AFS 2008:17

Arbete med djur

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2008:17

Arbetsmiljöverket · Publikationsservice

112 79 Stockholm · Tel 08-730 97 00 · Fax 08-735 85 55

ISBN 978-91-7930-508-6 · ISSN 1650-3163

220089 Afs 2008 nr 17 Oms.indd 1

08-12-12 12.58.12

Arbete med djur

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete med djur samt

allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-508-6

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

171 84 Solna, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2

Box 153

791 24 Falun

Tel 023-457 00

Fax 023-222 69

e-post: falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8

Box 2555

403 17 Göteborg

Tel 031-743 72 00

Fax 031-13 50 60

e-post: goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8

871 32 Härnösand

Tel 0611-885 00

Fax 0611-184 10

e-post: harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 B

Box 438

581 04 Linköping

Tel 013-37 08 00

Fax 013-10 44 20

e-post: linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A

Box 902

971 27 Luleå

Tel 0920-24 22 60

Fax 0920-24 22 99

e-post: lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47

Box 21019

200 21 Malmö

Tel 040-38 62 00

Fax 040-12 64 07

e-post: malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Drottningholmsvägen 37

Box 12295

102 27 Stockholm

Tel 08-475 01 00

Fax 08-764 49 72

e-post: stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8

Box 3012

903 02 Umeå

Tel 090-17 07 00

Fax 090-77 40 19

e-post: umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A

352 31 Växjö

Tel 0470-74 80 00

Fax 0470-482 64

e-post: vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20

Box 1622

701 16 Örebro

Tel 019-601 41 00

Fax 019-26 09 39

e-post: orebro@av.se

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga

nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och all-

männa råd.

Utgivare: Anna Middelman

Elanders i Vällingby 2008 220089

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300,

171 25 SOLNA Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

AFS 2008:17

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete med djur

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Allmänna krav. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Byggnader m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Kunskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Rutiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Förflyttning av djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Behandling av djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Särskilda krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Arbete med nötkreatur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Arbete med hästar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Arbete med svin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

om arbete med djur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Kommentarer till vissa paragrafer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Bilaga 1 Exempel på val av personlig skyddsutrustning efter

risksituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

Information från arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20

AFS 2008:17



beslutade den 2 december 2008.

Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(SFS 1977:1166) följande.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med djur.

2 § Med arbetsgivare avses i dessa föreskrifter även den som anlitar inhyrd

arbetskraft för att arbeta i sin verksamhet.

Allmänna krav

Byggnader m.m.

3 § Stallar, utrymmen, inredningar, stängsel och andra anordningar ska

vara dimensionerade och underhållas så att arbete med djuren erbjuder be-

tryggande säkerhet.

4 § I byggnader eller andra platser för djurhållning för lösgående djur ska

den som arbetar där snabbt kunna sätta sig i säkerhet.

5 § Dörr, grind eller annan öppningsanordning ska vara säkrad så att den

inte går att lyfta av. Den ska ha tillförlitlig låsanordning som lätt går att öpp-

na inifrån med en hand. Dörr, som inte är skjutdörr, ska ha öppningsanord-

ning som öppnas utåt.

Kunskaper

6 § Arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med ett djur ska ha

tillräckliga kunskaper om djurets egenskaper, beteendemönster och reaktio-

ner i olika situationer.

Den som kommer i kontakt med ett farligt djur, som normalt hålls i fång-

enskap, ska ha tillräckliga kunskaper om hur man tar hand om djuret. Om

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om arbete med djur;

Utkom från trycket

den 17 december 2008

AFS 2008:17

6

det behövs ska personer med tillräckliga kunskaper om hur man hanterar

sådana djur anlitas.

Rutiner

7 § Arbetsgivare ska se till att det finns rutiner för informationsöverföring

till den som arbetar med transport, seminering, provtagning eller behand-

ling av ett djur samt rutiner för hur arbetet ska kunna utföras säkert med ett

djur som visat sådana beteenden att det kan innebära risk för olycksfall.

Om ett djur har visat avvikande beteende så att det utgör en allvarlig

olycksrisk för människor ska åtgärder vidtas så att betryggande säkerhet

uppnås.

Förflyttning av djur

8 § Ska djur förflyttas med transportfordon från eller till byggnader eller

andra platser för djurhållning så måste dessa ha angöringsplats som möjlig-

gör att lastningen eller lossningen kan utföras på ett säkert sätt.

9 § Drivningsgångar, fållor, grindar och andra hjälpmedel ska vara dimen-

sionerade och förankrade så att djuren inte kan bryta sig ut. Bryggor, ramper

och landgångar som används vid arbetet ska inte kunna orsaka olyckor. Det

ska finnas möjlighet till skydd eller reträttväg för dem som utför förflytt-

ningsarbetet. När djur flyttas ska det finnas hjälpmedel som underlättar ar-

betet.

Om djur ska skiljas från varandra ska den minst riskabla arbetsmetoden

väljas.

Djur ska kunna flyttas på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt.

10 § Djur ska under transport förvaras så att de inte kan komma loss och

så att inte någon obehörig kan få tillträde till förvaringsutrymmet. Förva-

ringsutrymme för djur som bedöms vara farliga ska vara tydligt märkt med

information om den djurart som transporteras.

Hjälpmedel

11 § Det ska finnas tillgång till hjälpmedel som vid behov gör det möjligt

att hantera djuren säkert vid förflyttning, behandling, rengöring och vid an-

dra åtgärder. Den som använder sådana hjälpmedel ska känna till när och

hur de får användas.

AFS 2008:17

7

Behandling av djur

12 § I samband med behandling av ett djur ska djuret bedömas med tanke

på säker hantering för att undvika skador genom sparkar, bett, stångning

eller trängning.

Vid behandling ska djuret vid behov kunna fixeras.

13 § Det ska finnas anordningar som gör det möjligt att behandla ett lösgå-

ende djur avskilt från andra djur.

Särskilda krav

Arbete med nötkreatur

14 § Åtgärder ska vidtas för att minska risken för stångskador av nötkrea-

tur.

15 § Stor försiktighet ska iakttas vid arbete bland kvigor eller kor där det

finns en lösgående tjur samt vid arbete med nykalvade kor. Flyktvägar eller

skyddsanordningar ska finnas och gå att nå vid en risksituation.

Arbete med hästar

16 § För verkning och skoning ska det finnas utrymme med lämplig belys-

ning och temperatur. Utrymmet ska vara dragfritt och ha halksäkert golv.

Hästen ska vara uppbunden på ett säkert sätt. Det ska finnas tillräckligt fritt

utrymme runt hästen, så att den som skor hästen inte riskerar att bli klämd.

Utrymmet ska vara placerat så att hästen som skos inte kan störas av passe-

rande hästar eller personer.

17 § Vid utgödsling i spiltor och boxar ska arbetet kunna utföras så att ris-

ken för sparkar och bett undviks. En häst i box ska kunna bindas i samband

med utgödslingsarbetet.

18 § Utrustningsdetaljer ska alltid kontrolleras före ridning eller körning.

De ska vara hela, justerade och anpassade efter hästen och får inte ha några

allvarliga förslitningar. Sadling, selning och förspänning ska utföras på ett

säkert sätt.

19 § Vid utbildning av elever ska endast hästar som är lämpade för uppgif-

ten användas.

AFS 2008:17

8

Arbete med svin

20 § I box för galtar eller suggor ska det finnas möjlighet att ta skydd mot

angrepp av djuren. Detta gäller inte om det finns hjälpmedel tillgängliga för

skydd vid ett angrepp.

Vid arbete med smågrisar ska suggan kunna hållas avskild från smågri-

sarna.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2009. Samtidigt upphävs Arbe-

tarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 198:3) med föreskrifter om hantering

av tjurar.

MIKAEL SJÖBERG

Jan Westman

Anna Middelman

AFS 2008:17

9

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om arbete med djur

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Ar-

betsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:17) om arbete med djur.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tving-

ande utan deras uppgift är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lös-

ningar och förfaringssätt) och ge bakgrundsinformation, rekommendationer

och hänvisningar.

Bakgrund

Det svenska jordbruket genomgår ständiga strukturella förändringar, inte

minst inom djurhållningen. I mjölkproduktionen går utvecklingen mot färre

besättningar med allt fler djur. System med uppbundna djur dominerar fort-

farande, men system med lösgående djur ökar. Mjölkningen utförs ofta ra-

tionellt med hjälp av mjölkningsräls, mjölkningsgropar, mjölkningskarusel-

ler eller mjölkningsrobotar. Mjölkningsarbetet kan medföra upprepade och

ensidiga rörelser med stor risk för belastningsskador.

Riskerna för allvarliga olycksfall vid arbete med lösgående djur inom så-

väl mjölk- som köttproduktion är större än vid arbete med uppbundna djur.

Antalet hästar ökar. Det beräknade antal hästar i Sverige är för närvaran-

de ca 300 000.

Hästar orsakar många svåra olyckor. Olyckorna kan ofta härledas till bris-

tande kunskaper.

Arbete med fjäderfä kan medföra betydande arbetsmiljöproblem. Risker-

na utgörs i första hand av ergonomiska faktorer, damm och mikroorganis-

mer. Regler om dessa finns i föreskrifterna om belastningsergonomi och i

föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan,

överkänslighet.

Det förekommer dödsolyckor vid arbete med djur. Ofta inträffar de vid

arbete med vuxna tjurar, men även kor, kvigor och ungtjurar kan orsaka

mycket svåra olycksfall.

Allmänt

Arbetsgivaren har huvudansvaret för en säker och tillfredsställande arbets-

miljö.

De grundläggande skyldigheterna om arbetsgivarens arbetsmiljöarbete

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

AFS 2008:17

10

Enligt dessa föreskrifter ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsför-

hållanden och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska

också ta reda på vilka åtgärder som måste vidtas för att förebygga ohälsa

och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs, föl-

ja upp om de haft avsedd effekt och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

I föreskrifterna om minderåriga regleras arbeten som är tillåtna och som

är förbjudna för minderåriga, där bl.a. minderåriga inte får hantera farliga

djur. Farliga djur enligt dessa föreskrifter kan t.ex. vara hingstar, galtar och

baggar.

Vid arbete med djur som kan medföra risker och som utförs som ensam-

arbete bör det finnas fungerande kommunikation. Ensamarbete med giftor-

mar bör undvikas. Utförliga regler om ensamarbete finns i föreskrifterna om

ensamarbete.

Vid röntgen är det viktigt att eventuella medhjälpare inte riskerar att ut-

sättas för strålning när de håller fast ett djur.

I Statens Strålskyddsinstituts (numera Strålsäkerhetsmyndighetens) före-

skrifter finns regler om exponering för joniserande strålning vid veterinär-

medicinskt arbete.

När djur sövs händer det att sövningsmaskerna inte sluter tätt och att per-

sonalen därför riskerar att andas in anestesigaser. Därför är det viktigt att

använda utsug med tillräcklig kapacitet. Regler om anestesigaser finns i fö-

reskrifterna om anestesigaser.

Cytostatika, antiparasitmedel och andra medicinska preparat används

ofta inom djursjukvården. Därför är det viktigt att det finns information

om hur läkemedlen ska hanteras samt skriftliga hanterings- och skyddsföre-

skrifter. Utförliga regler om cytostatika och andra läkemedel med bestående

toxisk effekt finns i föreskrifterna om cytostatika och andra läkemedel med

bestående toxisk effekt.

På arbetsplatser med djur förekommer kemikalier, t.ex. rengörings- och

desinfektionsmedel. Regler finns i föreskrifterna om hygieniska gränsvär-

den och åtgärder mot luftföroreningar och i föreskrifterna om kemiska ar-

betsmiljörisker. I Arbetsmiljöverkets handbok Desinfektion på arbetsplatsen

finns ett avsnitt om djurhållning. Där betonas bl.a. att mikrobiologiska och

kemiska risker kan behöva vägas mot varandra.

Allergirisker berörs i föreskrifterna om arbete med försöksdjur. De är även

vanliga på andra arbetsplatser med djur, där allergen från djuren orsakar

problem. Även mikroorganismer, som ofta förekommer rikligt på arbetsplat-

ser med djur, kan orsaka allergi och annan överkänslighet.

I föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpå-

verkan, överkänslighet finns regler om smittrisker men också andra risker

som mikroorganismer kan ge upphov till. I föreskrifterna finns också sär-

AFS 2008:17

11

skilda regler om god vårdhygienisk praxis. De gäller i vissa delar även vid

vård av djur.

Djur kan vara bärare av mikroorganismer som kan ge infektioner hos

människor (zoonoser). Exempel på detta är campylobacter, som kan före-

komma bl.a. på hönsfarmer, och salmonella hos ormar. Andra exempel är tu-

berkulos som kan smitta från bl.a. hjortar i hägn och djur i djurparker, men

som också förr var vanlig hos nötboskap. Vid hantering av djur är det viktigt

att känna till att vissa djur, utan att själva vara sjuka, kan vara bärare av

mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människan. Det är också

viktigt att känna till vilka symtom en zoonos kan ge hos djuren för att kunna

bedöma smittrisken.

Mikroorganismer kan genom sin aktivitet, t.ex. produktion av endotoxin

eller rötgaser, orsaka ohälsa och olycksfall. I djurstallar, t.ex. för grisar och

höns är det vanligt med höga halter av endotoxin, som kan ge akuta influen-

saliknande symtom men också kroniska besvär. I gödselbrunnar kan mikro-

organismer bilda giftiga gaser och förbruka syre vilket kan medföra risk för

kvävning.

Vid arbete med djur är det i vissa fall nödvändigt att använda personlig

skyddsutrustning. Vid bedömning av vilken typ av personlig skyddsutrust-

ning som behövs och när den ska användas kan tabellen i bilaga 1 tjäna som

vägledning. Regler om detta finns i föreskrifterna om användning av per-

sonlig skyddsutrustning. Om arbetet måste utföras under särskilt påfrestan-

de väderleksförhållanden som kan innebära en risk, kan kläder som skyddar

mot t.ex. kyla eller regn behövas. Exempel på sådant arbete är framförande

av öppna motorfordon t.ex. snöskotrar eller terränghjulingar.

Vid rengöring av djurstallar, t.ex. svinstallar, används ofta högtryckstvätt.

Sådant arbete bör inte utföras under långa arbetspass eftersom det är tröt-

tande och medför stor fysisk belastning i händer, armar och axlar. Riskerna

med finfördelade aerosoler som kan ge upphov till kroniska lungbesvär bör

uppmärksammas. Regler om högtrycksspolning finns i föreskrifterna om ar-

beten med högtrycksstråle. Utförliga krav om första hjälpen finns i föreskrif-

terna om första hjälpen och krisstöd.

Föreskrifterna om belastningsergonomi innehåller modeller och checklis-

tor som kan vara lämpliga att använda för att bedöma ergonomiska risker.

Vid gödselrakning eller mjölkning är det viktigt att det finns möjlighet till

arbetsväxling för att undvika ensidig belastning av kroppen.

Regler om arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering och annan

kraftutövning finns i föreskrifterna om manuell hantering.

AFS 2008:17

12

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med djur där arbetstagare utför ar-

bete för arbetsgivares räkning. Med arbete med djur avses alla arbetsupp-

gifter i samband med djurhållning, t.ex. utfordring, mjölkning, ridning, kör-

ning, ryktning och annan skötsel. Polis, socialtjänstemän och tullpersonal är

exempel på arbetstagare som plötsligt kan möta djur i sitt arbete. Hit hör

också arbete i ridskolor eller annan hästhållning som normalt ingår i verk-

samheten, behandling och transporter av djur, arbete med djurparksdjur och

arbete med vilda djur vid forskning eller andra aktiviteter. Föreskrifterna

omfattar också elever och praktikanter som i sin utbildning deltar i schema-

lagt arbete med djur.

Föreskrifterna gäller även i vissa delar för dem som ensamma eller ge-

mensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd.

Dessa är skyldiga att följa arbetsmiljölagen och vad som med stöd av den har

föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan orsaka ohälsa

eller olycksfall, och beträffande gemensamt arbetsställe. En gård eller annan

anläggning för djurhållning som är ett fast driftsställe för flera verksamheter

är ofta ett gemensamt arbetsställe.

Med teknisk anordning avses olika slags tekniska hjälpmedel som an-

vänds i arbetet. Hit hör olika slags maskiner, tryckkärl och cisterner, anord-

ningar för lyft och transport, handverktyg och redskap m.m. Som teknisk

anordning har också betraktats personalbod o.d. Begreppet teknisk anord-

ning är alltså vidsträckt.

Den som råder över ett arbetsställe, dvs. även den som ensam eller ge-

mensamt med familjemedlem driver verksamhet utan anställd, ska se till att

det finns sådana fasta anordningar på arbetsstället, t.ex. behandlingsbox, att

den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom eller

henne, t.ex. en veterinär eller seminör, inte utsätts för risk för ohälsa eller

olycksfall. Lösa anordningar, t.ex. tillfälliga drivgångar, som redan finns på

arbetsstället ska också kunna användas utan risk.

Till 2 § En inhyrare, vanligen djurägaren eller lantbrukaren, är att anse

som arbetsgivare för personal som hyrts in för att arbeta med djuren.

Till 3 § Exempel på andra anordningar är lastningsfållor, drivningsgångar,

tillfälliga mjölkningsanläggningar och utfodringsplatser.

Det är viktigt att stallar och andra utrymmen, där arbete med djur be-

drivs, är utförda så att de så långt som möjligt tillmötesgår de arbetandes

behov beträffande klimatfaktorer (t.ex. kyla, värme, drag och fukt) och ljus-

förhållanden. Vid verksamhet i ridhus behöver lufttemperaturen vanligtvis

AFS 2008:17

13

vara minst °C för att minska risken för nedkylning. I gångar och andra pas-

sager bör det inte finnas utstickande inredningsdetaljer.

Det finns svenska standarder som behandlar dimensionering av venti-

lationen i värmeisolerade djurstallar. De anger riktvärden för att bedöma

luftflödesbehovet utifrån djurens behov. Gränsvärdena för luftföroreningar

är lägre för djur än de hygieniska gränsvärdena för arbetstagarna (förutom

när det gäller organiskt damm). Om lokaler i lantbruket ventileras så att de

håller sig inom de angivna gränsvärdena för luftföroreningar gällande djur

uppfylls vanligtvis även kraven för arbetsmiljön.

Man bör vara observant på förekomsten av gödselgaser (ammoniak, sva-

velväten och koldioxid). Information om gränsvärden finns i föreskrifterna

om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.

Det är viktigt att det finns ett tappställe för vatten vid sådana utrymmen

som kan behöva vattenbegjutas för att minska dammspridning, t.ex. en rid-

bana i ridhus.

Regler om bl.a. byggherrens ansvar, belysning, lufttillförsel, klimat, kläd-

utrymme, tillgång till toalett och varmt vatten samt om möjlighet att spola

av skyddskläder i anslutning till lokal där arbetet utförs finns i föreskrifterna

om arbetsplatsens utformning.

Genom påverkan av gödsel och urin samt genom förslitning kan golven

med tiden bli mycket hala. Ett betonggolv kan förbättras genom att ytan frä-

ses upp eller förses med någon typ av beläggning. När djur förflyttas för

att transporteras kan golvens friktion behöva förbättras med hjälp av spån,

sand eller gummimattor.

Ordning och reda är viktigt. Städade och rena utrymmen och anläggning-

ar minskar riskerna för att snubbla eller halka.

Till 4 § Vid arbete bland lösgående djur är det viktigt att kunna sätta sig i

säkerhet om ett djur skulle gå till anfall. Ett utrymme eller utrustning inne i

boxen där man kan ta skydd liksom möjlighet att kunna klättra upp på box-

inredningen eller över boxen kan vara tillräckligt betryggande.

Särskilda förhållanden råder vid mottagning och arbete med djur på slak-

terier före slakt. Det är därför viktigt att byggnader och inredningar vid slak-

terier utförs så att djurhanteringen underlättas och så att de arbetande kan

sätta sig i säkerhet när det behövs. För att undanröja olycksrisker vid slakte-

rierna är det viktigt att utveckla metoder så att personalen kan driva djuren

utan att behöva vara i direkt fysisk kontakt med dem.

Till 6 § Det är viktigt att den som arbetar med djur kan läsa ett djurs kon-

dition och sinnesstämning, t.ex. om det är friskt eller sjukt, om det är väl-

AFS 2008:17

14

mående, visar tillgivenhet, rädsla, flykttendenser, hotbeteenden eller andra

reaktioner.

Det är viktigt att den som arbetar med inkörning och inridning av hästar,

hanterar hingstar samt tränar tävlingshästar har tillräckliga kunskaper om

riskerna i samband med arbetet och hur man hanterar olika situationer som

kan uppkomma.

Onormala och farliga beteenden hos ett djur behöver inte enbart bero på

djurets individuella egenskaper. De kan framkallas av flera faktorer som

måste betraktas som fullt naturliga. En ko försvarar normalt sin kalv genom

att gå till anfall. Att en tjur blir aggressiv och hävdar sin flock då den går

ibland kor och kvigor är ett naturligt beteende, i synnerhet om någon ko är

brunstig. En häst som av någon obetydlig anledning plötsligt blir svårhan-

terlig eller kanske faller i sken, följer bara sin naturliga instinkt att fly från

något som uppfattas som en fara. En struts försvarar vanligen sin flock ge-

nom att angripa med sparkar framåt.

Oväntade och farliga situationer vid arbete med djur kan även uppstå av

andra skäl, t.ex. vid dålig eller felaktig behandling när djuren sköts och an-

vänds.

Med farliga djur avses här vilda djur som hålls i fångenskap och som kan

vara farliga genom sitt beteende. Exempel på sådana djur är rovdjur, ormar

och andra reptiler, giftiga grodor och spindlar.

Jordbruksverket har information om personer som är kunniga i artbe-

stämning av ormar och kan även lämna upplysningar om personer som kan

ta hand om en lös orm.

Till 7 § Med arbetsgivare avses här såväl den arbetsgivare som har anställ-

da som arbetar med djur som den arbetsgivare som utför tjänster åt någon,

t.ex. djurägaren.

Rutiner kan avse information om djurens speciella egenskaper samt in-

formation om hjälpmedel för säker hantering. Ett exempel på rutiner är att

djurtransportörens eller veterinärens arbetsgivare upprättar rutiner att t.ex.

fråga djurägaren eller den som har hand om djuren om specifika egenskaper

beträffande de djur som ska transporteras respektive behandlas.

Om ett djur är lynnigt, aggressivt eller svårhanterligt vid normal använd-

ning och skötsel bör det avlivas.

På grund av de särskilda förutsättningarna vid arbete med vilda djur i

djurparker eller hägn är det viktigt att inventera och dokumentera riskerna.

Riskfaktorer är t.ex. ensamarbete med vissa djur och bristfälliga låsfunktio-

ner för inlåsning av stora rovdjur. Vid brunstperioder kan en del djur bli

AFS 2008:17

1

särskilt farliga. Därför är det viktigt att personalen informeras om att ingen

bör gå in i ett hägn utan möjlighet att ta skydd eller till reträtt.

I händelse av ormbett är det viktigt att det finns information om hur man

kontaktar Giftinformationscentralen. En biten person bör föras till akutsjuk-

hus utan dröjsmål. Eftersom bett av olika ormarter kräver helt olika serum-

typer för adekvat vård är det viktigt att veta vilken art som utdelat bettet.

Den som råder över ett arbetsställe där giftiga ormar hålls, vanligen djuräga-

ren, bör tillhandahålla serum.

Även om det skulle visa sig att det är en ofarlig orm som utdelat bettet

eller om en giftorm utdelat ett så kallat ”torrt bett”, dvs. att den inte sprutat

in något gift eller endast en obetydlig mängd, kan den som blivit biten bli

svårt chockad. Det är därför viktigt att det finns personer på arbetsstället

som har kunskaper om lämpliga åtgärder i sådana situationer. Regler finns i

föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd.

Det är viktigt att personal vid djursjukhusen har rutiner för att begära

information av den som överlämnar ett djur för behandling. Informationen

om speciella egenskaper hos djuret som kan påverka säkerheten vid hante-

ringen är viktiga att förmedla.

Det är också viktigt att djur sköts regelbundet och med fasta rutiner så att

de inte blir irriterade eller nervösa.

Till 8 § Det är viktigt att det är lätt att angöra platsen för lastningen. Angö-

ringsplats för hästar kan vara plan mark.

Till 9 § Förflyttning av djur medför ofta ökade risker för olycksfall och be-

lastningsskador. När djur störs och flyttas från en invand miljö kan de lätt

bli stressade och reagera på helt oväntade sätt. Det är lämpligt att sådana

arbeten inte utförs som ensamarbete.

Vid lastning och lossning av djur från en bil med flera lastplan är det lämp-

ligt att detta går att genomföra utan regelbundet böjda eller knäande arbets-

ställningar. Detta finns reglerat i föreskrifterna om belastningsergonomi.

Djurens urin påskyndar korrosion på bl.a. upphängningsanordningar i bi-

lar med flera lastplan. Det är viktigt att dessa kontrolleras regelbundet för

att undvika att de övre planen kan falla ner och skada människor och djur.

Regler om bl.a. regelbundna kontroller finns i föreskrifterna om användning

av arbetsutrustning.

Vid lastning av nötkreatur på lastbil är det viktigt att den som lastar kan

ta skydd i fordonet, t.ex. genom vikbara grindar.

När en tjur eller annat svårhanterligt djur förflyttas kan det vara lämpligt

AFS 2008:17

16

att två personer med varsitt rep leder djuret. Tjuren bör ledas så att ingen

går framför dess huvud.

Minderåriga får inte hantera en tjur. Detta regleras i föreskrifterna om

minderåriga.

När uppbundna djur hämtas underlättar en brygga över gödselrännan

förflyttningen. Det är lämpligt att vidta åtgärder mot halkolyckor också ut-

anför stallet på vägen till transportfordonet.

Utlastningsfållor och drivningsgångar är viktiga hjälpmedel när djur las-

tas. Gångarna bör vara täta så att djuren inte distraheras av omgivningen.

Gångar, dörrar, grindar eller andra öppningar bör ansluta väl till lastnings-

rampen som bör ha så liten lutning som möjligt. Det är viktigt att dörrar,

grindar och andra öppningar är så stora att klämningsrisken i öppningen

minimeras. Vid lastning av nötkreatur kan det vara fördelaktigt om driv-

ningsgångarna är utformade så att djuren kan gå i bredd.

Avlastning av djur, t.ex. vid ett slakteri, underlättas om miljön vid mottag-

ningsstället är välordnad. Det är viktigt att utrymmet vid mottagningen är

stort och öppet. Det är lämpligt att drivningsgångar är anpassade till djurens

naturliga beteende. Nötkreatur bör inte kunna vända i dessa.

Det faktum att djur gärna går mot ett belyst utrymme bör utnyttjas. Det

bör alltså finnas belysning både i drivgången och inne i transportfordonet.

Det är viktigt att belysningen är anordnad så att den inte bländar djuren.

I trafikförordningen finns regler för att köra, rida och leda kreatur. Be-

stämmelser om belysning på hästfordon finns i Vägverkets föreskrifter om

cyklar, hästfordon och sparkstöttingar.

Flyttningen anpassas lämpligen till djurens naturliga beteende.

När djur förflyttas på eller invid en väg är det viktigt att vidta åtgärder så

att de kan förflyttas säkert.

Det är viktigt att vidta åtgärder så att djur kan förflyttas utan risk för

olycksfall även på andra ställen än på väg, t.ex. mellan betesfållor och till

och från ekonomibyggnader.

När en tjur skiljs från kor eller kvigor bör en arbetsmetod väljas med hän-

syn till tjurens egenskaper. I vissa fall kan det vara lämpligt att låta tjuren gå

tillsammans med kor eller kvigor vid drivningen och skilja ut honom senare.

I andra fall kan det vara lämpligt att skilja ut tjuren först i en mindre fålla.

En person bör inte leda två eller flera hästar samtidigt. Grimskaft med

kedja genom grimman, ledträns eller stigbett ger normalt bra kontroll av en

häst.

Till 10 § När ormar transporteras kan de placeras i t.ex. en säck inne i tran-

portanordningen. Man bör vara uppmärksam på att vissa ormar kan loka-

lisera en hand genom värmestrålning eller rörelse och bita genom säcktyget.

AFS 2008:17

17

Det är mycket viktigt att märkningen av förvaringsutrymmet är tydlig så

att information snabbt kan lämnas vid ett olycksfall.

Till 11 § Exempel på hjälpmedel är bindsle och grimma, sparkskydd, semi-

neringsbrygga, brems, monteringsbar och flyttbar drivgång, drivskiva, verk-

stol, avlastningsarm för mjölkningsaggregat, fixeringsspilta, behandlingsbox

och olika typer av handredskap.

Grimskaft, tyglar, tömmar eller ledrep bör aldrig lindas runt hand eller

handled när större djur leds.

Det är viktigt att anordningar kan justeras så att arbetstagare som är olika

långa kan arbeta i arbetsställningar och med arbetsrörelser som är gynnsam-

ma för kroppen, t.ex. vid seminering av nötkreatur.

Det är viktigt att ett avställningsbord är tillräckligt stort för att rymma

nödvändig utrustning.

Vid seminering och dräktighetskontroll eller annan undersökning av djur

är det viktigt att det finns skydd mot sparkar.

Vid fasta anläggningar för behandling av djur, t.ex. djursjukhus och djur-

kliniker, är det viktigt att arbetsställningen kan anpassas till det djur som

behandlas, genom höj- och sänkbara behandlingsbord. Det kan även vara

nödvändigt att kunna fixera djuren under behandlingen.

För att undvika belastningsskador bör telfrar, spel eller andra anordningar

användas för att kunna lägga stora sövda djur i rätt position inför en opera-

tion eller annan behandling, och för att kunna flytta dem till uppvaknings-

box. För mindre men ändå tunga djur, som stora hundar, kan bårar eller hjul-

försedda vagnar vara lämplig utrustning för flyttning till uppvakningsbur.

När giftiga ormar hanteras är det lämpligt att alltid använda hjälpmedel.

Exempel på hjälpmedel är käppar med krok (ormkrok) och tänger med lämp-

lig skaftlängd. Vid arbete med spottormar bör tättslutande skyddsglasögon

eller visir användas. När ormar och andra reptiler hanteras är det lämpligt

att använda handskar på grund av risken att smittas av sjukdomar.

Till 12 § Med behandling av ett djur avses vård samt åtgärder som förebyg-

ger sjukdomar. Försiktighet bör iakttas vid behandling av ett djur på grund

av risken för att det kan gå till angrepp, utdela bett eller förorsaka annan

skada, även om det visar positiva signaler. Vid behandling av en hund, bör

en person som känner hunden uppmanas att sätta på djuret munkorg om

det behövs. När en häst ska behandlas bör någon som känner hästen leda in

den i behandlingsspiltan.

AFS 2008:17

18

Till 13 § Vanliga behandlingsanordningar är behandlingsboxar och fix-

eringsspiltor. Det är viktigt att kunna skilja ut ett djur ur en grupp så att det

går att arbeta säkert med det, t.ex. vid kalvmärkning. I vissa situationer kan

det vara lämpligt att även kunna fixera djurets huvud. Om ett djur på bete

insjuknar akut är det lämpligt att det kan omgärdas med ett tillfälligt stäng-

sel eller med stängseldelar (grindar) så att det kan behandlas utan att störas

av andra djur i hagen.

Behandling av vilda djur i djurparker går inte att jämföra med behand-

ling av andra djur. Fixeringsanordningar kan därför inte användas på grund

av djurens relativa stresskänslighet. Behandling kan av säkerhetsskäl, både

för djur och behandlande personal, behöva utföras i den miljö där djuren

vistas.

Det är viktigt att de som assisterar vid behandling av djur har fysiska för-

utsättningar samt goda kunskaper om och erfarenheter av arbete med djur.

Till 14 § Det är lämpligt att avelstjur som ofta hanteras med rep normalt

förses med nosring senast vid 12 månaders ålder. Det är viktigt att nosringen

kontrolleras regelbundet och byts vid behov.

Risker för stångningsskador kan minskas genom avhorning. På sikt kan

nötkreaturs behorning minskas genom konsekvent avel med avelsdjur som

saknar anlag för horn.

Till 15 § Det är viktigt att vara observant på tjuren och hans sinnesstäm-

ning innan man går in i en djurflock. Det finns alltid risk för att tjuren går till

angrepp för att hävda sitt revir och sin flock. Om möjligt bör man vara två

vid denna typ av arbete och kunna kommunicera med varandra.

Exempel på en flyktväg är en traktor eller en bil som finns i hagen och

som går att nå i en risksituation.

Till 18 § Exempel på utrustningsdetaljer är sadelgjordar, stigläder, träns,

tyglar, sadlar och selar. Det är viktigt att fotbeklädnad och stigbyglar är ut-

förda så att ryttaren inte riskerar att bli hängande i stigbygeln.

Till 20 § Nygrisade suggor kan vara aggressiva. Vid tandslipning och ka-

strering av smågrisar eller när suggan behandlas medicinskt är det viktigt att

hon kan hållas åtskild från smågrisarna, t.ex. med hjälp av skyddsgrindar.

AFS 2008:17

19

Bilaga 1 Exempel på val av personlig skyddsutrustning efter

risksituation

Risk

Risksituation

Personlig skyddsutrustning

Fotskada,

benskada

Bli trampad vid skötsel och hantering av

häst, nötkreatur och svin. Bett från svin.

Skyddsskor med skydds-

tåhätta (lågsko, känga eller

stövel).

Huvudskada Falla av eller bli sparkad av häst (särskilt

viktig vid hantering av hingstar och

hästar under konvalescens).

Hjälm.

Ögonskada

Stänk och sprut vid ridning och körning

samt vid hovvård av häst. Rengöring av

djurstallar med högtryckstvätt.

Gift från spottormar.

Skyddsglasögon, visir.

Kroppsskada Falla av eller bli sparkad av häst.

Rengöring av djurstallar med hög-

tryckstvätt.

Skador av vatten och kemikalier. Riv-

skador av söm och skor vid skoning av

hästar. Inseminering.

Skyddsväst.

Skyddskläder.

Skyddsförkläde.

Hörselskada Hovvård och riktning av skor till hästar.

Utfodring, förflyttning och lastning av

svin.

Hörselskydd.

Skada på

andnings-

organen

Manuell utfodring, ströning, rengö-

ring av djurstallar med högtryckstvätt.

Utgödsling. Förflyttning och lastning av

djur. Rök från avhorning. Arbete med

fjäderfä.

Andningsskydd i form av

hel- eller halvmask med

lämpliga filter. Utrustningen

kan också bestå av fläkt-

försedda filterskydd.

Handskador Vid arbete med hästar och andra djur.

Vassa föremål, mekaniska risker, kemi-

kalier, inseminering.

Bett från giftiga ormar.

Handskar.

Skyddshandskar av krag-

modell.

Halkrisk

Hala golv i djurstallar. Halt underlag vid

transport av djur.

Skyddsskor med sula som

motverkar halkning.

Nedkylning

Låga temperaturer. Regn. Vind.

Kläder mot kyla och regn.

AFS 2008:17

20

Lagar och förordningar

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)

AFS 1982:3

Ensamarbete

AFS 1990:11

Arbete med försöksdjur

AFS 1992:20

Arbete med flytgödsel

AFS 1994:4

Arbeten med högtrycksstråle

AFS 1996:1

Minderåriga

AFS 1998:1

Belastningsergonomi

AFS 1999:7

Första hjälpen och krisstöd

AFS 2000:1

Manuell hantering

AFS 2000:4

Kemiska arbetsmiljörisker

AFS 2000:42

Arbetsplatsens utformning

AFS 2001:1

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:3

Användning av personlig skyddsutrustning.

AFS 2001:7

Anestesigaser

AFS 2004:6

Användning av traktorer

AFS 200:1

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan

överkänslighet

AFS 200:

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk

effekt

AFS 200:1

Vibrationer

AFS 200:16

Buller

AFS 200:17

Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar

AFS 2006:4

Användning av arbetsutrustning

Andra aktuella regler m.m.

Regler, broschyrer, böcker etc. finns angivna i ADI 100 Produktkatalog (kan

fås kostnadsfritt från Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, 112 79 Stock-

holm). Publikationer går också att beställa via Arbetsmiljöverkets webbplats

www.av.se

Arbetsmiljöverket ger även årligen ut en förteckning över samtliga gäl-

lande författningar och allmänna råd som har beslutats.

För att hålla sig uppdaterad om aktuella regler är det lämpligt att också

regelbundet, via Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se under rubriken

Information från Arbetsmiljöverket

AFS 2008:17

21

”Lag och rätt”, kontrollera vilka regler som gäller för den aktuella verksam-

heten. Notera att det kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den

tryckta texten som gäller rättsligt.