AFS 2014:13

Xxxxx

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter (AFS xxxx:xx) om

AFS 2014:XX

Arbete i explosionsfarlig miljö

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter (AFS 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2014:13

3

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring

i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3)

om arbete i explosionsfarlig miljö;

beslutade den 25 mars 2014.

Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen

(1977:1166) att 7, 16, 18 och 19 §§ samt rubriken närmast före 19 § i Arbets­

miljöverkets föreskrifter (AFS 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö ska

ha följande lydelse.

Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifter­

na att kommentarerna till 7, 16 och 18 §§ ska ha följande lydelse.

7 §

Riskbedömning ska vara dokumenterad.

Riskbedömningen ska ha utförts av någon som har lämplig utbildning

och kunskap för att göra riskbedömningar av explosiv atmosfär. I riskbe­

dömningen ska finnas uppgifter om

– explosionsbenägenhet hos blandningen,

– förekommande tändkällor,

– sannolikheten för att explosiv atmosfär uppstår samt dess varaktighet,

– sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och konsekvenserna

av explosionen samt om

– utrymmen, utrustningar, installationer, material eller liknande som har

bedömts ha betydelse för explosionsrisken.

Riskbedömningen ska även omfatta

– rutiner för säker hantering i explosionsfarlig miljö,

– erforderlig skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder för respektive risk­

källa,

– områden som genom öppningar har eller som kan få förbindelse med

områden där explosiv atmosfär kan uppstå,

– rutiner för säkert omhändertagande av spill och läckage samt

– lämpligt släckmedel och släckförfarande vid brand för att förebygga

explosion.

Riskbedömningen ska omfatta såväl normalt arbete och drift som förvän­

tade avvikelser och fel.

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2014:13

Utkom från trycket

den 15 april 2014

AFS 2014:13

4

Den arbetsgivare som inte har upprättat en riskbedömning enligt första

stycket ska betala en sanktionsavgift, se 19 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För

den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som

har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

16 § För arbetsplatser där explosionsrisk föreligger ska arbetsgivaren inn­

an arbete påbörjas upprätta ett explosionsskyddsdokument, baserat på risk­

bedömningen.

Explosionsskyddsdokumentet ska hållas aktuellt.

Explosionsskyddsdokumentet ska särskilt innehålla uppgifter om

– att explosionsriskerna har fastställts och bedömts enligt 13 §,

– förekommande explosionsrisker och till dessa hörande skyddsutrust­

ningar och säkerhetsrutiner,

– de områden som har klassificerats och delats in i zoner enligt 11 §,

– rutiner för utfärdande av arbetstillstånd, säker avställning och driftklar­

hetsverifiering,

– förekommande samordningsansvar,

– hur arbetsplatsen, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skydds­

utrustning, material, varningsanordningar, utrymningsvägar används och

underhålls på säkert sätt,

– tryckavlastningszoner,

– rutiner för säkert omhändertagande av spill, läckage och brand.

På arbetsplats eller driftställe med samordningsansvar ska omfattningen av

och ansvarig person för denna samordning framgå av explosionsskydds­

dokumentet.

Den arbetsgivare som inte har upprättat ett explosionsskyddsdokument

enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 19 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För

den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som

har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

5

AFS 2014:13

18 § Olycksfall och tillbud ska utredas, dokumenteras och riskbedömas.

Arbetet får inte återupptas efter ett explosionsolycksfall eller allvarligt till­

bud förrän en ny riskbedömning visat att arbetet kan utföras säkert.

Den arbetsgivare som har återupptagit arbetet utan att ha upprättat en

förnyad riskbedömning ska betala en sanktionsavgift, se 19 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För

den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som

har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Bestämmelser om sanktionsavgifter

19 § Bestämmelserna i 7 och 18 §§ utgör föreskrifter enligt 4 kap.

1

§

arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelserna i 16

§ utgör föreskrifter enligt

4 kap. 8

§ arbetsmiljölagen.

Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt

8 kap.5–10 §§arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt

de grunder som anges i 7, 16 och 18 §§.

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2014.

BERNT NILSSON

Karin Sundh­Nygård

Anna Middelman

AFS 2014:13

6

Till 7 § En person som ska utföra riskbedömningar bör vara lämplig för

uppgiften samt ha lämplig teoretisk kunskap om explosionsriskerna för

hanterade ämnen och ha god erfarenhet av explosionsskydd för aktuell

hantering. Lämplig grundkompetens är kunskaper motsvarande kraven

för föreståndare för brandfarlig vara som vid behov är kompletterad för att

även täcka hantering av pulverformigt material.

Det är av vikt att man på arbetsplatsen har tillgång till egen kompetens

i sådan omfattning att man kan bedöma om explosionsriskerna kräver

experthjälp inom eller utom organisationen. Experthjälp krävs normalt vid

hantering av hybridsystem samt dimensionering av explosionsbegränsande

tekniska anordningar som tryckavlastning etc.

Kommentarer till strecksatserna om uppgifter som behövs till riskbedöm­

ningen:

– Explosionsbenägenheten får man av uppgifter om vid vilka förhål­

landen de hanterade ämnena eller blandningarna är explosiva. Eventuella

av vikelser från normalt tryck, temperatur och luftatmosfär samt förore­

ningar är viktiga parametrar att känna till då de flesta skyddsblad och

proces säkerhetsdata anges vid normala förhållanden och för rena ämnen.

– Minsta antändningsenergi som krävs för att starta en brand/explosion

är en viktig parameter för att avgöra vilka potentiellt farliga tändkällor som

finns. Exempel på tändkällor är gnistor från hetarbeten, statisk elektricitet,

elektriska maskiner och installationer, vagabonderande eller inducerade

strömmar, friktionsgnistor, heta ytor m.m.

– Sannolikheten eller hur ofta och länge som explosiv atmosfär uppstår

och vid vilka situationer det förekommer är faktorer som styr zonklassning­

en och vilka tekniska och administrativa åtgärder som är nödvändiga att

vidta för att minska explosionsriskerna.

– Sannolikheten för explosion är det samma som sannolikheten att en

tändkälla antänder en explosiv atmosfär. Sannolikheten ska här inte ses

strikt matematiskt då de flesta verksamheter inte har tillräckliga data för att

göra en meningsfull beräkning. Här rör det sig om en bedömning av tänd­

källans möjlighet att antända en explosiv atmosfär. Exempel på frågor att

belysa för att beskriva konsekvensen av explosion är:

• Vilka effekter får explosionen?

• Sker den i slutet utrymme?

• Är det allvarlig risk för personskador?

• Finns risk för dominoeffekter, d.v.s. att den primära explosionen leder

till ytterligare skador som hotar omgivningen?

– Vissa system, utrustningar och material har stor betydelse för

explosionssäkerheten utan att uppenbart vara farliga vid hantering av

7

AFS 2014:13

brandfarlig vara eller brännbart pulver. Det kan röra sig om nödel, nödkyla

och potentialutjämning eller användning av icke ledande material som vissa

plaster och golvmaterial som medför att material, utrustning och personal

laddas upp i sådan grad att risk för farliga elektrostatiska urladdningar

uppkommer.

– Manuella operationer och reparation är situationer som ofta kräver

särskild omtanke för att minimera riskerna. Exempel på väsentliga frågor

att belysa är:

• Hur satsas lösningsmedel eller pulver till beredningskärl säkert?

• Hur rengörs och avställs utrustning innan och under reparation?

– För att få en god överblick vid riskbedömningen är det väsentligt att

respektive riskkälla bedöms tillsammans med tillhörande tekniska och

organisatoriska säkerhetsåtgärder. Här kan barriärmodellen framgångsrikt

tillämpas, d.v.s. att man beskriver vilka förebyggande, begränsande och

avhjälpande säkerhetsåtgärder man har till respektive riskkälla.

Minsta bemanning och den samlade utbildningsnivån för tjänstgörande

driftpersonal för att även klara förutsedda nödsituationer är en faktor som

ofta glöms bort vid riskbedömningar.

– Det är inte bara de zonklassade områdena som behöver riskbedömas

utan även närliggande utrymmen och lokaler kan ha betydelse för

säkerheten. Exempelvis kan man vid arbete med sliprondell sprida

glödande partiklar in i klassade områden. Här behövs även en bedömning

av brandmotstånd hos omgivande väggar och dörrar så att inte bränder i

omgivningen snabbt sprider sig till utrymmen med explosionsfara.

– Det är inte ovanligt att incidenter och olyckor uppstår i samband med

sanering, städning och omhändertagande av spill.

• Hur tar man säkert hand om utspillt pulver eller vätska och vilken ren­

göring är nödvändig så att inte farliga dammsamlingar uppstår?

• Finns risk för självantändning eller avgivande av explosiva gaser från

omhändertaget spill är andra väsentliga säkerhetsaspekter.

– Vid glödbränder i silos eller annan utrustning är det viktigt att i förväg

ha en plan för hur man ska släcka branden. Annars finns stor risk att utrust­

ning och byggnader rämnar vid kraftig påföring av vatten eller att en explo­

sion inträffar då glödbranden friläggs.

Normalt arbete inbegriper rutinmässig drift, start och stopp av anlägg­

ning, löpande tillsyn och förebyggande underhåll m.m. Exempel på förvän­

tade avvikelser och fel är avhjälpande underhåll, strömavbrott, packnings­

läckage eller liknande. Haverier och katastrofscenarier som plötslig tryck­

kärlbristning är inte att anse som förväntade fel om underhåll och kontroll­

planer m.m. följs.

8

AFS 2014:13 Rättelseblad

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

• Anställda arbetstagare.

• Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 §

arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid

eller deltid:

• De personer som driver verksamheten.

• Inhyrd arbetskraft.

Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer

avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta

inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen.

Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag

som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades.

Till 16 § Explosionsskyddsdokumentet kan upprättas separat eller sam-

mansättas av tidigare dokumentation eller ingå som separat del i annan

säkerhetsdokumentation. Det väsentliga är att det är lättåtkomligt och kan

förstås av all personal som behöver använda det samt att det är uppdaterat.

Innehållet i dokumentet kan med fördel utgöra ett sammandrag av för

explosionsskyddet väsentliga analyser, instruktioner, förfaranden m.m.

Normalt refereras endast till omfattande bakgrundsdokumentation.

Med tryckavlastningzon avses det område som är farligt att vistas i när ett

sprängbleck öppnar eller tryckavlastningssystem fungerar som avsett. Det

är viktigt att utmärka dessa zoner så att personer inte uppehåller sig i farligt

område under drift.

Begreppet antal sysselsatta förklaras i kommentaren till 7 §.

Till 18 § Allvarliga olycksfall och tillbud med brännbar gas, ånga,

aerosol eller damm är händelser som normalt bör föranleda en anmälan till

Arbetsmiljöverket enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen. Vid smärre händelser

är det väsentligt att inte nöja sig med att konstatera att ingen större skada

skett. Man bör vid sin riskbedömning förvissa sig om att det inte var en

tillfällighet som gjorde att skadan inte blev allvarlig.

Vid inträffat allvarligt olycksfall eller tillbud är det viktigt att en noggrann

bedömning görs innan berörd hantering återupptas för att förhindra att

exempelvis ett systematiskt fel orsakar ytterligare olyckor.

Vid utredning av inträffade explosioner är det viktigt att i möjligaste

mån

förutom tekniska data även beskriva omständigheterna som rådde vid

Obs! Denna sida (8) är ett rättelseblad som ersätter s. 8 av tidigare utgivna AFS

2014:13. Rättelsen innebär att det sist i första meningen i första stycket i rådet till 18 §

ska stå ”3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen” istället för ”2 § arbetsmiljöförordningen”.

9

AFS 2014:13

tillfället för olyckan. Nedanstående frågeställningar är exempel på vad som

kan behöva beskrivas i en utredning:

–

Beskriv utrymmet, platsen eller rummet. Ange mått och hur mycket

plats som upptas av rör, utrustningar, väggar, hinder m.m.

– Beskriv konstruktionsmaterial hos väggar och kärl.

– Beskriv läckagestället, diameter, hålgeometri och kanter. Var särskilt

noga med att säkra förekommande brottytor vilka kan ge viktig information

om olycksorsaken.

– Om möjligt ange tryck, vätskehöjd eller dammängd vid tidpunkten för

explosionen. Bifoga eventuellt loggade driftdata.

– Försök att ange plats för troliga primära och sekundära explosionsstäl­

len samt splitterriktning m.m.

– Ange befintliga möjliga tändkällor samt om någon ändring nyligen

genomförts.

– Beskriv vad det är som har exploderat, rent ämne, blandning, eventuella

föroreningar. Vid damm ange även partikelfördelning och geometri.

– Beskriv skador på personal och konstruktioner. Var särskilt observant

på plastiska deformationer som kan avslöja den primära tändkällan.

– Ange funktion och underhåll av berörda säkerhetssystem samt kontrol­

lera mot explosionsskyddsdokumentet.

Dessa tekniska data tillsammans med intervjuer av inblandade, ger betyd­

ligt bättre möjlighet att klargöra vad som egentligen förorsakade olyckan.

Begreppet antal sysselsatta förklaras i kommentaren till 7 §.

Arbetsmiljöverket ^· 112 79 Stockholm ^· Tel 010-730 90 00 ^· www.av.se

Utgivare: Anna Middelman

ISBN 978-91-7930-589-5 · ISSN 1650-3163