AFS 2006:8

Provning med över- eller

undertryck

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2006:8

Provning med över- eller

undertryck

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om provning med över-

eller undertryck och allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna

ISBN 91-7930-475-3

ISBN 978-91-7930-475-1

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2

Box 153

791 24 Falun

Tel 023-457 00

Fax 023-222 69

e-post: falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8

Box 2555

403 17 Göteborg

Tel 031-743 72 00

Fax 031-13 50 60

e-post: goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8

871 32 Härnösand

Tel 0611-885 00

Fax 0611-184 10

e-post: harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 B

Box 438

581 04 Linköping

Tel 013-37 08 00

Fax 013-10 44 20

e-post: linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A

972 33 Luleå

Tel 0920-24 22 60

Fax 0920-24 22 99

e-post: lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47

Box 21019

200 21 Malmö

Tel 040-38 62 00

Fax 040-12 64 07

e-post: malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Drottningholmsvägen 37

Box 12295

102 27 Stockholm

Tel 08-475 01 00

Fax 08-764 49 72

e-post: stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8

903 36 Umeå

Tel 090-17 07 00

Fax 090-77 40 19

e-post: umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A

352 31 Växjö

Tel 0470-74 80 00

Fax 0470-482 64

e-post: vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20

Box 1622

701 16 Örebro

Tel 019-601 41 00

Fax 019-26 09 39

e-post: orebro@av.se

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga

nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

Utgivare: Anna Middelman

Elanders, Vällingby 2006 52530

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

AFS 2006:8

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om provning med över- eller undertryck

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Gemensamma bestämmelser för all provning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Provningsplats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Riskområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Allmänna förberedelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Provningsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Kontroll av provningsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Arbetsmoment som inte är tillåtna när en anordning är trycksatt . .

8

Defekter och avvikelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Särskilda bestämmelser för provning med övertryck . . . . . . . . . . . . . . .

9

Tryckmedium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Skyddad plats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Trycksättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Provning med vätska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Provning med gas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Särskilda bestämmelser för provning med undertryck. . . . . . . . . . . . . .

10

Skyddad plats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Trycksänkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Särskilda bestämmelser om sanktionsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om

provning med över- eller undertryck

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20

AFS 2006:8



beslutade den 14 december 2006.

Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) följande.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller personsäkerhet vid provning med över- eller

undertryck.

Föreskrifterna gäller inte vid läcksökning eller täthetsprovning av en an-

ordning som tidigare genomgått föreskriven tryckkontroll under förutsätt-

ning

– att någon reparation, modifiering eller utbyte av någon del av den

tryckbärande anordningen inte gjorts efter den tidigare tryckkontrol-

len,

– att det tryck anordningen dimensionerats för inte överskrids och

– att det högsta tryck vid vilket anordningen får användas inte över-

skrids.

Föreskrifterna gäller inte heller vid pumpning av hjul och däck.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

Inert gas

En gas som inte reagerar med andra ämnen annat än

under extrema förhållanden.

Kontrolltryck

Vid provning med övertryck: det högsta tryck som

används vid provning.

Vid provning med undertryck: det lägsta tryck som

används vid provning.

Läcksökning

Undersökning för att upptäcka eller lokalisera läck-

age.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om provning med över- eller

undertryck;

Utkom från trycket

den 1 januari 2007

AFS 2006:8

6

Provning

Läcksökning, täthetsprovning, tryckprovning och

sprängprovning.

Referenstryckmätare Tryckmätare som kalibrerats vid ackrediterat kalibre-

ringslaboratorium och som används för att kontrol-

lera andra tryckmätare.

Riskbedömning

En bedömning av om det finns risker för ohälsa och

olycksfall i arbetsmiljön för att avgöra om förebyg-

gande åtgärder behövs eller inte.

Sprängprovning

Provning med övertryck för att bestämma vid vilket

tryck en anordning sprängs.

Tryck

Övertryck eller undertryck i bar.

Tryckkontroll

Fastställande av om en anordning som genomgått

tryckprovning uppfyller ställda krav på hållfasthet.

Tryckprovning

Den process (tekniska undersökning) som utförs vid

över- eller undertryck och som föregår en tryckkon-

troll.

Täthetskontroll

Fastställande av om en anordning som genomgått

täthetsprovning uppfyller ställda krav.

Täthetsprovning

Den process (tekniska undersökning) som utförs vid

över- eller undertryck och som föregår en täthetskon-

troll.

Undertryck

Tryck lägre än atmosfärtrycket.

Vätska

Ämne i flytande tillstånd vid normalt tryck och tem-

peratur.

Övertryck

Tryck högre än atmosfärtrycket.

Gemensamma bestämmelser för all provning

Kompetens

3 § Provning får endast ledas och utföras av den som har kompetens för

den provning som skall utföras och känner till de risker som är förenade

med provningen.

AFS 2006:8

7

Riskbedömning

4 § Före provningen skall en undersökning och riskbedömning göras som

omfattar de riskkällor respektive risker som är förenade med provningen.

Med utgångspunkt i riskbedömningen skall alla nödvändiga åtgärder vidtas

för att förebygga ohälsa eller olycksfall.

Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall

anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.

De risker som är förenade med provning av anordningar tillverkade av

spröda material skall särskilt uppmärksammas.

Provningsplats

5 § Den plats där provningen skall utföras skall anpassas för den aktuella

provningen.

Riskområde

6 § Ett område skall avgränsas runt den anordning som skall provas. Det

skall tydligt markeras att området är ett riskområde. Området skall vara så

stort eller omges med sådana skydd att det inte finns någon risk för person-

skador för den som uppehåller sig utanför området under provningen.

Inom riskområdet får endast provningspersonal uppehålla sig.

Allmänna förberedelser

7 § En anordning får provas endast om en bedömning gjorts som visar att

anordningen tål det kontrolltryck som avses användas vid provningen.

Första stycket gäller inte sprängprovning.

8 § En anordning som skall provas skall vara uppställd eller monterad så

att rörelser som orsakas av trycksättning inte gör

att den blir instabil eller

faller omkull.

9 § Före provning av en anordning skall anslutningar för tryckhöjning eller

trycksänkning vara säkert monterade. Eventuella öppningar i anordningen

skall vara säkert tillslutna.

Tillslutningsanordningar, fastsättningsdetaljer, ledningar för tryckhöjning

eller trycksänkning och kopplingar som används vid provning skall vara di-

mensionerade så att de tål det kontrolltryck som används vid provningen.

AFS 2006:8

8

Provningsutrustning

10 § Utrustning som används vid provning skall vara tillförlitlig och an-

passad för den provning som skall utföras.

Kontroll av provningsutrustning

11 § Provningsutrustningen skall kontrolleras regelbundet och kontrollen

dokumenteras.

12 § Förutom kontroll enligt 11 § skall provningsutrustningen före varje

provning

1) avsynas okulärt med avseende på skador och slitage

samt

2) kontrolleras med avseende på funktionen.

Kontrollerna skall dokumenteras.

Kravet i första stycket på avsyning och funktionskontroll före varje prov-

ning gäller inte om

a) provningsutrustningen är stationärt uppställd,

b) samma kontrolltryck används vid de provningar som utförs och

c) en dokumenterad bedömning gjorts att utrustningen inte påverkas av

omgivningen på ett sådant sätt att kontroll före varje provning är nöd-

vändig.

Om villkoren i föregående stycke är uppfyllda gäller i stället att avsyning-

en och funktionskontrollen skall utföras så ofta det behövs för att upprätt-

hålla säkerheten.

Arbetsmoment som inte är tillåtna när en anordning är trycksatt

13 § Alla arbetsmoment som riskerar att orsaka sådana skador på en tryck-

satt anordning att den havererar är förbjudna när anordningen är trycksatt.

Defekter och avvikelser

14 § Om defekter upptäcks i en anordning som provas, eller om avvikelser

från ett normalt provningsförlopp konstateras, skall provningen omedelbart

avbrytas och anordningen göras trycklös.

AFS 2006:8

9

Särskilda bestämmelser för provning med övertryck

Tryckmedium

15 § Vid provning skall i första hand lämplig vätska användas som tryck-

medium.

Om det av tekniska skäl inte är möjligt att använda vätska får i stället luft

eller en inert gas användas.

Skyddad plats

16 § För provningspersonal, som under provningen uppehåller sig inom

det riskområde som anges i 6 §, skall det finnas en plats där man kan få

skydd. Provningspersonalen skall befinna sig på den skyddade platsen hela

tiden från det att trycksättningen börjar tills kontrolltrycket uppnåtts och

åter sänkts till en trycknivå som inte överstiger det högsta tryck anordning-

en är avsedd att användas vid.

Trycksättning

17 § Vid provning med övertryck skall trycket höjas etappvis.

Provning med vätska

18 § Före trycksättning med vätska skall säkerställas att anordningen och

dess fundament eller upphängning tål den ökade belastningen av vätskans

tyngd.

19 § Före trycksättning skall anordningen vara helt fylld med vätska. Om

det inte går att fylla anordningen helt, eller om det är osäkert om den är helt

fylld, gäller i stället bestämmelserna i 20-21 §§ om provning med gas.

Provning med gas

20 § Trycksättning med gas skall utföras av ett kontrollorgan, typ A, B eller

C enligt SS-EN-ISO/IEC 17020:200, som är ackrediterat för uppgiften enligt

lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.

Trycksättning med gas kan även utföras av:

a) kontrollorgan från annat land inom EES om kontrollorganet är ackredi-

terat för uppgiften mot kraven i ISO/IEC 17020, av ett ackrediterings-

AFS 2006:8

10

organ som uppfyller och tillämpar kraven i standarden ISO/IEC 17011

eller

b) organisation från annat land inom EES som på annat sätt erbjuder mot-

svarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens.

21 § Bestämmelserna i 20 § gäller inte trycksättning med gas

a) när kontrolltrycket är 0,03 bar eller lägre,

b) när kontrolltrycket är högst 3 bar och produkten av kontrolltrycket i

bar multiplicerat med anordningens volym i liter (bar x liter) är högst

30,

c) när säkerhetsanordningars avsäkringstryck (öppningstryck) ställs in,

under förutsättning att de tidigare genomgått tryckkontroll vid till-

verkning eller, i förekommande fall, efter reparation, eller

d) när provningen utförs i en för provning särskilt konstruerad skyddsan-

ordning som ger betryggande personsäkerhet.

Särskilda bestämmelser för provning med undertryck

Skyddad plats

22 § För provningspersonal som under provningen uppehåller sig inom det

riskområde som anges i 6 § skall det finnas en plats där man kan få skydd.

Provningspersonalen skall befinna sig på den skyddade platsen hela tiden

från det att trycksänkningen börjar tills kontrolltrycket uppnåtts.

Trycksänkning

23 § Vid provning med undertryck skall trycket sänkas i sådan takt att

eventuella defekter i anordningen eller avvikelser i provningsförloppet hin-

ner upptäckas.

Särskilda bestämmelser om sanktionsavgifter

24 § Fysiska personer och andra juridiska personer än svenska staten som

överträder bestämmelserna i 20 § skall betala sanktionsavgift enligt 8 kap.

–10 §§ arbetsmiljölagen. Avgiften skall vara 10 000 kronor varje gång som

den fysiska eller juridiska personen utför trycksättning utan behörighet en-

ligt 20 §.

.

AFS 2006:8

11

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Genom författningen upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med

föreskrifter om tryckprovning (AFS 198:14).

3. Tillstånd till provning med gas som har meddelats enligt 6 § i den upp-

hävda kungörelsen AFS 198:14 skall gälla som ackreditering enligt 20 § i

dessa föreskrifter till och med den beviljade tillståndstidens utgång.

KENTH PETTERSSON

Rune Andersson

Anna Middelman

AFS 2006:8

12

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om provning med över- eller

undertryck

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:8) om provning med över- eller

undertryck.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex. upp-

lysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lös-

ningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinforma-

tion och hänvisningar.

Bakgrund

Provning av anordningar med över- eller undertryck utförs som läcksök-

ning, täthetsprovning och tryckprovning, beroende på vad man tänkt kon-

trollera. Det kan t.ex. vara att upptäcka ett läckage eller att kontrollera en

anordnings täthet eller hållfasthet. Hållfasthetskontroll utförs i vissa fall som

sprängprovning och då i samband med så kallad experimentell dimensione-

ring.

Vid provning med över- eller undertryck finns betydande risker för ohälsa

och olycksfall för dem som utför provningen och för dem som befinner sig

på eller i närheten av den plats där provningen utförs.

Risker vid provning med övertryck är bl.a. att provningsutrustningen

eller den anordning som provas sprängs, splittras eller rämnar. Det kan in-

träffa även vid relativt lågt tryck.

Risker i samband med provning med undertryck är bl.a. att den anord-

ning som provas imploderar. Splitter kan då uppstå som allvarligt kan skada

de personer som finns i närheten.

Exempel på andra faktorer som kan innebära hälso- eller säkerhetsrisker i

samband med provning är

– att den personal som utför provningen inte är tillräckligt kompetent,

– att provningsutrustningen inte är tillförlitlig,

– att avsäkringsanordningar är felaktigt inställda och

– att man vid provning med övertryck valt ett olämpligt tryckmedium.

Vid provning med övertryck är valet mellan gas och vätska som tryck-

medium av stor betydelse för riskerna med provningen

.

Riskerna med att

använda gas är mycket större än med att använda vätska.

Energiinnehållet

AFS 2006:8

13

vid i övrigt lika volym och tryck är nämligen 200 gånger större när man an-

vänder gas som tryckmedium än när man använder vätska.

Arbete med provning av anordningar med över- eller undertryck har tidi-

gare reglerats i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 198:14) med före-

skrifter om tryckprovning. Den ersätts nu med dessa föreskrifter.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 § De anordningar det är frågan om är inte bara tryckkärl och rörled-

ningar. Även andra anordningar, t.ex. avloppsbrunnar, slangar, kylaggregat,

ventilationsanläggningar och vindtunnlar, omfattas av föreskrifterna.

Föreskrifterna syftar till att förebygga riskerna för bl.a. splitterskador och

skador som kan orsakas av en tryckvåg om en anordning havererar i sam-

band med provning.

Av 1 och 2 §§ framgår att föreskrifterna även gäller sprängprovning.

Föreskrifter som gäller skydd mot risker till följd av bl.a. toxiska (giftiga),

brandfarliga eller kvävande egenskaper hos tryckmedier finns i andra före-

skrifter från Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetsmiljöverket, t.ex. i föreskrifterna

om gaser och i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

Byte av packningar i ett tidigare tryckkontrollerat flänsförband betraktas

i detta sammanhang inte som utbyte av en del av den tryckbärande anord-

ningen.

Bestämmelser om pumpning av hjul och däck finns i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter om användning av arbetsutrustning.

Till 2 § Kontrolltryck benämns även provtryck.

Sprängprovning kan förekomma i samband med konstruktion vid till-

verkning av vissa anordningar. Den utförs normalt med vätska. Vid sådan

provning ökas trycket i anordningen tills den sprängs. Provningen avslutas

dock ofta efter läckage, stora deformationer eller annan kollaps.

Till 3 § Vid ackreditering av kontrollorgan kräver SwEDAC (Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll) att företaget ifråga minst uppfyller kra-

ven i standarden EN-ISO/IEC 17020:200. Standarden innehåller bland an-

nat krav på hur man skall säkerställa kompetensen hos personalen. Stan-

darden kan i dessa delar vara till ledning även när ackreditering inte krävs

enligt 20 § i dessa föreskrifter.

Till 4 § Riskbedömningar görs dagligen i arbetslivet utan att man direkt

tänker på dem. Ett enkelt sätt att genomföra en riskbedömning kan vara att

AFS 2006:8

14

använda checklistor. Där riskbilden är komplex eller där konsekvenserna

vid en tänkbar olycka kan antas bli allvarliga eller omfattande bör riskbil-

den klargöras med en skriftligt dokumenterad riskanalys. Vedertagna och

beprövade analysmetoder bör användas där man även tar hänsyn till den

mänskliga faktorn.

Det är en fördel att arbeta i grupp med riskbedömningar. Då kan man till-

varata erfarenheter och kunskaper från alla berörda: konstruktörer, elektri-

ker, datatekniker, underhållspersonal, operatörer, skyddsombud osv. Man

bör också tillvarata erfarenheter från tillverkare, entreprenörer etc.

Exempel på en betydande risk vid provning är möjligheten att anord-

ningen eller provningsutrustningen havererar. Provning utförs ofta under

fältmässiga förhållanden och ibland med specialtillverkad provningsutrust-

ning. Sådana omständigheter innebär ofta en risk i sig. Det är då särskilt

viktigt att klarlägga riskerna innan man börjar provningsarbetet. En viktig

del av underlaget för en riskbedömning är att ta tillvara erfarenheter från

olycksfall och tillbud från liknande verksamheter.

Det finns anordningar som är tillverkade av material som inom ett visst

temperaturområde övergår från segt till sprött tillstånd. Det finns också an-

ordningar som är tillverkade av permanent sprött material. All provning av

anordningar med material i sprött tillstånd innebär särskilda risker, t.ex. risk

för splitter och kraftig tryckvåg. För att säkerheten skall bli tillfredsställande

behöver därför riskområdet (6 §) vara större än normalt och den skyddade

platsen (16 och 22 §§) kunna ge skydd även mot splitter. Anordningar till-

verkade av material som inom ett visst temperaturområde övergår från segt

till sprött tillstånd bör helst provas vid en temperatur där materialet är segt.

Riskbedömning enligt 4 § avser de risker som är förenade med provning-

en. Bestämmelser om riskbedömning av provningsutrustningen som sådan

finns däremot i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av trycksatta

anordningar. Av de föreskrifterna framgår även att en förnyad riskbedöm-

ning av provningsutrustningen skall göras bl.a. om den ändrats.

Till 5 § Det kan ibland vara lämpligt att förlägga provning till ett separat

rum eller till en särskild lokal.

Till 6 § Ett riskområde kan markeras t.ex. genom att skyltar sätts upp i an-

slutning till området. Ett tillfälligt riskområde kan med fördel även omges

med varningsband som komplettering till skyltarna. Regler för hur skyltar

skall utformas finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärk-

ning och varselsignalering.

En anordning som provas kan vara så stor att den sträcker sig genom flera

AFS 2006:8

1

våningsplan eller t.o.m. genom en hel fabrik (t.ex. en hög panna eller en rör-

ledning). Observera att riskområdet i sådana fall kommer att omfatta varje

utrymme kring anordningen där det finns risk för personskador.

När anordningar med stor volym provas, eller när provning utförs med

särskilt högt tryck, kan riskområdet behöva vara så stort att t.ex. vägar mås-

te spärras av. Ibland kan det också vara praktiskt att utföra provningen efter

den normala arbetstidens slut.

Till 7 § Tillverkningshandlingar, besiktningshandlingar från installationsbe-

siktning och återkommande besiktningar etc. kan ofta ge besked om vilket

tryck man kan tillåta att en anordning utsätts för.

Till 9 § Exempel på tillslutningsanordningar är flänsar, lock, proppar och

packningar. För mindre öppningar kan ibland s.k. ”expanderande proppar”

användas som tillslutningsanordningar utan att säkerheten eftersätts. En be-

dömning får göras från fall till fall.

Exempel på fastsättningsdetaljer är skruvar, muttrar och andra fästele-

ment.

Det är mycket viktigt att

– tillslutningsanordningar och dess fastsättningsdetaljer är felfria och di-

mensionerade för de belastningar som kan uppstå,

– skruvar/bultar och muttrar används i fullt antal,

– skruvarna/bultarna har tillräcklig gänglängd,

– skruv- och bultförband är dragna med rätt åtdragningsmoment och att

– slanganslutningar, nipplar etc. är placerade och anordnade så att de, om

de lossnar, inte kan slungas mot operatör eller någon annan person.

Slang som ingår i en provningsutrustning bör vara utförd enligt svensk

standard SS-EN 86, utgåva 1 (Slang och slangledningar av gummi – Hy-

draulslang med flätad spirallindad stålarmering – Krav).

Om svetsförband, lödförband eller andra typer av permanenta förband

används för att täta eller sätta fast detaljer vid provning är det viktigt att

förbanden är dimensionerade för de belastningar som kan uppstå vid tryck-

sättningen och att de är korrekt utförda.

Till 10 §

Vid provning med övertryck bör bl.a. följande ingå:

1. Utrustning för tryckhöjning.

2. Utrustning för tryckavlastning.

3. Utrustning som begränsar slangrörelser vid eventuellt slangbrott eller

om slangkopplingar lossnar.

AFS 2006:8

16

4. Tryckmätare.

. Tryckbegränsningsanordningar.

Särskilda kommentarer till vissa punkter ovan:

Punkt 3. Utrustning som begränsar slangrörelser

Utrustning som begränsar slangrörelser vid ett eventuellt slangbrott

eller om slangkopplingar lossnar kan t.ex. vara slangbrottsventiler.

Flera slangbrottsventiler kan behövas i utrustningen.

Ett annat sätt att begränsa slangrörelser är att förse de slangar som

ingår i utrustningen med säkerhetsvajer. En säkerhetsvajer bör vara

fastsatt på slangarna på lämpligt sätt. Säkerhetsvajer bör även vara

fast förankrad såväl i utrustningen som i den anordning som provas.

Punkt 4. Tryckmätare

Tryckmätare kallas även manometer.

En tryckmätare behöver vara av noggrannhetsklass 1,0 eller bättre

för att vara tillförlitlig.

Eftersom noggrannhetsklass 1,0 innebär att noggrannheten är 1 %

av mätarens maximala utslag är det viktigt att man väljer en tryckmä-

tare vars mätområde (skalområde) utnyttjas till minst 7 % när kon-

trolltrycket uppnåtts. Exempelvis, om man har en tryckmätare som

har mätområdet upp till och med 100 bar och man mäter på nivån 10

bar har man således en mätosäkerhet på ±10 %. Skulle man ligga på

nivån 1 bar har man på samma sätt en mätosäkerhet på ±100 %.

Bland annat följande standarder berör noggrannhetsklass och skal-

områden:

−	 SS-EN 837-1, utgåva 1 (Manometrar – Del 1: Rörfjädermanometrar

– Mått, mätområden, krav och provning),

−	 SS-EN 837-2, utgåva 1 (Manometrar – Del 2: Anvisningar för val och

montering av manometrar),

−	 SS-EN 837-3, utgåva 1 (Manometrar – Del 3: Membran- och tryck-

elementsmanometrar – Mått, mätområden, krav och provning).

Punkt 5. Tryckbegränsningsanordningar

Tryckbegränsningsanordningar kan t.ex. vara två av varandra obe-

roende säkerhetsventiler, som träder i funktion när ett inställt tryck

överskrids (öppningstrycket). Det kan också vara en säkerhetsventil

i kombination med en tryckvakt som automatiskt stänger tillflödet av

tryckmediet om kontrolltrycket överskrids med mer än 10 %. Det är

viktigt att säkerhetsventiler är anpassade till det tryckområde inom

AFS 2006:8

17

vilket provningen skall utföras. Det är även viktigt att ventilernas av-

blåsningskapacitet är tillräcklig.

Vid provning med undertryck bör bl.a. följande ingå:

1. Anordning för trycksänkning.

2. Anordning för att höja trycket till omgivningstrycket.

3. Tryckmätare.

Rörande val av tryckmätarens noggrannhetsklass, se föregående avsnitt

”Punkt 4. Tryckmätare”.

Till 11 § Det är mycket viktigt att provningsutrustningen kontrolleras så

ofta som det behövs med hänsyn till hur den används, hanteras och förva-

ras. Provningsutrustning som förflyttas mellan olika provningsplatser behö-

ver t.ex. normalt kontrolleras oftare än fast uppställd provningsutrustning.

Ett exempel på vad som i paragrafen avses med kontroll av provningsut-

rustningen är kalibrering av tryckmätare. En tryckmätare kalibreras normalt

mot en referenstryckmätare som i sin tur är kalibrerad vid ackrediterat kali-

breringslaboratorium.

Kontroll kan dokumenteras t.ex. i provningsprotokoll, intyg eller journal.

Till 12 § Med kontroll av provningsutrustningens funktion avses t.ex.

−	 att anordning för tryckhöjning fungerar tillfredsställande,

−	 att anordning för tryckavlastning fungerar tillfredsställande,

−	 att avsäkringsanordningar aktiveras vid det tryck de ställts in på.

Det är viktigt att avsäkringsanordningarna inte aktiveras för tidigt så att

provningen störs men inte heller så sent att säkerheten eftersätts. Avsäk-

ringstrycket behöver därför vara något högre än kontrolltrycket.

Den dokumentation som anges i paragrafens andra stycke kan t.ex. göras

i journal eller protokoll. Observera att kravet på dokumentation även gäller

avsyning och funktionskontroll när paragrafens tredje och fjärde stycke är

tillämpliga.

Tredje stycket punkt c: Faktorer i utrustningens omgivning som kan på-

verka utrustningen på ett sådant sätt att den kan bli farlig att använda utan

att kontrolleras före varje provning är t.ex. rök, damm och vibrationer samt,

om utrustningen är uppställd utomhus, regn eller snö.

Fjärde stycket: En bedömning bör göras av vilka intervall avsyningen och

funktionskontrollen normalt skall utföras med. Bedömningen och intervallet

bör föras in i den dokumentation som omtalas i paragrafens tredje stycke.

AFS 2006:8

18

Till 13 § Exempel på sådana arbetsmoment som anges i paragrafen är efter-

dragning av flänsförband och instansning på en trycksatt anordning.

Till 14 § Defekter i en anordning kan t.ex. vara deformationer.

Avvikelser från ett normalt provningsförlopp kan t.ex. vara

−	 läckage i anslutningar eller tillslutningsanordningar,

−	 oregelbundna tryckförändringar.

Till 15 § Anledningen till att man i första hand skall välja vätska som tryck-

medium är att riskerna vid provning med gas är avsevärt större än vid prov-

ning med vätska, se avsnittet ”Bakgrund” (sjätte stycket).

Lämplig vätska är normalt vatten.

Om man kan befara isbildning i avluftningsledningarna, när vatten an-

vänds som tryckmedium, kan man tillsätta frostskyddsmedel för att före-

bygga isproppar.

Det är viktigt att anordningens temperatur klart överstiger vätskans frys-

punkt så att läckage kan upptäckas.

Om man använder annan vätska än vatten som tryckmedium är det vik-

tigt att ta hänsyn till eventuella hälsorisker.

Brandfarlig vätska bör undvikas som tryckmedium. Om man ändå använ-

der sådan vätska, är det viktigt att man från provningsområdet avlägsnar

sådant som kan antända vätskan och orsaka brand.

Det bör även observeras, att om luft används som tryckmedium och olja

förekommer i provningsobjektet kan explosionsrisk uppstå.

Exempel på en inert gas som används som tryckmedium är kvävgas (N

2

).

Observera dock att hälsorisker, t.ex. risk för kvävning, kan uppstå när man

använder inert gas.

Till 16 § Om möjligt bör provningspersonalen under provning befinna sig

utanför riskområdet. Som framgår av paragrafen måste i annat fall såväl

tryckstegring som tryckreducering kunna utföras från den skyddade plat-

sen.

Till 17 § Hur stora etapperna kan vara utan att säkerheten eftersätts får be-

dömas från fall till fall, lämpligen i samband med riskbedömning enligt 4 §.

Ett lämpligt sätt kan vara att först trycksätta anordningen till halva kontroll-

trycket. Sedan ökar man trycket i etapper om 1/10 av kontrolltrycket tills

fullt kontrolltryck uppnås. Det är även viktigt att anpassa hålltiderna mellan

etapperna med hänsyn till anordningens och provningsutrustningens egen-

skaper.

AFS 2006:8

19

Det är viktigt att den hastighet tryckförändringen sker med är så låg att

tillflödet av tryckmedium inte kompenserar eventuella läckage.

En för hastig tryckförändring kan även leda till att eventuella defekter i

anordningen inte upptäcks i tid och att anordningen havererar.

Till 19 § För att avluftningen skall bli fullständig bör vätska fyllas på från

anordningens lägsta punkt och avluftning göras från dess högsta punkt.

Om anordningen inte avluftas fullständigt är det risk för kvarstående luft-

kudde, vilket innebär att energiinnehållet ökar.

I ”Bakgrund” ovan har nämnts att när gas används som tryckmedium i

stället för vätska ökar energiinnehållet med mer än 200 gånger vid i övrigt

lika tryck och volym.

Till 20 § Ett kontrollorgan får normalt en ackreditering som gäller tills vida-

re. Tillsyn genomförs i Sverige av SwEDAC. SwEDAC kan återkalla sin ack-

reditering om det som legat till grund för ackrediteringsbeslutet inte följs.

Övriga villkor för ackrediterade organ framgår av SwEDAC:s före-

skrifter.

Information om ackrediteringsförfarandet m.m. kan lämnas av Arbets-

miljöverket och SwEDAC.

Till 21 § Observera att undantaget i 21 § endast gäller kravet i 20 § på att

trycksättning med gas endast får utföras av ett ackrediterat organ (motsva-

rande). Undantaget gäller alltså inte övriga krav i dessa föreskrifter.

Punkt d) För att betryggande personsäkerhet skall uppnås behöver skydds-

anordningen vid ett haveri kunna stå emot bland annat tryckvå-

gen och eventuella splitter. En skyddsanordning kan t.ex. vara

bur eller slutna rum som är tryckavlastade.

Till 23 § I vilken takt trycksänkning kan genomföras utan att säkerheten ef-

tersätts får bedömas från fall till fall.

En för hög tryckförändringshastighet kan leda till att eventuella defek-

ter i anordningen inte upptäcks i tid och att anordningen därför havererar

(imploderar).

Vid provning med undertryck kan instabilitet momentant ge stora effek-

ter.

AFS 2006:8

20

Svensk författningssamling

SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen

SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen

Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS)

AFS 1999:4

Tryckbärande anordningar

AFS 1997:7

Gaser

AFS 1997:11

Varselmärkning och varselsignalering

AFS 2006:4

Användning av arbetsutrustning

AFS 2000: 4

Kemiska arbetsmiljörisker

AFS 2000:42

Arbetsplatsens utformning

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 2001:4

Gasflaskor

AFS 2002:1

Användning av trycksatta anordningar

AFS 2005:2

Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anlägg-

ningar

AFS 2005:3

Besiktning av trycksatta anordningar

Andra aktuella regler m.m.

Styrelsen för teknisk ackrediterings författningssamling (SWEDAC)

http://www.swedac.se

Standarder

SS-EN-ISO/IEC 17020:2005

SS-EN 837-1, utgåva 1 (Manometrar – Del 1: Rörfjädermanometrar – Mått,

mätområden, krav och provning)

SS-EN 837-2, utgåva 1 (Manometrar – Del 2: Anvisningar för val och monte-

ring av manometrar)

SS-EN 837-3, utgåva 1 (Manometrar – Del 3: Membran- och tryckelements-

manometrar – Mått, mätområden, krav och provning)

SS-EN 13445-5, tryckkärl (ej eldberörda) – Del 5: Kontroll och provning

För att hålla sig uppdaterad om Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det vara

bra att regelbundet via Internet gå in på vår webbplats www.av.se och under

Information från Arbetsmiljöverket

AFS 2006:8

21

”Lag och rätt/Föreskrifter” kontrollera vilka föreskrifter som gäller för den

aktuella verksamheten.

För att få reda på hur den aktuella lag- eller förordningstexten ser ut kan

man exempelvis via Internet gå in på www.lagrummet.se och ta fram den

senaste versionen av lagar och förordningar som man är intresserad av.

Notera att det kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den

tryckta versionen som gäller rättsligt.