AFS 2014:7
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS 2014:7
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker –
smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets
föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska
arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
3
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1)
om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta,
toxinpåverkan, överkänslighet;
beslutade den 25 mars 2014.
Arbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen
(1977:1166) att 2, 20, 21 och 30 §§ samt rubriken närmast före 30 § i Arbets
miljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker
– smitta, toxinpåverkan, överkänslighet ska ha följande lydelse.
Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna
dels att kommentaren till 30 § ska upphöra att gälla,
dels att kommentarerna till 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse.
2 § Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbets
givare jämställs i dessa föreskrifter, förutom i 20 och 21 §§, den som ensam
eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan
anställd och de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet.
20 § En arbetstagare, som har anmält till arbetsgivaren att hon är gravid,
får inte sysselsättas i arbete där hon riskerar att exponeras för rubella eller
toxoplasma, om hon saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.
Den arbetsgivare som låter en eller flera gravida arbetstagare utföra arbe
te i strid med kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §.
Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För
den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som
har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 721 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
21
§ Arbetsgivaren ska föra register över de arbetstagare som riskerar att
exponeras för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4, eller som använder såda
na smittämnen i sitt arbete.
Följande uppgifter ska registreras.
Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS 2014:7
Utkom från trycket
den 15 april 2014
AFS 2014:7
4
– Arbetstagare som riskerar att exponeras för smittämnen i riskklasserna 3
eller 4, eller som använder sådana smittämnen i sitt arbete.
– Vilken typ av arbete som utförs.
– Så långt möjligt vilket eller vilka smittämnen i riskklasserna 3 eller 4
som arbetstagaren riskerar att exponeras för.
– I händelse av tillbud, olyckor eller andra oönskade händelser, informa
tion om exponering vid dessa händelser.
Läkare, som utför medicinsk kontroll enligt 17 §, ska få tillgång till de
registrerade uppgifterna.
Den arbetsgivare som underlåter att föra register i strid med kravet i för
sta stycket ska betala en sanktionsavgift, se 30 §.
Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För
den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som
har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 90 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Bestämmelser om sanktionsavgifter
30 § Bestämmelserna i 20 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 6 § arbetsmiljö
lagen (1977:1160). Bestämmelserna i 21 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 3 §
första stycket 2 samma lag.
Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt
8 kap.5–10 §§arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt
de grunder som anges i 20 och 21 §§.
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2014.
BERNT NILSSON
Karin SundhNygård
Anna Middelman
5
AFS 2014:7
Till 20 § om gravida
Även andra smittämnen än de som omfattas av förbudet, t.ex. parvovirus
B 19, vattkoppor, hepatit B virus och cytomegalovirus (CMV), kan utgöra
potentiell risk i samband med graviditet. Enligt 4 § dessa föreskrifter ålig
ger det arbetsgivaren att göra en riskbedömning för att ha som underlag för
vilka åtgärder som behöver vidtas. Bestämmelser om riskbedömning finns
också i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbets
tagare.
Inom verksamhet med risk för att exponeras för rubella kan det finnas
anledning att arbetsgivaren tar reda på om anställda kvinnor i barnafödan
de ålder har immunitet mot rubella (röda hund). De flesta arbetstagare är
immuna mot rubella, endera efter genomgången sjukdom eller genom vacci
nation. I ett fåtal fall kan det bli fråga om att man behöver testa immuniteten
och eventuellt låta vaccinera. Se också Socialstyrelsens webbplats.
Toxoplasma kan smitta genom förtäring av rått kött, bl.a. fläsk och fårkött,
eller via avföring från katter, och kan ge lindriga influensaliknande symp
tom. Om en toxoplasmainfektion sammanfaller med en graviditet kan det
resultera i en fosterskada. I Sverige inträffar omkring 15–20 fall om året. San
nolikheten att dessa har smittats i arbetslivet är mycket liten. Vanlig hand
hygien skyddar normalt mot sådan skadlig exponering i arbetsmiljön, som
åsyftas i 20 §, såvida inte någon skulle ha som arbetsuppgift att provsmaka
rått kött. Den sortens arbetsuppgifter skulle kunna innebära också andra
smittrisker och är inte förenligt med kraven på att förebygga sådana risker.
För närvarande finns inget verksamt vaccin mot toxoplasma. Immunitets
skyddet går att testa.
Arbetsgivaren bör dokumentera arbetstagarens anmälan. Arbetsgivaren
bör också ge arbetstagaren en kopia av det som dokumenterats.
Den aktuella bestämmelsen är tillämplig för de som föreskrifterna riktar
sig till, se föreskrifternas 2 § med tillhörande allmänt råd. Sanktionsavgift
kan påföras endast arbetsgivare.
Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:
• Anställda arbetstagare.
• Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).
I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 §
arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid
eller deltid:
• De personer som driver verksamheten.
• Inhyrd arbetskraft.
AFS 2014:7
6
Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer
avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta
inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen.
Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag
som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades.
Till 21 § om register
Exempel på arbetstagare som riskerar att exponeras är sådana som i sitt
arbete kommer i direkt kontakt med människor, djur eller material (t.ex.
blod) som man vet, eller med stor sannolikhet kan anta, är smittförande med
smittämnen i riskklasserna 3 eller 4, t.ex. vid arbete på infektionsklinik, i
ambulansverksamhet eller med infekterade djur. Någon oönskad händelse
behöver inte ha inträffat. Kravet gäller även verksamhet som har tillstånd.
Även arbetstagare som inte är direkt sysselsatta i sådan verksamhet kan ha
exponerats om de hanterar infekterat material därifrån, t.ex. byter filter, som
inte är smittrenat.
Exempel på arbetstagare som normalt inte behöver finnas med i register
enligt 21 § är sådana som enbart hanterar aktuella smittämnen i helt slutna
system eller som är säkert förpackade, t.ex. enligt transportbestämmelser
för smittförande ämnen, såvida inte något inträffat som innebär att arbets
tagarna kan ha blivit exponerade. Hantering av smittrenat material kan inte
medföra exponering för smittämnen som åsyftas i 21 §.
Uppgifter om typ av arbete kan t.ex. vara om arbetet omfattat kontakt
med smittförande material, människor eller djur eller användning av smitt
ämnen av riskklasserna 3 eller 4 i arbetet.
Bestämmelser om möjlighet för arbetstagare att ta del av de uppgifter i
register som berör honom eller henne finns i 4 kap. 3 § tredje stycket arbets
miljölagen. Enligt 3 § arbetsmiljöförordningen ska registret förvaras av
arbetsgivaren under minst 40 år från den dag exponeringen upphörde.
Begreppet antal sysselsatta förklaras i kommentaren till 20 §.