AFS 2007:1

Sprängarbete

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2007:1

Arbetsmiljöverket · Publikationsservice

Box 1300 · 171 25 Solna · Tel 08-730 97 00 · Fax 08-735 85 55

ISBN 978-91-7930-478-2 · ISSN 1650-3163

Sprängarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete samt

allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-478-2

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2

Box 153

791 24 Falun

Tel 023-457 00

Fax 023-222 69

e-post: falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8

Box 2555

403 17 Göteborg

Tel 031-743 72 00

Fax 031-13 50 60

e-post: goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8

871 32 Härnösand

Tel 0611-885 00

Fax 0611-184 10

e-post: harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 B

Box 438

581 04 Linköping

Tel 013-37 08 00

Fax 013-10 44 20

e-post: linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A

972 33 Luleå

Tel 0920-24 22 60

Fax 0920-24 22 99

e-post: lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47

Box 21019

200 21 Malmö

Tel 040-38 62 00

Fax 040-12 64 07

e-post: malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Drottningholmsvägen 37

Box 12295

102 27 Stockholm

Tel 08-475 01 00

Fax 08-764 49 72

e-post: stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8

903 36 Umeå

Tel 090-17 07 00

Fax 090-77 40 19

e-post: umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A

352 31 Växjö

Tel 0470-74 80 00

Fax 0470-482 64

e-post: vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20

Box 1622

701 16 Örebro

Tel 019-601 41 00

Fax 019-26 09 39

e-post: orebro@av.se

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga

nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och

allmänna råd.

Utgivare: Anna Middelman

Elanders, Vällingby 2007 53718

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

AFS 2007:1

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Riskbedömning och sprängplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Hantering av explosiva varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Laddarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Laddutrustningar för ANFO- och emulsionssprängämnen . . . . . . . . . .

8

Initiering av sprängsalvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Utrustning för initiering av sprängsalvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Detonerande stubin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Verktyg för sönderdelning av skut, betong m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Täckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Utrymning, bevakning och initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Återvändande till sprängplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Typkontrollintyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Klausul om ömsesidigt erkännande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om

sprängarbete

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Till vem riktar sig föreskrifterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Underrättelse om inträffade olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Sprängämnen, allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

41

Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

42

Bilaga 3 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

45

AFS 2007:1



beslutade den 26 april 2007.

Arbetsmiljöverket föreskriver^ med stöd av 8 § arbetsmiljöförordningen

(977:66) följande.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete i verksamhet där sprängämnen, krut,

tändmedel eller gasgenererande kompositioner används (sprängarbete).

För arbete med gasgenererande kompositioner och krutdrivna verktyg

avsedda för sönderdelning av berg gäller endast föreskrifterna i , 2, 8, 9, 0,

, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 22, 23, 24, 28, 34, 3, 36 och 37 §§.

Föreskrifterna gäller dock inte verksamhet inom försvarsmakten.

2 § Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter

– den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verk­

samhet,

– den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkes­

mässig verksamhet utan anställd samt

– de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet utan anställd.

Riskbedömning och sprängplan

3 § Sprängarbete skall riskbedömas, planeras och utföras så att arbetsska­

da på grund av sprängning förebyggs. En plan över hur sprängarbetet skall

utföras (sprängplan) skall upprättas för varje sprängobjekt innan sprängar­

betet utförs.

^

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/

EG av den 22 juni 998 om informationsförfarandet beträffande standar­

der och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets

tjänster (EGT L 204, 2.7.998, s. 37, Celex 3998L0034), ändrat genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 27, .8.998,

s. 8 Celex 3998L0048).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om sprängarbete;

Utkom från trycket

den 6 maj 2007

AFS 2007:1

6

Personal

4 § Vid allt sprängarbete skall en sprängarbas utses. Denne skall se till att

arbetet utförs yrkesmässigt och enligt givna instruktioner. När arbetet utförs

i lag skall sprängarbasen med ledning av sina kunskaper instruera övriga

arbetstagare om hur arbetet skall utföras.

Sprängarbasen skall se till att explosiva varor och annan sprängutrustning

förvaras och används på avsett sätt.

5 § Arbetsgivaren och den som är samordningsansvarig skall se till att

sprängarbasen får den information om sprängobjektet som kan vara av

betydelse för sprängarbetet.

6 § Sprängarbasen skall ha

– dokumenterad teoretisk kunskap om sprängning samt

– minst ett års praktik från sprängarbete.

En sprängarbas som endast utför sprängning av mindre komplicerat slag

behöver dock endast ha

– dokumenterad teoretisk kunskap om sådan sprängning och

– minst två års yrkeserfarenhet i arbete där sprängning ingått.

7 § Arbetsgivaren skall förvissa sig om att sprängarbasen har och vidmakt­

håller den kunskap och erfarenhet som behövs för att utföra arbetet på ett

säkert sätt.

Hantering av explosiva varor

8 § När explosiva varor flyttas eller transporteras i fordon eller hiss inom

arbetsstället, får endast de personer som behövs för transporten följa med.

Explosiva varor som flyttas inom arbetsstället skall skyddas mot meka­

nisk åverkan, värme och annat som kan orsaka oavsiktlig explosion eller

brand. De får inte samlastas med annat farligt gods.

Laddarbete

9 § Sprängarbetsplats skall när arbetet så kräver ha tillräcklig och lämpligt

ordnad belysning.

10 § Laddarbetet skall utföras så att risken för oavsiktlig initiering mini­

meras.

AFS 2007:1

7

Har laddning av borrhålet påbörjats och avbrutits utan att sprängkapsel

införts i borrhålet skall hålet märkas med gul färg.

Laddade hål får inte rensas med borraggregat.

11 § Laddarbete i närheten av pågående borrning skall undvikas. Avstån­

det mellan pågående laddarbete och borrning skall vara betryggande.

12 § Laddarbete med elektriska sprängkapslar under eller i närheten av

kraftledning eller elektrifierad järnväg, spårväg och liknande skall föregås

av samråd med ägaren till den elektriska anläggningen.

13 § Oavsiktlig initiering av elsprängkapsel genom överledning, induktion

eller högfrekvent icke­joniserande strålning skall förebyggas.

Sprängkapseltrådar, skarvtrådar och tändkabel skall placeras på betryg­

gande avstånd från kraftledning, transformatorcentral, strömförande kabel,

gruppcentral, svetsarbetsplats och liknande.

Laddarbete med elektriska tändmedel skall avbrytas och farligt område

utrymmas om det finns risk för påverkan från åskväder. Om det behövs

skall det finnas åskvarning.

14 § Laddkäpp, laddslang, laddlod och andra verktyg för laddarbete skall

vara utförda så att de inte orsakar initiering eller skadar sprängkapsel eller

tändledning.

Då krut och gasgenererande kompositioner laddas skall laddkäpp vara

tillverkad av trä och utan beslag.

15 § Laddslangen skall vara utförd så att initiering på grund av elektro­

statisk uppladdning inte uppstår under laddarbetet. Vid laddning med

pulverformigt sprängämne (t.ex. ANFO) skall laddslangen ha en resistans

av –30 k

Ω/m (kiloohm per meter). Slangen skall ha tydlig märkning som

anger slangtyp och dimensioner samt för vilken typ av sprängmedel den är

avsedd.

16 § Blåsrör och andra rensverktyg som används i borrhål innehållande

sprängmedel skall vara utförda så att oavsiktlig tändning genom gnistbild­

ning inte uppstår.

17 § Förladdning och avskiljande propp mellan laddningar i borrhål skall

bestå av sådant material och vara utförda så att sprängmedlen vid behov

kan bli åtkomliga.

AFS 2007:1

8

Vid förladdning av krutladdat borrhål skall säkerställas att krutet inte an­

tänds oavsiktligt. Därvid skall särskilt krutets rivningskänslighet beaktas.

18 § Laddarbete skall utföras på sådant sätt att risken för dolor minimeras.

Om så erfordras skall två eller flera sprängkapslar apteras i samma borrhål.

Laddutrustningar för ANFO- och emulsionssprängämnen

19 § Laddapparat och anordning för beredning av ANFO­sprängämne vid

förbrukningsställe får användas eller avlämnas för att tas i bruk endast

– om de är typkontrollerade av ett kontrollorgan, typ A, eller av ett cer­

tifieringsorgan som är ackrediterat för sådan kontroll eller certifiering

enligt lagen (992:9) om teknisk kontroll och

– om de uppfyller kraven i andra stycket.

Vid typkontrollen skall apparat eller anordning ha granskats av kontroll­

organet eller certifieringsorganet och visat sig vara utformad så

– att den ger betryggande säkerhet mot oavsiktlig brand eller explosion,

– att onödigt påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser inte uppstår

samt

– att de arbetande inte skadas av buller, vibrationer eller roterande delar.

Intill dess att ackrediterat kontrollorgan eller certifieringsorgan utsetts

skall typgodkännande meddelas av Arbetsmiljöverket.

Överträdelse av bestämmelserna i första och andra stycket kan medföra

böter, se 43 §.

20 § Enbart operatörer som utbildats av tillverkaren, eller av dennes re­

presentant, får hantera laddutrustningar avsedda för pumpbara emulsions­

sprängämnen.

21 § Laddutrustningar för emulsionssprängämnen får användas eller av­

lämnas för att tas i bruk

– endast om de är typkontrollerade av ett kontrollorgan typ A, eller av ett

certifieringsorgan som är ackrediterat för sådan kontroll och certifiering

enligt lagen (992:9) om teknisk kontroll och

– därvid har visat sig uppfylla kraven i andra stycket.

Vid typkontrollen skall laddutrustningen ha granskats av kontrollorganet

eller certifieringsorganet och visat sig vara utformad så

– att tryck­ och temperaturgivare automatiskt stoppar processen om av­

vikelser från förinställda värden uppstår,

AFS 2007:1

9

– att brand och explosion förebyggs genom lämpligt komponentval och

lämplig placering av komponenterna,

– att tillträde till utrustningen kan ske utan risk för operatören.

Laddutrustningen skall åtföljas av teknisk beskrivning, teknisk specifika­

tion, riskbedömning och instruktion för handhavande, allt skrivet på svens­

ka.

Intill dess att ackrediterat kontrollorgan eller certifieringsorgan utsetts

skall typgodkännande meddelas av Arbetsmiljöverket.

Överträdelse av bestämmelserna i första och andra stycket kan medföra

böter, se 43 §.

Initiering av sprängsalvor

22 § Vid initiering skall sådan metod användas så att laddningen detone­

rar omedelbart eller snarast efter initiering. Annan tändmetod får dock an­

vändas om man kan säkerställa att ingen kommer in i det farliga området i

tidsintervallet mellan initiering och detonation.

23 § För att undvika ledningsbrott, kortslutning eller oavsiktlig beröring

med elektriskt ledande föremål eller jordkontakt skall skarvning av tändled­

ning och isolering av skarvar utföras omsorgsfullt.

Skarvtråd får användas bara en gång.

När det föreligger risk för jordfel skall elsprängkapslar med förstärkt iso­

lering användas.

24 § Vid elektrisk tändning i närheten av strömförande starkströmsled­

ningar skall åtgärder vidtas så att tändkabel och skarvtråd inte kastas upp

på ledningarna vid sprängningen.

25 § Sprängkapsel skall apteras på krutstubin så att kapseln initieras

säkert.

Krutstubin skall vara så lång (brinntid) att det finns tid för att tända och

uppsöka skyddad plats. Stubinen skall vara minst  meter lång och nå minst

0, meter utanför borrhålets mynning. Vid krutladdning skall stubinänden

nå minst 0, meter utanför borrhålsmynningen.

Om täckning används skall stubinen nå utanför denna.

26 § Då elektroniska sprängkapslar används för initiering får olika elektro­

niska system och/eller fabrikat inte blandas i samma salva.

AFS 2007:1

0

Utrustning för initiering av sprängsalvor

27 § Tändapparat för initiering av elsprängkapslar liksom apparater för

initiering av icke elektriska signalledare, resistansmätare, isoleringsmätare el­

ler annan provningsapparat för elektrisk tändning, tändkabel och skarvtråd

får användas eller avlämnas för att tas i bruk endast om de är typkontrollerade

av ett kontrollorgan, typ A, eller ett certifieringsorgan som är ackrediterat för

sådan kontroll eller certifiering enligt lagen (992:9) om teknisk kontroll.

Kontrollen skall ha visat att deras elektriska och mekaniska egenskaper

samt klimattålighet är sådana

– att avsiktlig tändning av sprängskott blir tillförlitliga och

– att oavsiktlig tändning så långt möjligt förhindras.

Överträdelse av bestämmelserna kan medföra böter, se 43 §.

28 § Tändapparat för initiering av elsprängkapslar liksom apparater för

initiering av icke elektriska signalledare, instrument för provning av

elsprängkapslar, kablar och åskvarnare får repareras endast av personer

med kunskap om de elektriska, mekaniska och säkerhetsmässiga krav som

gäller för apparaten eller instrumentet.

29 § Tändapparatens kapacitet skall vara anpassad till sprängsalvans

tändströms­ och energibehov. Elsprängkapslar i samma sprängsalva skall ha

samma elektriska tändkänslighet, dvs. samma värde på tändpuls, tändström

och serietändström.

Elektriskt tändsystem (sprängsalva) som är färdigkopplat skall resistans­

mätas innan initiering.

30 § Verktyg för aptering av krutstubin får användas eller avlämnas för att

tas i bruk endast om det är typkontrollerat av ett kontrollorgan, typ A, eller

ett certifieringsorgan som är ackrediterat för sådan kontroll och certifiering

enligt lagen (992:9) om teknisk kontroll och därvid visat sig vara utfor­

mat så att det inte föreligger risk för oavsiktlig initiering.

Intill dess att något ackrediterat kontrollorgan eller certifieringsorgan ut­

setts skall typgodkännande meddelas av Arbetsmiljöverket.

31 § Tändanordning för signalledare av lågenergityp (stötvågsledare) skall

vara utförd så att oavsiktlig initiering inte kan inträffa.

AFS 2007:1



Detonerande stubin

32 § Om detonerande stubin används för initiering bör tändsystemet an­

ordnas som ringledning med grenledningar. Härvid skall

– grenledningen kopplas vinkelrätt mot ringledningen och

– avståndet mellan grenledningar vara sådant att övertändning inte kan

inträffa.

33 § Detonerande stubin får vid ort­ eller tunnelsprängning inte ha större

laddningsvikt än 20 gram sprängämne per meter stubin.

Verktyg för sönderdelning av skut, betong m.m.

34 § Verktyg som med hjälp av krut används för att sönderdela skut, be­

tong eller dylikt får ha en laddningsvikt om högst 7 gram. Gasgenererande

kompositioner kan dock användas i laddningsvikter upp till 0 gram per

borrhål. Används större laddningar av krut eller gasgenererande komposi­

tioner gäller samtliga föreskrifter i detta regelverk.

Leverantör eller uthyrare av sådana verktyg eller kompositioner skall till­

handahålla en skriftlig instruktion avseende säkerhet och handhavande med

tillhörande prov för varje person som skall nyttja anordningarna. Denna

person skall innan verktyget eller de gasgenererande kompositionerna tas i

bruk, noggrant studera instruktionerna samt genomgå det till utrustningen

medföljande skriftliga provet.

Detta skriftliga prov skall därefter snarast tillställas leverantören och för­

varas av denne så länge försäljning av ammunition eller tillbehör sker till

den som genomgått provet.

Vid planeringen av arbete där något av ovanstående koncept används

skall noga beaktas riskerna för ofrivillig stenkastning. Kan personskada där­

igenom uppkomma skall skadeförebyggande åtgärder vidtas.

35 § Innan sådana verktyg eller gasgenererande kompositioner tas i bruk

på plats där annat arbete pågår, skall den som avser använda dessa kontakta

den samordningsansvarige eller den som råder över arbetsstället. Denna

kontakt skall klargöra under vilka omständigheter dessa verktyg eller kom­

positioner kan användas.

AFS 2007:1

2

Täckning

36 § Om stenkastning kan medföra skada skall sprängobjektet täckas (för­

dämmas). Täckningen skall ha tillräcklig utbredning och vikt. Den skall

placeras med hänsyn till bergkontur, bergets sprickighet och till salvans

planerade utslagsriktning.

Utrymning, bevakning och initiering

37 § På en sprängplats skall det finnas regler för utrymning, bevakning och

initiering av sprängsalvan.

Varning om förestående sprängning skall ges till alla som kan komma att

beröras av sprängningen.

Sprängsalvan får initieras endast om åtgärder vidtagits så att ingen, som

vistas inom farligt område, riskerar att skadas.

38 § Vid risk för dammexplosioner skall åtgärder vidtas som förebygger

sådana explosioner och begränsar verkningarna av dem.

Återvändande till sprängplats

39 § Sprängplats får sedan sprängsalvan initierats inte beträdas så länge

det finns risk för personskada genom försenad detonation, farliga gaser eller

stenfall. Resultatet av sprängningen skall klarläggas av sprängarbasen och

behövliga åtgärder vidtas före meddelande ges om att området åter får be­

trädas. Eventuella dolor skall snarast oskadliggöras.

Sprängarbasen skall innan sprängplatsen lämnas ge sådan information till

den eller de som inom arbetsstället hanterar det sprängda berget att

– dessa får kunskap om hur påträffat icke detonerat sprängmedel skall

omhändertas, samt

– vid behov hur sprängarbasen kan nås för konsultation om lämpliga åt­

gärder.

Typkontrollintyg

40 § Ett kontrollorgan eller ett certifieringsorgan som har utfört typkon­

troll enligt 9, 2, 27 eller 30 §§ och funnit att den kontrollerade anordningen

uppfyller de föreskrivna kraven skall utfärda ett typkontrollintyg. Typkon­

troll gäller endast för anordningar vars utförande stämmer överens med det

kontrollerade exemplaret.

AFS 2007:1

3

41 § Typkontrollerad anordning enligt 9, 2, 27 och 30 §§ skall då den av­

lämnas för att tas i bruk ha tydlig och varaktig märkning med

– typgodkännandebeteckning,

– tillverkarens eller för importerade eller överförda anordningar, impor­

törens namn och adress,

– typbeteckning samt

– tillverkningsnummer.

Tändkabel, skarvtråd och verktyg för aptering av krutstubin får ha märk­

ning på förpackningen.

Överträdelse av bestämmelserna kan medföra böter, se 43 §.

Klausul om ömsesidigt erkännande

42 § Kontrollorgan som skall utföra kontroll enligt 9, 2, 27 och 30 §§ och

certifieringsorgan som skall utföra bedömning/certifiering skall vara ackre­

diterade för ifrågavarande uppgift enligt lagen (992:9) om teknisk kon­

troll. Sådan kontroll, bedömning och certifiering kan även utföras av kon­

trollorgan, typ A eller certifieringsorgan från annat land inom EES om

– kontrollorganet är ackrediterat för uppgiften mot kraven i standard SS­

EN ISO/IEC 7020:200 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och

för bedömning tillämpar kraven i ISO/IEC 70:2004 eller på annat

sätt erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig

kompetens samt garantier om oberoende och

– certifieringsorganet är ackrediterat för uppgiften mot kraven i standard

EN 40 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och för bedömning

tillämpar kraven i ISO/IEC 70:2004 eller på annat sätt erbjuder mot­

svarande garantier om oberoende.

Kraven i 9, 2, 27 och 30 §§ gäller inte för laddutrustning eller annan ut­

rustning avsedd för initiering, kontroll eller dylikt, från land som omfattas

av EES­avtalet, eller från Turkiet, och som genomgått motsvarande godkän­

nandeförfarande. Detta förutsätter att en säkerhetsnivå som är likvärdig

med den i de svenska kraven har uppnåtts.

Bestämmelser om straff

43 § Bestämmelserna i 9 första och andra stycket, 2 första och andra

stycket, 27 och 4 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. § arbetsmiljölagen

(977:60). Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 § första

stycket 2 samma lag medföra böter.

AFS 2007:1

4

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den  juli 2007. Samtidigt upphävs Arbe­

tarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om sprängarbete (AFS

986:4).

Bestämmelserna i 9, 2 och 30 §§ gäller endast t.o.m. den 28 december

2009.

Bestämmelserna i 9, 2, 27 och 30 §§ gäller inte för anordning som tagits

i bruk före den  juli 987.

Godkännande som meddelats enligt de regler som gällde före den  juli

987 samt typgodkännande enligt lydelsen av 6, 9 och 24 §§ AFS 986:4

gäller som typkontroll enligt de nya föreskrifterna.

KENTH PETTERSSON

Rune Andersson

Anna Middelman

AFS 2007:1



Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om sprängarbete

Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 8 § arbetsmiljöförordningen

(977:66) följande råd om tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter

(AFS 2007:) om sprängarbete.

Allmänna råd har en annan status än föreskrifter. De är inte tvingande,

utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna, t.ex. upp­

lysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven samt visa exempel på praktiska

lösningar och förfaringssätt och att ge rekommendationer, bakgrundsinfor­

mation och hänvisningar.

Tillämpningsområde

Den som sysslar med sprängarbete är skyldig att följa flera olika författning­

ar. Att området är så väl reglerat beror på riskerna med arbetet. De flesta för­

fattningar, t.ex. lagen (2006:263) om transport av farligt gods, syftar i första

hand till att skydda allmänheten. Indirekt får även arbetstagarna ett skydd

enligt denna lag. För att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö behövs även

bestämmelser som direkt berör arbetsgivarens ansvar för sina anställda.

Till vem riktar sig föreskrifterna?

När inget annat anges riktar sig en bestämmelse till alla som enligt arbets­

miljölagen kan ha ett ansvar av det slag som beskrivs i bestämmelsen. De

kan tillhöra någon av följande kategorier:

• Arbetsgivare.

• Arbetstagare.

• Två eller flera som gemensamt driver yrkesmässig verksamhet.

• Ensamföretagare.

• Familjeföretag.

• Den som hyr in arbetskraft.

• Den som råder över ett arbetsställe.

• Den som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe.

• Den som låter utföra byggnads­ eller anläggningsarbete.

• Den som medverkar vid projektering.

Exempel på olika juridiska personer med arbetsgivaransvar är företag,

universitet, statliga myndigheter, landsting och kommuner.

Många bestämmelser riktar sig dessutom till den som har ansvar för att

samordna åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på ett gemensamt ar­

betsställe (samordningsansvar). Detta gäller alla bestämmelser som handlar

AFS 2007:1

6

om samordning av skyddsåtgärder mellan olika företag som är verksamma

på det gemensamma arbetsstället. Samordningen tar framför allt sikte på ris­

ker som uppkommer i ett företags verksamhet, men riskerar att drabba den

som arbetar i andra företag som är verksamma på det gemensamma arbets­

stället. Se 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen.

Alla de nu uppräknade grupperna behöver följaktligen ta del av samtliga

bestämmelser i föreskrifterna och ta ställning till i vilken mån de berör deras

verksamhet. En arbetsgivare behöver beakta alla bestämmelser utom dem

som uttryckligen riktar sig till någon annan.

Det är viktigt att arbetsgivare är medvetna om att bestämmelserna också

omfattar t.ex. skolelever, praktikanter, studenter, gästforskare och inhyrd ar­

betskraft.

Enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen skall den som anlitar inhyrd arbets­

kraft för att utföra arbete i sin verksamhet vidta de skyddsåtgärder som be­

hövs i detta arbete. Tanken bakom detta krav är att ansvaret skall motsvara

arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, dock begränsat till det aktuella arbetet

på det främmande arbetsstället. Enligt § i föreskrifterna om systematiskt

arbetsmiljöarbete skall de som hyr in arbetskraft likställas med arbetsgivare.

Den som anlitar inhyrd personal är alltså skyldig att, i fråga om det arbete

som inhyrningen gäller, följa föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljö­

arbete och andra gällande föreskrifter. Det kan exempelvis gälla att under­

söka arbetsförhållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och ge instruktioner

samt att svara för den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver,

finns att tillgå. Motsvarande skyldigheter har också den som anordnar ut­

bildning eller anlitar praktikanter i sin verksamhet.

Underrättelse om inträffade olycksfall

Enligt 2 § arbetsmiljöförordningen skall arbetsgivaren utan dröjsmål under­

rätta Arbetsmiljöverket om olycksfall, eller annan skadlig inverkan i arbetet,

som föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera

arbetstagare. Detsamma gäller vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv

och hälsa.

I arbetsmiljöförordningen finns inget krav på att olycksplatsen skall läm­

nas orörd. Det är dock av stor betydelse även för Arbetsmiljöverket att få

göra sin utredning utan att något har rubbats eftersom verkets förebyggan­

de arbete ofta bygger på erfarenheter som hämtas på olycksplatser. Det är

därför angeläget att arbetsgivaren ser till att olycksplatsen lämnas intakt tills

Arbetsmiljöverket kommit dit.

AFS 2007:1

7

Av 9 § i förordningen om brandfarliga och explosiva varor (988:4)

framgår att brand­ eller explosionsolycka eller tillbud som inneburit allvar­

lig risk för sådan olycka skall anmälas till tillsynsmyndigheten, för närva­

rande Räddningsverket.

Sprängämnen, allmänt

Nästan alla sprängämnen som används för civilt bruk är s.k. blandspräng­

ämnen. De kan indelas i:

a) dynamiter,

b) emulsionssprängämnen,

c) vattengelsprängämnen och

d) ANFO­sprängämnen.

a) Dynamiterna karakteriseras av högt energiinnehåll, stor beständighet

mot vatten och plastisk konsistens. Då de innehåller nitroglykol (EGDN),

nitroglycerin (GTN) eller en blandning av dessa skall de handhas med

försiktighet eftersom inandning av ångor eller hudkontakt kan medföra

huvudvärk. Värken uppkommer p.g.a. ovan nämnda ämnens blodtrycksned­

sättande förmåga.

Denna grupp av sprängämnen har den egenskapen att de kan detonera

med två hastigheter, en låg i området 2000 m/sek och en hög, i storleksord­

ningen 00 m/sek. Vid otillräcklig initiering eller vid ringa inneslutnings­

grad detonerar dynamiten i allmänhet med låg hastighet. Vid praktisk berg­

sprängning märks dock vanligen inte någon skillnad på resultatet.

b) Emulsionssprängämnen består i huvudsak av:

– Ammoniumnitrat ca 6 %

– Natriumnitrat

ca 2 %

– Vatten

ca 3 %

– Konsistensgivare ca  %

– Olja

ca  %

– Övrigt

ca 4 %

Genom en mycket intim blandning av olja och ammoniumnitrat, AN, kan

kompositionen användas som sprängämne. Explosiva egenskaper får den

dock först när gasbubblor ”hot spots” tillsatts i form av mikrosfärer eller ge­

nom kemisk gasning.

Emulsionssprängämnen kan fås i patronerad form eller som bulkvara. I

det senare fallet levereras sprängämnet vanligen som halvfabrikat, med sär­

skilt fordon, till arbetsplatsen. På arbetsplatsen tillsätts under laddningsför­

loppet, då emulsionen pumpas i borrhålen, en särskild gasningsvätska vilket

AFS 2007:1

8

gör att en kemisk reaktion inträffar i de laddade borrhålen. Genom denna re­

aktion frigörs gas, vanligen kväve. Först när denna reaktion avslutats, efter

– minuter, är emulsionen att betrakta som sprängämne. Ur hanterings­

och transportsynpunkt är detta ett mycket tilltalande alternativ.

För säker initiering av emulsionssprängämnen i bulkform bör primer an­

vändas.

I sin rena form är emulsionssprängämnen sprängtekniskt sett svagare än

dynamiter. Vissa tillverkare erbjuder därför emulsioner med tillsats av alu­

minium vilket ger förhöjd explosionsenergi.

c) Vattengelsprängämnena är en utveckling av de tidigare förekommande

slurrysprängämnena. De karakteriseras av medelhögt till högt energiinne­

håll, plastisk konsistens och god beständighet mot vatten.

Produkterna levereras i patronerad form och de består i huvudsak av:

– Ammoniumnitrat

ca 40 %

– Natriumnitrat

ca 3 %

– Vatten

ca 0 %

– MAN, metylaminnitrat ca 30 %

– Konsistensgivare

ca 2 %

– Övrigt

ca  %

d) ANFO­sprängämnen har sedan ”upptäckten” i mitten av 90­talet va­

rit populära p.g.a. att de kan självblandas och att de är relativt prisbilliga.

ANFO står för ”Ammonium Nitrate” och ”Fuel Oil”, d.v.s. ammoniumni­

trat blandat med dieselolja. Proportionerna dem emellan skall optimalt vara

94, viktsprocent AN och , viktsprocent olja.

Sprängämnet har en maximal detonationshastighet av ca 4000 m/sek.

Hastigheten är dock beroende av inneslutning, håldiameter och initiering.

Då AN är hygroskopiskt suger det upp vatten och förstörs varför ANFO

inte bör användas i våta borrhål. Vissa fabrikanter kan leverera en produkt

där varje individuellt ANFO­korn skyddas av ett gel vilket ger större bestän­

dighet mot vattenpåverkan.

För att höja explosionsenergin kan aluminium tillsättas vilket dock med­

för att den vid detonationen utvecklade gasvolymen minskar.

ANFO kan vid långvarig hudkontakt orsaka eksem, t.ex. runt handleder

och runt öron där personlig skyddsutrustning inte täcker huden.

Användandet av den särskilda laddslangen är föranlett av den omstän­

digheten att höga spänningar av statisk elektricitet kan genereras genom

friktion under transporten i laddslangen.

Alla här berörda sprängämnen är beroende av ”hot spots” för att kunna

bringas till detonation. Sådana ”hot spots” utgörs vanligen av luftbubblor

vilka bakas in i sprängämnesmassan under tillverkning. Ett annat sätt att

AFS 2007:1

9

tillföra ”hot spots” är genom kemisk gasning, t.ex. av emulsionssprängäm­

nen.

Enligt Bowdens ”hot spot”teori sker en adiabatisk tryckstegring inuti luft­

bubblan. Redan en måttlig tryckpåverkan höjer temperaturen avsevärt. När

temperaturen stigit över sprängämnets förpuffningsgräns startar den reak­

tion som utlöser detonationsförloppet.

Om sprängämnen utsätts för högt tryck som t.ex. vid undervattensspräng­

ning sker en ”dödpressning” och sprängämnet kan inte fås att detonera. Lik­

nande fenomen kan inträffa om t.ex. vid tunnelsprängning ett detonerande

hål pressar in spränggaser under högt tryck i ett närliggande hål där spräng­

ämnet ännu inte detonerat. Trycket från det omgivande vattnet, eller från

spränggaserna kan vara så stort att luftbubblan i sprängämnesmassan mins­

kar i volym eller t.o.m. pressas ur sprängämnet. Volymminskningen blir då

bestående p.g.a. att mikrosfärerna kollapsar. Volymminskningen kan även

vara dynamisk, d.v.s. luftbubblan återtar sin ursprungliga form efter att på­

verkan av det yttre trycket upphört.

Typindelning av sprängkapslar

Klass I

Klass II

Klass III

Klass IV

Minsta tändström

0,6 A

,0 A

2,2 A

6,0 A

Säker ström för icke upptänd­

ning

≤ 0,2 A

≤ 0,4 A

≤ ,2 A

≤ 4,0 A

Nordisk benämning

Grupp 

Grupp A

Grupp 2

Grupp 3

Äldre benämning

A/S/NT

U

VA

HU/XS

Kommentarer till vissa paragrafer

Tillämpningsområde

Till 1 § Definitionen av explosiva varor finns i förordningen (988:4) om

brandfarliga och explosiva varor.

Vissa av föreskrifterna gäller även för arbete med de verktyg som med

hjälp av små krutladdningar eller gasgenererande substanser används för

att spräcka sten eller bryta berg, betong o dyl.

Till 2 § I 3 kap. 2 §, andra stycket arbetsmiljölagen finns ett ansvar för den

som hyr in arbetskraft. Ansvaret gäller när en arbetsgivare mot ersättning

ställer arbetskraft, som är anställd hos honom, till en beställares/inhyrares

förfogande för att utföra arbete som hör till beställarens/inhyrarens verk­

AFS 2007:1

20

samhet. Beställaren/inhyraren disponerar över arbetskraften och utövar

den direkta arbetsledningen. För det arbete som utförs hos beställaren/inhy­

raren har denne därför fått ett ansvar som i stort motsvarar arbetsgivarens

ansvar. Denne skall vidta samma skyddsåtgärder som vederbörande skulle

ha vidtagit för egen anställd personal.

Riskbedömning och sprängplan

Till 3 § Riskbedömningen bör omfatta bl.a.:

– risker uppkomna om planerad tid för sprängning inte kan innehållas,

– risker genom hudkontakt med nitroglycerin/nitroglykolhaltiga spräng­

ämnen eller inandning av dessa sprängämnens ångor,

– risker av ergonomiskt slag under laddarbetet,

– risker för skador på tändsystemet då salvan täcks,

– risker för oavsiktligt stenkast,

– risk för luftstötvåg,

– risker för uppkomst av dolor,

– risker för kvarblivna spränggaser i slutna utrymmen,

– risk för markvibrationer.

Enligt förordningen (988:4) om brandfarliga och explosiva varor får

inte öppen eld och tobaksrökning förekomma på eller nära plats där explo­

siva varor förvaras eller används.

Sprängplan

Det förutsätts att sprängarbasen medverkar i planeringen av sprängarbetet.

En viktig del av denna planering är att upprätta sprängplan.

Sprängplanen kan bl.a. innehålla förteckning över valda sprängmedel, tid­

plan, borrplan, laddplan, tändplan, täckningsplan och bevakningsplan samt,

vid underjordsarbete, ventilationsplan, dessutom de ritningar som behövs

och karta över farligt område.

Sprängplanen kan även bestå av ett antal standardplaner för repetitiva

sprängningar som t.ex. vid längre tunnlar eller orter i gruvor.

Ändring av sprängplanen kan behöva göras om det under arbetets gång

visar sig att objektets sprängbarhet felbedömts eller förändrats, eller om valt

sprängämne ersatts av annat. Eventuell ändring av sprängplanen bör göras

av den eller de som upprättat planen.

Det är viktigt att en sprängplan för speciella sprängarbeten, t.ex. spräng­

ning under vatten, sprängning i ugn eller silo, rivning av byggnader, spräng­

AFS 2007:1

2

fogning, betongsprängning m.m. innehåller sådana uppgifter som karakteri­

serar den aktuella sprängningens särart.

Sprängplanen blir en viktig del av den arbetsmiljöplan som skall upprättas

vid byggnads­ och anläggningsarbete, se föreskrifterna om sådant arbete.

Personal

Till 4 § Arbetsgivare kan själv vara sprängarbas.

I sprängarbasens arbetsuppgifter ingår att med ledning av givna instruk­

tioner anpassa sprängarbetet till de aktuella förhållandena. Se även kom­

mentarer till 3 § om sprängplan.

Bestämmelserna om förrådshållning samt om tillfällig förvaring av explo­

siva varor på arbetsplats finns i Räddningsverkets regler SRVFS 2006:0.

Det är lämpligt att rådgöra med leverantören om bästa sättet att oskadlig­

göra kasserad explosiv vara.

Till 5 § Relevant information om sprängobjektet kan vara sådana viktiga

iakttagelser som kan göras under borrning i berg, t.ex. oregelbundenheter i

bergstrukturen, sprickor, skölar, jordslag eller vittrat berg.

Till 6 § Sprängarbas kan erhålla teoretisk kunskap bl.a. genom av Rådet för

sprängteknisk utbildning, RfSU, fastställd grundkurs i sprängteknik.

Bl.a. RfSU granskar och godkänner kursledare för utbildning i spräng­

teknik.

Exempel på ungefärlig omfattning av grundkurs i sprängarbete:

. Introduktion; sprängämnenas historia.  t

2. Definitioner och terminologi; försättning, förladdning etc.  t

3. Sprängämnen; olika typer, användningsområden, egenskaper. 4 t

4. Tändmedel; elektriska, icke­elektriska, elektroniska. 7 t

. Pallsprängning; laddningsberäkningar, tändning m.m. 6 t

6. Rörgravsprängning; laddningsberäkningar, tändning m.m. 4 t

7. Sprängning i tätort, markvibrationer m.m. 4 t

8. Geologi; inverkan på borrning, m.m. 3 t

9. Regler; transport, förvaring, hantering, arbetsmiljö m.m. 0 t

0. Praktiska övningar; koppling, mätning av resistans m.m. 4 t

. Skriftligt prov med genomgång. 4 t

Summa lektionstimmar: 48

Kravet på att den teoretiska kunskapen skall finnas dokumenterad kan

uppfyllas genom intyg från den som utbildar. Ett annat sätt att ha kunska­

pen dokumenterad är genom s.k. sprängkort som visas i Bilagorna  och 2.

AFS 2007:1

22

Praktik som ligger mer än fem år tillbaka är av mindre värde och bör som

regel inte beaktas vid bedömning av kompetensen.

Bestämmelser om förbud för den som inte fyllt 8 år att anlitas för vissa

arbetsuppgifter finns i föreskrifter om minderåriga i arbetslivet.

För att utföra sprängning av mindre komplicerat slag är det oftast tillräck­

ligt att genomgå en till det aktuella slaget av sprängning anpassad kurs. Un­

dervisning och prov i sådan kurs bör även omfatta praktiskt utförande av

sprängning. Prov för sådan kurs kan av godkänd kursledare rekvireras från

RfSU.

Med sprängning av mindre komplicerat slag avses främst sprängarbete

som utförs utanför detaljplanelagt område. Sådan sprängning kan vara t.ex.

sönderdelning av fältstenar och skut, sprängning av stubbar och sten i jord­

och skogsbruk, seismisk undersökning genom sprängning, sprängning i tjä­

lad jord, sprängning av tjälat material eller klenhålssprängning.

Till 7 § På marknaden finns tillgängligt ett utbud av lämplig teoretisk ut­

bildning. Det sprängkort som tagits fram av RfSU har en giltighet på 0 år.

När denna tidsrymd passerats är det lämpligt att innehavaren genomgår en

repetitionskurs. Närmare upplysningar om detta kan fås hos RfSU.

Hantering av explosiva varor

Till 8 § Bestämmelser om godkännande, tillverkning, överlåtelse, förvärv,

innehav och förvaring av explosiva varor finns i förordningen (988:4)

om brandfarliga och explosiva varor.

Bestämmelser om överföring av explosiva varor finns i Räddningsverkets

författningssamling SÄIFS 997:.

Sprängmedel skall vara CE­märkta. Denna märkning innebär att till­

verkare eller importörer av sprängmedel garanterar att dessa uppfyller de

grundläggande hälso­ och säkerhetskrav som fastställts i EU­direktiv om

explosiva varor.

Med förflyttning avses här förflyttning av explosiv vara inom gruva, sten­

brott eller dylikt förbrukningsställe eller mellan förvarings­ och förbruk­

ningsställen som är belägna inom samma arbetsställe. Lagen om transport

av farligt gods gäller inte sådan förflyttning. Förflyttning av explosiv vara

på allmän väg räknas dock alltid som transport av explosiv vara enligt la­

gen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:3) om

transport av farligt gods.

Under förflyttning är det lämpligt att explosiva varor placeras så att de

inte förskjuts, utsätts för stötar eller annat som kan medföra risk för explo­

AFS 2007:1

23

sion. Borr­ och laddfordon bör förses med särskilda fack eller lådor som ger

betryggande skydd för explosiva varor under transport.

Praktiskt är att förflytta explosiva varor i obruten fabriksförpackning eller

i annan ur säkerhetssynpunkt likvärdig förpackning.

När sprängkapslar och sprängämnen förflyttas eller transporteras sam­

tidigt är det viktigt att dessa varor placeras åtskilda. Ett säkerhetsavstånd

på minst en meter är i regel tillräckligt. Sprängkapslarna kan t.ex. förvaras i

en plåtklädd låda med dubbla väggar med mellanliggande fyllning av icke

brännbart material. Risken för överslag om sprängkapslarna detonerar und­

viks då. När transportutrymmet är begränsat kan en motståndskraftig skilje­

vägg mellan sprängkapslar och sprängämne ge betryggande skydd.

Särskilda regler gäller för sprängkapslar klassificerade som .4 S. Se Rädd­

ningsverkets föreskrifter SRVFS 2006:0 om förvaring av explosiva varor.

Det är viktigt att medhavda explosiva varor snabbt kan lossas vid brand.

Explosiv vara kan skadas av mekanisk påverkan, fukt, värme eller ålder.

Då varan kasserats oskadliggörs den på säkert sätt. Sättet att oskadliggöra

kasserad explosiv vara beror av såväl mängd som av vilka ämnen varan be­

står.

Annat farligt gods kan vara drivmedel, gas m.m. Farligt gods definieras

i lagen om transport av farligt gods. Se Räddningsverkets föreskrifter om

transport av farligt gods.

Laddarbete

Till 9 § Om belysning erfordras är det lämpligt att belysa även området ut­

anför sprängstället så att uppsikt kan hållas att inga obehöriga kommer in i

riskområdet.

Till 10 § Aptering av sprängpatron utförs på sådant sätt att sprängkapseln

centreras mitt i patronen. Då den apterade patronen sedan nedförs i borrhå­

let bör iakttagas försiktighet så att sprängkapseln inte rubbas ur sitt läge.

Under laddning kan sprängkapseln skyddas mot mekanisk åverkan ge­

nom att kapseln placeras t.ex. i en sprängämnespatron eller i gjuten primer­

laddning.

Innan borrhål laddas bör de rensas från stenar, is, jord eller liknande. I

sprickrikt berg kan stenlossning från borrhålsväggen förhindras med hjälp

av foderrör. Hindret kan ibland passeras genom att sprängämnespatroner

försiktigt styrs in i borrhålet med hjälp av en pikförsedd laddkäpp. För ma­

terialval till pik och laddkäpp se Till 4 §.

AFS 2007:1

24

Till 11 § Om laddarbete under pågående borrning inte kan undvikas är det

viktigt att:

– borrplanen, dvs. antal, läge och riktning av salvans hål, är känd av

samtliga berörda arbetstagare på arbetsplatsen,

– borrplanen noga följs vid borrning av salvan,

– avståndet (bergtjockleken) mellan laddat borrhål och hål som borras el­

ler som skall borras är tillräckligt stort så att risken för påborrning av

det laddade hålet minimeras.

Särskild uppmärksamhet behövs när borrning utförs med utrustning som

saknar rikthjälpmedel. Det bör även uppmärksammas att borrhålen kan av­

vika kraftigt genom krökning p.g.a. borrstångens rotation och/eller bergets

beskaffenhet.

När borrning utförs med aggregat som har rikthjälpmedel kan bättre

kontroll av hålmönstret erhållas. Detta förutsätter dock att påhugg görs

noggrant. Användning av grövre (=styvare) borrstänger minskar risken för

krökta borrhål.

Avståndet mellan laddning/laddarbete och pågående borrning bör vara

minst lika stort som halva borrhålsdjupet, dock aldrig mindre än två meter.

Till 12 § Samrådet med ägaren till den elektriska anläggningen syftar till att

klargöra hur sprängarbetet kan utföras på ett säkert sätt.

Vid sprängning i närheten av järnväg hänvisas till Banverkets särskilda

skyddsföreskrifter.

Särskilda regler för arbeten i närheten av kraftledning finns i Elsäkerhets­

verkets starkströmsföreskrifter.

Till 13 § Risk för oavsiktlig initiering av elsprängkapsel genom överledning,

induktion eller markpotential kan inte uteslutas. Denna risk motverkas bl.a.

genom att:

– placera tändledningarna (tändkabel och skarvtråd) på torrt underlag,

– undvika att dra tändledningar parallellt med strömförande ledning och

undvika att tändledningar läggs i slingor,

– förse tändledning med extra isolering t.ex. genom att skydda den med

gummislang där den korsar strömförande ledning,

– undvika att tändledning samt sprängkapseltråd får ledande kontakt

med jord,

– vid utläggning, före inkoppling och efter tändning kortsluta ledarna

i den kabelände som ansluts till salvan samt isolera ledarna från var­

andra samt från mark och elektriskt ledande föremål. I den kabelände

som ansluts till tändapparaten isoleras ledarna från mark och elektriskt

ledande föremål.

AFS 2007:1

2

I närheten av kraftledning och strömförande kabel är det riskfyllt att ut­

föra laddning med elsprängkapslar. I nedanstående tabell anges skyddsav­

stånd för några olika sprängkapslar.

Kraftledning med spänning kV

Avstånd (meter)

Elsprängkapslar

Klass II

Elsprängkapslar

Klass III

Sprängkapseltrådar

av järn

3 och 6



–

0

22

–

20 och 40

40

–

70

70

–

30

8

6

220

0

7

400

80

7

Observera att skyddsavståndet ej gäller elsprängkapslar klass II med trå­

dar av koppar. Detta beror på att dessa trådar har lägre resistans än tråd

av järn. Uppgifter om behövligt skyddsavstånd för kapslar med koppartråd

samt övriga sprängkapselklasser kan erhållas från tillverkaren eller impor­

tören.

Vid laddningsarbete ovan jord mäts avståndet horisontellt vinkelrätt mot

ledningen från en punkt lodrätt under närmaste strömförande ledning eller

från kraftledningsstolpe. Vid laddningsarbete under jord mäts det verkli­

ga avståndet från strömförande ledning, stolpe eller jordpunkt som tillhör

kraftledning.

De i tabellen angivna skyddsavstånden bör i regel tillämpas även vid

sprängning i närheten av jordkabel men bör inte understiga 0, m.

Med hänsyn till risk för oavsiktlig tändning genom markpotentialer bör

inom ett avstånd av 0 meter från kraftledning tändledningar och spräng­

kapseltrådar inte komma i kontakt med jord. Av sådant skäl bör skarvar

isoleras väl. Faran för markpotentialer är störst vid ställverk, transformator­

stationer och vid jordpunkter.

Svetsning i närheten av laddarbete kan medföra risk för oavsiktlig tänd­

ning genom brand orsakad av svetsloppor. Observera att även ledare i icke

elektriska system kan antändas av svetsloppor. Då elsprängkapslar används

kan kapslarna även påverkas av från elsvetsning utsänd högfrekvent icke­

joniserande strålning eller genom markströmmar.

AFS 2007:1

26

För att motverka riskerna bör:

– svetsning inte ske närmare laddningen än 30 meter,

– tändsystemet vara väl isolerat från jord och från ledande föremål,

– svetskablarna ha samma längd och fullgod isolering,

– återledningens jorddon vara säkert anbringat så nära svetsstället som

möjligt på det metallföremål som skall svetsas.

Andra metallföremål, t.ex. rälsbana, rörledning och byggnadsställning är

olämpliga som återledare. Även om de har metallisk kontakt med svetsstäl­

let kan markströmmar uppstå genom dålig kontakt i rälsskarvar eller andra

förbindningar.

Elsprängkapsel kan under laddningsarbete oavsiktligt tändas genom

radioenergi från sändare, t.ex. rundradio, kortvågssändare samt radar.

På arbetsplatser där elsprängkapslar används är det viktigt att vara vak­

sam på de olika typer av radiosändare som kan förekomma. De kan vara

stationära, tillfälliga och rörliga. För att en radiosändare skall vara effektiv

behöver den ha en bra och i allmänhet väl synlig antenn vilket kan vara till

god hjälp vid lokalisering av eventuella sändare.

Laddningsarbete för eltändning kan vara riskfyllt om ledningstrådarna är

belägna på mindre avstånd från sändarantenn, varifrån sändning sker, än

som anges i följande tabell:

Ovanjordssändare enligt –9 i tabellen utgörs i regel av:

. Handburna radiosändare (Kommunikationsradio, UMTS, GSM och

NMT mobiltelefoner).

2. Mobilradiosändare för t ex polis, taxi, åkerier med basstationer, statio­

nära och mobila amatörradiosändare.

3. Stationära amatörradiosändare, närradiosändare.

4. Stationära civila sändare för FM och TV, vissa stationära amatörradio­

sändare.

. Radaranläggningar för flygtrafikledning.

6. Stationära amatörradiosändare, fartygsradiosändare, radiofyrar.

7. Stationära amatörradiosändare, fartygsradiosändare, radiofyrar.

8. Fartygsradiosändare, vissa stationära amatörradiosändare.

9. Kustradio­ och stationära flygradiosändare.

AFS 2007:1

27

Alla effektnivåer är angivna som Watt utstrålad medeleffekt i antennens

huvudstrålningsriktning

Avstånd i m

Klass I

Klass II

Klass

III

Klass

IV

Ovan jord

. Oberoende av frekvens under  W

2

1

0,5

0,5

2. Frekvens över 26 MHz, –0 W

2,5

1

0,5

0,5

3. –”– 0–00 W

30

20

10

5

4. –”– över 00 W

80

50

30

10

. Frekvens över  GHz, 00–000 kW

300

200

150

100

6. Frekvens under 26 MHz, –0 W

100

50

10

5

7. –”– 0–00 W

150

120

80

30

8. –”– 00–2, kW

250

150

100

50

9. –”– 2,–0 kW

500

300

170

80

Rundradiosändare*

Hörby (kortvåg)

1400

700

500

250

Sölvesborg (mellanvåg)

6500

3200

1500

1000

Under jord**

Frekvens 70­40 MHz, under  W

6

4

2

0,5

–”– 6–0 W

9

5

3

1

–”–

–2 W

14

8

5

2

–”–

26–00 W

29

15

10

4

Frekvens 40–400 MHz, under 0 W

5

3

0,5

0,5

–”– –2 W

8

4

2

0,5

–”– 26–00 W

16

8

5

2

Frekvens över 400 MHz, under 2 W

3

2

0,5

0,5

–”–

26–00 W

7

4

2

1

Motivering: Säkerhetsavståndet 0,5 m för effekter under 5, 10 resp. 25 W motiveras av att det också

kan finnas risk för tändning genom t.ex. exponerade batteriterminaler på handburna apparater.

* Upplysningar om ev. nytillkomna rundradiosändare i Sverige kan erhållas från Post­ och

Telestyrelsens spektrumenhet samt Teracom AB, bägge med säte i Stockholm.

** För frekvenser upp till 70 MHz gäller samma avstånd som vid sprängning ovan jord.

AFS 2007:1

28

Då risker finns för oavsiktlig tändning genom potentialskillnader och

vagabonderande strömmar inom antennens jord­ eller motviktsnät bör ladd­

ningsarbete med elsprängkapslar inte förekomma inom det område hos en i

drift varande sändarantenn vilket begränsas av dess jord­ eller motviktsnät.

Enligt säkerhetsinstruktion för försvarsmakten (SäkI F) är säkerhetsav­

ståndet mellan militära sändare och laddning med elsprängkapslar minst

0 meter. Laddningsarbete får enligt denna instruktion ske på mindre av­

stånd från militära sändare efter medgivande av Försvarets Materielverk

(FMV).

På avstånd mindre än 30 meter från väg vid laddning med elsprängkaps­

lar bör man varna vägtrafikant med skylt enligt figur.

Observera att formellt krävs tillstånd från väghållare för att sätta upp

skyltar.

*) Reflexbeläggning av märkena behövs inte om de uteslutande är uppsatta

under dagsljus.

AFS 2007:1

29

Skylt bör placeras på eller intill väg, väl synlig i körriktningen och på sådant

avstånd att vägtrafikant hinner stänga av sändaren innan denna når farligt

område. För att upprätthålla efterlevnaden bör skylt vara uppsatt endast un­

der den tid laddningsarbete pågår.

Skyltar som nämns i Arbetsmiljöverkets författningar kan köpas hos före­

tag på öppna marknaden.

Inom det område i närheten av radiosändare där elektrisk tändning kan

vara riskfylld, t.ex. närmare än 2 meter från väg, kan icke­elektriska tändsys­

tem, som detonerande stubin, tändsystem av stötvågstyp m.fl. användas.

Förutom vid åskväder kan höga statiska spänningar uppstå vid viss typ

av nederbörd t.ex. snö och hagel.

På marknaden finns tillgängligt lämpliga åskvarnare. Samarbete med me­

terologiska stationer kan i kombination med uppsikt över vädret ge tillräck­

lig förvarning.

I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter lämnas vissa anvisningar om

horisontella avstånd mellan kraftledning och förråd där explosiv vara för­

varas.

Till 14 § Laddslangar får vid tillverkningen en ringformig böjning vilket

medför att slangänden vid införandet pressas mot borrhålsväggen. Ett sätt

att motverka den därigenom uppkomna risken för nötningsskada på tänd­

ledningen är att skära slangänden snett så att spetsen kommer på böjning­

ens utsida.

Laddkäppen och laddslangen bör ha lämplig tjocklek så att sprängkap­

seltrådar eller stötvågsledare inte skadas under laddarbetet. Rund laddkäpp

med ca 0 mm mindre diameter än borrhålets brukar erfarenhetsmässigt

inte skada trådar eller ledare.

Laddkäpp för sprängämne samt laddlod kan vara av trä, rotting, antistat­

behandlad plast eller annat ur säkerhetssynpunkt likvärdigt material. Pik på

laddkäpp liksom skarvhylsor och andra beslag kan vara gjorda i plast eller

annat ur säkerhetssynpunkt likvärdigt material.

Beslag på laddkäpp för krut kan orsaka gnistbildning eller friktionsvärme

som kan tända krutet.

När antistatbehandlad slang som pluggats används som laddkäpp är ris­

ken för oavsiktlig tändning genom elektrostatisk uppladdning mycket liten.

Till 15 § För att särskilja laddslang från andra typer av slang bör den ha en

tydlig och varaktig längsgående orangefärgad märkrand.

Före laddarbete med laddslang kan det vara lämpligt att samråda med

sprängämnesleverantör beträffande typ och dimension av slang. Det är

nämligen viktigt att laddslangen är utförd så att en i borrhålet inträffad

AFS 2007:1

30

oavsiktlig detonation inte kan fortplanta sig bakåt genom slangen och in i

laddkärlet.

En förutsättning för att detonationen skall kunna fortplantas är att spräng­

ämnessträngens diameter är större än det använda sprängämnets kritiska

diameter. Vidare måste slangen ha viss hållfasthet för att detonationstrycket

skall kunna bibehållas.

Utförda experiment har visat att kritisk diameter för ett utvalt sprängämne

som inneslutits i polyetenslang blev 36 mm. Inneslöts samma sprängämne i

stålrör blev dess kritiska diameter endast 2 mm. Av detta följer att det är

väsentligt att hela transportsträckan (laddslangen) utgörs av t.ex. polyeten­

slang eller annat därmed jämförligt material med tillräckligt liten diameter,

i det beskrivna fallet mindre än 36 mm. Förekommer t.ex. ett rör med hög

hållfasthet på transportsträckan kommer detonationens tryck och hastighet

att öka mycket snabbt när detonationsfronten når röret med risk för att deto­

nationen leds fram till och in i laddkärlet.

Till 16 § Blåsrör och andra rensverktyg kan vara utförda av mässing, plast

eller av annat ur säkerhetssynpunkt likvärdigt material.

Blåsrör av stål eller annat material med liknande hårdhet kan medföra

gnistbildning och orsaka initiering av sprängämnet.

Till 17 § Förladdningen har till syfte att under kort tid stänga inne spräng­

gaserna och därmed skapa en utsträckt varaktighet av trycket på det berg

som skall sprängas.

Sprängmedlet kan behöva bli åtkomligt t.ex. för att ersätta felaktig spräng­

kapsel.

Torkad stenfri, relativt grovkornig sand är ett lämpligt material som för­

laddning och till avskiljande propp mellan delladdningar i borrhål. I grövre

borrhål kan även finkrossat stenmaterial vara lämpligt som förladdning.

I borrhål laddat med krut bör fuktig sand användas som förladdning. För

att avskilja sanden från krutet kan en propp av papper användas vilket i

allmänhet ger betryggande skydd mot oavsiktlig tändning på grund av riv­

ning.

Till 18 § Då pumpbara emulsions­ och vattengelsprängämnen samt ANFO

används bör, med tanke på deras initieringströghet, primerladdning använ­

das för säker initiering.

Om berget är rikt på sprickor och slag ökar risken för ”ryckare”. I sådana

fall bör två eller flera sprängkapslar nyttjas i samma borrhål. Dessa spräng­

kapslar kopplas lämpligen så att initieringspuls erhålls från olika håll.

Se även avsnittet om dolor i Till 39 §.

AFS 2007:1

3

Laddutrustning för ANFO- och emulsionssprängämnen

Till 19 § Med laddapparat avses utrustning för laddning av fast, pulverfor­

migt eller flytande sprängämne och sprängämne av emulsionstyp.

För beredning av sprängämne vid förbrukningsställe fordras även till­

stånd från länsstyrelse enligt förordningen om explosiva varor.

All tillverkning och beredning kräver också godkännande av en person

som föreståndare utfärdat av Räddningsverket.

För att en apparat eller en anordning skall kunna kontrolleras behöver

den normalt ställas till kontrollorganets eller certifieringsorganets förfogan­

de. För detta behövs följande handlingar:

– ritningsunderlag,

– funktionsbeskrivning,

– teknisk specifikation,

– instruktioner för användning och skötsel,

– uppgift om tillverkarens eller för importerad apparat eller anordning,

importörens namn och adress.

Till 20 § Operatörernas utbildning om laddaggregat för emulsionsspräng­

ämnen bör förutom det tekniska handhavandet, även omfatta moment om

skötsel, underhåll och risker förknippade med användningen. Utbildningen

bör även innefatta brandskydd och brandbekämpning. Se även 6 § och Till

9 §.

Till 21 § Vid bedömningen bör bl.a. följande granskas:

– brandbekämpningsutrustning,

– märkning av ledningar,

– komponentval,

– komponentplacering,

– skyltning av fordon, behållare och anslutningsdon,

– styrsystem,

– elkabel (huvudkabelns) isolering,

– elsystemets utformning,

– möjligheter för smörjning och rengöring,

– rutiner för underhåll och reparationer,

– tillträdesmöjlighet för operatörer.

Bedömningen kan göras för enskild utrustning eller för serietillverkade

utrustningar.

Riskbedömningen bör omfatta såväl fordon med laddutrustning som ut­

förandet av laddningsarbetet.

AFS 2007:1

32

Initiering av sprängsalvor

Till 22 § Genom att ha kontroll under hela tändförloppet kan man se till att

farligt område inte beträds under den tid som förflyter mellan tändningen

och detonationen. Denna tid bör vara så kort som möjligt. Tändmetoder som

i detta avseende är lämpliga är t.ex. elektrisk tändning och tändning med

signalledare av lågenergityp.

Krutstubintändning bör endast användas när det inte är någon risk för att

det farliga området beträds under den tid då stubinen brinner.

Till 23 § Sprängkapseltrådar bör inte i onödan ha skarvar inne i borrhål då

de kan skadas under laddarbetet. När detta inte kan undvikas är det viktigt

att skarvarna isoleras väl.

Tändledningen bör inte placeras i vatten eller på en plats där den kan ska­

das. Kortslutning eller jordfel medför risk för dola.

Jordfelsresistansen i tändkretsar eller salvor kan kontrolleras med isola­

tionsmätare. Risken för dola på grund av jordfel är i regel liten när jordfels­

resistansen är större än fyra gånger tändkretsens (sprängsalvans) resistans

eller lägst 400

Ω (Ohm).

Jordfel kan uppstå t.ex.:

– i borrhål som laddats flera dygn före tändning,

– i borrhål med sprickigt berg eller där det finns risk för isoleringsskada,

– vid sprängning under vatten eller sprängning i fuktig miljö,

– vid sprängning i malm med hög elektrisk ledningsförmåga samt

– vid användning av ANFO­sprängämnen.

Man bör bara använda så lång skarvtråd som behövs för att ersätta den

del av tändkabeln som kan skadas av sprängningen.

Det finns inte någon risk för kortslutning eller jordfel när man använder

tändsystem av stötvågstyp eller initiering med detonerande stubin.

Till 24 § Föreskriften avser att förhindra att den som använder tändappara­

ten skadas av strömstöt från starkströmsledningen.

För att förhindra att tändkabel och skarvtråd kastas upp mot starkströms­

ledningen kan det vara lämpligt att belasta trådarna med tyngder. Dessutom

bör sprängkabeln sprängas av med sprängkapsel med minsta fördröjning

som då kopplas in i den serie som ligger närmast salvans anslutning till

tändkabeln.

Till 25 § För säker initiering av sprängkapslar med krutstubin är det viktigt

att:

– kontrollera om främmande föremål kommit in i kapseln och, om så

skett, försiktigt skaka ur dessa,

AFS 2007:1

33

– föra in stubinen varsamt i kapseln ända fram till tändsatsen,

– omsorgsfullt och försiktigt klämma fast (aptera) sprängkapseln på stu­

binen.

Vid laddning i vattenförande hål är det lämpligt att täta sprängkapseln

mot stubinen för att förhindra att vatten tränger in.

Stubin kan tändas med tändsticka eller med särskild stubintändare.

För sprängning under jord eller i mörker bör man helst använda stubin

med ljus färg.

En meter stubin har en brinntid om ca 2 minuter. Stubin som blivit klämd

eller deformerad kan, på grund av att gastrycket höjs, brinna fortare än oska­

dad stubin och därmed initiera laddningen tidigare. Stubin som blivit fuktig

eller som kommit i kontakt med olja kan som effekt därav få längre brinntid

än oskadad stubin.

Föreskriften avser att vid laddning med krut förhindra att eventuellt spill

från borrhålets krutladdning antänds när stubinen tänds.

Till 26 § Elektroniska sprängkapslar liknar till det yttre en vanlig elektrisk

sprängkapsel. Inuti skiljer sig utförandet såtillvida att:

– en elektrolytkondensator används för att efter uppladdning avge erfor­

derlig tändenergi,

– det pyrotekniska fördröjningselementet har ersatts av elektronikkret­

sar.

Beroende på tillverkare kan även andra skillnader förekomma.

Elektroniska sprängkapslar kan indelas i tre huvudgrupper:

a) programmerbara elektroniska sprängkapslar med elektriska signal­

ledare,

b) icke­programmerbara elektroniska sprängkapslar med elektriska

signalledare,

c) icke­programmerbara elektroniska sprängkapslar med icke­elektriska

signalledare.

Då alla kända elektroniska sprängkapslar arbetar med olika kodningssätt,

olika driftsspänningar, olika programmeringsförfaranden etc., är det viktigt

att alla enheter som ingår i salvans elektroniska tändsystem är kompatibla,

d.v.s. tillhör samma märke (slag). Detta gäller såväl tändapparater och

provinstrument som eventuella programmeringsenheter. Se i övrigt standar­

den CEN/TS 3763­27.

Elektronisk sprängkapsel kan användas för att tända upp en salva inne­

hållande sprängkapslar som initieras med signalledare av lågenergityp.

AFS 2007:1

34

Likaledes kan elektroniska sprängkapslar användas för kontursprängning

även då salvan i övrigt innehåller andra typer av sprängkapslar.

Utrustning för initiering av sprängsalvor

Till 27 § Den europeiska standarden SS­EN 3763­26 klarlägger de krav som

ställs på en produkt för att den skall kunna typgodkännas.

Till 28 § Det är lämpligt att reparationsarbete utförs av tillverkaren som har

tillgång till erforderliga konstruktionsritningar och mätutrustning.

Byte av batterier är inte att anse som reparationsarbete.

Till 29 § Misständning kan inträffa såväl vid för stor som vid för liten be­

lastning på tändapparaten. Belastningen anges i regel i

Ω (Ohm). För spräng­

kapslar, klass III, anges belastningen ofta som största och minsta tillåtna an­

tal sprängkapslar vid en viss tändkabelresistans.

I regel innebär kravet på samma elektriska tändkänslighet att sprängkaps­

lar med samma typbeteckning, t.ex. VA, måste användas.

Vanligen kontrolleras följande vid en provning:

– tändkabelns isolering och ledningsförmåga; före varje inkoppling bör

man se till att ledarna i den kabelände som ansluts till tändapparaten

isoleras från varandra och helt skiljs från jord och elektriskt ledande fö­

remål. I dess andra ände kortsluts ledarna,

– seriernas resistans,

– parallellkopplade seriers resistans; det är viktigt att resistansen mellan

serierna utjämnas om skillnaden är  % eller större,

– tändkretsens eller salvans jordfelsresistans; för säker tändning bör upp­

mätt jordfelsresistans vara större än fyra gånger tändkretsens (salvans)

resistans dock lägst 400

Ω (Ohm),

– den färdigkopplade salvans resistans.

Till 31 § För att förebygga oavsiktlig initiering bör såväl mekaniska som

elektriska tändanordningar utföras för tvåhandsmanövrering.

Elektriska tändanordningar bör vara försedda med signallampa som indi­

kerar när tändanordningen är färdig att avge tändpuls.

Detonerande stubin

Till 32 § Detonerande stubin, ibland kallad ”cord”, innehåller vanligen

oflegmatiserad PETN i laddningsvikter upp till 0 gram/meter stubin.

PETN (pentaerytrittetranitrat) är giftigt, ej syrebalanserat, rivningskänsligt

och vattenkänsligt.

AFS 2007:1

3

Till 33 § Vid flera undersökningar har det visats att ca 2/3 av alla uppkom­

na dolor i tunnelsalvor har förorsakats av detonerande stubin. Denna har

inte detonerat vid avsett tillfälle utan ibland senare under mekanisk påver­

kan som vid t.ex. lastning eller krossning.

Se även avsnittet om dolor i Till 39 §.

Verktyg för sönderdelning av skut, betong m.m.

Till 34 § För sönderdelning av skut, betong och dylikt finns på marknaden

tillgängligt olika produkter.

En av dessa fungerar på så sätt att i ett borrat vattenfyllt hål laddas en

eller flera krutladdningar om ringa laddningsvikt. Dessa initieras med hjälp

av en slagtändare som i sin tur utlöses av en operatör genom ett kraftigt ryck

i en lina.

Ett annat koncept nyttjar gasgenererande kompositioner vilka nedstop­

pade i borrhål hastigt förbränns under kraftig gasutveckling. Då trycket från

denna gas blir tillräckligt högt i borrhålet kommer omgivande sten, betong

eller dylikt att sönderdelas i mindre delar.

Genom att förvara de skriftliga proven som referens har leverantören en

bekräftelse på att den eller de personer som beställer varor såsom ammuni­

tion eller tillbehör har formell kunskap för hantering av respektive verktyg.

Till 35 § Det bör beaktas att även om små laddningsvikter nyttjas så förelig­

ger risk för oavsiktlig stenkastning vid avfyring av verktygen eller de gas­

genererande kompositionerna. Kontakten med den samordningsansvarige

eller den som råder över arbetsstället syftar till att skapa ordnade förhållan­

den, exempelvis utrymning av det intilliggande området, tidpunkt, varning

m.m. då avfyring skall ske.

Täckning

Till 36 § För att undvika att oavsiktlig stenkastning (sprut, stänk) från

sprängning vållar skada är det i regel nödvändigt att täcka sprängobjektet

eller vidta andra skyddsåtgärder.

Generellt kan sägas att det är berggrundens egenskaper såsom förekomst

av sprickor, kross­, vittrings­ och förskiffringszoner, skölar och bergartsgrän­

ser som har inverkan på stenkastningen. I bergytan är sprickfrekvensen i

allmänhet större och sprickorna mer svårartade än djupare in i berget. Där­

för är sprängning av lågt berg, så kallat planberg, som regel farligare i kast­

ningshänseende på grund av att laddningarna befinner sig nära bergytan.

En annan faktor som innebär risk för kastning kan vara otillräcklig mark­

AFS 2007:1

36

avtäckning där jord och lösa stenar lämnats kvar eller att avtäckningen inte

gjorts tillräckligt långt utanför sprängkonturen.

Borrprecisionen har stor inverkan på risken för kastning. Olämplig hål­

placering, felaktig hålinriktning och hållängd medför att sprängämnet för­

delas olämpligt i berget.

Laddningarnas diameter har betydelse då täckningens förmåga att skyd­

da mot kastning avtar med ökande håldiameter. Erfarenheten visar att när

laddningarnas diameter är större än 40 mm har täckningen mindre effekt på

grund av de stora krafter som frigörs vid sprängningen.

Risk för uppåtriktad kastning kan föreligga om borrhålen laddas upp för

nära ytan.

Olämplig tändföljd kan orsaka kastning om t.ex. för många laddningar

detonerar samtidigt (samverkan).

Vid för stor tidsfördröjning mellan intilliggande laddningar eller mel­

lan laddningarna i närliggande hålrader kan sprängning med millisekund­

sprängkapslar, s.k. kortintervallsprängning, medföra att metodens kastdäm­

pande effekt går förlorad varvid risken för stenkastning ökar.

Om en sprängkapsels tidsfördröjning förändrats kan en s.k. överlappning

inträffa, dvs. en sprängkapsel med större nominell fördröjning detonerar

tidigare än en sprängkapsel med mindre nominell fördröjning.

Tidsfördröjning i en sprängkapsel med pyroteknisk sats kan förändras

under lagringstiden genom påverkan av fukt, åldring och vid sprängning

genom ”pinholes” (skada som uppkommer om en elektrisk sprängkapsel

tillförs för stor tändenergi).

Oavsiktlig kastning sker vid salvsprängning vanligen i den planerade ut­

slagsriktningen. Det kan därför vara skäl att, när så är möjligt, välja utslags­

riktning åt det håll dit eventuell kastning medför minsta risk.

Som skydd mot risken för så kallat genomslag från bottenladdningar i sal­

vans första hålrad är det lämpligt att framför den första hålraden lämna kvar

lossprängt berg från föregående salva. Se även 33 § i AFS 2003:2 Bergarbete.

Det är väsentligt att man ser täckning av salvan enbart som en komplet­

terande åtgärd vilken inte utgör någon garanti mot farlig kastning. Täckning

kan endast minska den återstående risken sedan alla andra inverkande fak­

torer medtagits vid planeringen och under arbetets gång fram till tändning.

Man brukar skilja på två huvudtyper av täckning, tyngdtäckning och

splitterskyddande täckning.

Tyngdtäckningen förhindrar kastning av större stenar och även i viss mån

att berget flyttas alltför mycket framåt. Tyngdtäckning blir effektiv om den

har betryggande tyngd, följer bergkonturen samt har god hållfasthet och

lämplig täthet. Den tillverkas vanligen av slitbanor från bildäck vilka fogats

samman med stålwire till mattor av olika storlek.

AFS 2007:1

37

Den splitterskyddande täckningen är främst avsedd att fånga mindre ste­

nar som lyckats passera tyngdtäckningen. Den består lämpligen av något

gasgenomsläppligt material, t.ex. vävd nylonduk, filt eller ståltrådsnät. Den

bör placeras ovanpå tyngdtäckningen.

Täckningen bör utföras på sådant sätt att den hålls samman under hela

detonationsförloppet. Om berget sluttar kan mattorna behöva förankras i

berget bakom salvan.

Täckmaterial bör läggas ut varsamt så att tändsystemet inte skadas. Sär­

skilt viktigt är detta när icke­elektriska signalledare används eftersom dessa

saknar kontrollmöjlighet. Då elektriska sprängkapslar används kan skador

på ledarnas trådisolering medföra överledning eller jordfel med risk för dola

som följd. Det bör uppmärksammas att om avbrott i tändsystemet inträffar

när tändmedel av stötvågstyp används kan felet inte kontrolleras efter det

att täckning slutförts.

Vid sprängning av enstaka laddning, t.ex. sönderdelning av fältstenar,

skut och liknande, där stenkastning medför fara, bör sprängobjektet förses

med en omslutande täckning. Skälet för detta är att det är svårt att avgöra i

vilken riktning det söndersprängda materialet sprids.

Vid speciella sprängningar, t.ex. rivning av byggnad eller sprängning

under vatten är det viktigt att skyddsåtgärderna anpassas till den aktuella

sprängningens särart och rådande lokala omständigheter.

Utrymning, bevakning och initiering

Till 37 § Sprängning ovan jord bör planeras så att skottlossning sker vid

dagsljus och att siktförhållandena medger betryggande kontroll av farligt

område.

Ett vanligt sätt att kontrollera farligt område är att ha bevakare runt områ­

det. Bevakare, försedd med röd flagga, har till uppgift att:

– varna den som närmar sig området för att gå in i detta samt

– hindra att laddning tänds när någon kommit in på området efter att

varningssignal avgivits,

– upprepa av sprängarbasen avgivna varningsrop.

Är det svårt att helt utrymma farligt område kan särskilda skyddsanord­

ningar installeras, t.ex. tillräckligt antal skyddskojor med betryggande håll­

fasthet.

Är farligt område tillfredsställande avspärrat med stängsel och markerat

med varningsskyltar, kan bevakningen ibland begränsas till att avse enbart

tillträdesvägarna.

På avskild plats, där sprängningen inte berör andra arbeten eller trans­

AFS 2007:1

38

portvägar, kan bevakningen vara begränsad t.ex. till att avse endast de vägar

som leder till det farliga området. Det förutsätter dock att tillfartsvägar spär­

ras och att tydliga varningsskyltar sätts upp.

När sprängning utförs på skilda, närliggande arbetsplatser, är det viktigt

att överenskommelse träffas om på vilka tider sprängsalvor skall tändas.

Varning kan meddelas muntligt, i form av informationstavlor, skriftligt

meddelande eller dylikt. Vid vissa arbeten är det lämpligt att ha ett större

informationsmöte med alla berörda.

Omedelbart före sprängningen kan varning ges med korta signaler från

siren eller med ropet ”Här skall tändas”. Sirensignalen bör till sin karaktär

avvika från signaler som avges för annat ändamål. I Svensk standard SS 03

7  utgåva 2 anges de vanligaste ljud­ och ljussignalerna.

Till 38 § I några svenska gruvor förekommer höga halter av svavel i form av

svavelkis (pyrit) FeS

2

. Svavelkisdammet kan antändas när sprängladdning­

en initieras. Risken för att svavelkisen kan antändas genom självantändning

kan heller inte uteslutas. Ett sätt att minska nämnda risker kan vara att vat­

tenbegjuta berört område. Det är dock viktigt att områden, där svavelhalten

är 30 % eller högre, utryms innan laddningen tänds och att tändningen då

sker från central plats ovan jord. I de fall sprängning avser sönderdelning av

skut kan dock tändning ske under jord under förutsättning att området först

blivit rikligt begjutet med vatten.

Sprängning med emulsionssprängämnen har visat sig medföra mindre

risk för kisdammexplosioner.

Återvändande till sprängplats

Till 39 § I bergskärningar, dagbrott, schakt och liknande kan spränggaser,

pga. att de är tyngre än luft, finnas kvar lång tid efter sprängning och bilda

farlig atmosfär.

En laddning kan antändas och börja brinna, t.ex. genom otillräcklig ini­

tiering eller av närliggande skott. Vissa sprängämnen kan, när de antänds,

fortsätta att brinna under lång tid och avger då en tjock stickande rök och ett

fräsande ljud. Sprängämnesbrand i borrhål kan leda till senare detonation.

Onormalt sprängförlopp kan dessutom vara t.ex. att en laddning detone­

rar senare än beräknat, att sprängkapselsmäll hörts eller att tändning av stu­

bin misslyckats.

Klart för återgång till sprängplatsen kan meddelas t.ex. med lång signal

från siren eller ropet ”Kom igen”. Det bör observeras att återgångssignal inte

skall ges förrän sprängarbasen kontrollerat den sprängda salvan.

AFS 2007:1

39

Dola

Risken för dola kan inte uteslutas, dvs. att odetonerat sprängmedel från ti­

digare sprängning kan finns kvar i borrhålet eller i det lossprängda berget.

Därför är det viktigt att berget noga undersöks före fortsatt arbete.

Orsakerna till dola kan t.ex. vara att:

– sprängämnet eller sprängkapseln har skadats av fukt eller värme eller

har utsatts för mekanisk påverkan under laddning eller vid transport,

– sprängkapseln skilts från sprängämnet under laddarbetet,

– en intilliggande laddning detonerat och genom bergrörelse förskjutit ett

icke detonerat borrhål, så kallad ryckare,

– avbrott i laddsträngen uppstår under eller efter laddningsarbete,

– tändströmmen till den elektriska sprängkapseln varit för låg eller för

hög,

– tändavbrott uppstått på grund av kortslutning, glappkontakt, jordfel

eller läckström till följd av att trådisoleringen blivit skadad,

– det icke­elektriska tändsystemet skadats då täckmaterial lagts på,

– splitter från detonerande kopplingsblock skadar ledare som ännu inte

initierats,

– detonerande stubin anslutits på felaktigt sätt,

– sprängkapsel anbragts på felaktigt sätt i sprängpatron.

För att minska risken för dola är det viktigt att följa uppgjord plan vid

borrningsarbetet och att kontrollera tändsystemet före tändning.

Det är likaledes viktigt att blåsa hålen rena innan laddningsarbetet på­

börjas.

När en dola upptäcks är det viktigt att stor varsamhet iakttas. Området

omkring dolan är att betrakta som farligt område. Endast personal som skall

oskadliggöra dolan får vistas inom det farliga området. Att den som skall

oskadliggöra dolan är erfaren och väl förtrogen med sådant arbetet är en

förutsättning för att arbetet skall kunna genomföras säkert.

Det är viktigt att först försöka bestämma dolans läge, storlek, utbredning

och vad den består av. Sprängämne kan ha trängt in i omgivande sprickor.

Dolan kan bestå av t.ex. sprängkapsel med en mindre mängd sprängämne

eller utgöras av en hel laddning. Dola kan även vara sprängämne inneslutet

i ett skut, liksom delar av detonerande stubin.

I de fall då dolan inte kan oskadliggöras omedelbart är det viktigt att den

markeras och rapporteras för att sedan oskadliggöras så snart som möjligt.

När det kan misstänkas att dolan beror på fabrikationsfel hos sprängämne

eller tändmedel bör leverantören underrättas.

Efter en sprängning är det viktigt att så långt möjligt kontrollera att inga

AFS 2007:1

40

odetonerade sprängkapslar finns kvar genom att samla ihop synliga spräng­

kapselledare.

Då dolor kan vara svåra att lokalisera i den sprängda massan bör i ska­

deförebyggande syfte gräv­ och lastmaskinhytter utrustas med pansarglas

eller annat likvärdigt skydd.

Risk för detonation av dolor finns även när kvarvarande bergväggar ren­

sas maskinellt.

Personal som kan komma i kontakt med sprängt berg är skrotare, gräv­

maskinförare, dumperförare, krosspersonal, arbetsledare, geologer m.fl.

Dolor som upptäcks kan förvaras i godkänt förråd för explosiva varor, se

Räddningsverkets föreskrifter SRVFS 2006:0.

Till Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Den 29 december 2009 kommer det nya maskindirektivet att införlivas i

svensk lagstiftning. Denna nya lagstiftning gör inget undantag för laddut­

rustningar. Detta innebär att bestämmelserna i 9, 2 och 30 §§ måste upp­

höra att gälla. Anordningar nämnda i dessa paragrafer skall från och med

detta datum förses med försäkran om överensstämmelse och CE­märkas.

AFS 2007:1

4

SPRÄNGKORT KLASS A

ngkortsnummer:

Utfärdat

er t o m:

ernamn:

rnamn:

Personnummer:

Rådet för Sprängteknisk Utbildning

godkänd utfärdare:

Utfärdare

Namnteckning

ag

Följande kurser har genomgåtts med godkänt resultat

Datum

undkurs i sprängteknik

urs i sprängteknik för ovanjordsarbeten

Kurs i sprängteknik för underjordsarbeten

urs i sprängteknik för sprängarbetsledare

naste kurs för förnyelse av sprängkort

-------------------------------------------------

gkortet avser följande slag av sprängning

ar uppvisats om praktik i följande slag av sprängning un-

enaste 5 åren. Praktik har för respektive slag överstigit 6

r. Den sammanlagda praktiken har överstigit 12 månader.

Tätort

Annan ort

ll och rörgrav

nnel och bergrum

gbrott och bergtäkt

Blockstensbrytning

nder vatten

Annat arbete:

SPRÄNGKORT KLASS A

Sprängkortsnummer:

Utfärdat

Gäller t o m:

Efternamn:

Förnamn:

Personnummer:

Av Rådet för Sprängteknisk Utbildning

godkänd utfärdare:

Utfärdare

Namnteckning

Företag

Följande kurser har genomgåtts med godkänt resultat

Datum

Grundkurs i sprängteknik

Kurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten

Kurs i sprängteknik för underjordsarbeten

Kurs i sprängteknik för sprängarbetsledare

Senaste kurs för förnyelse av sprängkort

-------------------------------------------------------

Sprängkortet avser följande slag av sprängning

Intyg har uppvisats om praktik i följande slag av sprängning un-

der de senaste 5 åren. Praktik har för respektive slag överstigit 6

månader. Den sammanlagda praktiken har överstigit 12 månader.

Tätort

Annan ort

Pall och rörgrav

Tunnel och bergrum

Dagbrott och bergtäkt

Blockstensbrytning

Under vatten

Annat arbete:

Bilaga 1

AFS 2007:1

42

Bilaga 2

SPRÄNGKORT KLASS B

mer:

Utfärdat

Sprängteknisk Utbildning

godkänd utfärdare:

Namnteckning

ar genomgåtts med godkänt resultat

Datum

bruksarbeten

ning

r förnyelse av sprängkort

----------------------------------------------

r följande slag av sprängning

m minst 2 års verksamhet i arbete vari

er de senaste 5 åren.

Tätort

Annan ort

bruks-

ete

ingsarbe-

smetoden

te

prängning

SPRÄNGKORT KLASS B

Sprängkortsnummer:

Utfärdat

Gäller t o m:

Efternamn:

Förnamn:

Personnummer:

Av Rådet för Sprängteknisk Utbildning

godkänd utfärdare:

Utfärdare

Namnteckning

Företag

Följande kurser har genomgåtts med godkänt resultat

Datum

Linjearbeten

Skogs- och jordbruksarbeten

Klenhålssprängning

Senaste kurs för förnyelse av sprängkort

---------------------------------------------------------------------

Sprängkortet avser följande slag av sprängning

Intyg har uppvisats om minst 2 års verksamhet i arbete vari

sprängning ingått under de senaste 5 åren.

Tätort

Annan ort

Linjebyggnad

Skogs- och jordbruks-

arbete

Kyrkogårdsarbete

Mindre anläggningsarbe-

ten med klenhålsmetoden

Geologiskt arbete

Snö- och lavinsprängning

Annat arbete:

AFS 2007:1

43

Bilaga 3

ORDLISTA

Brisans. När ett sprängämne detonerar i kontakt med fast underlag fås stöt­

verkan. Denna verkan, detonationstrycket, kallas brisans.

Deflagration. Explosion där den kemiska omsättningen (förbränningen)

sker i en hastighet underskridande ljudhastigheten i mediet. I allmänhet

sker denna förbränning på ytan av kroppar eller partiklar.

Detonation. Explosion där den kemiska omsättningen (förbränningen) sker

i en hastighet överskridande ljudhastigheten i mediet. Vanligen sker denna

förbränning inuti massan efter initiering av en stötvåg.

Detonationshastighet. Den hastighet varmed förbränningsfronten rör sig

genom sprängämnet.

Dola. Odetonerat eller odeflagrerat sprängmedel som återfinns i sprängmas­

sor eller fast berg efter det att sprängning genomförts. Dolor kan uppträda

även i betong, jord, metall och dylikt där sprängning tidigare förekommit.

Dödpressning. Kompression av ett blandsprängämne, genom tryckpåver­

kan till sådan grad att i sprängämnesmassan inblandade ”hot spots” initie­

ringscentra, permanent eller tillfälligt förlorar sin funktion.

Flegmatisering. Av flegmatisk, ”trög”. För att minska känsligheten på i

första hand EGDN/GTN­sprängämnen tillsätts en mindre mängd ämnen

som reducerar känsligheten. Därmed ökar hanteringssäkerheten hos spräng­

ämnena.

Förladdning. Övre eller yttre delen av ett borrhål vilken fylls med grus, fin­

kross, grovkornigt borrkax eller liknande.

Försättning. Det vinkelräta avståndet mellan ett borrhål och den fria yta mot

vilken sprängning skall ske.

Primer. Laddning av högbrisant sprängämne, ibland i gjutet utförande med

hål för sprängkapsel. Primern har till uppgift att förstärka sprängkapselns

initieringsverkan. Primer kallas ibland även booster.

Rivningskänslighet. Ett sprängmedels känslighet för friktion.

Ryckare. Ett med sprängmedel laddat borrhål som delvis eller helt förskju­

AFS 2007:1

44

tits i någon riktning genom påverkan från ett i intervallserie tidigare detone­

rat hål. En dola blir i allmänhet följden av denna förskjutning.

Skut. Stenblock för stort att hantera med befintlig maskinutrustning.

Sprängmedel. Samlingsterm för sprängämnen och tändmedel.

AFS 2007:1

45

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

AFS 1981:14

Skyddsåtgärder mot skada genom fall

AFS 1981:15

Skyddsåtgärder mot skada genom ras

AFS 1982:3

Ensamarbete

AFS 1992:16

Kvarts

AFS 1993:10

Maskiner och vissa andra tekniska anordningar (omtryckt i

AFS 1994:48)

AFS 1993:57

Dykeriarbete

AFS 1994:32

Gravida och ammande arbetstagare

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1996:7

Utförande av personlig skyddsutrustning

AFS 1998:1

Belastningsergonomi

AFS 1999:3

Byggnads- och anläggningsarbete

AFS 1999:7

Första hjälpen och krisstöd

AFS 2000:1

Manuell hantering

AFS 2000:42

Arbetsplatsens utformning

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning

AFS 2003:2

Bergarbete

AFS 2005:15

Vibrationer

AFS 2005:16

Buller

AFS 2005:17

Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

AFS 2006:4

Användning av arbetsutrustning

Övrig information

Regler om elsäkerhet finns hos:

Elsäkerhetsverket

Box 1371

111 93 Stockholm, telefon 08-508 905 00, telefax 08-508 905 01

Standarder kan köpas hos:

SIS Förlag AB

118 80 Stockholm, telefon 08-555 523 00, telefax 08-555 523 01

Information från Arbetsmiljöverket

AFS 2007:1

46

Regler om brandfarliga och explosionsfarliga varor samt

transport av farligt gods finns hos:

Räddningsverket

651 80 Karlstad, telefon 054-13 50 00, telefax 054-13 56 00

Andra adresser

Rådet för Sprängteknisk Utbildning, c/o Sveriges Byggindustrier

Box 5054, 102 42 Stockholm, telefon 08-698 58 57

Banverket

781 85 Borlänge, telefon 0243-44 50 00, telefax 0243-44 50 09

Post- och Telestyrelsen

Box 5398, 102 49 Stockholm, telefon 08-678 55 00, telefax 08-678 55 05

Teracom AB

Box 1366, 172 27 Sundbyberg, telefon 08-555 420 00

Försvarets Materielverk, FMV

115 88 Stockholm, telefon 08-782 40 00, telefax 08-667 57 99

Sprängarbete

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2007:1

Arbetsmiljöverket · Publikationsservice

Box 1300 · 171 25 Solna · Tel 08-730 97 00 · Fax 08-735 85 55

ISBN 978-91-7930-478-2 · ISSN 1650-3163