AFS 2006:6

ARBETSMILJÖ

AFS 2006:6

VERKET

Användning av lyftanordningar

Och lyftredskap

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Användning av lyftanordningar

och lyftredskap

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och

lyftredskap samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2006:6

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om användning av lyftanordningar och

lyftredskap;

Utkom från trycket

Beslutade den 26 oktober 2006.

den 28 november 2006

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller användning av lyftanordningar och lyftredskap. Föreskrifterna gäller

inte utrustning som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av truckar.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter avses med

Fortlöpande tillsyn

Regelbunden kontroll som omfattar okulär

granskning samt funktionsprov.

Hiss

Lyftanordning med styrt lastbärande organ som

kan röra sig mellan fasta stannplan.

Kran

Lyftanordning som med hjälp av ett icke styrt

lastbärande organ kan lyfta och sänka lasten

vertikalt och dessutom kan förflytta den

horisontellt i en eller flera riktningar.

Lastbärande organ

Delar av en lyftanordning som direkt bär upp

lasten.

Lyftanordning

Anordning för att lyfta eller sänka last.

Lyftredskap

Komponenter eller utrustning som inte är

monterade på lyftanordningen och som är

¹ Jfr. rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av

arbetsutrustning i arbetet (Andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 393, 30.12.1989, s. 13, Celex 31989L0655),

senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/45/EG (EGT L 195, 19.7.2001, s. 46, Celex 32001L0045).

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande

tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex

398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 398L0048).

placerade antingen mellan lyftanordningen och

lasten eller på lasten för att ansluta den.

Maxlast

Den högsta last som en lyftanordning eller ett

lyftredskap är avsedd för.

Stripperkran

Lyftanordning med styrt lastbärande organ försedd

med strippertång eller stripperaggregat för att

frigöra göt från kokiller eller gjutmaskin.

Tångkran

Lyftanordning med styrt lastbärande organ försedd

med tång för att transportera stålgöt, kokiller och

stigplan.

Överlastdon

Gemensam benämning för anordning som vid

överbelastning varnar för eller förhindrar farliga

rörelser hos lyftanordning eller last.

Undersökning och riskbedömning

3 § Arbetsförhållandena skall undersökas och riskerna bedömas när lyftanordningar och lyftredskap

skall användas. Följande skall då särskilt undersökas:

1. lyftanordningarnas stabilitet under olika mark- och väderförhållanden,

2. tillträde till riskområden,

3. arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper,

4. arbete under upplyft last samt lyft av personer,

5. service- och monteringsarbeten,

6. användning och val av lyftredskap,

7. säkring av last, lastkoppling och manuell styrning av last,

8. sammanfallande arbetsområden och användning av flera lyftanordningar för lyft av gemensam

last (s.k. samlyft) och

9. livslängd och underhåll av lyftanordningar och lyftredskap.

4 § En förnyad undersökning och riskbedömning skall genomföras

1. om uppföljningen enligt 6 § visar att befintliga risker inte stämmer med tidigare riskbedömning,

2. om vidtagna åtgärder enligt 5 § inte gett förväntat resultat eller

3. vid förändringar i arbetsprocesser eller verksamheten.

Åtgärder

5 § Med utgångspunkt i riskbedömningen skall alla nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga

ohälsa eller olycksfall. Kraven i 7–34 §§ skall alltid vara uppfyllda.

Uppföljning

6 § Riskbedömningen och de vidtagna åtgärderna skall följas upp regelbundet för att klargöra om

riskbedömningen är riktig och att åtgärderna gett förväntat resultat.

Krav på produkter

7 § Om en lyftanordning eller ett lyftredskap omfattades av svenska föreskrifter, som överför EG-

direktiv till svensk rätt när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift inom EES, gäller följande.

Utrustningen får användas endast om den uppfyller kraven på beskaffenhet och information om

användningen som finns i de föreskrifter som gällde för den när den släpptes ut på marknaden eller

togs i drift.

Detsamma gäller en lyftanordning eller ett lyftredskap som omfattades av motsvarande föreskrifter

i något annat land inom EES. Vad beträffar märkning, interaktiv programvara och bruksanvisning

gäller vid användningen dock alltid de krav på språk som följer av de svenska föreskrifterna.

8 § En lyftanordning eller ett lyftredskap som inte omfattas av 7 § skall uppfylla kraven i bilaga A

när den används. En lyftanordning eller ett lyftredskap som endast i vissa avseenden omfattas av krav

enligt 7 § skall i övrigt uppfylla kraven i bilaga A när de används.

Krav vid användning

Allmänt

Planering och organisation

9 § Ett arbete med lyftanordningar och lyftredskap skall planeras, organiseras och genomföras så att

farliga situationer förhindras.

I samband med lyftoperationer där representanter från flera verksamheter är involverade skall en

person utses som ansvarig för planering och genomförande av lyftoperationerna.

Stabilitet och markförhållanden

10 § Vid användning av en lyftanordning som är mobil eller som kan demonteras och flyttas mellan

olika uppställningsplatser skall åtgärder vidtas som hindrar anordningen från att välta, glida eller på

annat sätt förflyttas oavsiktligt. Åtgärderna skall vidtas med särskild hänsyn till markförhållandena.

Före ett lyft skall kontrolleras att åtgärderna enligt första stycket är korrekt utförda.

Upplyft last

11 § Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att ingen uppehåller sig under upplyft last. Detta gäller

inte om arbete skall utföras under upplyft last och lyftanordningen är särskilt konstruerad för ett

sådant arbete samt att ett effektivt utförande av arbetsuppgifterna kräver det.

En last får normalt inte transporteras ovanför oskyddade arbetsplatser där personer uppehåller sig.

När så ändå sker, om arbetsuppgifterna inte kan utföras effektivt på något annat sätt, skall lämpliga

arbetsmetoder fastställas och tillämpas.

Lastsäkring

12 § En last skall vara säkrad så att den vid lyft eller förflyttning inte kan röra sig oavsiktligt.

Användning utomhus

13 § En lyftanordning får inte användas utomhus när väderförhållandena är sådana att säker

användning äventyras och personer därigenom utsätts för risker. Dessutom skall lämpliga

skyddsåtgärder vidtas så att ingen utsätts för risker när utrustningen används utomhus. Det gäller

särskilt åtgärder som hindrar utrustningen från att välta.

Överlastdon och gränsbrytare

14 § Överlastdon och gränsbrytare skall vara inställda så att skyddsfunktionen aktiveras innan fara

uppstår.

Personlig fallskyddsutrustning

15 § En personlig fallskyddsutrustning skall användas om det behövs för säkert tillträde till

lyftanordningens olika delar eller om det finns risk för att lyftanordningen blir påkörd av annan

anordning eller fordon.

Fallskyddsutrustningen skall förvaras lättåtkomligt på eller nära anordningen.

Tillträde till manöverplats

16 § För tillträde till en hytt som är belägen mer än 25 meter över markytan eller annat tillträdesplan

skall det finnas en maskindriven hiss.

Hiss behövs inte om

1. hytten är höj- och sänkbar eller

2. lyftanordningen normalt manövreras från markplanet och endast undantagsvis från hytten.

Personlyft

17 § Personer får endast lyftas med en anordning som är konstruerad och tillverkad för detta.

Undantag från kravet i första stycket får göras

1. i nödsituationer,

2. vid räddningsarbete inom räddningstjänst, polis och militär eller

3. om det anges i särskilda föreskrifter att så får ske och villkoren i de föreskrifterna är uppfyllda.

Kollisionsrisk

18 § När två eller flera anordningar för lyft av last har installerats eller monterats på en arbetsplats så

att deras arbetsområden delvis sammanfaller, skall åtgärder vidtas för att undvika kollisioner mellan

lasterna eller anordningarna.

När en anordning för lyft av last eller personer används på plats där det finns risk för att

anordningen blir påkörd av annat fordon skall åtgärder vidtas som förhindrar detta.

Samlyft

19 § Om två eller flera lyftanordningar måste användas samtidigt för lyft av en last, skall ett

förfarande som säkerställer god samordning mellan operatörerna fastställas och tillämpas.

Val av lyftredskap

20 § Ett lyftredskap skall väljas med hänsyn till

1. den last som skall hanteras,

2. vilka grippunkter eller lyftöglor som skall användas,

3. rådande väderleksförhållanden och

4. hur stroppningen eller slingningen utförs.

Ett lyftredskap som inte demonteras efter användningen, skall märkas tydligt så att användaren

informeras om vad som kännetecknar redskapet.

Förvaring av lyftredskap

21 § Ett lyftredskap skall förvaras så att det inte riskerar att skadas eller förstöras.

Hissar

22 § Service- och monteringsarbeten på hissar skall utföras så att risker inte uppstår.

Vid service- och monteringsarbete skall hissen manövreras med ett hålldon.

Fånganordning och hastighetsbegränsare skall vara inkopplade om ett monteringsarbete utförs

samtidigt som en person befinner sig på det lastbärande organet.

23 § Skrymmande gods får endast transporteras i hissar

1. som är speciellt konstruerade för detta,

2. som är försedda med korgdörr eller

3. vars korgöppning är försedd med skyddsanordning som stoppar hissen om godset kommer i

kontakt med schaktväggen.

Lyftanordningar för lyft av fritt hängande last

Signalman

24 § Om en operatör av en anordning för lyft av fritt hängande last inte har fullgod sikt över hela

lyftområdet, antingen direkt eller med hjälputrustning, skall en person med kompetens för uppgiften

stå i direktkontakt med operatören och vägleda denne. Arbetet skall organiseras så att lasten inte kan

röra sig på ett farligt sätt.

Lastkoppling

25 § Den som gör fast eller lossar en last för hand skall kunna göra det på ett säkert sätt genom att ha

kontroll över lyftanordningen eller stå i direkt kontakt med den som manövrerar lyftanordningen.

Manuell inpassning av last

26 § Vid arbete som kräver manuell inpassning av en last skall en lyftanordning användas vilken

kan regleras så att man har god kontroll över -lyftet.

Energibortfall

27 § Om en anordning för lyft av fritt hängande last inte kan hålla lasten om energitillförseln bryts

helt eller delvis, skall lämpliga åtgärder vidtas så att ingen utsätts för risk på grund av detta.

Övervakning av last

28 § En fritt hängande last får normalt inte lämnas utan övervakning.

Kunskaper

29 § En lyftanordning eller ett lyftredskap får användas endast av den som är väl förtrogen med

arbetet och har teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning.

Kunskaperna skall omfatta aktuella arbetsmiljöregler och i relevanta delar lyftanordningens och

lyftredskapets

1. uppbyggnad,

2. drift,

3. manövrering,

4. egenskaper,

5. användningsområde,

6. begränsningar,

7. underhåll och

8. kontroll.

En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller

lyftredskap skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på

säker användning av utrustningen. Den arbetande som inte omfattas av första stycket men använder

lyftanordningar eller lyftredskap på ett gemensamt arbetsställe skall ha motsvarande dokumentation

tillgänglig på arbetsstället.

Arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd

att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet skall upplysa om vilka typer av

lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas.

Kraven på dokumentation och tillstånd gäller inte vid användning av -hissar.

Underhåll och kontroll

30 § En lyftanordning och ett lyftredskap skall underhållas samt genomgå fortlöpande tillsyn och

dagliga kontroller när det används.

31 § En lyftanordning skall kontrolleras och genomgå funktionsprov varje gång den tas i bruk efter

att ha varit nermonterad.

32 § Underhåll, reparation och ombyggnad skall utföras på ett sådant sätt att en lyftanordnings eller

ett lyftredskaps funktion, hållfasthet och stabilitet inte äventyras.

33 § Journal skall föras över

1. underhåll och fortlöpande tillsyn enligt 30 §,

2. kontroller enligt 31 §,

3. drift av maskindrivna kranar med maxlast över 1 000 kg och

4. övrigt som är specificerat av tillverkaren.

34 § Brister eller skador på en lyftanordning eller ett lyftredskap som upptäckts vid kontroll skall,

om de kan äventyra säkerheten, avhjälpas eller repareras före fortsatt användning. Konditionsanalys

skall genomföras för lyftanordningen då driftjournal eller kontroll visar att anordningen närmar sig

den konstruktiva livslängden.

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Genom författningen upphävs följande av Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade meddelanden,

föreskrifter och allmänna råd.

1. Medd. 1974:23 Lyftblockskätting

2. Anv. 58

Bygghissar och byggkranar

3. Anv. 103

Byggkranhytter

4. Anv. 119

Förslingade massabalsenheter

5. Anv. 131

Kranhissar vid byggkranar

6. AFS 1980:19 Överlastskydd på kranar

7. AFS 1981:17 Förarhytter till stationära kranar

8. AFS 1981:18 Gångbanor på tornkranar

9. AFS 1985:13 Lyftbord

KENTH PETTERSSON

Lennart Ahnström

Anna Middelman

Bilaga A

Tekniska krav

A 1. Inledande anmärkningar

Kraven i bilagan gäller endast när respektive risk finns vid användning av en lyftanordning eller ett

lyftredskap.

För lyftanordningar och lyftredskap som skall uppfylla kraven i denna bilaga krävs inte

nödvändigtvis samma åtgärder som för att uppfylla de grundläggande kraven på lyftanordningar och

lyftredskap som omfattas av 7 §.

A 2. Allmänna krav

A 2.1 Hållfasthet och stabilitet

Hållfastheten och stabiliteten för lyftanordningar och lyftredskap skall -säkerställas. Särskild hänsyn

skall tas bl.a. till de laster som skall lyftas och belastningen på upphängningspunkter.

A 2.2 Märkning

En lyftanordning skall vara klart och tydligt märkt med sin maxlast och i tillämpliga fall med den

maximala lasten för anordningens olika konfigurationer.

Ett lyftredskap skall märkas så att det klart framgår hur det skall användas på ett säkert sätt.

Lyftanordningar och lyftredskap som inte är avsedda för personlyft, men som kan befaras användas

för sådana lyft, skall märkas tydligt med hänsyn till detta.

A 2.3 Last som rör sig oavsiktligt

Lyftanordningar och lyftredskap skall vara utförda så att riskerna är begränsade för att lasten

oavsiktligt faller fritt, lossnar eller rör sig på ett farligt sätt.

A 2.4 Skydd för personer

Fast installerad lyftanordning skall vara utförd och installerad så att riskerna är begränsade för att

lasten kolliderar med personer.

A 2.5 Personlyft

En lyftanordning som används för att lyfta eller förflytta personer skall vara utförd så att

a) det finns lämpliga anordningar som förebygger risken för att det lastbärande organet skall falla

eller tippa,

b) användaren hindras från att falla från det lastbärande organet,

c) användaren inte riskerar att komma i kläm, fastna eller bli knuffad, särskilt genom ofrivillig

kontakt med något föremål,

d) säkerheten garanteras för personer som har fastnat till följd av driftstopp eller annan händelse

och så att de kan evakueras.

A 2.6 Manöverdon och förarhytt

En förarhytt skall vara utformad så att den skyddar mot väder och vind. Det skall finnas en anordning

som möjliggör god luftväxling i hytten. Dessutom skall det finnas komfortvärme om det behövs.

Förarhytten skall utformas så att den ger god sikt.

Manöverdon och hytter skall vara konstruerade så att de ger goda ergonomiska förutsättningar.

Förutom att manövrera lyftanordningen från hytten skall det gå att manövrera den från

markplanet.

Lyftanordningen skall inte kunna manövreras från mer än en manöverplats samtidigt.

A 2.7 Handdrivet spel

Ett handdrivet spel skall vara konstruerat så att s.k. backslag inte uppkommer om veven släpper eller

släpps.

A 2.8 Överlastdon

Kranar, stripperkranar och tångkranar som är avsedda för laster över 5 ton eller lastmoment över 2

tonmeter skall vara utrustade med överlastdon. Kranar som har en statisk säkerhet mot stjälpning

större än 2,5 och som endast används i lätt drift undantas från detta krav.

A 3. Särskilda krav för hissar avsedda att användas yrkesmässigt av

särskilt instruerad personal

A 3.1 Gränsbrytare

Förutom den normala manöverströmbrytaren för högsta och lägsta stannplanet, skall det även finnas

en gränsbrytare för huvudströmmen. Gränsbrytaren skall vara utförd för manuell återställning.

A 3.2 Fånganordning

Hissar som får beträdas skall vara utrustade med tillförlitlig fånganordning som aktiveras av en

hastighetsbegränsare eller motsvarande skyddsanordning. Det gäller även hissar som beträds enbart

när hissen monteras.

A 3.3 Överlastdon

En hiss till en kranhytt eller en åkbar kranhytt skall vara utrustad med ett överlastdon.

A 3.4 Manöverdon

På en hiss som inte är avsedd för persontransport skall manöverdonen vara oåtkomliga från korgen.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

om användning av lyftanordningar och lyftredskap

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om hur verkets föreskrifter (AFS 2006:6) om

användning av lyftanordningar och lyftredskap skall tillämpas.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, deras funktion är att

förtydliga innebörden i föreskrifterna. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa

exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt samt ge rekommendationer, bakgrundsinformation

och hänvisningar.

Allmänt

Kraven i dessa föreskrifter gäller för de typer av arbetsutrustning som anges i tillämpningsområdet

enligt 1 § (lyftanordningar och lyftredskap). Vissa delar som enbart rör användning av

lyftanordningar och lyftredskap har flyttats över från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning

av arbetsutrustning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning finns

övergripande regler som gäller för användning av alla typer av arbetsutrustning. De föreskrifterna

gäller tillsammans med dessa föreskrifter vid användning av lyftanordningar och lyftredskap.

Bakgrund

Som medlem av Europeiska unionen (EU) skall Sverige överföra EG-direktiv till svenska föreskrifter.

Reglerna inom EU för arbetstagares säkerhet och hälsa anges i ett ramdirektiv som ger de

grundläggande reglerna för säkerhet på arbetsplatsen. I ett antal särdirektiv finns också minimikrav

som inte får underskridas i EU:s medlemsländer. Det andra särdirektivet (89/655/EEG), ändrat

genom direktiven 95/63/EG och 2001/45/EG, innehåller krav för säker användning av

arbetsutrustning i arbetet. Föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap är

baserade på det direktivet.

Föreskrifterna ersätter ett antal äldre meddelanden, anvisningshäften och föreskrifter från

Arbetarskyddsstyrelsen som innehöll regler för lyftanordningar och lyftredskap. Avsikten har varit att

modernisera reglerna utan att förändra de tekniska kraven för de lyftanordningar och lyftredskap som

omfattas av kraven. Av ikraftträdandet framgår vilka meddelanden, anvisningshäften och föreskrifter

som upphävs.

Regler med krav för vissa tekniska anordningar finns även i föreskrifter från andra myndigheter. I

Boverkets författningssamling finns det t.ex. föreskrifter om hissar. Det bör dock observeras att

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning och om användning av

lyftanordningar och lyftredskap även gäller vid användning av hissar.

I svenska standarder finns ”normer” om bl.a. utförande hos nya lyftanordningar och lyftredskap,

fortlöpande tillsyn och konditionskontroll. Vid bedömning av säkerhetsnivån hos äldre

lyftanordningar och lyftredskap kan standarderna vara till viss vägledning.

Kommentarer till vissa paragrafer

Tillämpningsområde

Till 1 § Vissa anordningar som är avsedda för andra ändamål kan även användas som

lyftanordningar. Vid sådan användning omfattas de av dessa föreskrifter. Exempel på sådana

maskiner är jordförflyttningsmaskiner som hanterar fritt hängande laster.

Definitioner

Till 2 § Terminologin som används i föreskrifterna är, så långt som möjligt, vald för att

överensstämma med definitioner i internationella standarder och i EG:s direktiv.

Okulär granskning innebär att titta på anordningen och dess delar för att hitta eventuella brister.

Med styrt lastbärande organ menas att lasten inte kan pendla. Med icke styrt lastbärande organ

menas att lasten kan pendla fritt i alla riktningar. Exempel på lastbärande organ är lyftlinor, kedjor

och kättingar samt krok, krokblock och hisskorg.

Exempel på lyftredskap är kättinglänga, linstropp, ring, krok, schackel, lekare, lastplan, betongbask,

lyftgaffel, klämsax eller ok.

Undersökning och riskbedömning

Till 3 § Regler om systematiskt arbetsmiljöarbete finns i särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket

som gäller tillsammans med dessa föreskrifter. Enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete skall

arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan

komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt.

Till 4 § Om förutsättningarna för en lyftoperation förändras är det viktigt att göra en ny

riskbedömning.

Produkter

Till 7 och 8 §§ I 7 § avses sådana anordningar som omfattas av krav på CE-märkning och

grundläggande hälso- och säkerhetskrav enligt bland annat maskindirektivet. I 8 § avses bland annat

äldre anordningar som redan var i bruk innan kraven i 7 § trädde i kraft.

Användning

Planering och organisation

Till 9 § Det är viktigt att den person som har ansvar för planering och genomförande av

lyftoperationerna har de kunskaper som krävs för att utföra arbetsuppgifterna som bl.a. bör omfatta

a) val av lämpliga kranar och andra lyftanordningar, samt lyftredskap,

b) instruktion och övervakning för att säkerställa ett säkert genomförande av lyftoperationerna,

c) kontroll av att tillfredsställande underhåll, fortlöpande tillsyn och besiktning genomförts,

d) kontroll av att det finns en fungerande avvikelserapportering och av att det vid behov vidtagits

korrigerande åtgärder.

Efter utfört arbete kan det vara lämpligt att göra en uppföljning för att ta till vara erfarenheter som i

framtiden kan förhindra att farliga situationer uppstår.

Uppställning, ändring, underhåll, reparation, nertagning eller transport av lyftanordning bör

utföras av någon som är väl förtrogen med arbetet, -eller under kontinuerlig tillsyn av en sådan

person.

Stabilitet och markförhållanden

Till 10 § Det är viktigt att ta reda på underlagets bärighet och vid behov använda plattor som fördelar

marktrycket. Det kan finnas fall då lyftanordningens maximala last inte kan utnyttjas på grund av

underlagets dåliga bärighet. För att förhindra oavsiktlig förflyttning kan t.ex. kilar vid hjul eller

parkeringsbroms användas. När en lyftanordning är placerad på en ponton är det särskilt viktigt att ta

hänsyn till stabiliteten.

Upplyft last

Till 11 § Olika former av arbete på scener som ofta utförs under scendekorer, lingångar eller annan

scenutrustning är exempel på arbetsuppgifter som, för att kunna utföras effektivt, kräver att någon

uppehåller sig under upplyft last. Hit hör även arbete med fordon upplyfta på fordonslyftar.

Lämplig arbetsmetod enligt andra stycket kan vara att utföra lyftarbeten i markerade transportleder

i kombination med varningssignal, så att personer som befinner sig i riskområdet kan förflytta sig ut

ur detta.

Lastsäkring

Till 12 § Det är viktigt att lastkrok som är säkrad mot oavsiktlig urkrokning används om det finns

risk för slak lyftlina. Lastkroken bör även vara utformad så att den skyddar mot oavsiktlig ihakning.

Svensk standard ger råd om lämplig utformning av bl.a. självlåsande lastkrokar.

Då s.k. bakgavelhiss används vid lastning eller lossning av fordon är det viktigt att säkra lasten mot

oavsiktlig förflyttning.

Användning utomhus

Till 13 § Då större lyftanordningar används utomhus bör det finnas tillgång till vindmätare för att vid

behov kunna fastställa vindstyrkan.

En del lyftanordningar är dimensionerade för att klara de höga belastningar som kan uppkomma

på grund av vind (vindlaster) enbart om spe-ciella åtgärder vidtas. Det kan t.ex. vara att kranarmen

fälls ner, bromsen på kranarmen släpps eller att speciella stormlås görs fast. Det är mycket viktigt att

dessa åtgärder vidtas innan kranen lämnas efter ett arbetspass.

Det är viktigt att beakta att vissa anordningar inte är avsedda att användas utomhus. Sådana

anordningar är bl.a. inte dimensionerade för vindlaster.

Överlastdon och gränsbrytare

Till 14 § Det är viktigt att ett överlastdon är inställt så att det träder i funktion när det fortfarande

finns en betryggande marginal mot att en kran kan stjälpa eller mot att en bärande konstruktion eller

andra viktiga bärande delar som linor, lyftmaskinerier, hydraulsystem m.m. kan skadas. Det är viktigt

att don som visar last eller lastmoment är inställda så att det värde som kan avläsas på instrumentet

överensstämmer med den verkliga lasten eller det verkliga lastmomentet.

Det är viktigt att en lyftanordning som är utrustad med slirkoppling, och där slirkopplingen ofta

används som gränsläge, även utrustas med ett gränsläge med brytande funktion.

Personlig fallskyddsutrustning

Till 15 § Regler om användning av arbetsutrustning och användning av personlig skyddsutrustning

med regler om fallskyddsutrustning finns i särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

Tillträde till manöverplats

Till 16 § För tillträde till hytt som är belägen mer än 20 meter över marken eller annat tillträdesplan

bör det finnas en maskindriven hiss.

Personlyft

Till 17 § Regler om tillfälliga personlyft med kran och truck finns i särskilda föreskrifter från

Arbetsmiljöverket.

Kollisionsrisk

Till 18 § I första hand bör kravet tillgodoses med väl fungerande kollisionsskydd. I andra hand kan

organisatoriska åtgärder, t.ex. öppen kommunikationskanal och begränsade arbetsfält, vidtas. Det är

då viktigt att de delar av en kran som inte är inom kranförarens synfält, t.ex. bakbryggan på en

tornkran, inte riskerar att kollidera.

Samlyft

Till 19 § Svensk standard ger råd om tillvägagångssätt vid samlyft. För att ha en marginal mot

oförutsedda tyngdpunktsförskjutningar är det viktigt att inte utnyttja lyftanordningarnas lastförmåga

maximalt.

Val av lyftredskap

Till 20 § Lyftredskap enligt andra stycket kan vara ett tillfälligt sammansatt lyftredskap för ett

speciellt ändamål. Särskilt konstruerade nya lyftredskap omfattas av certifieringskraven i

föreskrifterna om maskiner och vissa andra tekniska anordningar.

Hissar

Till 22 § Ett exempel kan vara att arbetsområdet avskärmas så att ingen kommer in i riskområdet.

Där en hiss har stannplan vid en ställning som är arbetsplats är det viktigt att stannplanets grindar

är utformade så att det inte blir ett avbrott i skyddsräcket runt arbetsplatsen.

Till 23 § Att transportera skrymmande gods i hissar utan korgdörr eller -annat skydd mot klämning i

korgöppningen innebär stora risker. Ett antal allvarliga olyckor, flera med dödlig utgång, har inträffat

när gods hakat fast i schaktväggen och klämt fast en person mot den bakre korgväggen/korgtaket.

Många av olyckorna har inträffat när man transporterat kärl för returpappersåtervinning, men även

transport av andra typer av kärl och kärror kan resultera i olyckor.

Signalman

Till 24 § Det är viktigt med god kommunikation mellan kranförare och signalman eller lastkopplare.

Radio eller lämpligt signalschema kan t.ex. -användas. Regler om varselmärkning och

varselsignalering på arbetsplatser som även innehåller ett signalschema för arbete med kranar finns i

särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

Manuell inpassning av last

Till 26 § De flesta kranar uppfyller kravet på god kontroll vid manuell inpassning av last.

Maskiner som i första hand är konstruerade för andra arbeten än lyft av fritt hängande last

uppfyller i regel inte kraven på god kontroll. De kan ha inbyggda skyddsanordningar som vid lyft av

fritt hängande last (överlast -eller dynamiska påkänningar) medför risk för att lasten faller

okontrollerbart. Grävmaskin och lastmaskin utrustad med kranarm är exempel på -sådana maskiner.

Övervakning av last

Till 28 § Last som lämnas utan övervakning kan innebära stora risker, t.ex. genom att lasten faller ner

eller sätts i svängning av vindpåverkan.

Då fritt hängande last ändå lämnas obevakad är det mycket viktigt att tillträde till riskområdet är

hindrat och att lasten är säkert fastsatt och upphängd.

Kunskaper

Till 29 § För förare av lyftanordningar är det viktigt med kunskaper i alla angivna punkter. För

lastkopplare, signalman och personal som utför -underhålls-, reparations- och ombyggnadsarbeten

kan det räcka med kunskaper i tillämpliga delar. De kunskaper som behövs för att uppfylla kraven

kan variera beroende på hur pass komplicerad lyftanordningen och lyftredskapet är.

För förare av mer komplicerade lyftanordningar, t.ex. tornkranar och -mobilkranar, kan kraven

anses uppfyllda om föraren avlagt examen efter genomgången kvalitetssäkrad förarkurs med teori

och körövningar. Utbildning anordnad av Byggnadsindustrins yrkesnämnd och som leder fram till

yrkesbevis utfärdat av Regional yrkeskommitté är exempel på sådan examen. Utbildningar anordnade

i Danmark, Norge, Island och Finland och som ger ett kompetensbevis som godtas av respektive lands

arbetarskyddsmyndighet är andra exempel på sådana examina.

Svensk standard ger råd om innehåll för utbildning av kranförare och förare av mobila

arbetsplattformar, samt för lastkopplare och signalmän.

Regler om minderåriga i arbetslivet finns i särskilda föreskrifter från -Arbetsmiljöverket. Enligt

dessa får minderårig med några få undantag inte anlitas som förare eller skötare av maskinellt drivna

lyftanordningar.

Mellan

Sveriges

Byggindustrier/Maskinentreprenörerna

och

Svenska

Byggnadsarbetareförbundet/Facket för Service och Kommunikation (SEKO) har träffats kollektivavtal

som innebär att kranförare inom dessa avtalsområden skall ha yrkesbevis.

Underhåll och kontroll

Till 30 § Det är lämpligt att t.ex. vid arbetspassets början, eller åtminstone dagligen, kontrollera att

lyftanordningen fungerar på avsett vis.

Tillverkaren anger vad som bör underhållas och kontrolleras vid fortlöpande tillsyn samt lämpliga

intervall för detta. Det är viktigt att även delar som har betydelse för säkerheten, men som inte direkt

ingår i anordningen, underhålls och kontrolleras, t.ex. kranbanor. Svensk standard ger råd om

fortlöpande tillsyn och lämpliga intervall vid olika användning.

Regler om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar finns i särskilda

föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Det kan därmed även finnas krav på besiktning utförd av

ackrediterat kontrollorgan för vissa typer av lyftanordningar.

Till 33 § Det är viktigt att journaler för underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroller innehåller

uppgifter om vad som kontrollerats, när kontrollen utförts och vilka åtgärder som eventuellt vidtagits.

Till 34 § Lyftanordningar är ofta konstruerade för en begränsad livslängd, som är beroende av

användningstid och användningssätt. Det är därför viktigt att dokumentera driften i journaler så att

det går att avgöra när det är dags att ta anordningen ur drift eller bestämma vilka åtgärder som

behöver vidtas så att den kan användas säkert ytterligare en tid, s.k. konditionsanalys. Svensk

standard ger råd om hur konditionsanalyser av lyftanordningar kan utföras. Ett alternativ till

manuella driftjournaler är automatisk lagring av användningen, s.k. dataloggning.

Kommentarer till bilaga A

Inledande anmärkningar

Till A 1 Bilagan innehåller också vissa krav som inte finns i de harmoniserade standarderna för

lyftanordningar. Det innebär att äldre lyftanordningar som skall uppfylla kraven i bilagan skall ha

vissa egenskaper som inte krävs av lyftanordningar som omfattas av 7 §.

Hållfasthet och stabilitet

Till A 2.1 Det är viktigt att axel är säkrad mot oavsiktlig rotation, t.ex. axel för linskiva.

Det är viktigt att lyftblocks övre krok är säkrad mot att hakas ur eller gängas ur oavsiktligt.

Det är viktigt att mutter till krok med gängat skaft för muttern är säkrad på betryggande sätt.

Säkring med saxpinne ovanför eller genom mutter anses inte betryggande.

Det är viktigt att det inte finns något glapp mellan mutter och krokskaft. Ett sådant glapp kan

uppstå när t.ex. vatten trängt in och orsakat korrosion i gängorna.

Skydd för personer

Till A 2.4 Tornkranar och bygghissar är exempel på anordningar som anses vara fast installerade.

Manöverdon och förarhytt

Till A 2.6 Det är viktigt att kranen kan manövreras från markplanet vid kontroll och funktionsprov.

Överlastdon

Till A 2.8 Kravet gäller sådana kranar, stripperkranar och tångkranar som inte omfattas av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar.

En del kranar som inte omfattas av kravet i punkt A 2.8 har ändå levererats med överlastskydd. Det

är viktigt att bibehålla funktionen hos dessa skyddsanordningar. Enligt Arbetsmiljölagen 8 kap. 2 § är

det straffbart att utan giltigt skäl ta bort en skyddsanordning eller sätta den ur bruk.

Det är viktigt att mobilkran med kranarm av teleskoptyp (teleskoparm) eller en sådan arm med

påmonterad rörlig jib är utrustad med brytdon.

Mobilkranar och andra kranar som kan stjälpa och vars lastmoment överstiger 60 tonmeter bör

dessutom vara utrustade med lastmomentindikeringsdon eller lastindikeringsdon. De bör även ha

lastsignaldon.

I dessa föreskrifter avses med kranar som används i lätt drift sådana kranar som när de togs i bruk

hänfördes till krangrupp I enligt Kran- och Hisskommissionens normer IKH 4.30.01 utgåva 1 eller

driftklass Bl och B2 enligt utgåva 2 av samma normer.

Information från Arbetsmiljöverket

Direktiv från de Europeiska Gemenskaperna

Arbetsmiljödirektiv

RÅDETS DIREKTIV 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av

arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1 – 8, Celex 31989L0391)

RÅDETS DIREKTIV 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för arbetstagarnas

säkerhet och hälsa vid användning av arbetsutrustning i arbetet (Andra särdirektivet enligt artikel

16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 393, 30.12.1989, s. 13 – 17, Celex 31989L0655)

RÅDETS DIREKTIV 95/63/EG av den 5 december 1995 om ändring av -direktiv 89/655/EEG om

minimikrav för arbetstagarnas säkerhet och hälsa vid användning av arbetsutrustning i arbetet

(Andra särdirektivet enligt -artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 335, 30.12.1995, s. 28 – 36,

Celex 31995L0063)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/45/EG av den 27 juni 2001 om ändring

av rådets direktiv 89/655/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning

av arbetsutrustning i arbetet (Andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT

L 195, 19.07.2001 s. 46 – 49, Celex 32001L0045)

Direktiv inom tekniska handelshinderområdet

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett

informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37 –

48, Celex 31998L0034)

Lagar och förordningar

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

AFS 1994:48

Maskiner och vissa andra tekniska anordningar

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1996:7

Utförande av personlig skyddsutrustning

AFS 1997:11

Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 2003:6

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

AFS 2006:4

Användning av arbetsutrustning

AFS 2006:5

Användning av truckar

AFS 2006:7

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar

Andra aktuella regler m.m.

Regler, broschyrer, böcker etc. finns angivna i ADI 100 Produktkatalog (kan fås kostnadsfritt från

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA). Publikationer går också att beställa

via Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se

Arbetsmiljöverket ger även årligen ut en förteckning över samtliga gällande författningar och

allmänna råd som har beslutats.

För att hålla sig uppdaterad om aktuella regler är det lämpligt att också regelbundet, via

Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se under rubriken ”Lag och rätt”, kontrollera vilka regler som

gäller för den aktuella verksamheten. Notera att det kan finnas fel i dokument på internet och att det

är den tryckta texten som gäller rättsligt.

Svenska standarder och normblad

IKH 8.00.07 Allmän instruktion för drift och skötsel av kranar

SS 768 00 04

Kranar – Tillsyn och skötsel

SS 768 50 06

Lyftkranar – Lyftredskap – fortlöpande tillsyn

SS-EN 1677-3 Komponenter för lyftsling – Säkerhet – Del 3: Smidda självlåsande lastkrokar av stål –

Klass 8

SS-ISO 9926-1 Kranar – Utbildning av kranförare – Del 1: Allmänt

SS-ISO 12482-1 Lyftkranar – Konditionskontroll – Del 1: Allmänt

SS-ISO 15513 Lyftkranar – Kompetenskrav för kranförare, lastkopplare, signalman och kontrollant

(inspektör)

SS-ISO 18878 Mobila arbetsplattformar – Utbildning för operatör (förare)

Det finns ett stort antal standarder om utförande och konstruktion av nya lyftanordningar och

lyftredskap. Dessa standarder finns att tillgå från SIS, Swedish Standards Institute.