AFS 2013:4

Xxxxxxxxxxxxx

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2013:XX

Ställningar

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2013:4

Ställningar

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ställningar samt allmänna

råd om tillämpningen av föreskrifterna

ISBN 978-91-7930-575-8

ISSN 1650-3163

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: arbetsmiljoverket@av.se

www.av.se

Utgivare: Anna Middelman

Elanders Sverige AB, 2013 842886

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

AFS 2013:4

3

Innehåll

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om ställningar

Syfte, tillämpningsområde och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Till vem föreskrifterna riktar sig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Produktkrav för ställningar och väderskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Materialkrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Typkontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Märkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Instruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Planering och utformning av ställningar och väderskydd. . . . . . . . . . . 15

Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Underlag och placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Utformning av ställningar och väderskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Skydd mot fall och ras. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Tillträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Arbetsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Väderskydd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Dimensionering av ställningar och väderskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Ställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Väderskydd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Kombinationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Dimensioneringshandlingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Uppförande och nedmontering av ställningar och väderskydd . . . . . . 23

Arbetsledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Kunskaper och kvalifikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Kontroll av komponenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Underlag och placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Skydd mot fall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Överlämning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Användning av ställningar och väderskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Undersökning och riskbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

AFS 2013:4

4

Arbetsplatserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Bärförmåga och stabilitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Upplastning och uppläggning av material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Särskilda krav för användning av rullställningar . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Särskilda krav för användning av hantverkarställningar. . . . . . . . . . 33

Bestämmelser om sanktionsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Bilaga 1 – Produktkrav för prefabricerade ställningar och kopplingar 35

Prefabricerade fasadställningar och fristående komponenter till

prefabricerade fasadställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Prefabricerade rullställningar och fristående komponenter till

prefabricerade rullställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Prefabricerade hantverkarställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Kopplingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Alternativ utformning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Bilaga 2 – Typkontrollintyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Bilaga 3 – Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Översikt över utbildningsnivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Innehåll i utbildningarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

1 Obligatoriska moment för samtliga utbildningsnivåer . . . . . . 40

2 Tillkommande moment för de olika utbildningsnivåerna. . . . 40

Lärlingsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Bilaga 4 – Utformning av trall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

5

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

om ställningar;

beslutade den 9 december 2013.

Arbetsmiljöverket föreskriver¹ följande med stöd av 18 § arbetsmiljö­

förordningen (1977:1166) och 3 § förordningen (2011:811) om ackreditering

och teknisk kontroll och beslutar följande allmänna råd.

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Syfte

1 § Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall vid

arbete med ställningar och väderskydd.

Tillämpningsområde

2 § Dessa föreskrifter reglerar arbete med uppförande av ställningar och

väderskydd, arbete på ställningar och under väderskydd, samt vilka pro­

duktkrav som gäller för ställningar och väderskydd och hur de ska vara

utformade.

Föreskrifterna gäller för ställningar som används som:

• arbetsplats,

• tillträdesled,

• skydd mot fall vid arbete på tak eller annan hög höjd,

• skyddstak, eller

• upplag för väderskydd.

¹

Jfr dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/104/EG av den 16 september

2009 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrust­

ning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 260,

3.10.2009, s. 5, Celex 32009L0104),

dels rådets direktiv 92/57/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav för säkerhet och

hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (åttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i

direktiv 89/391/EEG) (EGT L 245, 26.8.1992, s. 6, Celex 31992L0057).

Se även Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om

ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204,

21.7.1998, s. 37, Celex 31998L0034).

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2013:4

Utkom från trycket

den 22 januari 2014

AFS 2013:4

6

De gäller inte temporära konstruktioner för förvaring, eller temporära

konstruktioner på mässor, festivaler och liknande. Föreskrifterna gäller inte

heller för scener och läktare.

Föreskrifterna gäller inte för väderskydd som är mindre än 3 m höga, eller

för väderskydd som har en horisontell yta som är mindre än 6 m². Föreskrif­

terna gäller dock alltid för väderskydd som är uppförda på ställningar eller

andra temporära konstruktioner.

Allmänna råd: Exempel på vanliga benämningar på ställningar som

föreskrifterna gäller för är byggnadsställning, fasadställning, rörställ­

ning, modulställning, träställning, rullställning, systemställning, lätt­

metallställning, ramställning, konsolställning, takfotsställning och

hantverkarställning.

Vissa konstruktioner omfattas inte av föreskrifterna även om de är

uppförda av komponenter till ställningar. Vilka de är framgår av defi­

nitionen av ordet ställning i 4 §. Stämp, stämpkonstruktioner, under­

stöttningskonstruktioner, skyltställ med mera räknas därför inte som

ställningar.

För temporära konstruktioner som scener, läktare och liknande kon­

struktioner är andra regler i Arbetsmiljöverkets författningssamling

delvis tillämpliga, till exempel föreskrifterna om skydd mot skada

genom fall, föreskrifterna om skydd mot skada genom ras, föreskrif­

terna om belastningsergonomi, föreskrifterna om användning av

arbetsutrustning, föreskrifterna om användning av personlig skydds­

utrustning och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Till vem föreskrifterna riktar sig

3 § Dessa föreskrifter ska i olika delar följas av den som:

•	 är	arbetsgivare,

•	 råder	över	ett	arbetsställe,	

•	 tillverkar,	 importerar,	 överlåter	 eller	 upplåter	 ställningar	 och	 väder­

skydd,

•	 uppför	 ställningar	 och	 väderskydd	 –	 och	 därmed	 installerar	 en	 tek­

nisk anordning,

•	 är	 byggarbetsmiljösamordnare	 för	 projekteringsskedet	 respektive	

utförandeskedet i byggnads­ och anläggningsarbete,

•	 certifierar	eller	typkontrollerar	ställningar.

7

AFS 2013:4

Efter varje huvudrubrik anges vem eller vilka som ansvarar för att reg­

lerna följs.

Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft.

Föreskrifterna gäller inte för Försvarsmakten vid fältmässiga övningar

och utbildning inför insats.

Kraveni25,47,53,55–57§§gällerintevidundervisningsomärförlagd

till en skollokal eller någon annan plats som är anordnad särskilt för under­

visning.

Allmänna råd: Egenföretagare ska följa dessa föreskrifter i sin helhet

när de uppför, använder eller monterar ned ställningar i samband med

byggnads­ och anläggningsarbete. Detta följer av arbetsmiljölagen.

Av arbetsmiljölagen följer vidare att när egenföretagare är verksam­

ma vid gemensamma arbetsställen, utan att det är fråga om byggnads­

och anläggningsarbete, gäller dessa föreskrifter i sin helhet för dem,

med undantag av reglerna om ergonomi i 54 och 68 §§.

Av arbetsmiljölagen följer även att när egenföretagare arbetar med

ställningar eller väderskydd, utan att det är fråga om byggnads­ och

anläggningsarbete eller ett gemensamt arbetsställe, gäller dessa före­

skrifter i sin helhet för dem, med undantag av reglerna om avgräns­

ning av tillträde i 48 § och reglerna om ergonomi i 54 och 68 §§.

Definitioner

4 § I dessa föreskrifter har följande ord denna betydelse.

Arbetsplan

En horisontell yta i en ställning, bestå­

ende av arbetsplanskomponenter,

som kan beträdas och belastas. Ett

arbetsplan är oftast avsett för arbete

eller som tillträdesled, men behöver

inte vara det.

Komponent

En enskild del till en ställning eller till

ett väderskydd som inte kan fungera

självständigt. En komponent kan vara

prefabricerad, men behöver inte vara

det.

AFS 2013:4

8

Koppling

En lös teknisk anordning som

används för att koppla ihop två rör,

där minst ett av rören har en nominell

ytterdiameter av ca 48,3 mm (kallas

även rörkoppling).

Prefabricerad

fasadställning

En prefabricerad ställning utan hjul

som främst är avsedd att användas

vid fasader.

Prefabricerad

hantverkarställning

En prefabricerad ställning med eller

utan hjul som är avsedd att användas

fristående och som har en maximal

höjd till arbetsplan av 1,25 till 2,0 m.

Prefabricerad

rullställning

En prefabricerad ställning med hjul

som är avsedd att användas friståen­

de och som har en maximal höjd till

arbetsplan av 2,0 till 12,0 m.

Prefabricerad

ställning

En ställning där alla eller vissa delar

är förtillverkade med givna mått och

som har förbandsanordningar som är

varaktigt fästade (kallas även system­

ställning).

Produkt

En prefabricerad ställning, en kopp­

ling eller en prefabricerad komponent

till en prefabricerad ställning.

Rörställning

En ställning där stommen består av

rör som är sammankopplade med

lösa kopplingar (kallas även rör­ och

kopplingsställning).

Skyddstak

En tät och inklädd eller inbrädad

konstruktion på en ställning som är

avsedd att fånga föremål som fal­

ler från ställningens högre partier.

Skyddstak är oftast utkragande, men

kan även finnas inne i ställningen.

9

AFS 2013:4

Ställning

En teknisk anordning som är tempo­

rärt uppställd eller upphängd, som

består av minst två komponenter

och som är avsedd som arbetsplats,

tillträdesled, skyddstak eller skydd

mot fall vid arbete på tak eller annan

höjd. Höjd från marken eller annat

underliggande plan till ett horisontellt

arbetsplan eller motsvarande är minst

1,25 m.

Tillhandahålla på

marknaden

Varje leverans av en produkt för dist­

ribution, förbrukning eller använd­

ning på gemenskapsmarknaden i

samband med kommersiell verksam­

het, mot betalning eller gratis.

Träställning

En ställning där samtliga bärande

komponenter är gjorda av trä.

Typgodkännande

En aktivitet där dåvarande Arbetar­

skyddsstyrelsen granskat och funnit

att en produkt uppfyller kraven i gäl­

lande regler, och utfärdat typgodkän­

nandebevis.

Typkontroll

En aktivitet där ett ackrediterat organ

granskat och funnit att en produkt

uppfyller kraven i gällande regler, och

utfärdat typkontrollintyg.

Väderskydd

En temporär konstruktion som är av­

sedd att täcka över eller kapsla in en

yta där man arbetar med en byggnad

eller en anläggning, för att skydda

arbetstagare och byggnadsverk från

klimatisk påverkan. I ett väderskydd

ingår alltid ett tak, men även väggar

kan ingå.

AFS 2013:4

10

Allmänna råd: Fler begrepp förklaras i de standarder som föreskrif­

terna hänvisar till.

Inklädda fasadställningar är inte väderskydd, även om inklädnaden

är invikt mot fasaden ovanför ställningen.

På byggarbetsplatser finns ofta temporära byggnader, till exempel

lagerhallar, verkstäder och personalutrymmen. Dessa byggnader är

inte väderskydd.

Produktkrav för ställningar och väderskydd

5 § 6–10,12,15–16,18,21och22§§riktarsigtilltillverkare,importöreroch

överlåtare av ställningar, komponenter till ställningar och komponenter till

väderskydd. De innehåller krav som ska vara uppfyllda när obegagnade

produkter tillhandahålls på marknaden eller ställs ut till försäljning.

6–9,11,12,15och16§§riktarsigäventilldensomupplåterställningar

och väderskydd, och kraven ska vara uppfyllda när upplåtelsen sker.

6–10§§riktarsigäventilldensomöverlåterbegagnadeprodukter.

13–14och16–20§§riktarsigheltellerdelvistilldensomtypkontrollerar

en ställning.

6 § Prefabricerade ställningar, kopplingar och övriga komponenter till

ställningar och väderskydd ska ge betryggande säkerhet vid uppförande,

användning och nedmontering, särskilt när det gäller:

•	 bärförmåga,	hållfasthet,	stabilitet	och	skydd	mot	deformationer,

•	 skydd	mot	fall,	och

•	 ergonomi	och	hanterbarhet.

Allmänna råd: Det är viktigt att komponenter till ställningar och

väderskydd är så robusta att de tål normal behandling på arbets­

platser.

Materialkrav

7 § Prefabricerade ställningar, kopplingar och övriga komponenter till

ställningar och väderskydd ska ha en materialkvalitet som är anpassad för

ändamålet.

Materialet ska vara skyddat mot yttre påverkan i den omfattning som

behövs för att dess bärförmåga inte ska försämras.

Komponenter som ska beträdas får inte vara behandlade så att de blir

hala.

Otätat stålmaterial får inte användas i ställningar.

11

AFS 2013:4

Allmänna råd: Material enligt standarderna i SS­EN 12811­serien är

normalt godtagbara.

Stålmaterial bör vara varmförzinkat, målat eller behandlat på ett

sätt som ger ett bra korrosionsskydd.

8 § Rör till rörställningar ska ha materialkvalitet och dimensioner som är

anpassade till de rörkopplingar som normalt används. För stålrör ska den

nominella godstjockleken vara minst 3,2 mm och för aluminiumrör minst

4,0 mm.

Allmänna råd: De rör som används till rörställningar av stål i Sverige

har normalt följande egenskaper:

•	 nominell	ytterdiameter	48,3	mm,

•	 nominell	godstjocklek	3,5	mm,

•	 undre	sträckgräns	300	N/mm², och

•	 brottförlängning	A5	minst	17	%.

9 § Virke till ställningsplank eller andra bärande komponenter av trä ska

vara av konstruktionsvirke.

Komponenter som består helt eller delvis av trä får inte vara ytbehand­

lade så att materialets struktur döljs.

Allmänna råd: Virke till ställningsplank eller andra primärt bärande

komponenter av trä bör som lägst vara av klass C24 (enligt svensk

standard	 SS-EN	 338:2009	 ”Träkonstruktioner	 –	 Konstruktionsvirke	 –	

Hållfasthetsklasser”) eller motsvarande.

Fingerskarvat virke bör inte användas i ställningsplank.

Impregnering, lasering och liknande behandling döljer normalt inte

virkets struktur.

Typkontroll

10 § Prefabricerade ställningar, komponenter till prefabricerade ställningar

och kopplingar får tillhandahållas på marknaden eller ställas ut till försälj­

ning endast om de omfattas av ett gällande typkontrollintyg och kontrollen

enligt 17 § är utförd.

Typkontrollintyget för en produkt enligt första stycket ska vara utfärdat

av ett certifieringsorgan inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområ­

det (EES) som är ackrediterat för att utföra typkontroll av den aktuella typen

av produkter. Organet ska vara ackrediterat enligt Europaparlamentets och

AFS 2013:4

12

rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredi­

tering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och

upphävande av förordning (EEG) nr 339/93².

Begagnade prefabricerade ställningar, komponenter till prefabricerade

ställningar och kopplingar får överlåtas endast om de omfattas av:

•	 ett	gällande	typkontrollintyg,

•	 ett	typkontrollintyg	som	inte	längre	gäller	för	nyleverans	eller

•	 ett	typgodkännande	enligt	äldre	regler.

Den som tillhandahåller en produkt på marknaden utan att följa kraven

i första och andra stycket ska betala en sanktionsavgift om 2 000 kronor för

varje enskild komponent som levererats, dock maximalt 100 000 kronor för

varje leveranstillfälle, se 75 §.

Allmänna råd: Eftersom ställningar som en användare tillverkar för

eget bruk varken släpps ut på marknaden eller ställs ut till försäljning

behöver de inte typkontrolleras.

11 § Prefabricerade ställningar, komponenter till prefabricerade ställningar

och kopplingar får upplåtas endast om de har godkänts vid typkontroll.

Allmänna råd: Kravet innebär att de måste ha typkontrollerats av ett

ackrediterat organ enligt vid tiden gällande regler. Typkontrollintyget

behöver dock inte längre vara gällande. Kravet innebär vidare att de

produkter som tidigare typgodkänts av dåvarande Arbetarskydds­

styrelsen inte längre kan upplåtas, om de inte typkontrollerats vid ett

senare tillfälle.

12 § Typkontroll behövs inte för:

•	 prefabricerade	 ställningar	 som	 tillverkas	 i	 färre	 än	 tio	 exemplar	 och	

där ingen enskild komponent tillverkas i mer än 100 exemplar,

•	 kopplingar	som	tillverkas	i	färre	än	100	exemplar,	eller

•	 trall	med	utförande	enligt	bilaga	4.

Kraven i bilaga 1 gäller dock även för dessa produkter.

13 § Vid typkontroll ska certifieringsorganet bedöma om produkten upp­

fyller kraven i bilaga 1.

²

EUT L 218, 13.8.2008, s. 30 (Celex 32008R0765).

13

AFS 2013:4

14 § Ett certifieringsorgan som har kontrollerat en produkt och funnit att

den uppfyller kraven i bilaga 1 ska utfärda ett typkontrollintyg på svenska.

I bilaga 2 anges vad intyget ska innehålla.

15 § Ett typkontrollintyg gäller för alla produkter som har samma utform­

ning som det typkontrollerade exemplaret och som stämmer överens med

det från säkerhetssynpunkt.

Allmänna råd: Ändring av ytbehandling är normalt inte av betydelse

från säkerhetssynpunkt medan till exempel ändring av profiler är av

betydelse från säkerhetssynpunkt.

16 § Ett typkontrollintyg gäller i maximalt tio år från det att det ursprung­

ligen utfärdats.

Typkontrollintyg kan kompletteras eller ändras under tioårsperioden,

men det medför inte att giltighetstiden förlängs.

17 § Ett certifieringsorgan ska minst en gång per år kontrollera att en pro­

dukt överensstämmer med det typkontrollerade exemplaret. Kontrollen ska

ske genom stickprov. Resultatet av kontrollen ska dokumenteras i en rap­

port.

Kontrollen ska utföras av det certifieringsorgan som har typkontrollerat

produkten. Om detta certifieringsorgan har upphört med verksamheten kan

ett annat certifieringsorgan utföra kontrollen.

Vid avvikelse ska certifieringsorganet kräva att tillverkaren genast rättar

till avvikelsen. Certifieringsorganet ska utföra en verifierande kontroll om

det behövs. Om tillverkaren inte följer kravet ska certifieringsorganet åter­

kalla typkontrollintyget.

Allmänna råd: Certifieringsorganet bör ta provexemplar från tillverk­

ningsstället eller tillverkningsställena, eller från leverantörens lager,

och kontrollera att deras egenskaper stämmer överens med det typ­

provade exemplaret från säkerhetssynpunkt. Minst fem viktiga, olika

komponenter ur produkten bör provas. För enklare produkter kan en

kontroll av färre komponenter genomföras.

18 § Tillverkare, importörer och överlåtare av typkontrollerade produkter

ska ha tillgång till de handlingar som låg till grund för typkontrollen, inklu­

sive rapporter från kontrollen enligt 17 §. Av dessa handlingar ska följande

tillhandahållas på svenska eller engelska:

AFS 2013:4

14

•	 beskrivningar	av	produkten	i	sin	helhet	och	av	dess	komponenter,

•	 utlåtanden	och	rapporter	om	provningar	och	beräkningar,

•	 bedömningar	om	produkten,

•	 utkast	 till	 instruktioner	 för	 uppförande,	 användning,	 nedmontering	

och skötsel, och

• rapporterfrånkontrollenenligt17§.

19 § Ett certifieringsorgan ska på begäran av en tillsynsmyndighet tillhan­

dahålla de handlingar som låg till grund för typkontrollen av enskilda pro­

dukter, inklusive rapporter från kontrollen enligt 17 §.

Allmänna råd: Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för dessa pro­

dukter.

20 § Det certifieringsorgan som har typkontrollerat en produkt ska, om det

behövs, delta i samordningsaktiviteter som anordnas av en tillsynsmyndig­

het.

Allmänna råd: Samrådsmöten är ett slag av samordningsaktiviteter

och anordnas normalt en eller två gånger om året.

Märkning

21 § Typkontrollerade produkter ska märkas enligt bilaga 1.

Instruktioner

22 § Till en typkontrollerad produkt ska det finnas instruktioner på svens­

ka för uppförande, användning, nedmontering och skötsel.

Instruktionerna ska utformas på följande sätt:

•	 För	 prefabricerade	 fasadställningar	 och	 komponenter	 (i	 tillämpliga	

delar) till prefabricerade fasadställningar: enligt svensk standard SS­

EN 12810­1:2004.

•	 För	 prefabricerade	 rullställningar	 och	 komponenter	 (i	 tillämpliga	

delar) till prefabricerade rullställningar: enligt svensk standard SS­EN

1298,	utgåva	1	”Temporära	konstruktioner	–	Rullställningar	–	Regler	

och vägledning för framtagning av instruktioner”.

•	 För	kopplingar:	enligt	tillämplig	svensk	standard	av	SS-EN	74-1:2005,	

SS­EN 74­2:2008 eller SS­EN 74­3:2007.

15

AFS 2013:4

•	 För	prefabricerade	hantverkarställningar	och	komponenter	till	prefa­

bricerade hantverkarställningar: i tillämpliga delar enligt svensk stan­

dard SS­EN 1298, utgåva 1.

De ska även åskådliggöra hur uppförande, användning, nedmontering

och skötsel ska utföras.

När en ställning överlåts ska instruktionerna medfölja.

Allmänna råd: Det är viktigt att det framgår tydligt hur uppförande,

ändring och nedmontering ska utföras så att riskerna för fall minime­

ras, till exempel var personlig skyddsutrustning ska förankras (om

tillämpligt).

Det är också viktigt att de särskilda begränsningarna för använd­

ning, till exempel maximala vertikala eller horisontella laster, anges

noggrant i instruktionerna.

Planering och utformning av ställningar och väderskydd

23 § 24–44§§ riktar sig till den som uppför eller väsentligen ändrar en

ställning eller ett väderskydd.

26 § riktar sig dessutom till byggarbetsmiljösamordnare (för såväl projek­

terings­ som utförandeskedet) inom byggnads­ och anläggningsarbete.

Planering

24 § Vid valet av ställning ska alltid en ställning väljas som bidrar till en

god arbetsmiljö både för de som ska uppföra ställningen och för de som ska

använda den. Följande ska beaktas:

•	 ställningskomponenternas	egenvikt	och	hanterbarhet,

•	 skydd	mot	fall	vid	uppförande,	nedmontering	och	användning,

•	 bärförmåga	och	stabilitet,

•	 ergonomi	vid	användning,	och

•	 tillträdesledernas	egenskaper.

Allmänna råd: Det är viktigt att välja ställningar med så lätta kompo­

nenter som möjligt.

25 § Innan arbetet med att uppföra en ställning påbörjas, ska en plan upp­

rättas för hur uppförande, användning och nedmontering ska ske på ett

säkert sätt. Om ett väderskydd ingår i konstruktionen ska även det omfattas

AFS 2013:4

16

av planen. Planen ska upprättas av en person som har god kunskap om och

erfarenhet av arbete med ställningar.

Planen ska innehålla uppgifter om:

•	 den	ställning	eller	det	väderskydd	som	ska	användas,

•	 hur	ställningen	eller	väderskyddet	ska	uppföras,	användas	och	mon­

teras ned,

•	 hur	de	som	uppför	eller	monterar	ned	ställningen	eller	väderskyddet	

ska skyddas mot fall och belastningsskador, och

•	 hur	de	övriga	risker	som	kan	uppkomma	ska	förebyggas.

Allmänna råd: Planens omfång och detaljeringsgrad beror på hur

komplexa de aktuella ställningskonstruktionerna är.

För ställningar som uppförs, används och monteras ned på likartat

sätt och i jämförbar miljö kan planen gälla för flera olika användnings­

tillfällen.

I föreskrifterna om byggnads­ och anläggningsarbete i Arbetsmil­

jöverkets författningssamling finns det krav på att en arbetsmiljöplan

ska upprättas och finnas tillgänglig innan arbetsplatsen etableras, och

att den fortlöpande ska anpassas till arbetsförhållandena. Det är lämp­

ligt att dokumentationen om ställningar infogas som bilaga till arbets­

miljöplanen.

Underlag och placering

26 § I samband med att en ställning eller ett väderskydd planeras ska

underlaget kontrolleras, så att det med betryggande säkerhet kan bära upp

den belastning som kan uppstå. Detsamma gäller för fasader eller andra

konstruktioner som ställningen behöver förankras till. Ställningen ska kunna

uppföras och användas med betryggande säkerhet på den aktuella platsen.

Allmänna råd: Det är framförallt viktigt att undersöka om de delar

av en byggnad eller annan konstruktion, som påverkas av belastning

från en ställning, har tillräcklig hållfasthet och stabilitet.

Det är särskilt viktigt att undersöka hållfastheten vid förankring i

fasadsten.

17

AFS 2013:4

Utformning av ställningar och väderskydd

27 § Utformningen av en ställning ska baseras på den plan för uppförande,

användning och nedmontering som beskrivs i 25 §.

Skydd mot fall och ras

28 § En ställning ska vara försedd med skyddsräcke där det finns en risk

att falla två meter eller mer. Där det finns särskild risk ska det finnas skydds­

räcke även vid lägre fallhöjd.

Skyddsräcket ska ha tillräcklig styrka och vara säkert fastsatt. Det ska

vara tillräckligt högt och ska bestå av överledare, mellanledare och fotlist,

eller ge motsvarande skydd på annat sätt.

På de delar av ställningen som varken används för arbete eller som tillträ­

desled kan fotlisten utelämnas. Fotlist behövs normalt inte heller i trapplöp.

I rullställningar behövs fotlist endast på arbetsplanet.

Skyddsräcket ska vara monterat i anslutning till arbetsplanet så att inget

farligt mellanrum uppstår mellan arbetsplanet och skyddsräcket.

Om ett väderskyddstak behöver beträdas ska det vara försett med tek­

niska anordningar som skyddar mot att falla till lägre nivå.

Allmänna råd: Exempel på en särskild risk när ett skyddsräcke kan

behövas vid en lägre fallhöjd är när en ställning uppförs intill vatten

eller vätskefyllda behållare, bassänger med mera.

Ett skyddsräcke bör vara utfört enligt svensk standard SS­EN 12811­

1:2004 respektive SS­EN 1004:2005, där en absolut minsta höjd av 950

mm anges. Beroende på riskerna kan ett skyddsräcke dock behöva

vara högre.

Springor eller öppningar mellan arbetsplan och fotlist bör vara så

små som möjligt.

Tekniska anordningar som skyddar mot fall från väderskyddstak är

oftast skyddsräcken eller förankringspunkter för personlig skyddsut­

rustning.

29 § Om det finns särskild risk för att nedfallande föremål kan skada

någon, ska ställningen ha skyddstak. Taket ska vara tillräckligt stort, starkt

och tätt för att kunna fånga nedfallande material och föremål på ett säkert

sätt. Det ska dessutom vara säkert fästat eller understöttat.

AFS 2013:4

18

Allmänna råd: Exempel på områden där det kan vara nödvändigt

med skyddstak är i anslutning till trapptorn, andra tillträdesleder eller

vid arbetsplatser i direkt anslutning till ställningen.

Ett skyddstak som utformas enligt förslag till svensk standard

FprEN 12811­4:2013 är normalt tillräckligt säkert.

30 § En ställning som används som skydd mot fall från en angränsande

konstruktion, ska vara så stark och så förankrad att den med betryggande

säkerhet kan fånga upp de personer som kan falla emot den.

Ett skyddsräcke ska normalt vara minst 1,00 m högt, mätt vinkelrätt mot

arbetsområdets yta.

Allmänna råd: En angränsande konstruktion kan till exempel vara

taket på en byggnad.

Svensk	 standard	 SS-EN	 13374:2013	 ”Temporära	 konstruktioner	 –

Temporära	 skyddsräckessystem	 –	 Produktkrav	 och	 provningsmeto­

der” är ett exempel på hur skyddsräcken på en ställning kan utföras

med	betryggande	säkerhet.	Vid	en	lutning	av	0–10° hos arbetsytan på

den angränsande konstruktionen är tvåledigt räcke med fotlist till­

räckligt, vid 10°–30° behöver räcket vara tätare, och vid mer än 30°

behövs det normalt ett nät eller något annat som fyller samma funk­

tion.

31 § För att undvika att personer faller till en lägre nivå, och för att undvi­

ka risker för olämplig arbetsbelastning, ska avståndet mellan ett arbetsplan

och en vägg eller någon annan angränsande konstruktion vara så litet som

är praktiskt möjligt. Avståndet får normalt inte överstiga 0,30 m.

Allmänna råd: Det är viktigt att planera ställningens placering nog­

grant, särskilt vid krökta eller oregelbundna fasader eller andra ytor.

Om det inte är möjligt att uppföra ställningen tillräckligt nära fasa­

den kan man montera konsolplan eller sätta upp ett skyddsräcke även

på ställningens insida.

Tillträde

32 § Till varje arbetsplan respektive del av arbetsplan där arbete ska utfö­

ras ska det finnas tillträdesleder. De ska vara tillräckligt många med hänsyn

till det arbete som ska utföras och de ska utformas på ett sätt som är lämpligt

för arbetet. Där det behövs ska det också finnas en lämplig transportled. En

19

AFS 2013:4

ställning som består av två eller flera fack i längdled ska vara utförd så att

tillträde kan ske på ett säkert sätt till varje fack.

Tillträdeslederna ska vara ergonomiskt utformade och ska normalt bestå

av trappor eller landgångar. Trappor och landgångar ska ha tillräcklig bredd

och lämplig lutning. Landgångar ska vara minst 0,60 m breda.

Denna paragraf gäller inte för tillträdesleder i rullställningar och hantver­

karställningar.

Allmänna råd: Det är viktigt att tillträde kan ske på ett säkert sätt runt

hörn, förbi balkonger och liknande.

I långa ställningskonstruktioner, där flera tillträdesleder behövs, bör

avståndet mellan dem inte överstiga 25 meter.

En lodrät eller nästan lodrät stege är normalt olämplig som tillträ­

desled.

Trappor bör utformas enligt svensk standard SS­EN 12811­1:2004.

Regler om tillträdes­ och förbindelseleder finns även i föreskrifterna

om byggnads­ och anläggningsarbete i Arbetsmiljöverkets författ­

ningssamling.

33 § I en rullställning ska det finnas en tillträdesled i form av antingen

en lutande stege, en trappstege eller en trappa enligt svensk standard

SS­EN 1004:2005, om höjden till arbetsplanet är mer än 2,5 m.

Om tillträdesleden utgörs av en lutande stege ska varje nivå som kan

beträdas vara fullt intäckt med arbetsplanskomponenter.

Allmänna råd: Vid byggnads­ och anläggningsarbete krävs det nor­

malt en trappa som tillträdesled i rullställningar.

34 § Till taket på ett väderskydd ska det finnas en säker tillträdesled om

taket kan komma att beträdas.

Allmänna råd: Tillträde till väderskyddets tak kan behövas för snö­

skottning och reparationer.

Arbetsplan

35 § De nivåer och ytor som man behöver använda för arbete eller som till­

trädesleder ska vara fullt intäckta med arbetsplanskomponenter.

Arbetsplanet ska vara monterat på ett sådant sätt att dess delar inte oav­

siktligen kommer ur sitt läge.

AFS 2013:4

20

Allmänna råd: Andra stycket innebär att arbetsplanskomponenterna

normalt behöver vara mekaniskt säkrade till ställningen. Detta gäller

dock normalt inte för okade ställningsplank annat än i ändfacken.

36 § Ett arbetsplan ska vara så plant som möjligt. Om det finns nivåskillna­

der ska riskerna för att någon snubblar förebyggas.

Allmänna råd: För att underlätta transporter och minska risken för

att snubbla är det lämpligt att man lägger en bockad plåt eller en kil­

formad träklots vid ställningsplankens ändar, om ställningsplanken

ligger omlott.

37 § För ställningsplank som ligger omlott ska båda ändarna skjuta över

stödet så långt att riskerna för ras minimeras.

Vid ändstöd ska möjligheterna att beträda utskjutande delar av ställnings­

plank, trall eller andra arbetsplanskomponenter förhindras, om de inte kan

beträdas med betryggande säkerhet.

Allmänna råd: Ställningsplank bör skjuta ut minst 0,15 m över stöden.

38 § När man har arbetsplan av ställningsplank på en fasadställning ska

samtliga enskilda ställningsplank förbindas.

Allmänna råd: För ställningsplank finns det särskilda tvärförbind­

ningar för sådana ändamål, så kallade ok.

Väderskydd

39 § Det ska finnas utrymme så att arbete kan bedrivas under ett väder­

skydd utan risker för ohälsa och olycksfall. Den fria höjden där arbetstagare

behöver vistas ska normalt inte understiga 2,10 m.

Allmänna råd: Det kan ibland behövas dragstag eller liknande som

kan inkräkta något på den fria höjden.

21

AFS 2013:4

Dimensionering av ställningar och väderskydd

Ställningar

40 § Innan man påbörjar arbetet med att uppföra en ställning, ska den vara

dimensionerad med betryggande säkerhet mot materialbrott, instabilitet och

deformationer som har betydelse för säkerheten när den uppförs, används

och monteras ned. Den ska dimensioneras för den mest ogynnsamma kom­

binationen av yttre laster som inte rimligen utesluter varandra. De yttre las­

ter som man normalt ska ta hänsyn till är last på arbetsplan och vindlast. Vid

uppskattningen av de laster som belastar ett arbetsplan ska man ta hänsyn

till tyngden av personer, material och redskap.

En ställning ska dimensioneras enligt svensk standard SS­EN 12811­1:2004

”Temporära	konstruktioner	–	Del	1:	Ställningar	–	Krav	och	utförande”	eller	

enligt något annat underlag med motsvarande säkerhetsnivå.

Dimensioneringen ska baseras på beräkningar och ska dokumenteras

skriftligt i särskilda dimensioneringshandlingar.

Allmänna råd: Man bör normalt välja en lastklass ur svensk standard

SS­EN 12811­1:2004.

Dimensioneringen utförs vanligen genom något av följande alter­

nativ:

1. Överensstämmelse med standardutföranden i typkontrollintyg (för

prefabricerade ställningar).

2. Överensstämmelse med standardutföranden i typfall (för rörställ­

ningar).

3. Typkontrollintyg eller typfall och kompletterande, förenklade

beräkningar vid avvikelser från de utföranden som är angivna i typ­

kontrollintyg eller typfall.

4. Särskilda beräkningar i det enskilda fallet.

SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har tagit fram typfall för

ett antal utföranden av rörställningar. De finns redovisade i rapporten

”Rörställningar	–	Utvärdering	av	typfall”	(SP	Arbetsrapport	2006:58).

Alternativ 3 kan endast utföras om det finns uppgifter och anvis­

ningar som stöd i ett typkontrollintyg (för en prefabricerad ställning)

respektive i ett typfall (för en rörställning). Dessa uppgifter och anvis­

ningar är normalt tillåten spirlast. Exempel på begränsade avvikelser

är en högre höjd på ställningen kombinerat med en kortare facklängd

eller en smalare fackbredd.

AFS 2013:4

22

Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till vindlast om ställningen ska

kläs in.

En ställning kan stabiliseras genom en lämplig kombination av för­

ankring, stöttning, stagning och stabiliserande tyngd.

41 § Om komponenter från andra prefabricerade ställningssystem används

i en enskild ställning, ska en särskild utredning göras för att visa att säkerhe­

ten är betryggande. Utredningen ska dokumenteras i de särskilda dimensio­

neringshandlingarna.

Allmänna råd: Detta gäller till exempel när komponenter, som vid

förs ta anblicken förefaller likvärdiga, ska användas i andra ställningar

än de som de är avsedda för.

Den särskilda utredningen består normalt av en kombination av

provningar och beräkningar.

Väderskydd

42 § Innan man påbörjar arbetet med att uppföra ett väderskydd ska det

vara dimensionerat med betryggande säkerhet mot materialbrott, instabili­

tet och deformationer som har betydelse för säkerheten. Om följande laster

kan uppstå ska väderskyddet vara dimensionerat för dem.

1. Snölast motsvarande minst den snömängd som kan falla under en tids­

rymd av sju dagar baserat på 50­årsvärdet.

2. Vindlast.

3. Personlast som motsvarar minst två punktlaster om 1,2 kN vardera. De

behöver inte förutsättas vara placerade närmare varandra än 2,0 m.

Det är de mest ogynnsamma kombinationerna av lasterna som man ska

ta hänsyn till.

Dimensioneringen ska baseras på beräkningar och dokumenteras skrift­

ligt i särskilda dimensioneringshandlingar.

Allmänna råd: En snölast av 0,6 kN/m² är oftast tillräckligt för att

uppfylla punkt 1.

Väderskydd kan dimensioneras enligt tillämpliga standarder om

lastkraven är uppfyllda.

Karakteristiska lastvärden för vindlast bör väljas enligt svensk stan­

dard SS­EN 12811­1:2004.

23

AFS 2013:4

Kombinationer

43 § När väderskydd och ställningar kombineras, ska de dimensioneras

som en samverkande enhet.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att ställningen dimensioneras för

alla de upplagskrafter och moment som väderskyddet kan ge upphov

till.

Dimensioneringshandlingar

44 § Beräkningarochövrigahandlingarsomavsesi40–42§§skanormalt

vara på svenska.

En dimensioneringshandling ska normalt delas upp i följande avsnitt:

1. Beskrivning av konstruktionens läge och utformning.

2. Lastförutsättningar och imperfektioner.

3. Sammanställning och bedömning av förekommande lastfall.

4. Beräkning av de lastfall som bedöms dimensionerande.

5. Slutlig bedömning av konstruktionens säkerhet.

Allmänna råd: I lastförutsättningarna anger man normalt värden på

vertikal­ och horisontallaster. Vanliga imperfektioner är snedställning

av spiror och excentriciteter i anslutningar.

Handlingarnai40–42och44§§kaninfogassombilagatilldenplan

för uppförande, användning och nedmontering som krävs enligt 25 §.

De som kan behöva ta del av handlingarna är arbetsgivare, arbets­

tagare, byggarbetsmiljösamordnare för utförandeskedet, beställare,

inspektörer med flera.

Vid beräkningar i ett enskilt fall enligt alternativ 4 i råden till 40 §

används ofta internationella beräkningsprogram. Utskrifter med mera

är ofta på andra språk och behöver inte finnas på svenska om resulta­

tet förklaras i de övriga handlingarna.

Uppförande och nedmontering av ställningar och väderskydd

45 § 46–56§§riktarsigtilldenarbetsgivaresomuppför,väsentligenänd­

rar eller monterar ned en ställning eller ett väderskydd.

48–49§§riktarsigäventilldensområderöverettarbetsställe.

55–56§§ riktar sig även till den som ska använda en ställning eller ett

väderskydd.

57 § riktar sig till den som upplåter en ställning eller ett väderskydd.

AFS 2013:4

24

Arbetsledning

46 § Den som leder arbetet med att uppföra, göra väsentliga ändringar i

och montera ned en ställning eller ett väderskydd ska vara kompetent och

ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för sådant arbete. Denna person ska

ha teoretisk kunskap som minst motsvarar den kunskap som krävs för det

faktiska arbetet.

Den person som leder arbetet ska ha tillgång till den plan för uppförande

och nedmontering som krävs enligt 25 §, och se till att de arbetstagare som

utför arbetet också har tillgång till den.

Kunskaper och kvalifikationer

47 § Arbetsgivaren ska se till att de som uppför, gör väsentliga ändringar i

eller monterar ned ställningar eller väderskydd har kunskap för detta arbete.

Arbetstagarna ska som lägst ha fått särskild information eller lämplig

utbildning enligt vad som står i bilaga 3. Bilaga 3 anger även för vilka arbets­

uppgifter respektive utbildning gäller.

Dokumentation, i enlighet med bilaga 3, som styrker att den som upp­

för, väsentligen ändrar eller monterar ned ställningar eller väderskydd har

genomgått utbildning med godkänt resultat ska finnas. Särskilda förutsätt­

ningar gäller för dem som genomgår lärlingsutbildning, se bilaga 3.

Den arbetsgivare som inte följer kraven i andra och tredje stycket ska, för

varje arbetstagare för vilken dokumentation om utbildning inte kan upp­

visas, betala en sanktionsavgift, se 75 §. Sanktionsavgiftens storlek avgörs

av vilken utbildning som krävs för arbetsuppgiften enligt följande uppställ­

ning.

Utbildning

Sanktionsavgift

Särskild information om rullställningar

5 000:­ kronor

Allmän utbildning om ställningar

10 000:­ kronor

Särskild utbildning om ställningar

20 000:­ kronor

Tilläggsutbildning om väderskydd

10 000:­ kronor

Tilläggsutbildning om

speciella ställningskonstruktioner

10 000:­ kronor

Om tilläggsutbildning krävs för arbetsuppgiften krävs även allmän eller

särskild utbildning om ställningar. Om inte något utbildningsbevis kan upp­

visas ska sanktionsavgiften betalas för båda överträdelserna.

25

AFS 2013:4

Allmänna råd: De olika utbildningsnivåerna är minimikrav. För

arbetstagare vars huvudsakliga sysselsättning är att uppföra, ändra

och montera ned ställningar, behövs ofta längre utbildning. Som

exempel på sådan utbildning kan nämnas den som leder till yrkes­

bevis eller kompetensbevis som ställningsbyggare.

Arbetstagarna bör ha fått utbildning av en utbildningsgivare, vars

ledningssystem är certifierat av ett ackrediterat certifieringsorgan.

Avgränsning

48 § När ställningar eller väderskydd håller på att uppföras, ändras eller

monteras ned och inte är färdiga att användas, ska de avgränsas så tydligt

att tillträde till dem förhindras.

Om det dessutom är förenat med risker att beträda området runt en ställ­

ning eller ett väderskydd ska även detta område avgränsas. Riskområdet

ska märkas ut genom lämplig skyltning.

Om detta endast gäller delar av en ställning eller ett väderskydd, ska mot­

svarande avgränsning och skyltning utföras för dessa delar.

Allmänna råd: Arbetsmiljöverket har gett ut särskilda föreskrifter om

skyltar och signaler.

49 § När en ställning eller ett väderskydd uppförs på en särskilt riskutsatt

plats, såsom vid vatten, väg, gata, järnväg, kranspår eller intill en stark­

strömsanläggning, ska skydd ordnas mot de särskilda risker som kan upp­

komma.

Allmänna råd: Ställningar som står där det förekommer trafik kan

behöva skyddas mot påkörning.

Det kan ibland behövas särskilda tillstånd för att ha en ställning på

platsen. Det kan också behövas särskilda skydd i form av avstäng­

ningar för att sätta upp en ställning.

Kontroll av komponenter

50 § Material till ställningar och väderskydd ska granskas noga före varje

uppsättning. Material eller komponenter med defekter av betydelse för

säkerheten får inte användas.

Det gäller till exempel defekter som:

•	 skadade	komponenter,

AFS 2013:4

26

•	 komponenter	med	rost	eller	andra	korrosionsangrepp,	eller

•	 trämaterial	eller	komponenter	med	röta,	skevhet	eller	sprickor.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att kontrollera att spiror och

arbetsplanskomponenter är fullgoda.

Underlag och placering

51 § Ställningar och väderskydd får endast uppföras om underlaget kan ta

upp de laster som kan förekomma. Om ett väderskydd uppförs på en ställ­

ning ska man försäkra sig om att ställningen kan ta upp lasterna från väder­

skyddet med betryggande säkerhet.

Ställningen får endast förankras till konstruktioner som kan ta upp de las­

ter som kan uppkomma.

Glidning och excentrisk lastöverföring mellan ställning och underlag ska

förhindras.

Allmänna råd: Om man är osäker på förankringarnas lastupptagande

förmåga kan förankringarna behöva provdras.

Det är viktigt att vara uppmärksam på risken att rullställningar kan

börja glida, i synnerhet vid lutande eller glatt underlag, eller om frik­

tionen är liten mellan rullställningens hjul och underlaget.

Skydd mot fall

52 § När en ställning eller ett väderskydd uppförs eller monteras ned, och

fallhöjden är två meter eller mer, ska arbetstagaren vara skyddad mot risken

att falla till lägre nivå.

53 § I första hand ska man se till att skyddsräcket till så stor del som möj­

ligt finns på plats när man kommer upp på en högre nivå.

I andra hand ska man använda ett temporärt räckessystem.

I tredje hand ska skyddet mot fall åstadkommas genom att arbetstagaren

använder personlig skyddsutrustning.

Allmänna råd: För flera fabrikat av prefabricerade fasadställningar är

det möjligt att montera skyddsräcket från en lägre nivå.

Det är viktigt att skyddsräcken sätts upp så snabbt som det är prak­

tiskt möjligt och inte tas bort förrän allt arbete är avslutat och det inte

längre finns någon risk för fall.

27

AFS 2013:4

Ett temporärt skyddsräckessystem monteras på en lägre nivå och

skjuts sedan upp till nästa nivå och demonteras när det ordinarie

räcket är uppsatt.

Om personlig skyddsutrustning ska användas, är det viktigt att den

fästs på ställen som kan uppta de krafter som kan uppstå när en per­

son faller.

Ergonomi

54 § Arbetsgivaren ska planera arbetet och ska se till att de som uppför

eller monterar ned ställningar eller väderskydd har den arbetsutrustning

som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett ergonomiskt bra sätt.

Arbetsgivaren ska minst se till att:

•	 material	och	komponenter	transporteras	fram	och	läggs	upp	så	nära	

montageplatsen som möjligt,

•	 maskinell	utrustning	normalt	används	när	material	och	komponenter	

ska tas upp på respektive ned från ställningen,

•	 tillträdeslederna	monteras	tidigt	så	att	de	kan	användas	även	av	den	

personal som monterar ställningen eller väderskyddet, och

•	 det	finns	tillräckligt	utrymme	på	ställningen	vid	uppförandet.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att arbetsplanskomponenterna är

lätta att både bära och hantera.

Det är viktigt att det finns transportvägar fram till montageplatsen

så att materialet kan lastas av nära den.

Maskinell utrustning för lyft är viktigare ju högre ställningarna är.

Om man ska använda hiss bör den monteras så tidigt som möjligt

och byggas på uppåt allt eftersom.

Utrymmet är normalt tillräckligt om arbetsplanen är minst 0,6 m

breda.

För väderskydd är det ofta en fördel om de i så stor utsträckning

som möjligt kan monteras ihop på marken och att sedan lyftas upp i

sektioner. Det är därför viktigt att utrymmet för dessa arbetsmoment

är tillräckligt stort.

Kontroll

55 § När en ställning eller ett väderskydd är färdigt ska den som har utfört

arbetet göra en kontroll för att säkerställa att det är korrekt byggt och fung­

erar väl.

AFS 2013:4

28

Om användaren av ställningen eller väderskyddet är en annan juridisk

person än den som uppfört den ska användaren, om möjligt, delta i kon­

trollen.

Allmänna råd: Användaren har samma skyldighet som uppföraren

att kontrollera ställningen eller väderskyddet, enligt föreskrifterna om

användning av arbetsutrustning i Arbetsmiljöverkets författningssam­

ling. Det är därför lämpligt att samordna kontrollen.

56 § Den som utför kontrollen ska säkerställa att ställningens eller väder­

skyddets utförande stämmer överens med de handlingar som ligger till

grundförutformningen,se25,40–42och44§§.Kontrollenskadokumente­

ras i en särskild handling.

Allmänna råd: Det är lämpligt att både den som uppfört ställningen

eller väderskyddet och användaren skriver under denna handling.

Stöd för dokumentationen kan vara att man fotograferar ställning­

en, särskilt om den är stor.

Det är viktigt att särskilt kontrollera att:

•	 ställningen	är	ordentligt	underpallad,

•	 förankringarna	 är	 fullständiga	 och	 korrekt	 utförda,	 och	 att	 man	

provdrar dem om man är osäker på deras förmåga att uppta last,

•	 skyddsräcken	finns	där	de	behövs,

•	 avståndet	mellan	arbetsplan	och	angränsande	konstruktion	inte	är	

för stort,

•	 arbetsplanskomponenterna	är	korrekt	monterade	och	säkrade,

•	 tillträde	till	ställningen	kan	ske	på	ett	säkert	sätt.

Överlämning

57 § I samband med att den som uppfört ställningen eller väderskyddet

lämnar över dem ska även följande handlingar lämnas över:

1. planen för uppförande, användning och nedmontering enligt 25 §,

2.dimensioneringshandlingarnaenligt40–42och44§§,

3.dokumentationavkontrollenenligt55–56§§,

4. information om snöskottning, tillträde till taket och skydd mot fall från

väderskyddet,

5. information om hur väderskyddet ska kontrolleras,

6. särskilda instruktioner för uppförande, användning, nedmontering och

skötsel av väderskyddet, om sådana finns, och

29

AFS 2013:4

7. instruktionerna för uppförande, användning, nedmontering och skötsel

enligt 22 §, om det är fråga om en prefabricerad ställning.

Allmänna råd: Det är viktigt att den som samordnar åtgärder till

skydd mot ohälsa och olycksfall får tillgång till handlingarna. Om det

är fråga om byggnads­ och anläggningsarbete bör byggarbetsmiljö­

samordnaren för utförandeskedet hålla dem tillgängliga.

Användning av ställningar och väderskydd

58 § 59–74§§riktarsigtillarbetsgivaren,detvillsägadensomanvänder

en ställning som arbetsplats, tillträdesled eller som skydd mot fall från en

angränsande konstruktion, eller som använder ett väderskydd.

60 §, sista stycket, och 61 §, sista stycket, riktar sig även till byggarbetsmil­

jösamordnaren för utförandeskedet i byggnads­ och anläggningsarbete.

Undersökning och riskbedömning

59 § Innan man påbörjar arbete på en ställning eller under ett väderskydd,

ska arbetsgivaren ta reda på förhållandena på arbetsplatsen och bedöma de

särskilda riskerna där.

Arbetsgivaren ska också förvissa sig om att den valda ställningen är lämp­

lig för arbetet.

60 § Arbetsgivaren ska försäkra sig om att dokumentationen om ställning­

en eller väderskyddet enligt 57 § finns tillgänglig. En arbetsgivare som mot­

tagithandlingarenligt57§skasetillatthandlingarnaenligt57§1och3–7

finns tillgängliga på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska se till att information om ställningen eller väderskyd­

det även når arbetstagare med kognitiv funktionsnedsättning.

Innan ställningar eller väderskydd som ska användas av flera arbetsgi­

vare i byggnads­ och anläggningsarbete börjar användas, ska arbetsgivaren

lämna kopior av handlingarna till byggarbetsmiljösamordnaren för utföran­

det. Byggarbetsmiljösamordnaren ska ha överinseende över kontrollen av

att handlingarna finns tillgängliga på byggarbetsplatsen.

Allmänna råd: Dimensioneringshandlingarna enligt 57 § 2 kan vara

omfattande och de behöver därför normalt inte finnas tillgängliga på

arbetsplatsen.

AFS 2013:4

30

Sista stycket innebär att handlingarna endast behöver lämnas en

gång till byggarbetsmiljösamordnaren, det vill säga innan ställningen

eller väderskyddet tas i bruk första gången.

Kontroll

61 § Arbetsgivaren ska kontrollera ställningar eller väderskydd innan de

tas i bruk och även fortlöpande under den tid som arbetstagarna använder

dem. Om ställningar eller väderskydd har brister som har betydelse från

arbetsmiljösynpunkt får de inte användas innan bristerna har åtgärdats.

För ställningar och väderskydd som används av flera arbetsgivare i bygg­

nads­ och anläggningsarbete ska byggarbetsmiljösamordnaren för utföran­

det ha överinseende över den fortlöpande kontrollen.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att kontrollera följande:

•	 underpallning,

•	 förankring,

•	 skyddsräcken,

•	 säkring	av	komponenter,	särskilt	arbetsplanskomponenter,

•	 tillträdesleder,	och

•	 väderskyddets	 tak,	 inklusive	 fastsättning	 och	 behov	 av	 snöskott­

ning.

Handlingarna som nämns i 60 § kan vara till hjälp vid kontrollerna.

Det är viktigt att särskilt kontrollera en ställning som har varit utsatt

för stark vind, annan väderlek som kan ha påverkat den, samt när den

varit utsatt för någon annan oförutsedd händelse eller har stått oan­

vänd en längre tid.

Arbetsplatserna

62 § När ställningar eller väderskydd används ska de uppfylla kraven i

24–44,49,51och55–57§§.

63 § På arbetsplan till fasad­, rull­ och hantverkarställningar får inte lösa

stegar användas.

Eventuella luckor för tillträde genom arbetsplan ska alltid hållas stängda

utom när de används för passage.

64 § Ställningar får inte användas som återledare vid elektrisk svetsning.

31

AFS 2013:4

Bärförmåga och stabilitet

65 § Arbetsgivaren ska lämna uppgifter om följande till dem som arbetar

på en ställning eller under ett väderskydd:

•	 tillåten	belastning	på	ställningens	olika	delar,	och

•	 för	vilken	snö-	och	personlast	väderskyddet	är	dimensionerat.

Allmänna råd: Det är viktigt att ställningen inte överbelastas av bygg­

nads­ och rivningsmaterial, blästersand eller liknande.

Om flera företag använder ställningen eller väderskyddet bör man

informera om tillåten last genom ett tydligt anslag.

66 § Arbete på en ställning får utföras endast på en arbetsplansnivå åt

gången, om inte ställningen är särskilt dimensionerad för arbete på mer än

en nivå.

Allmänna råd: De förutsättningar som ligger till grund för typkon­

trollintyg (för prefabricerade ställningar) och typfall (för rörställning­

ar) gäller endast arbete på en nivå åt gången.

67 § Tung utrustning, tunga maskiner eller dylikt får endast finnas på ställ­

ningen om den är dimensionerad för det. Motsvarande gäller för maskiner

eller annat som ger upphov till dynamiska tilläggslaster.

Ergonomi

68 § En ställning får endast användas om det finns tillräckligt utrymme för

det avsedda arbetet, för transporter och för att lägga upp material.

Arbetet ska kunna utföras med lämpliga arbetsställningar och arbets­

rörelser.

Allmänna råd: Följande breddklasser på ställningar, enligt svensk

standard SS­EN 12811­1:2004, är normalt tillämpliga:

•	 Lägst	 W18	 för	 arbeten	 där	 såväl	 uppläggning	 som	 kärrning	 av	

material förekommer (till exempel vid murning enligt traditionell

svensk metod).

•	 Lägst	W12	för	arbeten	där	antingen	uppläggning	eller	annan	trans­

port än kärrning av material förekommer.

•	 W06	för	övriga	arbeten.

	

W18	innebär	en	bredd	på	arbetsplanet	av	minst	1,8	m,	W12	minst

1,2 m och så vidare.

AFS 2013:4

32

Upplastning och uppläggning av material

69 § Upplastning och uppläggning av material på ställningar ska planeras

noga och övervakas särskilt. Det får endast göras om ställningen är särskilt

dimensionerad och anpassad för detta.

Allmänna råd: Det är särskilt viktigt att intagsbryggor är dimensione­

rade för den last de är avsedda för.

70 § Upplastning och uppläggning av material med maskinell utrustning

ska företrädesvis göras genom att materialet sänks ner vertikalt på ställning­

en. Material ska alltid sättas ner försiktigt, för att undvika att ställningen

utsätts för dynamiska laster.

Om material lastas in eller lastas ut horisontellt får detta endast göras med

metoder som innebär att ställningen inte utsätts för horisontalkrafter.

Arbetstagare som inte är sysselsatta med upplastning eller uppläggning

får inte uppehålla sig på den del av ställningen där upplastning eller upp­

läggning pågår.

Allmänna råd: Upplastning och uppläggning av material med tele­

skoptruck eller liknande tekniska anordningar kan endast göras om

lastgafflar eller dylikt dras ut horisontellt, på ett sådant sätt att inga

horisontalkrafter uppkommer.

Särskilda krav för användning av rullställningar

71 § Rullställningar ska normalt endast användas för kortvariga arbeten

där ställningen behöver flyttas ofta och där förhållandena på arbetsplatsen

medger detta.

Endast arbeten som medför att ställningen inte utsätts för några större

horisontella krafter får utföras.

Allmänna råd: Byte av lampor, armaturer, upp­ eller nedsättning av

skyltar samt mindre målnings­, el­, ventilations­ och plåtslageriarbe­

ten är exempel på sådana arbeten.

Det är inte lämpligt att använda rullställningar för större fasadarbe­

ten, till exempel omfattande fasadmålning.

Vid fasadmålning av enfamiljshus (villor, par­ och radhus) kan rull­

ställning användas om arbetsgivarens undersökning och riskbedöm­

ning medger detta. Det är då viktigt att:

33

AFS 2013:4

•	 underlaget	är	sådant	att	rullställningen	lätt	kan	flyttas,

•	 arbetet	 från	 rullställningen	 i	 huvudsak	 kan	 utföras	 från	 första	

arbetsplansnivån	(maximalt	cirka	2,5	m	över	mark),	och

•	 tillträdeslederna	är	säkra	och	ändamålsenliga.

En	 prefabricerad	 rullställning	 är	 dimensionerad	 för	 en	 horisontal-

last	av	300	N.

72 §	 När	en	rullställning	används	måste	dess	hjul	vara	låsta.

73 §	 När	en	rullställning	flyttas	får	inga	personer	eller	något	material	som	

kan	falla	ner	finnas	på	den,	oavsett	på	vilken	höjd	arbetsplanet	är	placerat.	

Om	en	rullställning	har	stödben	får	de	inte	tas	bort	under	flyttningen.

Allmänna råd: Det	är	viktigt	att	rullställningen	flyttas	försiktigt	så	att	

den	inte	blir	instabil.	Vid	flyttning	av	en	rullställning	med	stödben	kan	

stödbenen	behöva	lyftas	något.

Särskilda krav för användning av hantverkarställningar

74 §	 Hantverkarställningar	 får	 normalt	 endast	 användas	 för	 lätta	 arbe-

ten	 där	 ställningen	 behöver	 flyttas	 ofta.	 De	 får	 endast	 användas	 på	 plana	

och	hårdgjorda	eller	förstärkta	ytor,	och	endast	på	horisontella	ytor	om	inte	

benen	kan	justeras	i	höjdled.

Hantverkarställningar	får	endast	användas	av	en	person	åt	gången.	När	

de	används	måste	hjulen	vara	låsta,	oavsett	på	vilken	höjd	arbetsplanet	är	

placerat.

Endast	 arbeten	 som	 medför	 att	 ställningen	 utsätts	 för	 små	 horisontella	

krafter	får	utföras.

Allmänna råd: En	hantverkarställning	är	normalt	dimensionerad	för	

en	horisontallast	av	100	N.

Bestämmelser om sanktionsavgifter

75 § Bestämmelserna i 10§ första och andra stycket och 47§ andra och

tredjestycketutgörföreskrifterenligt4kap.2§arbetsmiljölagen(1977:1160).

Den	 som	 överträder	 dessa	 bestämmelser	 ska	 betala	 en	 sanktionsavgift	

enligt8kap.5–10§§arbetsmiljölagen.Sanktionsavgiftensstorlekberäknas

enligtdegrundersomangesi10§respektive47§dessaföreskrifter.

AFS 2013:4

34

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 11 § och

i fråga om krav på utbildning om väderskydd i 47 § och i övrigt den 1 juli

2014.

2. Genom denna författning upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrif­

ter (AFS 1990:12) om ställningar.

3. Typkontroll för prefabricerade ställningar, komponenter till prefabri­

cerade ställningar och kopplingar som gjorts med stöd av Arbetarskydds­

styrelsens föreskrifter (AFS 1990:12) om ställningar gäller också som typkon­

troll enligt 10§ i dessa föreskrifter. Kraven i 17–18§§ gäller inte för dessa

produkter. Typgodkännande för prefabricerade ställningar, komponenter till

prefabricerade ställningar och kopplingar som gjorts med stöd av Arbetar­

skyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:12) om ställningar eller med stöd av

äldre regler gäller inte som typkontroll.

BERNT NILSSON

Karin Sundh­Nygård

35

AFS 2013:4

Bilaga 1 – Produktkrav för prefabricerade ställningar och

kopplingar

Prefabricerade fasadställningar och fristående komponenter till

prefabricerade fasadställningar

Prefabricerade fasadställningar ska uppfylla de tekniska krav som finns i

följande svenska standarder:

(a)	SS-EN	 12810-1:2004	 ”Temporära	 konstruktioner	 –	 Prefabricerade	

fasadställningar	–	Del	1:	Produktkrav”

(b)	SS-EN	12811-1:2004	”Temporära	konstruktioner	–	Del	1:	Ställningar	–	

Krav och utförande”

Standarderna gäller enligt dessa föreskrifter med följande preciseringar:

•	 Fri	höjd	mellan	arbetsplan:	Höjdklassen	ska	vara	H2	enligt	kapitel	4	i	

(a) och kapitel 5.3 i (b).

•	 Tillträde	 till	 arbetsplan:	 Vertikal	 tillträdesklass	 ska	 vara	 ST	 eller	 LS	

enligt kapitel 4 i (a).

•	 Lastklass:	Lastklassen	ska	vara	minst	klass	2	enligt	kapitel	6	i	(b).

•	 Bygghöjd	för	lastklass:	Minsta	bygghöjd	24	m	gäller	för	minst	en	kon­

figuration för varje i typkontrollintyget angiven lastklass enligt kapitel

7.2.2 i (a).

Prefabricerade rullställningar och fristående komponenter till

prefabricerade rullställningar

Prefabricerade rullställningar ska uppfylla de tekniska krav som finns i

svensk	 standard	 SS-EN	 1004:2005	 ”Temporära	 konstruktioner	 –	 Rullställ­

ningar	–	Material,	dimensioner,	dimensionerande	laster	och	säkerhetskrav”.

Standarden gäller enligt dessa föreskrifter med följande preciseringar:

•	 Fri	höjd	mellan	arbetsplan:	Höjdklassen	ska	vara	H2	enligt	kapitel	7.2.

•	 Tillträde	till	arbetsplan:	Minst	klass	A,	B	eller	C	enligt	kapitel	7.6.1	ska	

finnas, det vill säga inte endast klass D.

•	 Maximalt	avstånd	mellan	plan:	Vid	tillträde	med	stege	(klass	C	och	D	

enligt kapitel 7.6.3) ska de mellanliggande planen vara helt täckta med

arbetsplanskomponenter.

•	 Laster:	Samtliga	angivna	laster	enligt	kapitel	8.1	ska	förutsättas	vara	

karakteristiska statiska laster.

Vidare gäller att vid dimensionering av en ställning i dess helhet, får

friktionskoefficienten mellan stödben eller utriggare och underlag inte för­

utsättas vara större än 0,2.

AFS 2013:4

36

Prefabricerade hantverkarställningar

Hantverkarställningar ska uppfylla följande krav:

•	 Bärförmågan	 ska	 vara	 betryggande	 genom	 att	 lastklassen	 ska	 mot­

svara minst klass 2 enligt SS­EN 1004:2005 ”Temporära konstruktio­

ner	–	Rullställningar	–	Material,	dimensioner,	dimensionerande	laster	

och säkerhetskrav”, eller att bärförmågan på annat sätt kan anses vara

betryggande.

•	 Samtliga	hjul	ska	vara	låsbara.

•	 Stabiliteten	ska	vara	betryggande	med	en	säkerhetsfaktor	mot	stjälp­

ning på minst 1,20 vid följande belastning:

–	 Stjälpande	horisontallast	av	100	N	i	arbetsplanets	nivå	i	den	mest	

ogynnsamma riktningen.

–	 Stabiliserande	vertikal	last	av	750	N	placerad	0,100	m	från	arbets­

planets sida.

–	 Lasterna	enligt	ovan	ska	vara	placerade	på	det	mest	ogynnsamma	

sättet.

–	 Ställningen	 ska	 vara	 komplett	 men	 normalt	 utan	 räcke,	 och	 med	

komponenterna och eventuella hjul placerade i de mest ogynnsam­

ma lägena.

•	 Samtliga	huvudkomponenter	till	prefabricerade	hantverkarställning­

ar ska märkas så att det framgår vilken produkt komponenten hör till,

tillverkare och tillverkningsår.

Man ska på ett säkert sätt kunna ta sig upp och ner från ställningens

arbetsplan.

Kopplingar

Kopplingar ska uppfylla kraven i följande svenska standarder:

(c)	SS-EN	 74-1:2005	 ”Temporära	 konstruktioner	 –	 Ställningar	 och	 form­

ställningar	–	Kopplingar,	spirskarvar	och	fotplattor	–	Del	1:	Rörkopp­

lingar	–	Krav	och	provningsmetoder”.

(d)	SS-EN	 74-2:2008	 ”Temporära	 konstruktioner	 –	 Ställningar	 och	 form­

ställningar	 –	 Kopplingar,	 spirskarvar	 och	 fotplattor	 –	 Del	 2:	 Special­

kopplingar	–	Krav	och	provningsmetoder”.

(e)	SS-EN	 74-3:2007	 ”Temporära	 konstruktioner	 –	 Ställningar	 och	 form­

ställningar	–	Kopplingar,	spirskarvar	och	fotplattor	–	Del	3:	Plana	fot­

plattor	och	spirskarvar	–	Krav	och	provningsmetoder”.

Standarden gäller enligt dessa föreskrifter med följande preciseringar:

•	 Kopplingar-verkningssätt:	Alla	kopplingar	ska	vara	skruvkopplingar	

(inte kilkopplingar) enligt kapitel 3 i (c) och kapitel 3 i (d).

37

AFS 2013:4

•	 Klasser	av	kopplingar:	Samtliga	kopplingar	ska	vara	av	klass	B	eller	

BB enligt kapitel 4.2.1 i (c) och kapitel 5 i (d).

•	 Skarvkopplingar:	 Kopplingar	 avsedda	 för	 axiella	 skarvar	 av	 rör	 ska	

vara av typ SF enligt kapitel 4.1 i (c); alltså varken lösa tappar enligt

kapitel 3 i (e), eller expanderande tappar.

Alternativ utformning

Avvikelser från kraven i standarderna kan göras, om man kan visa att pro­

dukten är lika säker som om den hade utformats enligt standarderna.

AFS 2013:4

38

Bilaga 2 – Typkontrollintyg

Alla typkontrollintyg ska innehålla följande uppgifter:

•	 Namn	och	adressuppgifter	på	tillverkare	samt	minst	en	distributör.

•	 Typbeteckning	på	produkten.

•	 Beskrivning	 av	 produkten	 och	 dess	 samtliga	 delar,	 respektive	 kompo-

nenten.

•	 Översiktliga	 uppgifter	 om	 vilka	 material	 som	 de	 olika	 komponenterna	

består av.

•	 Märkning.

•	 Hänvisning	till	instruktioner	för	uppförande,	användning,	nedmontering	

och skötsel.

• Informationomhurdenårligakontrollenenligt17§skagöras.

Typkontrollintyg för prefabricerade ställningar ska även innehålla följan­

de uppgifter:

•	 Beskrivning	 av	 produktens	 olika	 standardutföranden	 inklusive	 dimen­

sioner, lastklasser och bygghöjder.

•	 Tillträdesleder.

•	 Var	personlig	skyddsutrustning	kan	fästas,	om	relevant.

•	 Komponenter	som	kan	användas	med	ställningen	men	som	inte	tillhan­

dahålls av tillverkaren (systemfria komponenter), om relevant.

Typkontrollintyg för enskilda komponenter till prefabricerade ställningar

ska även innehålla följande uppgifter:

•	 I	vilka	ställningar	komponenten	kan	användas	eller	vilka	specifika	krav	

som gäller för den ställning där komponenterna kan användas.

•	 Tillåtna	belastningar	eller	motsvarande	för	komponenten.

•	 Upplagsreaktioner	 som	 komponenten	 kan	 överföra	 till	 ställningen	 (om	

tillämpligt).

Typkontrollintyg för prefabricerade ställningar kan även innehålla upp­

gifter och anvisningar för beräkning av bärförmågan vid angivna avvikelser

från standardutförandena.

Allmänna råd: Uppgifter och anvisningar enligt sista stycket består

oftast av att en tillåten spirlast anges.

39

AFS 2013:4

Bilaga 3 – Utbildning

Översikt över utbildningsnivåer

Arbetstagare ska ha fått utbildning på den nivå som behövs för arbetsupp­

gifterna. Följande tabell beskriver utbildningsnivåerna översiktligt, och

anger även förutsättningar och begränsningar för dem.

Utbildningens namn

Utbildnings-

bevis

Avsedd för

GRUNDUTBILDNING

Särskild information

om hantverkarställ­

ningar

Krävs inte

För dem som, i begränsad

omfattning, utför arbete med

ställningar med högst 2 m till

arbetsplan och där utformningen

framgår av en generell monte­

ringsinstruktion.

Särskild information

om rullställningar

Krävs

För dem som, i begränsad

omfattning, utför arbete med

hantverkarställningar och rull­

ställningar med högst 5 m till

arbetsplan och där utformningen

framgår av en generell monte­

ringsinstruktion.

Allmän utbildning

om ställningar

Krävs

För dem som utför arbete med

ställningar med högst 9 m (fyra

bomlagshöjder) till arbetsplan

och där utformningen framgår

av en generell monteringsin­

struktion.

Särskild utbildning

om ställningar

Krävs

För dem som utför arbete med

ställningar vars slutliga höjd

överstiger 9 m eller mer kom­

plicerade ställningar än de som

nämns ovan.

AFS 2013:4

40

TILLÄGGSUTBILDNING

Tilläggsutbildning om

väderskydd

Krävs

För dem som utför arbete med

väderskydd oberoende av dess

höjd och upplagssätt.

För denna tilläggsutbildning

behövs ”Särskild utbildning om

ställningar” som grund.

Tilläggsutbildning om

speciella ställningskon­

struktioner

Krävs

För dem som utför arbete med

speciella ställningskonstruktio­

ner som inte täcks av ”Särskild

utbildning om ställningar”.

För denna tilläggsutbildning

behövs ”Allmän utbildning om

ställningar” som grund.

Innehåll i utbildningarna

1 Obligatoriska moment för samtliga utbildningsnivåer

All information och utbildning ska innehålla följande moment:

•	 Förståelsen	av	planer	för	uppförande,	nedmontering	eller	ändring	av	

ställningen i fråga.

•	 Säkerhet	vid	uppförande,	nedmontering	eller	ändring	av	ställningen	i	

fråga.

•	 Åtgärder	för	att	förebygga	risk	för	fall	av	personer	eller	föremål.

•	 Säkerhetsåtgärder	 när	 väderförhållandena	 förändras	 på	 ett	 sätt	 som	

påverkar säkerheten negativt vid den berörda ställningen.

•	 Villkor	beträffande	tillåten	belastning.

•	 Varje	annan	risk	som	det	ovan	nämnda	arbetet	med	uppförande,	ned­

montering eller ändringar kan medföra.

2 Tillkommande moment för de olika utbildningsnivåerna

Särskild information om hantverkarställningar ska utöver punkt 1 om­

fatta:

•	 Orientering	om	vilka	regler	för	ställningar	som	gäller	i	Sverige.

•	 Genomgång	av	typkontrollintyg	och	monteringsinstruktioner	för	den	

eller de ställningar som man planerar att använda.

41

AFS 2013:4

Särskild information om rullställningar ska utöver punkt 1 omfatta:

•	 Genomgång	 av	 regler	 för	 hantverkarställningar	 och	 rullställningar	

och orientering om regler för övriga ställningar som gäller i Sverige.

•	 Genomgång	av	typkontrollintyg	och	monteringsinstruktioner	för	den	

eller de ställningar som man planerar att använda.

Allmän utbildning ska utöver punkt 1 omfatta:

•	 Genomgång	av	regler	för	ställningar	i	Sverige.

•	 Genomgång	 av	 olika	 typer	 av	 prefabricerade	 ställningar	 och	 kopp­

lingar.

•	 Orientering	om	typfall	för	rör-	och	kopplingsställningar.

•	 Metoder	för	att	skydda	sig	mot	fall	vid	uppförande	och	nedmontering	

av ställningar.

•	 Metoder	för	upp-	och	nedtransport	och	lyft	av	ställningsmaterial.

•	 Bottning,	stabilisering	och	förankring	av	ställningar.

Särskild utbildning om ställningar ska utöver punkt 1 omfatta:

•	 En	grundlig	genomgång	av	regler	för	ställningar	i	Sverige.

•	 Allmänna	principer	för	uppförande	av	rör-	och	kopplingsställningar.

•	 Genomgång	av	olika	typer	och	fabrikat	av	prefabricerade	ställningar	

och kopplingar.

•	 Hur	ställningar	kan	användas	på	annat	sätt	än	vad	som	framgår	av	

instruktion.

•	 Metoder	för	att	skydda	sig	mot	fall	vid	uppförande	och	nedmontering	

av ställningar.

•	 Metoder	för	upp-	och	nedtransport	samt	lyft	av	ställningsmaterial.

•	 Förankring	av	ställningar.

•	 Inklädnad	av	ställningar.

•	 Dimensionering	av	ställningar.

•	 Orientering	om	speciella	ställningskonstruktioner.	

Tilläggsutbildning om väderskydd ska omfatta:

•	 En	grundlig	genomgång	av	regler	för	väderskydd	i	Sverige.

•	 Allmänna	principer	för	uppförande	av	väderskydd.

•	 Genomgång	av	olika	typer	av	väderskydd.

•	 Hur	väderskydd	och	ställning	kan	kombineras.

Tilläggsutbildning om speciella ställningskonstruktioner ska omfatta:

•	 Genomgång	av	regler	för	aktuell	ställningskonstruktion.

•	 Olika	typer	och	fabrikat	av	den	aktuella	ställningskonstruktionen.

•	 Metodik	för	att	uppföra,	väsentligen	ändra	och	montera	ned	den	aktu­

ella ställningskonstruktionen.

AFS 2013:4

42

•	 Metoder	att	skydda	sig	mot	fall	vid	uppförande	och	nedmontering	av	

den aktuella ställningskonstruktionen.

•	 Andra	viktiga	egenskaper	som	påverkar	uppförande,	väsentlig	änd­

ring och nedmontering.

Lärlingsutbildning

Lärlingar (som varvar teoretisk utbildning med praktik) får delta i arbete

med att uppföra, väsentligen ändra och montera ned ställningar under föl­

jande förutsättningar:

•	 varje	lärling	är	under	överinseende	av	ställningsbyggare	med	yrkes­

bevis eller kompetensbevis,

•	 varje	ställningsbyggare	enligt	ovan	endast	har	hand	om	en	lärling,

•	 varje	lärling	har	lärlingsbok	eller	annan	dokumentation,

•	 lärlingarna	får	fortlöpande	utbildning,	och	att	utbildningsdelen	är	pla­

nerad,

•	 lärlingar,	som	kommer	direkt	från	gymnasieskolan,	har	nivån	allmän	

utbildning från början, och

•	 övriga	 lärlingar	 får	 utbildningsnivån	 allmän	 utbildning	 senast	 inom	

sex månader från att de påbörjat lärlingsutbildningen.

Allmänna råd: Det är lämpligt att tiden för respektive utbildning är

följande:

•	 2–4	timmar	för	särskild	information	om	hantverkarställningar,

•	 8	 timmar	 för	 särskild	 information	 om	 hantverkar-	 och	 rullställ-

ningar,

•	 16	timmar	för	allmän	utbildning,	

•	 80	timmar	för	särskild	utbildning	om	ställningar,	

•	 32	timmar	för	tilläggsutbildning	om	väderskydd,	och

•	 ett	tillräckligt	antal	timmar	för	tilläggsutbildning	om	speciella	ställ­

ningskonstruktioner (avhängigt den aktuella ställningskonstruktio­

nen).

Det är viktigt att en tillräckligt stor del av utbildningen är lärar­

ledd, särskilt när det gäller kortare utbildningar. Den lärarledda

delen av respektive utbildning bör anpassas till elevernas förutsätt­

ningar och bör överstiga hälften av den totala tiden.

Eftersom delar av utbildningen syftar till att förmedla kunskap

om de regler för ställningar som gäller i Sverige, så innebär det att

arbetstagare med utbildning från ett annat land normalt behöver

komplettera den för att den ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter.

43

AFS 2013:4

Lärlingsutbildning är avsedd för att låta eleverna varva utbild­

ning med arbete under handledning. Det normala är att lärlingar

anställs av ställningsentreprenörer.

AFS 2013:4

44

Bilaga 4 – Utformning av trall

Trall som är utformad enligt nedan behöver inte typkontrolleras.

Virke ska väljas enligt 9 §.