AFS 2008:16

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2008:16

Byggnads- och anläggningsarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskydds-

styrelsens föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och

anläggningsarbete

AFS 2008:16



beslutade den 25 november 2008.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens

föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och

anläggningsarbete;

Utkom från trycket

den 5 december 2008

Arbetsmiljöverket föreskriver^ med stöd av 8 § arbetsmiljöförordningen

(977:66) ifråga om Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 999:) om

byggnads- och anläggningsarbete

dels att – 7 och 0 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas sex nya paragrafer, benämnda 4 a,

5 a, 5 b, 0 a, 2 a och 2 b §§, av följande lydelse,

dels att bilaga  till föreskrifterna ska ha följande lydelse,

samt beslutar i fråga om verkets allmänna råd om tillämpningen av före-

skrifterna

dels att avsnitten under rubriken ”Bakgrund” i de allmänna råden ska ha

följande lydelse,

dels att de allmänna råden till –7, 5 a, 5 b, 0 a, 2 a, 2 b och 2 §§ samt

till övergångsbestämmelsen och till bilaga , ska ha följande lydelse.

3 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar och begrepp med

nedan angiven betydelse.

Byggarbetsmiljösamordnare Den som enligt kap. 6 § första stycket ar-

betsmiljölagen utsetts till byggarbetsmiljö-

samordnare med uppgifter enligt kap. 7 a §

och/eller 7 b § samma lag (planeringen och

projekteringen respektive utförandet).

Passerande fordonstrafik

Fordonstrafik som passerar förbi eller genom

plats eller område där ett byggnads- eller an-

läggningsarbete utförs. Med fordonstrafik av-

ses även spårbunden trafik. Med passerande

fordonstrafik avses däremot inte trafik på

platsen eller området som har samband med

byggnads- eller anläggningsarbetet.

Skyddsnät

Nät, inklusive upphängningsanordningar,

som är konstruerat och utfört för att fånga

upp fallande personer.



Jfr direktivet 92/57/EEG (EGT nr L 245, 26.8.992, s. 6).

AFS 2008:16

4

Uppdragstagare

Den som enligt kap. 7 c § arbetsmiljölagen

har i uppdrag att bära det ansvar beträffande

arbetsmiljön som vilar på den som låter utföra

ett byggnads- eller anläggningsarbete.

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

4 § I arbetsmiljölagen finns grundläggande bestämmelser om bland annat

följande

•	 Ansvar för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete.

•	 Ansvar för dem som medverkar i planering och projektering.

•	 Ansvar för byggarbetsmiljösamordnare.

•	 Möjlighet för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggnings-

arbete att överlåta sitt ansvar beträffande arbetsmiljön på en uppdrags-

tagare samt villkoren för att en sådan överlåtelse ska vara giltig.

•	 En i konsumentförhållanden i vissa fall automatisk övergång till en

uppdragstagare av det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på

den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete.

•	 Samverkan mellan den som låter utföra ett byggnads- eller anlägg-

ningsarbete och den som driver annan verksamhet när de båda verk-

samheterna bedrivs på ett gemensamt arbetsställe.

Ansvar för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete

⁴

a § Det som nedan i 5–9 §§ sägs om den som låter utföra ett byggnads- eller

anläggningsarbete ska istället i förekommande fall gälla en uppdragstagare.

5 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete

ska under

varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under

byggskedet särskilt uppmärksammas när det gäller

. objektets eller anläggningens placering och utformning,

2. val av byggprodukter,

. val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bäran-

de element,

4. val och utformning av stomkomplettering,

5. val av installationer, deras placering och infästning samt

6. val av inredningar.

AFS 2008:16

5

⁵

a § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete

ska under

varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under

byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

. Byggtiden och tiderna för deletapperna ska vara så väl tilltagna att ar-

betena kan utföras i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall und-

viks.

2. Transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning ska kun-

na ske på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt.

. Etableringsområdet ska normalt vara så stort att de kontor, personalut-

rymmen m.m. som behövs för all verksamhet på byggarbetsplatsen får

rum utan att det blir för trångt.

⁵

b § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till

att planering och projektering sker i så god tid före arbetenas utförande att

det är möjligt att samordna arbetena utan att arbetsmiljörisker uppstår på

grund av tidsbrist vid samordningen.

För den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete gäller ock-

så följande. Inför rivning, ombyggnad eller renovering av ett objekt eller del

av ett objekt ska riskerna med hälsofarligt material beaktas, liksom risken

att stabiliteten hos objektet eller del av detta äventyras medan arbetet pågår.

Vad särskilt gäller hälsofarligt material ska, innan rivningsarbetet påbörjas,

förekomsten av sådant material i objektet klarläggas. Om kunskap inte kan

nås på annat sätt ska provtagning och, om det behövs, analys av provet eller

proven äga rum.

6 § Byggarbetsmiljösamordnare ska vara antingen

•	 juridisk person som förfogar över personer som har den utbildning,

kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgif-

ter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen

och dessa föreskrifter

eller

•	 fysisk person som själv har, eller förfogar över personer som har, den

utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra

de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbets-

miljölagen och dessa föreskrifter.

Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska kunna styrka

kvalifikationerna enligt första stycket hos den byggarbetsmiljösamordnare

som han utsett, liksom hos den personal som denne avser använda i sam-

ordningsarbetet. Detsamma gäller om den som låter utföra byggnads- eller

anläggningsarbete utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare.

AFS 2008:16

6

Byggarbetsmiljösamordnaren får, av de personer han förfogar över, i sam-

ordningsarbetet endast använda dem som har kvalifikationer enligt första

stycket.

7 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan

arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det

gäller byggarbetsplatser

−	 på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 0 arbetsdagar och

där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller

−	 på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500.

Förhandsanmälan ska innehålla uppgifter enligt bilaga . Ett exemplar av

förhandsanmälan ska finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och,

om det behövs, uppdateras regelbundet. Den som låter utföra byggnads-

eller anläggningsarbetet ansvarar för att så sker.

8 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till

att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplat-

sen etableras om

− något av de arbeten som anges i 2 a § andra stycket C behöver utföras

i samband med byggnads- eller anläggningsarbetet eller

−	 arbetet är av sådan omfattning att förhandsanmälan ska lämnas enligt

7 §.

Han ska vidare se till att alla sådana anpassningar genomförs i arbetsmil-

jöplanen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskri-

der och till de eventuella förändringar som ägt rum.

Ytterligare bestämmelser om arbetsmiljöplan finns i 2, 2 a och 4 §§.

9 § Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till

att en dokumentation med det innehåll som anges i 2 b § upprättas. Han

ska genomföra eller låta genomföra alla anpassningar i dokumentationen

som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till

de eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet. Han ska förvara

dokumentationen så länge som objektet består. Om objektet överlåts ska do-

kumentationen överlämnas till den nya innehavaren.

AFS 2008:16

7

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och

projekteringen

10 § Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom

ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som i 5–5 b §§ föreskrivs

för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete.

¹⁰

a § Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar

ska vid projekteringen i tillämpliga delar följa bestämmelserna i 5 §.

Ansvar för byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för planering och

projektering

11 § Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 a § arbetsmiljölagen ska

delta i planeringen och i ledningen av projekteringen. Han ska samordna

planeringen och projekteringen med avseende på arbetsmiljön, så att de som

medverkar vid planeringen och

projekteringen tar hänsyn till varandras pla-

ner och lösningar.

Detta ska göras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa

och olycksfall under utförandet av byggnads- eller anläggningsarbetet. Sam-

ordningen ska också leda till att utförandet av olika delar av projektet samt

av konstruktioner, installationer och liknande inte sammanfaller i tid och

rum under byggskedet på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall

uppkommer.

12 §

^{Om 8 § kräver att en arbetsmiljöplan ska upprättas} ska byggarbetsmiljö-

samordnaren enligt kap. 7 a § arbetsmiljölagen upprätta eller låta upprätta

en sådan plan

innan byggarbetsplatsen etableras.

¹²

a § Arbetsmiljöplanen ska alltid innehålla vad som anges i A och B

nedan. När de arbeten som anges i C nedan är aktuella ska dessutom en

beskrivning av förebyggande åtgärder göras i enlighet med vad som anges i

C. Annan verksamhet som kommer att pågå samtidigt på byggarbetsplatsen

ska beaktas i planen enligt vad som anges i D.

Arbetsmiljöplanen ska alltså innehålla följande.

A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen.

B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.

C. När arbeten enligt – nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda

åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna

uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra före-

AFS 2008:16

8

skrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med

stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet.

. Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter el-

ler mer.

2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i

lös mark.

. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild

fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller

Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll.

4. Arbete där de som arbetar exponeras för joniserande strålning och för vil-

ket kontrollerat område eller skyddat område ska inrättas enligt Statens

strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 998:) om kategoriindelning av

arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning.

5. Arbete i närheten av högspänningsledningar.

6. Arbete som medför drunkningsrisk.

7. Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord.

8. Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning.

9. Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck.

0. Arbete vid vilket sprängämnen används.

. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga bygg-

element eller tunga formbyggnadselement ingår.

2. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik.

. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller äm-

nen.

D. Om arbetet ska utföras på en plats där annan verksamhet kommer att

pågå samtidigt ska detta beaktas i planen.

¹²

b § Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 a § arbetsmiljölagen ska

utarbeta den dokumentation som anges i 9 §. Dokumentationen ska vara

färdigställd då arbetena avslutats. Den ska beskriva objektets konstruktion

och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning

som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll,

reparation, ändring och rivning av objektet.

Ansvar för byggarbetsmiljösamordnare under utförandet av ett byggnads-

eller anläggningsarbete

13 § Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b §

ska delta i planeringen

av arbetet och se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när ar-

AFS 2008:16

9

betsmetoder och arbetsutrustning väljs, när de olika arbetena samplaneras

och när tidsplaneringen görs.

14 § Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b arbetsmiljölagen ska or-

ganisera en skyddsverksamhet på byggarbetsplatsen. Om flera företag be-

driver verksamhet på byggarbetsplatsen ska han organisera en gemensam

skyddsverksamhet tillsammans med dem.

Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b

§ arbetsmiljölagen ska se till

att den arbetsmiljöplan som upprättats enligt 8, 2 och 2 a §§ finns tillgäng-

lig så snart byggarbetsplatsen etablerats.

Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b

§ arbetsmiljölagen ska ge-

nomföra eller låta genomföra alla anpassningar i arbetsmiljöplanen som

kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de

eventuella förändringar som ägt rum. Han ska därvid anpassa planen till de

arbetsmetoder som verkligen används och till de verkliga förutsättningarna

för arbetets utförande. Även beskrivningen av hur arbetsmiljöarbetet ska or-

ganiseras ska vara uppdaterad.

Vid alla ändringar i arbetets utförande av

betydelse eller ändrade förutsättningar av betydelse för arbetsmiljön, ska en

ny anpassning göras.

Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b § arbetsmiljölagen ska ge-

nomföra eller låta genomföra alla anpassningar i dokumentationen enligt

2 b §, som kan komma att krävas med hänsyn till hur arbetet fortskrider

och de eventuella förändringar som ägt rum.

15 § Byggarbetsmiljösamordnare enligt kap. 7 b § arbetsmiljölagen ska

ha överinseende över kontrollen dels av att tekniska anordningar är behö-

rigen besiktigade och provade, dels av att förare av sådana anordningar har

tillräcklig kompetens eller, i förekommande fall,

erforderliga tillstånd.

16 § När någon företrädare för byggarbetsmiljösamordnaren inte finns till-

gänglig på byggarbetsplatsen, ska byggarbetsmiljösamordnaren se till att

uppgift finns om vart man kan vända sig. En kontaktperson eller, om det

behövs, flera kontaktpersoner ska finnas, liksom uppgift om hur man får tag

på någon av dem vid alla tidpunkter när arbete pågår.

AFS 2008:16

0

Ansvar för övriga företag på byggarbetsplatsen beträffande samordningen

17 § Den som driver verksamhet på byggarbetsplatsen ska till byggarbets-

miljösamordnaren enligt 7 b § arbetsmiljölagen lämna uppgift om de risker

som kan uppstå på grund av denna verksamhet. Alla som är verksamma på

byggarbetsplatsen ska följa de ordnings- och skyddsregler som denne bygg-

arbetsmiljösamordnare utfärdar och delta i byggarbetsplatsens arbetsmiljö-

arbete.

101 § Bestämmelserna i 7, 8, 9 och 2–2 b §§ samt 4 § 2–4 stycket utgör

föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen. Brott mot nu nämnda före-

skrifter kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.

Denna författning träder i kraft den  januari 2009.

Kravet på utbildning enligt 6 § ska dock träda i kraft först den januari

200.

MIKAEL SJÖBERG

Jan Westman

Anna Middelman

AFS 2008:16



Bilaga 1

Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket

. Datum för anmälan.

2. Byggarbetsplatsens besöksadress.

. Namn, adress och telefonnummer till den som låter utföra byggnads-

eller anläggningsarbetet, uppgift om organisationsnummer samt om

kontaktperson för denne.

4. Typ av projekt.

5. a) I förekommande fall namn, adress och telefonnummer till den som i

enlighet med vad som anges i kap. 7 c § arbetsmiljölagen har i uppdrag

att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på den som låter

utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, uppgift om denne upp-

dragstagares organisationsnummer samt om kontaktperson för denne.

b) Starttidpunkt för uppdraget och eventuell sluttidpunkt.

6. a) Namn, adress och telefonnummer till byggarbetsmiljösamordnare som

enligt kap. 6 § arbetsmiljölagen utsetts

•för planering och projektering ( kap. 7 a § arbetsmiljölagen),

•för utförandet ( kap. 7 b § arbetsmiljölagen).

b) Uppgift om byggarbetsmiljösamordnares organisationsnummer och

om kontaktperson för denne.

c) Vilken tidsperiod som en byggarbetsmiljösamordnare utsetts för.

7. Namn, adress och telefonnummer till dem som projekterat objektet, samt

uppgift om kontaktpersoner och organisationsnummer.

8. Planerat datum då arbetet ska påbörjas.

9. Planerat datum då arbetet ska vara avslutat.

0. Största antal personer som vid något tillfälle samtidigt beräknas vara sys-

selsatta på byggarbetsplatsen.

. Planerat antal entreprenörer och ensamföretagare som ska utföra arbete

på byggarbetsplatsen.

2. Namn, adress och telefonnummer till de entreprenörer som redan är

utsedda, uppgift om organisationsnummer samt om kontaktperson för

varje sådan entreprenör.

AFS 2008:16

2

Bakgrund

Allmänt

Sverige har åtagit sig att överföra bland annat EG-direktiven inom arbets-

miljöområdet till svenska föreskrifter. De grundläggande EG-reglerna för

säkerhet och hälsa i arbetet anges i ett ramdirektiv: Rådets direktiv av den

2 juni 989 för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa

i arbetet (89/9/EEG).

Ett antal särdirektiv till ramdirektivet ger minimikrav som inte får under-

skridas i EU:s medlemsländer. Det första särdirektivet (89/654/EEG) kallas

ofta arbetsplatsdirektivet. Det ger krav på arbetsplatsernas säkra utform-

ning. Ett annat särdirektiv, det åttonde, är Rådets direktiv av den 24 juni

992 om införande av minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller

rörliga byggarbetsplatser (92/57/EEG) (byggarbetsplatsdirektivet). Genom

föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 999:) avsågs att,

i den del det ankom på dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, slutgiltigt över-

föra bestämmelserna i byggarbetsplatsdirektivet till svensk rätt.

Sedan emellertid Europeiska kommissionen i en formell underrättelse den

4 april 2006 framfört kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av

byggplatsdirektivet har såväl arbetsmiljölagen som AFS 999: omarbetats

för att ytterligare anpassa svensk rätt till detta direktiv. I ett första steg (AFS

2007:) förtydligades tillämpningsområdet, något som kunde ske utan att

arbetsmiljölagen ändrades. Sedan numera även denna ändrats har även de

övriga ändringar som behövts kunnat göras i AFS 999:.

Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att kapitlet i lagen utökas med

nya bestämmelser om byggnads- och anläggningsarbete, i huvudsak på föl-

jande sätt. Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete (bygg-

herren)

ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planeringen

och projekteringen (tidigare gällde det endast projekteringen) samt utse en

lämplig arbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering, dels

för utförandet av arbetet. Byggarbetsmiljösamordnarnas uppgifter anges

i princip i lagen i enlighet med byggplatsdirektivets systematik, och av la-

gen framgår också att både samordnarna och byggherren har ansvar för att

uppgifterna blir utförda. Skyldigheter rörande förhandsanmälan, arbetsmil-

jöplan och annan dokumentation meddelas dock genom föreskrifter enligt

en lagbestämmelse om bemyndigande för detta. Byggherrens arbetsmiljö-

ansvar kan gå över till en självständig uppdragstagare, i princip en total-

eller generalentreprenör, men endast om denne verkligen tar över uppgifter

som motsvarar ansvaret. Arbetsmiljöverket kan, om det finns särskilda skäl,

flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren. Se vidare kommen-

taren till 4 §.

AFS 2008:16



Föreskrifterna innehåller samlat bestämmelser om arbetsmiljöansvar vid

planering och projektering samt vid arbetets utförande, allt med inriktning

på arbetsmiljön vid byggnads- och anläggningsarbete. Även andra föreskrif-

ter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket kan givetvis vara till-

lämpliga vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete.

Till vem riktar sig föreskrifterna?

Många av bestämmelserna i föreskrifterna om byggnads- och anläggnings-

arbete

anger inte uttryckligen till vem de riktar sig. Detta är endast angivet i

vissa bestämmelser som är direkt straffbelagda eller annars av mera formell

art samt i bestämmelser som mera exklusivt riktar sig till t.ex. byggherren. I

övriga bestämmelser används opersonliga formuleringar av typen ”Arbets-

plats ska vara...” eller ”Skydd ska ordnas mot...”

Detta är Arbetsmiljöverkets normala sätt att skriva föreskrifter. Orsaken

till att denna metod används är att föreskrifterna normalt riktar sig till så

många olika ansvariga att det skulle tynga föreskrifterna på ett oacceptabelt

sätt om alla skulle räknas upp i alla bestämmelser.

Principen är därför att när inget annat anges riktar sig en bestämmelse till

alla som enligt arbetsmiljölagen kan ha ett ansvar av det slag som beskrivs

i bestämmelsen. Man kan således utgå från att de flesta av byggföreskrifter-

nas bestämmelser riktar sig till följande kategorier:

•	 Arbetsgivare.

•	 Arbetstagare.

•	 Två eller flera som gemensamt driver yrkesmässig verksamhet.

•	 Ensamföretagare.

•	 Familjeföretag.

•	 Den som hyr in arbetskraft.

•	 Den som råder över ett arbetsställe.

•	 Den som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe.

•	 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete (byggher-

ren).

• Uppdragstagare som enligt kap. 7 c § arbetsmiljölagen har i uppdrag

att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på byggherren.

•	 Byggarbetsmiljösamordnare under planering och projektering eller un-

der utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete.

•	 Den som medverkar vid projektering.

Alla de nu uppräknade grupperna behöver alltså ta del av samtliga be-

stämmelser i föreskrifterna och ta ställning till i vilken mån de berör deras

verksamhet. Så t.ex. behöver en arbetsgivare beakta alla bestämmelser utom

dem som uttryckligen riktar sig till någon annan.

AFS 2008:16

4

Visserligen kan det i många fall vara så att arbetsgivaren i praktiken inte

kan påverka förhållandena på en plats där arbete ska utföras. Men om för-

hållandena inte är godtagbara med hänsyn till föreskrifternas krav får ar-

betsgivaren i stället avbryta arbetet till dess att situationen har rättats till.

Arbetsgivaren har alltid skyldigheten att se till att han inte bedriver arbete

i strid mot arbetsmiljölagen eller Arbetarskyddsstyrelsens/Arbetsmiljöver-

kets föreskrifter.

Kommentarer till enskilda paragrafer

Till 3 § Enligt kap. 6 § första stycket arbetsmiljölagen ska den som låter

utföra byggnads- eller anläggningsarbetet (byggherren) utse en byggarbets-

miljösamordnare för planeringen och projekteringen med de uppgifter som

anges i kap. 7 a § arbetsmiljölagen, och en byggarbetsmiljösamordnare för

utförande av arbetet med de uppgifter som anges i kap. 7 b § samma lag.

Ett och samma företag eller en och samma person kan utses för båda upp-

dragen. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet kan själv ta

på sig ett av uppdragen eller båda. Se vidare kommentaren till 6 §.

Bestämmelser till skydd mot fordonstrafik som passerar förbi eller genom

plats eller område där ett byggnads- eller anläggningsarbete utförs, finns

i 8–86 §§. De avser ”extern” (allmän) trafik, inklusive spårbunden trafik.

(Observera särskilt 82 §).

Bestämmelser till skydd mot den fordonstrafik på platsen eller området

som har samband med byggnads- eller anläggningsarbetet finns däremot i

8, 40 och 4 §§.

Uppdragstagare i den mening som avses i definitionen kan vara t.ex. en

totalentreprenör som har fått ett uppdrag att självständigt sköta planering,

projektering och utförande av ett byggprojekt och som genom avtal överta-

git byggherrens ansvar för arbetsmiljön för hela projektet, eller en general-

entreprenör som fått uppdraget att svara för utförandet av ett byggprojekt

och genom avtal övertagit byggherrens ansvar för denna del. Om konsu-

menttjänstlagen är tillämplig behövs däremot i princip inget särskilt avtal

utan byggherrens ansvar går automatiskt över på en sådan uppdragstagare

som nämns ovan. Arbetsmiljöverket kan ”flytta tillbaka” ansvaret till bygg-

herren. Se närmare om dessa frågor i kap. 7 c § och 7 kap. 6 § st. arbets-

miljölagen. Observera vidare vad som sägs i andra stycket i kommentaren

till 4 § nedan.

AFS 2008:16

5

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

Till 4 § Visssa av de bestämmelser som tidigare funnits i de här föreskrif-

terna finns nu i själva arbetsmiljölagen. Lagen har dessutom kompletterats

i syfte att på ett tydligare sätt än tidigare överföra byggplatsdirektivets be-

stämmelser till svensk rätt (se ”Bakgrund” ovan). De ändringar i AFS 999:

som nu införts genom AFS 2008:6 kompletterar överföringen av byggplats-

direktivet till svensk rätt. De nya bestämmelserna i lagen kan inte kommen-

teras i dessa allmänna råd. För att få en helhetsbild av vad som gäller är det

emellertid nödvändigt att känna till dessa bestämmelser ordentligt, se kap.

6 § arbetsmiljölagen och de följande paragraferna.

Om konsumenttjänstlagen är tillämplig ligger enligt arbetsmiljölagen,

förenklat uttryckt, byggherrens arbetsmiljöansvar redan från början på upp-

dragstagaren (ej vid t.ex.

delad entreprenad) om inte

byggherren och upp-

dragstagaren skriftligen avtalar att ansvaret i stället ska ligga på byggherren.

Se vidare 7 c § andra stycket arbetsmiljölagen. Information om konsument-

tjänstlagen kan lämnas av Konsumentverket.

Ansvar för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete

Till 5–5 a §§

Inledande kommentarer

Syftet med bestämmelserna är att de som upprättar och samordnar bygg-

handlingarna redan vid planeringen och projekteringen gör de riskbedöm-

ningar och visar på sådana lösningar som behövs för att säkerheten ska bli

godtagbar i byggskedet. Det är naturligt att dessa riskbedömningar och för-

slag till lösningar får utgöra underlag för den arbetsmiljöplan som enligt 8,

2 och 2 a §§ ska upprättas. På så sätt underlättas den enskilde entreprenö-

rens möjligheter att planera och genomföra de arbeten han åtagit sig på ett

ur arbetsmiljösynpunkt bra sätt.

Bestämmelserna i paragraferna gäller även den planering och projektering

som utförs innan det egentliga projekteringsskedet börjar.

Det förekommer att ett byggnads- eller anläggningsarbete upphandlas

utan att t.ex. de material som ska användas överallt är närmare angivna. Va-

let överlåts istället inom vissa ramar till den entreprenör som åtagit sig ar-

betet. Denne kommer på så sätt att medverka vid projekteringen, se 0 §. Ett

övergripande ansvar för att arbetsmiljösynpunkter beaktas ligger dock kvar

på byggherren/uppdragstagaren.

Ur arbetsmiljösynpunkt är det mycket viktigt att inte dröja med arbets-

miljöplanen till dess tiden för byggarbetsplatsens etablering närmar sig.

AFS 2008:16

6

Särskilda kommentarer

I det följande ges exempel på hur arbetsmiljösynpunkter kan beaktas i olika

avseenden.

Till 5 § punkt 1

Placeringen av byggnaden eller anläggningen kan ha avgörande betydelse

för möjligheterna dels att ordna transporter till och från byggarbetsplatsen

på ett bra sätt, dels att använda de lyft- och transportanordningar som be-

hövs.

Till 5 § punkt 2

Manuell hantering är en vanlig orsak till olycksfall och ohälsa vid byggnads-

och anläggningsarbete. Även ohälsa på grund av allergier och överkänslig-

het förekommer. Vid projekteringen kan arbetsmiljösynpunkter beaktas ge-

nom val av byggprodukter. Särskilt viktigt att tänka på är

•	 att hantering eller montering av byggprodukterna inte medför risk för

ohälsa eller olycksfall,

•	 att byggprodukternas form och storlek är lämpliga med hänsyn till de

utrymmen där de ska monteras,

•	 att de valda kemiska produkterna inte är farligare än som behövs för

att godtagbart resultat ska uppnås och

•	 att byggprodukterna inte ger upphov till spill, restprodukter, embal-

lage och liknande som kan orsaka ohälsa eller olycksfall.

Bestämmelser om belastningsergonomiska förhållanden i arbetet finns i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi.

Till 5 § punkt 3

Arbete med konstruktioner under grundvattennivå kräver i allmänhet sär-

skild omsorg vid projektering och planering. I Arbetsmiljöverkets bok H74

”Schakta säkert” finns information som kan vara till ledning vid sådant ar-

bete.

Vid arbeten med prefabricerade stommar kan många risker uppstå. Det är

viktigt att dessa risker förebyggs så tidigt som möjligt. Många olyckor kan

undvikas om lyftöglor eller andra hjälpmedel för hantering av byggelement

utformas och dimensioneras med hänsyn till de påkänningar de kan utsät-

tas för under hantering, transport, lagring och montering. Att lyftöglorna

AFS 2008:16

7

är placerade så att elementets jämviktsläge sammanfaller med det läge som

elementet ska inta vid monteringen är ofta en förutsättning för att monte-

ring, inpassning, fästning och losskoppling från en lyftanordning ska kunna

utföras på ett säkert sätt. Allt detta gäller även anordningar för vägledning

och körfältsanvisning som monteras på eller invid gator och vägar.

Arbete med att montera och demontera tillfälliga stöd innebär ofta risk

för belastningsskador samt risk för fall och ras. Dessa risker kan undvikas

om konstruktioner för byggnader, broar och andra anläggningar utformas så

att stabilitet i byggskedet uppnås utan tillfälliga stöd. Risken för fall minskar

om konstruktioner som i byggskedet kan beträdas har tillräcklig bärighet.

Enligt 2 a § ska arbetsmiljöplanen (se 2 §) innehålla en beskrivning av

åtgärder bland annat vid arbete där lansering, montering och nedmontering

av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår (punkt ).

Det kan vara fråga om att beskriva de stabiliseringsåtgärder som behöver

vidtas under olika stadier av monteringen av en konstruktion för att kon-

struktionens stabilitet ska vara säkerställd under uppförandets alla faser.

Beskrivningen kan behöva inkludera en särskild ritning. Det är angeläget

att den görs redan i samband med projekteringen och lämpligt är att kon-

struktören, som

får förutsättas vara

insatt i konstruktionens verkningssätt,

gör den. Det är lämpligt att beskrivningen sedan, efter eventuell justering,

tillförs arbetsmiljöplanen.

Till 5 § punkt 5

Man kan under planeringen och projekteringen behöva undersöka

•	 dels hur installationer och andra tekniska anordningar ska kunna

transporteras till sin plats och installeras där,

•	 dels om lämpliga transport- och lyfthjälpmedel därvid kan användas.

Vid planering och projektering av arbeten som innebär utbyte av installa-

tioner är det viktigt att tänka på att manuellt bilningsarbete bl.a. innebär stor

risk för vibrationsskador och risk för belastningsskador. Dessutom alstras

skadligt damm. Det är därför lämpligt att välja lösningar som minimerar bil-

ningsarbetet.

Till 5 a § punkt 1

Byggtider som är för korta för att arbetsmiljön ska kunna ordnas på ett bra

sätt är ett vanligt problem i byggbranschen. Att ha alltför kort om tid or-

sakar stress som i sin tur medför ökad risk för olyckor. Kort byggtid kan

också innebära att flera olika arbeten, t.ex. el- och vvs-installationer, måste

AFS 2008:16

8

genomföras samtidigt på ett begränsat utrymme. Även detta ökar riskerna

för olyckor. Det medför också ofta utrymmesbrist vilket ökar riskerna för

belastningsskador, bl.a. eftersom möjligheterna att använda bra hjälpmedel

begränsas. De nu nämnda faktorerna är exempel på omständigheter som en-

ligt denna punkt i paragrafen kan behöva beaktas vid planeringen.

Till 5 a § punkt 2

Manuellt bärande av byggnadsmaterial innebär onödiga risker för belast-

ningsskador för dem som ska utföra arbetet. För att minska dessa risker är

det viktigt att vid planeringen och projekteringen så långt det är möjligt ska-

pa förutsättningar för rullande hantering och transport av material där inte

kran eller liknande kan användas.

Arbete med renovering av badrum i flerbostadshus är ur arbetsmiljösyn-

punkt besvärligt och kan kräva särskild eftertanke vid planeringen för att

arbetsmiljön ska bli godtagbar. Arbetet med att riva ut befintligt material

alstrar buller och damm och arbetet med att skaffa bort rivningsmassor och

få in nytt material orsakar ofta omfattande tungt manuellt arbete som kan

vara ergonomiskt olämpligt. Det är viktigt att byggherren vid planeringen

av arbetet skapar förutsättningar för att transporter kan ordnas så att ma-

nuellt bärande i trappor kan minimeras. Bygghiss och möjlighet att ta in

material via balkonger eller via intagsbryggor och lastöppningar i fasader

kan vara en lösning på problemet. Ibland kan rivningsmaterial sugas ut med

lämplig utrustning. Ny betong kan pumpas in.

Manuell bilning innebär risk för vibrationsskador. Om större mängder

betong eller dyl. ska tas bort är handhållen bilning olämplig, och det är allt-

så viktigt att sådana förutsättningar skapas att t.ex. maskinburen bilnings-

utrustning kan användas. Det är också viktigt att det finns förutsättningar

för att ordna dammbekämpning på lämpligt sätt.

Till 5 a § punkt 3

Med etableringsområde menas ett område inom vilket entreprenören tillåts

placera personalbodar, förråd, upplag m.m. som är nödvändiga för att ge-

nomföra bygget. Ofta ligger ett sådant område helt eller delvis utanför plat-

sen för själva bygget. Vid byggande i tätorter är det ofta trångt och svårt att

ordna placering av bodar m.m. Det är dock viktigt att utrymme ändå finns

för personalutrymmen för alla som ska arbeta på byggarbetsplatsen, även

för dem som arbetar där mera tillfälligt.

AFS 2008:16

9

Till 5 b § Det är vanligt att arbeten planeras och projekteras även sedan

byggnadsarbetet kommit igång. Paragrafens krav på god framförhållning

när det gäller planering och projektering gäller givetvis även i de fallen.

Hälsofarligt material kan finnas i framför allt äldre fastigheter. För att in-

för en renovering, ombyggnad eller rivning kunna beakta arbetsmiljösyn-

punkter under byggskedet måste man, innan arbetena påbörjas, på ett eller

annat sätt försäkra sig om huruvida det i berörda delar av objektet

finns häl-

sofarligt material eller inte.

När rivningsarbeten planeras behöver ofta en beskrivning göras (se 2 a §,

andra stycket C punkt ) med en redovisning av rivningens olika faser och

erforderliga åtgärder, allt i syfte att säkerställa konstruktionens stabilitet un-

der de olika rivningsfaserna. Olyckor har inträffat på grund av att man för-

bisett att vidta sådana här stabiliseringsåtgärder. Att riva en konstruktion

kan vara mer riskabelt än att uppföra den.

Till 6 § Kravet på att byggarbetsmiljösamordnare ska utses finns i kap.

6 § första stycket punkterna 2 och arbetsmiljölagen; jämför § i dessa före-

skrifter. Såväl juridisk som fysisk person kan utses till byggarbetsmiljösam-

ordnare. Kravet i den nyssnämnda lagparagrafen på att byggarbetsmiljö-

samordnare ska vara lämplig har förtydligats i 6 § i dessa föreskrifter. Kravet

på lämplighet gäller även den som ”utser sig själv” till byggarbetsmiljösam-

ordnare.

För att ansvarssystemet i arbetsmiljölagen ska fungera måste det alltid

stå fullt klart vem som utsetts till byggarbetsmiljösamordnare. En juridisk

person som utses kan t.ex. vara ett aktiebolag. En fysisk person som utses

kan vara anställd hos en juridisk person. Det kan också vara en ”egenföre-

tagare”

(enskild firma), med eller utan anställda, eller någon anställd hos

denne egenföretagare. En annan sak är vem som faktiskt handlägger sam-

ordningsfrågorna. Det kan vara byggarbetsmiljösamordnaren själv, någon

av dennes anställda eller inhyrd personal.

Det är emellertid mot den juri-

diska eller fysiska person som utsetts till byggarbetsmiljösamordnare som

Arbetsmiljöverket har rätt att ställa eventuella krav rörande samordningen.

Det är också den personen som, när det gäller utförandet,

ska

anges som

byggarbetsmiljösamordnare i de dokument (förhandsanmälan och anslag)

som det står om i 7 §. Enligt arbetsmiljölagen får det vid en given tidpunkt

endast finnas en byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekte-

ringen och en för utförandet av arbetet. Däremot kan samma juridiska eller

fysiska person utses att fullgöra båda samordningsuppdragen. Vidare kan

en byggarbetsmiljösamordnare vid en given tidpunkt ”avlösas” av en an-

nan. Vid varje tidpunkt måste det emellertid stå klart vem som är utsedd till

AFS 2008:16

20

byggarbetsmiljösamordnare, dels för planeringen och projekteringen, dels

för utförandet av arbetet.

Exempel på kunskaper som personal som ska arbeta med byggarbetsmil-

jösamordning kan behöva är grundläggande arbetsmiljökunskap samt goda

kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och åt-

minstone följande föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

•	 Föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete.

•	 Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

• Föreskrifterna om belastningsergonomi.

•	 Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.

•	 Föreskrifterna om stegar och arbetsbockar.

•	 Föreskrifterna om ställningar.

•	 Föreskrifterna om asbest.

•	 Föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

Utöver de nämnda föreskrifterna kan ytterligare kunskaper behövas bero-

ende på vilka risker som förekommer i arbetet. Personal som ska arbeta med

arbetsmiljösamordning under genomförandet behöver i allmänhet utöver

det ovan nämnda även goda kunskaper om följande föreskrifter:

•	 Föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tek-

niska anordningar.

•	 Föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap.

•	 Föreskrifterna om maskiner och andra tekniska anordningar.

•	 Föreskrifterna om användning av arbetsutrustning.

•	 Föreskrifterna om bultpistoler.

•	 Föreskrifterna om spikpistoler.

•	 Föreskrifterna om buller.

•	 Föreskrifterna om vibrationer.

•	 Föreskrifterna om kvarts.

Byggarbetsmiljösamordnarens kvalifikationer eller kvalifikationer för per-

sonal hos en byggarbetsmiljösamordnare kan när det gäller utbildning styr-

kas genom intyg över genomgången utbildning och, när det gäller kompe-

tens och erfarenhet, genom intyg från tidigare eller nuvarande arbetsgivare.

I princip behöver den som sköter byggarbetsmiljösamordningsfrågor föl-

jande erfarenhet för att kunna uppfylla sitt ansvar.

•	 Erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete.

•	 Erfarenhet från arbete med samordning, ledning eller styrning av

byggprojekt (viktigt för överblicken).

•	 Erfarenhet av projektering (gäller den som ska sköta byggarbetsmiljö-

samordning under planering och projektering; denne kan även behöva

erfarenhet enligt de två andra punkterna ovan).

AFS 2008:16

2

Storleken och karaktären på det byggprojekt som ska samordnas är avgö-

rande för hur omfattande erfarenhet som behövs.

För att samordningen under byggprojektet ska fungera bra behöver alla

som arbetar i projektet känna till vem som är byggarbetsmiljösamordnare

och hur man får tag på en representant för denne. Detta gäller såväl under

projekteringen och planeringen som under utförandet.

Till 7 § Vid beräkning av antalet sysselsatta personer respektive av antalet

persondagar, räknas samtliga personer som på byggarbetsplatsen bidrar till

att byggnads- eller anläggningsarbetet blir genomfört.

Till 8 § Syftet med arbetsmiljöplanen är bland annat att få en grund för

hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas samt att, ifråga om arbeten med särskild

risk, erbjuda lösningar för hur förväntade faror ska kunna undvikas. Arbets-

miljöplanen blir på så sätt ett hjälpmedel för den enskilde entreprenören när

han ska planera sin verksamhet på byggarbetsplatsen.

Arbetet med att upprätta arbetsmiljöplanen bör helst påbörjas samtidigt

med projekteringen och den tidiga planeringen. En stor fördel med detta är

att den då kan bli en dokumentation över de överväganden beträffande ar-

betsmiljön som görs vid projekteringen och vid planeringen.

Till 9 § Syftet med den dokumentation som avses i denna paragraf är bl.a.

att den ska kunna konsulteras vid objektets drift, underhåll, ändring osv.

samt vid rivning.

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Till 10 § Jämför kap. 7 § arbetsmiljölagen. Byggherren anlitar normalt

olika fackmän för projekteringen: arkitekter, konstruktörer, konsulter för el,

VVS, telefon- och datanät osv.

Att en entreprenör i vissa fall kan komma att medverka vid projekteringen

berörs i tredje stycket i de inledande kommentarerna till 5–5 a §§ ovan.

Det är lämpligt att konstruktören av stommen till en byggnad anlitas för

att ta fram en sådan beskrivning över stabiliseringsåtgärder för en stomme

under uppförande som omtalas i allmänna råden till 5 § ovan. På samma sätt

kan det vara lämpligt att anlita en konstruktör för att ta fram en beskrivning

av stabiliseringen av ett objekt som ska rivas under rivningens olika faser. Se

allmänna råden till 5 b §.

Till 10 a § Vid t.ex. hallbyggnader, men också vid andra typer av byggna-

der, är det viktigt att tänka på stabiliseringen av stommen under byggtiden.

Ibland har de som uppför byggnaderna inte tillräckliga kunskaper om vilka

AFS 2008:16

22

stabiliseringsåtgärder som behövs och det är därför lämpligt att instruktio-

ner för stabilisering av byggnaden medföljer vid leveransen av denna. Det

är lämpligt att dessa instruktioner är utformade så att de kan utgöra under-

lag för motsvarande delar av arbetsmiljöplanen för bygget.

Det är också viktigt att lyftöglor eller andra anordningar för lyftning av

element och byggnadsdelar är dimensionerade för att tåla alla de belastning-

ar de kan utsättas för under hela hanteringsförloppet, d.v.s. från lyft i fabrik,

under transport och fram till dess att de är monterade i byggnaden.

Uppgifter för byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för planering och

projektering

Till 11 § Det kan vara naturligt att den som låter utföra byggnads- eller

anläggningsarbetet uppdrar åt byggarbetsmiljösamordnaren att bevaka alla

arbetsmiljöfrågor som blir aktuella under den förberedande planeringen och

projekteringen.

Det är viktigt att samordningsaspekterna på arbetsmiljön kommer med

redan i början av projekteringen. Det är också viktigt att samordningsaspekt-

erna tydligt redovisas i uppdragen till dem som medverkar i projekteringen.

Dessa bör vidare få uppgift om övriga medverkande, om hur samordningen

är tänkt att organiseras och om vem som sköter samordningsfrågorna.

En god samordning vid planeringen och projekteringen förutsätter att

byggarbetsmiljösamordnaren ser till att det inte uppstår bristande samstäm-

mighet mellan de olika projektörernas bygghandlingar som kan få konse-

kvenser för arbetsmiljön. Samordning kan bland annat behövas mellan dem

som projekterar stommar och dem som projekterar installationer, så att t.ex.

tillräckligt utrymme för intransport och montering säkerställs. Samord-

ningen kan vidare avse behovet av ursparningar, anordningar för infästning

av skyddsanordningar och för hjälpmedel som behövs vid intransport och

montering osv. Genom att dessa anges i bygghandlingarna kan de utföras

eller förberedas redan då stommen tillverkas eller byggs på plats. Därmed

kan man också t.ex. undvika bilning och borrning i betong med de risker

detta innebär.

Genom samordning av planeringen och projekteringen kan det vidare

undvikas att utrymmen för t.ex. ventilationskanaler eller ledningar till olika

installationer utformas så låga eller trånga att entreprenörerna i byggskedet

måste ta till improviserade och från arbetsmiljösynpunkt olämpliga lösning-

ar. Jämför 62 §.

I utrymmen där flera installationer ska utföras är det viktigt att tänka på i

vilken ordning som monteringen kan ske.

AFS 2008:16

2

Till samordningsfrågorna hör också att beakta den tid som går åt för härd-

ning och uttorkning av konstruktioner, beläggningar och ytbehandlingar.

Då befintliga byggnader och anläggningar ska ändras, underhållas eller

anpassas för nya brukare kan många av de förutsättningar som har betydel-

se för arbetsmiljön inte påverkas vid projekteringen. Samordningen blir då

särskilt viktig. Även det förhållandet att sådana arbeten ofta ska genomföras

på kort tid ökar kravet på samordning.

Till 12 § Se allmänna råden till 8 §.

Till 12 a § Arbetsmiljöplanens omfång och innehåll blir i allmänhet bero-

ende av arbetenas omfattning och av de risker som kan förväntas uppstå vid

arbetets utförande.

Till 12 a § andra stycket A

Regler kan t.ex. behövas om

•	 beredskap för olycksfall och akut sjukdom och vad alla resp. de som

särskilt utsetts att sköta särskilda uppgifter ska iaktta,

•	 beredskap mot brand, skötsel, kontroll av och information om brand-

släckningsutrustning och vad alla resp. de som särskilt utsetts att sköta

särskilda uppgifter ska iaktta,

•	 vad som ska gälla beträffande elsäkerhet,

•	 vad som ska gälla vid användning av transportleder på bygget,

•	 eventuell kontroll vid in- och utpassering på bygget,

•	 generella minimikrav på personlig skyddsutrustning,

•	 vad som ska iakttas beträffande allmänna skyddsanordningar, ställ-

ningar, mobila arbetsplattformar m.m.,

•	 vad som ska gälla vid koppling av last,

•	 vad som ska gälla för signalering till kranförare,

•	 vad som i övrigt ska gälla på bygget beträffande lyftanordningar och

andra besiktningspliktiga tekniska anordningar,

•	 hur bygget ska hållas fritt från spill, skräp m.m., t.ex. vem som ska stä-

da och när, var avfallet ska placeras etc.,

•	 vad som ska gälla för användning av mottagnings- och lagringsutrym-

men för material och utrustning,

•	 när arbete inte får pågå eller när vissa arbeten inte får pågå,

•	 områden eller ytor som inte får användas eller beträdas,

•	 villkor för användning av arbetsmetoder som orsakar hög värme och/

eller gnistregn,

AFS 2008:16

24

•	 när maskiner som alstrar bullernivåer över en viss nivå får användas

och

•	 när arbeten som orsakar luftföroreningar får utföras.

Till 12 a § andra stycket B

Under ett avsnitt om byggarbetsplatsens arbetsmiljöorganisation kan upp-

gifter behöva finnas om

•	 den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet,

•	 i förekommande fall uppdragstagare som övertagit byggherrens ar-

betsmiljöansvar,

•	 byggarbetsmiljösamordnare,

•	 brandskyddsansvarig,

•	 elansvarig,

•	 vem som utfärdar tillstånd för heta arbeten,

•	 information om vilka tillstånd som behövs från myndigheter, väghål-

lare eller ägare av anläggningar för el, tele, gas osv.,

•	 vilka skyddsombud som finns på byggarbetsplatsen,

•	 tider för skyddsronder och vilka som ska delta,

•	 vilka som har utbildning i första hjälpen,

•	 krisberedskap vid olycka samt

•	 information om vilka avstängningsanordningar som behövs för att

hindra passerande fordonstrafik att komma in på området där bygg-

nads- eller anläggningsarbetet utförs.

Till 12 a § andra stycket C

För planeringen av arbetet och skyddsorganisationen under byggskedet är

det lämpligt att, så långt förhållandena är kända, redan på anbudsstadiet

redovisa innehållet i arbetsmiljöplanen. När entreprenörerna antas är det

lämpligt att samråda med dem om den fortsatta utformningen av arbets-

miljöplanen. Det kan vara bra att tidigt göra klart vem som ska vara byggar-

betsmiljösamordnare på byggarbetsplatsen under utförandet av byggnads-

eller anläggningsarbetet.

Enligt 8 och 2 §§ ska arbetsmiljöplanen finnas tillgänglig innan byggar-

betsplatsen etableras. Det är vanligt att arbeten, även sådana som nämns i

2 a § andra stycket C, projekteras först sedan byggarbetsplatsen etablerats.

För sådana arbeten får i arbetsmiljöplanen anges sådana kända uppgifter

om arbetena som är av betydelse för hälsa och säkerhet för dem som utför

arbetet. Ytterligare uppgifter om dessa arbeten får sedan tillföras planen ef-

AFS 2008:16

25

terhand som de projekteras. Samma förfarande kan med fördel tillämpas när

det gäller arbeten som inte föregås av projektering.

Vid ändringar av redan utförd projektering är det viktigt att motsvarande

ändringar införs i arbetsmiljöplanen.

Beskrivningar som avses i 2 a § andra stycket C kan t.ex. gälla

•	 vilka fallskyddsanordningar som kan användas och hur de ska monte-

ras,

•	 hur skydd mot fall i övrigt ska ordnas,

•	 vilka stöd- eller stabiliseringsåtgärder som behöver vidtas vid schakt-

ningsarbete,

se allmänna råden till 5 §;

se även Arbetsmiljöverkets bok

H 74 Schakta säkert,

•	 1)	hur arbetet med kemiska och biologiska ämnen som medför särskil-

da risker (t.ex. härdplaster, PCB, asbest, kvarts) ska utföras på ett sätt

som är säkert, dels för dem som ska utföra arbetet, dels för övriga som

vistas på arbetsplatsen och

2) vilka skydds-, avskärmnings- eller ventilationsåtgärder m.m. som

därvid behöver vidtas,

•	 säkerhetsavstånd och andra skyddsåtgärder med anledning av att ar-

betet ska utföras i närheten av högspänningsledningar,

•	 skyddsåtgärder som behöver vidtas för att undvika en drunknings-

olycka då arbeten utförs på broar, kajer, pråmar,

•	 anordningar för montering av byggelement,

•	 vilka stabiliseringsåtgärder som behövs för stommen under uppföran-

det, se även allmänna råden till 5 och 0 §§,

•	 vilka ställningar, arbetsplattformar, skyddsräcken, fästen för personlig

skyddsutrustning som behövs samt hur anordningarna ska monteras

och förankras,

•	 instruktioner för hur rivning av byggnad eller bärande konstruktioner

ska göras på ett säkert sätt (se även allmänna råden till 5 och 0 §§),

•	 vilka trafik- och avstängningsanordningar som behövs för att hindra

fordonstrafik från att komma in på platsen eller området där bygg-

nads- eller anläggningsarbetet utförs samt

•	 vilka stöd- eller stabiliseringsåtgärder som behöver vidtas vid rivnings-

arbete

(se även allmänna råden till 5 b §).

Punkt 4 i 2 a § C: Statens strålskyddsinstitut har upphört. Dess verksam-

het fullgörs numera av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vad som i kommentaren till 8 § i allmänhet sagts om det angelägna i att

tidigt börja upprätta arbetsmiljöplanen gäller även dessa beskrivningar.

Ytterligare allmänna råd om upprättande av arbetsmiljöplan finns i kom-

mentarerna till 78–80 §§ (rivning) och 8 § (passerande fordonstrafik).

AFS 2008:16

26

Till 12 b § Dokumentationen kan bestå av valda delar av de relationshand-

lingar som normalt görs vid byggnadsarbeten, kompletterade med lämplig

arbetsmiljöinformation

.

Ansvar för byggarbetsmiljösamordnare under utförandet av ett byggnads-

eller anläggningsarbete

Till 13–15 §§ I den planering som tillhör utförandeskedet, och som alltså

tillhör det som byggarbetsmiljösamordnaren under utförandet alltid måste

befatta sig med, ingår produktionsplaneringen, dels en första sådan, dels en

rullande planering där planerna anpassas till produktionens verkliga för-

lopp, planering när störningar inträffar samt planering på mer detaljerad

nivå i form av arbetsberedningar där man bestämmer hur ett enskilt arbete,

t.ex. formsättning av ett visst avsnitt ska genomföras. Till produktionsplane-

ringen hör också materialadministration, val av arbetsmetoder för enskilda

arbeten m.m. Skyddsarbetet på arbetsplatsen

behöver i allmänhet samplane-

ras med den nu nämnda planeringen för att en god arbetsmiljö ska uppnås.

De arbetsmiljösynpunkter som avses i § syftar på risker som är eller

kan bli ett resultat av att flera personer arbetar på ett arbetsställe. Med ar-

betsutrustning avses här detsamma som i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Användning av arbetsutrustning.

Vissa riktlinjer för arbetsmiljöverksamheten finns normalt i arbetsmiljö-

planen. Så snart etablering skett på byggarbetsplatsen

är det lämpligt att

byggarbetsmiljösamordnaren vid ett sammanträde med övriga som är verk-

samma på byggarbetsplatsen informerar om arbetsmiljöplanen och gör de

anpassningar av den som kan behövas. Vid sammanträdet är det lämpligt

att skyddsombud, skyddsingenjörer och representanter från företagshälso-

vård deltar.

Enligt kap. 7 b § jämförd med 7 e § arbetsmiljölagen är det byggarbets-

miljösamordnaren som ska se till att personalutrymmen och sanitära anord-

ningar inrättas i behövlig omfattning på ett gemensamt arbetsställe. Arbe-

tarskyddsstyrelsen har meddelat föreskrifter om arbetsplatsens utformning.

Där finns också bestämmelser om personalutrymmen och sanitära anord-

ningar.

De regler för byggarbetsplatsen som är angivna i arbetsmiljöplanen kan,

om så är lämpligt, användas som underlag för de ordnings- och skyddsreg-

ler som byggarbetsmiljösamordnaren utfärdar. Samtidigt är det viktigt att

arbetsmiljöplanen anpassas så att de regler som är angivna i den stämmer

överens med dem som byggarbetsmiljösamordnaren har utfärdat.

AFS 2008:16

27

En viktig uppgift för byggarbetsmiljösamordnaren är att se till att bygg-

arbetsplatsen hålls städad och att god ordning råder.

Arbetsgivarens ansvar för de egna arbetstagarna gäller alltid, oberoende

av samordningsansvaret.

Det är viktigt att anpassningarna i den dokumentation som ska upprättas

enligt 9 och 2 b §§ genomförs så att dokumentationen stämmer med det

slutliga utförandet som byggnaden eller anläggningen fått.

Erforderliga tillstånd som nämns i 5 § kan vara sådana skriftliga tillstånd

som arbetstagare enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om lyftanordningar

och lyftredskap eller föreskrifterna om truckar ska ha erhållit av arbetsgiva-

ren för att få använda anordningarna.

Till 16 § Den som är byggarbetsmiljösamordnare kan utse en eller flera

personer att sköta samordningsfrågorna, jämför 6 § med kommentar. Det är

viktigt att den eller de som sköter samordningsfrågor så tidigt som möjligt

får ta del av bygghandlingarna och arbetsmiljöplanen

.

Ansvar för övriga företag på byggarbetsplatsen beträffande samordningen

Till 17 §Arbetsmiljölagens bestämmelser om samordning innebär en skyl-

dighet att följa de anvisningar som lämnas av byggarbetsmiljösamordnaren.

Denne behöver få löpande kännedom om sådant som har betydelse för sä-

kerheten för att kunna besluta om lämpliga åtgärder och om vem som ska

vidta dessa. Det gäller alltså inte bara risker som anges i 2 a § C. Uppgifter

om risker som enligt 7 § ska lämnas till den samordningsansvarige kan t.ex.

vara

•	 maskiner eller kemiska produkter som används,

•	 utförda ändringar av ställning,

•	 håltagningar som utförts eller planerats eller

•	 ändrad tid för visst arbete osv.

I arbetsmiljölagen finns också andra grundläggande skyldigheter, bland

annat att

inte genom den egna verksamheten utsätta andra som arbetar på

ett gemensamt arbetsställe för risker (se kap. 7 g § arbetsmiljölagen).

En förutsättning för effektiv samordning är vidare att byggarbetsmiljö-

samordnaren får ta del av besiktningshandlingar, inspektionsmeddelanden

och liknande som har betydelse för samordningen.

Det är viktigt att byggarbetsmiljösamordnaren ser till att han fortlöpande

får uppgifter från övriga entreprenörer om när dessa avser att ha personer

verksamma på byggarbetsplatsen.

Det kan vara praktiskt att samordnaren samlar in riskbedömningar från

företagen som är verksamma på byggarbetsplatsen.

AFS 2008:16

28

Till 21 § Paragrafen reglerar den enskilde entreprenörens skyldigheter att

tidsmässigt samordna de egna arbetena och att tidsplanera dem. Bestäm-

melserna gäller även byggarbetsmiljösamordnare inom ramen för dennes

skyldigheter enligt kap. 7 b § arbetsmiljölagen.

Särskilt viktig är tidsplaneringen när det gäller byggnadsarbetets slutske-

de då lokalerna skall färdigställas. I detta skede behöver ofta många olika

hantverkare och montörer tillgång till samma utrymme för att kunna ge-

nomföra sina åtaganden.

Till övergångsbestämmelsen Det har ansetts rimligt att kravet i 6 § på

utbildning ges en övergångstid på ett år. Övergångsbestämmelsen innebär

dock inte att kravet i kap. 6 § arbetsmiljölagen på att en byggarbetsmiljö-

samordnare ska vara lämplig efterges.

Till Bilaga 1 Det kan finnas högst två uppdragstagare samtidigt, en för

planering och projektering och en för utförandet. På samma sätt kan det

samtidigt bara finnas två byggarbetsmiljösamordnare, en för planering och

projektering och en för utförandet.

Arbetsmiljöverket · Publikationsservice

112 79 Stockholm · Tel 08-730 97 00 · Fax 08-735 85 55

Utgivare: Anna Middelman

ISBN 978-91-7930-507-9 · ISSN 1650-3163