AFS 2005:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av trycksatta anordningar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.
ARBETSMILJÖVERKET
Publikationsservice
Box 1300 •
171 25 SOLNA
Tfn: 08-730 97 00 •Telefax: 08-735 85 55
ISBN 91-7930-440-0
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
AFS 2005:3
BESIKTNING AV
TRYCKSATTA
ANORDNINGAR
Omslag Afs 3 05-03-09 18.55 Sida 1
BESIKTNING AV TRYCKSATTA
ANORDNINGAR
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av trycksatta
anordningar samt allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna.
ISBN 91-7930-440-0
ISSN 1650-3163
ARBETSMILJÖVERKET
171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00
E-post: arbetsmiljoverket@av.se
BESTÄLLNINGSADRESS
Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:
Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,
171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Falun
(Dalarnas och Gävleborgs län)
Gruvgatan 2, Box 153,
791 24 Falun.
Tel 023-457 00
Telefax 023-222 69
e-post:
falun@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Göteborg
(Västra Götalands
och Hallands län)
Rosenlundsgatan 8, Box 2555,
403 17 Göteborg.
Tel 031-743 72 00
Telefax 031-13 50 60
e-post:
goteborg@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Härnösand
(Västernorrlands och
Jämtlands län)
Brunnshusgatan 8,
871 32 Härnösand.
Tel 0611-885 00
Telefax 0611-184 10
e-post:
harnosand@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Linköping
(Östergötlands och
Södermanlands län)
Kungsgatan 39 A, Box 438,
581 04 Linköping.
Tel 013-37 08 00
Telefax 013-10 44 20
e-post:
linkoping@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Luleå
(Norrbottens län)
Köpmangatan 40 A,
972 33 Luleå.
Tel 0920-24 22 60
Telefax 0920-24 22 99
e-post:
lulea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Malmö
(Skåne län)
Vattenverksvägen 47, Box 21019,
200 21 Malmö.
Tel 040-38 62 00
Telefax 040-12 64 07
e-post:
malmo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Stockholm
(Stockholms, Uppsala
och Gotlands län)
Englundavägen 5, Box 1259,
171 24 Solna.
Tel 08-475 01 00
Telefax 08-764 49 72
e-post:
stockholm@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Umeå
(Västerbottens län)
Riddaregatan 8,
903 36 Umeå.
Tel 090-17 07 00
Telefax 090-77 40 19
e-post:
umea@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Växjö
(Kronobergs, Blekinge,
Jönköpings och Kalmar län)
Västra Esplanaden 9 A,
352 31 Växjö.
Tel 0470-74 80 00
Telefax 0470-74 80 48
e-post:
vaxjo@av.se
Arbetsmiljöverket
Distriktet i Örebro
(Örebro, Värmlands
och Västmanlands län)
Fabriksgatan 20, Box 1622,
701 16 Örebro.
Tel 019-21 95 00
Telefax 019-26 09 39
e-post:
orebro@av.se
Utgivare: Maria Hagberg Forss
Elanders Gotab 46341, Stockholm 2005
Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ur-
sprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.
När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-
miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och
allmänna råd.
AFS 2005:3
3
Innehållsförteckning
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av trycksatta
anordningar
Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
Besiktningsklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Diagram 1–5, Tryckkärl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
Diagram 6–9, Rörledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
16
Tabeller för vakuumkärl, cisterner och pannor . . . . . . . .
20
Tabell för vattenvärmare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
Villkor för användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21
Krav på besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
21
Installationsbesiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
Återkommande besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
Driftprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
In- och utvändig undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24
Revisionsbesiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
27
Reparation och ändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
27
Förfallomånad för återkommande besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . .
27
Åtgärder efter besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
28
Bedömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
28
Besiktningsskylt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
28
Dokumentation m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29
Egenbesiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29
Villkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29
Riskanalysbaserad besiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
30
Ackrediteringsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
32
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . .
32
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . .
33
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om besiktning av trycksatta anordningar
Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
34
Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
43
5
AFS 2005:3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om besiktning av trycksatta
anordningar
Beslutade den 27 januari 2005
Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(SFS 1977:1166) följande föreskrifter.
Tillämpningsområde
1 §
Dessa föreskrifter gäller besiktning av
– sådana trycksatta anordningar, utom gasflaskor för andningsapparater
och gasflaskor för bärbara brandsläckare, som omfattas av Arbetar-
skyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:4) om tryckbärande anordningar,
samt anordningar som undantas i 3 § i AFS 1999:4 på grund av att de
tillhör kategori I enligt 4 § eller omfattas av 8 § och omfattas av direktiven
98/37/EG, 95/16/EG, 73/23/EEG, 93/42/EEG, 90/396/EEG eller 94/9/EG,
– sådana tryckkärl som omfattas av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
(AFS 1993:41) om enkla tryckkärl,
– sådana trycksatta anordningar som omfattas av Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (2005:2) om tillverkning av vissa behållare, rörledningar
och anläggningar, samt
– sådana äldre trycksatta anordningar som, om de tillverkats idag, skulle
ha omfattats av ovan angivna föreskrifter i ovan angiven omfattning.
Definitioner
2 §
I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angi-
ven betydelse.
Ackrediterat
Ett kontrollorgan i tredjepartsställning som ackrediterats
organ
för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119)
om teknisk kontroll.
Aggregat
Flera tryckbärande anordningar som satts samman av
en tillverkare för att bilda en integrerad och funktionell
enhet. Som aggregat betraktas dock i dessa föreskrifter
endast sådana aggregat som omfattas av AFS 1999:4.
Utkom från trycket
den 16 mars 2005
AFS 2005:3
6
Anläggning
Samtliga trycksatta anordningar som är monterade inom
ett arbetsställes verksamhetsområde.
Avsäkrings-
Del av processanläggning eller anläggning som är sepa-
krets
rat avsäkrad och går att stänga av mot processen eller
anläggningen i övrigt.
Avsäkrings-
Den temperatur vid vilken en trycksatt anordnings tempe-
temperatur
raturavsäkringsutrustning aktiveras.
Avsäkrings-
Det tryck vid vilket en trycksatt anordnings tryckavsäk-
tryck
ringsutrustning aktiveras.
Besiktning
Föreskriven kontroll i form av installationsbesiktning,
återkommande besiktning, revisionsbesiktning eller risk-
analysbaserad besiktning som skall utföras av ett ackre-
diterat organ.
Behållare
En sammanfattande benämning på tryckkärl, vakuum-
kärl och cistern.
Cistern
En behållare som är konstruerad för att innehålla vätska
där gastrycket ovanför vätskan inte överstiger atmosfär-
trycket med mer än 0,5 bar.
Driftprov
Återkommande besiktning bestående av systemkontroll
och funktionskontroll av säkerhetsutrustning
.
Egenbesiktning Besiktningsmoment i återkommande besiktning som ef-
ter bedömning av ett ackrediterat organ får utföras av en
kontrollenhet hos brukaren. I vissa fall kan det gälla ut-
omstående företag som av ett ackrediterat organ be-
dömts för ifrågavarande besiktningsmoment hos en bru-
kare.
Fluid
Gaser, vätskor eller ångor i ren fas samt blandningar av
dem. En fluid kan innehålla fasta ämnen (en suspen-
sion).
Installations- Besiktning för att utröna om trycksatta anordningar kan
besiktning
tas i bruk på ett säkert sätt.
AFS 2005:3
7
Hetolja
Olja som används som värmebärare i värmesystem med
temperaturer över 110 ºC.
Hydrofor
Ett tryckkärl i vilket vatten pumpas in och luft pressas
samman så att man får tillräckligt tryck på förbruknings-
vattnet.
Högsta
Den högsta temperatur i ºC som ett ackrediterat organ vid
temperatur
besiktning bedömt som lämplig från säkerhetssynpunkt
för en trycksatt anordning.
Högsta tryck
Det högsta tryck i bar som ett ackrediterat organ vid be-
siktning bedömt som lämpligt från säkerhetssynpunkt
för en trycksatt
anordning
.
Lägsta
Den lägsta temperatur i ºC som ett ackrediterat organ vid
temperatur
besiktning bedömt som lämplig från säkerhetssynpunkt
för en trycksatt anordning.
Lägsta tryck
Det lägsta tryck i bar som ett ackrediterat organ vid be-
siktning bedömt som lämpligt från säkerhetssynpunkt
för en trycksatt anordning.
Panna
Ett tryckkärl i vilket värme, som frigörs ur bränsle, el-
energi eller annan energikälla överförs till fluid för an-
vändning utanför kärlet. Vattenvärmare skall dock inte
betraktas som panna.
Processan-
Flera trycksatta anordningar som tillsammans bildar en
läggning
integrerad och funktionell enhet avsedd för en särskild
process.
Revisions-
Besiktning som skall utföras av särskild anledning, t.ex.
besiktning
därför att en trycksatt anordning har skadats eller änd-
rats. Besiktningen kan omfatta kontroll av tillverknings-
underlag, in- och utvändig undersökning, tryckkontroll
och installationsbesiktning.
Riskanalys-
Besiktning, baserad på en riskanalys, utifrån dokumente-
baserad
rad erfarenhet, som efter bedömning av ett ackrediterat
besiktning
organ får ersätta den ordinarie in- och utvändiga under-
sökningen av de trycksatta anordningarna i en process-
anläggning. Det skall särskilt finnas en dokumenterad
historik över anordningarna, primärt baserad på erfaren-
AFS 2005:3
8
heter av korrosion, erosion, använda fluider och skade-
benägenhet av andra orsaker. Besiktningen utförs efter
ett särskilt program där anordningarna i processen var
för sig och jämfört med varandra riskbedöms med avse-
ende på de intervall och kriterier som gäller i de ordina-
rie besiktningsreglerna men där insatserna görs indivi-
duellt med hänsyn till de risker som är speciella för den
aktuella processanläggningen.
Rörledning
Ledning bestående av rör med tillhörande rördelar och
armatur. Här avses även slangledning men inte ventila-
tionskanal, rökgaskanal eller liknande. Gränsen mellan
behållare och rörledning anses gå vid svetsen mot be-
hållarens stuts eller, vid flänsad anslutning, behållarens
fläns. Svetsen anses tillhöra rörledningen.
Slutet värme-
Ett värmesystem som är avstängt eller kan stängas av
system
mot atmosfären.
Systemkontroll Besiktning för att utröna om säkerheten för trycksatta an-
ordningar med tillhörande system är betryggande med
avseende på vibrationer, utmattningslaster, läckage
m.m.
Säkerhets-
Utrustning avsedd att hindra att tryck, temperatur eller
utrustning
fluidnivå m.m. hos trycksatta anordningar överskrider de
gränser som använts vid dimensionering eller hållfast-
hetsberäkning eller som bedömts lämpliga av ackredite-
rat organ vid besiktning.
Tryck
Tryck jämfört med atmosfärtrycket, d.v.s. övertryck. Un-
dertryck uttrycks med ett negativt värde.
Trycksatt
Sammanfattande beteckning för tryckkärl, rörledning, va-
anordning
kuumkärl och cistern.
Tryckbärande
En anordning med driftsfunktion och tryckbärande hölje.
tillbehör
Tryckkärl
En behållare som konstruerats och tillverkats för att
innehålla fluider under tryck. Till tryckkärlet räknas så-
dana delar som är direkt fogade till behållaren fram till
anslutningspunkten till någon annan anordning. Ett
tryckkärl kan innehålla ett eller flera rum.
AFS 2005:3
9
Vakuumkärl
En behållare som är konstruerad så att det i den råder,
eller kan utvecklas, ett tryck som understiger atmosfär-
trycket.
Vattenvärmare Ett tryckkärl för eluppvärmning av tappvatten till en tem-
peratur över 65 ºC men högst 110 ºC.
Volym
Den inre volymen (V), i liter, hos varje rum i ett tryckkärl,
inklusive volymen hos stutsar fram till den första anslut-
ningen eller svetsen, men exklusive permanenta inre de-
lars volym.
Återkommande Besiktning som skall utföras av en trycksatt anordning
besiktning
efter viss bestämd tid, för att utröna om ställda krav fort-
farande uppfylls. Besiktningen utgörs av driftprov eller
in- och utvändig undersökning.
Öppet värme-
Ett värmesystem som är öppet och inte går att stänga av
system
mot atmosfären.
Besiktningsklasser
3 §
Trycksatta anordningar indelas i besiktningsklasserna A, B och C en-
ligt 4–8 §§. Följande beteckningar har därvid nedan angiven betydelse.
p
= högsta tryck i bar.
t
= högsta temperatur i grader Celcius, ºC.
V
= volym i liter.
DN = diameterns nominella storlek enligt svensk standard SS-ISO 6707.
Om denna inte kan bestämmas används innerdiametern. För ett
tvärsnitt som inte är cirkulärt används diametern i en cirkel med
motsvarande area.
P
= effekt i kW.
Grupp 1a = fluid som är:
– explosiv
– extremt brandfarlig
– mycket brandfarlig
– oxiderande
– mycket giftig
– giftig
AFS 2005:3
10
– frätande (R35)
– cancerframkallande (R45, R49)
– mutagen (R46)
– reproduktionstoxisk (R60, R61)
– hetolja eller
– innesluten i trycksatt anordning vars högsta temperatur överstiger flui-
dens flampunkt.
Grupp 2a = andra fluider än som anges i grupp 1a.
Vid bestämning av besiktningsklass skall följande gälla.
Avgränsningslinjerna i diagrammen och tabellerna i 4–8 §§ anger den
övre gränsen för varje besiktningsklass.
Om en trycksatt anordning har flera rum skall den i sin helhet tillhöra den
högsta klassen som gäller för något av rummen. Om en trycksatt anord-
ning eller ett rum i anordningen innehåller flera fluider skall det vid klass-
ningen betraktas som om anordningen eller rummet helt fylls med den
fluid som medför de mest omfattande besiktningskraven.
Volymen hos dubbelmantlade ångkärl med beskickningsrum, där tryck-
sättning sker mellan mantlarna, skall inkludera beskickningsrummet.
Trycksatta anordningar som ingår i aggregat, processanläggningar eller
avsäkringskretsar skall bedömas var för sig med avseende på besikt-
ningsklass enligt 4–8 §§. När speciella krav eller undantag gäller för agg-
regat, processanläggningar eller avsäkringskretsar regleras detta separat
i föreskrifterna.
Rörledningar som är grenledningar och har en mindre diameter än sin
huvudledning skall tillhöra samma klass som huvudledningen fram till
och med den första avstängningsventilen räknat från anslutningspunkten
mot huvudledningen.
4 §
Tryckkärl och rörledningar indelas i besiktningsklasser enligt dia-
grammen 1–9 nedan. Det gäller dock inte pannor och vattenvärmare som
omfattas av tabellerna i 7–8 §§.
AFS 2005:3
11
Diagram 1. Tryckkärl
Tryckkärl avsedda för gas, kondenserad gas eller under tryck löst gas,
ånga eller vätska vars ångtryck vid högsta temperatur t överstiger det
normala atmosfärtrycket (1013 mbar) med mer än 0,5 bar, indelas i be-
siktningsklasser enligt följande om fluiderna tillhör grupp 1a.
Tryckkärl i klass B i diagrammet avsett för en instabil gas skall tillhöra
klass A.
AFS 2005:3
12
Diagram 2. Tryckkärl
Tryckkärl avsedda för gas, kondenserad gas eller under tryck löst gas,
ånga eller vätska vars ångtryck vid högsta temperatur t överstiger det
normala atmosfärtrycket (1013 mbar) med mer än 0,5 bar, indelas i be-
siktningsklasser enligt följande diagram om fluiderna tillhör grupp 2a.
Vid bestämning av besiktningsklass för hydroforer enligt diagrammet
skall trycket p i produkten p
.
V sättas lika med 1.
Tryckkärl för luft eller kvävgas som enligt diagrammet tillhör klass B skall
tillhöra klass C.
AFS 2005:3
13
Diagram 3. Tryckkärl
Tryckkärl avsedda för vätskor vars ångtryck, vid högsta temperatur t, är
högst 0,5 bar över det normala atmosfärtrycket (1013 mbar) indelas i be-
siktningsklasser enligt följande om vätskan tillhör grupp1a.
AFS 2005:3
14
Diagram 4. Tryckkärl
Tryckkärl avsedda för vätskor vars ångtryck, vid högsta temperatur t, är
högst 0,5 bar över det normala atmosfärtrycket (1013 mbar) indelas i be-
siktningsklasser enligt följande om vätskan tillhör grupp 2a.
Tryckkärl enligt diagram 4 som skall användas med en temperatur av
högst 65 ºC och som enligt diagrammet tillhör klass B skall tillhöra
klass C.
AFS 2005:3
15
Diagram 5. Tryckkärl
Tryckkärl som värms med direkt låga eller på annat sätt som medför risk
för överhettning och som är avsedda för produktion av ånga eller het-
vatten över 110 ºC.
AFS 2005:3
16
Diagram 6. Rörledningar
Rörledningar avsedda för gas, kondenserad gas eller under tryck löst gas,
ånga eller vätska vars ångtryck vid högsta temperatur t överstiger det
normala atmosfärtrycket (1013 mbar) med mer än 0,5 bar indelas i besikt-
ningsklasser enligt följande om fluiderna tillhör grupp 1a.
Rörledning i klass B i diagrammet avsett för en instabil gas skall tillhöra
klass A.
AFS 2005:3
17
Diagram 7. Rörledningar
Rörledningar avsedda för gas, kondenserad gas eller under tryck löst gas,
ånga eller vätska vars ångtryck vid högsta temperatur t överstiger det
normala atmosfärtrycket (1013 mbar) med mer än 0,5 bar indelas i besikt-
ningsklasser enligt följande om fluiderna tillhör grupp 2a.
Rörledning i klass B i diagrammet som innehåller en fluid vars tempera-
tur överstiger 350 ºC skall tillhöra klass A.
AFS 2005:3
18
Diagram 8. Rörledningar
Rörledningar avsedda för vätskor vars ångtryck, vid högsta temperatur t,
är högst 0,5 bar över det normala atmosfärtrycket (1013 mbar) indelas i
besiktningsklasser enligt följande om vätskan tillhör grupp 1a.
AFS 2005:3
19
Diagram 9. Rörledningar
Rörledningar avsedda för vätskor vars ångtryck, vid högsta temperatur t,
är högst 0,5 bar över det normala atmosfärtrycket (1013 mbar) indelas i
besiktningsklasser enligt följande om vätskan tillhör grupp 2a.
En rörledning enligt diagrammet som skall användas med en temperatur
av högst 65 ºC skall tillhöra klass C.
AFS 2005:3
20
5 §
Vakuumkärl
indelas i besiktningsklasser enligt följande tabell.
6 §
Cisterner
indelas i besiktningsklasser enligt följande tabell.
7 §
Pannor
indelas i besiktningsklasser enligt följande tabell.
Panna av genomströmningstyp, t.ex. högtrycksaggregat, där slingans vo-
lym är högst 25 liter skall tillhöra klass C även vid effekter över 5 kW.
8 §
Vattenvärmare
indelas i besiktningsklasser enligt följande tabell.
AFS 2005:3
21
Villkor för användning
9 §
Trycksatta anordningar som skall genomgå besiktning enligt någon
bestämmelse i 10–12 §§, får användas endast om besiktning har utförts
av ett ackrediterat organ som därvid har bedömt att de uppfyller kraven i
dessa föreskrifter.
Anordningarna får inte användas med högre tryck och temperatur än vad
ett ackrediterat organ bedömt som högsta tryck och högsta temperatur.
De får heller inte användas med lägre tryck och temperatur än vad orga-
net bedömt som lägsta tryck och lägsta temperatur.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte sådan provdrift, intrimning el-
ler liknande som organet bedömt är nödvändig för att besiktning skall
kunna utföras.
Krav på besiktning
10 §
Trycksatta anordningar i klass A och B skall genomgå installations-
besiktning enligt 13 §.
Det gäller inte för
– cistern som inte behöver säkerhetsutrustning,
– aggregat.
En installationsbesiktning skall dock utföras då ett aggregat ansluts till
annan besiktningspliktig trycksatt anordning eller till något säkerhetsar-
rangemang.
11 §
Trycksatta anordningar skall genomgå återkommande besiktning
enligt följande.
Driftprov enligt 14–17 §§ skall utföras på trycksatta anordningar i klass A
och B.
Det gäller dock inte för
– panna i öppet värmesystem där högsta temperatur är högst 110 ºC,
– cistern som inte behöver säkerhetsutrustning.
I driftprov ingående funktionskontroll av säkerhetsutrustning kan i vissa
fall utföras som egenbesiktning om villkoren i 36–37 §§ uppfylls.
I driftprov ingående systemkontroll kan i vissa fall ersättas av fortlöpande
tillsyn enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta
anordningar om villkoren i 15 §, tredje stycket, uppfylls.
In- och utvändig undersökning enligt 18–28 §§ skall utföras på trycksatta
anordningar i klass A.
AFS 2005:3
22
Det gäller dock inte för
– värmeväxlare i undercentral i fjärrvärmesystem,
– behållare för djupkyld kondenserad gas, vars kokpunkt vid atmosfär-
tryck är under –153 ºC (kryo-kärl),
– behållare för djupkyld kondenserad koldioxid,
– behållare i kyl- eller värmepumpanläggning för köldmedium som inte
är korrosivt i förhållande till det trycksatta materialet. I samband med
driftprov skall dock utvändig undersökning utföras stickprovsvis i an-
läggningen.
In- och utvändig undersökning av rörledningar och vissa andra trycksatta
anordningar kan dock utföras som egenbesiktning om villkoren i 36–
37 §§ uppfylls.
Som alternativ till in- och utvändig undersökning av trycksatta anord-
ningar enligt 18–28 §§, kan riskanalysbaserad besiktning utföras på an-
ordningar i processanläggningar om kraven i 39–43 §§ uppfylls.
12 §
Trycksatta anordningar i klass A och B skall genomgå revisionsbe-
siktning enligt 29–30 §§.
Installationsbesiktning
13 §
Installationsbesiktning skall utföras innan en trycksatt anordning
första gången tas i drift.
Därvid skall kontrolleras
– att det finns utrustning som behövs med hänsyn till säkerheten och att
den fungerar tillfredsställande,
– att den trycksatta anordningen med tillhörande system är lämplig för
sitt ändamål från säkerhetssynpunkt samt
– att alla risker i samband med driften och alla driftstörningar och andra
avsteg som rimligen går att förutse har blivit beaktade.
Återkommande besiktning
Driftprov
14 §
Vid återkommande besiktning genom driftprov skall systemkon-
troll och funktionskontroll av säkerhetsutrustning utföras.
15 §
Vid systemkontroll skall kontrolleras
– att den trycksatta anordningen med tillhörande system inte utsätts för
vibrationer, utmattningslaster eller andra belastningar som kan vara
skadliga och som inte beaktats vid installationsbesiktningen,
AFS 2005:3
23
– att inget läckage som har betydelse för säkerheten förekommer i syste-
met och
– att inga skador som kräver revisionsbesiktning enligt 29–30 §§ upp-
stått.
I samband med systemkontroll av anordningarna i en processanläggning
skall ackrediterat organ kontrollera att brister som noterats i dokumenta-
tionen från den fortlöpande tillsynen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrif-
ter om användning av trycksatta anordningar har åtgärdats.
Systemkontrollen får ersättas av den under föregående intervall utförda
fortlöpande tillsynen enligt ovannämnda föreskrifter om ett ackrediterat
organ har granskat programmet och dokumentationen för tillsynen och
funnit att informationen är tillräcklig för att kunna bedöma att säkerheten
är betryggande och att den fortlöpande tillsynen fungerar tillfredsstäl-
lande. Om systemkontroll utförs i samband med in- och utvändig under-
sökning skall den dock alltid göras av ett ackrediterat organ.
16 §
Vid funktionskontroll av säkerhetsutrustning skall
– kontrolleras att utrustning som behövs med hänsyn till säkerheten
finns och fungerar tillfredsställande, och
– en invändig undersökning göras av säkerhetsutrustning vars funktion
bedöms ha kunnat påverkas negativt av de fluider som utrustningen
kommit i kontakt med.
17 §
Driftprov enligt 14–16 §§ skall utföras med följande intervall:
1 år
– för tryckkärl i klass A, utom luft- och kvävgasbehållare,
– för vakuumkärl i klass A.
2 år för tryckkärl och vakuumkärl i klass B.
3 år
– för rörledning i klass A och B,
– för cistern i klass A och B som behöver säkerhetsutrustning.
4 år
– för luft- och kvävgasbehållare i klass A,
– för trycksatta anordningar i klass A och B som innehåller fluider i
vätskefas och där utrustningen är avsedd att skydda enbart mot ter-
misk expansion,
– för trycksatta anordningar i klass A och B om ett ackrediterat organ be-
dömt att villkoren för egenbesiktning enligt moment 1 i 36 § uppfylls.
För varje avsäkringskrets gäller att anordningen med det kortaste inter-
vallet bestämmer intervallet för driftprovet.
AFS 2005:3
24
Oavsett intervall angivna ovan skall driftprov alltid utföras i samband
med in- och utvändig undersökning enligt 18–28 §§.
In- och utvändig undersökning
18 §
In- och utvändig undersökning skall utföras i den omfattning som
erfordras för att man skall kunna bedöma att det inte finns defekter eller
andra omständigheter som är ogynnsamma för säkerheten.
Om den trycksatta anordningens säkerhetsutrustning har tagits isär eller
annan åtgärd har vidtagits med den i samband med den in- och utvän-
diga undersökningen skall utrustningens funktion kontrolleras.
19 §
Intervall för in- och utvändig undersökning av trycksatta anord-
ningar som enligt 11 § skall genomgå sådan undersökning anges för
tryckkärl och vakuumkärl i 20–26 och 28 §§ och för rörledning och cistern
i 27–28 §§.
För trycksatta anordningar, utom rörledning och cistern, kan den in- och
utvändiga undersökningen delas upp så att den invändiga under-
sökningen görs med längre intervall än den utvändiga under förut-
sättning att
– ett ackrediterat organ har bedömt att anordningen har ett innehåll som
inte är korrosivt i förhållande till det tryckbärande materialet eller i öv-
rigt har annan negativ påverkan på anordningen,
– ett särskilt kontrollprogram har upprättats som det ackrediterade orga-
net har bedömt ge betryggande säkerhet,
– undersökningarna var för sig följer intervallen i 20–26 §§ efter bedöm-
ningar enligt tillämpliga regler för respektive undersökning i dessa pa-
ragrafer.
20 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömer att följande vill-
kor är uppfyllda är intervallet 4 år för undersökning enligt 18 §.
– Tryckbärande delar är inte eldberörda eller utsatta för förbränningsgas
med temperatur över beräkningstemperaturen.
– Om hänsyn behöver tas till utmattning eller krypning skall brukaren ha
visat att den återstående beräknade livslängden är minst 5 år i dessa
avseenden.
– Material i tryckbärande delar är sådant att det erfarenhetsmässigt inte
är stor risk för sprickbildning.
– Inre och yttre miljö är inte svår ur skadesynpunkt i förhållande till utfö-
randet och det tryckbärande materialet.
AFS 2005:3
25
21 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömt att villkoren i
20 § inte uppfylls men att följande villkor är uppfyllda är intervallet 2 år
för undersökning enligt 18 §.
– Minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts enligt 22 § eller
minst en undersökning med ett intervall som överstiger 2 år.
– Skador som iakttagits vid den senaste in- och utvändiga undersök-
ningen är inte sådana att reparation eller annan åtgärd krävts.
– Tiden fram till dess att åtgärd behöver vidtas på grund av korrosion,
erosion eller andra skador bedöms, för att betryggande säkerhet skall
bibehållas, överstiga tiden fram till nästa in- och utvändiga undersök-
ning med mycket god marginal.
– Om hänsyn behöver tas till utmattning eller krypning skall brukaren ha
visat att den återstående beräknade livslängden är minst 3 år i dessa
avseenden.
– Brukaren har i särskild utredning visat att sådana ogynnsamma drifts-
betingelser som kan orsaka skada är försumbara.
22 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömt att villkoren i 20
och 21 §§ inte uppfylls men att säkerheten ändå är betryggande under ett
år är intervallet 1 år för undersökning enligt 18 §.
23 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömt att säkerheten
inte är betryggande under ett år men att den med god marginal är be-
tryggande under 6 månader är intervallet 6 månader för undersökning
enligt 18 §. I sådana fall skall dock undersökning alltid utföras senast un-
der förfallomånaden enligt 32 §.
24 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömt att villkoren i
20 § är uppfyllda och att även följande villkor är uppfyllda är intervallet
6 år för undersökning enligt 18 §.
– Minst en in- och utvändig undersökning har utförts som återkom-
mande besiktning.
– Skador som iakttagits vid den senaste in- och utvändiga undersök-
ningen är inte sådana att de krävt reparation eller annan åtgärd.
– Tiden fram till dess att åtgärd behöver vidtas på grund av korrosion,
erosion eller andra skador bedöms, för att betryggande säkerhet skall
bibehållas, överstiga tiden fram till nästa in- och utvändiga undersök-
ning med god marginal.
– Hänsyn till utmattning eller krypning behöver inte tas.
– Brukaren har i särskild utredning visat att sådana ogynnsamma drifts-
betingelser som kan orsaka skada är försumbara.
25 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning bedömt att villkoren i
24 § är uppfyllda och att även följande villkor är uppfyllda är intervallet
8 år för undersökning enligt 18 §.
AFS 2005:3
26
– Minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts som återkom-
mande besiktning.
– Som en följd av ytterst goda inre och yttre förutsättningar och ytterligt
gynnsamma driftsförhållanden har inte korrosion, erosion eller andra
skador uppkommit.
– Brukaren har i särskild utredning visat att sådana ogynnsamma drifts-
betingelser som kan orsaka skada är försumbara.
26 §
Om ett ackrediterat organ efter besiktning av en anordning, som
enligt 19 § har bedömts uppfylla kraven för ett längre intervall för invän-
dig undersökning, bedömer att även följande villkor är uppfyllda är inter-
vallet för den invändiga undersökningen 10 år.
– Minst två in- och utvändiga undersökningar har utförts enligt 20, 24
eller 25 §§ och ett ackrediterat organ har vid varje tillfälle bedömt att
ett längre intervall än det föregående skall tillämpas eller om brukaren
på annat sätt har visat för organet att ingen invändig korrosion, ero-
sion eller annan negativ inre påverkan kan förekomma.
– Som en följd av ytterst goda förutsättningar och ytterligt goda drifts-
förhållanden har inte korrosion, erosion eller andra skador uppkom-
mit.
– Brukaren har i särskild utredning visat att sådana ogynnsamma drifts-
betingelser som kan orsaka skada är försumbara.
27 §
Rörledningar och cisterner i klass A skall genomgå in- och utvändig
undersökning enligt 18 § vart sjätte år.
För cisterner gäller att om ett ackrediterat organ efter besiktning har be-
dömt att följande villkor är uppfyllda är intervallet 12 år för undersökning
enligt 18 §.
– Minst en in- och utvändig undersökning har utförts som återkom-
mande besiktning.
– Som en följd av goda förutsättningar genom skyddande åtgärder och
ytterligt goda förhållanden i övrigt har inte korrosion, erosion eller an-
dra skador uppkommit.
– Brukaren har i särskild utredning visat att risken för att korrosion, ero-
sion och andra skador är försumbara.
28 §
För intervall enligt 19–27 §§ gäller att om tillverkaren har angivit en
begränsad livslängd för någon av de trycksatta anordningar som avses i
19 §, får intervallet inte fortsätta efter denna livslängd. Denna begräns-
ning gäller dock inte om en revisionsbesiktning enligt 29–30 §§ visar att
säkerheten fortfarande är betryggande.
AFS 2005:3
27
Revisionsbesiktning
29 §
Revisionsbesiktning skall utföras på trycksatta anordningar som
– undergått väsentlig reparation eller ändring,
– kan befaras ha tagit skada,
– skall användas med väsentligt ändrade driftsförhållanden,
– är stationära och har flyttats eller
– skall användas efter det att den av tillverkaren angivna livslängden löpt
ut.
30 § Revisionsbesiktning skall i tillämpliga delar omfatta kontroll av att
kraven i AFS 1999:4, Bilaga 1, utom punkterna 3.3 och 3.4, och kraven i
AFS 2005:2 är uppfyllda samt i förekommande fall tillämpliga moment
som ingår i installationsbesiktning. Dock skall beträffande vad som
nämns om anmält organ och erkänt tredjepartsorgan i Bilaga 1 i AFS
1999:4 motsvarande bestämmelser i AFS 2005:2 gälla.
Reparation och ändring
31 § Reparation eller ändring av en trycksatt anordning som är av så
ringa omfattning och har så ringa betydelse för hållfastheten att revi-
sionsbesiktning enligt 29–30 §§ inte behövs, skall utföras efter samråd
med ett ackrediterat organ.
Förfallomånad för återkommande besiktning
32 § Förfallomånad för återkommande besiktning är den kalendermå-
nad då gällande besiktningsintervall löper ut.
Besiktningsintervall för återkommande besiktning, tidsbestämda enligt
17 och 19–28 §§, räknas från månaden för installationsbesiktningen eller
från förfallomånaden för den senaste återkommande besiktningen. För
trycksatta anordningar som ingår i aggregat och cisterner som inte behö-
ver säkerhetsutrustning skall intervallet till den första återkommande be-
siktningen räknas från den månad då aggregatet eller cisternen togs i
bruk.
Om in- och utvändig undersökning och driftprov skall utföras samma år
skall förfallomånaden för driftprovet även gälla för den in- och utvändiga
undersökningen. Den in- och utvändiga undersökningen skall normalt all-
tid utföras före driftprovet.
Besiktning skall utföras tidigast 6 månader före och senast 5 månader ef-
ter förfallomånaden. Om brukaren så begär kan innevarande besiktnings-
AFS 2005:3
28
intervall avkortas så att förfallomånaden infaller tidigare, varvid en ny
förfallomånad kommer att gälla. Besiktning efter förkortat besiktningsin-
tervall kan dock inte kvalificera för ett längre besiktningsintervall enligt
19–21 och 24–27 §§.
Bedömning som ett ackrediterat organ gjort vid återkommande besikt-
ning gäller fram till nästa besiktning eller till dess att besiktningsinterval-
let för den återkommande besiktningen, med hänsyn till ovan angiven
respittid, löper ut.
Åtgärder efter besiktning
Bedömningar
33 § Efter besiktning skall det ackrediterade organet bedöma
– om den besiktade anordningen är säker och uppfyller kraven i dessa
föreskrifter,
– vilket högsta respektive lägsta tryck som är lämpligt från säkerhetssyn-
punkt,
– vilken högsta respektive lägsta temperatur som är lämplig från säker-
hetssynpunkt samt
– vilket intervall som gäller enligt 19–28 §§ eller 39 § för trycksatta an-
ordningar som omfattas av krav på in- och utvändig undersökning en-
ligt 11 §. Denna bedömning skall inte göras vid driftprov.
Besiktningsskylt
34 § Efter besiktning skall trycksatta anordningar, men inte rörled-
ningar, på väl synlig plats förses med besiktningsskylt av varaktig beskaf-
fenhet som anger
– tillverkningsnummer,
– förfallomånad för nästa besiktning ( månad, år),
– det ackrediterade organets märke,
– högsta respektive lägsta tryck och temperatur samt
– markering som visar om anordningen är besiktad och har bedömts
uppfylla kraven i dessa föreskrifter.
För trycksatta anordningar i en processanläggning, i ett aggregat eller i
en avsäkringskrets får besiktningsskyltarna placeras centralt där det är
möjligt att koppla anordningarna till respektive skylt.
AFS 2005:3
29
Dokumentation m.m.
35 § Efter besiktning skall det ackrediterade organet göra markering på
besiktningsskylten och skriva ut intyg över besiktningen.
Om en trycksatt anordning besiktats och det har bedömts att den inte
uppfyller kraven i 33 § skall det ackrediterade organet snarast meddela
detta till Arbetsmiljöverket.
Besiktningsintyg skall hållas tillgängliga av de arbetsgivare och andra yr-
kesmässiga verksamhetsutövare som använder anordningen till dess att
den varaktigt upphört att användas.
Besiktningsprogram för de trycksatta anordningarna i en processanlägg-
ning som omfattas av riskanalysbaserad besiktning skall hållas tillgäng-
ligt av de arbetsgivare och andra yrkesmässiga verksamhetsutövare som
använder anordningarna till dess att de varaktigt upphört att användas
eller annan besiktningsform har valts.
Egenbesiktning
36 § Om ett ackrediterat organ bedömt att nedanstående villkor är upp-
fyllda får följande moment i återkommande besiktning ersättas av egen-
besiktning:
1. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning på trycksatt anordning under
drift.
2. Funktionskontroll av säkerhetsutrustning i provningsbänk eller lik-
nande.
3. In- och utvändig undersökning av rörledning.
4. In- och utvändig undersökning av annan trycksatt anordning än rörled-
ning vars avställning för undersökning eller genomförande av under-
sökning medför synnerliga olägenheter.
Villkor
– Det skall finnas en detaljerad instruktion för egenbesiktningen. Det
skall särskilt framgå av instruktionen hur kontrollen skall dokumente-
ras.
– Företaget skall, såvida inte nedan angivet utomstående företag anlitas,
ha en kontrollfunktion som är fristående från produktionen och som
övervakar säkerheten hos företagets trycksatta anordningar. Kontroll-
funktionen skall ha egen och speciellt avdelad kvalificerad personal
och utrustning för kontrollarbetet.
AFS 2005:3
30
– För moment 1 och 2 kan utomstående företag anlitas som har personal
som är kvalificerad för kontrollen och erforderlig utrustning för ifråga-
varande kontrollarbete. Av instruktionen skall det framgå om momen-
tet utförs av utomstående företag och vilket detta är. När utomstående
företag anlitas skall all dokumentation över utförd provning och kon-
troll finnas tillgänglig hos företaget som har ansvar för anordningarna
som omfattas av egenbesiktningen.
– För moment 3 gäller att samtliga rörledningar som omfattas av egen-
besiktningen skall genomgå in- och utvändig undersökning som egen-
besiktning inom 6 år.
– För trycksatta anordningar som avses i moment 4 skall det finnas be-
prövade metoder att tillfredsställande bedöma säkerheten i samband
med egenbesiktningen.
37 § En bedömning enligt 36 § gäller i 4 år för momenten 1, 2 och 4 och
i 6 år för moment 3.
I samband med bedömning om fortsatt egenbesiktning när tiden enligt
första stycket löpt ut skall ackrediterat organ alltid kontrollera att villkoren
för egenbesiktningen fortfarande är uppfyllda.
Vid varje ny bedömning skall ett avtal med ackrediterat organ om åter-
kommande uppföljning upprättas. Antal uppföljningsbesök anges av det
ackrediterade organet vid bedömningen. Antalet besök skall vara minst
2 per år.
Vid uppföljningsbesöken skall ackrediterat organ stickprovsvis kontrol-
lera att anordningarna som omfattas av egenbesiktningen uppfyller kra-
ven på betryggande säkerhet, att kontrollen utförs enligt förutsättning-
arna i bedömningen och att den har dokumenterats korrekt och fullstän-
digt.
38 § Efter varje uppföljningsbesök som ett ackrediterat organ gör skall
en skriftlig rapport med uppgifter om utförd kontroll och eventuella an-
märkningar lämnas till arbetsgivaren eller företaget. Om det finns allvar-
liga anmärkningar skall en kopia av rapporten sändas till Arbetsmiljöver-
ket.
Riskanalysbaserad besiktning
39 § Riskanalysbaserad besiktning av trycksatta anordningar i en pro-
cessanläggning skall utföras efter ett för anordningarna särskilt upprättat
besiktningsprogram på basis av en riskanalys. Därvid skall följande gälla:
AFS 2005:3
31
– Brukaren skall ha en kontrollfunktion som är fristående från produktio-
nen och som övervakar säkerheten hos anordningarna i processan-
läggningen.
– Kontrollfunktionen skall upprätta en systematisk riskanalys för anord-
ningarna i processanläggningen. Analysen skall granskas och bedö-
mas av ett ackrediterat organ.
– Det ackrediterade organet skall granska och bedöma det upprättade
besiktningsprogrammet. Programmet skall beskriva de anordningar
som skall undersökas in- och utvändigt, besiktningsintervall, kontroll-
omfattning och övriga villkor och moment som bedömts nödvändiga
med hänsyn till säkerheten.
– Besiktningen av anläggningen skall utföras av det ackrediterade orga-
net enligt besiktningsprogrammet. Dock kan brukaren utföra vissa mo-
ment som egenbesiktning om kraven i 36–37 §§ uppfylls.
40 § Riskanalysbaserad besiktning skall alltid omfatta en inledande in-
och utvändig undersökning enligt 18 § med intervall enligt förutsättning-
arna i 19–28 §§ av de trycksatta anordningar i processanläggningen som
normalt är besiktningspliktiga enligt 11 §.
41 § Riskanalysen enligt 39 § gäller i 5 år. En ny analys skall dock upp-
rättas
– om revisionsbesiktning har utförts eller processanläggningen, proces-
sen eller någon trycksatt anordning i anläggningen ändrats så att den
tidigare riskanalysen enligt det ackrediterade organets bedömning inte
längre gäller,
– om nya kunskaper om speciella risker för anläggningstypen eller bran-
schen har blivit kända som gör att den tidigare riskanalysen inte längre
är aktuell.
När en ny riskanalys upprättas skall även besiktningsprogrammet enligt
39 § revideras.
42 § Besiktningsprogram enligt 39 § skall vara utformat så att det går att
verifiera att de trycksatta anordningarna i processanläggningen är minst
lika säkra som om de genomgått in- och utvändig undersökning enligt
18–28 §§.
Programmet skall omfatta en klart avgränsad processanläggning så att
ingen sammanblandning kan göras med trycksatta anordningar som inte
omfattas av bedömningen om riskanalysbaserad besiktning.
43 § Uppgifter om processanläggningar som ett ackrediterat organ be-
dömt att de uppfyller villkoren för riskanalysbaserad besiktning skall sän-
das till Arbetsmiljöverket.
AFS 2005:3
32
Ackrediteringsområden
44 § En ackreditering av kontrollorgan för att utföra besiktningar och
göra andra bedömningar enligt dessa föreskrifter skall minst omfatta reg-
lerna om installationsbesiktning, återkommande besiktning och revi-
sionsbesiktning.
För att ett kontrollorgan skall kunna ackrediteras för bedömningar enligt
något av momenten i 36 § om egenbesiktning fordras att det finns en
grundackreditering för de besiktningar som nämns i första stycket.
För att ackrediteras för området riskanalysbaserad besiktning krävs att
kontrollorganet är ackrediterat för besiktning enligt första stycket. För att
organet även skall kunna göra bedömningar enligt 39 §, sista strecksat-
sen, andra meningen, krävs vidare en ackreditering för aktuellt moment,
3 eller 4, enligt 36 §.
Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter
45 § Bestämmelserna i 9 § andra stycket är föreskrifter enligt 4 kap 1 §
arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 35 § tredje stycket
är föreskrifter enligt 4 kap 8 § första stycket samma lag jämfört med 3 §
arbetsmiljöförordningen. Bestämmelserna i 35 § fjärde stycket är före-
skrifter enligt 4 kap 8 § arbetsmiljölagen. Brott mot här nämnda föreskrif-
ter kan enligt 8 kap 2 § samma lag medföra böter.
46 § Fysiska personer och andra juridiska personer än svenska staten,
som överträder bestämmelserna i 9 § första stycket skall betala sank-
tionsavgift enligt 8 kap5–10 §§arbetsmiljölagen.
Avgiften skall bestämmas enligt följande:
Trycksatta anordningar, utom behållare för luft eller kvävgas och pannan-
läggningar
– i klass A: 20 000 kronor.
– i klass B: 10 000 kronor.
Behållare för luft eller kvävgas
– i klass A: 10 000 kronor.
Pannanläggningar där pannans märkeffekt är
– över 100 kW men högst 2 000 kW: 10 000 kronor.
– över 2 000 kW men högst 5 000 kW: 25 000 kronor.
– över 5 000 kW men högst 120 000 kW: 50 000 kronor.
– över 120 000 kW: 100 000 kronor.
Om det ingår flera pannor i anläggningen bestäms avgiften enligt pan-
nornas sammanlagda märkeffekt.
AFS 2005:3
33
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2006.
Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:6) om
tryckkärl och andra tryckbärande anordningar.
Bestämmelserna om installationsbesiktning gäller inte för anordningar
som tagits i drift före den 1 januari 2006 om de genomgått motsvarande
besiktning enligt tidigare bestämmelser. Bestämmelserna om installa-
tionsbesiktning gäller inte heller för sådana anordningar för vilka det tidi-
gare saknats besiktningsregler men där sådana införts i och med dessa
föreskrifter.
In- och utvändig undersökning respektive driftprov vid återkommande
besiktning av trycksatta anordningar som besiktats enligt tidigare be-
stämmelser skall första gången utföras enligt de nya reglerna senast då
gällande intervall löper ut. I samband med den då första återkommande
in- och utvändiga undersökningen skall även ett driftprov utföras enligt
de nya föreskrifterna.
Anordningar som inte tidigare omfattats av krav på återkommande be-
siktning men som kommer att omfattas av sådana krav enligt de nya fö-
reskrifterna skall genomgå en första återkommande besiktning enligt
dessa föreskrifter senast den 1 januari 2007.
BERTIL REMAEUS
Rune Andersson
Maria Hagberg Forss
AFS 2005:3
34
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna om besiktning av
trycksatta anordningar
Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:3) om besiktning av trycksatta
anordningar.
Allmänna råd har en annan status än föreskrifter. De är inte tvingande,
utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna, t.ex. upp-
lysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven samt visa exempel på praktiska
lösningar och förfaringssätt och att ge rekommendationer, bakgrundsin-
formation och hänvisningar.
Kommentarer till vissa paragrafer
Till 1 § För gasflaskor för andningsapparater och gasflaskor för bärbara
brandsläckare finns regler om bl.a. återkommande kontroll i Arbetsmiljö-
verkets föreskrifter (AFS 2001:4) om gasflaskor.
Till 2 § Exempel på aggregat kan vara panna, steriliseringsapparat, kok-
gryta, vattenvärmare och annan av tillverkaren levererad komplett och
funktionell enhet.
En anläggning kan inom sitt avgränsade område ha en eller flera pro-
cessanläggningar eller enstaka anordningar. En anläggning är i normal-
fallet stationär.
En trycksatt anordning som är ansluten till tryckluftanläggning anses inte
som hydrofor.
Begreppet panna avser i första hand behållare vars primära syfte är att
överföra värme till en fluid för användning utanför kärlet. En s.k. värme-
ackumulator betraktas inte som panna om värme, t.ex. via en värmepa-
tron, tillförs enbart för att ersätta värmeförluster vid lagring.
Pannanläggning, indunstningsanläggning inom massa- och pappersin-
dustrin och kyl- och värmepumpanläggning är exempel på processan-
läggningar.
Med begreppet rörledning avses en trycksatt anordning för transport av
vätska eller gas eller fasta ämnen med hjälp av vätska eller gas. Även hy-
draulledning och liknande ingår i begreppet. Om anordningen huvudsak-
ligen används för lagringsändamål eller som del i en process, t.ex. vär-
meväxling, betraktas den som tryckkärl. Värmeväxlare, som består av rör
för kylning eller uppvärmning av luft, anses som rörledning.
AFS 2005:3
35
Med armatur avses vad som i föreskrifterna (AFS 1999:4) om tryckbä-
rande anordningar, definieras som tryckbärande tillbehör. Till armatur
brukar man även räkna en förstorad del av framledningen från en panna,
där säkerhetsutrustning ansluts, om delens ytterdiameter är högst
3 gånger anslutande rördimension.
Ångpanna, kokare, autoklav, varmvattenpanna, hydrofor, luftbehållare
och kryokärl är exempel på tryckkärl.
Till 3 § För att utröna om besiktningsplikt föreligger enligt diagrammen
och tabellerna använder man det högsta tryck och den högsta tempera-
tur som en trycksatt anordning är avsedd att användas för.
När besiktning utförts och ett ackrediterat organ bedömt högsta tryck och
temperatur för den avsäkringskrets i vilken anordningen eller anordning-
arna ingår, kommer högsta tryck och högsta temperatur att begränsas
med hänsyn till den trycksatta anordning i kretsen som har de lägsta vär-
dena. Högsta tryck blir då aktuellt avsäkringstryck och högsta temperatur
aktuell avsäkringstemperatur för alla anordningarna i kretsen.
De fluider som betecknas 1a följer i de flesta fall indelningen för ämnen
eller preparat enligt definitionerna i artikel 2.2 i direktivet 67/548/EEG om
tillnärmningen av lagar och andra författningar om klassning, förpack-
ning och märkning av farliga ämnen.
I Sverige finns föreskrifter som motsvarar indelningen enligt ovan för
klassificering av hälsofarliga ämnen och beredningar i faroklasser med
tillämpliga riskfraser i Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1994:12.
I Sverige definieras vidare brandfarliga och explosiva varor i förord-
ningen (SFS 1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.
Följande indelning i grupperna 1a och 2a gäller, enligt direktivet 67/548/
EEG, för fluider vid tillämpning av diagram och tabeller vid bestämning
av besiktningsklasser.
AFS 2005:3
36
Faroklass
Farokod
Beteckning i dessa
föreskrifter, grupp
Explosivt
(R1–R6, R9, R16, R18, R19 och R44)
E
1a
Mycket brandfarligt
( R11)
F
1a
Extremt brandfarligt
(R12)
F+
1a
Oxiderande
(R7, R8)
O
1a
Mycket giftig
(R26, R27, R28, R39)
T+
1a
Giftig
(R23, R24, R25, R39, R48)
T
1a
Frätande
(R35)
C
1a
(R34)
C
2a
Hälsoskadlig
(R20–R22, R65, R40, R48)
Xn
2a
Irriterande
(R36–R38, R41)
Xi
2a
Allergiframkallande
(R42)
Xn
2a
Cancerframkallande
(R45, R49)
T
1a
(R40)
Xn
2a
Mutagen
(R46)
T
1a
(R68)
Xn
2a
Reproduktionstoxisk
(R60–R61)
T
1a
(R62–R63)
Xn
2a
Måttligt hälsoskadlig
(R313)
V
2a
AFS 2005:3
37
Kokgrytor och steriliseringsapparater kan nämnas som exempel på så-
dana dubbelmantlade kärl där tryckkärlets och beskickningsrummets
sammanlagda volymer skall utgöra den volym som används vid indel-
ning i besiktningsklasser.
Ett exempel på beskickningsrum är det rum i en kokgryta där maten ko-
kas.
Till 4–8 §§ För anordningar i klass C ställs inga besiktningskrav i dessa
föreskrifter.
Av texten i 4 § framgår att pannor omfattas av 7 §. Det medför bl.a. att
diagram 5 får en begränsad användning jämfört med motsvarande dia-
gram i tillverkningsföreskrifterna om tryckbärande anordningar, AFS
1999:4.
Till 10 § Installationsbesiktning av aggregat behöver inte utföras enligt
dessa föreskrifter eftersom aggregaten enligt föreskrifterna om tryckbä-
rande anordningar (AFS 1999:4) eller motsvarande regler inom det Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall genomgå en kontroll
hos tillverkaren som motsvarar denna besiktning. Återkommande besikt-
ning skall dock utföras med de intervall som gäller enligt 17 och 19–
28 §§. Tidpunkten för intervallets början framgår av 32 §, andra stycket.
Utloppsledning från säkerhetsventil, där det bl.a. skall kontrolleras om
den är säkert förlagd och mynnar så att ingen risk för personskada inträf-
far om säkerhetsventilen öppnar, är ett exempel på säkerhetsarrange-
mang.
Till 11 § Värmeväxlare i undercentraler används normalt inte för tem-
peraturer över 110 ºC. Om högre temperatur vid något enstaka tillfälle
kan förekomma är det viktigt att växlaren är dimensionerad för den hög-
sta temperatur som då kan förekomma.
Till 13 § Säkerhetsutrustning kan vara placerad så att den avsäkrar flera
trycksatta anordningar. Vid kontrollen av säkerhetsutrustningens funk-
tion är det viktigt att även ta hänsyn till placeringen av utrustningen.
För att en trycksatt anordning från säkerhetssynpunkt skall vara lämplig
för avsett ändamål är det bl.a. viktigt att kontrollera
– att anordningen med tillhörande utrustning inte utsätts för belast-
ningar som kan vara skadliga och som inte beaktats vid konstruktions-
kontrollen,
– att inget märkbart läckage förekommer,
– att inga transport- eller lagringsskador uppstått och om så skulle vara
fallet att sådana skador inte döljs av isolering så att de inte kan kontrol-
leras,
AFS 2005:3
38
– att eldningsutrustning till panna är anpassad till pannans märkeffekt,
– att avsäkringstryck- och temperatur valts så att säkerheten är betryg-
gande.
För att installationsbesiktning eller annan besiktning skall kunna genom-
föras är det oftast nödvändigt att brukaren tillhandahåller sådan doku-
mentation som ackrediterat organ bedömer är nödvändig för att vid be-
siktningen kunna klassificera och göra andra erforderliga bedömningar
av den trycksatta anordningen. Det är därför lämpligt att i god tid före be-
siktningen ta kontakt med det ackrediterade organ som skall utföra be-
siktningen.
Till 18 § För att kunna göra en invändig undersökning på ett säkert och
effektivt sätt är det bl.a. viktigt att se till att anordningen är omsorgsfullt
utvädrad, väl rengjord och säkert avskild från farligt ämne, ånga och lik-
nande. Den utvändiga undersökningen innebär för anordningar som är
isolerade att isoleringen behöver avlägsnas helt eller delvis.
In- och utvändig undersökning görs normalt okulärt. I vissa fall kan det
dock vara svårt eller omöjligt p.g.a. åtkomlighetsskäl att med hjälp av
ögat avgöra om det finns några fel. För att kunna göra bedömningar i så-
dana fall kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder som ultraljuds-
provning eller annan oförstörande provning. Ibland kan det behövas ett
särskilt utarbetat inspektionsprogram. I vissa fall kan mätningar eller an-
dra iakttagelser vid brukarens fortlöpande tillsyn tas med i bedömningen,
under förutsättning att rutinerna vid tillsynen är sådana att det går att få
tillförlitliga uppgifter.
In- och utvändig undersökning av rörledningar omfattar normalt endast
utvändig undersökning av högt påkända delar, expansionsanordningar
och rörstöd samt delar där korrosion, nötning, sprickor eller andra felak-
tigheter befaras kunna uppstå.
Rörledningar i mark grävs normalt inte upp vid återkommande in- och ut-
vändig undersökning om det inte finns särskild orsak av säkerhetsskäl.
Till 19 § Det framgår av 17 och 32 §§ att ett driftprov alltid skall utföras i
samband med in- och utvändig undersökning och att driftprovet normalt
skall göras efter den in- och utvändiga undersökningen.
Exempel på anordningar som kan omfattas av andra stycket är lagrings-
behållare för gasol och etenbehållare med en högsta drifttemperatur
på – 30 ºC.
AFS 2005:3
39
Till 19–26 §§ Följande schema anger översiktligt hur intervall för in-
och utvändig undersökning bedöms för tryckkärl och vakuumkärl.
Anordningen får inte användas
Läs schemat så här: Börja i den ruta som anger det intervall som be-
dömts vid den senaste besiktningen. Om anordningen efter besiktning
uppfyller villkoren i den angivna paragrafen, gå vidare till närmast längre
intervall. Om villkoren för det längre intervallet inte uppfylls gäller det fö-
regående intervallet. Om anordningen inte uppfyller villkoren i startrutan
gå till närmast kortare intervall tills villkoren uppfylls. Vid den första be-
dömningen av intervall, börja i rutan för intervallet 4 år.
Exempel 1. En anordning har av ett ackrediterat organ bedömts uppfylla
kraven för 4-års intervall vid installationsbesiktningen. Vid den första
återkommande in- och utvändiga undersökningen bedömer ett ackredite-
rat organ att anordningen uppfyller kraven i 24 §. Intervallet blir då 6 år
till nästa in- och utvändiga undersökning.
Exempel 2. Ett ackrediterat organ har vid installationsbesiktningen av en
anordning bedömt att anordningen inte uppfyller kraven i 20 §. Anled-
ningen till detta är att tryckbärande delar är eldberörda. Anordningen
uppfyller då inte heller 21 §, eftersom det i denna paragraf krävs att minst
två in- och utvändiga undersökningar skall ha utförts enligt 22 § eller
minst en undersökning med ett intervall som överstiger 2 år. I detta fall
AFS 2005:3
40
har ingen undersökning gjorts. Intervallet bör därför normalt bli 1 år till
nästa in- och utvändiga undersökning.
Till 28 § När en anordnings beräknade livslängd uppnås eller beräknas
uppnås inom ett visst besiktningsintervall och brukaren trots detta önskar
fortsätta använda anordningen är det viktigt att konsultera tillverkaren,
om så är möjligt, i samband med den revisionsbesiktning som då krävs.
Till 29 § Exempel på sådant som kan vara väsentlig reparation eller
ändring är utbyte av tryckbärande del, tuber i ångpanna och reparation
av svets eller igensvetsning av spricka i tryckbärande del.
Exempel på anordning som kan befaras ha tagit skada är anordning som
stått avställd utan att korrosionshindrande åtgärder, t.ex. inertgasfyll-
ning, vidtagits.
Exempel på väsentligt ändrade driftförhållanden kan vara att innehållet
ändras från en fluid som inte är korrosiv till en fluid som är korrosiv i för-
hållande till anordningens material eller från en fluid som tillhör grupp 2a
till en som tillhör grupp 1a. Sådana ändrade driftförhållanden kan t.ex.
medföra ändrade intervall eller ändrad klass.
Till 32 § De år då såväl in- och utvändig undersökning som driftprov
skall utföras kommer förfallomånad för nästa besiktning att markeras på
besiktningsskylten först när båda besiktningarna är utförda.
Till 33 § Vid bedömning av högsta respektive lägsta tryck och tempera-
tur är det viktigt att ta hänsyn till den avsäkringskrets där anordningen in-
går. Högsta tryck för en trycksatt anordning kan inte vara högre än vad
som gäller för övriga anordningar i kretsen.
Till 36 § Den funktionskontroll som avses i moment 1 är provning av sä-
kerhetsutrustning på plats i t.ex. en processanläggning. Om villkoren för
egenbesiktning i detta fall uppfylls innebär det att driftprov enligt 17 §
skall utföras med ett intervall på 4 år. Observera dock att ett driftprov en-
ligt samma paragraf alltid skall utföras i samband med in- och utvändig
undersökning. Det är viktigt att egenbesiktningen utförs minst lika ofta
som enligt det ordinarie intervallet som anges i 17 §. Det är även viktigt
att det framgår av instruktionen hur ofta provningen skall göras.
Det är beträffande momenten 1 och 2 angeläget att det utomstående fö-
retaget utan dröjsmål rapporterar resultatet av den utförda kontrollen till
det ansvariga företaget. Det är viktigt att det framgår av instruktionen för
egenbesiktningen hur denna rapportering skall gå till.
Egenbesiktning av större rörsystem enligt moment 3 utförs lämpligen
successivt enligt en prioriteringslista som upprättas i instruktionen. Det
AFS 2005:3
41
är viktigt att rörsystemet i sin helhet undersökts inom 6 år eftersom be-
siktningsintervallet för in- och utvändig undersökning av rörledning är
6 år.
Trycksatta anordningar som avses i moment 4 kan t.ex. vara vissa pro-
cessugnar, högtrycksreaktorer, stora behållare för kondenserade gaser
(t.ex. eten och ammoniak) som lagras nära kokpunkten och anordningar
som är så kallade coldboxanläggningar.
För trycksatta anordningar där det är möjligt att utföra in- och utvändig
undersökning är det angeläget att tidigare erfarenheter från sådan under-
sökning av ackrediterat organ finns som underlag vid bedömningar om
egenbesiktning enligt momenten 3 och 4.
Det är viktigt att sådana iakttagelser vid egenbesiktningen som kan ha be-
tydelse för säkerheten på lämpligt sätt återförs till det ackrediterade or-
gan som gjort bedömningen. Det är angeläget att det av instruktionen
framgår hur denna återföring skall gå till.
Om oförstörande provning ingår i egenbesiktningen är ackrediterat labo-
ratorium ett exempel på utomstående företag som kan anlitas. Det är vik-
tigt att detta i så fall framgår av instruktionen.
Till 39 § Syftet med riskanalysen för de trycksatta anordningarna i en
processanläggning som skall genomgå riskanalysbaserad besiktning är
att fastställa alla händelser och förlopp som rimligen går att förutsäga
och som kan leda till nedbrytning eller haveri av processanläggningens
anordningar.
En viktig förutsättning för att en bedömning om riskanalysbaserad besikt-
ning skall kunna göras är att det finns en dokumenterad historik över pro-
cessanläggningen där de enskilda anordningarnas status noggrant har
dokumenterats vid tidigare besiktningar med avseende på korrosion och
erosion. Dessutom är det av stor betydelse att erfarenhet från andra vik-
tiga faktorer, t.ex. fluider som förekommer i processen, har beaktats och
kartlagts med avseende på skador som kan äventyra säkerheten.
Med systematisk riskanalys avses en analys som utförs på ett systema-
tiskt sätt enligt en allmänt vedertagen riskanalysmetod.
Om kontrollfunktionen saknar kunskap om riskanalysmetoder, material,
provnings- och beräkningsmetoder och liknande är det angeläget att ut-
omstående med erforderlig kompetens anlitas. Det är dock viktigt att per-
sonalen i kontrollfunktionen har egen tillräcklig kompetens och kunskap
om de trycksatta anordningar som ingår i anläggningen och kan göra en
riktig bedömning av säkerheten.
AFS 2005:3
42
Besiktningsprogrammet som upprättas på basis av riskanalysen syftar till
att inrikta kontrollerna på de objekt i anläggningen som bedöms ha den
högsta risknivån och där sannolikheten för nedbrytning och haveri är
störst. Det är dock viktigt att vad som anges i 18–28 §§ beaktas och att
även de objekt som bedöms som mindre farliga hålls inom tillräcklig
uppsikt. Detta speciellt med tanke på att det vid riskinventeringen knap-
past är möjligt att upptäcka alla risker som kan förekomma i en anlägg-
ning. I besiktningsprogrammet kan t.ex. även ingå momenten 3 och 4 i
36 § om egenbesiktning och ett program för fortlöpande tillsyn enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta anord-
ningar.
Till 41 § Om ändringarna eller de nya kunskaperna är av så ringa bety-
delse att den tidigare upprättade riskanalysen för anläggningen fortfa-
rande gäller behöver ingen ny riskanalys upprättas.
Till 46 § För trycksatta anordningar och aggregat som ingår i anlägg-
ningar som inte är pannanläggningar bestäms beloppet för varje anord-
ning för sig.
AFS 2005:3
43
AFS 1998:4
Användning av arbetsutrustning
AFS 2001:3
Användning av personlig skyddsutrustning
AFS 2002:1
Användning av trycksatta anordningar
AFS 2003:3
Arbete i explosionsfarlig miljö
AFS 1982:3
Ensamarbete
AFS 2001:10
Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor
AFS 1999:7
Första hjälpen och krisstöd
AFS 1997:7
Gaser
AFS 2001:4
Gasflaskor
AFS 1985:10
Manhål på vissa behållare
AFS 1996:12
Svetsade gasflaskor av olegerat stål
AFS 2001:1
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 1996:11
Sömlösa gasflaskor av legerad och olegerad aluminium
AFS 1996:10
Sömlösa gasflaskor av stål
AFS 1999:4
Tryckbärande anordningar
AFS 1995:5
Utrustningar för explosionsfarlig miljö
AFS 1997:11
Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser
För att hålla sig uppdaterad om Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det vara bra
att regelbundet via Internet gå in på vår webbplats www.av.se och under ”Regler”
kontrollera vilka föreskrifter som gäller för den aktuella verksamheten.
För att få reda på hur den aktuella lag- eller förordningstexten ser ut kan man
exempelvis via Internet gå in på www.lagrummet.gov.se och ta fram den senaste
versionen av lagar och förordningar som man är intresserad av.
Notera att det kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den tryckta
versionen som gäller rättsligt.
Information från Arbetsmiljöverket
