontroll.

Vid granskning av tillverkningshandlingar skall ha kontrollerats att kon-

struktionskontroll har utförts med tillfredsställande resultat, samt att öv-

riga handlingar som har betydelse för anordningens säkerhet är korrekta.

Vid in- och utvändig undersökning skall ha kontrollerats att anordningen

är utförd enligt vid konstruktionskontrollen granskade tillverkningshand-

lingar och dessa föreskrifter samt att inga avvikelser som har betydelse

för säkerheten finns.

AFS 2005:2

12

Leveransdokumentation och märkning

12 § Behållare och transportrörledningar som omfattas av krav G enligt

4–6 §§ skall vara märkta i tillämpliga delar och etiketterade enligt punkt

3.3 i Bilaga 1. Detta gäller dock inte för cisterner och lågtrycksgasbehål-

lare som är avsedda att ingå i byggnadsverk och som är CE-märkta enligt

reglerna i EG:s direktiv om byggprodukter (89/106/EEG).

13 § Behållare och transportrörledningar som omfattas av krav G enligt

4–6 §§ skall, när de avlämnas för att tas i bruk, åtföljas av en av tillverka-

ren utfärdad försäkran att anordningen uppfyller kraven i 8 §. Detta gäller

dock inte CE-märkta cisterner och lågtrycksgasbehållare som är avsedda

att ingå i byggnadsverk och som uppfyller reglerna för bestyrkande av

överensstämmelse med tekniska specifikationer i EG:s direktiv om bygg-

produkter. Anordningarna skall vidare åtföljas av driftinstruktioner på

svenska enligt kraven i punkt 3.4 i Bilaga 1.

Anläggningar

Klassning av anläggningar

14 § Inför denna klassning delas anläggningarna upp i avsäkringskret-

sar.

En avsäkringskrets omfattas av krav G om den avser att innehålla något

av följande

• behållare som omfattas av krav G enligt 4–5 §§

• tryckkärl och rörledningar som tillhör någon av kategorierna I, II, III

och IV enligt AFS 1999:4

• enkla tryckkärl enligt AFS 1993:41 med PxV över 200 barliter.

En avsäkringskrets omfattas av krav K om den avser att innehålla något

av följande

• behållare som omfattas av krav K enligt 4–5 §§

• tryckkärl och rörledningar som tillhör någon av kategorierna II, III

och IV enligt AFS 1999:4

• enkla tryckkärl enligt AFS 1993:41 med PxV över 1000 barliter.

15 § Den som uppför en processanläggning eller del av en anläggning,

som inte är ett aggregat, och som består av en eller flera avsäkringskret-

sar som omfattas av krav G enligt 14 § skall upprätta en anläggningsdo-

kumentation med flödesschema.

Dokumentationen skall innehålla en beskrivning av anläggningens om-

fattning och hur den har delats upp i avsäkringskretsar. För att man skall

kunna klassa avsäkringskretsarna enligt 14 § krävs en förteckning över

AFS 2005:2

13

och kravspecifikationer för de aggregat och anordningar som avses ingå.

Dokumentationen skall även innehålla de driftförutsättningar som be-

hövs för klassningen.

Allmänna bestämmelser

16 § Alla anläggningar skall vara utformade och uppförda så att säker-

heten är betryggande. De skall också vara utformade så att det underhåll

och den tillsyn som behövs av säkerhetsskäl kan utföras på ett tillfreds-

ställande sätt.

Grundläggande säkerhetskrav

17 § Processanläggningar eller andra delar av anläggningar som består

av avsäkringskretsar som omfattas av krav G och som inte är aggregat,

skall uppfylla de grundläggande säkerhetskraven som ges för anlägg-

ningar i Bilaga 1.

Innan sådana anläggningar uppförs skall riskerna ha analyserats eller an-

dra åtgärder ha vidtagits som kan säkerställa att dessa kan utformas och

monteras så att de ger betryggande säkerhet. Dessa åtgärder skall också

ha legat till grund för kravspecifikationerna för de trycksatta anordningar

och aggregat som ingår. De skall dessutom vara utförda så att före-

skriven besiktning och kontroll kan utföras på ett tillfredställande sätt.

Detta gäller även för anläggningar eller de delar av dem som ingår i tek-

niska system där det följer av krav i annan föreskrift som säger att de

skall uppfylla grundläggande tekniska säkerhetskrav.

Anläggningskontroll

18 § Processanläggningar eller andra delar av anläggningar som består

av avsäkringskretsar som omfattas av krav K enligt 14 §, får tas i bruk en-

dast om de har genomgått anläggningskontroll enligt 19 och 20 §§. Kon-

trollen skall ha utförts av ett kontrollorgan enligt 22 §. Dessutom skall an-

läggningar och ingående anordningar uppfylla de villkor för att få tas i

bruk som finns i annan föreskrift.

Anläggningskontroll kan även utföras när det följer av åtgärder som

grundas på krav i annan föreskrift på att brukaren genom kontroll skall

visa att en anläggning eller del av den uppfyller grundläggande tekniska

säkerhetskrav.

AFS 2005:2

14

19 § Vid anläggningskontrollen skall ha granskats hur kraven i 17 § har

uppfyllts. Anläggningsdokumentationen som upprättats enligt 15 § och

erforderliga montageinstruktioner skall ha granskats före uppförandet.

Anläggningen skall efter uppförandet ha granskats för att kontrollera att

den är utförd enligt bedömd anläggningsdokumentation, montagein-

struktioner och dessa föreskrifter och att det inte finns några avvikelser

som har betydelse för säkerheten:

• För ingående vakuumkärl, cisterner och lågtrycksgasbehållare för

vilka det ställs krav på tillverkningskontroll i 11 §, skall ha kontrolle-

rats att kontrollen har utförts och att anordningarna är lämpliga att

ingå i anläggningen med hänsyn till anläggningens beräknings- och

driftförutsättningar.

• För ingående CE-märkta tryckbärande anordningar, CE-märkta enkla

tryckkärl och CE-märkta aggregat skall försäkran om överensstäm-

melse och övriga erforderliga handlingar ha granskats i syfte att be-

döma om dessa anordningar och aggregat är lämpliga att ingå i an-

läggningen med hänsyn till anläggningens beräknings- och driftför-

utsättningar.

• För ingående CE-märkta cisterner och lågtrycksgasbehållare som av-

ses ingå i byggnadsverk, skall godkännandet eller bestyrkandet av

överensstämmelse med tekniska specifikationer ha granskats, i syfte

att bedöma om dessa cisterner och lågtrycksgasbehållare är lämp-

liga att ingå i anläggningen med hänsyn till anläggningens beräk-

nings- och driftförutsättningar.

• För övriga ingående trycksatta anordningar skall en bedömning ha

gjorts av om de är lämpliga att ingå i anläggningen med hänsyn till

anläggningens beräknings- och driftförutsättningar.

• För ingående anordningar, som uppfyller reglerna i föreskrifter från

annan svensk myndighet eller motsvarande regler i något annat

land inom EES, skall en bedömning ha gjorts av om behållaren är

lämplig att ingå i anläggningen med hänsyn till aktuella föreskrifter

och anläggningens beräknings- och driftförutsättningar.

20 § I anläggningskontrollen skall ha ingått konstruktionskontroll enligt

10 § och tillverkningskontroll enligt 11 § av förband mellan följande ob-

jekt:

• behållare som omfattas av krav K enligt 4–5 §§,

• tryckkärl och rörledningar i kategori II, III och IV enligt AFS 1999:4,

• enkla tryckkärl enligt AFS 1993:41 med PxV över 1000 barliter,

• anslutande transportrörledningar som omfattas av krav K enligt 6 §,

• tryckbärande tillbehör och säkerhetsutrustning som hör till dessa

uppräknade anordningar.

AFS 2005:2

15

Avslutande bestämmelser

Ingrepp i trycksatta system

21 § Vid montering av tillkommande anordningar eller nya delar till en

anläggning eller transportrörledning, som redan tidigare tagits i drift eller

uppfyllt villkoren för att få avlämnas för att tas i bruk enligt 18 §, skall be-

rörd del av anläggningen eller rörledningen normalt stängas av och gö-

ras trycklös.

Endast företag som särskilt certifierats för sådant arbete av ett certifie-

ringsorgan enligt 22 § får montera och infoga tryckkärl, vakuumkärl, rör-

ledningar i avsäkringskretsar och transportrörledningar som inte är av-

stängda och gjorts trycklösa.

Klausul om ömsesidigt erkännande

22 § Kontrollorgan som skall utföra kontroll enligt 9 till 11 §§ och 18 till

20 §§ och punkt 3.1.2 i Bilaga 1, certifieringsorgan som skall utföra be-

dömning/certifiering enligt 21 § och punkt 3.1.2 i Bilaga 1 samt laborato-

rium som skall utföra oförstörande provning enligt punkt 3.1.3 i Bilaga 1

skall ha fått ackreditering för ifrågavarande uppgift enligt lagen

(SFS 1992:1119) om teknisk kontroll. Sådan kontroll, bedömning, certifie-

ring och oförstörande provning kan även utföras av kontrollorgan, certi-

fieringsorgan respektive laboratorium i tredjepartsställning från annat

land inom EES, om:

• kontrollorganet är ackrediterat för uppgiften mot kraven i relevant

standard i EN 45 000-serien av ett ackrediteringsorgan som uppfyller

och tillämpar för bedömning kraven i ISO TR 17010 eller på annat

sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkes-

mässig kompetens samt garantier om oberoende.

• certifieringsorganet är ackrediterat för uppgiften mot kraven i rele-

vant standard i EN 45 000-serien av ett ackrediteringsorgan som

uppfyller och tillämpar för bedömning kraven EN 45 010 eller på an-

nat sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yr-

kesmässig kompetens samt garantier om oberoende.

• laboratoriet är ackrediterat för uppgiften mot kraven i standarden

ISO/IEC 17025 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tilläm-

par kraven i EN 45 003 eller på annat sätt erbjuder motsvarande ga-

rantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garan-

tier om oberoende.

AFS 2005:2

16

Ackrediteringsområden

23 § Vid ackreditering av organ enligt 22 § gäller följande ackredite-

ringsområden:

• kontroll enligt 9–11 §§ och 18–20 §§,

• kontroll enligt punkt 3.1.2 i Bilaga 1,

• certifiering enligt punkt 3.1.2 i Bilaga 1,

• certifiering enligt 21 §,

• oförstörande provning enligt punkt 3.1.3 i Bilaga 1.

Bestämmelser om straff

24 § Bestämmelserna i 10, 11 och 18 §§ samt 21 § andra stycket utgör

föreskrifter enligt 4 kap 2 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Brott mot

nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 § samma lag medföra böter.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2006. Samtidigt upphävs Ar-

betarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:6) om tryckkärl och andra

tryckbärande anordningar samt Arbetarskyddsstyrelsens meddelande

1978:37 om tillämpning av Tryckkärlskommissionens Rörledningsnormer.

De nya föreskrifterna hindrar dock inte att behållare, rörledningar och an-

läggningar enligt 1 §, som följer bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrel-

sens föreskrifter (AFS 1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande an-

ordningar i dess lydelse den 31 december 2005, släpps ut på marknaden,

avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december

2006. Behållare, rörledningar och anläggningar som följer sådana regler

och som släppts ut på marknaden senast den 31 december 2006 får även

därefter avlämnas för att tas i bruk eller tas i drift.

De nya föreskrifterna hindrar dock inte att ingrepp i trycksatta anordningar

utförs på sådant sätt som följer av bestämmelserna i Arbetarskyddsstyrel-

sens föreskrifter (AFS 1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande anord-

ningar i dess lydelse den 31 december 2005 fram till den 31 december 2006

eller till dess certifieringsorgan ackrediterats för uppgiften.

BERTIL REMAEUS

Rune Andersson

Maria Hagberg Forss

AFS 2005:2

17

Bilaga 1

Grundläggande säkerhetskrav

Dessa grundläggande säkerhetskrav är hämtade från Bilaga 1 i Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar

som implementerar EU:s direktiv 97/23/EG om tryckbärande anordningar.

Smärre modifieringar har gjorts för att anpassa dem till att gälla för be-

hållare, rörledningar och anläggningar enligt föreliggande föreskrifter.

Med anordningar avses i denna bilaga vakuumkärl, cisterner, lågtrycks-

gasbehållare och transportrörledningar.

Inledning

1. De grundläggande kraven för anordningar i denna bilaga gäller även

anläggningar när en motsvarande risk finns.

2. Kraven gäller för en viss anordning endast om motsvarande risk finns

för den när den används på ett sätt som tillverkaren rimligen har kun-

nat förutse.

3. Tillverkaren av en anordning skall ha analyserat riskerna för att fast-

ställa vilka som med hänsyn till trycket är tillämpbara på den. Anord-

ningen skall därefter ha konstruerats och framställts med ledning av

denna analys.

4. De grundläggande kraven skall tolkas och tillämpas så, att hänsyn tas

såväl till teknisk nivå och gängse praxis vid tiden för konstruktionen

och tillverkningen som till de tekniska och ekonomiska överväganden

som är förenliga med en hög skyddsnivå för hälsa och säkerhet.

1. ALLMÄNT

1.1 Anordningar skall konstrueras, tillverkas, kontrolleras och, när detta

är aktuellt, utrustas och installeras så, att deras säkerhet garanteras när

de tas i bruk enligt tillverkarens instruktioner eller under omständigheter

som rimligen kan förutses.

1.2 Följande principer skall tillämpas vid tillverkningen i den ordning de

anges:

– Riskerna skall elimineras eller reduceras så mycket som rimligen är

möjligt.

– Lämpliga skyddsåtgärder skall vidtas mot de risker som inte har kunnat

elimineras.

AFS 2005:2

18

– När det behövs skall information medfölja för brukarna om kvarstående

risker och om nödvändiga särskilda åtgärder för att minska riskerna vid

installation eller användning.

1.3 Om det finns en känd eller förutsebar risk för felaktig användning,

skall anordningarna konstrueras så, att risken med sådan felaktig an-

vändning elimineras. Om detta inte är möjligt, skall det i stället på lämp-

ligt sätt anges att de tryckbärande anordningarna inte får användas på

detta sätt.

2. KONSTRUKTION

2.1 Allmänt

Anordningar skall konstrueras korrekt genom att man beaktar alla rele-

vanta faktorer som behövs för att garantera att anordningen är säker un-

der hela den avsedda livslängden.

Dimensioneringen skall inbegripa lämpliga säkerhetsfaktorer som grun-

dar sig på allmänna metoder som är kända för att på ett konsekvent sätt

ge fullgoda säkerhetsmarginaler mot alla relevanta haverifall.

2.2 Dimensionering för erforderlig hållfasthet

2.2.1 Anordningar skall vara konstruerade för att klara belastningarna vid

den avsedda användningen liksom vid andra driftförhållanden som rimli-

gen kan förutses. Följande faktorer skall särskilt beaktas:

– Det inre och det yttre trycket, om det väsentligt avviker från atmosfärs-

trycket.

– Omgivnings- och arbetstemperaturen.

– Det statiska trycket och innehållets vikt vid drift- och provningsförhål-

landena.

– Belastningar från trafik, vind och jordbävningar.

– Reaktionskrafter och -moment som beror av fundament, infästningar,

rörledningar etc.

– Korrosion, erosion, utmattning och liknande.

– Sönderfall av instabila fluider.

Hänsyn skall tas till de olika belastningar som kan förekomma samtidigt.

Därvid skall sannolikheten för deras samtidiga förekomst beaktas.

För att gastrycket i en behållare inte skall anses väsentligt avvika från at-

mosfärstrycket, skall det inre trycket inte överstiga atmosfärtrycket med

mer än 0,03 bar eller underskrida det med mer än 0,0065 bar.

AFS 2005:2

19

2.2.2 Dimensionering för tillräcklig hållfasthet skall i normalfallet utföras

enligt kraven i punkt 2.2.3, vid behov kompletterat med den experimen-

tella dimensioneringsmetod, som beskrivs i punkt 2.2.4.

Den får dock utföras enligt enbart den experimentella dimensionerings-

metod som beskrivs i punkt 2.2.4, då produkten av trycket PS och voly-

men V är mindre än 6000 eller då produkten PS x DN är mindre än 3000.

2.2.3 Beräkningsmetod

a) Inneslutet tryck och andra belastningar

De tillåtna spänningarna hos anordningar skall begränsas med beak-

tande av de haverimekanismer som rimligen kan förutses utifrån driftför-

hållandena. För detta ändamål skall sådana säkerhetsfaktorer användas

som helt och hållet eliminerar samtliga osäkerhetsfaktorer som är knutna

till tillverkningen, de verkliga driftförhållandena, spänningar, beräknings-

modeller liksom materialets egenskaper och beteende.

Dessa beräkningsmetoder skall resultera i tillfredsställande säkerhets-

marginaler enligt tillämpliga krav i avsnitt 7.

Kraven kan uppfyllas genom följande metoder, om nödvändigt i kombi-

nation med varandra:

– Dimensionering med hjälp av formler.

– Dimensionering med hjälp av spänningsanalys.

– Dimensionering med hjälp av brottmekanik.

b) Hållfasthet

Hållfastheten hos en anordning skall fastställas genom lämpliga kon-

struktionsberäkningar.

Speciellt gäller följande:

1. Beräkningstrycket får inte vara lägre än det högsta tillåtna trycket PS.

Hänsyn skall tas till fluidens statiska och dynamiska tryck liksom even-

tuellt sönderfall av instabila fluider. Då en behållare består av olika, åt-

skilda rum under tryck, skall skiljeväggarna vara konstruerade med be-

aktande av det högsta möjliga tryck som kan förekomma i ett rum och

det lägsta möjliga tryck som kan förekomma i rummet bredvid.

2. Beräkningstemperaturerna skall innefatta tillräckliga säkerhetsmargi-

naler.

AFS 2005:2

20

3. Vid dimensioneringen skall alla möjliga kombinationer av temperatur

och tryck som kan uppkomma under rimligen förutsägbara driftförhål-

landen noga beaktas.

4. De maximala spänningarna och spänningskoncentrationerna skall hål-

las inom säkra gränser.

5. Dimensioneringen mot inneslutet tryck skall baseras på tillförlitliga

värden på materialegenskaperna som är grundade på klart bevisade

data, med beaktande av bestämmelserna i punkt 4 liksom av tillräck-

liga säkerhetsfaktorer. De materialegenskaper som skall beaktas inne-

fattar beroende på omständigheterna

– sträckgränsen eller 0,2 % – eller 1,0 % – förlängningsgränsen vid be-

räkningstemperaturen,

– draghållfastheten,

– hållfastheten som funktion av tiden, d.v.s. kryphållfastheten,

– utmattningshållfastheten,

– Youngs modul (elasticitetsmodulen),

– den nödvändiga plastiska formändringsförmågan,

– slaghållfastheten samt

– brottsegheten.

6. Lämpliga förbandsfaktorer skall tillämpas på materialegenskaperna

beroende på främst typen av oförstörande provning, materialegenska-

perna i förbandet och de avsedda driftsförhållandena.

7. Vid dimensioneringen skall särskilt beaktas samtliga skademekanis-

mer som rimligen kan förutses, i synnerhet korrosion, krypning och ut-

mattning, och som motsvarar den användning som anordningen är av-

sedd för. De instruktioner som avses i punkt 3.4 skall fästa uppmärk-

samheten på sådana konstruktionsförutsättningar som är avgörande

för anordningens livslängd särskilt

– för krypning: det teoretiska antalet drifttimmar vid specificerade tem-

peraturer,

– för utmattning: det teoretiska antalet cykler vid angivna spännings-

nivåer samt

– för korrosion: teoretiskt valt korrosionstillägg.

c) Stabilitet

Om den beräknade godstjockleken inte ger tillräcklig konstruktionsstabili-

tet, skall de åtgärder vidtas som behövs för att avhjälpa detta. Därvid

skall riskerna vid transport och hantering beaktas.

AFS 2005:2

21

2.2.4 Experimentell dimensioneringsmetod

Dimensioneringen av anordningen kan bekräftas, helt eller delvis, genom

ett provningsprogram som utförs på ett representativt exemplar av an-

ordningen eller gruppen av anordningar.

Provningsprogrammet skall vara klart definierat före provningen, och det

måste när detta är aktuellt vara godtaget av det anmälda organ som en-

ligt aktuell modul bedömer överensstämmelsen.

Programmet skall definiera provningsbetingelserna och kriterierna för

godtagande och förkastande. Före provningen skall aktuella värden fast-

ställas för de väsentligaste dimensionerna och för de ingående materia-

lens egenskaper hos de provade anordningarna.

När det behövs skall anordningens kritiska områden kunna observeras

under provningen med lämpliga instrument som tillåter mätningar av de-

formationer och spänningar med tillräcklig precision.

Provningsprogrammet skall omfatta följande:

a) En tryckprovning för att verifiera att anordningen, vid ett visst tryck

som garanterar en säkerhetsmarginal, fastställd i förhållande till det

högsta tillåtna trycket PS, varken uppvisar något läckage av betydelse

eller en deformation som är större än en fastställd nivå.

Provtrycket skall bestämmas genom beaktande av skillnaderna mellan

värdena för de geometriska specifikationerna och materialegenska-

perna uppmätta under provningsförhållanden och de för dimensione-

ringen tillåtna värdena. Skillnaden mellan provningstemperaturen och

beräkningstemperaturen skall också beaktas.

b) Lämpliga provningar, baserade på drifttid vid specificerade temperatu-

rer, antal cykler vid bestämda spänningsnivåer eller de andra driftför-

hållanden som anordningen är avsedd för, då risk för krypning eller ut-

mattning föreligger.

c) Kompletterande provningar, då det är nödvändigt, som avser andra

speciella faktorer som anges i punkt 2.2.1 såsom korrosion, yttre på-

verkan etc.

2.3 Säkerhetsbestämmelser för hantering och drift

Anordningen skall fungera så att det inte finns någon rimligen förutsebar

risk vid dess avsedda användning. Särskild uppmärksamhet skall när det

behövs ägnas följande:

– Stängnings- och öppningsanordningar.

– Farliga utsläpp från säkerhetsventiler.

– Anordningar som hindrar fysiskt tillträde då tryck eller vakuum råder.

AFS 2005:2

22

– Yttemperaturen med beaktande av den avsedda användningen.

– Sönderfall av instabila fluider.

Anordningar med borttagbar förslutning skall ha en automatisk eller ma-

nuell anordning som gör det möjligt för användaren att på ett enkelt sätt

förvissa sig om att öppnandet inte innebär någon fara. I de fall då anord-

ningen kan öppnas snabbt, skall den dessutom ha en anordning som hin-

drar att den kan öppnas då trycket eller temperaturen hos fluiden innebär

fara.

2.4 Inspektionsmöjlighet

a) Anordningar skall vara konstruerade så, att alla nödvändiga inspektio-

ner som har betydelse för säkerheten kan utföras.

b) Om det är nödvändigt att bedöma anordningens inre tillstånd för att

garantera dess fortsatta säkerhet, skall den vara förberedd för detta,

med öppningar som tillåter fysiskt tillträde till anordningens inre delar

eller med andra anordningar så att lämpliga inspektioner kan utföras

på ett säkert sätt och utan hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska

belastningar.

c) Andra sätt får användas för att säkerställa att anordningens tillstånd

uppfyller säkerhetskraven:

– då den är för liten för att tillåta fysiskt tillträde till de inre delarna,

– då öppnandet av den tryckbärande anordningen riskerar att negativt

påverka anordningen invändigt, eller

– då det är bevisat att anordningens innehåll inte är skadligt för det ma-

terial som den är tillverkad av, och att ingen annan skademekanism

rimligen är förutsebar.

2.5 Tömning och avluftning

Anordningar skall vid behov kunna tömmas och avluftas

a) så att skadliga effekter, såsom vätskeslag, vakuumkollaps, korrosion

och okontrollerade kemiska reaktioner förhindras, varvid alla stadier

av drift och provning, speciellt tryckprovning, skall beaktas samt

b) så att anordningen kan rengöras, kontrolleras och underhållas på ett

säkert sätt.

2.6 Korrosion och andra kemiska angrepp

Vid behov skall ett korrosionstillägg eller ett lämpligt korrosionsskydd el-

ler skydd mot andra kemiska angrepp finnas, varvid hänsyn skall tas till

den avsedda och rimligen förutsebara användningen.

AFS 2005:2

23

2.7 Slitage

Om anordningen riskerar att utsättas för allvarlig erosion eller nötning,

skall lämpliga åtgärder vidtas för att

– minimera dessa effekter genom extra godstjocklek, infodring, bekläd-

ning eller något annat lämpligt konstruktivt utförande,

– möjliggöra utbyte av de mest angripna delarna,

– i instruktionerna enligt punkt 3.4 fästa uppmärksamhet på de åtgärder

som är nödvändiga för att anordningen fortlöpande skall kunna använ-

das på ett säkert sätt.

2.8 Anläggning

Anläggning skall konstrueras så, att

– de delar som skall sammanfogas är lämpliga och tillförlitliga för sin an-

vändning och

– samtliga delar passar ihop korrekt och kan sammanfogas på ett lämp-

ligt sätt.

2.9 Bestämmelser om fyllning och tömning

När det behövs skall anordningar konstrueras och utrustas med lämpliga

tillbehör, eller förberedas för att utrustas med sådana, för att garantera

säker fyllning och tömning, särskilt när det gäller följande risker:

a) Vid fyllning:

– Överfyllning eller för högt tryck med hänsyn till fyllnadsgrad och ång-

tryck vid referenstemperaturen.

– Instabilitet hos den tryckbärande anordningen.

b) Vid tömning: Okontrollerad utströmning av fluid under tryck.

c) Både under fyllning och tömning: Farlig inkoppling och urkoppling.

2.10 Skydd mot överskridande av tillåtna värden för anordningar

När högsta eller lägsta tillåtna värden som anordningen är dimensione-

rad för under rimligen förutsebara omständigheter skulle kunna överskri-

das, skall anordningen vara utrustad med, eller förberedas för att utrus-

tas med lämpliga säkerhetsanordningar, såvida inte anordningens skydd

är säkerställt av andra skyddsanordningar som är integrerade i en avsäk-

ringskrets. Säkerhetsanordningar kan vara gemensamma för den avsäk-

ringskrets som anordningen sitter i om den och de rörledningar som för-

binder den med avsäkringskretsens alla delar är dimensionerade för

detta. Om det sitter en avstängningsventil mellan begränsningsutrust-

AFS 2005:2

24

ningen och en anordning som den skall avsäkra, kan anordningen endast

anses vara avsäkrad om denna avstängningsventil är förreglad i öppet

läge. Om det sitter någon annan typ av ventil eller utrustning mellan den

aktuella anordningen och avsäkringsutrustningen, skall på samma sätt

säkerställas att förbindelsen mellan anordningen och säkerhetsutrust-

ningen hålls öppen. Säkerhetsanordningen eller kombinationen av säker-

hetsanordningar skall bestämmas med hänsyn till den aktuella anord-

ningen eller anläggning och dess avsedda användning.

Lämpliga säkerhetsanordningar och kombinationer av dessa innefattar

a) säkerhetsutrustning samt

b) i förekommande fall, indikatorer, larm eller andra lämpliga övervak-

ningsanordningar som gör det möjligt att vidta åtgärder, automatiskt

eller manuellt, för att hålla anordningen inom de tillåtna värdena.

2.11 Säkerhetsutrustning

2.11.1 Säkerhetsutrustning skall uppfylla följande krav

a) Den skall vara konstruerad och tillverkad så, att den är tillförlitlig och

anpassad för sin avsedda användning och så, att behovet av underhåll

och provning har beaktats.

b) Den skall vara oberoende av andra funktioner utom då utrustningens

säkerhetsfunktion inte kan påverkas av andra funktioner.

c) Den skall följa lämpliga konstruktionsprinciper som säkerställer ett än-

damålsenligt och tillförlitligt skydd. Dessa principer innefattar i synner-

het felsäkerhet, redundans, diversifiering och självövervakning.

2.11.2 Utrustning för tryckbegränsning

Utrustning för tryckbegränsning skall konstrueras så att trycket inte lång-

varigt överskrider det högsta tillåtna trycket; ett kortvarigt övertryck kan

dock få förekomma i enlighet med föreskrifterna i punkt 7.3 om dessa är

tillämpliga.

Exempel på tryckbegränsningsutrustning är säkerhetsventil, sprängbleck,

avlastningslucka, tryck- och vakuumventil.

2.11.3 Utrustning för temperaturövervakning

Utrustning för temperaturövervakning skall ha en säkerhetstekniskt an-

passad reaktionstid som skall passa till mätfunktionen.

AFS 2005:2

25

2.11.4 Utrustning för vakuumbegränsning

Utrustning för vakuumbegränsning skall konstrueras så att trycket inte

långvarigt överskrider största tillåtna vakuum.

2.12 Extern brand

Om det behövs skall anordningar vara konstruerade och, i förekom-

mande fall, utrustade med lämpliga tillbehör eller förberedas för att ut-

rustas med sådana för att uppfylla behovet av skadebegränsning vid ex-

tern brand, i synnerhet med beaktande av anordningens avsedda an-

vändning.

3. TILLVERKNING

3.1 Tillverkningsförfarande

Tillverkaren skall säkerställa att de villkor som fastställts i konstruktions-

och beräkningsfasen tillgodoses på ett sakkunnigt sätt genom att an-

vända lämplig teknik och relevanta metoder, speciellt när det gäller ned-

anstående faktorer.

3.1.1 Förberedelse av konstruktionsdelar

Formning, fogberedning och annan förberedelse av konstruktionsdelar

får inte orsaka skador, sprickor eller ändringar i de mekaniska egenskaper

som påverkar säkerheten hos den tryckbärande anordningen.

3.1.2 Permanenta förband

Permanenta förband och anslutande zoner skall vara fria från sådana yt-

fel och inre fel som kan påverka den tryckbärande anordningens säker-

het.

Egenskaperna hos permanenta förband skall motsvara de specificerade

minimiegenskaperna hos de material som skall sammanfogas, såvida

inte andra relevanta värden på samma egenskaper uttryckligen tagits i

beaktande vid konstruktionsberäkningarna.

För anordningar skall de permanenta förbanden hos delar som bidrar till

anordningens hållfasthet och de delar som är direkt fästade på anord-

ningen, utföras av personal med erforderlig kompetens och i enlighet

med tekniskt korrekta metoder. Vid sammanfogning av anordningar som

omfattas av krav K enligt 4 § och 6 §, skall metoderna och personalens

AFS 2005:2

26

kompetens vara bedömda och godtagna av ett kontroll- respektive certi-

fieringsorgan enligt 22 §.

För att kunna göra dessa bedömningar skall organet utföra eller låta ut-

föra de undersökningar och provningar som anges i relevanta harmoni-

serade standarder eller likvärdiga undersökningar och provningar.

3.1.3 Oförstörande provning

Oförstörande provning av permanenta förband skall i anordningar som

omfattas av krav K enligt 4 § och 6 § ha utförts av ett laboratorium enligt

22 §.

3.1.4 Värmebehandling

Då det finns risk för att tillverkningsprocessen ändrar materialets egen-

skaper i en sådan utsträckning att den tryckbärande anordningens säker-

het påverkas, skall en relevant värmebehandling utföras under ett lämp-

ligt skede av tillverkningen.

3.1.5 Spårbarhet

Relevanta tillvägagångssätt skall fastställas och upprätthållas för att göra

det möjligt att på ett lämpligt sätt identifiera materialet i de delar av an-

ordningen som bidrar till hållfastheten, från mottagandet, genom pro-

duktionen och ända till slutprovningen av den färdiga anordningen.

3.2 Slutkontroll

Anordningar skall underkastas slutkontroll enligt punkterna 3.2.1–3.2.3.

3.2.1 Slutlig undersökning

Anordningar skall underkastas en slutlig undersökning vid vilken det ge-

nom visuell kontroll och granskning av medföljande dokument skall fast-

ställas huruvida kraven i dessa föreskrifter är uppfyllda. Kontroller som

har utförts under tillverkningens gång kan beaktas. I den utsträckning

som säkerheten kräver, skall den slutliga undersökningen utföras in- och

utvändigt av samtliga delar i anordningen. Om inspektionen inte längre

är möjlig vid den slutliga undersökningen skall undersökningen utföras

under själva tillverkningsprocessen.

AFS 2005:2

27

3.2.2 Tryckkontroll

Anordningar skall underkastas en hållfasthetskontroll som normalt utförs

som en vätsketryckprovning vid ett tryck minst lika med värdet enligt

punkt 7.4, då det är tillämpligt.

För serietillverkade anordningar får denna kontroll utföras stickprovsvis.

I de fall då hållfasthetskontroll med vätska är skadlig eller inte kan utfö-

ras, kan andra erkända provningar utföras. För annan tryckprovning än

vätsketryckprovning skall kompletterande åtgärder i form av oförstö-

rande provning eller andra metoder med likvärdig relevans, vidtas innan

provningen utförs.

3.2.3 Kontroll av säkerhetsanordningar

3.3 Märkning och etikettering

Det skall finnas väl synlig, lättläst och varaktig märkning med följande

uppgifter:

a) För samtliga anordningar:

– Namn och adress eller någon annan uppgift som identifierar tillverka-

ren och, när detta är aktuellt, dennes i EES etablerade ombud.

– Tillverkningsår.

– Identifikation av anordningen efter art, genom typidentifikation av se-

rie eller parti, genom tillverkningsnummer eller på liknande sätt.

– Väsentliga högsta och lägsta av tillverkaren tillåtna värden.

b)

Beroende på typen av anordning:

De av följande uppgifter som är nödvändiga för säkerheten vid in-

stallation, drift eller användning och, när detta är aktuellt, vid under-

håll och periodisk inspektion.

– Volym V, uttryckt i liter hos cistern, lågtrycksgasbehållare och va-

kuumkärl.

– Rörledningens nominella storlek DN.

– Det använda provtrycket PT, uttryckt i bar, och datum.

– Säkerhetsutrustningens inställningstryck, uttryckt i bar, om sådan

finns.

– Den tryckbärande anordningens effekt, uttryckt i kW.

– Matningsspänning, uttryckt i V (volt).

– Avsedd användning.

– Fyllnadsgrad, uttryckt i kg/l.

– Största fyllnadsvikt, uttryckt i kg.

– Högsta tillåtna fyllnadsgrad i %.

AFS 2005:2

28

– Högsta tillåtna densitet hos vätskan i cisterner.

– Taravikt, uttryckt i kg.

– Fluidgrupp.

c) När det behövs, varningstext på svenska som är anbringad på anord-

ningen och fäster uppmärksamheten på sådan felaktig användning

som erfarenhetsmässigt förekommer.

Uppgifter skall anbringas direkt på anordningen eller på en väl fastsatt

skylt på densamma, med följande undantag:

1. Motsvarande lämplig dokumentation kan användas för att undvika

upprepad märkning av rördelar eller andra enskilda komponenter som

används i ett och samma aggregat.

2. Om anordningen är för liten, kan de uppgifter som avses under b)

anges på en etikett som fästs vid anordningen.

3. En etikett eller något annat lämpligt sätt kan användas för att ange fyll-

nadsvikten och för de varningar som anges i punkt c), om läsbarheten

ändå bibehålls under den tillämpliga tidsperioden.

På isolerade eller inkapslade behållare eller rörledningar kan även en

tillverkningsskylt sättas utanpå isoleringen respektive ytterhöljet. För

nedgrävda eller inbyggda behållare eller rörledningar kan tillverknings-

skylten sättas på lämplig plats, t.ex. i nedstigningsbrunn eller där rör-

ledningen eller behållaren ansluter till andra anordningar.

3.4 Driftinstruktioner

a) Då anordningar släpps ut på marknaden skall de, när det behövs, åtföl-

jas av en bruksanvisning för användaren. Bruksanvisningen skall vara

på svenska och innehålla samtliga uppgifter om säkerheten i fråga om

– montering inklusive sammansättning av olika tryckbärande anord-

ningar,

– idrifttagande,

– användning samt

– underhåll inklusive kontroller som behöver utföras av användaren.

b) Bruksanvisningen skall innehålla de uppgifter som anbringats på an-

ordningen enligt punkt 3.3, med undantag för serieidentifiering, och

skall när det behövs åtföljas av teknisk dokumentation samt de rit-

ningar och scheman som är nödvändiga för att instruktionerna lätt

skall kunna förstås.

AFS 2005:2

29

c) När det behövs skall bruksanvisningen också fästa uppmärksamheten

på riskerna vid felaktig användning enligt punkt 1.3 och på de speciella

konstruktionsförutsättningarna enligt punkt 2.2.3.

4. MATERIAL

De material som används för tillverkningen av anordningar skall vara

lämpliga för detta ändamål under anordningens förväntade livslängd, så-

vida inte utbyte förutses.

Svets- och andra tillsatsmaterial behöver endast uppfylla motsvarande

krav som i punkterna 4.1, 4.2 a) och 4.3 första stycket på lämpligt sätt, så-

väl för enskilda material som för sammanfogade strukturer.

4.1 Materialen till tryckbärande delar skall uppfylla följande krav:

a) De skall ha lämpliga egenskaper för samtliga, rimligen förutsebara

drift- och provningsförhållanden samt vara tillräckligt duktila och sega.

Egenskaperna hos dessa material skall uppfylla kraven i punkt 7.5 när

denna är tillämplig. Dessutom skall ett korrekt materialval ske så att

man vid behov kan förhindra sprödbrott. Om det av särskilda skäl är

nödvändigt att använda ett sprött material, skall lämpliga åtgärder vid-

tas.

b)

De skall ha tillräcklig kemisk beständighet mot den fluid som den

tryckbärande anordningen innehåller. De kemiska och fysikaliska

egenskaper som är nödvändiga för ett säkert användande får inte för-

ändras påtagligt under anordningens förutsedda livslängd.

c)

De får inte vara påtagligt känsliga för åldring.

d)

De skall vara lämpade för de förutsedda tillverkningsmetoderna.

e)

De skall väljas så att påtagliga negativa effekter undviks när olika ma-

terial sammanfogas.

4.2 a) Tillverkaren av anordningar skall på ett lämpligt sätt definiera de

värden som är nödvändiga för konstruktionsberäkningarna enligt punkt

2.2.3, samt de i punkt 4.1 nämnda materialegenskaperna och förutsätt-

ningarna för materialens användning.

b) Tillverkaren skall i den tekniska dokumentationen ange hur kraven på

material i denna föreskrift uppfylls, på ett av följande sätt:

– Genom att använda material enligt lämpliga standarder enligt kom-

mentarerna till 8 §.

– Genom att använda material som har ett europeiskt materialgodkän-

nande.

– Genom en särskild utvärdering av materialet.

AFS 2005:2

30

För anordningar som omfattas av krav K enligt 4 § och 6 § skall den sär-

skilda utvärdering som anges under b), tredje strecksatsen, utföras av det

kontrollorgan som ansvarar för tillverkningskontrollen av den aktuella

anordningen.

4.3 Tillverkaren av anordningen skall vidta lämpliga åtgärder för att för-

säkra sig om att det använda materialet uppfyller gällande krav. För alla

material skall finnas dokument utfärdade av materialtillverkaren, som in-

tygar överensstämmelse med en given specifikation.

Om en materialtillverkare har ett lämpligt kvalitetsstyrningssystem som

certifierats av ett i gemenskapen etablerat, kompetent organ och tillver-

karen har varit föremål för särskild utvärdering angående materialkun-

skap, antas de intyg som utfärdas av tillverkaren innebära överensstäm-

melse med motsvarande krav enligt denna punkt.

SÄRSKILDA KRAV FÖR VISSA ANORDNINGAR

De krav som för vissa slag av anordningar anges i avsnitt 6 gäller utöver

de krav som anges i avsnitt 1–4.

6. Rörledningar

Utformningen och konstruktionen skall garantera att

a) risken för överbelastning, till följd av oacceptabla fria rörelser eller för

stora krafter på flänsar, kopplingar, kompensatorer, slangar och andra

delar som ingår i rörledningen, på lämpligt sätt förebyggs genom stöd,

förstärkningar, förankringar, styrning och förspänning eller liknande,

b) när det i rören finns risk för kondensation av gasformiga fluider, dräne-

ring och avlägsnande av avlagringar kan ske vid lågt belägna ställen,

för undvikande av vätskeslag och korrosion,

c) möjligheten för skador till följd av turbulens eller virvelbildning beak-

tas i tillräcklig utsträckning, varvid tillämpliga bestämmelser i punkt 2.7

gäller,

d) riskerna för utmattning till följd av vibrationer i rör beaktas i tillräcklig

utsträckning,

e) då rörledningar innehåller fluider tillhörande grupp 1a, nödvändiga åt-

gärder vidtas för att kunna stänga av förgreningsrör som på grund av

sin dimension innebär betydande risker,

AFS 2005:2

31

f) risken för oavsiktlig tömning minimeras, varvid avtappningsställen på

sin permanenta sida skall ha tydlig uppgift om vilken fluid som led-

ningen innehåller, samt att

g) placeringen och dragningen av markförlagda rörledningar och kulver-

tar åtminstone finns registrerad i den tekniska dokumentationen för att

underlätta att underhåll, inspektion eller reparation kan ske med full

säkerhet.

7. Särskilda kvantitativa krav för anordningar

Nedanstående bestämmelser används som huvudregel. Om bestämmel-

serna inte följs, inbegripet de fall då det använda materialet inte behand-

las i 7.1.2 och inga harmoniserade standarder tillämpas, skall tillverkaren

på annat sätt kunna bevisa att lämpliga åtgärder vidtagits för att uppnå

en likvärdig övergripande säkerhetsnivå.

Bestämmelserna i detta avsnitt gäller utöver de grundläggande kraven i

avsnitt 1–6.

7.1 Tillåtna spänningar

7.1.1 Symboler

R

e/t

(sträckgräns) betecknar värdet vid beräkningstemperaturen av, bero-

ende på förutsättningarna,

– den övre sträckgränsen för ett material som uppvisar en övre och en

undre sträckgräns,

– 1,0 %-förlängningsgränsen för austenitiskt stål och olegerat alumi-

nium,

– 0,2 %-förlängningsgränsen för övriga material som behandlas i 7.1.2.

R

m/20

betecknar minsta värdet för draghållfastheten vid 20°C.

R

m/t

betecknar draghållfastheten vid beräkningstemperaturen.

7.1.2 Den tillåtna allmänna membranspänningen för företrädesvis statisk

belastning och för temperaturer utanför det område där krypningsfeno-

men är betydande, får inte, beroende på vilket material som används,

överstiga det minsta av följande värden:

a) 2/3 av R

e/t

och 5/12 av R

m/20

för ferritiskt stål, inkluderande normaliserat

stål (valsat stål) men inte finkornsstål och stål som undergått särskild

värmebehandling.

b) För austenitiskt stål:

– 2/3 av R

e/t

om dess brottförlängning överstiger 30%,

AFS 2005:2

32

– eller alternativt 5/6 av R

e/t

och 1/3 av R

m/t

om brottförlängningen

överstiger 35 %.

c) 10/19 av R

e/t

och 1/3 av R

m/20

för olegerat eller låglegerat gjutstål.

d) 2/3 av R

e/t

för aluminium.

e) 2/3 av R

e/t

och 5/12 av R

m/20

för icke utskiljningshärdbara aluminium-

legeringar.

7.2 Förbandsfaktorer

För svetsade förband skall svetsfaktorn vara högst lika med följande vär-

den:

a) 1 beträffande anordning som underkastas förstörande och oförstö-

rande kontroller vilka medger verifikation på att samtliga förband inte

uppvisar brister av betydelse.

b) 0,85 beträffande anordning som underkastas oförstörande provning

stickprovsvis.

c) 0,7 beträffande anordning som inte underkastas andra oförstörande

kontroller än okulär kontroll.

Om nödvändigt skall även hänsyn tas till typen av spänning och förban-

dets mekaniska och teknologiska egenskaper.

7.3 Utrustning för begränsning av trycket, speciellt för cisterner

och lågtrycksgasbehållare

Det kortvariga övertryck som åsyftas i punkt 2.11.2 får högst vara 10 % av

värdet för högsta tillåtna tryck.

7.4 Vätskeprovtryck

För cisterner och lågtrycksgasbehållare skall det provtryck som åsyftas i

punkt 3.2.2 vara minst lika stort som det högsta av följande värden:

a) Det tryck som motsvarar den högsta belastning som den tryckbärande

anordningen kan utsättas för vid drift, med beaktande av det högsta

tryck (PS) och den högsta temperatur (TS) som tillverkaren tillåter,

multiplicerat med koefficienten 1,25.

b) Det högsta tryck (PS) som tillverkaren tillåter multiplicerat med koeffi-

cienten 1,43.

Vakuumkärl provas med det vakuum kärlet är konstruerat för.

AFS 2005:2

33

7.5 Materialegenskaper

Såvida inte andra värden krävs baserat på de andra kriterier som måste

beaktas, anses en stålsort vara tillräckligt duktil för att uppfylla kraven i

punkt 4.1 a) om dess brottförlängning vid en dragprovning utförd enligt

standardförfarande, är minst lika med 14 % och om dess uppmätta energi

vid slagprovning med ISO V-provstav uppgår till minst 27 J vid en högsta

temperatur om 20°C, dock inte högre än den lägsta avsedda drifttempe-

raturen.

AFS 2005:2

34

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna om tillverkning av

vissa behållare, rörledningar och anläggningar

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:2) om tillverkning av vissa be-

hållare, rörledningar och anläggningar.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande, utan deras funktion är att förtydliga och förklara innebörden i före-

skrifterna t.ex. genom att upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven,

visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt och ge rekommen-

dationer, bakgrundsinformation och hänvisningar.

Bakgrund

Föreliggande föreskrifter om tillverkning av vissa behållare, rörledningar

och anläggningar ersätter, tillsammans med föreskrifterna (AFS 1999:4)

om tryckbärande anordningar, konstruktions- och tillverkningsavsnitten i

föreskrifterna (AFS 1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande anord-

ningar. Föreskrifterna om tryckbärande anordningar har i Sverige infört

EG:s direktiv om tryckbärande anordningar (97/23/EG) och innehåller reg-

ler om konstruktion och tillverkning. Föreskrifterna om tryckkärl och an-

dra tryckbärande anordningar innehöll även konstruktions- och tillverk-

ningsregler för en del anordningar som är undantagna från att omfattas

av föreskrifterna om tryckbärande anordningar. De finns nu i stället i före-

liggande föreskrifter. I och med att de nya föreskrifterna träder i kraft

upphör också kungörelsen (AFS 1994:36) med föreskrifter om rörled-

ningar och meddelande 1978:37 att gälla.

EG:s direktiv (97/23/EG) om tryckbärande anordningar hanterar risker på

grund av tryck för anordningar som tillverkas och släpps ut på markna-

den för att fritt kunna levereras till alla länder inom EES. Föreliggande fö-

reskrifter hanterar främst risker med tekniska anordningar och system

som innehåller stora mängder farliga fluider som kan skada eller döda ar-

betstagare. Föreskrifter om hur man skall förebygga stora utsläpp av far-

liga ämnen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:10) om före-

byggande av allvarliga kemikalieolyckor. De bygger på EG:s direktiv (96/

82/EG) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga

olyckshändelser där farliga ämnen ingår. Föreskrifterna gäller dock för ar-

betsställen och innehåller, beroende på mängderna farliga ämnen på ar-

betsstället, krav på riskanalys och säkerhetsrapport när nya anläggningar

uppförs. De ger dock inga specificerade tekniska regler avseende kon-

AFS 2005:2

35

struktion, tillverkning och uppförande. Föreliggande föreskrifter innehål-

ler regler för konstruktion, tillverkning och uppförande av anordningar

och anläggningar, där det enligt direktivet (97/23/EG) inte kan anses före-

ligga risker på grund av tryck men där det däremot föreligger risker på

grund av att de innehåller stora kvantiteter farliga ämnen (fluider).

Viss tillverkning och vissa objekt omfattas inte av EG:s direktiv (97/23/EG)

trots att det föreligger risker på grund av tryck. Ett exempel är där det i

förordet till direktivet sägs att: "Direktivet omfattar däremot inte samman-

sättning av tryckbärande anordningar som sker på plats hos brukaren,

under dennes ansvar.” Detta undantag grundar sig enligt Arbetsmiljöver-

kets uppfattning på att direktivet främst är avsett att reglera sådana an-

ordningar och aggregat som är handelsvaror tillgängliga på marknaden

och inte anläggningar som byggs på plats under brukarens ansvar. Ett

annat liknande undantag som finns, trots att det kan anses föreligga ris-

ker på grund av tryck, är direktivets undantag för transportrörledningar

och pipelines. Regler för konstruktion och tillverkning av sådana anlägg-

ningar och rörledningar finns i föreliggande föreskrifter.

Kommentarer till vissa paragrafer och avsnitt

Allmänt

Till 1 § Föreliggande föreskrifter gäller för konstruktion och tillverkning

av behållare som är undantagna från föreskrifterna (AFS 1999:4) om

tryckbärande anordningar och kungörelsen (AFS 1993:41) med föreskrif-

ter om enkla tryckkärl. Vakuumkärl, cisterner och lågtrycksgasbehållare

är sådana behållare för vilka särskilda krav ställs i föreliggande föreskrif-

ter.

Föreskrifterna gäller även för konstruktion och tillverkning av rörled-

ningar som är undantagna från föreskrifterna om tryckbärande anord-

ningar. Transportrörledningar är sådana rörledningar för vilka särskilda

krav ställs i föreliggande föreskrifter.

De gäller vidare för uppförande och montage av anläggningar som sätts

samman av brukaren under dennes ansvar. De gäller för anläggningar

som innehåller

• tryckbärande anordningar som omfattas av föreskrifterna om tryck-

bärande anordningar,

• enkla tryckkärl som omfattas av föreskrifterna om enkla tryckkärl,

• vakuumkärl, cisterner och lågtrycksgasbehållare som omfattas av

föreliggande föreskrifter.

AFS 2005:2

36

Om en tillverkare väljer att ta tillverkaransvar för en anläggning i sin hel-

het, kan den bli ett aggregat som inte omfattas av föreliggande föreskrif-

ter. Den skall istället uppfylla kraven i föreskrifterna om tryckbärande an-

ordningar.

När tryckbärande anordningar och aggregat som är tillverkade och leve-

rerade enligt föreskrifterna om tryckbärande anordningar (eller motsva-

rande regler i något annat land inom EES) ingår i en processanläggning

eller avsäkringskrets gäller de nu föreliggande föreskrifterna inte för till-

verkning och leveranskontroll av dem, utan endast för montaget av dem i

processanläggningen eller avsäkringskretsen.

När enkla tryckkärl som är tillverkade och levererade enligt föreskrifterna

om enkla tryckkärl (eller motsvarande regler i något annat land inom

EES) ingår i en processanläggning eller avsäkringskrets gäller de nu före-

liggande föreskrifterna inte för tillverkning och leveranskontroll av dem,

utan endast för montaget av dem i processanläggningen eller avsäk-

ringskretsen.

Med regler motsvarande AFS 1999:4 i något annat land inom EES avses

de regler som landet ifråga har infört för att överföra EU-direktivet (97/23/

EG) om tryckbärande anordningar till nationell lagstiftning. Med regler

motsvarande AFS 1993:41 i något annat land inom EES, avses de regler

som landet ifråga har infört för att överföra EU-direktivet (87/404/EEG)

om enkla tryckkärl till nationell lagstiftning.

Definitioner

Till 2 §

Samma definitioner används här för de termer som kommer från före-

skrifterna om tryckbärande anordningar. Samma definitioner används

också i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av trycksatta anord-

ningar.

Aggregat

Ett aggregat kan vara en processanläggning eller an-

nan del av arbetsställets anläggning som innehåller

tryckbärande anordningar och som satts samman av

en tillverkare, under dennes ansvar, och överlämnats

till brukaren enligt reglerna i EU-direktivet om tryck-

bärande anordningar. En anläggning utan sådana

tryckbärande anordningar, t.ex. tryckluftsaggregat

med enkla tryckkärl med säkerhetsutrustning, kan inte

bli aggregat.

AFS 2005:2

37

Anläggning

Här avses systemet med samtliga trycksatta anord-

ningar som finns på ett specifikt arbetsställes verk-

samhetsområde. Med begreppet arbetsställe avses

att det skall finnas en arbetsgivare som råder över

detsamma. Fasta arbetsställen finns förtecknade i ett

register hos Statistiska Centralbyrån (SCB), som till-

delar dessa s.k. CFAR-nummer.

Cistern

Med vätska avses här fluid i flytande tillstånd. En be-

hållare avsedd för kondenserad gas, med ett ångtryck

(absoluttryck) som vid den högsta användningstem-

peraturen inte överstiger 1,513 bar, är en cistern om

inget extra gastryck har pålagts. Exempel på en sådan

cistern kan vara ett isolerat kärl, där gas hålls konden-

serad genom att den tillåts att långsamt koka av. Be-

hållare för vätskor med högre ångtryck vid högsta an-

vändningstemperaturen (t.ex. en gasolcistern som

antagit rumstemperatur), är tryckkärl som omfattas av

föreskrifterna om tryckbärande anordningar. Cister-

ner är i 3 § i föreskrifterna om tryckbärande anord-

ningar undantagna från att omfattas av de föreskrif-

terna.

Fluid

Om ett fast ämne har absorberat eller på annat sätt

bundit upp en gas eller en vätska, är detta inte en

fluid. Exempel på ett sådant fast ämne kan vara dyna-

mit. Det består av flytande nytroglycerin absorberat i

fast kiselgur.

Lågtrycksgas-

behållare

En gasklocka är ett exempel på lågtrycksgasbehållare.

Lågtrycksgasbehållare är i 1 § i föreskrifterna om

tryckbärande anordningar undantagna från att om-

fattas av de föreskrifterna.

Naturgas

Som naturgas avses normalt gas som uppfyller

Deutsche Vereinigung des Gas und Wasserfasches

e.V. (DVGW) Technische Regeln, Arbeitsblatt G 260,

utgåva januari 2000 och specifikationerna i tabell 3

däri.

Process-

anläggning

Pannanläggning, kyl- och värmepumpsanläggning el-

ler tryckluftsanläggning är exempel på processan-

läggningar.

AFS 2005:2

38

Behållare och rörledningar

Till 3 § Klassning av innehåll överensstämmer till stora delar med fluid-

grupp 1 och 2 i föreskrifterna om tryckbärande anordningar. I före-

liggande föreskrifter har dock klassningen justerats med tillägg av några

riskfraser. Därför har beteckningarna ändrats till 1a och 2a. Klassningen

är dock densamma som i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:3) om

besiktning av trycksatta anordningar. Vidare kommentarer till indel-

ningen finns i kommentarerna till AFS 2005:3.

För innehåll med nedan nämnda riskfraser klassas endast de med de

farokoder som är nämnda i 3 § som 1a, medan de med övriga farokoder

nämnda här klassas som 2a:

• frätande R34

• cancerframkallande R40

• mutagen R68

• reproduktionstoxisk R62,

R63

Till 4 § För vakuumkärl, cisterner, lågtrycksgasbehållare och rörled-

ningar ges i föreliggande föreskrifter tre kravnivåer.

• Alla skall uppfylla de allmänna bestämmelserna i 7 §.

• De som omfattas av krav G skall uppfylla de grundläggande säker-

hetskraven i 8 §.

• De som omfattas av krav K skall genomgå konstruktionskontroll och

tillverkningskontroll enligt 10 § och 11 §.

Transport-

rörledning

Transportrörledningar är i 3 § i föreskrifterna om

tryckbärande anordningar undantagna från de före-

skrifterna. I föreskrifterna om tryckbärande anord-

ningar sägs också att sådana tryckbärande anord-

ningar av standardkaraktär som kan finnas i tryck-

sänknings- eller tryckhöjningsstationer inte räknas till

transportrörledningen.

Öppen cistern

För att gastrycket ovanför vätskeytan inte skall anses

väsentligt avvika från atmosfärstrycket bör dimensio-

neringen av den öppna förbindelse till atmosfären

vara sådan att trycket ovanför vätskeytan inte kan

överstiga atmosfärtrycket med mer än 0,03 bar eller

underskrida det med mer än 0,0065 bar.

AFS 2005:2

39

Klassningen i tabellform

Behållare

0

1 000

5 000

10 000

50 000

100 000

500 000 Liter

Till 5 § En behållare som kan klassas enligt flera kriterier och som be-

står av flera rum med olika volym eller innehåll (av klass 1a och 2a) eller

olika högsta drifttemperaturer, klassas som att den omfattas av krav G el-

ler K om något rum i denna omfattas av krav G eller K. En behållare bör

dock inte anses vara avsedd för eller konstruerad för ett visst ändamål el-

ler visst innehåll om det som gör att den kan klassas som avsedd för

detta ändamål bara förekommer ytterst tillfälligt och har ringa betydelse

för säkerheten. En behållare kan anses ha flera rum om de inte står i för-

bindelse med varandra. För rum som ligger i samma behållare och som

står i förbindelse med varandra, räknas rumsvolymerna ihop vid klass-

ningen. Behållare som dessutom är tryckkärl som omfattas av föreskrif-

terna om tryckbärande anordningar är enligt 1 § helt undantagna från fö-

religgande föreskrifter.

1a

G

K&G

2a

T

≥ 65°C

G

K&G

AFS 2005:2

40

Till 6 § Diagrammen 6 till 9 från Bilaga 2 i föreskrifterna om tryck-

bärande anordningar i förändrad form där klassindelningen införts.

Diagram 6

PS

(bar)

1 000

100

10

1

0,5

0,1

1

10

100

1 000

10 000

DN

PS = 0,5

DN = 25

DN = 1

0

0

PS

^• DN = 1 0

00

K och G

G

AFS 2005:2

41

Diagram 7

PS

(bar)

1 000

100

10

1

0,5

0,1

1

10

100

1 000

10 000

DN

PS = 0,5

DN = 32

DN = 1

0

0

PS

^• DN

= 50

0

K och G

G

PS

^• D

N

= 1

000

AFS 2005:2

42

Diagram 8

PS

(bar)

1 000

100

10

1

0,5

0,1

1

10

100

1 000

10 000

DN

PS = 0,5

DN = 25

PS

^• DN = 50

0

K och G

G

500

PS = 10

AFS 2005:2

43

Diagram 9

PS

(bar)

1 000

100

10

1

0,5

0,1

1

10

100

1 000

10 000

DN

DN = 20

0

PS

^• D

N =

5

000

K och G

G

500

PS = 10

PS = 500

För att bedöma om en rörledning är förlagd på så särskilt skyddat sätt att

detta ger betryggande säkerhet, måste tillverkaren analysera riskerna

med rörledningen, vilket krävs för transportrörledningar som omfattas av

krav G, och bedöma om det sätt som den är förlagd på ger betryggande

skydd för allmänhet och anställd personal. Förläggningssätten för en så-

dan rörledning kan t.ex. vara att

• den är nedgrävd i mark på tillräckligt djup,

• den är förlagd i kulvert eller särskild ledningstunnel dit ingen har till-

träde under drift,

• den är dubbelmantlad så att omgivningen skyddas genom ett yttre

rör med tillräcklig hållfasthet.

Distributionssystem för fjärrvärme kan vara en sådan transportrörledning

som avses i detta avsnitt.

AFS 2005:2

44

Till 7 § Med kravet att anordningarna skall vara konstruerade och tillver-

kade enligt god teknisk praxis menas att konstruktionen och tillverk-

ningen sker enligt erfarenhetsmässigt vedertagna principer som visat sig

ge en tillfredsställande säkerhet. Härvid bör man ta hänsyn till den tek-

niska och vetenskapliga utvecklingen och de erfarenheter som uppkom-

mer genom haverier och incidenter. Det är viktigt att den insats som görs

för att uppfylla de allmänna bestämmelserna ställs i relation till konse-

kvenserna vid ett eventuellt haveri. Exempel på god teknisk praxis kan

finnas i standarder och normer.

Det är viktigt att trycksatta anordningar är tillverkade av ett säkert mate-

rial för att förhindra läckage och haverier. Därför bör materialet

• beskrivas på ett korrekt sätt i sin materialspecifikation,

• ha väl kända och dokumenterade egenskaper,

• ha erforderlig hållfasthet vid högsta användningstemperatur,

• ha erforderlig slagseghet vid lägsta användningstemperatur,

• ha erforderlig brottförlängning,

• ha hög åldringsbeständighet,

• ha god svetsbarhet (i tillämpliga fall),

• ha god härdighet mot aktuella media och omgivande miljö.

För att en anordning skall kunna användas utomhus året om inom hela

Sverige är det viktigt att den är konstruerad för en temperatur på högst –

40°C. För anordning som är avsedd att sättas upp på en specifik geogra-

fisk ort kan man dock välja högre lägsta temperatur utgående från ortens

klimatiska förhållanden.

Till 8 § För att harmonisera de tekniska kraven med dem som gäller för

tryckbärande anordningar hänvisar föreliggande föreskrifter till de grund-

läggande säkerhetskraven i Bilaga 1. De är tagna från Bilaga 1 i föreskrif-

terna (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar. Enligt Bilaga 1 skall till-

verkaren analysera och fastställa riskerna hos sin anordning. Härvid an-

ses det inre trycket hos vakuumkärl, cisterner och lågtrycksgasbehållare

normalt inte utgöra en risk i sig. Det är trots detta viktigt att dessa dimen-

sioneras för de över- eller undertryck de är avsedda att belastas med. Det

gäller inte minst det hydrostatiska trycket i en cistern. Därför är det viktigt

att fastställa högsta tillåtna densitet hos vätskan i cisternen.

Det är även viktigt att ta hänsyn till förväntad värmeutvidgning hos inne-

hållet vid dimensionering av cisterner och lågtrycksgasbehållare. Därför

är det viktigt att fastställa högsta tillåtna fyllnadsgrad. Det är viktigt att

man vid fyllning verkligen avpassar fyllnadsgraden till mediets verkliga

temperatur under fyllningen.

AFS 2005:2

45

Ett sätt att uppfylla de tekniska kraven för tryckbärande anordningar är att

tillämpa europastandarder som är harmoniserade mot direktivet (97/23/

EG) om tryckbärande anordningar. Produktstandarder för anordningar

som omfattas av föreliggande föreskrifter kan uppfylla de tekniska kra-

ven, även om de inte kan harmoniseras mot direktivet om tryckbärande

anordningar. Sådana produktstandarder kan användas om de bedömts

uppfylla motsvarande krav av Arbetsmiljöverket eller annan behörig

kompetent myndighet i något land inom EES, som tillämpar säkerhets-

kraven i Bilaga I i direktivet för sådana anordningar. Denna princip gäller

för standarder för öppna cisterner, kryokärl, pipelines, fjärrvärmerörled-

ningar med mera.

Cisterner och lågtrycksgasbehållare som är avsedda att ingå i byggnads-

verk kan även uppfylla de tekniska kraven genom att uppfylla Europeiska

tekniska godkännanden eller europastandarder som är harmoniserade

mot EU:s direktiv (89/106/EEG) om byggprodukter. Detta gäller när de i

direktivet om byggprodukter angivna väsentliga kraven på byggnadsverk

är tillräckliga för att cisternerna och lågtrycksgasbehållarna skall uppfylla

de relevanta grundläggande säkerhetskraven i Bilaga I i föreskrifterna om

tryckbärande anordningar. I Bilaga 1 i direktivet om byggprodukter sägs

bl.a. att byggnadsverket

– skall vara konstruerat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför

risk för de boendes eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte

som en följd av bl.a. utsläpp av giftig gas,

– skall vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte innebär

oacceptabel risk för olyckor vid användning eller drift såsom bl.a.

skador från explosioner.

Direktivet om byggprodukter är dock endast omnämnt i dessa kommen-

tarer, och inte i 8 § i föreliggande föreskrifter. Orsaken till detta är att de

väsentliga kraven i Bilaga 1 i direktivet om byggprodukter inte kan tilläm-

pas för enskilda anordningar utan endast åberopas som grund för utar-

betande av tekniska specifikationer.

Vägledning för hur en svetsteknisk produktion bör vara organiserad kan

man få i standarden EN 729. Den består av en serie standarder som be-

skriver tre nivåer av kvalitetssystem för svetsproduktion. Den högsta ni-

vån, EN 729-2, är avsedd för företag som tillämpar kvalitetssystem enligt

SS-EN ISO 9001 eller SS-EN ISO 9002. Dessa två standarder är identiska

med ISO 9001 och ISO 9002. Det är viktigt att företaget och den svetssak-

kunnige noga följer gällande regler för tillverkning och provning av be-

hållare och rörledningar som företaget tillverkar. Vid verifiering av svets-

procedurer och personal har den svetssakkunnige ansvar för att bedöma

AFS 2005:2

46

vilken provningsomfattning som krävs för att kunna visa att svetsförban-

den uppfyller konstruktionsförutsättningarna enligt punkt 3.1.2 i Bilaga 1.

Med likvärdiga regler gällande i något annat land inom EES avses de reg-

ler som landet ifråga har infört för att överföra Bilaga I i EU-direktivet (97/

23/EG) om tryckbärande anordningar eller regler för cisterner, vakuum-

kärl, lågtrycksgasbehållare och transportrörledningar som ger motsva-

rande säkerhet.

Till 13 § En försäkran om uppfyllande av kraven bör åtminstone inne-

hålla följande uppgifter:

• Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar

denne inom EES.

• Typ av anordning.

• Anordningens identifikationsbeteckning (t.ex. tillverkningsnummer).

• Hur tillverkaren har uppfyllt de grundläggande säkerhetskraven.

• I förekommande fall, namn på och adress till det kontrollorgan som

har utfört konstruktions- respektive tillverkningskontroll.

• I förekommande fall, referens till tillämpade standarder.

• I förekommande fall, övriga tekniska specifikationer som har an-

vänts.

• I förekommande fall, hänvisningar till övriga föreskrifter som har till-

lämpats.

• Identifikation av undertecknaren som har fullmakt att skriva under

försäkran för tillverkaren eller för den som representerar denne

inom EES.

Anläggningar

Till 14 § Dessa regler gäller för uppförande av nya anläggningar och an-

läggningsdelar. Klassningen av anläggningen utgår från avsäkringskret-

sarna, då en anläggning kan innehålla olika delar med olika risknivåer

som man inte behöver ha på samma kravnivå. I föreliggande föreskrifter

finns tre kravnivåer.

• Alla avsäkringskretsar skall uppfylla de allmänna bestämmelserna i

16 §.

• Avsäkringskretsar som omfattas av krav G skall uppfylla de grund-

läggande säkerhetskraven i 17 §.

• Avsäkringskretsar som omfattas av krav K skall genomgå anlägg-

ningskontroll enligt 18 till 20 §§.

När nya trycksatta anordningar tillfogas till en anläggning som redan är

tagen i drift krävs revisionsbesiktning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om besiktning av trycksatta anordningar. Här sägs att vid revisions-

AFS 2005:2

47

besiktningen skall tillämpliga delar i föreliggande föreskrifter uppfyllas.

Härvid behöver den del av anläggningen som redan är tagen i drift, med

undantag för den del av den gamla anläggningen som ingår i de nya

trycksatta anordningarnas avsäkringskrets, inte genomgå en förnyad

klassning.

Till 15 § Anläggningsdokumentationen är kontrollorganets underlag för

att klassa processanläggningar och andra anläggningar efter ingående

avsäkringskretsar. Därför behöver man i utformningsdokumentationen

ange hur de har delats upp i avsäkringskretsar om man inte vill att hela

anläggningen skall hamna i högsta kravnivån. Man måste därför, för-

utom avsett tryck och temperatur, innehållande fluider, volymer hos in-

gående behållare och nominella diametrar för ingående rörledning ange

om innehåll klassas som 1a eller 2a. Övriga förutsättningar som bör spe-

cificeras för att ingående anordningar skall kunna beställas, konstrueras

och tillverkas är bl.a. olika belastningar som anordningarna förväntas ut-

sättas för som framkommit vid analysen av risker enligt 17 §.

Till 16 § Med att anläggningar skall vara utformade och uppbyggda så

att säkerheten är betryggande menas att man vid utformningen och upp-

förandet skall ha följt principer som erfarenhetsmässigt visat sig ge till-

fredställande säkerhet och att alla rimligen kända risker beaktats. Vid ut-

formningen av en anläggning bör en riskbedömning av anläggningen ut-

föras som sedan kan ligga till grund för konstruktion, projektering och

uppförande. Det är viktigt att den insats som görs anpassas efter konse-

kvenserna av ett eventuellt haveri.

Enligt 3 kap 14 § Arbetsmiljölagen skall den som låter utföra anlägg-

ningsarbete vid projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter, avse-

ende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika

delar av projekteringen samordnas. Ett exempel på någon som låter ut-

föra anläggningsarbete är en användare som låter uppföra en anlägg-

ning. Projekterings- och utformningsstadiet är det bästa tillfället att

minska de risker som är förknippade med driften av anläggningen. Därför

är det viktigt att den som uppför en anläggning är väl förtrogen med hur

den skall drivas och användas. För att uppnå säkerhet under drift är det

samtidigt viktigt att de som ansvarar för driften har tillfredsställande kun-

skaper om hur anläggningen är konstruerad och uppförd.

Vid utformning av en anläggning bör man ta hänsyn till att anläggningen

och dess delar konstrueras och placeras så att de inte utsätts för onödiga

risker från omgivningen och från varandra. Detta kan man göra t.ex. ge-

nom att;

• beakta risken för galvanisk korrosion vid sammanfogning av anord-

ningar av olika metalliska material med varandra,

AFS 2005:2

48

• separera kända källor för brand- och explosionsrisker från stora sår-

bara potentiella riskobjekt,

• se till att utloppsrör från säkerhetsventiler, dräneringsventiler m.m.

mynnar på säker plats,

• undvika att det är för trångt mellan anordningar och utrustning i an-

läggningen.

Till 17 § För att harmonisera de tekniska kraven i föreliggande föreskrif-

ter med dem som gäller för aggregat, hänvisar föreliggande föreskrifter

till de grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 som är desamma som

för aggregat enligt Bilaga 1 i föreskrifterna (AFS 1999:4) om tryckbärande

anordningar. Enligt dem skall tillverkaren analysera vilka av de i Bilagan

uppräknade riskerna som föreligger för den aktuella anläggningen.

Vid infogning av nya trycksatta anordningar i en gammal anläggning

som tidigare tagits i bruk behöver någon förnyad analys av riskerna inte

göras för de avsäkringskretsar som helt ingår i den gamla delen av an-

läggningen och som inte påverkar analysen av risker för avsäkringskret-

sar med nya anordningar. Dessutom kan övergångsbestämmelserna till-

lämpas för avsäkringskretsar som följer bestämmelserna i kungörelsen

(AFS 1999:6) med föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anord-

ningar i dess lydelse den 31 december 2005 och som avlämnats för att

tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december 2006.

Syftet med analysen av riskerna för anläggningen är att för anläggning-

ens förväntade livstid fastställa alla rimligt förutsägbara händelser och

förlopp, som kan leda till nedbrytning eller haveri av det system med

tryckkärl, rörledningar, cisterner, vakuumkärl m.m., som anläggningen

består av.

För anläggningar med avsäkringskretsar som omfattas av krav G, där det

i Bilaga 2 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga

kemikalieolyckor, krävs att brukaren skall göra en riskanalys, kan det vara

lämpligt att tillämpa de grundläggande säkerhetskraven i Bilaga 1 och att

analysen av risker utformas som en systematisk riskanalys. Riskanalysen

kan härvid samordnas med och vara en del av den riskanalys som krävs

enligt föreskrifterna om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor.

Även för andra komplicerade anläggningar med stora risker kan det vara

lämpligt att analysen av risker görs som en systematisk riskanalys.

Med kravet att anläggningen därefter skall ha konstruerats och tillverkats

med ledning av denna analys, menas att säkerhetsåtgärder införs för att

ta bort, minska och motverka de risker som identifierats i analysen. De

kvarvarande riskerna bör ligga på en så låg nivå som det är praktiskt rim-

ligt att nå. När man väljer säkerhetsåtgärder bör man tillämpa ett hierar-

AFS 2005:2

49

kiskt synsätt. Det innebär att åtgärder vilka motverkar olycksrisker främst

genom inbyggd säkerhet bör ges företräde. Då detta inte kan garanteras

under alla omständigheter är det även viktigt att identifiera andra åtgär-

der för att förebygga, begränsa och avhjälpa. De hierarkiska nivåerna för

säkerhetsåtgärder är följande:

Inbyggd säkerhet: Inbyggd säkerhet är att ta bort eller minska en risk vid

källan. Exempel på inbyggd säkerhet är reduktion av mängden farliga flu-

ider eller ersättning med en mindre farlig process, användning av korro-

sionsresistenta konstruktionsmaterial och att tillämpa konstruktionsprin-

ciper som gör att anordningarna är säkra även om det finns defekter i

konstruktionsmaterialen.

Förebyggande åtgärder: Förebyggande åtgärder är avsedda att förhindra

att händelseförlopp som kan leda till olyckor uppstår. De kan vara dimen-

sionering för maximalt förutsägbara driftförhållanden, korrosionsskydd,

oförstörande provning för att upptäcka defekter i konstruktionsmateria-

len och anordningar som skyddar anläggningen från yttre påverkan.

Begränsande åtgärder: Begränsande åtgärder är avsedda att förhindra

att en liten olyckshändelse, t.ex. en skenande driftreaktion eller ett litet ut-

släpp, utvecklas till en stor olycka. Exempel på begränsande åtgärder är

säkerhetsventiler, säkerhetsrelaterade kontrollsystem eller läckagevar-

ningssystem och uppsamlingssystem. Begränsande åtgärder bör vara

oberoende av det som orsakar sådana små olyckshändelser och därtill

hörande system, för att de begränsande åtgärderna inte skall fungera fel

som en direkt följd av sådana händelser.

Avhjälpande åtgärder: Avhjälpande åtgärder är åtgärder för att begränsa

konsekvenserna av en olycka när den väl har inträffat. Exempel på detta

omfattar utrymningsvägar och brandbekämpning.

Till 18 § Krav på installationsbesiktning av trycksatta anordningar som

villkor för att få ta dem i bruk finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

besiktning av trycksatta anordningar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalie-

olyckor är en föreskrift som kan föranleda krav att brukaren skall visa att

anläggningen erbjuder betryggande säkerhet. Där sägs att den som upp-

för en anläggning för hantering av farliga ämnen, beroende på mängden

farliga ämnen i verksamheten, i vissa fall skall göra en riskanalys och i

vissa fall lämna en säkerhetsrapport till tillsynsmyndigheterna.

Vid infogning av nya trycksatta anordningar i en gammal anläggning

som tidigare uppfyllt villkoret för att tas i bruk behöver man inte genom-

föra någon förnyad anläggningskontroll av de avsäkringskretsar som helt

AFS 2005:2

50

ingår i den gamla delen av anläggningen. Dessutom kan övergångsbe-

stämmelserna tillämpas för avsäkringskretsar som följer bestämmel-

serna i föreskrifterna (AFS 1999:6) om tryckkärl och andra tryckbärande

anordningar i dess lydelse den 31 december 2005 och som avlämnats för

att tas i bruk eller tas i drift till och med den 31 december 2006.

Till 19 § Anläggningskontroll före uppförandet är en formalisering och

utökning av den schemagranskning av anläggningen i övrigt, som tidi-

gare ingick i konstruktionskontroll av tryckbärande anordningar, främst

rörledningar, som ingår i anläggningen.

Exempel på övriga ingående trycksatta anordningar kan vara:

• Tryckbärande anordningar som släpptes ut på marknaden före den

30 maj 2002 och som uppfyller bestämmelserna i AFS 1999:6 eller

kungörelsen (AFS 1986:9) med föreskrifter om tryckkärl och andra

tryckbärande anordningar i dess lydelse av den 28 november 1999.

• Tryckbärande anordningar som släpptes ut på marknaden före den

30 maj 2002 och som uppfyller nationella regler för tryckbärande an-

ordningar som gällde inom något land inom EES den 28 november

1999, och som får användas om de har en säkerhetsnivå som minst

motsvarar den som gäller för tryckbärande anordningar som upp-

fyller bestämmelserna i AFS 1999:6 eller AFS 1986:9.

Transportrörledning saknas i uppräkningen av anordningar i denna para-

graf, eftersom den enligt definitionen i 2 § ligger utanför anläggningar.

Till 21 § Reglerna gäller när man vill ansluta trycksatta anordningar di-

rekt till avsäkringskretsar medan de är i drift eller är trycksatta. Anborr-

ning är ett exempel på en teknisk metod som brukar användas när man

monterar anslutande rörledningar på större rörledningar utan att ta dem

ur drift. Kravet på certifiering gäller dock alla metoder som innebär att

man gör anslutningsförband på avsäkringskretsar som inte stängts av

och gjorts trycklösa. Vid certifieringen skall bedömas om den som avser

att utföra ett sådant riskfyllt arbete har erforderlig kompetens och kan ut-

föra arbetet på ett säkert sätt.

Avslutande bestämmelser

Till 22 § Relevant kompetens för kontrollorgan enligt föreliggande före-

skrifter är bl.a. kunskaper i hur man tillämpar de grundläggande säker-

hetskraven i Bilaga I i EU:s direktiv om tryckbärande anordningar. Vidare

är det nödvändigt med kunskaper om konstruktion, tillverkning och åter-

kommande besiktning av vakuumkärl, cisterner, lågtrycksgasbehållare

och transportrörledningar samt anläggningar med trycksatta anord-

ningar.

AFS 2005:2

51

Relevant kompetens för certifieringsorgan som skall certifiera företag

som skall få rätt att göra ingrepp i trycksatta system, är bl.a. kunskaper i

hur man gör för att säkerställa att sådant arbete kan bedrivas säkert utan

risker för anställd personal och omgivning.

Relevant kompetens för ett laboratorium enligt föreliggande föreskrifter

är förmåga att tillämpa de metoder för oförstörande provning som erfor-

dras för att kunna fastställa om permanenta förband är fria från sådana

fel som kan påverka säkerheten. Det är nödvändigt att laboratoriet har

egen kompetens och god utrustning för röntgenradiografering samt

minst två av de tre provningsmetoderna ultraljud, magnetpulver och pe-

netrant. Om den fjärde metoden saknas i ackrediteringen behöver labora-

toriet kunna tillhandahålla denna enligt reglerna för utnyttjande av un-

derleverantörer enligt SWEDAC:s föreskrifter eller motsvarande regler

från annat ansvarigt ackrediteringsorgan inom EES.

AFS 2004:8

52

AFS 1982:17

Anteckningar om jourtid, övertid och mertid

AFS 1998:4

Användning av arbetsutrustning

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 1998:5

Arbete vid bildskärm

AFS 1994:1

Arbetsanpassning och rehabilitering

AFS 2000:42

Arbetsplatsens utformning (ändrad genom AFS 2003:1)

AFS 1998:1

Belastningsergonomi

AFS 1992:10

Buller

AFS 1982:3

Ensamarbete

AFS 1999:7

Första hjälpen och krisstöd

AFS 2000:4

Kemiska arbetsmiljörisker

AFS 1993:17

Kränkande särbehandling i arbetslivet

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1980:14

Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 1997:11

Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser

För att hålla sig uppdaterad om Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det vara bra

att regelbundet via Internet gå in på vår webbplats www.av.se och under ”Regler”

kontrollera vilka föreskrifter som gäller för den aktuella verksamheten.

För att få reda på hur den aktuella lag- eller förordningstexten ser ut kan man

exempelvis via Internet gå in på www.lagrummet.gov.se och ta fram den senaste

versionen av lagar och förordningar som man är intresserad av.

Notera att det kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den tryckta

versionen som gäller rättsligt.

Information från Arbetsmiljöverket

ARBETSMILJÖVERKET

Publikationsservice

Box 1300 ^•

171 25 SOLNA

Tfn: 08-730 97 00 ^•Telefax: 08-735 85 55

ISBN 91-7930-439-7

ISSN 1650-3163