AFS 2009:7

Artificiell optisk strålning

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2009:7

Arbetsmiljöverket · Publikationsservice

Box 1300 · 171 25 Solna · Tel 08-730 97 00 · Fax 08-735 85 55

ISBN 978-91-7930-517-8 · ISSN 1650-3163

Artificiell optisk strålning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning

ISBN 978-91-7930-517-8

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 08-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Falun

(Dalarnas och Gävleborgs län)

Gruvgatan 2

Box 153

791 24 Falun

Tel 023-457 00

Fax 023-222 69

e-post: falun@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Göteborg

(Västra Götalands

och Hallands län)

Rosenlundsgatan 8

Box 2555

403 17 Göteborg

Tel 031-743 72 00

Fax 031-13 50 60

e-post: goteborg@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Härnösand

(Västernorrlands och

Jämtlands län)

Brunnshusgatan 8

871 32 Härnösand

Tel 0611-885 00

Fax 0611-184 10

e-post: harnosand@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Linköping

(Östergötlands och

Södermanlands län)

Kungsgatan 39 B

Box 438

581 04 Linköping

Tel 013-37 08 00

Fax 013-10 44 20

e-post: linkoping@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Luleå

(Norrbottens län)

Köpmangatan 40 A

Box 902

971 27 Luleå

Tel 0920-24 22 60

Fax 0920-24 22 99

e-post: lulea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Malmö

(Skåne län)

Vattenverksvägen 47

Box 21019

200 21 Malmö

Tel 040-38 62 00

Fax 040-12 64 07

e-post: malmo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Stockholm

(Stockholms, Uppsala

och Gotlands län)

Drottningholmsvägen 37

Box 12295

102 27 Stockholm

Tel 08-475 01 00

Fax 08-764 49 72

e-post: stockholm@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Umeå

(Västerbottens län)

Riddaregatan 8

Box 3012

903 02 Umeå

Tel 090-17 07 00

Fax 090-77 40 19

e-post: umea@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Växjö

(Kronobergs, Blekinge,

Jönköpings och Kalmar län)

Västra Esplanaden 9 A

352 31 Växjö

Tel 0470-74 80 00

Fax 0470-482 64

e-post: vaxjo@av.se

Arbetsmiljöverket

Distriktet i Örebro

(Örebro, Värmlands

och Västmanlands län)

Fabriksgatan 20

Box 1622

701 16 Örebro

Tel 019-601 41 00

Fax 019-26 09 39

e-post: orebro@av.se

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga

nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbets-

miljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och all-

männa råd.

Utgivare: Anna Middelman

Elanders Sverige AB, 2009 253577

BESTÄLLNINGSADRESS

Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från:

Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, 112 79 Stock-

holm Tfn 08-730 97 00. Telefax 08-735 85 55

AFS 2009:7

3

Innehållsförteckning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om artificiell optisk strålning

Syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Gränsvärden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7

Fastställande av exponering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8

Åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Information och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10

Medicinsk kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

Arbete med laser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Arbete med lasrar klass 3B och 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12

Bestämmelser om straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

om artificiell optisk strålning

Optisk strålning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14

Laser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Exponering för optisk strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15

Mätning av optisk strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Hälsoeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16

Ögonskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17

Hudskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18

Hudcancer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18

Kommentarer till vissa paragrafer

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

Bilaga I Icke-koherent optisk strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

31

Bilaga II Optisk strålning från laser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

Information från Arbetsmiljöverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

47

AFS 2009:7

5

beslutade den 3 november 2009.¹

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) följande.

Syfte

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att skydda arbetstagares ögon och hud

mot hälsorisker samt förebygga säkerhetsrisker som kan uppstå vid expone-

ring för artificiell optisk strålning under arbetet.

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller varje verksamhet där arbetstagare utför sådant

arbete för arbetsgivares räkning som medför exponering för artificiell optisk

strålning.

Med arbetsgivare jämställs i dessa föreskrifter den som anlitar inhyrd ar-

betskraft för att utföra arbete i sin verksamhet.

Föreskrifterna gäller även för arbete som arbetsgivaren själv utför samt för

verksamhet som två eller flera personer, som inte är medlemmar av samma

familj, driver för gemensam räkning utan anställda.

För den som ensam eller gemensamt med en familjemedlem driver yrkes-

mässig verksamhet utan anställd gäller föreskrifterna i 17–18 §§.

¹

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimi-

krav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med

fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel

16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L114, 27.4.2006, s. 38, Celex 32006L0025).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om artificiell optisk strålning;

Utkom från trycket

den 10 november 2009

AFS 2009:7

6

Definitioner

3 §

I dessa föreskrifter avses med

Artificiell optisk strålning

all optisk strålning som inte avges från

solen.

Energitäthet (H)

tidsintegralen av irradiansen uttryckt i joule

per kvadratmeter [J m^–2 ].

Gränsvärden för exponering gränser för exponering för artificiell optisk

strålning vilka baserats på fastställd inver-

kan på hälsan och biologiska övervägan-

den.

Hälsoundersökning

medicinsk undersökning av varierande om-

fattning där läkaren inte behöver medverka

i undersökningen av varje enskild individ

men ansvarar för den slutliga bedömning-

en.

Icke-koherent strålning

all annan strålning än laserstrålning.

Infraröd strålning (IRS)

optisk strålning inom våglängdsområdet

780 nm – 1 mm.

Irradians (E)

den infallande strålningens effekt per yt-

enhet, uttryckt i watt per kvadratmeter

[W m^–2].

Laserstrålning

ljusförstärkning genom stimulerad emission

av strålning; varje anordning som kan fås att

producera eller förstärka elektromagnetisk

strålning inom våglängdsområdet för optisk

strålning, framför allt genom processen med

kontrollerad stimulerad emission.

Laserklass

beteckning enligt svensk standard SS-EN

60825-1 som anger hur riskfylld använd-

ningen av lasern är.

Laserklass 3B

lasrar vilkas styrka överskrider klass 3R,

med en övre klassgräns på 0,5 watt.

Laserklass 4

lasrar som är starkare än klass 3B.

AFS 2009:7

7

Läkarundersökning

en undersökning som en läkare ansvarar för

och där denne medverkar i undersökningen

av varje enskild arbetstagare.

Medicinsk kontroll

en medicinsk åtgärd avsedd att vara till stöd

i arbetsmiljöarbetet.

Nivå (exponering)

den sammanlagda exponering för optisk

strålning som en arbetstagare utsätts för.

Optisk strålning

elektromagnetisk strålning inom våglängds-

området 100 nm – 1 mm; indelas i ultravio-

lett, synlig och infraröd strålning.

Radians (L)

strålningsflödet eller uteffekten per rymd-

vinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt

per steradian per kvadratmeter [W sr^–1 m^–2].

Riskområde

område inom vilket strålning kan överstiga

maximalt tillåten exponering.

Synlig strålning

elektromagnetisk strålning inom våglängds-

området 380–780 nm.

Ultraviolett strålning (UVS);

elektromagnetisk strålning inom våglängds-

UV-strålning

området 100 nm–400 nm.

Förkortningar

CEN European Committee for Standardization; Europeiska standardise-

ringskommittén.

CIE

International Commission on Illumination – internationellt organ för

standardisering inom belysningsområdet.

IEC

International Electrotechnical Commission; Internationella elektro-

tekniska kommissionen.

SEK

Svensk Elstandard.

SIS

Swedish Standards Institute.

Gränsvärden

4 §

Exponeringen för artificiell optisk strålning får inte överskrida något av

de gränsvärden som anges i bilaga I och II.

Om detta ändå sker ska arbetsgivaren:

1. vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den lig-

ger under gränsvärdena,

AFS 2009:7

8

2. utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och

3. vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.

Fastställande av exponering

5 §

Arbetsgivaren ska bedöma den sammanlagda exponeringen för artifi-

ciell optisk strålning som arbetstagarna kan komma att utsättas för.

Om det finns risk att arbetstagarna kan komma att utsättas för exponering

av artificiell optisk strålning som överskrider de gränsvärden som anges i

4 §, ska arbetsgivaren mäta eller beräkna dessa nivåer. Arbetsgivaren ska då

tillämpa IEC:s standarder för laserstrålning, CIE:s och CEN:s standarder och

rekommendationer för icke-koherent strålning, eller andra standarder eller

rekommendationer som harmoniserar med dessa.

När det gäller exponering som inte omfattas av dessa standarder och

rekommendationer ska mätning och beräkning genomföras i enlighet med

tillgängliga vetenskapligt grundade riktlinjer.

Beräkningarna av exponeringen för artificiell optisk strålning får baseras

på uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat. Detta förutsatt att

utrustningen uppfyller kraven i EU-direktiv eller standarder som harmoni-

serar med dessa.

6 §

Arbetsgivarens bedömning av exponeringen enligt 5 § ska planeras i

samråd med berörda arbetstagare och genomföras med lämpliga intervall

av sakkunnig person.

Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av mätningar och beräk-

ningar av exponeringsnivån, ska bevaras i en sådan form att det är möjligt

att använda det senare.

Riskbedömning

7 §

Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna

till följd av exponering för optisk strålning i arbetet. Resultatet förs in i den

riskbedömning som ska göras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Sys-

tematiskt arbetsmiljöarbete.

Följande ska uppmärksammas särskilt:

1. nivå, våglängdsområde och hur lång tid arbetstagaren exponeras för ar-

tificiell optisk strålning,

2. de gränsvärden för exponering som avses i 4 §,

3. information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sam-

manhängande arbetsutrustning,

AFS 2009:7

9

4. inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt

känsliga riskgrupper,

5. inverkan på arbetstagares hälsa och säkerhet som följd av växelverkan

på arbetsplatsen mellan artificiell optisk strålning och kemiska ämnen som

påverkar ljuskänsligheten,

6. eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller

eld,

7. förekomst av utrustning som konstruerats för att minska exponeringen

för artificiell optisk strålning,

8. betydelsefull information från hälsokontroller,

9. exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,

10. laserutrustningar med en klassificering definierad i enlighet med til-

lämplig IEC-standard,

11. artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas

av laserstrålning av klass 3B eller 4, eller motsvarande tillämpliga klassifi-

ceringar.

Om arbetsgivarens bedömning av exponeringsförhållandena enligt 5 §

leder till att riskerna med optisk strålning är av sådan art och omfattning att

en ytterligare detaljerad riskbedömning enligt andra stycket är onödig, kan

arbetsgivaren konstatera det i riskbedömningen enligt Arbetsmiljöverkets

föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ska framgå av dokumen-

tationen enligt 8 § andra stycket.

Arbetsgivaren ska även kartlägga de indirekta arbetsmiljörisker som kan

uppkomma med anledning av laseranvändning. Denna riskbedömning ska

särskilt uppmärksamma risken för

1. gasbildning

2. rökbildning

3. explosion

4. brand

Arbetstagare ska informeras om dessa risker och om de skyddsåtgärder

som behövs. Riskerna ska i första hand förebyggas genom att skyddsåtgär-

der vidtas vid källan. Lämplig personlig skyddsutrustning ska tillhandahål-

las och användas om inte arbetsmiljöriskerna kan åtgärdas på annat sätt.

8 §

Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga för-

ändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultat av hälso-

kontroller visar att det är nödvändigt.

Arbetsgivarens riskbedömning ska dokumenteras, dateras och lagras i

lämplig form.

AFS 2009:7

10

Åtgärder

9 §

Arbetsgivaren ska genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att

exponeringen inte ska överskrida gränsvärdena.

Risker, som härrör från exponering för artificiell optisk strålning, ska un-

danröjas eller reduceras till ett minimum. Detta med hänsyn tagen till den

tekniska utvecklingen och möjligheten att minska en risk redan vid strål-

ningskällan.

Om riskbedömningen visar att gränsvärdena för exponeringen kan kom-

ma att överskridas ska arbetsgivaren utarbeta en handlingsplan som inne-

håller tekniska eller organisatoriska åtgärder, eller båda, som förhindrar att

exponeringen överskrider gränsvärdena.

När handlingsplanen utarbetas ska följande särskilt beaktas:

1. alternativa arbetsmetoder som minskar risker förenade med artificiell

optisk strålning,

2. val av utrustning som minskar den artificiella optiska strålningen, med

hänsyn tagen till det arbete som ska utföras,

3. tekniska åtgärder, så att den artificiella optiska strålningen kan minskas,

inbegripet spärranordningar, avskärmning eller liknande åtgärder,

4. lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och

arbetsställen,

5. utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen,

6. begränsning av den tid exponeringen pågår och av exponeringens

nivå,

7. tillgång till effektiv personlig skyddsutrustning,

8. instruktioner från tillverkaren av utrustningen,

9. behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.

Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras och föras in i

handlingsplanen.

10 §

Utifrån riskbedömningen ska lämpliga skyltar markera de arbetsplat-

ser där arbetstagarna kan komma att utsättas för nivåer av artificiell optisk

strålning som överstiger gränsvärdena för exponering. Tillträdet till dessa

områden ska begränsas där detta är tekniskt möjligt.

Överträdelse av denna bestämmelse kan medföra böter, se 19 §.

Information och utbildning

11 §

Arbetsgivaren ska säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker

på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och deras företrä-

AFS 2009:7

11

dare i arbetsmiljöfrågor, får all nödvändig information och utbildning som

föranleds av resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i 7 §.

Informationen ska särskilt avse

1. åtgärder som vidtas för att följa dessa föreskrifter,

2. gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella

risker,

3. resultaten av de bedömningar, mätningar eller beräkningar av expone-

ringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med 6 §,

med en förklaring av deras innebörd och de potentiella risker de påvisar,

4. möjligheterna att upptäcka exponeringens skadliga inverkan på hälsan

och hur sådan ska rapporteras,

5. de omständigheter under vilka arbetstagare har rätt till hälsokontroller,

6. säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med expone-

ring,

7. korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.

Medicinsk kontroll

12 §

Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagaren läkarundersökning enligt

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Medicinska kontroller i arbetslivet om

1. exponeringen för artificiell optisk strålning överskridit gränsvärdena i

4 § eller

2. det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av

en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sak-

kunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser

beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ansvarar för att den som utför läkarundersökningen får till-

gång till de resultat i riskbedömningen enligt 7 § som kan vara av betydelse

för undersökningen.

13 §

Arbetsgivaren ska ta del av läkarens bedömning vad gäller tecken på

skador genom exponering för artificiell optisk strålning så länge sekretess

eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Om en arbetstagare har utsatts för exponering över gränsvärdena eller om

denne har tecken på skador på grund av optisk strålning ska arbetsgivaren

1. revidera riskbedömningen,

2. revidera de åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska risker-

na och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller mot-

svarande sakkunnig hjälp utifrån,

AFS 2009:7

12

3. erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på

liknande sätt.

Arbete med laser

14 §

Arbetsgivare som använder lasrar i sin verksamhet ska säkerställa att

lasrars märkning och varningstexter är korrekta samt att skyddsutrustning

finns att tillgå. Denne ska även informera arbetstagarna om vilken laserklass

lasern tillhör, om vilka risker som är förenade med den och om vilka säker-

hetsåtgärder som behövs. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att laseropera-

törerna har erforderlig kunskap.

Arbete med lasrar klass 3B och 4

15 §

På arbetsplatser där laser klass 3B och 4 används ska arbetsgivaren

utse en särskild person att övervaka lasersäkerheten på arbetsplatsen. Den-

na person ska vara väl förtrogen med det sätt på vilket laserutrustningen an-

vänds, med risker förknippade med dess användning och med tillämpliga

föreskrifter.

16 §

Riskområdet på sådana arbetsplatser ska bestämmas med hänsyn till

reflexioner och användning av strålningssamlande optik. Det ska märkas ut

med varningsskyltar. Riskområdet får endast beträdas av dem som behöver

vara där för att arbeta med eller underhålla lasern eller för att assistera vid

laserarbetet. Området ska i första hand vara avspärrat och i andra hand, om

avspärrning av praktiska skäl inte är lämplig, vara övervakat.

17 §

En laserstråles bana ska vara inkapslad eller avskärmad i den mån det

är praktiskt möjligt med hänsyn till hur lasern används. Inomhus ska strål-

banan avslutas med ett strålstopp av material anpassat för ändamålet. Detta

gäller dock ej för laser i medicinska tillämpningar.

Överträdelse av denna bestämmelse kan medföra böter, se 19 §.

18 §

Laserskyddsglasögon ska användas om det finns risk för att ett oskyd-

dat öga exponeras över gränsvärdena enligt Bilaga II. Glasögonen ska ha så

hög optisk dämpning vid aktuell våglängd att denna risk elimineras.

Överträdelse av denna bestämmelse kan medföra böter, se 19 §.

AFS 2009:7

13

Bestämmelser om straff

19 §

Bestämmelserna i 10, 17-18 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 §

arbetsmiljölagen (1977: 60). Brott mot dessa föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 §

första stycket samma lag medföra böter.

Denna författning träder i kraft den 27 april 2010.

MIKAEL SJÖBERG

Claes Trägårdh

Anna Middelman

AFS 2009:7

14

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av

föreskrifterna om artificiell optisk strålning

Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning.

Allmänna råd har en annan juridisk betydelse än föreskrifter. De är inte

tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lös-

ningar och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinforma-

tion och hänvisningar.

Dessa föreskrifter bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv

2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och

säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens

(artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1

i direktiv 89/391/EEG; EUT L114, 27.4.2006, s. 38, Celex 32006L0025).

Kommissionen har utarbetat en omfattande handbok A Non-Binding Gui-

de to the Artificial Optical Radiation Directive 2006/25/EC för att under-

lätta den praktiska tillämpningen av direktivet på arbetsplatserna. Då beslut

fattas om denna föreskrift är direktivhandboken ännu ej färdigställd men

en svensk översättning är beslutad. Eftersom handboken är detaljerad och

kommer att vara lättillgänglig via Arbetsmiljöverket har följande allmänna

råd kunnat hållas relativt kortfattade.

Optisk strålning

Ultraviolett strålning (UV-strålning) är liksom synlig strålning (ljus) och in-

fraröd strålning (värme) en form av elektromagnetisk strålning. Dessa tre

former av strålning kallas med ett gemensamt namn för optisk strålning.

Den optiska strålningen lyder vanliga optiska lagar, såsom att strålningen

bryts i linser och prismor eller reflekteras i speglar.

Ultraviolett strålning indelas ofta i skilda våglängdsområden. Den vanli-

gaste och mest spridda indelningen av UV-strålning är i tre olika delband:

UVC (180–280 nm), UVB (280–315 nm) och UVA (315–400 nm). Gränsen mel-

lan UVA och UVB är biologiskt motiverad; UVC- och UVB-strålningen ab-

sorberas exempelvis nästan helt i ögats hornhinna, medan UVA-strålningen

i betydande mängd förmår tränga fram till linsen.

Synlig strålning är den del av det elektromagnetiska spektrat som män-

niskan kan uppfatta visuellt. Detta spektralområde benämns i dagligt tal

som ”ljus” och har en våglängd mellan cirka 380 och 780 nm.

Infraröd strålning (IR-strålning) benämns även värmestrålning och är

elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm till 1 mm. Dessa

AFS 2009:7

15

våglängder kan inte uppfattas visuellt men upplevs, i varierande grad bero-

ende på våglängden, som värme både i ögat och på huden.

Laser

Benämningen laser används för att beteckna en teknisk anordning som kan

producera elektromagnetisk strålning i våglängdsområdet 180 nm till 1 mm

genom processen kontrollerad stimulerad emission. LASER är en samman-

sättning av initialer, bildade ur det engelskspråkiga uttrycket Light Amplifi-

cation by Stimulated Emission of Radiation.

Klassindelningen av lasrar har uppkommit som ett led i ett försök att

gruppera lasrar efter de risker som det medför att använda dem. En given

laserklass omfattar lasrar som i stort sett representerar samma typ av risk

och samma grad av farlighet vid användningen. Laserklasserna numreras

i stigande följd (1, 1M, 2, 2M, 3R, 3B och 4) efter den bedömda risken. Alla

klasser utom den högsta har en kvantitativt definierad övre gräns för den

utsända strålningsenergin och effekten. Klassgränserna är beroende både av

våglängd och utsändningstid.

Exponering för optisk strålning

Trots att UV-strålning från solen med våglängder kortare än 290 nm inte når

jordytan kan människor utsättas för strålning i både UVC- och UVB-områ-

det då det i inomhusmiljö kan förekomma ett antal kraftiga UV-strålkällor.

Dessa kan delas in i följande grupper:

– bredbandiga, högintensiva: t.ex. svetsbågar, lackhärdare, UV-lampor för

medicinsk behandling,

– bredbandiga, lågintensiva: t.ex. solarielampor, metallhalogenlampor,

– monokromatiska: t.ex. bakteriedödande lysrör.

Med begreppet bredbandig avses en strålkälla som emitterar (sänder ut)

strålning inom ett större våglängdsområde. Monokromatiska strålkällor kan

emittera en eller flera smala frekvenslinjer, men i regel är en av dessa klart

dominerande.

I vårt arbete exponeras vi näst intill konstant för synlig strålning från so-

len eller från artificiella ljuskällor. Av de senare är belysningsarmaturer och

datorskärmar vanligast, men även en industriprocess som svetsning avger

stora mängder synlig strålning.

Infraröd strålning, IR, avges av alla föremål. Höga nivåer förekommer vid

stark upphettning av olika material, t.ex. vid metallsmältor, glas vid glas-

blåsning och IR-lampor för härdning. Infraröd strålning används även inom

AFS 2009:7

16

sjukvården vid exempelvis IR-diagnostik och IR-behandling. Infraröd strål-

ning används också vid kommunikation mellan olika former av utrustning.

Vid signalöverföring i datornätverk kan höga intensiteter av IR uppkomma.

Mätning av optisk strålning

Ultraviolett strålning kan bestämmas med flera olika mätmetoder baserade

på fotokatoder, fotomultiplikator, halvledardetektorer, termiska detektorer

eller med UV-dosimetrar baserade på polysulfonfilm eller sporutveckling.

Valet av metod beror på i vilken grad man önskar detaljerad kännedom om

våglängd, spektralfördelning, tidsvariationer eller totaldosen över tid.

I bilagorna anges gränsvärden även för synlig strålning i storheterna watt

och joule trots att flertalet mätningar i det synliga området gäller belysning

och då vanligen rapporteras i lux och candela. Gemensamt för de två sena-

re storheterna är att de är proportionella mot näthinnans känslighet vid de

olika våglängderna men oproportionella mot de hälsorisker som kan upp-

komma i t.ex. hornhinnan, linsen och huden. Rent hälsovådligt höga strål-

ningsflöden kan alltså förekomma vid våglängder där näthinnans ljuskäns-

lighet är låg och därmed förrädiskt nog även luxtalet.

Vid mätning av strålningsflödet eller effekten av infraröd strålning

används vanligen radiometrar.

Hälsoeffekter

I Tabell 1 sammanfattas de skadeverkningar som strålning i olika våglängds-

områden kan ge upphov till på såväl öga som hud.

Intensiv exponering för optisk strålning kan ge upphov till akuta skador

på oskyddad hud och oskyddade ögon. Upprepad exponering för optisk

strålning kan orsaka kroniska skador på ögon och hud samt leda till hudcan-

cer. Hur svår skadan blir beror på stråldosen och våglängden.

Att laserstrålningen, till skillnad från konventionella optiska källor, är

koherent gör den inte i sig mer biologiskt farlig. Riskerna för skador på ögon

och hud beror på strålningens ofta mycket höga intensitet i förening med att

människans naturliga skyddsmekanismer inte längre räcker till. Dels kan ett

väl samlat strålknippe från en laser utgöra en risk på mycket stora avstånd

(hundratals meter även utan användandet av optiska system som t.ex. en

kikare), dels kan en laser som sänder ut en serie av mycket kortvariga pulser

medföra stora effekttätheter i ögat utan att utlösa de naturliga skyddsmeka-

nismerna. Detta sammantaget har lett till att laserstrålningen har omgärdats

med särskilda säkerhetsåtgärder. Indelningen av lasrar i olika klasser utgör

den tekniska utgångspunkten i säkerhetsarbetet.

AFS 2009:7

17

Tabell 1. Skadetyper vid exponering för optisk strålning

Spektralområde

Öga

Hud

UVC (180—280 nm)

Fotokeratit

Erytem

UVB (280—315 nm)

Som UVC

Erytem

Elastos

Pigmentering

UVA (315—400 nm)

Katarakt

Pigmentering

Fotosensitiva reaktioner

Brännskada

Synligt (380—780 nm) Fotokemisk och termisk

skada på näthinnan

Som UV-A

IRA (780—1 400 nm) Termisk skada på näthinnan

Brännskada

IRB (1,4—3,0 μm)

Katarakt

Termisk skada på hornhinnan

Som IRA

IRC (3,0 μm—1 mm) Som IRB

Som IRA

Ögonskador

Ultraviolett strålning av olika våglängder absorberas på olika nivåer i ögat.

Medan mer kortvågig strålning (UVB) i huvudsak absorberas i hornhinnan

absorberas mer långvågig strålning (UVA) i linsen.

Ultraviolett strålning kan skada hornhinnan och ge upphov till s.k. svets-

blänk eller snöblindhet (fotokeratit). Skadorna uppträder oftast några tim-

mar efter exponering. Symptomen är smärta, tårflöde och obehag av ljus.

Efter ett par dagar har skadan läkt. Vid mycket höga doser av ultraviolett

strålning kan dock den bakre delen av hornhinnan (endotelcellerna) skadas

vilket kan resultera i en permanent nedsättning av synen.

Sjukdomen grå starr – grumling av ögats lins – är vanlig hos äldre per-

soner. Optisk strålning, i form av ultraviolett strålning och värmestrålning,

anses vara en viktig faktor för utveckling av denna sjukdom.

Synlig strålning absorberas endast marginellt i hornhinnan och ögats lins

och når därför relativt opåverkad in till näthinnan. Nivåerna kan således bli

höga och där orsaka skador på fotoreceptorer och nervceller.

Infraröd strålning absorberas beroende av våglängden av hornhinnan och

linsen och kan därmed skapa värmeinducerade skador på dessa vävnader.

AFS 2009:7

18

Glasblåsarstarr var tidigare en vanlig åkomma bland glasbruksarbetare som

befunnit sig nära glassmältorna under långa tidsperioder.

Hudskador

Erytem (hudrodnad) uppkommer när huden överexponeras för UV-strål-

ning. Erytemet uppträder redan några timmar efter exponering och når sitt

maximum efter 12-24 timmar. Rodnaden är kombinerad med sveda och vid

kraftig exponering kan det uppstå blåsor i huden på samma sätt som vid en

brännskada. Risken för erytem beror dels på hudens UV-känslighet och på

pigmenteringen hos individen och dels på våglängden.

När gränsvärdena för synlig strålning överskrids finns det risk för ter-

miska effekter i form av brännskador på huden liksom för fotokemiska och

termiska skador i ögats näthinna.

Stark infraröd strålning kan ge upphov till brännskador på oskyddad hud.

Normalt uppfattar arbetstagaren denna exponering i och med att huden

smärtar och svider redan vid exponeringen. Detta medför oftast att arbetet

kan avbrytas innan svårare skador uppkommer.

Hudcancer

Ultraviolett strålning ökar risken för hudcancer och även läppcancer. Hud-

cancer förekommer i olika former; basalcellscancer, skivepitelcancer och ma-

lignt melanom.

För basalcellscancer och skivepitelcancer ökar sannolikheten att drabbas

med ökande livstidsdos av ultraviolett strålning. De allra flesta som drabbas

av dessa cancerformer kan botas men det är angeläget att tumörerna upp-

täcks i tid. För hudcancer av typen malignt melanom anses antalet tillfällen

då man bränt sig i solen ha större betydelse. Denna cancerform är betydligt

allvarligare än de båda förstnämnda och det är mycket viktigt för prognosen

att melanom upptäcks i ett tidigt stadium.

AFS 2009:7

19

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 §

Syftet med föreskrifterna är att skydda arbetstagare mot de skador

på ögon och hud som kan uppkomma vid exponering för artificiell optisk

strålning. Föreskrifterna motiveras av att flera av dessa skador är allvarliga

och kroniska, i vissa fall livshotande. Om skada av t.ex. en stark laserstråle

uppkommer på ögats näthinna medför detta oftast en livslång synnedsätt-

ning. Hudcancer av typen malignt melanom medför ett stort antal dödsfall

varje år.

Till 2 §

Föreskrifterna gäller enbart artificiell optisk strålning och således

inte vid exponering för solstrålning. Skyddsåtgärder vid utomhusarbete

erfordras enligt det generella kravet i AML 2 kap. 2 § på att yrkesarbete ska

utföras i en sund och säker miljö. Råd och rekommendationer om hur man

skyddar sig vid vistelse i starkt solljus finns bl.a. på Strålsäkerhetsmyndig-

hetens hemsida www.ssm.se

Föreskrifter om ultraviolett strålning och laser utfärdas också av Strål-

säkerhetsmyndigheten. Dessa gäller både inom och utanför arbetsmiljöla-

gens tillämpningsområde. De innehåller hygieniska riktvärden och rekom-

mendationer för ultraviolett strålning, bl.a. särskilda föreskrifter för använd-

ning av laser vid medicinska och odontologiska behandlingar och undersök-

ningar samt för användning av laser för underhållning eller reklam.

I 1 § av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Medicinska kontroller i arbets-

livet förtydligas ansvarsfördelningen mellan den arbetsgivare som hyr ut ar-

betskraft och den som hyr in densamma.

Till 3 §

Erbjuda medicinsk kontroll

Att erbjuda medicinsk kontroll innebär

inget hinder eller förbud för arbetsgivaren

att sysselsätta den som avböjt att genomgå

sådan erbjuden kontroll. Det förutsätts att

den erbjudna kontrollen inte medför några

kostnader för arbetstagaren.

Gränsvärden för exponering Om dessa gränsvärden respekteras kommer

det att säkerställa att arbetstagare som expo-

neras för artificiella optiska strålkällor skyd-

das mot alla kända negativa hälsoeffekter.

Hälsoundersökning

Undersökningen kan genomföras med hjälp

av ett frågeformulär, ett enskilt samtal eller

kroppsundersökningar och provtagningar.

AFS 2009:7

20

Infraröd strålning (IRS)

Det infraröda området indelas i IRA (780–

1 400 nm), IRB (1 400–3 000 nm) och IRC

(3 000 nm-1 mm).

Laserklass 3B

Sådana lasrar betraktas som riskabla för ögat

både vid direkt exponering och vid expone-

ring från en reflex. Reflexer från en matt yta

är dock ofarliga att betrakta.

Laserklass 4

Här kan det även vara farligt att oskyddad

betrakta en upplyst fläck på en matt yta.

Klassen saknar övre gräns. Lasrar i denna

klass kan skada både ögon och hud. De ut-

gör även en brandfara om de har hög effekt.

Lasrar som används för kirurgi och för att

skära i olika material tillhör ofta denna

klass.

Läkarundersökning

Vid läkarundersökning är det angeläget att

patienten ges tid att samtala med läkaren.

Ultraviolett strålning (UVS); Det ultravioletta området indelas i UVA

och UV-strålning

(315–400 nm), UVB (280–315 nm) och UVC

(100–280 nm).

Till 4 §

De i Bilaga I och II angivna gränsvärdena grundas på de gränsvär-

den som angetts av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing

Radiation Protection). Dessa värden bygger på bästa möjliga information

från experimentella studier och har fastställts så att de ligger under kända

riskexponeringar. Gränsvärdena gäller en 8 timmars arbetsdag. Om expone-

ringen närmat sig gränsvärdet bör man undvika ytterligare exponering un-

der de följande 16 timmarna. Syftet är att förebygga akuta skador. Värdena

utgör ingen skarp gräns mellan säkra och skadliga exponeringsnivåer, men

är satta så att varken ögon eller hud ska drabbas av några akuta skador om

värdena inte överskrids. De innebär däremot inget säkert skydd mot sena

skador, exempelvis hudcancer, till följd av UV-exponering. Erfarenheterna

från skador orsakade av pulsad och modulerad laserstrålning är fortfarande

begränsade, varför det är viktigt att vara särskilt försiktig när riskerna med

dessa bedöms. Exponering för optisk strålning bör därför alltid hållas så låg

som möjligt.

Den biologiska effekten av UV-strålning är starkt beroende av våglängden

på strålningen. Förekommande strålkällor innehåller i normalfallet ett brett

AFS 2009:7

21

våglängdsområde. För att bedöma den sammanlagda skadliga effekten av

en viss strålning behöver man därför väga samman intensiteten i alla före-

kommande våglängdsområden, se även 5 §. För att förenkla datorhantering

kan vägningsfaktorerna S(

λ) i Tabell 1.2 i Bilaga I med tillräcklig noggrann-

het för alla praktiska bedömningar erhållas ur analytiska uttryck som åter-

finns i Strålsäkerhetsmyndighetens Allmänna råd om hygieniska riktvärden

för ultraviolett strålning. Man bör även beakta skaderiskerna för dem som

befinner sig i närheten av, men inte direkt arbetar med, en strålkälla.

Till 5 §

Enligt 3 kap. 2a § Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren systematiskt

planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljölagstiftningens

krav uppfylls. Detta innebär bl.a. att riskerna för skador till följd av expone-

ring för ultraviolett strålning kan behöva bedömas och dokumenteras redan

på planeringsstadiet liksom vid förändringar i verksamheten. I Arbetsmiljö-

verkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete finns kraven vad gäl-

ler arbetsgivarens ansvar i detta avseende ytterligare beskrivna.

Vid flertalet arbetsplatser finns enbart s.k. triviala strålkällor för optisk

strålning. Detta innebär att strålningen i normalfallet är så låg att ytterligare

bestämning av exponeringen från dessa källor inte behövs. Exempel på

triviala strålningskällor är enligt kommissionens direktivhandbok:

1. Takmonterade lysrörsarmaturer med diffusor.

2. Bildskärmar för datorer och liknande.

3. Takmonterade armaturer med kompaktlysrör.

4. Kompaktlysrör för flodljus.

5. UVA-insektsfällor.

6. Takmonterade halogen spotlights.

7. Glödlampor som bordsbelysning.

8. Takmonterade glödlampor.

9. Fotokopiatorer.

10. Interaktiva whiteboard presentationsutrustningar.

11. Lysdioder i form av indikatorlampor.

12. Digitala kalendrar.

13. Fordonsbelysningar i form av bromsljus, positionsljus, blinkers, back-

ljus och dimljus.

14. Kamerablixtar.

15. Gatubelysning.

Vid val av icke-triviala artificiella strålkällor är det lämpligt att i första

hand välja strålkällor där tillverkaren eller leverantören har dokumenterat

emissionen från produkten. Vid bedömningen av hur höga nivåer av artifi-

ciell optisk strålning som förekommer på arbetsplatsen kan då arbetsgivaren

AFS 2009:7

22

använda sig av dessa uppgifter. En förutsättning för detta är att utrustningen

omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv, dvs. att tillverkarens uppgifter

om hur mycket optisk strålning apparaturen avger, bestämts enligt standar-

der som är accepterade inom EU, t.ex. lågspänningsdirektivet och liknande

dokument angivna av IEC, CIE och CEN. Normalt kan tillverkare av strål-

källor tillhandahålla dessa uppgifter. Om tillverkaren eller leverantören inte

kan ge data om UV-emissionen får den arbetsmiljöansvarige själv skaffa sig

kunskap om emissionsförhållandena och förvissa sig om att den exponering

som uppstår inte ger upphov till skadliga effekter. Ett flertal exempel på

icke-triviala strålkällor finns i kommissionens direktivhandbok.

Till 6 §

Uppskattningen av exponeringen för artificiell optiskt strålning bör

genomföras med intervall som inte överstiger fem år även om verksamheten

fortgått relativt oförändrad vad gäller denna exponering för optiskt strål-

ning. När förutsättningarna ändras behövs nya exponeringsuppskattningar.

Med sakkunnig person avses att den som utför dessa har den utbildning

och praktiska erfarenhet som krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt.

Till 7 §

Kraven på bedömning av risker för att någon kan komma att drab-

bas av ohälsa eller olycksfall i arbetet, samt krav på dokumentation av den-

na riskbedömning, framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt

arbetsmiljöarbete, SAM. Som en naturlig del i denna övergripande riskbe-

dömning ingår bedömningen av den artificiella optiska strålningen.

Om det på arbetsplatsen endast finns triviala optiska strålkällor kan ar-

betsgivaren vid riskbedömningen enligt SAM konstatera att arbetsplatsen

endast har sådana strålkällor. Strålningskällor som inte finns uppräknade

som triviala i kommentarerna till 5 §, eller som uppenbart är att jämställa

med dessa, bör betraktas som icke-triviala till det att en exponerings- och

riskbedömning av källan gjorts.

Om det på arbetsplatsen finns optiska strålningskällor som inte är triviala

anges detta i riskbedömningen efter analys enligt punkt 1-11 i föreskriftstex-

ten.

UV-strålningens biologiska påverkan varierar kraftigt beroende på våg-

längden. Överexponering för UV-strålning kan ge upphov till såväl akuta

skador på oskyddade ögon och oskyddad hud som ökad risk för sena effek-

ter som t.ex. hudcancer och förändringar av hudens struktur (elastos; läder-

artad hud). Här finns också, som nämnts ovan, stora individuella variatio-

ner. Det är ofta lämpligt att ta stöd av medicinsk och teknisk expertis inom

t.ex. företagshälsovården för denna bedömning. Särskilda riskgrupper kan

AFS 2009:7

23

vara personer med genetiskt mycket ljus hy och svag pigmentering. Andra

riskfaktorer kan vara melanom i släkten.

Sambandet mellan våglängden och graden av biologisk påverkan beskrivs

av aktionsspektrum, i strålskyddssammanhang talar man även om riskkur-

vor, effektivitetskurvor eller vägningskurvor. Experimentellt har man funnit

att olika biologiska vävnader och effekter har olika vägningskurvor. Strål-

källor innehåller i normalfallet ett brett våglängdsområde. För att kunna

värdera den biologiska effekten av en viss dos strålning vägs intensiteterna

inom skilda våglängdsområden ihop till ett sammanlagt mått.

Ett exempel på detta är att UV-strålning med våglängden 270 nm anses

vara den biologiskt mest skadliga både vad gäller erytem (hudrodnad) och

fotokeratit (skada på ögats hornhinna). Genom att studera hur stora doser

UV-strålning vid andra våglängder som krävs för att ge samma effekt som

vid 270 nm får man ett aktionsspektrum för den kombinerade effekten ery-

tem-fotokeratit. För UV-strålning, som enbart innehåller våglängden 270 nm,

anser man att dosen 30 J m^–2, under 24 timmar, normalt inte leder till några

observerbara akuta effekter. Strålning vid exempelvis våglängden 310 nm

har en effektivitet som är 1,5% av den vid 270 nm. Detta innebär att 2000 Jm^–2

vid 310 nm ger samma effekt som 30 J m^–2 vid 270 nm. Den sammanlagda

biologiska effekten får man fram genom att summera bidragen till skadlig

effekt från alla de våglängdsintervall som förekommer i UV-strålningen från

en viss strålkälla.

Det existerar i den vetenskapliga litteraturen ett antal olika vägningskur-

vor. I flertalet fall är dock skillnaderna dem emellan inte särskilt stora. Väg-

ning av intensiteten i skilda våglängdsområden kan ske enligt Tabell 1.2 och

1.3. i Bilaga I.

Aktionspektrat för uppkomst av cancer är inte helt klarlagt, men det har

förmodligen ett likartat utseende som aktionspektrat för uppkomst av hud-

rodnad. Det vill säga de våglängder som effektivast åstadkommer hudrod-

nad är förmodligen också de farligaste från cancersynpunkt. Risk för sena

skador, exempelvis hudcancer, till följd av UV-exponering anses finnas även

i sådana fall där inga akuta skador riskeras. Exponering för UV bör därför

alltid hållas så låg som möjligt.

Vid laserbearbetning av material och vid medicinsk behandling kan den

bestrålade materian (oorganisk eller organisk) förgasas. Inandningsluften

kan därför innehålla skadliga mängder av kemiska eller biologiska substan-

ser. För att förhindra detta kan man i regel använda lokala utsug eller, där

detta inte går, särskild ventilation. Förutom utgasningen kan också fragment

av strålmålet finnas i dess omgivning, och större splitter kan lösgöras och bli

farliga projektiler. Vilken skyddsutrustning som kan behövas får bedömas

AFS 2009:7

24

från fall till fall utifrån de risker som förekommer. Det är viktigt att använda

rätt andningsskydd och t.ex. rätt filter i andningsskyddet.

Annan optisk strålning än själva laserstrålningen, s.k. kollateral strålning,

kan emitteras från urladdningsrör och blixtaggregat i lasersystemet, liksom

sekundär strålning från själva strålmålet. Denna strålning kan vara mycket

intensiv och utgöra en risk i sig. Avskärmning och ögonskydd kan minska

eventuella risker. För att vara säker på att ögonen skyddas på ett godtagbart

sätt bör man även beakta att den kollaterala och den sekundära strålningen

innehåller andra våglängdskomponenter än strålningen från laserkällan.

Beroende på vilket lasersystem som används kan ytterligare andra risker

vara förenade med laserarbetet. Bland dessa märks användning av farliga

kemiska ämnen i lasersystemet, laserreaktionsprodukter, kryogena kylme-

del, förekomst av höga elektriska spänningar och höga kapacitanser för

urladdningsrör samt explosionsrisker. Till detta kommer risken för brand i

exponerat material. För att undvika brand i material i närheten av det expo-

nerade området bör materialet där vara svårantändligt. Om lättantändliga

eller brännbara gaser, t.ex. lustgas, används i närheten av strålmålet bör man

vara särskilt försiktig. Detta gäller även när man använder syrgas eftersom

den underhåller förbränning.

Till 8 §

Detta krav finns beskrivet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systema-

tiskt arbetsmiljöarbete.

Till 9 §

Även om det enligt riskbedömningen beskriven i 7 § inte är san-

nolikt att gränsvärdena för exponering kommer att överskridas, behöver

arbetsgivaren vidta alla rimliga tekniska och organisatoriska åtgärder som

eliminerar eller minskar riskerna vid exponeringen för optisk strålning. Det

kan vara tekniska åtgärder som val av utrustning eller val av arbetsmetod,

och organisatoriska åtgärder som arbetsrotation och minskning av den tid

arbetstagaren exponeras för optisk strålning. Dessa åtgärder tidsätts i hand-

lingsplanen.

Ögonen behöver skyddas mot intensiv exponering för optisk strålning

bl.a. beroende på risken för grå starr. Ett effektivt skydd har tillräcklig op-

tisk dämpning i hela UV- och IR-området. Jämför standarden Ögonskydd

– Filter mot ultraviolett strålning – Fordringar på transmittans (SS-EN 170)

och motsvarande för infraröd strålning (SS-EN 171). Till de optiska och me-

kaniska kriterier som påverkar valet av ögonskydd hör t.ex.:

1. aktuellt våglängdsområde,

2. strålningens intensitet,

3. maximalt tillåten exponering,

AFS 2009:7

25

4. ljustransmission i det synliga våglängdsområdet,

5. krav på synfält och sidoskydd,

6. ögonskyddets mekaniska hållfasthet,

7. komfort och ventilation m.m.

Det är viktigt att se till att personer som efter en gråstarrsoperation saknar

ögonlinser eller bär ersättningslinser som inte absorberar UVA får speciella

ögonskydd.

Ögonskydd bör ha goda optiska egenskaper i det synliga våglängdsom-

rådet. En god ljustransmission gör att den som använder ögonskydd ser bra

i vanlig rumsbelysning och på ett tillfredsställande sätt kan klara sina syn-

uppgifter. För arbeten där strålningen är mycket intensiv i större delen av

det optiska området, inklusive det synliga, behövs ögonskydd som samti-

digt kraftigt sätter ned förmågan att se i normal rumsbelysning. Att då an-

vända elektrooptiska filter kan vara en möjlighet att minska skaderisken och

samtidigt underlätta arbetet. Arbetsmiljöverket har gett ut föreskrifter som

bl.a. berör belysning i arbetsmiljön, Arbetsplatsens utformning. Där anges

flera belysningskriterier som ska vara uppfyllda.

Svetsbågar är den vanligaste orsaken till akut överexponering för UV-

strålning från artificiella strålkällor inom arbetsmiljön. Vid arbete med så-

dana finns alltid risk för hud- eller ögonskador .

För att minska exponeringen för UV-strålning på huden kan man använda

lämplig skyddande klädsel. Tätt bomullstyg är oftast ett effektivt skydd. Det

är speciellt viktigt att skydda händerna eftersom dessa ofta är värst utsatta.

Vissa ämnen kan vara fotosensibiliserande, dvs. förstärka effekterna av

ultraviolett strålning. Arbetstagare som kan komma i kontakt med sådana

ämnen bör informeras om de risker detta kan medföra. Personer som intar

vissa mediciner kan vara extra känsliga för UV-strålning. Om det finns risk

för att en sådan arbetstagare kommer att exponeras för höga UV-doser (spe-

ciellt UVA) är det viktigt att arbetsgivaren informeras om situationen och

vidtar nödvändiga åtgärder.

Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetsmiljöverkets före-

skrifter om Användning av personlig skyddsutrustning och om Utförande

av personlig skyddsutrustning.

Ultraviolett strålning kan genom sin verkan på omgivningen ge upphov

till skaderisker som endast indirekt beror på denna strålning. En sådan risk

är t.ex. att vissa kemiska ämnen bildas till följd av kortvågig UV-strålning;

bl.a. produceras ozon från luftens syre vid t.ex. svetsning. Detta innebär att

även UV-strålning som är helt avskärmad från omgivningen kan medföra

risker. Ett annat exempel på indirekta skaderisker gäller sådana belysnings-

källor, t.ex. lysrör, där UV-strålning omvandlas till synlig strålning genom

fluorescens i lyspulver eller dylikt. Om sådant intensivt ljus innehåller våg-

AFS 2009:7

26

längder i den blå delen av spektrat finns det risk för att tapparna i ögats

näthinna som är känsliga för de blå färgerna skadas, s.k. blåljusskada. Ytter-

ligare en risk är att vissa plastmaterial åldras och bryts ned av UV-strålning.

Det finns exempel på att elektrisk isolation av plast har brutits ned i sådan

omfattning att strömförande delar blottlagts.

Till 10 §

Bestämmelser om skyltning och om begränsningar av tillträdet till

områden där gränsvärdena kan komma att överstigas finns i Arbetsmiljöver-

kets föreskrifter om Skyltar och signaler. Specifik varningsskylt för icke-

koherent strålning saknas. Lämplig skyltning är Fara med tilläggsskylt

”Stark optisk strålning”.

Stark optisk strålning

Till 11 §

När arbetsgivaren gör bedömningar, mätningar eller beräkningar

enl. 6 § görs det i samråd med arbetstagarna eller deras valda representan-

ter såsom skyddsombud. Samrådet kan gälla lämplig arbetsteknik, behov av

personlig skyddsutrustning, symtom som kan vara tecken på skadlig inver-

kan, samt eventuell samverkan mellan arbetets risker och livsstilsfaktorer

som frekvent solbad och solarieanvändning.

Till 12 §

Syftet med läkarundersökningen är att

1. förebygga skador,

2. konstatera om någon skadat sig genom exponering för artificiell optisk

strålning,

3. förhindra att en skada förvärras.

Syftet kan uppnås genom förebyggande åtgärder i arbetsmiljön och

genom medicinsk utredning och medicinskt omhändertagande av den som

exponerats eller skadats.

Läkarundersökningen kan dessutom ha en pedagogisk funktion genom

att riskerna i arbetsmiljön blir tydliga och genom att den undersökte blir

medveten om vilka symptom som kan motivera en förnyad läkarundersök-

ning.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet

innehåller bl.a. regler och råd om

AFS 2009:7

27

1. hur man undviker att olika faktorer i arbetsmiljön, inklusive optisk

strålning, ger upphov till hälsostörningar,

2. när det är lämpligt att, eller när det ställs krav på att, genomföra medi-

cinska kontroller av arbetsmiljöskäl,

3. när och hur man utför läkarundersökningar och andra medicinska kon-

troller,

4. hur man hanterar resultaten av kontrollerna.

Som framgår av föreskrifterna ger optisk strålning främst skador på

ögon och hud. Vid risk för ögonskador kan läkare med specialistkompetens

i ögonsjukdomar behöva anlitas. Det ställs inga specificerade krav på hur

medicinska kontroller bör genomföras vid arbete som medfört exponering

för optisk strålning.

Till 13 §

Med läkares bedömning avses främst om läkaren funnit tecken

på att en arbetstagare skadats av arbetsmiljön. Detta har även betydelse för

möjligheterna att förebygga ytterligare skador.

För att en läkare ska kunna lämna ut uppgifter om resultatet av en läkar-

undersökning av en enskild person krävs den undersöktes samtycke enligt

sekretesslagen eller lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens

område. Om patienten medger detta kan läkaren lämna ut de hälsouppgifter

som medgivandet gäller. Det finns som regel inga skäl för arbetsgivaren att

efterfråga andra hälsouppgifter än de som har relevans för de risker som

kan uppstå genom optisk strålning i arbetsmiljön eller för behoven av ar-

betsanpassning och rehabilitering vid sådant arbete.

Till 14 §

Föreskrifter om utformning, klassificering och märkning av laser

finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar. Kraven på utform-

ning, klassificering och märkning av lasrar enligt denna paragraf ansluter

sig till Svensk standard SS-EN 60825. Avsikten med klassning och märkning

av laser är att användaren ska kunna ta reda på vilken typ av skaderisker

som finns vid arbete med en viss laser. De eventuella riskerna i laserarbe-

tet bör ringas in på ett så tidigt stadium som möjligt. Det kan därvid räcka

med att konstatera att den aktuella lasern är av sådan art att den inte medför

några risker i arbetsmiljön. Mätning av laserstrålningen kan behövas för att

komplettera beräkningarna, t.ex. då dokumentation om lasern saknas eller

är bristfällig, eller då laserns används på ett sådant sätt att beräkningar är

svåra att göra.

Arbete med laser i laserklass upp till 3A innebär normalt ingen eller låg

risk för strålskador. De naturliga skyddsmekanismerna (blinkreflex o.dyl.)

utgör då ett skydd. Om strålningssamlande optik används i kombination

AFS 2009:7

28

med laser kan dock strålningstätheten för laserstrålningen bli så hög att det

finns risk för att maximal tillåten exponering överskrids innan blinkreflexen

hinner utlösas. Vid arbete med laser som innebär att blinkreflexen under-

trycks (t.ex. vid inriktning av riktlaser i anläggningsarbete) kan skyddsglas-

ögon för den aktuella våglängden behövas för att eliminera risken för ögon-

skador till följd av laserstrålningen.

Sammantaget innebär arbete med laser specifika risker och därmed kun-

skapsbehov. Kraven på utbildning för arbetsuppgifterna beskrivs i detalj i

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Till 15 §

För att det inte ska råda oklarhet om vem som utsetts att övervaka

lasersäkerheten på arbetsplatsen behöver detta dokumenteras skriftligt, t.ex.

i en befattningsbeskrivning. Övriga berörda arbetstagare bör informeras om

vem som utsetts. Dessa krav beskrivs i detalj i Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det är lämpligt att kompetensen hos den som utses för uppgiften motive-

ras, t.ex. tidigare erfarenhet av lasersäkerhet och genomgången utbildning.

Kurser om lasersäkerhet arrangeras regelbundet av bl.a. SP Sveriges Teknis-

ka Forskningsinstitut och av privata aktörer.

Till 16 §

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter Skyltar och signaler finns bestäm-

melser om skyltning inom riskområden där gränsvärdena kan komma att

överstigas. Nedanstående varningsskylt anger risk eller fara i samband med

laserstrålning.

Till 17 §

De risker med laserstrålning som laserarbetet medför kan reduce-

ras genom såväl tekniska som administrativa åtgärder. Exempel på tekniska

åtgärder är strålstopp för att avsluta strålgången, inkapsling av strålgång-

en, säkerhetsströmbrytare, avskärmning och avspärrning av riskområdet.

Exempel på administrativa åtgärder är kontroll av kompetensen hos opera-

törer och personal som utför arbete inom riskområdet och regler för tillträde

till detta.

Till 18 §

Laserskyddsglasögonen erbjuder ett tillfredsställande skydd en-

dast om de är avsedda för den aktuella lasertypen, dvs. har tillräcklig optisk

AFS 2009:7

29

dämpning i det aktuella våglängdsområdet. Till de optiska och mekaniska

kriterier som påverkar valet av skyddsglasögon hör t.ex.:

1. aktuell(a) laservåglängd(er),

2. laserstrålningens intensitet,

3. maximalt tillåten exponering,

4. skyddsglasets optiska täthet,

5. ljustransmission vid andra våglängder,

6. krav på synfältet och sidoskydd,

7. laserskyddsglasögonens strålningstålighet,

8. laserskyddsglasögonens mekaniska hållfasthet,

9. komfort och ventilation, m.m.

Det är viktigt att laserskyddsglasögonen har goda optiska egenska-

per också vid andra våglängder än de aktuella laservåglängderna. En god

ljustransmission gör att den som använder skyddsglasögonen ser bra i van-

lig rumsbelysning, och på ett tillfredsställande sätt kan klara synuppgifter-

na. Ögonen kan även behöva skyddas mot annan strålning än laserstrålning,

se 7 § med kommentarer.

Bestämmelser om hur personlig skyddsutrustning ska vara utförd finns

i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Utförande av personlig skyddsutrust-

ning.

AFS 2009:7

31

BILAGA I

Icke-koherent optisk strålning

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler.

Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör

jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och

motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.

Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.

a)

t

0

eff

H

=

∫ ∫

=

λ

nm

400

=

λ

nm

180

t

d

d

)

(

S

)

t

,

(

E

.

.

.

λ

λ

λ λ

(H

eff

är endast relevant i området 180-400 nm)

b)

H

UVA

=

t

0

λ = 400 nm

λ = 315 nm

(

λ, t) . dλ . dt

∫ ∫

E

λ

(H

UVA

är endast relevant i området 315-400 nm)

c, d)

L

B

=

L

λ

(λ) . B(λ) . dλ

λ = 700 nm

λ = 300 nm

∫

(L

B

är endast relevant i området 300-700 nm)

e, f)

∫

700 nm

B

λ

d

)

λ

(

B

)

λ

λ

(

E

E

=

λ

= 300 nm

λ

.

.

=

(E

B

är endast relevant i området 300-700 nm)

g-l)

L

R

=

L

λ

R

d

λ

.

(

λ)

λ

2

λ

1

∫

.

(

λ)

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ

1

och λ

2

)

m, n)

∫

⋅

=

=

λ

=

λ

λ

nm

3000

nm

780

IR

d

λ

)

(

λ

E

E

(E

IR

är endast relevant i området 780-3 000 nm)

o)

∫ ∫

⋅

⋅

=

=

λ

=

λ

λ

t

0

nm

3000

nm

380

skin

dt

d

λ

)

t

,

(

λ

E

H

(H

skin

är endast relevant i området 380-3 000 nm)

För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av

a)

E

eff

=

∑

E

λ

· S(

λ) · ∆λ

λ = 400 nm

λ = 180 nm

och H

eff

¼ E

eff

· Δt

b)

E

UVA

=

∑

E

λ

·

∆λ

λ = 400 nm

λ = 315 nm

och H

UVA

¼ E

UVA

· Δt

c, d)

λ

λ)

(

B

L

L

nm

700

nm

300

B

=

=

=

λ

∑

λ

∆λ

.

.

e, f)

∑

λ

λ

λ

)

(

B

E

E

nm

700

nm

300

B

.

.

=

=

=

λ

λ ∆

g-l)

L

R

=

λ

2

λ

1

. R(

λ) . ∆λ

L

λ

∑

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ

1

och λ

2

)

m, n)

λ

∆

E

E

nm

3 000

nm

780

IR

.

=

=

=

∑

λ

λ

λ

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/45

de värden som anges i de följande tabellerna:

AFS 2009:7

32

o)

E

skin

=

∑

E

λ

·

∆λ

λ = 3 000 nm

λ = 380 nm

och H

skin

¼ E

skin

· Δt

Anmärkningar:

Eλ (λ, t), Eλ spektral irradians eller spektral effekttäthet:effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet,

uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W m

-2

nm

-1

]; värdena på Eλ (λ, t) och E

λ

kommer från

mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.

E

eff

effektiv irradians (UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180 nm och 400 nm

spektralt viktat med S (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m

-2

].

H

strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m

-2

].

H

eff

effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S (λ), uttryckt i joule per

kvadratmeter [J m

- 2

].

E

UVA

total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA‑våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i watt per

kvadratmeter [W m

-2

].

H

UVA

strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA‑våglängds-

området 315 nm och 400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m

-2

].

S (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av

våglängden (tabell 1.2) [dimensionslös].

t, Δt

tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s].

λ

våglängd: uttryckt i nanometer [nm].

Δ λ

bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen.

Lλ (λ), L

λ

spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W m

- 2

sr

–

1

nm

-

1

].

R (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och

IRA‑strålning är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].

L

R

effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R (λ), uttryckt i watt per

kvadratmeter per steradian [W m

- 2

sr

–

1

].

B (λ)

spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är

beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].

L

B

effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per

steradian [W m

- 2

sr

–

1

].

E

B

effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter

[W m

- 2

].

E

IR

total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm och

3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m

-2

].

E

skin

total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet

380 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m

2

].

H

skin

strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsom-

rådet 380 nm och 3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter (J m

-2

).

α

infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer

(mrad). En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan.

L 114/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.4.2006

BILAGA I

Icke-koherent optisk strålning

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler.

Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör

jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och

motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.

Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.

a)

t

0

eff

H

=

∫ ∫

=

λ

nm

400

=

λ

nm

180

t

d

d

)

(

S

)

t

,

(

E

.

.

.

λ

λ

λ λ

(H

eff

är endast relevant i området 180-400 nm)

b)

H

UVA

=

t

0

λ = 400 nm

λ = 315 nm

(

λ, t) . dλ . dt

∫ ∫

E

λ

(H

UVA

är endast relevant i området 315-400 nm)

c, d)

L

B

=

L

λ

(λ) . B(λ) . dλ

λ = 700 nm

λ = 300 nm

∫

(L

B

är endast relevant i området 300-700 nm)

e, f)

∫

700 nm

B

λ

d

)

λ

(

B

)

λ

λ

(

E

E

=

λ

= 300 nm

λ

.

.

=

(E

B

är endast relevant i området 300-700 nm)

g-l)

L

R

=

L

λ

R

d

λ

.

(

λ)

λ

2

λ

1

∫

.

(

λ)

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ

1

och λ

2

)

m, n)

∫

⋅

=

=

λ

=

λ

λ

nm

3000

nm

780

IR

d

λ

)

(

λ

E

E

(E

IR

är endast relevant i området 780-3 000 nm)

o)

∫ ∫

⋅

⋅

=

=

λ

=

λ

λ

t

0

nm

3000

nm

380

skin

dt

d

λ

)

t

,

(

λ

E

H

(H

skin

är endast relevant i området 380-3 000 nm)

För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av

a)

E

eff

=

∑

E

λ

· S(

λ) · ∆λ

λ = 400 nm

λ = 180 nm

och H

eff

¼ E

eff

· Δt

b)

E

UVA

=

∑

E

λ

·

∆λ

λ = 400 nm

λ = 315 nm

och H

UVA

¼ E

UVA

· Δt

c, d)

λ

λ)

(

B

L

L

nm

700

nm

300

B

=

=

=

λ

∑

λ

∆λ

.

.

e, f)

∑

λ

λ

λ

)

(

B

E

E

nm

700

nm

300

B

.

.

=

=

=

λ

λ ∆

g-l)

L

R

=

λ

2

λ

1

. R(

λ) . ∆λ

L

λ

∑

(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ

1

och λ

2

)

m, n)

λ

∆

E

E

nm

3 000

nm

780

IR

.

=

=

=

∑

λ

λ

λ

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/45

de värden som anges i de följande tabellerna:

AFS 2009:7

33

Tabell

1.

1

Gränsvärden

för

exponer

ing

för

icke-k

oherent

optisk

strålning

Index

Våg

längd

inm

Gränsvärde

för

exponer

ing

(EL

V)

Enhet

Anmärkning

Kroppsdel

Risk

a.

180-400

(UV

A,

UVB

och

UV

C)

H

eff

=

30

8

timmar

per

dag

[J

m

-2

]

ögahor

nhinna

indhinna

ins

hud

fotok

eratit

konjunktivit

katarakt

ogenes

er

ytem

elast

os

hudcancer

b.

31

5-400

(UV

A)

H

UV

A

=

10

4

8

timmar

per

dag

[J

m

-2

]

öga

lins

katarakt

ogenes

c.

300-700

(Blått

ljus)

se

not

1

L

B

¼

10

6

t

för

t

≤

10

000

s

L

B

:[W

m

-2

sr

-1

]

t:

[sekunder]

för

α

≥

11

mrad

öga

näthinna

fotor

etinit

d.

300-700

(Blått

ljus)

se

not

1

L

B

=

100

för

t

>

10

000

s

[W

m

-2

sr

-1

]

e.

300-700

(Blått

ljus)

se

not

1

E

B

¼

100

t

för

t

≤

10

000

s

E

B

:[W

m

-2

]

t:

[sekunder]

för

α

<

11

mrad

se

not

2

f.

300-700

(Blått

ljus)

se

not

1

E

B

=

0,01

t

>10

000

s

[W

m

-2

]

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/47

AFS 2009:7

34

Index

Våg

längd

inm

Gränsvärde

för

exponer

ing

(EL

V)

Enhet

Anmärkning

Kroppsdel

Risk

g.

380-1

400

(Synligt

och

IRA)

L

R

¼

2,8

·10

7

C

α

för

t

>1

0

s

[W

m

-2

sr

-1

]

C

α

=

1,7

för

α

≤

1,7

mrad

C

α

=

α

för

1,7

≤

α

≤

100

mrad

C

α

=

100

för

α

>

100

mrad

λ

1

=

380;

λ

2

=

1

400

öga

näthinna

brännskada

på

näthinnan

h.

380-1

400

(Synligt

och

IRA)

L

R

¼

5

·10

7

C

α

t

0,25

för

10

μs

≤

t

≤

10

s

L

R

:[W

m

-2

sr

-1

]

t:

[sekunder]

i.

380-1

400

(Synligt

och

IRA)

L

R

¼

8,89

·10

8

C

α

för

t

<1

0

μs

[W

m

-2

sr

-1

]

j.

780-1

400

(IRA)

L

R

¼

6

·10

6

C

α

för

t

>

10

s

[W

m

-2

sr

-1

]

C

α

=

11

för

α

≤

11

mrad

C

α

=

α

för

11

≤

α

≤

100

mrad

C

α

=

100

för

α

>

100

mrad

(synf

ält

:1

1

mrad)

λ

1

=

780;

λ

2

=

1

400

öga

näthinna

brännskada

på

näthinna

k.

780-1

400

(IRA)

L

R

¼

5

·10

7

C

α

t

0,25

för

10

μs

≤

t

≤

10

s

L

R

:[W

m

-2

sr

-1

]

t:

[sekunder]

l.

780-1

400

(IRA)

L

R

¼

8,89

·10

8

C

α

för

t

<

10

μs

[W

m

-2

sr

-1

]

m.

780-3

000

(IRA

och

IRB)

E

IR

=

18

000

t

-0,75

för

t

≤

1

000

s

E:

[W

m

-2

]

t:

[sekunder]

öga

hor

nhinna

lins

brännskada

på

hor

nhinnan

katarakt

n.

780-3

000

(IRA

och

IRB)

E

IR

=

100

för

t

>

1

000

s

[W

m

-2

]

L 114/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.4.2006

AFS 2009:7

35

Index

Våg

längd

inm

Gränsvärde

för

exponer

ing

(EL

V)

Enhet

Anmärkning

Kroppsdel

Risk

o.

380-3

000

(Synligt,

IRA

oc

h

IRB)

H

skin

=

20

000

t

0,25

för

t

<

10

s

H:

[J

m

-2

]

t:

[sekunder]

hud

brännskada

Not

1:

Området

300-700

nm

täck

er

delar

av

UVB-strålning,

all

UV

A-strålning

och

mer

par

ten

av

synlig

strålning.

Den

associerade

skadan

kallas

emeller

tid

i

allmänhet

”blåljussk

ada

”.

Blåljus

i

egentlig

mening

täck

er

bara

unge

fär

området

400-490

nm.

Not

2:

För

stadig

fixer

ing

av

my

cket

små

källor

med

en

inf

allsvinkel

på

<

11

mrad,

kan

L

B

konver

teras

till

E

B

.Detta

är

nor

malt

bara

tillämplig

tf

ör

of

talmologiska

instr

ument

eller

ett

stabiliserat

öga

under

anestesi.

Den

maximala

tid

ögat

kan

stir

ra

beräknas

genom:

t

max

=

100/E

B

med

E

B

uttr

yc

kt

iW

m

-2

.På

gr

und

av

ögonrörelser

under

nor

mala

synuppgif

ter

överstiger

denna

inte

100

s.

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/49

AFS 2009:7

36

Tabell 1.2

S (λ) [dimensionslös], 180 nm-400 nm

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

λ i nm

S (λ)

180

0,0120

228

0,1737

276

0,9434

324

0,000520

372

0,000086

181

0,0126

229

0,1819

277

0,9272

325

0,000500

373

0,000083

182

0,0132

230

0,1900

278

0,9112

326

0,000479

374

0,000080

183

0,0138

231

0,1995

279

0,8954

327

0,000459

375

0,000077

184

0,0144

232

0,2089

280

0,8800

328

0,000440

376

0,000074

185

0,0151

233

0,2188

281

0,8568

329

0,000425

377

0,000072

186

0,0158

234

0,2292

282

0,8342

330

0,000410

378

0,000069

187

0,0166

235

0,2400

283

0,8122

331

0,000396

379

0,000066

188

0,0173

236

0,2510

284

0,7908

332

0,000383

380

0,000064

189

0,0181

237

0,2624

285

0,7700

333

0,000370

381

0,000062

190

0,0190

238

0,2744

286

0,7420

334

0,000355

382

0,000059

191

0,0199

239

0,2869

287

0,7151

335

0,000340

383

0,000057

192

0,0208

240

0,3000

288

0,6891

336

0,000327

384

0,000055

193

0,0218

241

0,3111

289

0,6641

337

0,000315

385

0,000053

194

0,0228

242

0,3227

290

0,6400

338

0,000303

386

0,000051

195

0,0239

243

0,3347

291

0,6186

339

0,000291

387

0,000049

196

0,0250

244

0,3471

292

0,5980

340

0,000280

388

0,000047

197

0,0262

245

0,3600

293

0,5780

341

0,000271

389

0,000046

198

0,0274

246

0,3730

294

0,5587

342

0,000263

390

0,000044

199

0,0287

247

0,3865

295

0,5400

343

0,000255

391

0,000042

200

0,0300

248

0,4005

296

0,4984

344

0,000248

392

0,000041

201

0,0334

249

0,4150

297

0,4600

345

0,000240

393

0,000039

202

0,0371

250

0,4300

298

0,3989

346

0,000231

394

0,000037

203

0,0412

251

0,4465

299

0,3459

347

0,000223

395

0,000036

204

0,0459

252

0,4637

300

0,3000

348

0,000215

396

0,000035

205

0,0510

253

0,4815

301

0,2210

349

0,000207

397

0,000033

206

0,0551

254

0,5000

302

0,1629

350

0,000200

398

0,000032

207

0,0595

255

0,5200

303

0,1200

351

0,000191

399

0,000031

208

0,0643

256

0,5437

304

0,0849

352

0,000183

400

0,000030

209

0,0694

257

0,5685

305

0,0600

353

0,000175

210

0,0750

258

0,5945

306

0,0454

354

0,000167

211

0,0786

259

0,6216

307

0,0344

355

0,000160

212

0,0824

260

0,6500

308

0,0260

356

0,000153

213

0,0864

261

0,6792

309

0,0197

357

0,000147

214

0,0906

262

0,7098

310

0,0150

358

0,000141

215

0,0950

263

0,7417

311

0,0111

359

0,000136

216

0,0995

264

0,7751

312

0,0081

360

0,000130

217

0,1043

265

0,8100

313

0,0060

361

0,000126

218

0,1093

266

0,8449

314

0,0042

362

0,000122

219

0,1145

267

0,8812

315

0,0030

363

0,000118

220

0,1200

268

0,9192

316

0,0024

364

0,000114

221

0,1257

269

0,9587

317

0,0020

365

0,000110

222

0,1316

270

1,0000

318

0,0016

366

0,000106

223

0,1378

271

0,9919

319

0,0012

367

0,000103

224

0,1444

272

0,9838

320

0,0010

368

0,000099

225

0,1500

273

0,9758

321

0,000819

369

0,000096

226

0,1583

274

0,9679

322

0,000670

370

0,000093

227

0,1658

275

0,9600

323

0,000540

371

0,000090

L 114/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.4.2006

AFS 2009:7

37

Tabell 1.3

B (λ), R (λ) [dimensionslös], 380 nm-1 400 nm

λ i nm

B (λ)

R (λ)

300 ≤ λ < 380

0,01

–

380

0,01

0,1

385

0,013

0,13

390

0,025

0,25

395

0,05

0,5

400

0,1

1

405

0,2

2

410

0,4

4

415

0,8

8

420

0,9

9

425

0,95

9,5

430

0,98

9,8

435

1

10

440

1

10

445

0,97

9,7

450

0,94

9,4

455

0,9

9

460

0,8

8

465

0,7

7

470

0,62

6,2

475

0,55

5,5

480

0,45

4,5

485

0,32

3,2

490

0,22

2,2

495

0,16

1,6

500

0,1

1

500 < λ ≤ 600

10

0,02·(450-λ)

1

600 < λ ≤ 700

0,001

1

700 < λ ≤ 1 050

–

10

0,002·(700- λ)

1 050 < λ ≤ 1 150

–

0,2

1 150 < λ ≤ 1 200

–

0,2· 10

0,02·(1 150- λ)

1 200 < λ ≤1 400

–

0,02

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/51

AFS 2009:7

39

BILAGA II

Optisk strålning från laser

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler.

Vilka formler som skall användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan

och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 2.2-2.4. Mer än ett

värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara tillämpligt för en given källa för optisk

strålning från laser.

Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 2.2-2.4 anges i tabell 2.5 och korrigeringar för upprepad

exponering anges i tabell 2.6.

E =

dP

[W m

-2

]

dA

H =

∫

E(t) · dt [J m

-2

]

t

0

Anmärkningar:

dP

effekt: uttryckt i watt [W].

dA

yta: uttryckt i kvadratmeter [m

2

].

E (t), E irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i

watt per kvadratmeter [W m

–

2

]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av

tillverkaren av utrustningen.

H

strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m

–

2

].

t

tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s].

λ

våglängd: uttryckt i nanometer [nm].

γ

begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].

γ

m

synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].

α

infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad].

begränsande apertur: cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas.

G

integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per

ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J m

-2

sr

-1

].

L 114/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.4.2006

AFS 2009:7

40

Tabell 2.1

Strålningsrisker

Våglängd [nm]

γ

Strålnings-

område

Påverkat organ

Risk

Tabell över gränsvärden

för exponering

180-400

UV

öga

fotokemisk skada och termisk

skada

2.2, 2.3

180-400

UV

hud

erytem

2.4

400-700

synligt

öga

skada på näthinnan

2.2

400-600

synligt

öga

fotokemisk skada

2.3

400-700

synligt

hud

termisk skada

2.4

700-1 400

IRA

öga

termisk skada

2.2, 2.3

700-1 400

IRA

hud

termisk skada

2.4

1 400-2 600

IRB

öga

termisk skada

2.2

2 600-10

6

IRC

öga

termisk skada

2.2

1 400-10

6

IRB, IRC

öga

termisk skada

2.3

1 400-10

6

IRB, IRC

hud

termisk skada

2.4

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/53

AFS 2009:7

41

Ta

be

ll

2.

2

G

rä

ns

vä

rd

en

fö

r

la

se

re

xp

on

er

in

g

av

ög

at

-K

or

te

xp

on

er

in

gs

ti

d

<

10

s

D

ur

at

io

n

[s

]

V

åg

lä

ng

d

a

[n

m

]

Ape

rtu

r

10

-1

3

-1

0

-1

1

10

-1

1

-1

0

-9

10

-9

-1

0

-7

10

-7

-1

,8

1

0

-5

1,

8

1

0

-5

-5

1

0

-5

5

1

0

-5

-1

0

-3

10

-3

–

10¹

U V

C

18

0–

28

0

28

0–

30

2

H

=

30

[J

m

-2

]

30

3

H

=

40

[J

m

-2

]

om

t<

2,

6

·1

0

-9

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

4

H

=

60

[J

m

-2

]

om

t<

1,

3

·1

0

-8

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

5

H

=

10

0

[J

m

-2

]

om

t<

1,

0

·1

0

-7

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

6

H

=

16

0

[J

m

-2

]

om

t<

6,

7

·1

0

-7

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

7

H

=

25

0

[J

m

-2

]

om

t<

4,

0

·1

0

-6

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

8

H

=

40

0

[J

m

-2

]

om

t<

2,

6

·1

0

-5

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

30

9

H

=

63

0

[J

m

-2

]

om

t<

1,

6

·1

0

-4

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

31

0

H

=

10³[J

m

-2

]

om

t<

1,

0

·1

0

-3

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

31

1

H

=

1,

6

·1

0³[J

m

-2

]

om

t<

6,

7

·1

0

-3

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

31

2

H

=

2,

5

·1

0³[J

m

-2

]

om

t<

4,

0

·1

0

-2

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

31

3

H

=

4,

0

·1

0³[J

m

-2

]

om

t<

2,

6

·1

0

-1

så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

U

V

B

31

4

H

=

6,

3

·1

0³[J

m

-2

]

om

t<

1,

6

·1

0⁰så

är

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

],

se

no

t

d

U

V

A

31

5-

40

0

1m

mfö

rt

<0

,3

s;1

,5

·t

0,3

75

för

0,3

<t

<1

0s

E

=

3

1

0¹⁰[

W

m

-2

]

Se

no

t

c

H

=

5,

6

·1

0³t

0,

25

[J

m

-2

]

40

0-

70

0

H

=

1,

5

·1

0

-4

C

E

[J

m

-2

]

H

=

2,

7

·1

0⁴t

0,

75

C

E

[J

m

-2

]

H

=

5

·1

0

-3

C

E

[J

m

-2

]

H

=

18

·t

0,

75

C

E

[J

m

-2

]

70

0-

1

05

0

H

=

1,

5

·1

0

-4

C

A

C

E

[J

m

-2

]

H

=2

,7

·1

0⁴t

0,

75

C

A

C

E

[J

m

-2

]

H

=

5

·1

0

-3

C

A

C

E

[J

m

-2

]

H

=

18

·t

0,

75

C

A

C

E

[J

m

-2

]

Sy

nl

ig

t

oc

h

IR

A

1

05

0-

1

40

0

7m

m

H

=

1,

5

·1

0

-3

C

C

C

E

[J

m

-2

]

H

=2

,7

·1

0⁵t

0,

75

C

C

C

E

[J

m

-2

]

H

=

5

·1

0

-2

C

C

C

E

[J

m

-2

]

H

=

90

·t

0,

75

C

C

C

E

[J

m

-2

]

1

40

0-

1

50

0

E

=

10¹²[W

m

-2

]

Se

no

t

c

H

=

10³[J

m

-2

]

H

=5

,6

·1

0³·t

0,

25

[J

m

-2

]

1

50

0-

1

80

0

E

=

10¹³[W

m

-2

]

Se

no

t

c

H

=

10⁴[J

m

-2

]

1

80

0-

2

60

0

E

=

10¹²[W

m

-2

]

Se

no

t

c

H

=

10³[J

m

-2

]

H

=5

,6

·1

0³·t

0,

25

[J

m

-2

]

IR

B

oc

h

IR

C

2

60

0-

10⁶

Se

not

b

E =

10¹¹[W

m

-2

]

Se

no

t

c

H

=1

00

[J

m

-2

]

H

=

5,

6

·1

0³·t

0,

25

[J

m

-2

]

a

O

m

la

se

rn

s

vå

gl

än

gd

om

fa

tt

as

av

tv

å

gr

än

sv

är

d

en

sk

al

ld

et

m

es

tr

es

tr

ik

ti

va

ti

llä

m

pa

s.

b

O

m

1

40

0





<

10⁵nm

:a

pe

rt

ur

d

ia

m

et

er

=

1

m

m

fö

r

t

0,

3

s

oc

h

1,

5

t

0,

37

5

m

m

fö

r

0,

3

s

<

t<

10

s;

om

10⁵



<

10⁶nm

:a

pe

rt

ur

d

ia

m

et

er

=

11

m

m

.

c

På

gr

un

d

av

br

is

ta

nd

e

da

ta

fö

r

d

es

sa

pu

ls

lä

ng

d

er

re

ko

m

m

en

d

er

ar

IC

N

IR

P

an

vä

nd

ni

ng

av

1

ns

so

m

gr

än

sv

är

d

e

fö

r

ir

ra

d

ia

ns

.

d

T

ab

el

le

n

ge

r

vä

rd

en

fö

r

en

st

ak

a

la

se

rp

ul

se

r.

O

m

la

se

rp

ul

se

rn

a

är

fl

er

a,

m

ås

te

la

se

rp

ul

sd

ur

at

io

ne

n

fö

r

pu

ls

er

in

om

et

ti

nt

er

va

ll

T

m

in

(f

ör

te

ck

ni

ng

it

ab

el

l2

.6

)l

äg

ga

s

ih

op

oc

h

d

et

re

su

lt

er

an

d

e

ti

d

sv

är

d

et

fy

lla

s

if

ör

ti

fo

rm

el

n:

5,

6

·1

0³t

0,

25

.

AFS 2009:7

42

Ta

be

ll

2.

3

G

rä

ns

vä

rd

en

fö

r

la

se

re

xp

on

er

in

g

av

ög

at

-L

ån

g

ex

po

ne

ri

ng

st

id



10

s

D

ur

at

io

n

[s

]

V

åg

lä

ng

d

a

[n

m

]

Ape

rtu

r

10¹-1

0²10

2

-1

0⁴10

4

-3

·1

0⁴

U V

C

18

0−

28

0

28

0−

30

2

H

=

30

[J

m

-2

]

30

3

H

=

40

[J

m

-2

]

30

4

H

=

60

[J

m

-2

]

30

5

H

=

10

0

[J

m

-2

]

30

6

H

=

16

0

[J

m

-2

]

30

7

H

=

25

0

[J

m

-2

]

30

8

H

=

40

0

[J

m

-2

]

30

9

H

=

63

0

[J

m

-2

]

31

0

H

=

1,

0

·^{10 3}[J

m

-2

]

31

1

H

=

1,

6

·^{10 3}[J

m

-2

]

31

2

H

=

2,

5

·^{10 3}[J

m

-2

]

31

3

H

=

4,

0

·^{10 3}[J

m

-2

]

U

V

B

31

4

H

=

6,

3

·¹⁰

³

[J m

-2

]

U

V

A

31

5-

40

0

3,5

mm

H

=

10⁴[J

m

-2

]

40

0-

60

0

Fo

to

ke

m

is

k

b

sk

ad

a

på

nä

th

in

na

n

H

=

10

0

C

B

[J

m

-2

]

(

=

11

m

ra

d

)

d

E

=

1

C

B

[W

m

-2

];

(

=

1,

1

t

0,

5

m

ra

d

)

d

E

=

1

C

B

[W

m

-2

]

(

=

11

0

m

ra

d

)

d

Syn

lig

t

400

–7

00

40

0-

70

0

T

er

m

is

k

b

sk

ad

a

på

nä

th

in

na

n

7m

m

om



<

1,

5

m

ra

d

så

är

E

=

10

[W

m

-2

]

om



>

1,

5

m

ra

d

oc

h

t

T²så

är

H

=

18

C

E

t

0,

75

[J

m

-2

]

om



>

1,

5

m

ra

d

oc

h

t>

T²så

är

E

=

18

C

E

T

2-

0,

25

[W

m

-2

]

IR

A

70

0-

1

40

0

om



<

1,

5

m

ra

d

så

är

E

=

10

C

A

C

C

[W

m

-2

]

om



>

1,

5

m

ra

d

oc

h

t

T²så

är

H

=

18

C

A

C

C

C

E

t

0,

75

[J

m

-2

]

om



>

1,

5

m

ra

d

oc

h

t>

T²så

är

E

=

18

C

A

C

C

C

E

T

2-

0,

25

[W

m

-2

](

få

r

in

te

öv

er

st

ig

a

1

00

0

W

m

-2

)

IR

B

oc

h

IR

C

1

40

0-

10⁶

Se

c

E =

1

00

0

[W

m

-2

]

AFS 2009:7

43

a

O

m

vå

gl

än

gd

en

el

le

r

nå

go

ta

nn

at

vi

llk

or

fö

r

la

se

rn

om

fa

tt

as

av

tv

å

gr

än

sv

är

d

en

sk

al

ld

et

m

es

tr

es

tr

ik

ti

va

ti

llä

m

pa

s.

b

Fö

r

sm

å

kä

llo

r

m

ed

en

in

fa

lls

vi

nk

el

på

hö

gs

t1

,5

m

ra

d

m

in

sk

as

d

e

d

ub

bl

a

gr

än

sv

är

d

en

a

E

fö

r

sy

nl

ig

st

rå

ln

in

g

på

40

0

nm

−6

00

nm

til

ld

e

te

rm

is

ka

gr

än

sv

är

d

en

a

fö

r

10

s

t<

T¹

oc h

til

ld

e

fo

to

ke

m

is

ka

gr

än

sv

är

de

na

fö

r

lä

ng

re

tid

sp

er

io

de

r.

Fö

r

T¹oc

h

T²se

ta

be

ll

2.

5.

G

rä

ns

vä

rd

et

fö

r

fo

to

ke

m

is

ka

sk

ad

or

på

nä

th

in

na

n

ka

n

oc

ks

å

ut

tr

yc

ka

s

so

m

ti

d

si

nt

eg

re

ra

d

ra

d

ia

ns

G

=

10

6

C

B

[J

m

-2

sr

-1

]f

ör

t>

10

s

u

p

p

ti

ll

t=

10

00

0

s

oc

h

L

=

10

0

C

B

[W

m

-2

sr

-1

]f

ör

t>

10

00

0

s.

Fö

r

m

ät

ni

ng

en

av

G

oc

h

L

sk

al

l

m

an

vä

nd

as

so

m

ge

no

m

sn

it

tl

ig

ts

yn

fä

lt

.D

en

of

fi

ci

el

la

gr

än

se

n

m

el

la

n

sy

nl

ig

tl

ju

s

oc

h

in

fr

ar

öd

st

rå

ln

in

g

är

78

0

nm

en

lig

tC

IE

:s

d

ef

in

it

io

n.

K

ol

u

m

ne

n

m

ed

be

te

ck

ni

ng

ar

på

vå

gl

än

gd

sb

an

d

är

en

d

as

ta

vs

ed

d

fö

r

at

tg

e

an

vä

nd

ar

en

en

bä

tt

re

öv

er

bl

ic

k.

(B

et

ec

kn

in

ge

n

G

an

vä

nd

s

av

C

E

N

;b

et

ec

kn

in

ge

n

L

t

an

vä

nd

s

av

C

IE

;b

et

ec

kn

in

ge

n

L

P

an

vä

nd

s

av

IE

C

oc

h

C

E

N

E

L

E

C

.)

c

Fö

r

vå

gl

än

gd

en

1

40

0−

10⁵nm

:a

pe

rt

ur

d

ia

m

et

er

=

3,

5

m

m

;f

ör

vå

gl

än

gd

en

10⁵−1

0⁶nm

:a

pe

rt

ur

d

ia

m

et

er

=

11

m

m

.

d

Fö

r

m

ät

ni

ng

av

vä

rd

et

fö

r

ex

po

ne

ri

ng

sk

al

l

d

ef

in

ie

ra

s

på

fö

lja

nd

e

sä

tt

:O

m



(e

n

kä

lla

s

in

fa

lls

vi

nk

el

)>



(b

eg

rä

ns

an

d

e

ko

nv

in

ke

l,

an

ge

s

in

om

pa

re

nt

es

im

ot

sv

ar

an

d

e

ko

lu

m

n)

så

bö

r

m

ät

ni

ng

ss

yn

fä

lt

et



m

ge

s

vä

rd

et

på

.

(O

m

et

ts

tö

rr

e

m

ät

ni

ng

ss

yn

fä

lt

an

vä

nd

s

ko

m

m

er

då

ri

sk

en

at

tö

ve

rs

ka

tt

as

.)

O

m



<



sk

al

ls

yn

fä

lt

et



m

va

ra

ti

llr

äc

kl

ig

ts

to

rt

fö

r

at

tf

ul

ls

tä

nd

ig

ti

nn

es

lu

ta

kä

lla

n

m

en

be

gr

än

sa

s

in

te

fö

r

öv

ri

gt

oc

h

få

r

va

ra

st

ör

re

än

.

AFS 2009:7

44

Ta

be

ll

2.

4

G

rä

ns

vä

rd

en

fö

r

la

se

re

xp

on

er

in

g

av

hu

d

D

ur

at

io

n

[s

]

V

åg

lä

ng

d

a

[n

m

]

Ape

rtu

r

<

10

-9

10

-9

-1

0

-7

10

-7

-1

0

-3

10

-3

-1

0¹10

1

-1

0³10

3

-3

·1

0⁴

U V

(A

,B

,C

)

18

0-

40

0

E

=

3

·1

0¹⁰[W

m

-2

]

Sa

m

m

a

gr

än

sv

är

d

en

so

m

fö

r

ex

po

ne

ri

ng

av

ög

at

40

0-

70

0

E

=

2

·1

0¹¹[W

m

-2

]

Sy

nl

ig

t

oc

h

IR

A

70

0-

1

40

0

E

=

2

·1

0¹¹C

A

[W

m

-2

]

H

=2

00

C

A

[J

m

-2

]

H

=

1,

1

·1

0⁴C

A

t

0,

25

[J

m

-2

]

E

=

2

·1

0³C

A

[W

m

-2

]

1

40

0-

1

50

0

E

=

10¹²[W

m

-2

]

1

50

0-

1

80

0

E

=

10

¹³

[W m

-2

]

1

80

0-

2

60

0

E

=

10¹²[W

m

-2

]

IR

B

oc

h

IR

C

2

60

0-

10⁶

3,5

mm

E =

10¹¹[W

m

-2

]

Sa

m

m

a

gr

än

sv

är

d

en

so

m

fö

r

ex

po

ne

ri

ng

av

ög

at

a

O

m

vå

gl

än

gd

en

el

le

r

nå

go

ta

nn

at

vi

llk

or

fö

r

la

se

rn

om

fa

tt

as

av

tv

å

gr

än

sv

är

d

en

sk

al

ld

et

m

es

tr

es

tr

ik

ti

va

ti

llä

m

pa

s.

AFS 2009:7

45

Tabell 2.5

Tillämpade korrektionsfaktorer och andra beräkningsparametrar

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt spektralområde (nm)

Värde

C

A

λ < 700

C

A

= 1,0

700-1 050

C

A

= 10

0,002(λ – 700)

1 050-1 400

C

A

= 5,0

C

B

400-450

C

B

= 1,0

450-700

C

B

= 10

0,02(λ – 450)

C

C

700-1 150

C

C

= 1,0

1 150-1 200

C

C

= 10

0,018(λ – 1 150)

1 200-1 400

C

C

= 8,0

T

1

λ < 450

T

1

= 10 s

450-500

T

1

= 10 · [10

0,02 (λ – 450)

] s

λ > 500

T

1

= 100 s

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt för biologisk effekt

Värde

α

min

alla termiska effekter

α

min

= 1,5 mrad

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt vinkelområde (mrad)

Värde

C

E

α < α

min

C

E

= 1,0

α

min

< α < 100

C

E

= α/α

min

α > 100

C

E

= α

2

/(α

min

· α

max

) mrad med α

max

= 100

mrad

T

2

α < 1,5

T

2

= 10 s

1,5 < α < 100

T

2

= 10 · [10

(α – 1,5)/98,5

] s

α > 100

T

2

= 100 s

27.4.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 114/57

AFS 2009:7

46

Parameter enligt ICNIRP

Giltigt tidsintervall för exponering (s)

Värde

γ

t ≤ 100

γ = 11 [mrad]

100 < t < 10

4

γ = 1,1 t

0, 5

[mrad]

t > 10

4

γ = 110 [mrad]

Tabell 2.6

Korrektion vid upprepad exponering

Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade

pulser eller scanning:

1.

Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka

puls av den pulsdurationen.

2.

Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte

överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t.

3.

Exponeringen för en enstaka puls inom en grupp av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en

enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor C

p

=N

–

0,25

, där N är antalet pulser. Denna

regel gäller endast gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under

kortare tid än T

min

behandlas som en enda puls.

Parameter

Giltigt spektralområde (nm)

Värde

T

min

315 < λ ≤ 400

T

min

= 10

–

9

s (= 1 ns)

400

< λ ≤ 1 050

T

min

= 18· 10

–

6

s (= 18 μs)

1 050

< λ ≤ 1 400

T

min

= 50· 10

–

6

s (= 50 μs)

1 400

< λ ≤ 1 500

T

min

= 10

–

3

s (= 1 ms)

1 500

< λ ≤ 1 800

T

min

= 10 s

1 800

< λ ≤ 2 600

T

min

= 10

–

3

s (= 1 ms)

2 600

< λ ≤ 10

6

T

min

= 10

–

7

s (= 100 ns)

L 114/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

27.4.2006

AFS 2009:7

47

Lagar och förordningar

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166)

Direktiv och direktivrelaterade dokument

Europaparlamentets och rådets direktiv 89/391 EEG av den 12 juni 1989 om

åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i

arbetet (EGT nr L 183, 29.6.1989.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG om minimikrav för ar-

betstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband

med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet.

Rådets handbok “A Non-Binding Guide to the Artificial Optical Radiation

Directive 2006/25/EC”. Svensk översättning är beslutad.

Andra aktuella regler m. m.

Bland andra följande regler kan vara aktuella i verksamheter där optisk

strålning förekommer:

Användning av personlig skyddsutrustning

Arbetsplatsens utformning

Härdplaster

Medicinska kontroller i arbetslivet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Skyltar och signaler

Smältning och gjutning av metall

Smältsvetsning och termisk skärning

Utförande av personlig skyddsutrustning

Andra myndigheters föreskrifter och allmänna råd

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar

Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för

ultraviolett strålning

Information från Arbetsmiljöverket